”Det är ett sätt att växa att känna sitt eget värde, att man faktiskt är värd något”

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet

Teorier och metoder i socialt arbete C C-uppsats, 15 hp

Vt 2012

”Det är ett sätt att växa att känna sitt eget värde,

att man faktiskt är värd något”

En studie om familjehemmens upplevelser av uppdraget.

Författare: Netzel, Elisabeth Handledare: Hedin, Lena Examinator: Petersén, Anna

SAMMANFATTNING

Grundtanken med denna kvalitativa studie var att få kunskap om och en bild av hur

familjehemsföräldrarna uppfattar sitt uppdrag, rollen och relationen till det placerade barnet och dennes biologiska föräldrar samt hur den egna familjen upplevs ha blivit påverkad genom uppdragstagandet. Genomgående framkom mest positiva upplevelser med starka band till de placerade barnen. Dock finns upplevelser av ytterligare behov av handledning, stöd,

utbildning och kontakt med uppdragsgivaren för att stärka känslan av kompetens inom

uppdraget och förhindra sammanbrott. Sammanbrott upplevdes dessutom ofta grunda sig i det placerade barnets svårigheter i integration. I flera fall utifrån den biologiska mammans brist på acceptans av placeringen i familjehemmet. Aggressioner grundade på denna brist av acceptans upplevdes av familjehemmen vara något som modern i familjehemmet fick bemöta. Däremot hade familjehemmen erfarit att fler barn i familjehemmet var något som var positivt och underlättade integration i placeringen. Vidare upplevdes ansvarstagandet i rollen som familjehemsförälder stor.

ABSTRACT

The purpose of this study was to gain knowledge and a picture of how foster parents perceive their task, the role of the placed children and their biological parents. Even how they

perceived their family have been affected by the mandates removal. Consistently showed the most positive experiences with strong ties to the children placed. However, there are

experiences of the need for additional guidance, support, education and contact with the client to enhance a sense of competence in the task and prevent collapse. Burnout experienced often based in the placed child's difficulties in integration. That often grounded on the biological mother's lack of acceptance of the placement in the foster home. Aggression based on this lack of acceptance experienced by family homes to be something that the mother in the family home had to respond. By contrast, more children in the family home were something that the family home learns was positive and facilitated the integration of the placement. Furthermore, accountability of the role of foster parents experienced greater than accountability in the biological role of parents.

Förord

Det har varit en intensiv men otroligt lärorik och givande arbetsperiod med denna c-uppsats. Jag som författare vill lämna ett oerhört stort tack till de familjehem som var generösa och bidrog med sina erfarenheter och upplevelser så att denna studie har kunnat genomföras. Jag vill även tacka handläggarna på socialkontoren och min handledare som bidragit med stöd och kunskap. Slutligen vill jag även lämna ett stort tack till min familj och f.d. chef som stöttat och trott på mig, framför allt under denna period men även under hela min utbildning. Slutligen hoppas jag att studien ska kunna bidra med vägledande kunskap och

diskussionsämnen för en fortsatt god familjehemsvårdnad. Örebro maj 2012

Innehållsförteckning

Inledning

... 1

Syfte ...

Frågeställningar ...

Studiens centrala begrepp ...

Familjehem

...

...

Övriga begrepp ...

...

...

Tidigare forskning

...

Familjehem ...

Hur uppdraget upplevs i sin helhet ...

Utbildning och handledning

...

Upplevelser av hur det placerade barnet integrerar i familjehemmet

...

Kontakt med uppdragsgivaren

...

Tidsaspekten i placeringen

...

Sammanbrott

...

Upplevelser av rollen gentemot de placerade barnen ...

Upplevelse av relation till de biologiska föräldrarna ...

Relation till det placerade barnets biologiska föräldrar

...

Att öppna sitt hem för de biologiska föräldrarna samt barnets umgänge

...

Kontakten med de biologiska föräldrarna

...

Upplevelse av hur uppdraget har påverkat familjen ...

Tolkningsram

...

Systemteori ...

Metod

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

...

Resultat och Analys

...

Familjehemmet

...

Varför familjehemsföräldrarna valde uppdraget

...

Upplevelser av uppdraget ...

Behov av utbildning och handledning

...

Omgivningens syn på uppdraget, ”samhällets barn” och bemötande från skolan

Hur barnet upplevs integrera i familjehemmet

...

Upplevelse av uppskattning

...

Kontakten med uppdragsgivaren

...

Uppdragsgivarens stöd

...

Tidsaspekten i placeringen

...

Sammanbrott

...

Analys – upplevelser av uppdraget ... 21

Upplevelser av rollen gentemot det placerade barnet ... 23

Vad som kan underlätta rollen som familjehemsförälder

...

Analys – upplevelse av rollen ...

Att öppna sitt hem för de biologiska föräldrarna

...

Kontakten med de biologiska föräldrarna

...

Det placerade barnets umgänge med de biologiska föräldrarna

...

Intressekonflikt

...

Analys – relation till de biologiska föräldrarna ...

Upplevelse av hur uppdraget har påverkat familjen ...

Analys- upplevelse av hur uppdraget påverkat familjen ...

Diskussion

...

Slutsats ...

Förslag på vidare forskning ... 31

Litteraturförteckning

...

Inledning

Familjehemsuppdraget är en viktig insats i samhällets tjänst som även många gånger är mer kostnadseffektiv än andra former av insatser för barn och unga (Ringsell, 2003). Familjehem som placeringsform har dessutom under de senaste åren blivit allt vanligare (Socialstyrelsen, 2010). Av de heldygnsinsatser som de ca 24 900 barn i Sverige erhöll under år 2010 var den vanligaste placeringsformen just i familjehem. Även i våra nordiska grannländer är

familjehemsplacering ett viktigt alternativ (Höjer, 2002).Dock omtalar bland annat Rolf Ringsell, familjehemsförälder samt ordförande i Umeå lokala familjehemsförening så sent som den 13 februari 2012 på nyheterna P4 Västerbotten, om svårigheterna att finna familjer som är beredda att ta sig an uppdraget. Något som han även tidigare i en artikel i

Familjehemmet Nr 4, 2003 påtalat. Även i Nyheterna P4 Västmanland den 21 juli 2009 belystes de stora svårigheterna för kommunernas socialtjänster att rekrytera familjehem i samma utsträckning som behoven uppstår.

Uppdraget som familjehem innebär att som vanlig familj under en tid öppna sitt hem och ta emot barn och ungdomar. På grund av exempelvis missbruk eller andra svårigheter i det biologiska hemmet medför detta att barnet inte kan bo där och av den anledningen placeras i ett familjehem under en tid. Höjer (2002) belyser att uppdraget i sig självt många gånger är krävande för familjehemsföräldrarna. Från att historiskt sett gått från att placering i

familjehem inneburit en mer permanent placering där barnet förväntades bryta kontakten med det biologiska hemmet, har numer familjehemsuppdraget förändrats mot en mer flexibel innebörd där uppgiften inte innebär att de ska ersätta de biologiska föräldrarna. Istället ska familjehemsföräldrarna komplettera dessa (Börjesson, Magnberg, Nordin & Persson, 1976; Höjer, 2002). Uppdraget innebär därmed inte endast att familjehemmet ska vara trygga vuxna och erbjuda en struktur i vardagen för det placerade barnet. Ibland kan även uppdraget

innebära att familjehemsföräldrarna måste stödja de biologiska föräldrarna i någon form, exempelvis så att de kan besöka det placerade barnet i familjehemmet,. Detta kan innebära att familjehemmet nödgas öppna det egna hemmet för övernattning samt skjutsa de biologiska föräldrarna. I detta avseende kan det ses som att relationen mellan familjehemsföräldrarna och de biologiska är goda, och att det finns ett förtroende mellan parterna för att inte detta ska påverka placeringen negativt.

Just den numer flexibla placeringstiden, då det avtal som reglerar placeringen kan upphävas av både kommunen, biologiska föräldrar och familjehemsföräldrarna kan i sig själv föra med sig en osäkerhet för familjehemsföräldrarna (Höjer, 2002). Osäkerheten kan då eventuellt påverka både medvetet och omedvetet hur man ser på uppdraget som familjehemsförälder. Vad som kan minska osäkerheten har i studier visat sig vara exempelvis stödet familjehemmet känner från uppdragsgivarna, liksom delaktighet i beslut och känslan av tydlighet i innehållet av uppdraget. Att uppleva osäkerhet och skillnad i målet med placeringsuppdraget kan inverka negativt på familjehemsföräldrarnas syn och upplevelser av uppdraget (Delfabbro, 2002). Svårigheter som uppstår utifrån uppdraget påverkar inte bara relationen till det

placerade barnet, utan även vardagslivet i stort och relationen mellan familjehemsföräldrarna (Höjer, 2002). Hur familjehemsföräldrarna upplever och ser på sitt uppdrag, det stöd de känner från både uppdragsgivare och det placerade barnets nätverk samt den kunskap de har kommer att påverka rollen som familjehemsförälder. Ur ett systemteorietiskt synsätt kommer uppdraget i sin helhet således att beröra och prägla individerna i familjehemmet. Hur

uppdraget påverkar familjehemmet kan således i en förlängning påverka bemötandet mot de placerade barnen och slutligen hur det placerade barnet integrerar i familjen. Hur det

och det placerade barnets situation och upplevelser i hemmet. Hedin m.fl. (2011) nämner att interaktionen i familjehemmet påverkar de sociala band som bildas i familjen samt att de placerade barnen många gånger har traumatiska erfarenheter med sig i bagaget från det biologiska hemmet. Utifrån det kan positiva upplevelser i familjehemmet vara särskilt viktigt för de placerade barnen. Därför kan det i det avseendet vara en viktig fråga att belysa

familjehemmens upplevelser av uppdraget. Både i avseende att göra uppdraget mer attraktivt i nyrekryteringssyfte. Men även för att förbättra och stärka förhållandena för de redan

etablerade familjehemmen. Slutligen för att förhållandena för det placerade barnet ska bli så bra som möjligt.

Syfte

Syftet med föreliggande studie är att få inblick i och förståelse för familjehemsföräldrars upplevelser och erfarenheter kring uppdraget som familjehemsföräldrar samt rollen som vårdgivare gentemot det placerade barnet.

Frågeställningar

1. Hur upplevs familjehemsuppdraget av familjehemsföräldrarna? 2. Hur upplevs rollen gentemot det placerade barnet?

3. Hur upplevs relationen till det placerade barnets biologiska föräldrar? 4. Hur upplever familjehemsföräldrarna att den egna biologiska

familjen påverkas av placeringen?

Studiens centrala begrepp

Familjehem

I denna studie avses med begreppet familjehem vad som beskrivs enligt

Socialtjänstförordningen (SoF) 3 kap 2§ ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnd tar emot barn och ungdomar för stadigvarande vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Vidare beskrivs att ett familjehem kan innebära att det placerade barnet är med eller utan släktskap till de övriga familjemedlemmarna. Dock är det oftast barn utan släktskap som placeras (Havik, 2007). Placeringstiden kan variera både under längre och kortare

perioder. Däremot reglerar både 7§ SoL (Socialtjänstlagen) och 5 kap. 1b § SoF

uppdragsgivarens åtaganden. Bland annat i uppföljningen av placeringen (Norström m.fl., 2012). Målet i familjehemmets arbete är att det placerade barnet ska återförenas med sin biologiska familj (Familjevårdens centralorganisation, 2012).

Biologiska föräldrar

Med biologiska föräldrar avses i denna studie det samma som de som avlat barnen.

Övriga begrepp

Kontaktfamilj

I denna studie omnämns även kontaktmannaskapet i samband med familjehemsuppdraget. Detta begrepp likställs i denna studie med vad som anges på Familjevårdens

stödbehövande familj. Kontaktfamiljen tar emot familjens barn eller ungdomar under någon eller några helger i månaden. Anledningen till stödet kan vara varierande exempelvis

avlastning eller sjukdom. Konsulentstött familjehem

I denna studie omnämns denna form av familjehemsuppdrag. Skillnaden ligger i att

familjehemmet arbetar med sitt uppdrag under ett privat företag som anlitats av en kommun. Kommunen har dock det övergripande huvudansvaret i placeringen. Däremot tillhandahåller företaget kontinuerligt stöd och utbildning till familjehemmet. Konsulenten har dessutom den direkta kontakten med kommunen (Jourhemspoolen, 2012; Credo, 2012)

Tidigare forskning

Familjehem

Oftast består familjehemmet av ett gift par. Havik (2007) nämner att detta ofta har sin grund i uppfattningen att två föräldrar i familjen är bäst mobiliserad för familjehemsuppdraget. Detta ligger sedan till grund för rekryteringen av familjehemmen. Vidare nämner Havik (2007) att endast 6 % av familjehemmen har genomgått en skilsmässa efter att familjen tagit emot ett placerat barn. Dock belyser Havik (2007) att denna uppgift kan vara missvisande då familjer som genomgått skilsmässa har upphört med sitt uppdrag efter detta och därmed inte finns med dennes i studie.

De flesta av de familjehemsföräldrar som börjar med familjehemsuppdraget är i åldrarna mellan 30 och 50 år och har två egna biologiska barn. I Haviks (2007) studie hade 22 % av familjehemmen tre barn och 17 % av familjehemsföräldrarna hade inget eget biologiskt barn. Dessutom hade i var tredje familj de biologiska barnen uppnått en ålder då de av naturliga orsaker flyttat till egna hushåll. Vidare framgår det i studien att de flesta familjehem haft ett placerat barn medans var fjärde haft två. Endast ett litet antal familjehem har haft fler än tre barn placerade. Ett förhållande som inte tycks ha förändrats över tid (Havik, 2007). Även om familjen haft sitt uppdrag under lång tid så innebär inte det att de haft fler barn placerade under denna tid. De flesta har haft samma barn placerad under hela uppdragsperioden (Havik, 2007). Det framgår även i studien att flera av familjehemmen haft alternativt har som uppdrag att ta emot barn som stödboende i form av kontaktfamilj. Detta under kortare perioder

exempelvis någon helg per månad (Havik, 2007).

Havik (2007) konstaterar att få av de placerade barnen har varit placerade kortare tid än ett år, då snittiden för placeringen ligger på cirka fem år. Dessutom har det visat sig att ju yngre barnet är vid placeringen desto längre stannar barnet i familjehemmet. Enligt Havik (2007) var det endast en tredjedel av de placerade barnen i hans studie som kom direkt ifrån sin biologiska familj.

Hur uppdraget upplevs

Enligt Höjer (2002) så beskriver de flesta av de 366 familjehemsföräldrar som ingår i hennes enkätstudie uppdraget som positivt även om det stundom är både krävande och slitsamt, framför allt tidsmässigt. Många gånger kan uppdraget vara en stor utmaning och emotionell risktagande där uppdraget kräver ett gemensamt engagemang och där familjehemsföräldrarna får ta till och utveckla sin omsorgskompetens samt kreativitet. Dock påtalar Höjer (2002) att i

hennes studie ingick endast aktiva familjehem. Detta kan ha bidragit till att studien ger en mer positiv bild av uppdraget eftersom inte de familjehem som avslutat sitt uppdrag på grund av sammanbrott eller problematiska orsaker tillfrågades om sina erfarenheter. Inte heller familjehem som gått igenom separation mellan familjehemsföräldrarna på grund av problematiska förhållanden vilka kan förbindas till uppdraget, ingick i studien. Även detta faktum kan ha bidragit till en mer positiv beskrivning av uppdraget än verkligheten visar (Höjer, 2002). Vidare beskriver familjehemsföräldrarna att uppdraget visat sig vara mer ansträngande än det har varit att vara biologisk förälder. Även här skiljer sig resultaten åt då 42 % av kvinnorna mot 30 % av männen upplevt att uppdraget medfört större arbete än med de biologiska barnen (Höjer, 2002). Dock ger uppdraget en hel del positivt tillbaka vilket kan gagna känslan av att göra något gott för någon annan. Detta i sin tur blir som en belöning i utmaningen som uppdraget för med sig (Höjer, 2002).

Utbildning och handledning

Numer erbjuds det många gånger en utbildning innan uppdraget startar och första barnet placeras. Flertalet av de familjehem som genomgått en utbildning innan är nöjda med

utbildningen i sin helhet (Havik, 2007; MacGregor, Rodger, Cummings & Leschied, 2006). I Sverige erbjuds bland annat olika seminarium för medlemmar i Familjehemmens risförbunds organisation, samt att landets olika familjehemsföreningar erbjuder utbildningar för sina medlemmar (Familjehemmens riksförbund, 2012). I Norge erbjuds en PRIDE

grundupplärning. Denna utbildning har de flesta av de familjehem som rekryterats i Norge under senare år genomgått (Havik, 2007).

Många gånger innebär en placering och problembilden omkring det placerade barnet eller dess nätverk att familjehemsföräldrarna behöver stöttning. I studie av Brown och Bednar (2006) framkommer att familjehemsföräldrarna upplever att de ibland känt sig oförberedda på olika problem som uppstått omkring det placerade barnet. I Haviks studie (2007) uppgav hälften av de tillfrågade föräldrarna att de upplevde ett behov av vägledning. Detta främst i hur de ska förhålla sig till de biologiska föräldrarna, exempelvis när det uppstår oenigheter utifrån olika normer. Framför allt önskas ett utökat stöd och vägledning från uppdragsgivaren. De familjehemsföräldrar som var missnöjda med stöttning från skola och uppdragsgivare visade sig ofta även vara de som hade många och stora problem omkring det placerade barnet (Havik, 2007). Dock uppger flertalet av de tillfrågade familjehemmen i Haviks (2007) studie att de upplevde att problembilden omkring det placerade barnet hade avtagit ju längre barnet hade varit placerad.

Upplevelser av hur det placerade barnet integrerar i familjehemmet

Att inte känna familjehemmet innan placeringen kan medföra känslor av utanförskap hos det placerade barnet. Dessa känslor som exempelvis skamkänslor över sin situation och de biologiska föräldrarna kan således bli ett hinder i processen att integreras i familjehemmet (Havik, 2007; Hedin m.fl., 2011). Att dessutom bo i ett familjehem där det inte finns något släktskap kan ses som normbrytande från övriga medborgare i samhället.

Familjehemsföräldrarnas attityd och bemötande mot de biologiska föräldrarna har i dessa fall visat sig ha en avgörande roll i det placerade barnets integration i familjehemmet (Hedin m.fl., 2011). Där familjehemsföräldrarna förmått finna lösningar på problem och vara rättvisa i sitt bemötande har i studier visat sig vara avgörande för en god interaktion (Havik, 2007; Hedin m.fl., 2011). Även att visa humor och skratta tillsammans har många gånger upplevts som positiva egenskaper som befrämjat det placerade barnets förmåga att integrera. Extra viktigt har det upplevts då det placerade barnet har traumatiska upplevelser med i bagaget från det biologiska hemmet (Havik, 2007; Hedin m.fl., 2011). Biologiska eller andra barn i

familjehemmet kan även i dessa fall underlätta integrationsprocessen i familjehemmet för det placerade barnet (Hedin m.fl., 2011).

Kontakten med uppdragsgivaren

Havik (2007) påvisar att samarbete mellan uppdragsgivare och familjehem påverkar det placerade barnets situation i familjehemmet. En viktig upplevelse av trygghet i uppdraget är att uppdragsgivaren känner barnet (Havik, 2007). Vidare har uppdragsgivaren en betydande roll för det placerade barnet (Norström m.fl., 2009). Detta utifrån att de uppfattas som en länk till det placerade barnets biologiska föräldrar. De ses ha den bästa förmågan att förklara för det placerade barnet om olika förhållanden som rör denne. Av den anledningen är det av stor vikt att uppdragsgivaren tar sig tid med barnet vid de olika uppföljningstillfällena (Norström m.fl., 2009). Enligt Havik (2007) upplever de flesta av de familjehem som ingick i hans studie att uppdragsgivaren genomförde uppföljningarna. Vidare fanns upplevelser av att de till viss mån saknar tillräcklig information från uppdragsgivaren om barnets problembild, då det kan påverka hur de ska bemöta barnets behov och beteende (Havik, 2007).

Att familjehemsföräldrarna erfar uppföljning och stöttning kan ha ett samband med om de uppfattar att uppdragsgivaren förhåller sig till dem som samarbetspartner samt aktivt söker familjehemsföräldrarnas åsikter (Havik, 2007). Viktigt för upplevelsen av att vara

samarbetspartner är även att uppdragsgivaren tar hänsyn till familjehemsföräldrarnas åsikter, bland annat i beslutsfattandet (Havik, 2007). Bristande upplevelse av stöd, positiv värdering samt respekt från uppdragsgivaren har visat sig kunna leda till sammanbrott i placeringen. Detta utifrån den frustration som uppstår hos familjehemsföräldrarna (Brown m.fl., 2006; McGregor m.fl. 2006).

Tidsaspekten i placeringen

De flesta av familjehemsföräldrarna uppgav att de redan från placeringens start har vetskap om tidsaspekten i de enskilda placeringarna. Att tidigt få vetskap om tidsplaneringen i uppdraget upplevdes påverka deras roll positivt. Detta utifrån att informationen kunde påverka hur de skulle förhålla sig till dels den planerade placeringstiden samt dels till det placerade barnet (Havik, 2007). Även den information som gavs om det placerade barnets problembild upplevdes påverka rollen som familjehemsförälder. Med kunskap om det placerade barnets tidigare förhållande kan familjehemsföräldern lättare bemöta olika beteenden och reaktioner hos barnet (Havik, 2007). Däremot upplevde de inte att osäkerhet omkring placeringens längd och kommande tid påverkar relationen till de placerade barnen nämnvärt. De uppger att det istället är andra faktorer som kan påverka en relation till det placerade barnen. Exempelvis barnets tidigare erfarenheter som påverkar dennes

känslomässiga förmåga (Andersson, 1990, Höjer, 2001) Sammanbrott

Ett sammanbrott i placeringen kan bero på flera orsaker. Exempelvis att någon av de berörda parterna önskar avbryta placeringen. Att familjehemmet skulle avbryta en placering kunde enligt en studie av Brown m.fl. (2006) orsakas av flera anledningar. Exempelvis upplevelse av att det placerade barnet påvisade ett stort motstånd till placeringen eller genomförde

upprepade rymningar. En annan anledning var att familjehemmet upplevde ett stort hot från det placerade barnet. Detta hot uppfattades då kunna leda till farliga situationer för någon i familjen (Brown m.fl., 2006). Vidare påpekar Höjer (2002) att både i en rapport från Socialstyrelsen 1995 (SoS 95:8) samt i en studie av Cautley (1980) framkommer faktum att just konflikter mellan de placerade barnen och de biologiska barnen var orsaken till

sammanbrott i hälften av placeringarna i familjehemmen. Däremot hade familjehemmen innan uppsägningen av uppdraget provat de vägar som fanns tillgängliga för att undvika ett sammanbrott (Brown m.fl., 2006).

Upplevelser av rollen gentemot de placerade barnen.

Familjehemsföräldrarna uppger att uppdragsrollen inte skiljer sig nämnvärt från rollen som biologisk förälder (Höjer, 2002). De flesta beskriver till och med att de har en väldigt nära kontakt och relation med de placerade barnen. Flertalet av familjehemsföräldrarna påvisade dessutom att de räknade med att ha en fortsatt god kontakt med de placerade barnen efter att placeringen upphört (Höjer, 2002).

Det som familjehemsföräldrarna däremot upplevde som en åtskillnad i att vara biologisk förälder och att vara familjehemsförälder är avsaknaden av den juridiska bestämmanderätten. Många upplever det svårt samt frustrerande att inte kunna påverka och ta det, vad de anser vara bästa besluten för de placerade barnen (Höjer, 2002). De uttrycker att de hamnar i ett motsägelsefullt vakuum där de inte kan påverka umgänget, placeringens längd samt fatta andra viktiga beslut

Uppdraget i sig medför enligt Höjer (2002) även att familjehemsföräldrarna tvingas till att medvetandegöra sina problem och konflikter. Detta har som följd att de tvingas till resonera om sin roll som förälder, sina inbördes relationer samt sina känslor. Även Coltrane (1996) konstaterar att det mera aktiva deltagandet i familjelivet från mannens sida samt att familjehemsföräldrarna belyser sitt föräldraskap påverkar positivt och förstärker deras parförhållande. Detta deltagande och visade intresse från mannens sida samt den ökade tydlighet i förhållandet anser Havik (2007) kan ligga till grund för det låga antal skilsmässor bland familjehemsföräldrar. Dock kan det faktum att familjehemsföräldrarna upplever en förpliktelse till det placerade barnet och uppdraget även bidra till att de dels sätter barnets behov framför det egna behovet och dels upplever att plikten binder dem samman vilket i sig förhindrar skilsmässa (Havik, 2007).

Upplevelser av relation till de biologiska föräldrarna.

Placeringen utgår i första hand ifrån att barnet ska flytta åter till sina biologiska föräldrar när orsakerna till placeringen förändrats till det bättre så att de inte längre utgör ett hinder i barnets utveckling (Havik, 2007).

Relationen till det placerade barnets biologiska föräldrar.

Det är bara ett fåtal av de familjehem som tillfrågades i Haviks studie (2007) som uppgav att de hade en dålig relation till det placerade barnets biologiska föräldrar. Flertalet av de

familjehem som upplevt en sämre relation i början av barnets placering upplever att dessa förhållanden har förbättrats. Vad som upplevs ha påverkat relationen var hur de biologiska föräldrarna förmått acceptera placeringen. Men även att de sett och acceptera att barnet hade det bra i familjehemmet samt tillät att barnet knöt an till familjehemsföräldrarna. Men även hur familjehemsföräldrarna förmådde förstå de eventuella orsakerna till de biologiska föräldrarnas omsorgssvikt sågs påverka relationerna (Havik, 2007).

Ytterligare ett faktum, som visat sig ha stor betydelse för hur familjehemsföräldrarna upplever relationen till de biologiska föräldrarna, är upplevelsen av uppföljning och stöd av

uppdragsgivaren. Ju positivare upplevelse av uppföljning och stöd desto bättre relation mellan familjehemsföräldrarna och de biologiska föräldrarna (Havik, 2007).

Att öppna sitt hem för de biologiska föräldrarna och barnens umgänge

Barnet har ofta rätt till att träffa sina biologiska föräldrar under familjehemsplaceringen. Ett fåtal har umgänge med sina biologiska föräldrar i familjehemmet. Det har visat sig att de flesta av de placerade barnen träffar sina föräldrar på en neutral plats. (Havik, 2007). Detta har dock visat sig variera utifrån åldern på det placerade barnet. Yngre barn har oftare umgänge med sina biologiska föräldrar i familjehemmet. Familjehemsföräldrarna beskriver dock att detta är komplicerat då umgängessituationerna upplevs både komplexa och

sammansatta, även om de inte tycker att det utgör en belastning i uppdraget (Havik, 2007). Många gånger påverkas situationen och familjehemsföräldrarnas upplevelser av den

ambivalens barnet känner inför umgängestillfällena. Detta utifrån att de biologiska föräldrarna inte alltid håller vad de lovat eller att förhållanden i det biologiska hemmet försvårar för det placerade barnet att besöka det biologiska hemmet. (Havik, 2007).

Kontakten med de biologiska föräldrarna

Den omsorg och bemötande som ges av familjehemmet stärks om relationerna och samarbetet mellan familjehem och biologiska föräldrar är goda. Konflikter mellan familjehemsföräldrar och de biologiska föräldrarna kan påverka det placerade barnets hälsa och psykologiska utveckling (Havik, 2007). De flesta familjehemsföräldrarna uppger dock att de har ett gott förhållande till de biologiska föräldrarna (Havik, 2007). Några av familjehemsföräldrarna som ingick i Haviks studie (2007) uppgav att umgängestillfällena kunde påverka det arbete

familjehemsföräldrarna gjort med barnet, i det avseende att de upplevde att de fick börja om igen efter umgängestillfällena. Trots detta uppger de flesta av familjehemsföräldrarna att umgänget inte är en orsak till konflikter mellan dem och de biologiska föräldrarna (Havik, 2007).

Upplevelse av hur uppdraget har påverkat familjen

Både Höjer (2002) och Vinnerljung (1996)beskriver att familjehemmen ofta har en

traditionellt inordnad familjestruktur där kvinnan är den som har det huvudsakliga ansvaret för hemmet och barnen. I Haviks (2007) studie framkommer det däremot att allt fler av mödrarna i familjehemmen har jobb, och då deltidsarbete utanför hemmet, mot vad

förhållandena var i en av hans tidigare studie i slutet på 1990 talet. Havik (2007) konstaterar dessutom att allt fler familjehem väljer att starta sitt uppdrag vid en tidpunkt då deras

biologiska barn är så pass vuxna att de redan flyttat hemifrån.

Att paret har ett gott förhållande till varandra ses som en grundförutsättning för att klara av uppdraget som familjehem (Höjer, 2002). Däremot framlades det i studien att det var betydligt fler av de tillfrågade kvinnorna, 43 mot 27 män, som upplever och beskriver att uppdraget hade bidragit med positiva egenskaper för deras förhållande (Höjer, 2002). Männen beskrev i större utsträckning än kvinnorna att uppdraget bidragit med olika prövningar samt ökad trötthet. Ett fåtal män i studien påtalade dessutom att de upplevt att uppdraget medfört att deras samliv försvårats. Männen beskrev upplevelser av att de placerade barnen i stor utsträckning ockuperat deras partner. Kvinnorna däremot såg det upplevde att uppdraget medfört att de som föräldrar i en större omfattning måste samtala med varandra. Det i sin tur upplevdes som en fördel i uppdraget då det skapade en positiv inverkan på deras förhållande (Höjer, 2002).

Många familjehemsföräldrar upplever att deras vardag präglas av få rådslag då de många gånger är samstämmiga och har en hög grad av tillfredsställelse i sitt förhållande (Höjer, 2002). Många av kvinnorna i familjehemmen upplevde i större utsträckning än männen att de

hade det övergripande ansvaret för de placerade barnens utveckling och såg många gånger på uppdraget som ett projekt. Uppdraget har dock i flera fall bidragit till att männen mer aktivt fått ta del av och engagera sig i arbetet som rör barnen och hemmet liksom att vara

fosterförälder än vad de varit med de biologiska barnen (Höjer, 2002). Enligt Havik (2007) är familjehemsföräldrarna ofta mogna individer som prövat och reflekterat både över sitt

förhållande samt sig själva. Exempelvis kan denna reflektion leda till att de upplever en starkare känsla av föräldraskap vilket i sin tur för med sig att de upplever ett större mått av glädje i livet (Höjer, 2002). Även uppdraget i sig själv kan enligt Havik (2007) bidra till att familjehemsföräldrarnas förhållande stärks genom att de tvingas till gemensamma beslut. I studier har det dessutom visat sig att 81 % av familjehemsföräldrarna tar gemensamma beslut angående de placerade barnen. Däremot visade det sig att det var ett mindre antal, 66 % av familjehemsföräldrarna som tog gemensamma beslut som rörde de egna biologiska barnen (Höjer, 2002).

Många av mödrarna i familjehemmen beskriver att utmaningen att ta sig an ett placerat barn ibland kan upplevas oförutsägbart. Exempelvis beskrivs ibland att de placerade barnens beteenden nyckfullt. Detta kan ha fört med sig att de utvecklat och förbättrat sin

föräldraomsorg (Höjer, 2002). Dock har dessa ändrade föräldrastrategier ibland fört med sig att de egna biologiska barnen fått en utökad disciplinering och tydlighet. Uppdraget beskrivs ibland ha påverkat situationen med de egna biologiska barnen. Speciellt de mer komplicerade och svårhanterliga perioder med de placerade barnen (Höjer, 2002). Framför allt

familjehemsfädren har beskrivit hur dessa perioder medfört att de inte orkat och mäktat med att uppmärksamma de egna biologiska barnen. De lämnare exempel på måltider som periodvis kunnat vara helt i upplösningstillstånd. Dessutom framkom det i studien att männen mer än kvinnan ledigare och mer detaljerat förmådde beskriva svårigheter som uppstått i hemmet (Höjer, 2002). Orsaken till denna skillnad kan enligt Höjer (2002) vara att kvinnan har svårare att erkänna ett misslyckande för sig själv då detta kan innebära ett hot för henne. Mödrarna i familjehemmen känner ofta ett stort ansvar, krav och förväntan på sig då de samtidigt ska vara en god förälder till de egna biologiska barnen samt klara av familjehemsuppdraget.

Vidare kan det ses som att de negativa konsekvenser som uppstår för de egna biologiska barn vid beslutet att lägga tid på andra problemfyllda barn kan vara svåra att både se och medge (Höjer, 2002). Dock anser de flesta av de tillfrågade familjehemsföräldrarna att deras barn har mestadels positiva upplevelser med att dela sin tid och föräldrar med de placerade barnen. De bedömer att de biologiska barnen har erhållit mer empati och medkänsla samtidigt som de fått erfara att det finns andra levnadssätt (Höjer, 2002). Enligt Höjer (2002) är det dock nästan uteslutande familjehemsföräldrarna som lämnat uppfattningar om de biologiska barnens situationer och upplevelser med att dela sin tillvaro med icke biologiska barn. De biologiska barnen lämnar däremot inte alltid lika positiva erfarenheter.

Tolkningsram

Systemteori

Denna teori påvisar att bland annat människan ingår i olika system, där denne är en del av ett större system där alla delar påverkar varandra (Payne, 2008). Utgångspunken enligt Luhmann med systemteorin är att alla system blir till genom en process från oordning till emergent ordning (Herrmansson, 2002). Det vill säga bland annat via samspel mellan individer, exempelvis genom beteenden som bildar ett komplext mönster. Processen är således interaktiv där ingen enskild faktor eller individ kan påverka och styra en process (Hwang,

Lundberg, Rönnberg & Smedler, 2007). Grunden till systemen enligt Luhmann ligger i den känslopräglade kommunikationen och den interaktion som sker i den sociala handlingen (Moe,1995). Luhmann menar att systemen är autopoietiska, det vill säga självskapande och självorganiserande (Hermansson, 2002). Detta genom att systemet självt skapar organisation och definition på handlingar genom sina uppfattningar och förväntningar av dessa handlingar (Moe, 1995). Den autopoietiska processen skapas sålunda genom den kommunikation som sker mellan olika system då mening skapas som ger förståelse för handlingar samt identitet (Moe, 1995). På så vis kan människor, genom det samspel och de processer dessa individer deltar och ingår, påverka och påverkas av varandra (Payne, 2008).

Idén med denna teori enligt Payne (2008) är att systemen har gränser men att mental och fysisk energi utvecklas både inom och över gränserna på dessa öppna system. Luhmann å sin sida menar att systemen avgränsar sig i syfte att vara operativt i relation till sin omgivning, men är dock aldrig är helt slutet (Moe, 1995). Ett systems handlingar kan sålunda bilda händelser för ett annat system, detta genom systemets tolkning av dessa handlingar. Tolkningar och upplevelser av handlingar fungerar reflexivt utifrån att de skapar förväntningar. Luhmann menar vidare att system strävar efter att utveckla gemensam

förståelse av upplevelser och handlingar för att hantera kontigens, det vill säga osäkerheten i förväntningar av handlingar (Moe, 1995). Genom påverkan, exempelvis av att en ny individ kommer in i familjen kan således hela familjens struktur och beteende förändras (Payne, 2008). Detta kan ses utifrån att ett inflöde i systemet sker. Hur sedan systemet påverkas beror på hur i detta fall individerna i gruppen hanterar det som tillförs. Detta kan ses utifrån hur familjen förmår vidmakthålla jämvikt eller homeostas. Dock menas det i denna teori att en förändring kan påverka den enskilde individen som i sin tur påverkar både den egna familjen men även andra grupper som individen tillhör (Payne, 2008). Luhmann menar att system alltid hotas av upplösning utifrån tolkningsval, av denna anledning strävar system och

individer mot att reducera komplexiteten av tolkningsval i händelser (Moe, 1995). Selektionen och valen bidrar då med att systemen förblir operativa. Luhmann menar med detta att

systemen vidmakthåller sig själva och hindras inte genom en oändlig massa av tolkningsval. Av den anledningen måste systemet skapa en gemensam tolkningsram för att reducera komplexiteten (Moe, 1995).

Payne (2008) menar att individen i sin strävan efter att anpassa sig försöker hantera

situationen. Detta sker ofta genom en individuell anpassning utifrån omgivningens respons och feedback. Olika störningar som exempelvis en ny familjemedlem, stress eller andra problem är faktorer som kan påverka den enskilde individen liksom familjen i sin helhet. Individens förmåga till förändring är dock påverkad av dennes tidigare erfarenheter av exempelvis familjesamhörighet. Även andra sociala faktorer som individens sociala och fysiska miljö och omgivande gruppers makt och villighet i att dela med sig kan påverka (Payne, 2008). Dock kan en grupp individer exempelvis familjen även påverka varandra utifrån syftet att vidmakthålla och stärka gemenskapen. Detta i sin tur stärker familjebanden. Förmår däremot inte familjen skapa denna synergi uppstår behov av stöd utifrån för att balansen i förhållandet ska kvarstå (Payne, 2008).

Vad säger lagen?

Uppföljning ska enligt 6 kap. 1§ SoL (Socialtjänstlagen) uppdragsgivaren göra samt enligt 6 kap. 8§ SoL minst var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs. Dock ska uppdragsgivaren i början och slutet av placeringen ha tätare kontakt med familjehemmet och ansvaret vilar i det fallet på uppdragsgivaren Norström m.fl., 2012). Detta innebär att

det placerade barnet och dels med familjehemsföräldrarna om hur förhållandena är i familjehemmet (Norström & Thunved, 2012).

Vidare framkommer det enligt 5 kap 1b § SoF att uppdragsgivaren ska hålla sig väl förtrogen med de förhållanden som råder i familjehemmet samt ge stöd vid behov. Kontakten ska naturligtvis anpassas efter behovet, problembilden hos de biologiska föräldrarna, ålder på barnet samt svårighetsgraden i det enskilda fallet(Norström & Thunved, 2012).

METOD

I följande studies metoddel ges en beskrivning av tillvägagångssätt samt även vilka val som ligger bakom metodvalen, litteratursökningar, respondenturval, datainsamlingsteknik,

intervjuguidens konstruktion, tillvägagångssätt vid intervjuerna, databearbetning samt analys. De etiska övervägandena samt metoddiskussionen avslutar sedan denna del. Bryman (2011) påvisar att den kritik som fälls om kvalitativa studier är just generaliserbarheten samt

transparensen i dessa. Detta utifrån att de kvalitativa studierna grundar sig på ett mindre antal respondenter samt att det kan vara oklart hur dessa har valts ut. Genom att detaljerat

informera om tillvägagångssättet i studien kan generaliserbarheten och transparensen i studien utökas (Bryman 2011). Detta är således syftet med detta metodavsnitt.

Val av metod

För att uppnå mitt syfte med denna studie och därmed även besvara mina frågeställningar har jag för ändamålet valt att använda mig av en kvalitativ metod. Larsson (2005) framhäver att i den kvalitativa forskningen ingår forskningsstrategier som efterlämnar icke-analytiska data utifrån innehåll ur både människors verbala och skriftliga skildringar om deras sociala livsrum och upplevelser av densamma. Det slutliga metodvalet i denna studie blev således den

kvalitativa intervjun. Kvale och Brinkman (2009) beskriver att de intervjuer som används i den kvalitativa metoden har som syfte att till forskaren bidra med underlag för en tolkning samt förståelse av grundmeningen med intervjun. Larsson (2005) framhåller att i den öppna intervjun ges intervjupersonen möjlighet att obundet utan alltför stor påverkan och med egna ord beskriva exempelvis erfarenheter, tolkningar, tankar, känslor, minnen, attityder samt kunskaper. Detta bidrar till att skapa förståelse hos intervjuaren om respondentens livsrum. Således kan den kvalitativa intervjun där familjehemsföräldrarna själva får beskriva sina erfarenheter och känslor bidra till kunskap och förståelse hos mig som intervjuare. Dessutom möjliggör denna intervjumetod att intervjuaren får en nära kontakt med respondenten. Detta å sin sida medför dessutom att ytterligare en insamlingsmetod av data då den nära relationen medför direkta observationer (Larsson, 2005). Vidare innebär den kvalitativa intervjun att intervjuaren försöker fånga respondentens perspektiv för att sedan via ett helhetstänkande analysera och tolka. Intervjusituationen kräver dessutom att den intervjuade känner sig trygg och tillfreds med sin situation samt att denne känner lugn och ro utan störande moment (Berg Wikander, 2005). Av den anledningen godtog jag respondenternas val av att genomföra intervjuerna i deras egna hem, då det brukar vara den plats som de flesta känner sig mest hemma och tillfreds med. Dessutom möjliggjorde detta att de själva kunde arrangera så vi kunde sitta ostört. Berg Wikander (2005) framhäver att det inte bör uppstå situationer som kan störa intervjun eftersom detta kan bidra till ett förändrat känsloläge hos den som blir

intervjuad. Larsson (2005) framhäver vidare att relationen som uppstår emellan parterna i intervjusituationen är viktig då denna ligger till grund för hur kunskapen skapas.

Viktiga delar för att intervjuaren ska kunna förstå respondentens livsrum och upplevelser är empati, ha teoretiska förkunskaper samt en medvetenhet om betydelsen av öppenhet av

respondentens livsrum. Detta för att möjliggöra inte bara att samtalet flyter utan även begriplighet och förståelse i det som beskrivs av respondenten. Dessutom krävs en förmåga att vara lyhörd inte för bara det som framförs verbalt utan även för det som inte sägs (Larsson, 2005). För att möta upp detta hade jag dels läst böcker och tidigare forskning som berörde familjehemmens situation. Dels försökte jag vara inkännande i intervjun och visa att jag förstod deras situation och syn på densamme.

Litteratursökning

Örebro universitets biblioteks sökguide summon har delvis använts i sökandet efter litteratur till denna studie med sökorden familjehem, foster parents, foster parents* rolle*. Genom sökningen via internet med sökning på ”Höjer, Fosterfamiljens inre liv” erhölls ett kortare sammandrag av Höjers Den belönade utmaningen – om att vara fosterförälder samt även Ingrid Höjers Fosterfamiljens inre liv och även Ingrid Höjer och Monica Nordenfors Att leva med fostersyskon.

Urval av studiens respondenter

Elofsson (2005) beskriver att ett urval av respondenter i första hand riktar sig mot den målgrupp som lämpar sig bäst med hänsyn till studiens syfte. Då jag inte själv har kännedom om familjehem föll valet på att ta hjälp av myndighet som handlägger familjehemsärenden. Två olika socialkontors familjehemshandläggare samt en avdelningschef på ett

behandlingshem tillfrågades om hjälp att finna familjehem som kunde tänka sig vara mig behjälplig i denna studie.

Genom dessa handläggare har möjliga familjehem valts ut och i första hand tillfrågats om intresse och om jag fick kontakta dem. Denna första urvalsprocess resulterade i att jag erbjöds kontakta sammanlagt sju intresserade familjehem vilka kan ses vara tillgängliga i dagsläget. Utifrån detta kan urvalet delvis ses som ett bekvämlighetsurval då de familjehem som valdes ut är de som fanns tillgängliga. Valet bör göras utifrån de resurser och de respondenter som kan bidra med mest detaljerade och utförliga uppgifter väljs de respondenter som ses ge störst information (Bryman, 2011, Elofsson, 2005, Larsson, 2005). I den kvalitativa studien är dessutom strategin att studera ett fåtal fall som kan företräda vad som ses som vanliga fall inom det specifika område som studeras. Denna begränsning eftersom det ofta är svårt att genomföra en studie på hela målgruppen (Larsson, 2005, Tripodi & Bender, 2010). Vidare belyser Elofsson (2005) och Kvale (1997) att effektiviteten, studiens syfte samt

tillvägagångssättet styr urvalsstorleken. Även Bryman (2011) nämner att storleken på urvalet ofta utgår från en kompromiss utifrån tillgängliga resurser samt bland annat precisionen på studien.

Utifrån praktiskt och även resursmässigt alternativ gjorde jag själv en begränsning till fyra familjehem som intervjuades. I urvalet ingick tre i dagsläget aktiva familjehem men även ett familjehem som avslutat sitt uppdrag. Dock hade detta familjehem ett tjugotal års erfarenhet av aktivt familjehemsuppdrag. Det ingick även familjehem med och utan biologiska barn samt de som fortfarande hade de biologiska barnen boendes hemma, liksom de med vuxna redan utflyttade barn. Urvalet medgav även tillgång till familjehem med ensamförälder. På så viss försökte jag närma mig vad Larsson (2005) benämner som ett maximerat urval då valet faller på ett antal olika vanliga fall som dock kan möjliggöra speglingar av olika variationer inom det tänkta studieområdet.

Datainsamlingsteknik

I denna studie har jag utifrån syfte och frågeställningar valt att genom öppna frågor som berör specifika teman intervjua familjehemsföräldrarna. Den metodteknik jag valt att använda utgår från att familjehemsföräldrar i denna studie i så stor utsträckning som möjligt skulle ges frihet att själva och utan påverkan ge sin beskrivning. Därav valde jag att inte strukturera

frågeguiden alltför mycket. Mitt val av datainsamlingsteknik kan utifrån detta ses som vad Bryman (2011) beskriver som den kvalitativa och semistrukturerade intervjun. Frågorna är därmed av mer allmänt slag och schemat, varifrån frågorna utgår, kan i viss mån variera. Trots schemat med frågorna har intervjupersonen enligt Bryman (2011) frihet och möjlighet att formge svaren på dennes eget vis. Dessutom medger denna teknik att respondenten kan svara och lämna synpunkter via de redan på förhand bestämda frågor. Detta underlättar för intervjuaren att identifiera olika oklarheter och motsättningar i det som beskrivs, vilket även möjliggör att förtydningar kan efterfrågas (Larsson, 2005). Vidare i en semistrukturerad intervju ges dessutom intervjuaren möjlighet att även ställa frågor som inte i förhand ingår i intervjuguiden. Dessa frågor kan enligt Bryman (2011) komma som en följd av vad den intervjuade skildrar och då ställas i en naturlig följd i och av samtalet. Utifrån detta avsåg jag anpassa mitt frågeschema utifrån syftet och frågeställningarna så att familjehemsföräldrarna, som intervjuas i denna studie, i möjligaste mån skulle beredas möjlighet att lämna personliga reflektioner och upplevelser utifrån sina erfarenheter av uppdraget som familjehem. På så vis var min avsikt och önskan att uppnå syftet med denna studie.

Intervjuguidens konstruktion

De frågor som ingick i intervjuguiden grundade sig på syftet och frågeställningarna i denna studie. För att eftersträva en så systematisk insamling som möjligt av underlaget till denna studie, men ändå låta samtalet löpa fritt eftersträvade jag en blandning av tre

datainsamlingsstrategier. Larsson (2005) framställer denna teknik som en blandad strategi av den allmänna intervjuguiden, informella konversationsintervjun samt öppna frågor i en standardiserad intervjuguide. Vid den standardiserade intervjuguiden utgår frågeställningarna från ett syfte där respondenten ska svara på intervjuguidens noggrant formulerade frågor i en viss ordning. Eventuella felkällor reduceras genom de i förväg planerade frågorna samt deras likhet i ordanalys (Larsson, 2005). I den allmänna intervjuguiden blir de för studien relevanta frågorna i de olika temaområdena som en minneslista. Genom denna minneslista kan

intervjuaren låta respondenten fritt berätta genom den informella konversationsintervjun, vilket dels låter samtalet löpa fritt och dels medger en flexibilitet i intervjusituationen. Detta bidrar till att forma spontana frågor och svar under intervjun (Larsson, 2005).

Tillvägagångssätt

Efter att jag erhållit namn och telefonnummer till familjehemmen av handläggarna på socialkontoren tog jag en första kontakt med familjehemmen via telefon. Tid för intervju gjordes upp efter en inledande presentation av mig och syftet med studien. Valet av intervjutillfälle begränsades i vissa fall delvis till tider då bägge familjehemsföräldrarna utifrån arbetstider kunde delta. Dels utifrån när de placerade barnen kunde beredas möjlighet till andra aktiviteter utanför hemmet med tanke på deras utsatthet. Vid intervjutillfällets början gjordes ytterligare en presentation av både mig och studiens syfte samt de huvudsakliga frågeställningarna innan själva intervjun genomfördes. Familjehemsföräldrarna tillfrågades om tillåtelse att spela in hela intervjun med förklaring att det skulle underlätta renskrivningen i efterhand. Bryman (2011)påvisar att detta tillvägagångssätt är att föredra utifrån att detta då bidrar till att intervjuaren istället för att föra anteckningar erbjuds i större utsträckning att inrikta sig på respondentens svar och kroppsspråk. Alla intervjuer genomfördes i

familjehemmens egna hem som beskrivits ovan. Två intervjuer varade omkring en timme och de två andra under två och en halv till tre timmar. Vid två intervjutillfällen deltog båda familjehemsföräldrarna aktivt och vid ett av dessa deltog även familjens biologiska barn under större delen av intervjutiden. Andra aktiviteter för de biologiska barnen begränsade deras deltagande i intervjun. Dock medförde detta att jag även kunde få en inblick i denna familjs biologiska barns syn på uppdraget. Vid de tillfällen då fler familjemedlemmar deltog i intervjun genomfördes intervjun med samtliga deltagare samtidigt. Bryman (2011) påvisar att den bästa metoden för att optimera svaren är att intervjua respondenterna en och en. Valet att genomföra intervjun med familjemedlemmarna samtidigt blev dock en naturlig följd delvis utifrån intervjusituationens början och delvis utifrån att jag genomför denna studie själv. Upplevelsen av intervjuerna blev även att familjemedlemmarna var eniga i sina svar och att ingen inte tordes säga emot vid delade uppfattning i någon fråga.

Alla fyra intervjuerna startade mer utifrån den standardiserade intervjustrategin där

respondenten svarade på frågorna i en viss turordning. Tre av dessa övergick dock snart i en mer strategi som liknade den informella konversationsintervjun där samtalet löpte fritt och jag som intervjuare ställde frågor efterhand som kunde fördjupa min förståelse alternativt

förtydliga samt även bidra till svar på frågorna i intervjuguiden. Allteftersom checkade jag av att frågorna i intervjuguiden blev besvarade för att i slutet av intervjun dubbelchecka att alla frågorna i intervjuguiden blivit besvarade under det att respondenterna berättade. När ett område kändes uttömt kunde intervjuguiden ge vägledning i ett nytt område som inte hunnit besvarats. En viss kännedom om mig som författare till denna studie kan ha funnits hos familjehemmen. Detta kan ha påverkat svaren till viss del. Jag upplever dock inte att så var fallet utifrån de narrativa berättelserna.

Analysmetod

Då denna kvalitativa studies intervjuer gav en stor mängd textmaterial krävdes en metod för att lyfta fram det i intervjuerna som kan ses som intressant utifrån studiens syfte och

frågeställningar. Bryman (2011) framhäver att kodning är det första steget i de flesta kvalitativa analyserna. Kodning avser således den process vari texten bryts ner och ges etiketter utifrån de tolkningar som framkommer i de avsnitt som ses ha vikt för studien. Denna metod benämner Bryman (2011) grounded theory med fokuserad kodning. Detta innebär att fokus läggs på de koder som kan resultera i mest information ur det material studien frambringat. Vilket liknas vid den metod som användes i denna studie då jag utgick ifrån att färgmarkera de avsnitt i textmaterialet som bildade mönster. Jag valde att använda olika färger beroende på likhet i omnämnande av upplevelser. Därefter lästes textmaterialet igenom ytterligare och markerade även intressanta avsnitt som kunde ses som avvikande från tidigare framkomna mönster

Denna metod kan dock innebära att vist flyt i individernas berättelser liksom delar av sammanhang kan förloras genom att fragment bryts loss från kontexter via kodningen (Bryman, 2011). Däremot medför denna metod att mening ges till helheten då dessa delar ställs mot och tolkas utifrån en teori. Detta i sin tur genererar i ett resultat som kan vara betydelsefullt vilket ses som avsikten i tillvägagångssättet (Bryman, 2011). Då jag valt ut delar i textmaterialet kan det, som påvisats ovan, ha försvunnit delar som varit av betydelse för sammanhanget. Jag har däremot ställt mitt resultat mot och tolkat detta baserat på Luhmanns och Paynes tolkning av systemteorin, på så vis kan det ses att de utvalda textdelarna fått mening i en helhet och ett resultat.

Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet

Reliabilitet och validitet ska enligt Bryman (2011) ge en bild av studiens kvalitet. Med reliabilitet avses i denna studie vad Bryman (2011) ser som studiens pålitlighet och

följdriktighet. Extern reliabilitet är således resultatets tillförlitlighet vilket medför att andra utifrån samma metod ska kunna erhålla samma resultat. För att möta kravet på reliabilitet har samma frågeguide använts i samtliga intervjuer och tillvägagångssättet i studien har beskrivits i möjligaste mån. Dock kan de intervjuades kontext påverka reliabiliteten utifrån att den förändras och medföra att den inte blir hög. Bryman (2011) påvisar just detta faktum då de sociala kontexterna individer befinner sig i alltid är i en oupphörlig utveckling. Under intervjuerna har jag i bästa mån försökt hålla mig neutral detta för att inte påverka

respondenten. Dock kan ledande frågor oavsiktligt fällts vilket kan ha påverkat svaren. Vid oklarheter har intervjuaren bett om upprepade svar eller upprepat frågorna jag har ställt. Detta för att i bästa mån öka studiens reliabilitet.

Med validitet avses att det syftet var att undersökas verkligen har undersökts (Kvale och Brinkmann 2009). Författaren bedömer att validiteten i denna studie är hög utifrån att resultatet besvarar syftet och frågeställningarna i denna studie. Dessutom läste handledaren till denna studie igenom intervjuguiden innan intervjutillfällena. Detta för att reducera risken att frågorna inte överrensstämde med syftet och öka validiteten. Kvale och Brinkmann (2009) påvisar dessutom att graden av respondentens sanningshalt i svaren påverkar validiteten. Dock bedömer författaren till denna studie att respondenterna i stor utsträckning har svarat sanningsenligt. Svaren och resultatet stämmer till viss del även överrens med vad som framkommit i tidigare studier.

Då familjehemmen dels är aktiva och dels har haft uppdraget i flertalet år kan de ses företräda de vanliga fallen utifrån studiens syfte. Detta med utgångspunkt i att de kan ses ha god inblick i förhållanden rörande familjehemsuppdraget. Resultatet från intervjuerna kan dock inte generaliseras på hela populationen utifrån att de utgör ett stick prov. Däremot utgör de liknelser som görs via de teoretiska resultaten i andra studier att den kvalitativa studien kan generaliseras. Bryman (2011) påvisar dessutom att ett stort urval inte alltid medför ett

generaliserbart resultat och då främst inte i en kvalitativ studie. Respondenterna i en fallstudie eller kvalitativ studie kan inte heller generaliseras på hela populationen (Bryman, 2011). Etiska överväganden

När det gäller de etiska aspekterna påvisar både Bryman (2011) och Larsson (2005) att det är viktigt att tänka på de etiska kraven för undersökningar liknande denna studie. Intervjuerna kan medföra att man får ta del av känslig information av privat karaktär från respondenterna. Som undersökare och intervjuare är det således av stor vikt att tillse att respondenterna inte kan lida skada genom sitt deltagande (Bryman, 2011; Larsson, 2005). Bryman (2011) belyser några av de etiska kraven, det vill säga informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet.

Med informations- och samtyckeskravet avses att respondenterna ska informeras om studiens syfte tillsammans med en enkel beskrivning om hur studien är upplagd, samt dessutom informeras om att de har rättigheten att avbryta samarbetet när så de önskar, då deltagande i studien är frivilligt (Bryman, 2011; Larsson, 2005). Respondenterna i denna studie

informerades vid tre tillfällen om studiens syfte. Dels genom den information handläggaren på socialkontoret hade erhållit av mig i syfte att använda vid en första tillfrågan om deltagande. Jag upprepade dessutom denna information dels vid min första telefonkontakt och dels vid intervjutillfällenas start. Däremot föll information om respondenternas rättighet att avbryta

deltagandet bort på grund av min som intervjuares sviktande minne i stunden. Då jag däremot innan intervjun samtalat med respondenten via telefon, i några fall vid flertalet tillfällen samt att intervjuerna gjordes i respondenternas egna hem kan det ses som att det för dem funnits viss möjlighet till att avbryta deltagandet.

Vidare informerades respondenterna att all tänkbar data som skulle kunna härledas till någon i de intervjuade familjehemmen inte avses redovisas i det slutliga arbetet. Larsson (2005) anger att det är just detta syfte som konfidentialitet i detta sammanhang har. Dock kan upplevelser som beskrivs ingå i studien om ord och uttryck som upplevs karaktäristiska för

intervjupersonen ändras så att dennes identitet kan röjas (Larsson, 2005). Författaren till denna studie har i bästa mån försökt undanhålla vad som skulle kunna ses karaktäristiskt för specifika respondenter.

När det gäller nyttjandekravet avses att det material som fås fram i intervjuerna allena får användas i det forskningsändamål som studien avser (Bryman, 2011). Samtliga intervjuade respondenter tillät att intervjun i sin helhet spelades in. De inspelade intervjuerna kommer efter uppgiftens slutförande att förstörts i sin helhet för att dels tillgodose konfedentialiteten och säkerställa de intervjuadse personliga integritet. Samt dels för att tillgodose

nyttjandekravet. Respondenterna informerats om detta vid intervjutillfällena.

Intervjuaren har i viss mån kunnat vara bekant för respondenterna. Vilket kan påverka deras val till deltagande. Detta har dock i viss mån motverkats genom att författaren först

presenterade sig för handläggarna via både mail och telefon. Handläggaren har sedan tillfrågat respondenterna om deras vilja till deltagande. Endast de som kunde tänka sig detta har sedan genom återkoppling från handläggaren förmedlats till mig. En första kontakt med

familjehemmen togs dessutom via telefon där ytterligare presentation gjorts. Respondenterna har under denna process givits möjlighet att avtacka sig deltagande. Ingen av de tillfrågade gjorde detta.

Metoddiskussion

Fördelen med den kvalitativa intervjun i motsats till en kvantitativ studie med enkätfrågor ses vara att svaren som erhålls är mer detaljerade och fylliga. (Bryman, 2011). Dessutom ger metoden möjlighet att omfråga vid oklarheter i svaren, vilket inte är lika möjligt i en

kvantitativ enkätstudie. Nackdelen med den kvalitativa metoden kan däremot vara eventuella tidsmässigt utdragna intervjuer om respondenten pratar länge. Vilket ger en tidskrävande transkribering. Ljudkvalitén på det inspelade materialet kan också vara svår att avlyssna (Bryman, 2011). Detta kan medföra att viktig data kan gå förlorad eller misstolkas i

transkriberingen. En annan nackdel kan vara olika faktorer som påverkar svaren. Exempelvis intervjuarens gensvar och respondentens vilja att göra en positiv bild av uppdraget (Bryman, 2011). Författaren till denna studie såg dock en fördel med inspelade intervjuer. Detta utifrån att författaren var ensam och inspelningen av intervjuerna medförde en större möjlighet att fokusera på respondenterna då tid inte behövdes läggas på anteckningar. Dessutom medförde inspelningarna att det fanns material att återgå till vid oklarheter i transkriberingen samt sammanställandet av denna studie.

Resultat och analys

Familjehemmet

De familjehem som ingår i denna studie var vid starten av uppdraget i ett parförhållande. I tre av de intervjuade familjehemmen var båda parterna av familjehemsföräldrarna

yrkesverksamma utanför hemmet, i den fjärde familjen endast den ena parten. Tre av

familjehemmen var beläget i större tätorter. Åldern på familjehemsföräldrarna var varierande men överhängande medelålder, mellan 30 och 50 år. I samtliga familjer fanns egna barn, det vill säga både biologiska och adopterade. I en familj hade de egna barnen flyttat hemifrån vid uppdragets start. Placeringarna var både flickor och pojkar som blivit placerade både i tidig ålder och senare i tonåren. Familjehemsföräldrarnas erfarenhet av uppdraget utifrån

tidsmässig syn var varierande mellan fyra och 20 år. En familj hade sedan en tid inte tagit emot fler placeringar. Denna familj hade dessutom adopterat även det placerade barnet. Varför familjehemsföräldrarna valde uppdraget

Orsaken till viljan att ha uppdraget som familjehem kan variera. I denna studie framkom från två familjer att tanken på adoption fanns med som en bidragande orsak. Två av familjerna uttryckte dessutom att det kunde ses som ett sätt att ”betala igen” eller som en

familjehemsförälder uttryckte det

”att vända de negativa erfarenheterna till det positiva och hjälpa andra som behöver stöd”.

Flera av de intervjuade familjerna hade dessutom redan innan ett uppdrag som kontakt eller stödfamilj. I alla av familjerna fanns någon form av förkunskaper om vad uppdraget kunde innebära och några hade dessutom innan kontakt med andra som redan var aktiva

familjehem. Dessa familjehem var till viss del även bidragande till att familjehemmen i denna studie övervägde tanken på uppdraget.

Upplevelser av uppdraget

Familjehemmen upplevde att uppdraget har gett dem mycket glädje, liv och rörelse i hemmet. Flera av familjehemmen uppger dessutom att de lärt mycket av uppdraget vilket har format dem som person, bland annat värdesätter de andra saker idag än tidigare. Uppdraget har dessutom skapat goda relationer för livet.

Ingen av familjerna kunde nämna några direkta negativa upplevelser med uppdraget mer än risken att ge för mycket av sig själv till det placerade barnet. Detta kunde få till följd att familjehemsföräldrarna kände sig tömda på emotionell energi. Flera familjehem uttryckte dock att det hade funnits tillfällen då uppdraget upplevts extra svårt. Däremot var det endast ett av de intervjuade familjehemmen som nämnde att flyktiga tankar vid dessa tillfällen dykt upp. Tankar om hur livet skulle tett sig om de inte tagit emot placeringar. Detta familjehem resonerade vidare att de ställer sig tveksamma till att de tagit på sig uppdraget om de på förhand haft kunskap om vad det skulle innebära för dem. Ett annat familjehem uttryckte däremot att uppdraget upplevts som de trodde det skulle bli. Eller som ett tredje familjehem uttryckte det ” det handlar om att ge trygghet och sätta gränser”. Trots att uppdraget stundtals varit påfrestande, inneburit oanade konsekvenser samt givit vinkar på hur en placering kan gå om den inte faller väl ut så framkommer det att oro funnits hos samtliga familjehem för eventuell flytt av det placerade barnet.

Familjehemmen uttrycker dessutom upplevelse av att uppdragen i sig själva är väldigt individuella. Där varje placering är ett nytt uppdrag. Dock är det just detta som gör det så utvecklande och privilegierande när det bereds möjlighet att delta i en annan individs utveckling. Samtidigt är det just detta som också upplevs utvecklande för

familjehemsföräldrarna.

Behov av utbildning och handledning

Tre av familjehemmen nämner att de fått utbildning inför uppdragets start och att dessa utbildningar varit till stor nytta. Detta utifrån att de erbjudits grupparbeten utifrån olika fall där de genom exempelvis rollspel fått kunskap om hu de ska kunna hantera dessa. Dessutom upplevdes det att de fick skärskåda sig själv och vad de hade med i sin livshistoria som kunde påverka deras handlingsmönster i uppdraget. I ett familjehem uttalade man dessutom att denna utbildning hade bidragit till starkare känslor av att uppdraget kändes som rätt livsuppgift.

Under intervjuerna framkom det däremot att vissa omständigheter omkring de placerade barnen som exempelvis psykiska sjukdomar och diagnoser upplevs svåra att arbeta med. Ett av familjehemmen uttrycker behov av mer utbildning för att bättre kunna förstå ochhantera dessa problem. Två av de intervjuade familjerna uttryckte dessutom upplevelser av

placeringsproblematik utifrån vad de själva upplevde att de klarade av. Som en mamma uttryckte det

” det är lättare för mig att arbeta med barn jag kan konfrontera på något sätt…annars med mindre barn skulle jag må dåligt i mig själv då jag inte skulle kunna få dem att förstå skillnaden i att älska sina föräldrar men att de inte behöver tycka om det de gör…det är därför jag tycker det är så viktigt att jag jobbar med det jag kan.”

Familjehem som intervjuades för denna studie uppgav vidare att de fått handledning under någon form. I en familj hade föräldrarna avsagt sig vidare handledning då de upplevde att behovet inte fanns längre. I två familjer hade handledningen varat under en kortare period i samband med det placerade barnets behov av psykologkontakt. I den fjärde familjen sågs handledning som en viktig bit och fanns med som ett krav då de tog emot placeringar. Detta utifrån upplevelsen att handledaren förmådde se och peka på små framsteg som annars kan te sig osynliga för familjehemmet. På så vis upplevs handledningen motverka att de ”bränner ut sig” i sitt arbete med de placerade barnen. Dessutom sågs handledningen behövlig utifrån att den gav viss insyn i familjehemmet och dess arbete med barnen.

Ett familjehem hade dessutom erfarenheter av att arbeta konsulentstött vilket upplevdes enbart positivt. Detta utifrån att de upplevde att både det placerade barnet och

familjehemsföräldrarna fick handledning. Upplevelsen var dessutom positiv utifrån känslan att familjen blev omhändertagen för att de i sin tur skulle kunna ta hand om det placerade barnet.

Omgivningens syn på uppdraget, ”samhällets barn” och bemötande från skolan. Ett par familjehem upplevde att människor i största allmänhet hade dålig kunskap om uppdraget och vad det innebär. De uttryckte att många kunde vara gammeldags i sin syn och resonemang om förhållanden omkring familjehemsuppdraget samt om de barn som blir placerade i familjehem. Detta upplevdes ta tid i anspråk för familjehemsföräldrarna då de och upplevdes ge en negativ bild av uppdraget och de placerade barnen.