Lilla Åseröd 2:3 m fl Strömstads kommun, Västra Götalands län

(1)

Lilla Åseröd 2:3 m fl

Strömstads kommun, Västra Götalands län

Dnr MBN/2016-1342 ÄPBL 1987:10

PLANBESKRIVNING

ANTAGANDEHANDLING - 2017-12-04, reviderad 2018-03-05

(2)

Till detaljplanen hör följande handlingar:

 Illustrationskarta, skala 1:1000, Oversize A0-format

 Planbeskrivning (denna handling)

 Genomförandebeskrivning

 Fastighetsförteckning, 2017-12-04

 Redogörelse för plansamråd

 Redogörelse för plansamråd 2

 Utlåtande efter utställning

 Utlåtande efter utställning 2 och 3 Utredningar:

 Geoteknisk utredning, BohusGeo AB, 2004-03-10

 PM Grundvattenberäkning, BohusGeo AB, 2009-04-24

 Berggeologisk/bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering, Bergab 2009-10-19

 Arkeologisk utredning, Bohusläns museum, 2004:18

 Naturinventering, VästArkitekter, 2001-10-18

 Principförslag för gator och va-anläggningar inom detaljplan för Lilla Åseröd, BBK/ÅF, 2012-05-30, rev. 2017-10-09

 Dagvattenhantering inom och nedströms planområdet vid extremflöden, BBK, 2012-04-18

 Sandödla och hasselsnok på Lilla Åseröd 2:3, Naturcentrum AB, 2013-10-16

Planhandlingar samt övriga handlingar kan hittas på:

www.stromstad.se/detaljplanering

Rådhuset Arkitekter AB Samhällsplanering & Miljö Box 114

451 16 Uddevalla Tel: 0522 - 65 66 67 www.radhuset.se

(3)

Detaljplan för del av Lilla Åseröd 2:3 m.fl. Planbeskrivning

Strömstad, Strömstads kommun Antagandehandling 2017-12-04, reviderad 2018-03-05

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... 5

Bakgrund ... 5

Planförslagets syfte och huvuddrag ... 5

Planområdet ... 5

Planprocessen ... 6

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ... 6

Översiktliga planer ... 6

Detaljplaner ... 8

Planprogram ... 8

Behovsbedömning ... 8

Naturvårdsplan ... 9

BESTÄMMELSER ENLIGT MILJÖBALKEN ... 9

Grundläggande hushållningsbestämmelser, 3 kap MB ... 9

Särskilda hushållningsbestämmelser, 4 kap MB ... 9

Miljökvalitetsnormer, 5 kap MB ... 10

Skydd av områden, 7 kap MB ... 11

Artskydd, 8 kap MB ... 11

PLANFÖRSLAGET - FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER ... 11

Natur ... 11

Bebyggelse ... 15

Friytor och rekreation ... 17

Trafik ... 18

Service ... 20

Teknisk försörjning ... 20

Hälsa och säkerhet ... 23

MILJÖMÅL ... 24

ADMINISTRATIVA FRÅGOR ... 26

Allmänt ... 26

Fortsatt arbete ... 26

Preliminär tidplan ... 26

Revidering ... 26

Medverkande i planarbetet ... 27

(4)

Planbeskrivning Detaljplan för del av Lilla Åseröd 2:3 m.fl.

Antagandehandling 2017-12-04, reviderad 2018-03-05 Strömstad, Strömstads kommun

(5)

INLEDNING

Bakgrund

Miljö och byggnämnden (MBN) i Strömstad gav 2001 plantillstånd och beslutade om att ett planprogram skulle tas fram för del av fastigheten Lilla Åseröd 2:3.

Syftet med planläggningen är att möjliggöra etableringen av villor, parhus, radhus och flerbostadshus inom fastigheten Lilla Åseröd 2:3. Området är, i huvudsak, inte sedan tidigare detaljplanerat. Exploateringen behöver därför prövas i en detaljplan.

Planarbetet påbörjades 2001. Sedan dess har detaljplanen varit utsänd på samråd två gånger och planen har ställts ut tre gånger.

Planförslagets syfte och huvuddrag

Planen möjliggör uppförandet av friliggande villor, parhus, radhus och flerbostadshus. Totalt kan cirka 130 stycken bostäder uppföras inom planområ- det, beroende på hur byggrätten nyttjas.

Planen inkluderar även utrymme för en mindre park med tillhörande lekplats samt en utökning av den befintliga besöksparkeringen avsedd för Daftö Resort.

Planområdet

Läge, areal och avgränsning

Planområdet är beläget på höjden öster om väg 1030 i höjd med Daftö Resort, som ligger cirka 4 kilometer söder om Strömstad. Avgränsningen omfattar platån upp på Kisteberget med en planerad tillfartsväg från väg 1030. Planområdet har en storlek på cirka 175 000 m² (17,5 ha).

Ungefärlig avgränsning av planområdet.

(6)

Markägoförhållanden

Planområdet omfattar i huvudsak fastigheten Lilla Åseröd 2:3. Även bo- stadsfastigheten Lilla Åseröd 2:11 och en del av fastigheten Dafter 1:3 ingår i planområdet.

För en fullständig redovisning av ägarförhållanden, servitut och samfällig- heter inom och intill planområdet, se tillhörande fastighetsförteckning.

Planprocessen

Planbeskrivningen (denna handling) ingår i de planhandlingar som tillhör en detaljplan. Planbeskrivningen innehåller bland annat förutsättningar, föränd- ringar och konsekvenser som planförslaget innebär samt en redovisning av de överväganden som planförslaget baseras på. I dokumentet redovisas även motstående intressen samt överensstämmelsen med kommunens översikts- plan.

Normalt planförfarande

Planen upprättas i enlighet med plan- och bygglagen (ÄPBL 1987:10) och planarbetet bedrivs med ett så kallat normalt planförfarande, vilket bland annat innebär att detaljplaneförslaget både skickas ut för samråd och ställs ut för utställning innan det kan tas upp för antagande.

I det aktuella skedet ska planen antas.

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

Översiktliga planer

Översiktsplan (ÖP)

Strömstad kommun har en kommuntäckande översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige 2013-10-24.

I översiktsplanen anges bland annat att ett av kommunens huvudmål är ett offensivt samhällsbyggande. Det konstateras att bristen på bostäder förhind- rar att befolkningen ökar i önskad takt. Bostadsbyggande och fortsatt utveckling av boendemiljöerna ska prioriteras då det ger möjligheter till ytterligare befolkningstillväxt. Huvuddelen av de framtida bostäderna ska tillkomma inom Strömstad-Skeeområdet. Strömstad planeras växa både genom omvandling och komplettering inom befintlig struktur och genom utbyggnad av nya områden i anslutning till tätorten.

I kartan för regler och rekommendationer ligger planområdet inom ett om- råde markerat som ”RC - Område för utveckling av centralorten Ström- stad”. Inom detta område ska all ny bebyggelse och förändring i den befintliga bebyggelsen prövas i detaljplan.

(7)

I översiktsplanen kommenteras området Strömstad-Skee som är föremål för en fördjupad översiktsplan. Planområdet ligger i ett utpekat område markerat som utbredningsområden för blandas bebyggelse, se illustration nedan.

Planområdets läge markerat med röd markering.

De utbyggnadsområdena som är redovisade i översiktsplanen är till största delen avsedda för blandad bebyggelse. Med detta avses områden där bostä- der, ej störande verksamheter, grönområden och service blandas i så stor ut- sträckning som möjligt utan att olägenheter uppstår. Det är inom de före- slagna utbyggnadsområdena som den huvudsakliga utbyggnaden av nya bo- städer ska ske.

(8)

Fördjupad översiktsplan (FÖP Strömstad-Skee)

Arbetet pågår med en fördjupad översiktsplan för området Strömstad-Skee, där det aktuella planområdet ingår. Ett samråd har genomförts. Ett nytt samråd beräknas ske under våren 2018.

Detaljplaner

Den största delen av planområdet, där ny bebyggelse planeras, omfattas inte av någon gällande detaljplan. Den västra delen av planområdet som innehål- ler parkeringsytor omfattas av ”Detaljplan för Dafter 1:2, 1:3 m fl, Östra delen, Daftö Feriecenter”. Genomförandetiden på detaljplanen har gått ut.

Denna detaljplanen omfattar mestadels bebyggelse väster om väg 1030, men innehåller även plats för etablering av en rondell på väg 1030 vid infarten till campingen samt möjligheter till parkering öster om vägen. Den aktuella planen överlappar denna detaljplan öster om väg 1030.

Planprogram

Miljönämnden beslutade 2001-11-20 § 319 att ett planprogram för detaljplanen skulle upprättas. Ett planprogram upprättades 2001-10-23 och den till- hörande samrådsredogörelsen antogs i MN 2002-11-19 § 313.

Planprogrammets utgångspunkter och mål samt samrådsredogörelsen ligger till grund för det aktuella planförslaget.

Behovsbedömning

I samband med alla detaljplanearbeten genomförs en behovsbedömning för att utreda om en miljöbedömning behövs. Syftet med miljöbedömning i detta sammanhang är att “integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas” (MB 6 kap. 11 §).

Enligt 5 kap 18 § ÄPBL skall en miljökonsekvensbeskrivning enligt MB upprättas, om en detaljplan medger en användning av mark eller byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, häl- san eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser. Samråd om be- hovsbedömningen har skett med Länsstyrelsen. Ställningstagandet är att planförslaget inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan.

Sammanfattning av behovsbedömningen

Motivet till denna bedömning är att syftet med detaljplanen är att skapa ett nytt bostadsområde för åretruntboende. Genomförandet av planen innebär att oexploaterad mark kommer tas i anspråk för bostäder. Ett genomfö- rande av detaljplanen bedöms inte skada några kända höga natur-, kultur- el- ler friluftsvärden.

(9)

Ställningstagande

Miljö- och hälsoskyddsavdelningen har tillsammans med Plan- och byggav- delningen tagit fram ett underlag för behovsbedömning av detaljplanen da- terat 2005-11-22. Checklistan till behovsbedömningen föreligger. Muntligt samråd har hållits med Länsstyrelsen angående behovsbedömningen. Redo- görelse för samrådet lämnas på nämndens sammanträde. Miljö- och bygg- nämnden beslutade 2006-01-12 § 12 att betydande miljöpåverkan inte före- ligger.

Naturvårdsplan

Strömstads kommun har en naturvårdsplan från juni 2006 som uppdatera- des 2008-12-17. Syftet med naturvårdsplanen är bland annat att den ska ge en översikt över olika naturtyper samt ge ett underlag till planering och beslut gällande projekt som påverkar naturvärden. I naturvårdsplanen pekas de finaste och mest skyddsvärda landmiljöerna i Strömstads kommun ut.

Inget utpekat naturområde finns inom eller i direkt anslutning till planområ- det.

BESTÄMMELSER ENLIGT MILJÖBALKEN

Grundläggande hushållningsbestämmelser, 3 kap MB

I miljöbalkens tredje kapitel finns bestämmelser som syftar till att områden som är av riksintresse så långt möjligt ska skyddas från åtgärder som påtag- ligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Direkt väster om väg 1030, utanför planområdet, återfinns större områden som omfattas av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Området av intresse för naturvården är ”NRO-14-011, Strömstads kust och innerskär- gård”. Området av intresse för friluftsliv är ”FO-30-1, Norra Bohusläns kust - inre kustzonen. Inget av dessa områden bedöms påtagligt negativt påver- kas vid ett genomförande av planförslaget.

Särskilda hushållningsbestämmelser, 4 kap MB

I miljöbalkens fjärde kapitel ”Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet” listas geografiska områden som, med hänsyn till sina natur- och kulturvärden i sin helhet är av riksintresse.

Ingrepp i dessa miljöer får göras endast om de inte påtagligt skadar område- nas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna utgör dock inte hinder för ut- vecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet.

(10)

Planområdet berörs av de särskilda hushållningsbestämmelserna för den

”obrutna kusten”, 4 kap 2-3 § MB. Området ligger alltså inom både området enligt 4 kap 2 § som avser det rörliga friluftslivet och området enligt 4 kap 3

§ som avser den obrutna kusten.

Planförslaget bedöms inte utgöra en påtagligt negativ inverkan på dessa riks- intresseområden.

Miljökvalitetsnormer, 5 kap MB

Miljökvalitetsnormer är föreskrifter i miljöbalken om kvalitet på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område. Miljökvalitetsnor- merna omfattar bland annat föroreningar i utomhusluft, olika parametrar i yt- och grundvatten, kemiska föroreningar i fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller.

Vattenförekomster (SFS 2004:660)

Inom planområdet återfinns inga vattenförekomster.

Planområdet ligger cirka 600 meter öster om Inre Tjärnöarkipelagen som omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. Den ekologiska statusen för vattenförekomsten har klassificerats till måttlig och Vattenmyn- digheten har fastställt att miljökvalitetsnormen god ekologisk status ska upp- nås till 2027.

Vattenförekomstens kemiska status uppnår ej god ytvattenstatus med avse- ende på kvicksilver och kvicksilverföreningar enligt den senaste klassningen.

Halterna av kvicksilver i fisk bedöms överskrida EU:s gränsvärden i samtliga vattenförekomsterⁱSverige.Det går inte att avgöra inom vilken tid det är möjligt att minska kvicksilverhalterna. Vattenmyndigheten har därför beslu- tat om ett generellt undantag i form av ett mindre strängt krav för kvicksilver och kvicksilverföreningar. Ingen tidsram är satt för att nå kvalitetskravet om god kemisk ytvattenstatus. De nuvarande halterna av kvicksilver (decem- ber 2015) får dock inte öka.

Planområdet ska anslutas till det kommunala va-nätet. Dagvattnet från plan- området ska omhändertas, se beskrivning på sidan 21.

Fisk- och musselvatten (SFS 2001:554)

Inre Tjärnöarkipelagen är ett utpekat musselvatten och omfattas av miljö- kvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. För att bevara områdets vatten- kvalitet gäller särskilda rikt- och gränsvärden för t ex grumling eller före- komst av föroreningar.

Planområdet ska anslutas till det kommunala va-nätet. Dagvattnet från plan- området ska omhändertas, se beskrivning på sidan 21.

Sammanfattning av påverkan på miljökvalitetsnormer Det finns idag inga indikationer på att gällande miljökvalitetsnormer över- skrids eller riskerar att överskridas inom det aktuella planområdet.

(11)

Ett genomförande av planförslaget bedöms inte bidra till att några miljökva- litetsnormer kommer att överskridas.

Skydd av områden, 7 kap MB

I miljöbalkens sjunde kapitel redovisas områden med värdefull natur som ska skyddas från exploatering eller andra ingrepp.

Planområdet berörs inte av något områdesskydd enligt 7 kap i miljöbalken.

Artskydd, 8 kap MB

Hotade eller på annat sätt skyddsvärda växt- och djurarter är fridlysta och har skydd genom miljöbalken och Artskyddsförordningen. I det aktuella området finns uppgift om förekomst av sandödlor och hasselsnok. Med an- ledning av detta har en undersökning/inventering av dessa arter genomförts, se vidare på följande sida. Strömstad kommun anmälde 2014-01-17 detaljplanen för samråd enligt 12 kap 6 § MB. Länsstyrelsen beslutade 2014-03-03 om åtgärder för att anpassa planen. Dessa åtgärder har applicerats på det aktuella planförslaget.

PLANFÖRSLAGET –

FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER

Natur

Mark, terräng, vegetation och djurliv Förutsättningar

Planområdet består i huvudsak av höglänta och vidsträckta områden med en gles vegetation som till största del består av tall. Skog inom området har gall- rats mellan 2001 och 2002. I den näringsfattiga och i många fall utsatta marken får tallarna ett karaktäristiskt uttryck. Berg går ofta i dagen och där det finns undervegetation så består den främst av ris, ljung, mossor och lavar.

I den centrala delen av området ligger Kisteberget, på toppen finns ett om- råde med klappersten bevuxet med kryptallar. Inom området finns flera spår av småskalig stentäkt. I den södra delen av klapperstensområdet löper en stenröjd och gräsbevuxen väg i NO-SV riktning.

I den nordöstra delen finns ett låglänt område som bär spår av tidigare grus- täktsverksamhet. Delar av detta område är sanka och täcks därför till stora delar av tät vassvegetation och har delvis åtgått till skogsmark.

I den sydöstra delen av planområdet finns en mindre, grund damm som är delvis igenvuxen. Även här finns tät vassvegetation.

Mellan de högre hällmarkspartierna så ligger de sänkor med tjockare jordla- ger, vilket ger andra förutsättningar för vegetation. I de längre delarna har

(12)

vegetationen tidigare bestått av täta granplanteringar, blandskog med fram- för allt björk, gran, tal, sälg och tät sly. De låglänta delarna har röjts och i den mån det har skett en återväxt så är det av pionjärträd som björk, asp, tall och gran. Markvegetationen består av ljung, gräs och mindre buskar.

Naturcentrum AB har på uppdrag av Strömstads kommun tagit fram en undersökning om sandödlor och hasselsnok förekommer i området, vilka båda omfattas av artskyddsförordningens bestämmelser om fridlysning.

Uppdraget innebar fältbesök under äggläggningstid för sandödlan, genom- gång av planen samt förslag på anpassningar och skyddsåtgärder.

Av de arter som fanns i undersökningsområdet är det hasselsnok och sand- ödla som tas upp i artskyddföreningen, båda med beteckningen N i förord- ningens bilaga 1. Det innebär att de omfattas av bestämmelser om fridlysning och att de enligt EU:s habitatsdirektiv, ska ha ett noggrant skydd. Både sandödlan och hasselsnoken är rödlistade enligt 2010 års rödlista (Gärden- fors 2010) och betecknas VU (sårbar).

Skyddsåtgärder har vidtagits som innebär en anpassning av markanvänd- ningen, artskydd, passagemöjligheter för djuren vid huvudgatan genom om- rådet och en plan för biotopförbättring. Utförligare beskrivning om biotop- förbättringarna finns i utredningen ”Underlag för samråd enligt miljöbalken 12 kapitlet 6 § om detaljplan för del av Lilla Åseröd 2:3 m fl, Strömstads kommun”.

Den aktuella bestämmelsen för denna plan är artskyddsförordningens 4§ 4 punkt där det står att det är förbjudet att skada eller förstöra djurens fort- plantning eller viloplatser.

Naturcentrum AB gör bedömningen att detaljplanen tillsammans med de skyddsåtgärder som kommunen åtagit sig kommer innebära positiva effekter på förekomsten av sandödla och hasselsnok i området.

Planförslaget

Sedan utredningen utfördes har planområdets gräns ändrats för att möta sandödlans och hasselsnokens behov av habitat. Avgränsningen innebär att inga fynd av varken hasselsnok eller sandödla har gjorts inom planområdet.

Inom planområdet säkerställs cirka 30 000 m² som allmän platsmark, natur samt cirka 2000 m² som parkmark.

Ett flertal bestämmelser har införts med syfte att förhindra onödig spräng- ning och uppfyllnad inom planområdet. Bestämmelserna som införts på plankartan är:

 Förändring av markens nivå får endast förekomma när det är befo- gat för att inpassa byggnader i terrängen, anpassa kvartersmark till gata, utföra ledningsdragning samt anlägga bilplats med in/utfart.

(13)

 Marknivåskillnader ska, där det är möjligt, tas upp i sockel, med su- terrängvåning eller med sammansatta byggnadskroppar på olika markhöjd.

 Maximal tillåten höjd på stödmurar inom kvartersmark är 1,5 meter.

 Marknivån får inte ändras mer än 0,5 meter. Denna bestämmelse är införd i gränsen mellan kvartersmark och naturmark för att undvika uppfyllnader mot allmän platsmark

Geoteknik Förutsättningar

Bohusgeo har utfört en geoteknisk undersökning som redovisas i rapporten

”Geoteknik. Utvärderingar, beräkningar och bedömningar, 2004-03-10”.

Undersökningen syftar till att klarlägga jordlagerförhållandena, beräkna och bedöma släntstabiliteten och redovisa grundläggningsförhållandena.

Större delen av planområdet består av delvis skogsbevuxna fastmarkspartier, där berg i dagen förekommer på flera ställen. I den nordöstra delen av undersökningsområdet finns ett parti där lera förekommer. Där har det även funnits en sand- och grustäkt, den ursprungliga markytan var fyra meter över den nuvarande.

Området har branta partier framför allt i de norra och östra delarna. I dessa partier går berget i dagen. Inom planområdet är lutningen i huvudsak mellan 1:5 och 1:20. Marknivån varierar från cirka +30 m.ö.h. i den nordöstra delen till cirka +65 m.ö.h. i de centrala och norra delarna.

Huvuddelen av området utgörs av fast lagrad friktionsjord, troligen morän. I den nordöstra delen av undersökningsområdet utgörs jordlagren i huvudsak av fast ytlager, lera och friktionsjord vilande på berg. Lokalt finns inslag av silt- och torrskorpelera. På grund av siltinnehållet bedöms det fasta ytlagret delvis vara mycket tjällyftande och flytbenäget.

Leran har enligt sonderingarna mellan 0 och cirka 10 meters mäktighet. Den okorrigerade skjuvhållfastheten har normalt uppmätts till mellan cirka 25 och cirka 45 kPa.

En beräkning har gjorts i en släntsektion i den nordöstra delen av undersök- ningsområdet sär stabiliteten bedömts har varit minst tillfredställande. Be- räkningen visar att släntstabiliteten bedöms vara tillfredställande.

Planförslaget har anpassats utefter de geotekniska observationerna och den föreslagna bebyggelsen har placerats i områden där lera inte förekommer i någon större utsträckning.

Planförslaget

Inga planbestämmelser med avseende på den geotekniska situationen anses nödvändiga.

(14)

Fornlämningar Förutsättningar

Bohusläns museum har utfört en arkeologisk utredning för att fastställa om det finns några sedan tidigare ej kända fornlämningar inom planområdet.

Undersökningen genomfördes på plats genom en inventering, sökschakts- och provgropsgrävning. Fältarbetet utfördes i augusti 2002 och komplette- rande arbete i mars 2003. Rapporten blev klar 2004.

Inom planområdet återfinns en fornlämning i form av en boplats, Skee 1672. I anslutning till planområdet återfinns ett flertal fornlämningar, varav tre stycken lämningar som återfanns under den arkeologiska utredningen.

Mellan de båda planerade bebyggelseområdena återfinns en stenkammargrav i form av en hällkista, Skee 68, och en större boplats som består av cirka 70 stycken runda eller ovala boplatsgropar och boplatsvallar, Skee 1674. Strax öster om planområdets norra del återfinns en boplats, Skee 1673.

Tillsammans med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet och Bohusläns museum har det hållits samråd för att definiera fornlämningsområden inom området.

Ett första samrådsmöte hölls 2004-09-27. Ytterligare ett samrådsmöte hölls 2005-10-05. Efter utstakning och inmätning remitterades Bohusläns museum av Länsstyrelsen för en bedömning av skyddsområden efter besiktning på plats i februari 2006. Hela fornlämningsytan, som redovisas i illustrationen nedan, är en lagskyddad fornlämning.

Planförslaget

Området för fornlämningen Skee 1672 sätts i plankartan till ”FORN - Forn- lämning” för att ingen ny bebyggelse ska kunna uppföras inom lämningen.

Runt fornlämningsområdet återfinns naturmark. Plangränsen i planförslaget är i övrigt anpassad utefter de skyddsområden som rekommenderats för lämningar i anslutning till planområdet.

Fornlämningar (röda områden) i förhållande till planområdet. Ett fornlämningsområde återfinns inom planområdet, omgivet av naturmark.

(15)

Bebyggelse

Omgivande bebyggelse/ landskapsbild Förutsättningar

Idag finns endast en mindre bostadsfastighet inom planområdet. Det är en tomt med ett enfamiljshus i den södra delen mot planområdets gräns. Drygt 100 meter norr om planområdet finns den närmaste bebyggda fastigheten.

Väster om väg 1030 återfinns Daftö resort där bebyggelsen i anslutning till planområdet främst består av byggnader tillhörande ett större lekland.

Planförslaget

Bebyggelsen delas in i två områden, ett nordligt och ett sydligt. De delas av Kistebergets topp med dess område av klappersten och fornlämningar.

När området är fullt utbyggt kommer man på många platser ha god utsikt över det böljande skog- och jordbrukslandskapet i öster och havet i väster.

Bebyggelsens placering och den föreslagna vägdragningen anpassas till landskapet i så stor utsträckning som möjligt för att harmonisera med omgivande natur.

Bostäder Förutsättningar

Det finns i dagsläget endast ett enfamiljshus intill planområdets södra gräns.

Planförslaget

Förslaget innebär att totalt cirka 130 bostäder kan tillskapas inom planområ- det. Bebyggelse kan uppföras i form av fristående villor, parhus, radhus och flerbostadshus. I den norra delen av planområdet kan cirka 50 stycken friliggande villor uppföras och i den södra delen kan parhus, radhus eller friliggande villor uppföras. Fördelningen mellan de olika byggnadstyperna i den södra delen är inte styrd i planen. I den södra delen finns också möjlighet att uppföra flerbostadshus med en totalt byggnadsyta av 1400 m² i fyra vå- ningar.

Norra delen

Användningen för bostäder i den norra delen sätts till ”B¹ – Bostäder, friliggande småhus”. I det norra området är fastigheternas minsta tillåtna area satt till 900 m². Byggnaderna tillåts uppföras i två våningar. En generell maximal nockhöjd sätts till 10 meter. Högsta tillåtna byggnadshöjd för komplementbyggnader är 3,5 meter. Största tillåtna byggnadsarea per fastighet är 180 m². Huvudbyggnaderna ska placeras minst 3 respektive 4,5 meter från gräns mot bostadsfastighet. Komplementbyggnader ska placeras minst 1,5 meter från annan bostadsfastighet. Byggnaderna ska placeras minst 2 meter från gräns mot allmän platsmark.

(16)

Illustration över det norra bebyggelseområdet.

Södra delen

Användningen inom den södra delen sätts till ”B² – Bostäder, flerfamiljshus” och ”B³ – Bostäder, parhus, radhus, friliggande småhus”. Området avsett för flerfamiljshus omfattar en yta på cirka 6600 m². Inom detta område får byggnader uppföras till en maximal byggnadsyta på totalt 1400 m². Hus får uppföras i högst 4 våningar. En högsta tillåtna totalhöjd är införd för att undvika att byggnaderna blir alltför dominerande i landskapet. Med tanke på husens läge relativt lågt i terrängen kan de uppföras utan att blockera för mycket av utsikten för de andra högre belägna villorna och radhusen.

I den största delen av det södra området så finns möjlighet för en flexibel utformning av bebyggelsen då radhus, parhus och friliggande villor kan upp- föras. Ingen fördelning mellan de olika boendeformerna finns reglerad.

Inom detta område införs en bestämmelse som innebär att den största till- låtna byggnadsarean är 25 % av fastighetsarean.

Huvudbyggnader ska placeras minst 3 meter från gräns mot bostadsfastighet. Par- och radhus får dock sammanbyggas över fastighetsgräns. Att byggnader får placeras på ett kort avstånd från varandra innebär att krav gällande brandsäkerheten kommer att ställas i bygglovskedet.

Komplementbyggnader ska placeras minst 1,5 meter från annan bostadsfastighet. Byggnaderna ska placeras minst 2 meter från gräns mot allmän platsmark.

Den befintliga fastigheten Lilla Åseröd 2:11, se karta på följande sida, ges ut- ökad byggrätt då den maximala byggnadsarean sätts till 180 m² och de befintliga byggnaderna på fastigheten upptar cirka 100 m². Planförslaget kan medge en utökning av kvartersmarken mot nordost och nordväst för Lilla Åseröd 2:11.

(17)

Illustration över det södra bebyggelseområdet. Befintlig fastighet, Lilla Åseröd 2:11, markerad med rödstreckad linje.

Gemensamt för både den norra och södra delen är att utseendebestämmel- ser har införts som innebär att fasaderna ska utföras i trä, tegel eller puts.

Tillgänglighet

All ny bostadsbebyggelse ska ha full tillgänglighet fram till entrén, vilket regleras i bygglovet. Tillgänglighet uppnås med mindre utfyllningar och mark- bearbetningar. Inom planområdet överstiger inte lutningen på lokalvägarna 8%. Alla planerade bostadsfastigheter kan nås via de planerade lokalvägarna.

Friytor och rekreation

Förutsättningar

Idag består området av uppvuxen naturmark.

På gångavstånd från planområdet finns friluftsbad och Tjärndalens frilufts- område med motionsslinga och elljusspår. I Strömstads tätort finns fotbolls- och idrottsanläggningar, tennisbanor, golfbanor och simhall.

Planförslaget

Bebyggelsen omgärdas av naturmark som fungerar delvis som närrekreat- ionsområde samt en rent visuellt vacker utsikt för de boende. Naturmarken är lättillgänglig från de flesta fastigheter.

2:11

(18)

I planområdets södra del planeras det en lekplats inom ett mindre parkom- råde, med användningen ”PARK - Anlagd park”, för de yngre boende.

Trafik

Vägar, gång- och cykelväg Förutsättningar

Inom planområdet finns ett nät av gångstigar och gamla bruksvägar, de se- nare för att kunna sköta om skogen. För biltrafik finns idag endast en till- fartsväg av låg standard fram till fastigheten Lilla Åseröd 2:11.

Planförslaget

Tillfartsvägen till planområdet kommer att ansluta till väg 1029 till Saltö via en planerad cirkulationsplats vid infarten till Daftö resort. Trafiklösningen har samråtts och godkänts av Trafikverket. Samråd med Trafikverket har hållits med parter från både Daftö resort och Lilla Åseröd 2:3 represente- rade. Den planerade cirkulationsplatsen ligger inom detaljplanen för Dafter 1:2, 1:3 m fl (Daftö feriecenter). Det aktuella planförslaget har anpassats för att utöka området för den planerade cirkulationsplatsen. Användningen avsedd för den planerade cirkulationen sätts till ”GENOMFART - Genom- fartstrafik”.

Från cirkulationen leder en lokalgata med användningen ”LOKALGATA – Lokaltrafik” upp norrut längs med de befintliga parkeringsytorna för att sedan vika av österut in i det planerade bostadsområdet. Inom användningen

”LOKALGATA” finns utrymme för att anlägga en gång- och cykelväg med bredden 2,75 meter längs med körbanan med en bredd på 5,5 meter. Denna vägsektion sträcker sig fram till i höjd med området för sophantering.

Lokalgatan fortsätter sedan söderut mott den södra delen av bostadsområ- det, inklusive området avsett för flerbostadshus. I denna del planeras ingen gång- och cykelväg längs gatan, som på denna sträcka har en körbana med en bredd på 5,0 meter.

Vid gatornas slut kommer det att finnas vändmöjligheter. Fastigheten Lilla Åseröd 2:11 kommer att kunna nås via detaljplanens vägnät.

På grund av de höjdskillnader som finns inom planområdet så är det på vissa sträckor nödvändigt med viss sprängning och utfyllnad för att skapa en väg med acceptabel lutning. Vägarna inom området lutar inte mer än 8%.

Det är på vissa sträckor nödvändigt att vägslänter kan komma att anläggas inom naturmark samt, i vissa fall, inom planerad tomtmark.

Vid cirkulationsplatsen planeras det övergångar för oskyddade trafikanter. I anslutning till väg 1030 finns gång- och cykelväg som sträcker sig till Ström- stad centrum. Inom planområdet för Lilla Åseröd planeras en gång- och cy- kelväg lokaliserad inom användningen ”GENOMFART”, som ska dras hela vägen fram till den befintliga busshållplatsen längs väg 1030.

(19)

Illustration över trafiksystemet inom planområdet.

Parkering Förutsättningar

En större parkering avsedd för gäster till Daftö resort återfinns inom den västra delen av planområdet. Parkering för fastigheten Lilla Åseröd 2:11 ska ske inom tomten.

Planförslaget

Planförslaget innebär att den befintliga parkeringsytan avsedd för Daftö resort kan utökas med en yta på cirka 125 x 40 meter norrut. Användningen sätts till ”P - Parkering”. Detta innebär att cirka 180 ytterligare parkerings- platser kan tillkomma. Eftersom att den befintliga parkeringen och utök- ningen av den ligger i anslutning till väg 1030 har infartsförbud införts för att undvika att nya utfarter anordnas mot väg 1030. Infart till parkeringsytorna ska ske i nära anslutning till den planerade cirkulationsplatsen.

Inom de planerade områden för bostadsanvändning finns tillräckligt utrymme för att anordna parkering inom kvartersmark.

Utrymme för en mindre besöksparkering som inrymmer parkering för 3 bi- lar har skapats centralt i området längs infartsvägen.

Kollektivtrafik Förutsättningar

Idag finns busshållplatser vid Daftö resort längs väg 1030. Det går bussar bland annat mot Uddevalla, Tanumshede och Strömstad. Vid Strömstads station går pendeltåg söderut mot Göteborg.

Planförslaget

Utrymme för en sträckning av en gång- och cykelväg från planområdet fram till den befintliga busshållplatsen säkerställs i planförslaget.

Illustration över föreslagen parkering för Daftö Resorts behov. Utökningen av den be- fintliga parkeringen visas med röd skraffering. Befintliga busshållplatser markerade med grön markering.

(20)

Service

Förutsättningar

I Strömstad finns ett stort serviceutbud, butiker, grund- och gymnasieskolor samt vårdcentral och viss sjukhusvård.

Intill Daftö resort och campingplatser finns sommaröppna servicebutiker och daglivsbutiker.

Planförslaget

Ingen service tillkommer inom planområdet

Teknisk försörjning

Dricks- och spillvatten Förutsättningar

Idag finns inget kommunalt Va-nät inom planområdet. Det kommunala va- nätet finns nedlagt längs med väg 1030, norr om Lagunens camping.

Planförslaget

Et principförslag för gator och va-anläggningar har tagits fram av BBK/ÅF 2012-05-30, rev 2017-10-09. För mer ingående information om vägdrag- ningar och dagvattenhantering hänvisas till principförslaget som bifogas planhandlingarna.

Kommunen bygger ut sitt va-system från Lagunens camping söderut, längs med väg 1030. En tryckstegringsstation finns på den västra sidan av väg 1030. Erforderligt tryck kan uppnås inom planområdet med denna tryckstegringsstation. Va-ledningar dras upp till en planerad anslutningspunkt i anslutning till planområdets gräns, strax intill den punkt där tillfartsvägen möter planerad villabebyggelse i det norra området.

Inom planområdet planeras nedläggning av va-ledningar till stor del inom allmän platsmark, till stor del inom planerade gator.

Spillvattenavloppet från området avleds med självfall mot tre stycken avloppspumpstationer. Två något större avloppspumpstationer är lokaliserade i norr och söder samt en något mindre som ligger placerat i väster, i anslutning till de planerade flerbostadshusen. Användningen för de tre pumpstat- ionerna sätts till ”E¹ - Avloppspumpstation”.

Inom en av de planerade villatomterna, den tomt som är placerad längs väs- terut i det norra området, föreslås en mindre villatomtstation. Spillvattnet för denna tomt pumpas upp mot servisanslutning och huvudledningen som ligger i vägen väster om tomten.

Dagvatten Förutsättningar

Inga anläggningar för dagvatten finns i dagsläget inom planområdet.

(21)

Planförslaget

Dagvattnet från planområdet ska återföras så snart det är möjligt till naturmarken och ledas i öppna rinningsvägar i så stor utsträckning som möjligt.

Illustrationen visar olika avrinningsområden som finns inom planområdet och föreslagna lösningar.

Dagvatten från den norra delen, område 1 i illustrationen ovan, kommer att ledas till och fördröjas via ett hålrumsmagasin. Vidare kommer utgående dagvatten från magasinet att avledas via befintliga diken ner mot och längs gamla Starevägen fram till den större bäck som rinner ner mot Lagunens camping. Den befintliga dagvattentrumman under Starevägen kommer att bytas till en ny trumma med dimensionen 600 mm. Befintliga rinningsvägar bör förses med erosionsskydd i erforderlig omfattning. Inom Lagunens campingområde kommer dagvattnet att avledas via den befintliga dagvattenledningen med dimensionen 600 mm med intag nordväst om fastigheten Stare 1:34. Den befintliga dagvattenledningen mynnar sedan i vägdiket vid den allmänna vägen och avleds till havet strax norr om infarten till östra delen av Lagunens camping.

(22)

Hålrumsmagasinet ska inrymma regnet från ett s.k. 20-årsregn och för övrigt vara konstruerat så att volymen dagvatten nedströms planområdet ej över- skrider den volym som naturmarken avger idag.

Dagvattnet från område 2 i illustrationen på föregående sida kommer att ledas via ett magasin för utjämning och rening till en befintlig damm/våtmark.

Dammen avbördas vid flöden ner längs diken och bäckar mot Skeevägen och vidare ut i havet vid Båleröd.

Dammytan är cirka 600 m² och är till en del bevuxen med olika vattenväx- ter. Magasinet bör innehålla cirka 20 m³ hålrum för att fördröja ett 20-års- regn.

Område 3 i illustrationen på föregående sida avleder dagvatten mot öster och längs naturmarken ner mot befintliga rinningsvägar och där ansamling sker inom den nedlagda grustäkten. Man kan även låta dagvattnet från om- råde 2 passera genom ett fördröjningsmagasin, innan vidare passage till befintliga rinningsvägar.

För område 4 i illustrationen på föregående sida kan dagvattnet inte avledas mot fördröjningsmagasinet invid våtmarken i öster, utan avleds söderut och via ett mindre fördröjningsmagasin, sedan vidare ut ur området i en sydlig riktning via naturliga vattendrag.

Dagvatten längs angöringsgatan kommer att avledas med vägdiken ner mot den nya trafikplatsen, innan cirkulationen, där det sedan via intagsbrunnar och dagvattenledningar leds till föreslaget fördröjningsmagasin under parkeringsytan.

I plankartan anges användningen för omhändertagande av dagvatten på kvartersmark till ”E³ - Utjämningsmagasin för dagvatten” och på parkeringsytan införs en bestämmelse (”dagvatten” i kombination med egen- skapsbestämmelsen ”g”) som innebär att magasin kan anläggas inom hela parkeringsytan. Utrymme för ett dagvattenmagasin inom användningen lokalgata har också skapats i den södra delen av planområdet genom att be- stämmelsen ”magasin” har införts på plankartan.

El, tele och datakommunikation Planförslaget

I samband med utbyggnaden av bostadsområdet kommer nya transformatorstationer att behövas. Två lägen för transformatorstationer har föreslagits i plankartan, ett läge i den norra delen och ett läge i den södra delen, båda i direkt anslutning till lokalgatan. Användningen har satts till ”E² – Transfor- matorstation”. Högsta tillåtna byggnadshöjd för transformatorstationerna är satt till 3,5 meter.

(23)

Avfall

Planförslaget

Centralt i området skapas utrymme för att inrymma en rationell sopsortering avsedd för boende i området. Användningen sätts till ”E⁴- Sophantering”.

Området är drygt 200 m² stort. Avfallshanteringen inom planområdet ska följa gällande normer för Strömstads kommun. Närmaste återvinningscen- tral är Österröd, lokaliserad cirka 3,5 kilometer norr om planområdet.

Hälsa och säkerhet

Risk för skred/bergras Förutsättningar

I samband med planarbetet har en berggeologisk/bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering utförts av Bergab.

Berggrunden består av en massformig, medelkornig, grå granit som går mot att bli mer som gnejs i sin struktur längre norrut. Bergmassan i planområdet har en massformig textur och en granitisk uppsprickning vilket gör att områ- dets storstabilitet bedöms som mycket god. Området för detaljplanen består av en bergplint som i nordväst genomskärs av en grund sänka. I kanten till hällytorna samt fläckvis på ovanytan förekommer mindre lösa block och blockutfall.

Områdets södra del slutar svagt uppåt väster, i områdets östra del går slut- ningen upp mot norr. I slänterna är lutningen svag, och det förekommer rundade hällar, blötare områden och en del lösa block. Blockutfallen ökar i de brantare slänterna.

Utredningen pekar ut fem stycken områden inom utredningsområdet som är i behov av åtgärder. Åtgärderna består av att bergrensa brantstående och eventuella sprängda slänter från lösa block. Ytblock som ligger lösa omhän- dertas om de bedöms kunna utgöra risk för person- eller egendomsskada i samband med byggnationen i området. Eventuellt behov av bergsäkring genom bultning eller nätning bedöms ej bli aktuellt i de naturliga slänterna men kan komma att erfordras i begränsad omfattning i eventuella sprängda slänter.

Planförslaget

Två av de områden där åtgärder rekommenderas ligger utanför eller delvis utanför planområdet. Eventuella lösa fallande block bedöms inte påverka någon bebyggelse inom eller i anslutning till planområdet. Ett område där åtgärder föreslås ligger utanför planområdet men kan komma att påverka den föreslagna lokalvägen som löper mellan den norra och södra delen av planområdet. Att åtgärder genomförs i detta område regleras i exploateringsavtalet.

(24)

Bestämmelser gällande att bergrensning ska genomföras enligt den fram- tagna utredningen för ytterligare områden införs i plankartan. Att dessa åt- gärder utförs säkerställs i exploateringsavtalet.

Radon

Förutsättningar

Området har en uranrik berggrund som utgörs av så kallad Bohusgranit. De höga radonvärdena är bekräftade av SGU i en översiktlig radonkartering.

Planförslaget

Byggherren har enligt Boverkets byggregler (BBR) ansvaret för att säker- ställa gränsvärdet för radongas (200 Bq/m³) inte får överskridas. Detta bety- der att det i de flesta fall krävs ett radonsäkert byggande. Eventuella åtgärder ska beaktas och bevakas vid bygglovsprövning.

En upplysning gällande hanteringen av radon har införts på plankartan.

MILJÖMÅL

Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, 16 nationella miljökvalitetsmål med preciseringar samt etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en

generation för att nå miljökvalitetsmålen. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen

beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. För riksdagens definition av respektive mål med preciseringar se vidare

www.miljomal.se

För Västra Götaland finns regionala tilläggsmål. De kompletterar de nationella målen och lyfter fram regionala särdrag och områden som kräver ytterligare insatser.

Strömstads kommun har i sin översiktsplan pekat ut fyra miljömålen som kommunen fokuserar på. Dessa fyra miljömål är:

 Begränsad klimatpåverkan

 Giftfri miljö

 Hav i balans samt levande kust och skärgård

 God bebyggd miljö

Nedan görs en avstämning mot de miljömål som bedöms vara relevanta med avseende på aktuellt planförslag.

Begränsad klimatpåverkan

Planområdet ligger inom tätortsområdet Strömstad-Skee där kommersiell och offentlig service finns i relativ närhet till de planerade bostäderna. Dock kommer en stor del av de boende använda bil för att ta sig till exempelvis dagligvaruhandel, dagis och förskolor etc. Trafiken kommer därmed att öka och detta leder till utsläpp som påverkar klimatet.

(25)

Planen har utformats för att skapa en möjlighet att enkelt ta sig till den befintliga busshållplatsen längs väg 1030 för att underlätta nyttjandet av kollektivtrafik.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Bebyggelsen inom planområdet ska anslutas till det kommunala dricks- och spillvattensystemet. Dagvattnet ska tas om hand lokalt och innebär fördröj- ning och rening. Läs mer om hantering av va-system under rubriken Tek- nisk försörjning på sidan 20. Anslutningen till systemen skapar förutsätt- ningar för att påverkan på närliggande vattenförekomster begränsas.

Dock innebär bebyggelse och hårdgörande av marken inom planområdet att risken för att föroreningar kan spridas till vattenförekomster ökar något.

God bebyggd miljö

Närheten till service i form av offentlig och kommersiell service i Ström- stads tätort innebär att några längre transportsträckor inte är nödvändiga.

Bestämmelser har införts för att i största möjliga mån undvika att spräng- ning för att möjliggöra byggnation ska ske. Möjligheten att ta sig på ett sä- kert sätt till den befintliga busshållplatsen har säkerställts i planen.

Ett rikt växt- och djurliv

Detaljplanen har anpassats till de rekommendationer som har gjorts med avseende förekomst av fridlysta arter i form av sandödla och hasselsnok.

En inventeringsrapport har tagits fram och baserat på rekommendationerna i denna har Länsstyrelsen i ett beslut 2014-03-03 angett de anpassningar i planen som de ansett vara lämpliga. Detaljplaneförslaget har anpassats till dessa råd och anvisningar.

Sammanfattning av påverkan på berörda miljömål

Ett genomförande av planförslaget kommer att leda till ökad trafik och att ytor inom området kommer att hårdgöras vilket kommer att påverka avrin- ningen av dagvatten. En ökad avrinning från tomt- och vägytor kan leda till påverkan på närliggande vattenförekomster. Dock har planen utformats för att på ett effektivt sätt omhänderta dagvattnet från området. Området kommer att anslutas till det kommunala dricks- och spillvattennätet. Anpass- ningar av planförslaget har genomförts för att undvika onödig påverkan på landskapet genom sprängning. Närheten till tätorten samt möjligheten att använda kollektivtrafik minskar bilberoendet.

Sammantaget görs bedömningen att planförslaget inte påtagligt påverkar de uppsatta miljömålen negativt.

(26)

ADMINISTRATIVA FRÅGOR

Allmänt

Hur planförslaget är planerat att genomföras beskrivs närmare i den till planen tillhörande genomförandebeskrivningen.

Fortsatt arbete

Inkomna synpunkter från både utställning 2 och 3 har sammanfattats och bemötts av kommunen i dokumentet ”Utlåtande efter utställning 2 och 3”.

Mindre korrigeringar har genomförts i planhandlingarna efter utställning 3, dessa korrigeringar redovisas under rubriken ”revidering” nedan. Ändring- arna har bedömts vara så obetydliga att planen kan gå upp för antagande.

Kommunen kan därför besluta om att anta planförslaget. Om beslutet inte överklagas vinner detaljplanen laga kraft.

Preliminär tidplan

Målsättningen är att nedanstående tider ska gälla för det kommande planarbetet och planens genomförande:

1 kv 2018 Upprättande av utställningsutlåtande samt justering av planförslaget inför antagande.

2 kv 2018 Antagande av detaljplan 2 kv 2018 Laga kraft

Revidering

Nedan sammanfattas kortfattat ändringar av betydelse i planhandlingarna, frånsett rent redaktionella ändringar, som har genomförts sedan

utställning 3:

Plankarta:

 Mindre korrigering av planområdesgränsen och utfartsförbud längs väg 1030 i den sydvästra delen av planområdet. Detta för att inte ut- fartsförbudet ska placeras i plangräns.

 Utökning av vändplatsen längst i söder. Detta för att undvika eventuell konflikt med brunn vid infart till fastigheten Lilla Åseröd 2:11.

 Ny dragning av lokalgata för att skapa en rationell tillkomst till an- vändningsområde ”B2” samt pumpstation och dagvattenmagasin.

Illustrationskarta:

 Mindre korrigering av planområdesgränsen längs väg 1030 i den sydvästra delen av planområdet.

 Utökning av vändplatsen längst i söder.

 Tydligare redovisning av besöksparkeringen centralt i området.

(27)

 Ny dragning av lokalgata för att skapa en rationell tillkomst till an- vändningsområde ”B2” samt pumpstation och dagvattenmagasin.

Planbeskrivning:

 Kortare förtydligande gällande beskrivning om fornlämningsområ- den.

 Komplettering gällande traktnamn för fastigheten Stare 1:34.

 Kortare text angående tillfart till användningsområde ”B2” samt pumpstation och dagvattenmagasin.

Genomförandebeskrivning:

 Korrigerad beskrivning gällande omfattningen av den eventuella ut- ökningen av fastigheten Lilla Åseröd 2:11. Förtydligande gällande kostnadsfördelning vid en eventuell fastighetsförrättning infört.

 Ett förtydligande infört gällande driftansvar för besöksparkeringen inom allmän platsmark, lokalgata.

 Utökad beskrivning om eventuell ersättning för ledningsrätt.

 Utökad beskrivning gällande ansvar för eventuell bergrensning/bergsäkring vid utbyggnad av tillfartsvägen till bostads- området.

 Beskrivning gällande ansvar för skyltning med avseende på närhet till fornlämningar.

 Beskrivning införd gällande genomförandeansvar, kostnadsansvar och skötsel gällande tunnlar och ledarmar för att underlätta passage under vägen för ödlor och ormar, inom användningsområde lokalgata.

 Beskrivning införd gällande skötselansvar inom användningsområ- det ”genomfart”.

Medverkande i planarbetet

Planförslaget har upprättats av Rådhuset Arkitekter AB genom Kalle Gus- tafsson, planeringsarkitekt och Anton Johed, arkitekt, på uppdrag av exploa- tören.

Planförslaget har handlagts av Anna Wallblom, miljöplanerare och Björn Richardsson, översiktsplanerare

Björn Richardsson Kalle Gustafsson

Kommunledningskontoret Rådhuset Arkitekter AB Strömstads kommun Samhällsplanering och miljö