Automatisering hos ryttare-
Skillnader i automatisering med avseende på tävlingsnivå, tävlingsgren och all- män ångestnivå hos ryttare.
Automaticity with equestrian athletes-
Differences in automaticity with regards to level of competition, discipline and level of general anxiety with the rider.
AnneCharlotte Blomquist
Fakultet för ekonomi, kommunikation och IT Psykologiska perspektiv på ledarskap, 30 hp C-uppsats, 15hp
Henrik Bergman, Rikard Eriksson Lars M Eriksson
2013-06-10
Sammanfattning
En kvantitativ studie har genomförts med syfte att undersöka en eventuell skillnad i automatisering med avseende på gren de tävlar inom och nivå de tävlar på hos ryttare. En eventuell skillnad mellan hög och låg allmän ångestnivå, trait ångest och nivå av automatise- ring undersöktes även. Deltagarna i studien var ryttare som regelbundet tränade och tävlade inom ridsport. Automatisering ingick som en undergrupp i det välanvända självskattningsin- strumentet Test of Performance Strategies TOPS. I studien användes en svensk översättning av en reviderad version av instrumentet, TOPS II, för att mäta automatisering. Ångestnivån hos deltagarna mättes med State-Trait Anxiety Inventory, STAI-testerna, ett självskattningsin- strument som mätte ångest ”just i detta ögonblick”, state, och ”i allmänhet”, trait. Vi använde endast trait testet i analysen. Den insamlade datan analyserades i SPSS med icke parametriska tester, då normalfördelning ej förelåg. Resultatet visade på en signifikant skillnad i automati- sering mellan grupperna som tävlar på regional nivå och de som tävlar på nationell nivå.
Dessutom fanns en signifikant skillnad i automatisering mellan ryttare med hög trait ångest jämfört med ryttare med låg trait ångest. Högre automatisering hittades på högre kunskapsni- våer och hos ryttare med högre trait ångest.
Nyckelord: ryttare, automatisering, ångest, prestation, TOPS, STAI
Abstract
The study had a quantitative approach with the intention to investigate differences in automaticity with regards to discipline and level of competition with equestrian athletes. An eventual difference in automaticity level and high and low level of trait anxiety was also in- vestigated. Participants were equestrian athletes who regularly trained and competed in their sports. Automaticity was a sub category in the much used self-assessment instrument TOPS, (Test of Performance Strategies). The study used a Swedish translation of the revised instru- ment, TOPS II-revised, to measure automaticity. Anxiety level was measured with the State- Trait Anxiety Inventory, STAI-test, a self-assessment instrument for state (at this moment) and trait (in general) anxiety. Only trait anxiety was used in the analysis. The collected data was analyzed in SPSS with non-parametric statistics due to no normal distribution was found. A significant difference in automaticity was found between riders who compete on regional lev- el and riders who compete on national level. A significant difference in automaticity was also found between the groups with high-trait anxiety and the group with low trait anxiety. Higher levels of automaticity was found at higher levels of knowledge and with riders with higher levels of trait anxiety.
Key words: equestrian athlet, automaticity, anxiety, performance, TOPS, STAI
Förord
Ett tack till mina handledare Henrik Bergman och Rikard Eriksson. Jag vill också tacka Sofia Holm för stöd, support och bollande av idéer, min man Robin Blomquist som lot- sat mig i datorns värld och Daniel Bergkvist på Svenska Ridsportförbundet som hjälpt till att nå ut till deltagarna. Ett stort tack till min svägerska Zandra Blomquist som fått korrekturläsa när jag blivit ”hemmablind”. Slutligen vill jag tacka alla de som tog sig tid att delta i studien.
Inledning
Hästsport och ridsport har en mångtusenårig historia. Det har genom tiderna varit främst inom jordbruk och inom armén som hästen haft sin plats och status. På elitnivå är hoppning, dressyr och fälttävlan ridsportens grenar i moderna Olympiska sammanhang. Dessa grenar har sitt ursprung i militärens kavalleriträning, precision, uthållighet, mångsidighet och lydnad krävdes för att övervinna ofta oöverstigliga odds på slagfältet (Meyer et al, 1999).
Ridsport introducerades första gången i olympiska sammanhang 1900 med hoppning. 1912 godkänndes även dressyr som OS-gren och den nuvarande tävlingsformen fastställdes 1924.
Ridsport är en av mycket få grenar där män och kvinnor tävlar på lika villkor och under samma förutsättningar. Det är också den enda OS-gren där ett djur är en medtävlare.
Idag har Svenska Ridsportförbundet ca 150 000 medlemmar varav 55 % är under 21 år (SvRf, 2012). Det finns ca 930 föreningar av vilka hälften driver ridskola (SvRf, 2013). Ca 26 000 tävlingslicenser var registrerade och ca 400 000 tävlingsstarter inom ridsporten gjor- des under 2011 (SvRf, 2013). Hoppning är största grenen med 78 %, dressyr 19,5 %, fälttäv- lan 2 % och övrigt 0,5 % (SvRf, 2013).
Suinn (1990) menar att det finns tre nyckelkomponenter för framgångsrika idrottspre- stationer; maximera rätt responser, eliminera fel responser och uppmuntra maximalt överfö- rande från träning till tävling. Suinn (1990) förespråkar användandet av beteendetekniker som vänder sig till både externa och interna stressorer som stör optimal prestation. Meyers et al (1999) har visat på de unika kraven som ställs på idrottare inom ridsport. När jämförelse gjor- des mellan ridsport och med sport utan en djurpartner, (professionella tennisspelare, tävlande bergsklättrare, olympiska tyngdlyftare), mätte ryttarna högre på mentala färdigheter, mätt med Psychological Skills Inventory for Sports, PSIS (Mahoney, Gabriel & Perkins, 1987), och använde fler psykologiska strategier än de andra idrottarna (Meyers et al, 1999).
I de flesta traditionella sporter är de mentala och fysiska färdigheterna endast beroende av människans beslut och respons. Inom ridsporten är det interaktion och ömsesidigt samar- bete mellan människa-häst som är viktig för att framgångsrikt genomföra sportens moment (Meyers et al, 1999). Koncentration eller förmågan att fokusera på uppgiften och ignorera- stänga ute distraherande komponenter är en viktig och avgörande förutsättning för framgångs- rikt sportande (Moran, 2009).
En idrottare inom ridsporten får ständig feedback från hästen angående nivån av av- slappning eller spänning, särskilda rörelser eller moment genomförs enkelt eller med en kraft- ansträngning vilket ger en mängd information till ryttaren gällande balansen på hästen, denna feedback ger ryttaren möjlighet att konstant göra små subtila justeringar för att uppnå harmoni med hästen (Adamson, 2003). Strävan är att detta samarbete blir så smidigt som möjligt. Att
häst och ryttare blir ”ett” (Adamson, 2003). Automatisering av moment är en viktig del av att uppnå detta.
Olika sporter kräver olika fysiska skickligheter, snabbhet för sprintern, styrka för tyngdlyftaren osv. och det som sammanbinder olika sporter är att skicklighet i en sport för- knippas med förmågan att producera ett stadigt motoriskt mönster (Allard & Burnett, 1985), vilket förutsätter automatisering av moment/processer. Automatisering innebär förmågan att genomföra något utan att uppta koncentrationen med detaljer på lägre nivå, grunderna. Man skapar ett automatiskt svarsmönster (Allard & Burnett, 1985). Bryan och Harter (1899) me- nade att automatisering var en nödvändig komponent i skicklighet. Högre nivåer av skicklig- het kunde inte nås förrän de lägre kunskapsnivåerna blivit automatiserade. LaBerge och Samuels (1974) fortsatte resonemanget och menade att automatisering av lägre kunskapsni- våer frigjorde uppmärksamhetskapacitet, och var därför en förutsättning för förbättrade pre- stationer. Automatisering är ett koncept med en lång historia inom psykologin (James, 1890;
Wundt, 1903).
Kognitiv psykologi är grundat på antaganden att respons på stimuli förmedlas av in- formationsprocesser. Processkapaciteten av det totala systemet är begränsat, vilket skapar ett behov av en mekanism för urval (Allport, 1989, 1993). Uppmärksamhetsmodeller beskriver uppmärksamhet som mekanism vilken väljer uppgiftsrelevanta aspekter i den inkommande informationen som vidare kan processas och lagras, och på så sätt undviks överbelastning av informationssystemet (Allport, 1989). Olika stadier i informationsprocessen varierar med vil- ken mängd uppmärksamhetskapacitet som behövs, tidiga stadier i processen behöver ingen uppmärksamhet medan senare stadier i processen behöver ökande mängd (Allport, 1989).
Konsekvent och stor mängd träning resulterar i minskade krav på uppmärksamhet. Processer- na ansågs automatiserade så till vida att de fungerade oberoende av uppmärksamhetsresurser, och utvecklingen av automatisering beskrevs som en gradvis minskning i behovet av upp- märksamhet i träning (Hasher & Zacks, 1979; Laberge & Samuels, 1974; Logan, 1979; Pos- ner & Snyder, 1975a; Shiffrin & Shneider, 1977).
Automatisering har blivit definierat som när utförandet av en uppgift/moment kan ske utan medveten uppmärksamhet (Feltovich, Prietula & Ericsson, 2006). Fitts & Posner (1967) menar att inlärning kräver arbetsminne och automatiseringsprocessen reducerar den kognitiva belastningen och till sist kan momentet utföras utan medveten kontroll. Enligt Beilock, Carr, MacMahon, och Starkes (2002), involverar automatisering ett mer effektivt processande av information. De rapporterar även om försämrade idrottsprestationer när automatiseringen är försämrad/hämmad, genom medveten fokusering på utförandet under tävling blir kvaliteten på utförandet sämre (Beilock et al, 2002). Duktiga utövare kan oftast bedöma sin kapacitet
bättre och avgöra vilka strategiska val de har (Gordon, 1985). Denna metakognitiva kunskap ger dem bättre förutsättningar att bättre använda sina automatiserade processer än de mindre duktiga utövarna (Gordon, 1985). Omfattande träning leder till inlärning och automatisering av processer. Detta följs av förändring i uppmärksamhet, medvetande, kontroll, snabbhet och precision (Moors & De Houwer, 2006 ).
Arousal är en psykisk aktivering eller autonomisk reaktion av nervsystemet som sätts igång av yttre eller inre stimuli. Denna aktivering ger vanligtvis skärpt uppmärksamhet, käns- loreaktioner, förstärkta intryck och ökad tankeverksamhet. Ångest har definierats som den obehagliga känslomässiga reaktion som kan följa upphetsning av det autonoma nervsystemet, arousal (Martens, Vealy & Burton, 1990). Arousal refererar endast till dimensionen av bete- ende, medan ångest refererar till både intensiteten och riktningen, och triggas ofta av stimuli i omgivningen som uppfattas som hotfulla (Martens, Vealy & Burton, 1990). Spielberger (1966) definierade state och trait ångest. State ångest är ett existerande och nuvarande känslo- tillstånd som karaktäriseras av känslor som oro och spänning och associeras med aktivering av organismen. Den är tillfällig och förknippad med det autonoma nervsystemet genom för- höjd arousal. State ångest är en reaktion på en nuvarande stressfull situation. Trait ångest är en predisposition att uppfatta vissa omgivande stimuli som hotfulla och svara på de stimulin med varierande nivå av state ångest. Individer med hög trait ångest reagerar vanligen med högre state ångest i stressfulla situationer jämfört med individer med låg trait ångest (Spielberger, 1966).
Ridning har visat sig vara en ångestframkallande sport (Tenenbaum, Lloyd, Pretty &
Hanin, 2002) och avslappnings strategier som minskar ångestnivåer och ökar uppfattningen av kontroll ansågs av Tenenbaum et al (2002) vara värdefulla för ryttare. Enligt Individual Zones of Optimal Functioning, IZOF- modellen, har varje idrottare en individuell optimal nivå av state ångest-hög, medel eller låg, med en stor spännvidd på den individuella optimala ångestnivån för olika idrottare (Jokela & Hanin, 1999). Det finns även en individuell optimal intensitetszon, arousal, som förknippas med förbättrad prestation. Rätt nivå av arousal behövs för den aktivitet som ska utföras. Effekterna av arousal kan vara både positiva och negativa.
Hög arousal kan orsaka oss oro och ängslan, vilket är negativt om det är okontrollerat. Hög arousal kan också medföra ett tillstånd av beredskap att prestera, vilket kan förbättra prestat- ionen (Jokela & Hanin, 1999). Salminen et al (1995) kom fram till att använda state-testet ger en bra förutsättning att hitta nivå och riktningen för att reglera ångest mot den optimala nivån inför tävling. Hull (1951) beskrev att det fanns ett linjärt samband mellan arousal och prestat- ion. Prestationen förbättras i proportion till ökning av arousal under förutsättning att den ut- förda prestationen är väl inlärd, där grunderna är automatiserade. Wolframm och
Micklewright (2010) fann att mer framgångsrika ryttare tolkar symtom på ångest innan täv- ling mer positivt jämfört med mindre framgångsrika ryttare. Positiv tolkning av fysiska sym- tom på arousal tillsammans med förmågan att behålla fokus på uppgiften kan leda till mer framgångsrika prestationer (Wolframm & Micklewright, 2010).
Meyers et al (1999) visade i sin studie att det föreligger begränsade skillnader mellan kön inom ridsport gällande bl.a. mentala färdigheter. Män tenderar ha aningen högre ångest hantering och självförtroende än kvinnor men inga signifikanta skillnader hittades
Meyers et al (1999) menade att begränsade skillnader i mentala färdigheter förelåg mellan idrottare inom ridsport även gällande nivå av skicklighet och gren man tävlade inom.
Trots de stora skillnaderna i utförandet och teknik på hoppning och dressyr hittades ingen signifikant skillnad mellan de två grupperna gällande mentala färdigheter. När jämförelser gjordes med traditionella sporter på samma tävlingsnivå, var ryttarnas resultat högre än rap- porterat i kvinnlig tennis (Meyers et al, 1994), tävlande bergsklättrare (Feher, Meyers &
Skelly, 1998) och olympisk tynglyftning (Mahoney, 1989). Inom ridsport ska de fysiska och psykologiska komponenterna för framgångsrika prestationer fungera för både ryttare och häst.
Detta ställer lite andra krav än i andra sporter. Häst och ryttare bildar en nära relation och för optimala prestationer behöver häst och ryttare bli som ”en” (Brandt, 2004). Effektiv kommu- nikation mellan häst och ryttare beror till stor del på erfarenhet och skicklighet hos ryttaren.
Speciellt att reagera på oförutsedda rörelser eller reaktioner från hästen (Visser et al, 2008).
Då automatisering är en förutsättning för högre kunnande, är det av intresse att undersöka om det föreligger en signifikant skillnad i automatisering hos ryttare med avseende på vilken kun- skapsnivå, tävlingsnivå, ryttaren och hästen befinner sig på. Framgångsrika ryttare har högre koncentrationsförmåga än mindre duktiga ryttare (Meyer et al, 1999), automatiseringen frigör kognitiva uppmärksamhetsresurser som främjar detta. Ridsport beror även väldigt mycket på ryttarens förmåga att kontrollera sina känslomässiga responser till den grad att de inte påver- kar hästen. På avancerad nivå är det mer sannolikt att ryttarna har utvecklat mer avancerade tekniker för känslohantering för att göra möjligt den häst ryttare kommunikation som är nöd- vändig för att utföra komplicerade mönster i dressyr eller den teknik som krävs i hoppning (Wolframm et al, 2010). Har ryttarnas ångestnivå betydelse för prestationen? Forskningen visar på vikten av rätt nivå av arousal för bättre prestationer, och vikten av automatisering för att nå högre kunskapsnivåer. Hur ser dessa komponenter ut hos ryttare?
Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka automatisering hos ryttare.
Frågeställning/hypotes
Finns det en skillnad i automatisering hos ryttare med avseende på vilken nivå de täv- lar på?
Finns det en skillnad i automatisering hos ryttare med avseende på vilken gren de täv- lar inom?
Finns det en skillnad i automatisering mellan ryttare med låg och hög trait ångest?
Finns det en skillnad i automatisering mellan prestation på träning och tävling?
Metod
Deltagare
Populationen var ryttare som tävlade och tränade aktivt inom ridsport, då främst hopp- ning, dressyr och fälttävlan. En representativ grupp för denna population var elever på Nat- ionell Idrottsutbildning, NIU, med inriktning ridsport. Det är 11 gymnasieskolor, på olika geografiska ställen i Sverige, med sammanlagt 204 platser med inriktning på ridsport. Sko- lorna är licensierade av Svenska Ridsportförbundet, SvRf, och godkända av skolverket. Ele- verna måste uppfylla vissa kriterier, fastställda av SvRf, inom sin sport för att få en plats på utbildningen. Detta urval sammanföll väl med våra inklusionskriterier såsom att vara aktivt tävlande och tränande inom de olika grenarna inom ridsport. Även det etiska kriteriet med deltagare över 16 år uppfylldes då de inte behövde målmans godkännande för att delta i stu- dien. Eleverna är över 17 år och kvinnor. Då idag 80 % av de tävlande inom ridsport är kvin- nor (Bixby-Hammet, 1987; Meyer, Ward & Skelly, 1997; Nelson, Rivara, Condie & Smith, 1994) genomförs många studier där deltagarna är enbart kvinnor (Blakeslee, Goff, 2007).
Med det som stöd anses det inte som ett problem att denna studie enbart hade kvinnliga re- spondenter. En grupp övriga ryttare som uppfyllde dessa kriterier ombads även att delta och inkluderades i studien. Dessa kontaktades genom gruppsidor på facebook och genom mail. 39 elever på NIU och 20 övriga deltog i studien.
Design
Undersökningen genomfördes med en mixed design. En inom-individs design mellan träning och tävling. Oberoende variabel var prestation med nivåerna tävling och träning och beroende variabel var automatisering. En mellan-grupps design mellan hög och låg ångest, mellan olika grenar inom ridsport och mellan olika tävlingsnivåer. Oberoende variabler var ångest, med nivåerna låg och hög. Gren inom ridsport med nivåerna dressyr, hoppning, fälttävlan och annat. Tävlingsnivå med nivåerna lokal, regional, nationell och internationell.
Beroende variabeln var automatisering. Undersökningen skedde genom webbenkät.
Enkätvalet underlättade insamling av data över stor geografisk spridning samt tillät en stor datainsamlingsmängd och gav även anonymitet för respondenterna och minimerad spårbarhet.
Mätinstrument
Enkäten byggde på flera vetenskapliga tester som bl. a. mätte olika mentala färdigheter hos individen. Enkäten började med ett introduktionsbrev med en länk till enkäten att klicka på för de som valde att delta. Första sidan informerade om formalia och ansvariga för studien
samt frågade om samtycke att delta. Som start på enkäten fanns 5 frågor om demografiska bakgrundsfakta.
TOPS II-reviderat (Test of Performance Strategies). Detta test mäter idrottares mentala strategier vid träning och tävling. Det består av 68 påståenden och mäter.; self-talk, emotional control, automaticity, goalsetting, imagery, activation, relaxation och attentional control i träningssammanhang och self-talk, emotional control, automaticity, goalsetting, imagery, activation, relaxation, negative thinking och distractibility vid tävlingssammanhang.
Varje undergrupp består av 4 påståenden, 32 påståenden som rör träning och 36 påståenden som rör tävling. Respondenten får sedan svara på hur väl dessa påståenden stämmer in med hjälp av en likertskala, 1-5, nivåerna är; 1. Aldrig, 2. Sällan, 3. Ibland, 4. Ofta, 5.Alltid. TOPS är ett av de främsta mätinstrumenten för att utvärdera mentala färdigheter och dess strategiska användande hos idrottare i tränings- och tävlingssituation (Taylor et al, 2008). Varje underkategori ger en poäng på 4-20. Hög poäng visar högt användande av respektive underkategori/egenskap. Därför vänds några frågor som är negativt formulerade vid analysen så att den högre poängen visar positivt användande. Endast frågor rörande automatisering användes.
STAI form Y (State-Trait Anxiety Inventory) som mäter vuxna individers ångestnivå i allmänhet och ögonblicket. Testets två delar, State och Trait, består av 20 påståenden som besvaras två gånger. Först en gång med utgångspunkt hur det känns ”just nu i detta ögonblick”, state testet. Detta test används inte i denna undersökning. Sedan besvaras samma 20 påståenden med utgångspunkt hur det känns ”i allmänhet”, trait-testet. Påståendena besvaras med en Likertskala på 1-4, där 1=inte alls, 2=ganska lite, 3=ganska mycket, 4=mycket. Testets områden är; worry, tention, apprahencion och nervousnes. Vid analys av detta test visas resultatet i 20-80 poäng, där 20-50 poäng indikerar låg ångest och 51-80 indikerar hög ångest. Här användes endast trait testet då vi inte kunde mäta state testet vid rätt tillfälle.
Sedan följde 14 påståenden angående avslappning, fyra frågor om hälsa, sju frågor om tid som lades ner på tävlings och träningsaktiviteter där deltagaren fyllde i antal timmar i en ruta, fyra påståenden angående tränings och tävlings vanor och som avslutning fem hälsofrågor.
Genomförande
Ett informationsbrev skickades till specialisthandläggare, på Svenska Ridsportförbun- det med en beskrivning av studiens syfte och en förfrågan om intresse att delta i studien. Bre- vet mailades ut till NIU-skolorna.
En enkät gjordes tillgänglig i programmet Survey & Report innehållande bl. a. TOPS- och STAI-testerna, enkäten reviderades sedan utifrån undersökningens behov, genom tillägg av bakgrundsfrågor och ändringar av enkätens ordningsupplägg.
En pilotstudie genomfördes med 15 respondenter. Ryttare som uppfyllde föreliggande studies inklusionskriterier såsom att tävla och träna aktivt inom ridsport och att vara över 16 år kontaktades personligen på mail och ombads besvara studien som ett test.
Utifrån pilotstudien gjordes ändringar som ledde fram till den slutgiltiga enkäten. En- käten mailades sedan tillsammans med ett informationsbrev om undersökningens syfte, samt en inbjudan att delta i studien, till specialisthandläggare på SvRf för vidare befordran till an- svariga på respektive NIU gymnasierna. Ansvariga gjorde enkäten tillgänglig för eleverna.
Enkäten var tillgänglig i 18 dagar och tog ca 25-30 minuter att besvara.
Databearbetning
Normalfördelning innebär att ofta förekommande värden ligger nära medelvärdet och sällan förekommande värden har större avvikelse från medelvärdet. Om samplet är stort nog kommer troligtvis normalfördelning föreligga men hos små sample kan det bli en skev fördel- ning. Föreliggande studie hade ett förhållandevis litet sample vilket kan vara en förklaring till resultatet. Ett Kolmogorov-Smirnov gjordes för att fastställa om insamlad data var normalför- delad och därmed kunna välja rätt tester för analysen. Detta gav ett signifikant värde för samt- liga testade variabler, automatisering träning D(59)=0,02, p<0,05, automatisering tävling D(59)=0,03, p<0,05 och variabeln TRAIT D(59)=0,00, p<0,05. Resultatet fastställde att icke parametrisk statistik borde användas då normalfördelning ej förelåg. Valet gjordes med stöd av litteraturen (Borg & Westerlund, 2006).
För att jämföra om det förelåg skillnad mellan automatisering på träning och tävling kördes ett wilcoxon signed rank test. För att testa skillnader mellan gruppen hög och låg ång- est användes ett Mann-Whitney test.
När grupperna var fler än två användes Kruskall-Wallis test med Pairwise comparison.
Bortfall
Totalt kontaktades ca 204 NIU-studenter och ca 50 andra personer. Det kom in 39 svar från NIU och 20 från övriga, vilket gav ett externt bortfall på 77 %. Det exakta bortfallet var dock svårt att beräkna då vi inte vet hur många som faktiskt nåddes av introduktionsbrevet eftersom det distribuerades till ansvarig på respektive skola för vidarebefordran till eleverna.
Gruppen övriga ryttare kontaktades genom gruppsidor på facebook och mail vilket minskar kontrollen över hur många som faktiskt tar del av det utskickade materialet. Detta kan på-
verka bortfallet ytterliggare. Även anonymiteten på dessa medier kan bidra till att inte delta och öka bortfallet. Föreliggande studie var en av flera som tillsammans samlade in data för flera olika studier. Åtgärder som togs för att minimera det externa bortfallet var ett introdukt- ionsbrev och två påminnelser som skickades ut till berörda.
Reliabilitet och validitet
I studien användes redan utformade tester. TOPS är väl validerat och har även god re- liabilitet (Hardy et al, 2010). STAI testerna har även de god validitet och reliabilitet, (Tilton, 2008). Genom ett inledande brev med information om kriterierna för deltagande i studien säk- rades rätt deltagare upp. Att välja redan väl validerade tester och genomförandet av en pilot- studie gav en bra kontroll av studiens validitet och reliabilitet.
Etiska aspekter av undersökningen
En webbaserad publik undersökning säkrar individens skydd då spårbarheten är mini- mal. Att vända sig till ridgymnasier istället för t ex ridskolor gör att man per automatik inte får med respondenter under 16 år, vilket kräver målsmans tillåtelse för att delta i enkätundersök- ningar. För att minimera eventuell risk för respondenten genomfördes en pilot studie. Den gav möjlighet att kontrollera om det förekom olämpliga eller kränkande frågor. Att ställa frågor som rör hälsa är alltid känsligt och ett test som mäter ångest kan medföra etiska aspekter. Fö- religgande studie ingick i en större studie där state anxiety undersöktes, därför ombads re- spondenterna svara även på det trots att testet inte användes i analysen. STAI valdes för att mäta ångest för att testet är ett bra instrument (Tilton, 2008). Även antalet frågor blev utvärde- rat för att undersöka studiens genomförbarhet.
Studien hade som syfte att följa Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska princi- per; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.
Genom att både vid utskicket av enkäten samt i själva enkäten tydligt informera re- spondenterna om undersökningens syfte uppfylldes informationskravet.
I samband med enkäten blev respondenterna även informerade om att de inte var tvungna att svara på alla frågor samt kunde avbryta sin medverkan när helst de ville samt att enkäten började med en fråga om samtycke vilket uppfyllde samtyckeskravet.
För att uppfylla konfidentialitetskravet informerades respondenterna om att alla upp- gifter skulle komma att behandlas konfidentiellt enligt PUL (personuppgiftslagen) och endast författaren och medförfattare skulle ha tillgång till materialet.
Det sista av de fyra kraven var nyttjandekravet vilket uppfylldes genom att informera respondenterna om att materialet skulle användas i föreliggande studie och en större studie.
Resultat
Två Independant-Samples Kruskal-Wallis Test visade på en signifikant skillnad i automatisering på både träning och tävling mellan Regional tävlingsnivå och Nationell tävlingsnivå, signifikansnivå p<0,05. Träning x2(3)=11,950, p=0,008. Post hoc visade signifikans mellan Regional och Nationell nivå p=0,004. Tävling x2(3)=15,739, p=0,01. Post hoc visade signifikans mellan Regional och Nationell nivå p<0,001. Nationell nivå visade signifikant högre automatisering än Regional nivå. Ingen signifikant skillnad mellan andra nivåer.
--- Tabell 1 här
---
Två Independant-Samples Kruskal-Wallis Test visade ingen signifikant skillnad i automatisering mellan olika grenar varken på träning eller tävling, signifikansnivå p<0,05.
Träning x2(3)=1,478, p=0,687. Tävling x2(3)=1,813, p=0,612.
--- Tabell 2 här
---
Två Independant-Samples Mann-Whitney U Test visade signifikant skillnad i automatisering på både träning och tävling mellan låg och hög trait ångest, signifikansnivå p<0,05. Träning U=213,500, z=-3,062, p=0,002. Tävling U=259,000, z=-2,332, p=0,020. Ryttare med hög trait ångest visade högre automatisering än ryttare med låg trait ångest.
--- Tabell 3 här
---
Ett Wilcoxon Signed Rank Test visade ingen signifikant skillnad mellan automatisering på träning och tävling, signifikansnivå p<0,05. P=0,090.
--- Tabell 4 här
---
Diskussion
Syftet med studien var att undersöka automatisering hos ryttare och vilka eventuella skillnader som fanns i automatisering med avseende på tävlingsnivå, vilken gren de utövar och mellan hög och låg trait ångest hos ryttaren. Vidare undersöktes om det fanns någon skill- nad i automatisering på träning och tävling.
En signifikant skillnad förelåg i automatisering på både träning och tävling mellan grupperna Regional och Nationell tävlingsnivå. Ingen signifikant skillnad återfanns mellan de andra grupperna inom tävlingsnivå. En förklaring till detta kan vara att den största skillnaden på prestation är i steget mellan de två nivåerna Regional och Nationell tävlingsnivå. En betyd- ligt större mängd träning krävs och det är ett stort steg i kunskap för att gå upp den nivån, vilket stöds av Moors & De Houver (2006) att omfattande träning leder till bla automatisering av processer, Bryan & Harter (1899) går på samma linje att högre nivåer av skicklighet förut- sätter automatisering av lägre kunskapsnivåer. Automatisering frigör även uppmärksamhetsre- surser (Hasher & Zacks, 1979; LaBerge & Samuels, 1974; Logan, 1979; Posner & Snyder, 1975a; Shiffrin & Schneider, 1977). Finns det här ett samband med ökad uppmärksamhet på stimuli från hästen och snabbare responser från ryttaren, vilket i sig förbättrar prestationen?
Om ryttaren kan använda uppmärksamhet till att uppfatta både signaler från hästen och om- givningen kan ryttaren snabbare ge rätt korrigering och respons och därmed göra samarbetet med hästen smidigare och förbättra prestationen. Resultaten i denna studie stöds av forsk- ningen då högre automatisering återfinns på högre kunskapsnivåer men vad är sambandet? Att ingen signifikant skillnad hittades upp till Internationell nivå kan vara ett resultat av antals- fördelningen av respondenterna, endast fyra respondenter, 6,8%, tävlade på internationell nivå. Ett större antal respondenter jämnare fördelade inom de olika grupperna vi valt under- söka vore önskvärt. Problemet med ojämn fördelning var svårt att förutse innan svaren kom- mit in och hade inneburit ett mer selektivt urval, där vi utformat urvalkriterierna annorlunda för att få jämförbara antal inom grupperna.
Vår studie hittade inte någon signifikant skillnad i automatisering på träning och täv- ling mellan ryttarna samt mellan de olika grenarna. Meyer et al (1999), menade att begränsade skillnader fanns mellan olika grenar inom ridsport gällande psykologiska färdigheter. Oavsett gren inom ridsporten visar ryttarna på mycket likartade egenskaper. Då all ridsport bygger på samarbetet mellan ryttare och häst, ligger ett lyckat utövande av sporten på en väl fungerande interaktion dem emellan. Denna kommunikation beror till stor del på erfarenhet och skicklig- het hos ryttaren (Visser et al, 2008) och samarbete tycks vara primärt, automatisering ökar med kunskapsnivå men skiljer sig inte åt mellan de undersökta grenarna inom ridsporten.
Studiens resultat visade däremot en signifikant skillnad mellan grupperna låg trait ångest och hög trait ångest och användande av automatisering på träning respektive tävling.
Gruppen hög trait ångest hade högre automatisering både på träning och tävling. Ett intressant resultat där många frågeställningar uppstår. Är det så att utövare med högre trait ångest nivå tränar mer för att kompensera ångesten och därmed uppnår automatisering på en högre nivå.
Eller är hög trait ångest en viktig komponent hos ryttare och en tillgång för utvecklandet av kunskap inom sporten? Tenenbaum et al (2002), ansåg att ridsport är en ångestframkallande sport, och Wolframm et al (2010) ansåg det sannolikt att ryttare på högre nivå hade utvecklat mer avancerande tekniker för känslohantering för att främja kommunikationen med hästen.
Speilbergs (1966) definition av stait och trait ångest säger att trait ångesten är en predisposit- ion att uppfatta vissa omgivande stimuli som hotfulla och svara på de stimuli med varierande grad av stait ångest. Visser et al (2008) pekade på vikten av snabba reaktioner från ryttaren på oförutsedda rörelser och reaktioner från hästen, att reagera och respondera på ett snabbt och korrekt sätt ger harmoni och balans mellan ryttare och häst och förbättrar prestationen (Adamson, 2003). Kan det vara så att hög nivå av trait ångest ökar uppmärksamhet och reakt- ionsförmåga hos ryttaren och därför är en viktig komponent till skicklighet inom ridsport?
Hull (1951) menade att högre arousal ger bättre prestation om uppgiften är väl inlärd. En väl inlärd uppgift innebär en högre grad av automatisering av de lägre nivåerna i uppgiften (Brian
& Harter, 1899). Högre trait ångest hos en individ är en indikation på högre state ångest re- spons (Spielberger, 1966). Den fysiska komponenten av state ångest är arousal som enligt Hull (1951) var en komponent som förbättrade prestationen vid väl inlärda uppgifter. Med stöd av den forskningen är föreliggande studies resultat logisk med slutsatsen att högre trait ångest återfinns på högre kunskaps nivå. En stor begränsning i undersökningen var att STAI testet, som mäter ”ångest i detta ögonblick”, state, fylldes i vid samma tillfälle som trait testet.
State testet ska egentligen genomföras vid ett träningstillfälle och/eller före en tävling för att mäta utövarens ångest i det ögonblicket. Att få ett användbart resultat på state ångest hos ryt- tarna hade gett en mer förklarande bild av ångesten hos utövarna. Begränsningen att genom- föra den delen av undersökningen var praktiskt svår då respondenterna var geografiskt spridda och det hade varit svårt att få enkäten ifylld vid rätt tillfälle.
Avslutningsvis undersöktes om det var skillnad i automatisering i träningssamman- hang och i tävlingssammanhang. Ingen signifikant skillnad förelåg. En av Suinns (1990), nyckelkomponenter för framgångsrikta idrottsprestationer var maximalt överförande från trä- ning till tävling. Då ingen skillnad i automatisering visade sig mellan träning och tävling kan det tolkas som positivt. Ryttarna anser sig använda detta i lika grad vid de olika tillfällena. Då automatisering är en förutsättning för högre kunnande är det även en viktig del av inlärningen.
Då det inte finns lika mycket forskning inom ridsport som inom andra mer tradition- ella sporter rekommenderas vidare forskning av bl.a. ångest och stress. Vidare forskning av trait ångest hos utövare rekommenderas och automatiseringens betydelse. Nya synsätt på an- passad träning för olika dispositioner av trait ångest kan kanske leda till förbättrade prestat- ioner hor utövarna. Individer med hög trait ångest kan med hjälp av hög mängd träning, där högre automatisering nås, prestera bättre pga högre arousal.
Resultatet visade högre automatisering på högre kunskapsnivå och högre trait ångest med högre automatisering. Detta resultat ger upphov till vidare frågor om kopplingen mellan trait ångest och prestation. Presterar individer med högre trait ångest bättre än individer med lägre trait ångest. Kan man applicera resultatet på andra områden såsom arbetsliv och utbild- ning? Ser det annorlunda ut mellan olika sporter och mellan olika områden där inlärning och prestation är viktigt? En hel del forskning finns på state ångest och prestation inom idrott.
Vidare forskning rekommenderas angående kopplingen mellan trait ångest och prestation inom idrott men även inom andra områden.
Referenser.
Adamson, S. (2003). The relative effects of goal orientation and judge´s evaluations on flowstate in equestrian athletes. Reno: University of Nevada.
Allard, F. & Burnett, N. (1985). Skill in sports. Canadian journal of psychology, 39(2), 294- 312.
Allport, A. (1989). Visual attention. In M.I. Posner (ed). Foundation of cognitive science (pp.
631-682). Cambridge, MA:MIT Press.
Allport, A. (1993). Attention and control: Have we been asking the wrong questions? A critical review or twenty five years. In D.E. Meyer & S. Kornblum (eds). Attention and performance XIV:Synergies in experimental psychology, artificial intelligence, and cognitive neuroscience (pp. 183-218). Cambridge, MA: MIT Press.
Beilock, S.L., Carr, T.H., MacMahon, C., & Starkes, J.L. (2002). When paying attention becomes counterproductive; Impact of divided versus skill-focused attention on novice and experienced performance of sensimotor skills. Journal of Experimental Psychology, 8, 6-16.
Bixby-Hammet, D.M. (1987). Accidents in equestrian sports. American family physician, 36, 209-214.
Blakeslee, Marsha, L., & Goff, D.M. (2007). The effects of a mental skills training package on equestrians. The sport psychologist, 21, 288-301.
Borg, E., & Westerlund, J. (2006). Statistik för beteendevetare. Stockholm: Liber.
Brandt, K. (2004). A language of their own: an interactionist approach to rider – horse communication. Soc. Anim. 12 (4), 299-316.
Bryan, W.L., & Harter, N. (1899). Studies of the telegraphic language. The acquisition of a hierarchy of habits. Psychological review, 6, 345-375.
Feher, P., Meyers, M.C., & Skelly, W.A. (1998). Psychological profile of rock climbers. State and trait attributes. Journal of Sport Behaviour, 21, 167-180.
Feltovich, P.J., Prietula, M.J., & Ericsson, K.A. (2006). Studies of expertise from psychological perspectives. (Cambridge Handbook of Expertise and Expert Performance.). Cambridge University Press, “.1, p27.
Fitts, P.M., & Posner, M.I. (1967). Human performance. Belmont, CA: Brooks/Cole, 162.
Hardy, L., Roberts, R., Thomas, P.R., & Murphy, S.M., (2010). Test of performance strategies (TOPS): Instrument refinement using confirmatory factor analysis. Psychology of sport and exercise, 11, 27-35.
Hasher, L., & Zacks, R.T., (1979). Automatic and effortful processes in memory. Journal of Experimental Psychology: General, 108, 356-388.
James, W. (1890). The Principles of Psychology. New York: Holt, Rinehart & Winston.
Jokela, M., & Hanin, Y.L. (1999). Does the individual zones of optimal functioning model discriminate between successful athletes? A Meta-analysis. Journal of Sports Sciences, 17:11, 873-887.
Laberge, D., & Samuels, S.J. (1974). Toward a theory of automatic information processing in reading. Cognitive psychology, 6, 293-323.
Logan, G.D. (1979). On the use of concurrent memory load to measure attention and automaticity. Journal of Experimental Psychology: Human Perception and Performance, 5, 189-207.
Logan, G.D. (1985). Executive control of thought and action. Acta Psychologica, vol 60, no 2-3, pp193-210.
Mahoney, M.J., Gabriel, T.J., & Perkins, T.S. (1987). Psychological skills and exceptional athletic performance. Sport Psychologist, 1, 181-199.
Mahoney, M.J. (1989). Psychological predictors of elite and non-elite performance of Olympic weightlifters. International Journal of Sport Psychology, 20, 1-12.
Martens, R., Vealey, R.S., & Burton, D. (1990). Competitive anxiety in sport. Champaign, IL:
Human Kinetics.
McGrath, J.E. (Ed). (1970). Social and psychological factors in stress. New York: Holt, Rinehart & Winston.
Meyers, M.C., Bourgeois, A.E., LeUnes, A., & Murray, N.G. (1999). Mood and psychological skills of elite and sub-elite equestrian athletes. Journal of sport behavior, vol 22, no 3.
Meyers, M.C., Sterling, J.C., Bourgeois, A.E., Treadwell, S., & LeUnes, A. (1994). Mood and psychological skills of world ranked female tennis players. Journal of Sport Behavior, 17, 156-165.
Meyers, M.C., Ward, K.H., & Skelly, W.A. (1997b). Heart rate response of female equestrians during various equine gaits. Research Quarterly for Exercise and Sport, in review.
Moors, A., & De Houwer, J. (2006). Automaticity; A theoretical and conceptual analysis.
Psychological Bulletin, vol 132, no 2, 297-326.
Moran, A.P. (2009). Cognitive psychology in sport: Progress and prospects. Psychology of Sport and Exercise, 10, 420-426.
Nelson, D.E., Rivara, F.P., Condie, C., & Smith, S.M. (1994). Injuries in equestrian sports.
Physician and Sportsmedicine, 22, 53-60.
Posner, M.I., & Snyder, C.R.R. (1975a). Attention and cognitive control. In R.L. Solso (ed).
Information processing and cognition:The Loyola symposium (pp 153-175). Hillsdale, NJ:Erblaum.
Salminen, S., Liukkonen, J., Hanin, Y., & Hyvönen, A. (1995). Anxiety and athletic performance of Finnish athletes: Application of the Zone of Optimal Functioning model. Personality and individual differences, 19.5, 725-729.
Shiffrin, R.M., & Schneider, W. (1977). Controlled and automatic human information processing:II. Perceptual learning, automatic attending and a general theory.
Psychological Review, 84, 127-190.
Spielberger, C.D. (1966). Anxiety and behavior. New York: Academic Press, pp. 263-290.
Suinn, R. (1990). Anxiety management training: A Behaviour Theraphy. New York: Plenum Press.
Svenska Ridsportförbundet.www.Ridsport.se
Taylor, M.K., Gould, D., & Rolo, C. (2008). Performance strategies of US Olympians in practice and competition. High ability studies, vol 19, no 1, 19-36.
Tenenbaum, G., Lloyd, M., Pretty, G., & Hanin, Y.L. (2002). Congruence of actual and retrospective reports of precompetition emotions in equestrians. Journal of Sport and Exercise Psychology, 24(3), 271-288.
Tilton, S.R. (2008). Review of the State-Trait Anxiety Inventory (STAI). Ohio university.
Visser, E.K., Van Reenen, C.G., Blokhuis, M.Z., Morgan, E.K., Hassmén, P., Rundgren, T.M.,
& Blokhuis, H.J. (2008). Does horse temperament influence horse – rider cooperation?
J.Appl.Anim.Welf.Sci. 11 (3), 267-284.
Wolframm, L.A., & Micklewright, D. (2010). Pre-competitive arousal, perception of equine temperament and riding performance: do they interact? Comp.Exesc.Phys. 7 (1), 27- 36.
Wundt, W.M. (1903). Grundzuge der physiologischen Psychologie (Principles of physiological psychology) (vol 3). Leipzig. Germany: Wilhelm Engelmann.
Bilaga tabeller
Tabell 1.
Median (Mn) för automatisering på träning och tävling med avseende på Tävlingsnivå (Lo- kal, Regional, Nationell, Internationell).
Tävlingsnivå N Median, Automatisering Träning Median, Automatisering Tävling
Lokal 14 14,00 14,00
Regional 23 13,00 14,00
Nationell 18 16,00 17,00
Internationell 4 17,00 19,50
Total 59 15,00 15,00
Notering. Det fanns en signifikant skillnad i automatisering mellan Regional och Nationell nivå på både träning och tävling. Ingen signifikant skillnad mellan några andra nivåer.
Tabell 2.
Median (Mn) för automatisering på träning och tävling med avseende på tävlingsgren (Hoppning, dressyr, fälttävlan, annan).
Tävlingsgren N Median Automatisering Träning Median Automatisering Tävling
Hoppning 33 14,00 15,00
Dressyr 19 15,00 15,00
Fälttävlan 5 12,00 15,00
Annan 2 15,50 17,00
Total 59 15,00 15,00
Notering. Det fanns ingen signifikant skillnad i automatisering varken på träning och tävling mellan de olika grenarna.
Tabell 3.
Median (Mn) för automatisering på träning och tävling med avseende på låg och hög trait ångest.
Trait N Median Automatisering Träning Median Automatisering Tävling
Låg 20-50 37 14,00 15,00
Hög 51-80 22 16,00 16,50
Total 59 15,00 15,00
Notering. Det var en signifikant skillnad I automatisering på både träning och tävling mellan låg och hög trait ångest.
Tabell 4.
Median (Mn) för automatisering på träning och tävling.
Median Automatisering Träning Median Automatisering Tävling
15,00 15,00
Notering. Det fanns ingen signifikant skillnad i automatisering mellan träning och tävling.
