• No results found

HUR COVID-19-PANDEMIN HAR PÅVERKAT DIGITALISERINGEN I SVENSKA GYMNASIESKOLOR

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "HUR COVID-19-PANDEMIN HAR PÅVERKAT DIGITALISERINGEN I SVENSKA GYMNASIESKOLOR"

Copied!
69
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

HUR COVID-19-PANDEMIN HAR PÅVERKAT DIGITALISERINGEN I SVENSKA GYMNASIESKOLOR

- Ett lärarperspektiv

HOW THE COVID-19 PANDEMIC HAS AFFECTED THE

DIGITALISATION IN SWEDISH UPPER SECONDARY SCHOOLS

- A teachers perspective

Examensarbete inom huvudområdet informationsteknologi

Grundnivå 30 Högskolepoäng Vårtermin År 2021

Tua Skeppe Grahn

Handledare: Jesper Holgersson

(2)

Sammanfa&ning

Digitaliseringen i samhället går snabbt framåt men det är inte alltid enkelt att utveckla digitala tjänster, framförallt inte inom den offentliga sektorn. Inom skolväsendet har digitaliseringen gått långsamt och mött utmaningar i form av bristen på digital kompetens, säkerställa att elever inte hamnar i ett digitalt utanförskap och en ständigt växande EdTech-marknad. När covid-19-pandemin drabbade världen valde Sverige att stänga gymnasie- och högskolor och bedriva all undervisning på distans.

Denna studie har undersökt hur gymnasielärare har upplevt hur digitaliseringsarbetet i svenska gymnasieskolor har påverkats under covid-19-pandemin när de har tvingats att bedriva undervisning på distans. Syftet har varit att få en större förståelse för hur skolor har hanterat pandemin och på vilket sätt det har påverkat skolors digitaliseringsarbete.

Gymnasielärare har intervjuats för att ta reda på hur de har upplevt det digitala arbetet under covid-19-pandemin.

Resultatet visar att gymnasielärare har stött på många utmaningar under pandemin varav det största har varit att säkerställa elevers närvaro och deltagande under distansundervisningen. Studien visar att gymnasielärare upplever att det har funnits en brist på gemensamma digitaliseringsstrategier i organisationen samt att de har fått en ökad arbetsbelastning i och med att all kommunikation sker digitalt. Resultatet visar också att när gymnasielärare under covid-19-pandemin har blivit tvingade att utföra allt sitt arbete på distans med digitala verktyg har de fått upp ögonen för hur undervisning kan bedrivas med digitala medel och de upplever att digitaliseringsarbetet i skolorna har tagit ett stort kliv framåt.

Nyckelord: Digitalisering, digitalisering i skolan, Covid-19, utbildningsteknologi, lärares perspektiv

(3)

Abstract

Digitalisation in society is advancing rapidly, but it is not always easy to develop digital services, especially not in the public sector. In the school system, digitalisation has been slow and faced challenges in the form of a lack of digital competence, ensuring that students do not end up in digital exclusion and an ever-growing EdTech market. When the Covid-19 pandemic hit the world, Sweden chose to close universities and upper secondary schools and conduct all distance learning.

This study has examined how upper secondary school teachers have experienced how the digitalisation in Swedish upper secondary schools has been affected during the Covid-19 pandemic when they have been forced to conduct distance learning. The aim has been to gain a greater understanding of how schools have handled the pandemic and in what way it has affected schools' digital work. High school teachers have been interviewed to Mind out how they have experienced the digital work during the Covid-19 pandemic.

The results show that high school teachers have encountered many challenges during the pandemic, the largest of which has been to ensure students' presence and participation during distance education. The study shows that upper secondary school teachers feel that there has been a lack of common digitalisation strategies in the organization and that they have had an increased workload as all communication takes place digitally. The results also show that when high school teachers during the Covid-19 pandemic have been forced to carry out all their work remotely with digital tools, it has opened their eyes to how teaching can be conducted with digital means and they feel that digitalisation in schools has taken a big step forward.

Keywords: Digitalisation, digitalisation in school, Covid-19, educational technology, teachers perspective

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 1

2. BAKGRUNDSKAPITEL 2

2.1. Digitaliseringen som begrepp 2

2.2. Digitaliseringen i Sverige 3

2.3. Sveriges digitaliseringsstrategi i skolan 5

2.4. Utmaningar med digitalisering i skolan 6

2.4.1 Jämlik tillgång på teknik och digital kompetens 6

2.4.2 EdTech och lärplattformar 7

2.4.3. Lärarens , elevens och organisationens roll i en digitaliserad skola 9

2.4.4. Distansundervisning 11

3. PROBLEMOMRÅDE 13

3.1. Problemformulering 14

3.2. Syfte och frågeställning 14

3.1. Avgränsningar 14

3.2. Förväntat resultat 15

4. METOD 16

4.1 Val av forskningsmetod 16

4.1.1. Metodansats 16

4.2. Arbetsprocess/genomförande 17

4.2.1. Datainsamling - intervjuer 17

4.2.2. Dataanalys 20

4.3. Etiska perspektiv och personuppgifter 22

5. MATERIALPRESENTATION OCH ANALYS 24

5.1. Digitaliseringen i skolan innan pandemin 25

5.1.1. Strategier, lärplattformar och 1:1 – organisationens digitala arbete 25

5.1.2. Den digitala undervisningen innan pandemin 28

5.1.3. OfMiciell och inofMiciell – kommunikationen inom organisationen 30

5.2. Övergången till distansundervisning 31

5.2.1. Hur organisationen hanterade övergången till distansundervisning 31

5.2.2. Omställningen till digital distansundervisning 32

5.2.3. Kommunikationen mellan lärare vid övergången till distansundervisning 34

(5)

5.3. Det digitala arbetet under pandemin 34

5.2.1. Organisationen kring digitaliseringen under pandemin 34

5.2.2. Den digitala undervisningen och dess utmaningar under pandemin 37 5.2.3. Hur distansen påverkar den sociala kontakten och kommunikationen 42

5.4. Om det framtida digitala arbetet 44

5.2.1. Finns det framtida digitaliseringsstrategier? 44

5.2.2. Vad innebär digitaliseringen i undervisningen för framtiden? 46 5.2.3. Hur kommer kommunikationen se ut i framtiden inom skolan? 47

6. RESULTAT 49

7. DISKUSSION 52

7.1. Resultatdiskussion 52

7.2. Metoddiskussion 53

7.3. Etiska aspekter 53

7.4. Samhälleliga aspekter 54

7.5. Vetenskapliga aspekter 55

7.6. Framtida forskning 56

REFERENSER 57

BILAGOR 62

Frågeguide 62

(6)

1. Inledning

Digitaliseringen i samhället ökar och Sveriges regering har som mål att ”Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter” . Detta mål har bland annat lett till att regeringen antog en digitaliseringsstrategi för det svenska skolväsendet som innehåller tre huvudmål 1) Digital kompetens för alla 2) Likvärdig tillgång och anvä ndning 3) Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter (Regeringskansliet 2017). Tillsammans med Sveriges kommuner och regioner har en handlingsplan tagits fram för att nå målen i digitaliseringsstrategin för det svenska skolväsendet. Handlingsplanen innehåller arton punkter, vid en uppföljning av planen i maj 2020 hade två initiativ blivit beslutade om, sex beslut är påbörjade och tolv är inte påbörjade (SKR 2020).

Tidigare forskning visar att digitaliseringen inom skolan står inför stora utmaningar.

Dels handlar det om att minska det digitala utanförskapet genom att säkerställa jämlik tillgång på digital teknik och digital kompetens i skolorna. Den växande EdTech- industrin och privata företag som distribuerar digitala verktyg till skolor leder till etiska frågor om var datan om elever hamnar samt hur verktyg för skolan utvecklas på bästa sätt utan att riskera säkerheten för eleven. Det handlar också om vad digitaliseringen innebär för lärare, elever och organisationen i stort. Hur arbetar de för att utnyttja digitaliseringens möjligheter på bästa sätt? Tidigare forskning visar att det kan innebära en förändrad roll för läraren och att det kan påverka viljan hos lärare att använda digitala verktyg. Distansundervisningen har fått helt nya möjligheter i och med digitaliseringen, dock dyker det upp utmaningar kring hur organisationen planerar för distansundervisning och vad distansläraren får för stöttning.

Digitaliseringen i skolan stod redan inför stora utmaningar när pandemin av covid-19 började sprida sig över vä rlden. Den 17 mars å r 2020 rekommenderade Folkhälsomyndigheten svenska gymnasieskolor och högskolor att bedriva undervisning på distans för att minska smittspridningen av Covid-19 i samhä llet (Folkhälsomyndigheten 2020a). Detta gjorde att en väldigt snabb omställning från undervisning på plats i skolorna till att helt undervisa på distans skedde och med det en snabb omställning till att undervisa helt med hjälp av digitala hjälpmedel. En uppväxling av digitaliseringen har behövt ske på väldigt kort tid. Vad detta har inneburit för digitaliseringen i skolan och framförallt för lärare har denna studie försökt ta reda på

genom frågeställningen:

Hur upplever lärare att digitaliseringsarbetet i svenska gymnasieskolor har påverkats i och med distansundervisningen under pandemin på grund av Covid-19?

För att svara på detta har en kvalitativ metod använts med en induktiv ansats där gymnasielärare har intervjuats om sina upplevelser i semi-strukturerade intervjuer.

(7)

2. Bakgrundskapitel

Detta kapitel syftar till att ge en vetenskaplig bakgrund till ämnet digitaliseringen i skolan genom att först diskutera begreppet digitalisering, hur de som styr Sverige förhåller sig till digitaliseringen och framförallt digitalisering i skolan. Därefter beskrivs digitaliseringen inom skolans huvudområden för att få en förståelse för de utmaningar och problem men också möjligheter som skolan och utbildning står inför i och med digitaliseringen.

2.1. Digitaliseringen som begrepp

Digitalisering är att begrepp som blivit allt vanligare att använda, tidigare betydde begreppet endast omvandlingen från analog till digital representation, att text omvandlas till ettor och nollor i en dator, till exempel när ett papper skannas in till en dator. Idag har begreppet digitalisering fått en bredare och mer övergripande betydelse för övergå ngen frå n ett analogt till ett digitalt informationssamhä lle (Nationalencyklopedin u.å.).

Tre begrepp som används i vetenskaplig litteratur, är snarlika varandra och oftast används på ett sätt som blandar dem samman är digitisering, digitalisering och digital transformation (Legner et al 2017, Mergel, Edelman & Haug 2019). Begreppet digitisering (ibland benämnt som digitisation) innebär den tekniska övergången från analoga signaler till binära siffror (Legner et al. 2017), ofta blandas begreppet digitisering ihop med begreppet digitalisering som istället betyder en process eller omvandling i samhället eller hos ett företag där nästan all information ändras till att Minnas digitalt (Computer Sweden 2017). Digital transformation används ofta på samma sä tt som ordet digitalisering eller i snarlika sammanhang. Begreppet digital transformation brukar dock oftast anvä ndas nä r det handlar om en speciMik organisation, verksamhet eller ett företag som går från att använda analoga verktyg och arbetssätt till att förändras till digitala verktyg, arbetssätt och processer för att få ett ökat värde (Vial 2019; Mergel, Edelman & Haug 2019). Mergel, Edelman och Haug (2019) menar också att en digital transformation inte har en tydlig början med ett tydligt slut utan är ett pågående arbete utan slut.

Begreppet digitalisering innehåller den mycket bredare betydelsen med att använda digital teknologi i sociala, organisatoriska och individuella kontexter (Legner et al.

2017). Digitaliseringen har kommit med teknikens utveckling och tillgången på teknik och handlar om nya sätt att tänka, handla, organisera och kommunicera digitalt både gällande arbetssituationer såväl som i privatlivet. Skillnaden mot digitisering är att digitiseringen inte förändrar processer eller arbetsätt utan istället kan vara att ett formulär har Mlyttats från att vara fysiskt till att ligga på en hemsida. Digital transformation handlar mer om att medvetet jobba med att förändra en organisation eller verksamhet till att bli digital.

(8)

Legner et al. (2017) menar att digitaliseringen har kommit i tre stadier, eller ”vågor”, genom historien. Första stadiet var när teknologier ersatte papper och penna och på det sättet automatiserade arbetsrutiner. Andra stadiet kom med internet och ledde till en global kommunikations-infrastruktur vilket ledde till helt nya affärsmöjligheter i form av bland annat e-handel. Den tredje vågen eller stadiet pågår just nu och har kommit med den teknologiska utvecklingen som har möjliggjort teknik som tar mindre plats, har snabbare prestanda, högre kapacitet och därmed möjliggjort utvecklingen av SMAC teknologier. Förkortningen SMAC står för Social, Mobile, Analytics, Cloud (Rouse 2017).

Vial (2019 ) lägger även till Internet of Things till listan och kallar det SMACIT. Den tredje vågen menar Legner et al. (2017) har gjort att digitaliseringen efterliknar verkligheten och på det sättet lett till stora förändringar inte bara inom företag utan också till stora förändringar i människors privata liv, digitaliseringen genomsyrar samhället i stort.

2.2. Digitaliseringen i Sverige

I och med att digitaliseringen genomsyrar samhället är det relevant att ta upp hur de som styr Sverige ser på digitaliseringen. I Sverige tar regeringen och riksdagen allvarligt på digitaliseringen i samhället. Sedan år 2014 har ordet “digitalisering” ökat från att nämnas i ca 200 olika dokument till att år 2017 nämnas i strax under 800 dokument vid sökningar på riksdagens webbsida (Sundberg 2019). Vå ren å r 2017 kom Regeringskansliet med en digitaliseringsstrategi och i samband med detta grundades också digitaliseringsrådet vars uppdrag är att “att följa utvecklingen med syfte att främja en faktabaserad uppföljning” ( Digitaliseringsrådet u.å.).

Sveriges digitaliseringsstrategi består av det övergripande målet “Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter” samt fem olika delmål. De fem delmålen beskrivs i regeringskansliets strategi som heter För ett hållbart digitaliserat Sverige - en digitaliseringsstrategi och är uppdelade i de fem rubrikerna Kompetens, Trygghet, Innovation, Ledning och Infrastruktur. Sammanfattningsvis handlar målet kompetens om att alla i samhället ska ha erfarenhet och utbildning att kunna använda digitala tjänster och verktyg, trygghetsmålet handlar om att människor, organisationer och företag ska känna att de litar på säkerheten hos de digitala tjänster och verktyg som de använder. Målet innovation innebär att det ska Minnas förutsättningar för att utveckla och förbättra digitala lösningar i alla delar av samhället. Ledning handlar om att företag och organisationer ska få verktyg att kunna utvecklas på det digitala området. Det sista målet om infrastruktur handlar om att både “hård och mjuk”-infrastruktur ska ha förutsä ttningar att förstä rkas för att effektivt kunna transportera data (Regeringskansliet 2017).

Air 2018 inrättades Myndigheten för digital förvaltning (kallas för DIGG) som har i huvuduppgift ”att samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen i syfte att göra den offentliga förvaltningen mer effektiv och ändamålsenlig” vilket innebär att de ska jobba för att digitaliseringsstrategin ska uppnås och hjälpa offentliga aktörer med digitaliseringen samt en nationell digital infrastruktur (DIGG). Till exempel Mick

(9)

DIGG i februari år 2021 i uppdrag av regeringen att samordna en digital infrastruktur kring vaccinationsintyg i och med vaccineringen av COVID-19 (Pressmeddelande från Socialdepartementet, Infrastrukturdepartementet 2021).

Att regeringskansliet lägger stor vikt på begreppet digitalisering är inte helt oproblematisk. I Sundbergs (2019) analys av diskursen i Regeringskansliets digitaliseringsstrategi menar han att digitaliseringen ges autonoma egenskaper, att digitaliseringen i sig ses som en oundviklig framtid och samtidigt som den ses som lösningen på externa problem, genom att fylla samhället med digitalisering blir det på

ett sätt en sorts självuppfyllande profetia. Sundberg (2019) menar att just ordet digitalisering i Regeringskansliets digitaliseringsstrategi blir laddat med så mycket betydelse och även olika sorters betydelse att det i sig självt dikterar villkoren för en framtid där teknologin är den enda lösningen.

Myndigheter och organisationer i den offentliga sektorn skiljer sig i det att de har ett annat uppdrag än vad privata företag och organisationer har. Privata företag bygger på

att något, en tjänst eller vara är till salu och den ska vara attraktiv för konsumenten att använda och betala för. Myndigheter, offentliga organisationer och den offentliga sektorn är till allra största del Minansierade av skattepengar och har utöver ett politiskt uppdrag också ett uppdrag att tjäna folket, ett offentligt ethos, detta innebär att de ska vara tillgängliga till alla som behöver dem i samhället (Lindgren & Jansson 2013; Plesner, Justesen & Glerup 2017). Detta offentliga ethos gör att myndigheter har svårare att utveckla e-tjänster och att digitalisera sina organisationer på grund av att det ofta är svårt att avgöra och deMiniera vem som är användaren av en e-tjänst då tjänsten ska vara tillgänglig för väldigt många olika typer av medborgare (Lindgren och Jansson 2013) och de har ett speciMikt ansvar gentemot dessa medborgare att vara tillgängliga men också

uppnå en viss säkerhet gällande känslig information (Plesner, Justesen & Glerup 2017).

I de offentliga organisationerna och inom lokala myndigheter initieras digitaliseringsprojekt på många olika sätt, dels via externa påtryckningar till exempel från högre instanser, dels från interna initiativ eller för att erbjuda medborgare digitala tjänster (Holgersson, Lindgren, Melin & Axelsson 2017; Mergel, Edelman & Haug 2019).

Oftast Minns det i lokala myndigheter inte en holistisk digitaliseringsstrategi utan de olika initiativen behandlas för sig och leder till stuprörsutveckling, det vill säga att en tjänst utvecklas för ett ändamål och på det sättet integreras inte de olika systemen i offentliga organisationer och lokala myndigheter (Holgersson et al. 2017; Plesner, Justesen &

Glerup 2017). Istället utvecklas en tjänst i taget och oftast handlar det då om ett redan existerande arbetssätt som endast digitiseras, till exempel ett formulär som hamnar på

internet men fortfarande behöver hanteras i stort sett manuellt av organisationen (Holgersson et al. 2017). Det kan också vara att en viss avdelning i organisationen tar initiativ till ett digitaliseringsprojekt men inte stä mmer av det med övriga organisationen och då inte integrerar det med övriga system vilket leder till Mlera isolerade system som inte kan användas av Mler avdelningar (Holgersson et al. 2017).

Enligt Holgersson et al. (2017) saknar oftast den digitala utvecklingen i kommuner ett långsiktigt tänk och strategi utan de utvecklar istället kortsiktigt vilket också leder till

(10)

digitisering istä llet för digitalisering samt stuprörsutveckling. Samtidigt ökar digitaliseringen i samhället vilket gör att medborgarna förväntar sig en viss grad av digitalisering, att myndigheter och offentliga organisationer ska ha en viss digital närvaro.

I och med digitaliseringen av offentliga organisationer och att arbetsuppgifter automatiseras ändras eller till och med försvinnner många av de professionella rollerna för de som jobbar i organisationerna. Från att till exempel hanterat administration som har automatiserats eller handläggning som tidigare innefattat mycket kontakt med medborgare, som i och med digitaliseringen istället lämnar uppgifter digitalt på internet, har arbetsuppgifterna gått mer åt hållet att vara support åt medborgare. Detta kan leda till en förändring i den professionella identiteten hos de som arbetar i organisationen (Plesner, Justesen & Glerup 2017).

2.3. Sveriges digitaliseringsstrategi i skolan

Skolväsendet i Sverige är uppbyggt på det sätt att riksdagen och regeringen är de som bestämmer vad elever ska lära sig i skolan, till sin hjälp har de tre myndigheter:

Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska myndigheten. Huvudmännen är de som ser till att skolan hela tiden blir bättre och att skolan har de resurser som behövs samt bestämmer hur skolan ska arbeta, i kommunala skolor är det kommunen som är huvudman medan i friskolor är det skolans styrelse som är huvudman. Varje skola har en eller Mlera rektorer som är chef för personalen på skolan och ansvarar för skolans resultat och kvalitet (Skolverket 2020).

Hösten 2017 antog regeringen en nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet.

Detta är en del av den övergripande nationella strategin beskrivet i föregående kapitel.

Genom att satsa på att ge barn och ungdomar kunskap och möjligheter inom digitalisering kommer de också i framtiden kunna utveckla digitaliseringen vidare och se till att Sverige fortsätter hålla sig i framkant. Dessutom trycker de på att det är viktigt att samordna skolväsendet inom ämnet för att alla barn i Sverige ska ha en likvärdig tillgång till digital kompetens och kunskap (Regeringkansliet 2017). Den nationella strategin för digitalisering av skolväsendet har tre övergripande fokusområden:

• Digital kompetens för alla

• Likvärdig tillgång och användning

• Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter

Varje fokusområde har ett visst antal delmål som ska hjälpa till att uppnå syftet med strategin till år 2022. Det första fokusområdet Digital kompetens för alla syftar till att elever ska få möjlighet att utveckla digital kompetens men också att lärare, rektorer och andra huvudmän på skolor och kommuner ska ha kompetensen att jobba strategiskt kring digitaliseringen samt kunna välja rätt digitala verktyg för rätt tillfällen och med det också ha kompetens att beställa dessa och använda dessa. Det andra fokusområdet Likvärdig tillgång och användning handlar om att både elever och personal ska ha

(11)

tillgång till teknik vilket gäller både hårdvara och mjukvara samt innebär också att det ska Minnas relevant support och infrastruktur tillgä nglig. Ett delmå l ä r att

”digitaliseringen ska underlätta personalens arbetssituation i fråga om undervisning och administration” (Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet 2017, s.12). Det sista fokusområdet Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter syftar till att följa upp strategin och se till att den möjliggör utveckling (Regeringskansliet 2017).

I mars 2019 kom en handlingsplan från Sveriges kommuner och regioner (SKR) med arton initiativ och aktiviteter för att uppnå må len med den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet till år 2022 (Sveriges kommuner och regioner 2019). I handlingsplanen trycker SKR på att initiativen kräver handlingskraft från alla inblandade, trots detta var endast sex av de arton initiativen påbörjade i maj 2020 varav två hade lett till beslut, de övriga tolv initiativen var inte påbörjade (SKR 2020). I november 2020 har en ny överenskommelse mellan SKR och regeringen tecknats för att SKR ska kunna fortsätta jobba med de initiativen som inte ligger hos andra aktörer som till exempel skolverket (SKR 2020).

2.4. Utmaningar med digitalisering i skolan

Digitaliseringen i skolan är komplex och kan därför lätt uppfattas som rörig. För att göra digitaliseringen i skolan mer begriplig har fyra viktiga huvudområden identiMierats genom litteraturen. Dessa är: jämlik tillgång på teknik och digital kompetens, EdTech och lärplattformar, distansundervisning och lärarens, elevens och organisationens roll i en digitaliserad skola. Dessa huvudområden är inte tillräckliga för att förklara allt som Minns inom ämnet digitalisering i skolan utan syftar på att ge en förståelse och en bakgrund för det ämne som studien behandlar. De fyra huvudområdena förklaras närmare i enskilda rubriker nedan för att få en mer övergripande bild av vad det är för utmaningar och möjligheter som digitaliseringen i skolan står inför.

2.4.1 Jämlik Ullgång på teknik och digital kompetens

En utmaning som skolor generellt har är att ge alla barn samma förutsättningar till en bra utbildning oavsett vad de har för socioekonomisk bakgrund, funktionsvariation eller andra begränsningar eller hinder. Detsamma gäller förutsättningen att få digital kompetens, något som tas upp i regeringens fokusområden Lika tillgång och användning.

Digitalt utanförskap eller den digitala klyftan är begrepp som belyser att alla barn och ungdomar inte har samma tillgång till tekniska enheter men också att socioekonomisk bakgrund innebär att den digitala kompetensen kan skilja sig beroende på vilket socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital barn får ifrån sin familj (Darvin 2018). Idag har många elever tillgång till någon typ av tekniskt verktyg på grund av teknikens utveckling men enligt en studie i USA har de elever med tillgång till Mlera olika tekniska enheter större benägenhet att använda dem i skolarbete än de med endast tillgång till en smartphone (Moore, Vitale & Stawinoga 2018).

(12)

För att ge alla barn rättvis tillgång till teknik startade under 2000-talet många så kallade 1:1 projekt vilket innebär en teknisk enhet per barn, där enhet till exempel kan vara en bärbar dator eller en läsplatta. Detta för att öka tillgången till teknik och på det sättet öka den digitala kompetensen även hos de som inte hade tillgång till teknik i hemmet (Sancho-Gil, Rivera-Vargas & Miño-Puigcercós 2020). Författarna Sancho-Gil, Rivera- Vargas och Miño-Puigcercós (2020) tar bland annat upp exemplet Escuela 2.0 som var ett nationellt initiativ i Spanien där lärare och studenter utrustades med bärbara datorer och många klassrum utrustades med digitala smarta tavlor samt Wi-Mi men i och med ett politiskt byte av styrningen i landet ändrades budgeten och projektet lades ner, kvar fanns dyr utrustning men ingen plan för hur initiativet skulle leda till bättre digital kompetens. Mertala (2020) tar upp ett annat initiativ där läsplattor köptes in till låg- och mellanstadiet i en stad i Finland, anledningen var att öka den digitala kompetensen och den digitala infrastrukturen och ge alla barn tillgång till teknik vilket byggde på

nationella strategier om vikten att använda IKT (Information och Kommunikations teknologi) i skolan. Projektet lades ner efter två år då föräldrarna högljutt protesterade mot projektet och framförallt mot att barnen inte lärde sig tillräckligt i skolan på grund av de digitala läromedlen som användes. I en undersökning som gjordes av barnens inställning var de till en början positiva till projektet men ju längre tiden gick desto sämre inställning Mick de också vilket till stor del berodde på de undermåliga e-böckerna som användes på läsplattorna. Efter projektet intog staden en hybrid-inställning till digitala medel och använde dem delvis i undervisningen men blandade även upp med icke digitala läromedel (Mertala 2020).

Sancho-Gil, Rivera-Vargas och Miño-Puigcercós (2020) menar att det Minns få empiriska bevis på att endast tillgång till digitala verktyg faktiskt höjer den digitala kompetensen utan många av initiativen ledde till att dyr utrustning köptes in men innan initiativen hade hunnit slutföras dog de ut på ett eller annat sätt och kvar var endast tekniken som snabbt blev gammal. Aiterigen handlar det om att digitisering inte är lösningen utan att digitalisering bör ske ur ett vidare perspektiv. Om lärare inte ser den pedagogiska nyttan med att använda de digitala verktygen blir projekten i högre grad misslyckade (Mertala 2020; Sancho-Gil, Rivera-Vargas & Miño-Puigcercós 2020; Shanks 2020).

2.4.2 EdTech och lärplaYormar

EdTech är en förkortning av Educational Technology och är ett begrepp som diskuteras och problematiseras i vetenskapliga studier på grund av att det inte har en helt tydlig betydelse (Sancho-Gil, Rivera-Vargas & Miño-Puigcercós 2020; An & Oliver 2021).

Begreppet innefattar de digitala teknologier som används inom utbildning, det kan vara e-böcker eller andra digitala läromedel, skrivprogram eller spel som utvecklats för lärande och som används i utbildningssyfte men innefattar också den hårdvara som används. Författarna An och Oliver (2021) menar att inom vetenskapen bör begreppet EdTech inte ses som endast ett tekniskt begrepp utan som sambandet mellan människa- utbildning-teknologi och inte endast den teknik som Minns tillgä nglig i utbildningssammanhang. Williamson (2021) sammanfattar komplexiteten i begreppet EdTech på detta sätt:

(13)

”It designates a huge variety of actors (human and nonhuman), organizations (public, private or multisector), material and technical forms (hardware, software, supporting documents), modes of practice (of teachers, designers, promoters), and framing discourses, as well as being a highly varied Iield of research, development and critical inquiry.” (sid. 1)

EdTech används helt enkelt också för att beskriva den industri som utgör de företag som tillhandahåller digitala verktyg för utbildning vilket innefattar en mångmiljardindustri över hela världen där stora företag som Google, Facebook, Pearson, Amazon och Microsoft är aktörer på marknaden och riskkapitalister investerar i stora summor i start-up företag som riktar in sig på EdTech. De Minns även stora stiftelser bland annat Bill och Melinda Gates Foundation och Chan Zuckerberg Initiative som inriktar satsar på

initiativ gällande EdTech (Regan och Khwaja 2019). Regan och Khwaja (2019) menar att grundskola och gymnasium är säkra investeringar för EdTech företag eftersom dessa är obligatoriska (i USA, i Sverige är gymnasium frivilligt) och därför är det en marknad som alltid kommer att existera och vara stor.

I Sverige är skolsystemet decentraliserar vilket innebär att det är upp till kommunerna och skolorna själva att se till att det Minns tillgång till den teknik som behövs samtidigt som det Minns uttalade handlingsplaner från regeringen. Samtidigt Minns i Sverige det fria skolvalet vilket innebär att elever och vårdnadshavare har rätt att själva välja skola, med varje elev får skolan en viss summa, en så kallad skolpeng (Mårell-Olsson & Bergström 2018). Detta har lett till konkurrens om eleverna mellan olika skolor och med det är det också viktigt för skolor att anses attraktiva för att locka till sig Mler elever. Detta har lett till att många skolor investerar i teknik för att visa att de ligger i framkant (Mårell-Olsson

& Bergström 2018). Till stor del handlar det om att kommuner köper in vad som kallas för lärplattformar, på engelska ofta kallade Learning Management Systems (LMS).

Lärplattformar är internetbaserade och har Mlera användningsområden som att agera administrativt stöd till kommunen och skolan, hjälpa lärare i deras dagliga arbete med elever, samt inneha kommunikationen mellan kommun, lärare, elever och föräldrar (Stödberg och Håkansson Lindqvist 2017). Det är många användare på en lärplattform och också olika typer av användare som ska använda denna plattform till Mlera olika saker. Detta har visat sig var lite utav ett problem, både för lärare att använda (Stödberg och Håkansson Lindqvist 2017) men även att utveckla. På samma sätt som det Minns problem med att utveckla e-tjänster i lokala myndigheter, som nämnts i tidigare kapitel, är det svårt att utveckla lärplattformar med många olika användare. Lärare vittnar i studier att deras arbetsbörda blir större istället för att underlättas i användningen av lärplattformar (Stödberg och Håkansson Lindqvist 2017). I och med att kommunerna själva har ansvar över att köpa in system för sina skolor har det öppnat upp för den privata marknaden att utveckla dessa system vilket innebär att det inte bara är digitaliseringsstrategier från statens håll som påverkar digitaliseringen i den svenska skolan utan även marknadskrafter (Hillman, Bergviken Rensfeldt & Ivarsson 2020).

I Stockholm har stora säkerhetsbrister visat sig efter lanseringen av deras lärplattform

”Skolplattformen” och den har även behövts stänga ner i perioder för att akut ta hand om säkerhetsläckor, i projektet har Mlera olika stora it-konsultbolag varit inblandade

(14)

(Lindholm och Larsson 2021). Säkerhetsfrågor och integritetsfrågor blir extra kritiska ju mer lärplattformarna går åt hållet att bli utformade efter den personliga inlärningen, det vill säga att varje elev får sin egen anpassade inriktning på sitt lärande på plattformen. Ju större plattformarna blir desto mer data Minns det, I slutändan kan de ha data om en och samma elev samt dennes familj från det att eleven är 5-6 år till att eleven är 18-19 år (Regan och Jesse 2019). Regan och Jesse (2019) menar att det väcker etiska frågor om anonymitet, trots att datan är aggregerad kan tillräckligt mycket data och i ”rätt” händer utvisa vem individen är. Det uppstår också frågor om ”nudging” om plattformen är individanpassad, då det Minns en risk att personer riktas i en viss riktning och det blir ett gränsland mellan egna beslut och systemets beslut. Aqven frågor om vem som äger datan dyker upp? Aqr det kommunen? Individen själv? Företaget som utvecklar plattformen?

Servrarna som datan ligger på? Oftast är det så att ju större plattformarna blir desto Mler aktörer blir inblandade och systemet blir snårigare (Williamson 2017). I exemplet med Stockholms lärplattform Skolplattformen påvisas det att säkerhetsbrister och risker är ett reellt problem i utvecklingen av lärplattformar.

2.4.3. Lärarens , elevens och organisaUonens roll i en digitaliserad skola

Som nämnts i tidigare delkapitel har lärare lättare att ta till sig digitala verktyg om de ser den pedagogiska nyttan med dem. Det går även att se ett skifte och en förändrad lärarroll i och med ett digitaliserat arbetssätt precis som i andra digitaliserade offentliga organisationer vilket nämndes i kapitlet om Sverige och digitalisering (Plesner, Justesen

& Glerup 2017).

McKnight et al. (2016) beskriver hur tillgång till teknik och digitala hjälpmedel i undervisningen möjliggör för lärare och elever att få tillgång till information och kommunicera med varandra på nya sätt. Det öppnar upp möjligheten för elever med sä rskilda behov att få individanpassade uppgifter, uppgiftsbeskrivningar och examinationer. Till exempel för en väldigt blyg elev att istället för att hålla en presentation inför en hel klass få spela in en videopresentation eller de med talsvårigheter att diskutera på ett forum istället för muntligt. Tillgången till information utanför klassrummet menar McKnight et al. (2016) ledde till ett förändrat arbetssätt, de menar att arbetssättet vände, vilket benämns som ”Mlipped classroom” i Mlera av deras studier. Traditionellt brukar läraren förmedla information och kunskap till eleverna i klassrummet och att eleverna utanför klassrummet övar på kunskapen på egen hand, digitaliseringen har vänt arbetssättet på det sätt att informationen nu Minns på internet och läraren lägger ut videoföreläsningar och uppgifterna online, när eleverna är i klassrummet övar de på kunskapen och utför uppgiften medan läraren Minns där för att ställa frågor, hjälpa eleven att hitta information på rätt ställe och kritiskt granska den informationen (McKnight et al. 2016). Detta arbetsätt leder till en förändrad arbetsroll hos läraren som inte längre är den som sitter på kunskapen som ska förmedlas till eleverna på ett strömlinjeformat sätt utan istället är den som ska stötta, uppmuntra och se till att eleven tar till sig rätt kunskap. I och med att många av de administrativa uppgifterna som ingår i läraryrket som att sätta betyg, göra uppgifter, rapportera frånvaro och så vidare kan gå snabbare och smidigare Minns det mer tid att lägga på att ge

(15)

feedback till eleverna både genom att sitta bredvid en och en, men också till att ge skriftlig feedback (McKnight et al. 2016).

Denna förändrade lärarroll är något som det pratas och diskuteras kring i de svenska EdTech företagen i Idelands (2020) studie där utvecklarna av digitala verktyg för skolan pratar om lärarens framtida roll mer som en coach som ska leda eleven framåt med individanpassade (digitala) medel och ständigt vara uppkopplad och låta de ”tråkiga”

delarna som betygsättning och dokumentation överlämnas till tekniken. Ideland (2020) menar att det kan Minnas problem med denna optimistiska syn på den förändrade rollen och lyfter fram att det kan uppstå problem om en lärare känner sig övervakad av teknologin, har en press att alltid jobba och att själva EdTech-programmen är de som har makten. Vidare menar Ideland (2020) att EdTech-företagen har anammat en företagskultur som är inMluerad av teknikföretagen i Silicon Valley och lite glömmer bort den verklighet som svenska lärare står inför.

McKnight et al. (2016) och Ideland (2020) har olika perspektiv på samma typ av förändrade lärarroll där McKnight et al. (2016) ser det som positivt och menar att det ökar elevernas lärande och ökar djupförståelsen medan Ideland (2020) menar att det också går att se risker med att EdTech-företag har en allt för optimistisk syn på en förändrad roll. Något som är kopplat till att om lärare ser den pedagogiska nyttan har de större chans att vilja använda digitala verktyg, det kan tänkas att om ett företag eller ledningen kommer och säger: ”här använd det här verktyget/programmet det kommer förändra din lärarroll helt” inte mottas på samma sätt som om ett företag eller ledningen kommer och säger: ”här använd det här verktyget/programmet du kommer märka att eleverna tar till sig informationen på ett djupare plan och att du som lärare får mer tid över till att guida eleven till kunskap”.

Lärare är bara människor och precis som andra människor i andra organisationer men även i privatlivet tar olika lärare till sig teknik och digitala verktyg på olika sätt och i olika grad. Detta innebär inte att deras förmåga att lära ut är sämre utan mer att de har olika förmågor att anpassa sig till en digital arbetsplats (Fransson et. al. 2019). Det kan till exempel vara enklare att ta till sig ett digitalt arbetssätt för en relativt ny lärare som från början av sin karriär jobbat mycket med digitala verktyg, eller en lärare som är intresserad av teknik på fritiden och har ett rikt digitalt liv privat till skillnad från en lärare som jobbat analogt i många år och har ett grundat arbetssätt som anses fungera bra i utlärande syfte (Fransson et. al. 2019).

Detta innebär också att organisationen kring läraren är mycket viktig och hur digitaliseringsarbetet planeras. Organisationen runt lärare med allt vad det innebär kring ledning från kommunen och rektorer men även administration och teknisk support kring det dagliga arbetet bör stötta lärarna. Leino Lindell (2020) fastslår:

”To meet the digitalization requirements in the curriculum, organizations must support teachers with enough, equal and smooth access to digital tools, knowledge development, access to relevant digital tools and a division of labor with clear responsibilities.” (s. 333)

(16)

Det kan vara tidskrävande och svårt att hitta rätt typ av digitala verktyg och lärare vittnar om att det inte har de befogenheter som krävs för att uppdatera mjukvara eller att de inte får information om vad för mjukvara de får använda. Detta kan bland annat leda till att de använder gratisprogram men då inte får tillgång till de licenser de behöver för alla elever (Leino Lindell 2020). Detta kräver att det Minns tydliga ansvarsområden för de digitala verktyg som ska användas samt teknisk support snabbt tillgänglig för lärare. Leino Lindell (2020) menar också att problemet inte är tillgången på teknik för den Minns där utan det är brist på rätt teknik som är relevant. Samt att tiden för vidareutveckling av digital kompetens hos lärare är avgörande. Detta innebär att hur skolledningen (i det inkluderas även kommunen i de allra Mlesta fall) tar sig an digitaliseringsarbetet är högst relevant för den framtida utvecklingen av digitaliseringen i enskilda skolor (Håkansson Lindkvist & Petterson 2019). Mål och visioner som är förankrade i den statliga digitaliseringsstrategi är viktig samt att inte lägga ansvaret hos enskilda individer utan jobba mot målen i större team och helst att hela organisationen har gemensamma mål (Pettersson 2018).

2.4.4. Distansundervisning

Digital teknik öppnar upp för möjligheten att få tillgång till undervisningen på andra platser än i skolans lokaler. Distansundervisning är inget nytt utan har funnits sen 1850- talet och skedde då via brevkorrespondens men i och med den digitala teknikens utvecklingen de senaste åren har den fått nya möjligheter att nå en längre räckvidd med smidigare tillgång (Anderson & Rivera-Vargas 2020). Begreppet distansundervisning innebär att elev och lärare är separerade av distans och/eller tid och att den största delen av undervisningen görs via en typ av teknologi (Anderson & Rivera-Vargas 2020).

Detta kan göras synkront eller asynkront. Synkront innebär att undervisningen sker under samma tid både för läraren och eleven, de kommunicerar med varandra vid samma tidpunkt. Asynkront innebär att undervisningen sker vid olika tidpunkter och att lärare och elev inte behöver vänta in varandra utan kan göra sina uppgifter vid olika tidpunkter (Anderson & Rivera-Vargas 2020).

Massive open online courses som ofta förkortas MOOCs är ett typiskt exempel på

asynkron distansundervisning. MOOCs är kurser som Minns online och som distribueras till väldigt många och Minns lättillgängliga på internet. MOOCs är ofta billiga eller avgiftsfria där den deltagande personen får betala för en examen eller certiMikat. Många MOOCs är ofta inte särskilt bra samt har en låg andel deltagare som faktiskt slutför dem (Anderson & Rivera-Vargas 2020). MOOCs riktar sig till vuxna personer men har öppnat upp en diskussion kring kurser tillgängliga på internet och idag Minns MOOCs också från välkända universitet som MIT och Harvard (Fischer, Lundin & Lindberg 2020).

Många mindre kommuner på landsbygden i Sverige som är glest befolkade och har skolor med få elever kämpar med att få tillgång till kvaliMicerade lärare och har till viss del hittat en lösning i distansundervisning (Stenman & Pettersson 2020). Detta leder till en mer jämlik tillgång till undervisning även i de delar av Sverige där det inte bor mycket människor. Distansundervisningen sker då på ett synkront sätt där eleverna sitter hemma eller i en lokal tillsammans med en vuxen person närvarande och läraren Minns med på videolänk. Enligt Stenman och Petterssons (2020) studie vittnar lärare som

(17)

undervisar via distans att de upplever utmaningar i att kontexten kring lärandet förändras och de måste komma på nya sätt att kommunicera med eleverna och möta olika elevers individuella behov. Behovet av bra planering kring undervisningen ökar.

Vidare menar Stenman och Pettersson (2020) att olika skolorganisationer hanterar distansundervisningen på olika sätt, det Minns ingen konsensus kring detta sätt att undervisa på inom Sverige. Vissa lärare som endast undervisar på distans känner inte en tillhörighet med den övriga skolorganisationen utan hamnar utanför och får söka kunskap och vidareutveckling med andra distanslärare utanför organisationen. Tekniken upplevs i vissa fall inte vara Mlexibel för att den inte är anpassad till just ändamålet distansundervisning utan oftast är anpassad till företagsvärlden (Stenman & Pettersson 2020).

(18)

3. Problemområde

Skolväsendet har, som bakgrunden beskriver, problem och stora utmaningar med digitaliseringen men också möjligheter. Vintern/våren 2020 börjar pandemin av Covid-19 sprida sig över världen. I försök att minska smittspridningen har stora delar av världen stängts ned i omgångar. Digitaliseringen har hjälpt många människor att få en fungerande vardag i nedstängningen men problem och utmaningar som digitalt utanförskap, personlig integritet och att många processer fortfarande har analoga inslag har visat sig tydligare (Faraj , Renno & Bhardwaj 2021). Nedstängningen har lett till konsekvenser på alla plan i samhället så även skolan.

Den 17 mars år 2020 rekommenderade Folkhälsomyndigheten svenska gymnasieskolor och högskolor att bedriva undervisning på distans för att minska smittspridningen av Covid-19 i samhället (Folkhälsomyndigheten 2020a). Detta gjorde att en väldigt snabb omställning från undervisning på plats i skolorna till att helt undervisa på distans skedde och med det en snabb omställning till att undervisa helt med hjälp av digitala hjälpmedel. Den 15 juni 2020 lättades restriktionerna i gymnasieskolorna fram till den 3 december då Folkhälsomyndigheten återigen rekommenderade en övergång till distansundervisning på gymnasieskolor (Folkhälsomyndigheten 2020b). Den 20 januari 2021 kommer Folkhälsomyndigheten med ett beslut om att en gradvis återgång till undervisning på plats i gymnasieskolorna ska ske under våren 2021, till en början 20%

på plats och resten på distans, detta ska gälla till den första april (Folkhälsomyndigheten 2020c). Dock kommer det under tiden denna studie skrivs i omgå ngar nya rekommendationer som gäller vid olika tidpunkter och i olika regioner, men till största del bedrivs gymnasieskolornas undervisning även våren 2021 på distans.

Nedstängningen av skolor innebar att gymnasie- och högskolorna från en dag till en annan behövde stänga sina lokaler och börja med undervisning helt på distans. En helt ny situation uppstod där det inte fanns ett val för skolorna att digitalisera, över en natt behövde all undervisning ske digitalt. En uppväxling av digitaliseringen har behövt ske på väldigt kort tid.

”Contributors to Learning, Media and Technology have for many years been confronting questions and challenges of the political economy of edtech, digital inequalities, spaces and futures of learning, and dataIication of education. The coronavirus emergency has intensiIied and expanded these.”

Williamson, Eynon och Potter (2020, s.113) Med citatet ovan menar Williamson, Eynon och Potter (2020) i sin ledare i tidskriften Learning Media and Technology att stängningen av skolor under pandemin har lett till att de frågor som tagits upp i tidigare forskning, och även i detta arbete, inte är nya frågor inom ämnet men har blivit extra kritiska att studera och att de på grund av pandemin har intensiMierats och expanderats. Frågor som hur privata företag tar sig in på Ed-tech-marknaden och vad det innebär, politiken kring digitaliseringen av skolväsendet med strategier och handlingsplaner, hur undervisning på distans genom

(19)

teknologi skiljer sig från vanlig undervisning samt hur jämlik tillgång till digitala tekniker ser ut i praktiken och vad den har för betydelse för undervisningen har blivit extra viktiga att titta nä rmre på . Nä r Folkhä lsomyndigheten rekommenderade gymnasieskolor att stänga krävdes det en omställning över bara en natt för både elever och lärare. Från att dagligen ses i skolans lokaler till att endast utföra jobb och skolarbete i hemmet genom digitala medel.

3.1. Problemformulering

Tidigare forskning tar upp många olika typer av problem med digitaliseringen i skolan som tillgången på teknik och tillgången på relevanta digitala verktyg, med potentiella säkerhetsrisker som följd och lärarens förändrade roll som kan vara både en tillgång eller ett problem. En sak som är tydlig i litteraturen är att lärare tar till sig digitala verktyg och arbetssätt när de ser den pedagogiska nyttan, vissa drar det till och med så

långt och säger att det kräver att lärare och andra inblandade känner passion för projekten för att de ska bli lyckade (Shanks 2020). Vad händer då när lärare blir tvingade att utföra sitt arbete på distans med digitala medel? Vilka problem uppstår? Vilket stöd får de från sina kollegor, organisation och ledning? Hur uppfattar lärarna att det påverkar eleverna? Vilka svårigheter dyker upp men också, vad fungerar bra? Hur långt hade skolan kommit i digitaliseringsarbetet innan pandemin och hur gick själva övergången? Vad tar lärarna med sig för erfarenheter in i framtiden? Vissa av dessa frågor ska denna studie försöka få svar på.

3.2. Sy>e och frågeställning

Syftet med denna studie är att bidra till forskningen kring hur nedstängningen av skolor under covid-19-pandemin å r 2020/2021 har påverkat digitaliseringsarbetet i gymnasieskolor. Lärarna är centrala aktörer i skolan med förståelse och inblick både i organisationen och eleverna och därför är det viktigt att få en inblick i hur lärare har upplevt digitaliseringen och distansundervisningen under pandemin. För att uppnå

syftet ställs denna frågeställning:

Hur upplever lärare att digitaliseringsarbetet i svenska gymnasieskolor har påverkats i och med distansundervisningen under pandemin på grund av Covid-19?

3.1. Avgränsningar

Pandemin och stängningar av skolor har drabbat hela världen, i denna studie undersöks närmre hur Sveriges skolor har hanterat distansundervisningen. Gymnasieskolor, högskolor och i viss mån högstadieskolor är de som har övergått till distansundervisning under pandemin, i denna studie fokuseras på hur gymnasieskolor har jobbat under pandemin för de har i högre utsträckning varit mer drabbande än grundskolan av längre nedstängningsperioder. Högskolor är också viktigt att titta på men då gymnasiet är mer avgörande för en större del av befolkningen valdes den avgränsningen i denna studie. I

(20)

denna studie ligger fokus på lärarnas perspektiv och deras egna upplevelse. Lärarna har en inblick i både organisationen och hur eleverna hanterar detta, därför anses det vara en avgränsning som ändå ger en viss helhetsbild.

3.2. Förväntat resultat

Denna studie förvänts ge en inblick i hur lärare har upplevt nedstängningen under pandemin, hur det har gått för dom att jobba med undervisning helt på distans och hur detta har påverkat deras syn på arbetet med digitalisering i skolan. Detta ger en förståelse för hur digitaliseringen i skolan kan komma att utvecklas i framtiden och vad pandemin kan ha gett för effekt på digitaliseringen i skolan men också vad det har fört med sig för problem. Det är aspekter som är viktiga att förstå utifrån lärarnas egna perspektiv och upplevelser men ger förhoppningsvis också en viss förståelse för vad elever har för behov och vad skolorganisationen i stort har för behov att utveckla för digitaliseringsstrategier i framtiden.

I och med att Sverige har satsat på en digitaliseringsstrategi i skolan de senaste åren men arbetet ändå har gått långsamt med få initiativ i SKR:s handlingsplan påbörjade är det viktigt att titta på vad effekten av pandemin har blivit. Vad kommer detta innebära för regeringens digitaliseringsstrategi? Kommer den digitala kompetensen bli bättre efter pandemin eller har klyftorna blivit större? Denna studie blir en litet bidrag till forskning kring detta.

(21)

4. Metod

Detta kapitel redovisar de val av metod som har gjorts för studien samt motiveringar till dessa val. Upplägget för kapitlet är först en beskrivning av valet av forskningsmetod samt metodansats, därefter kommer en beskrivning av arbetsprocessen i insamlandet av data samt hur arbetet kring analysen av datan har gått till. Därefter beskrivs etiska aspekter samt hur personuppgifter har behandlats i studien.

4.1 Val av forskningsmetod

Frågeställningen i denna studie har fokus på lärarnas egna upplevelse av hur digitaliseringsarbetet har på verkats under covid-19-pandemin nä r all gymnasieundervisning övergått till att ske helt på distans under längre perioder i försöka att hindra smittspridningen av viruset.

I denna studie har en kvalitativ metod använts. En kvalitativ metod används vid forskning för att öka förståelsen kring ett område mer än att hitta en förklaring till det (Berndtsson et al. 2008). Vid kvalitativ forskning ligger fokus på ”mjuka” data som personers upplevelse av en företeelse eller en djupare förståelse för ett fenomen.

Tonvikten ligger på tolkningen av ord och språk istället för siffror som är fallet hos en kvantitativ metod. En kvantitativ metod används vid forskning för att testa en hypotes eller komma fram till en teori eller modell och därför är mätbara värden viktiga vid en kvantitativ metod (Berndtsson, Hansson, Olsson & Lundell 2008). Kvantitativ forskning används ofta för att ta reda på frågor som rör ”mängd, frekvens, samband mellan variabler, orsak och verkan?” (Patel & Davidson, s. 51, 2019).

Eftersom personliga upplevelser inte är mätbara är en kvantitativ metod inte lämplig att använda i denna studie. Vid en kvalitativ metod jobbar forskaren med att tolka datan för att komma fram till en beskrivning som ger en djupare insikt och förståelse till lokala fenomen, samt har oftast inte en linjär arbetsprocess utan snarare en iterativ arbetsprocess där teori och läsning av tidigare forskning varvas med datainsamlingen (Patel & Davidson 2019). Kvalitativa metoder har ofta ett öppet tillvägagångssätt som resulterar i koncept, modeller och/eller teorier (Bryman 2008). Denna studie vill få en djupare förståelse kring hur lärare själva upplever digitaliseringen i skolan och hur de har upplevt att den har påverkats under covid-19-pandemin. Därför anses en kvalitativ metod vara lämplig.

4.1.1. Metodansats

En deduktiv metodansats kännetecknas av att forskaren utgår från teorier och modeller för att undersöka ett fenomen och utifrån empiriska data dra slutsater om detta fenomen (Patel & Davidson 2019). Oftast sker en deduktiv metodansats på ett linjärt sätt där forskaren utifrån en teori skapar en hypotes, sedan samlar in data, analyserar datan utifrån teorin och därefter antingen bekräftar teorin eller inte och då kan forskaren dra slutsatsen om det enskilda fallet (Bryman 2008).

(22)

En induktiv metodansats går mer från andra hållet och låter datan bilda en teori eller modell (Bryman 2008). Den insamlade datan undersöks utan att forskaren utgår från en tidigare teori utan låter empirin leda vägen fram till nya generella insikter kring ett område, tendenser, nya antaganden och ibland nya teorier. Trots att forskningen inte utgår från en redan beMintlig teori är forskaren inte ett blankt papper utan har tidigare erfarenheter och kunskap som kommer färga tolkningen av datan (Patel & Davidson 2019). Bryman (2008) menar att de två metodansatserna inte ska ses som motpoler till varandra utan snarare som tendenser för att hitta och leda en forskningsstrategi.

I denna studie har en induktiv metodansats använts för att det i denna studie inte Minns en redan tidigare känd teori som skulle härledas till en hypotes vilket är fallet i deduktiv ansats. Istället används en induktiv ansats för att genom själva undersökningen försöka komma fram till ett resultat (Hedin & Martin 2011). Detta innebär att datan tolkas fritt med ett öppet sinne och utgår inte ifrån en tidigare teori eller ett ramverk för att hitta nya eller fördjupade insikter kring området. Både Bryman (2008) och Patel & Davidson (2019) påpekar att författaren själv inte är helt utan tidigare kunskap om ämnet vilket även stämmer i denna studie, bakgrunden i kapitel 2 ligger som grund för analysen utan att för den delen användas som en teoriprövning.

4.2. Arbetsprocess/genomförande

ArbetsMlödet i denna studie har sett ut som Migur 1 beskriver nedan. Först samlades data in genom intervjuer, sedan analyserades datan med hjälp av metoden kodning och sedan har datan och analysen av datan dokumenterats. I detta delkapitel beskrivs insamlingen och analysen av datan närmre, dokumentationen av datan och analysen av denna går att Minna i kapitel 5.

Figur 1. ArbetsIlödet i studien

4.2.1. Datainsamling - intervjuer

Eftersom undersökningen i studien har gått ut på att ta reda på vad lärarna upplever själva lämpade sig intervjuer för att ta reda på detta samt att svara på frågeställningen.

Inom vetenskaplig forskning pratas det om tre olika sätt att genomföra intervjuer på, strukturerade intervjuer, semi-strukturerade eller ostrukturerade intervjuer (Bryman 2002).

I strukturerade intervjuer är frågorna helt bestämda innan intervjun, följer en bestämd ordning och samma frågor ges till samtliga respondenter. Detta är fördelaktigt på det

(23)

sätt att det går att jämföra och sammanställa svaren, därför används strukturerade intervjuer mer i kvantitativa forskningsmetoder där det är viktigt med mätbara värden.

En ostrukturerad intervju är mer som ett öppet samtal där ämnet är förutbestämt men inga eller väldigt få frågor Minns förberedda (Bryman 2002). Detta har en fördel att respondenten får mycket utrymme och passar i de studier där forskaren vill ha väldigt bred data om ett område eller tema. Semi-strukturerade intervjuer innebär att det Minns förberedda frågor eller teman som ska täckas i intervjun. Forskaren kan skriva en frågeguide som ett stöd vid intervjuerna men för den delen behöver inte guiden följas till punkt och pricka utan det går att följa upp med frågor som dyker upp vid intervjutillfället. Semi-strukturerade intervjuer har fördelen att om Mlera respondenter intervjuas kan svaren lättare jämföras och ställas mot varandra (Bryman 2002). I denna studie har semi-strukturerade intervjuer tillämpats för att vara öppen inför de svar som ges och vara Mlexibel i intervjun efter dessa och ställa följdfrågor och fördjupa intervjun vid vissa ämnen samt att kunna jämföra respondenternas svar för att hitta likheter och skillnader (Bryman 2008; Hedin & Martin 2011).

Ett krav i urvalet för respondenterna var att de skulle ha arbetat aktivt som gymnasielärare under de senaste två åren för att ha upplevt arbetet som lärare både före pandemin och under pandemin. Detta för att de skulle kunna berätta om hur deras digitaliseringsarbete hade sett ut innan pandemin och hur det hade påverkats under pandemin. Däremot ställdes inga krav kring vilket ämne de undervisade i eller hur länge de hade arbetat som gymnasielärare innan pandemin, detta i ett försök att få svar som går att generalisera och vara representativa för gymnasielärare överlag. De respondenter som intervjuades syns i tabell 1 nedan samt deras huvudämnen och hur många år de arbetet. Tabellen visas för att få en grundförståelse för respondenternas bakgrund och erfarenhetsnivå.

Tabell 1. Översikt av respondenterna.

Respondent Ämne Arbetat som lärare

R1 Språk 14 år

R2 Religion, svenska, entreprenörskap,

samt har en tjänst som handlar om digitala projekt

8 år

R3 Teknik, design 6 år

R4 Elteknik 11 år

R5 Geografi, engelska, politik och hållbar

utveckling

4 år

R6 Svenska, religion 19 år

R7 Svenska, engelska 10 år

(24)

Sammanlagt intervjuades sju respondenter. Morse (2000) menar att kvalitén på data bestämmer hur många personer som behöver intervjuas vid en kvalitativ metod. Desto mer data vid varje intervjutillfälle desto färre personer behöver intervjuas. Morse (2000) säger vidare att det är svårt att bestämma en exakt siffra för vissa studier behövs Mler intervjuer, runt 30-40, och för vissa studier räcker det med 6-10 intervjuer. I detta fall varade intervjuerna länge och mycket information kom fram vid varje intervjutillfälle och det ansågs nå en mättnad vid sju respondenter och tillräcklig data var insamlad för att kunna generalisera svaren och kunna besvara frågeställningen.

Arbetet med datainsamling via intervjuer har följt de arbetssteg som Migur 2 beskriver nedan.

Figur 2. Arbetsstegen vid insamlingen av data

Första kontakt och boka tid för intervju: Kontakt med respondenter togs på Mlera olika sätt, dels skickades mail ut till rektorer eller skoladministratörer till Mlera olika gymnasieskolor i Skaraborg för att de skulle kunna förmedla kontakten vidare till lärare som skulle vilja ställa upp på en intervju. En av respondenterna tog kontakt efter detta.

Därefter togs det kontakt med vänner och bekanta till författaren av studien som genom dessa vänner och bekanta Mick kontakt med gymnasielärare som ville ställa upp på

intervju. Fem stycken av respondenterna kontaktades på detta sätt. Sedan följde en liten snöbollseffekt via de lärare som hade intervjuats som gav kontakt till Mler lärare vilket ledde till ytterligare en intervju. Totalt har sju respondenter intervjuats som alla är gymnasielärare i sex olika gymnasieskolor i mellersta delen av Sverige. Den inledande kontakten med alla respondenter har skett via mail.

Skriva intervjuguide: En intervjuguide skapades för att leda intervjun in på rätt ämne utan att försöka styra intervjun. Områdena som intervjuguiden täckte in var först en inledning där läraren Mick berätta lite om sin yrkesroll för en grundläggande förståelse kring respondentens kontext (Bryman 2008). Därefter var områdena kronologiska i hur läraren upplevde att digitaliseringen såg ut innan covid-19-pandemin, under pandemin och hur de trodde att digitaliseringen kan komma att se ut i framtiden. Till varje fråga skrevs en motivering för att författaren till studien själv skulle förstå syftet med frågan och därmed underlätta för följdfrågor. Intervjuguiden går att hitta i Bilaga 1.

Pilotstudie + Uppdatera intervjuguide: En första intervju genomfördes som en pilotstudie för att efter den första intervjun utvärdera frågorna i intervjuguiden, om svaren innehöll tillräckligt med information eller om något område missades.

Pilotstudien genomfördes också för att undersöka att tekniken kring inspelning av intervjun var tillräcklig. Den första intervjun genomfördes på ett tillfredsställande sätt

References

Related documents

Men att det är viktigt för skolan att vara medvetna om att inkludering inte bara handlar om fysisk placering utan även om att eleverna måste få förutsättningar för att

Studiens resultat indikerar att det kan vara av vikt att hälso- och sjukvården erbjuder digitala lösningar för att inkludera den andra blivande föräldern, samt att

Detta är ett problem då majoriteten av företag inom flygbranschen haft en minskad omsättning under pandemin (Transportföretagen 2021), och har man då inte tillgång till

Redovisningskonsultens sätt att skapa värde för kunderna har förändrats genom att nu leverera ett mervärde i form av fördjupad förståelse för den finansiella datan samt

Detta examensarbete har syftat till att få en fördjupad förståelse för chefers upplevelser av att leda en oplanerad förändringsprocess. För vidare forskning kan det vara av

Beskrivningen av hur Hillsong Church Stockholm Norra ställer om genomförs för att skapa en förståelse för hur olika kyrkor gör under Covid-19 pandemin, men framför allt för att ge

Till exempel kommer den som försöker nyckla den vanliga arten stor gräsmossa i huvudnyckeln att efter många nyckelsteg landa på ett steg som upplyser om att mos- san tillhör

Rörande diskursernas förhållande till varandra är självbevarelsedriften, kännetecknad av meningsskapande i livet, överlevnad från döden och att bli ihågkommen efter