• No results found

Yrken och karriär i Veckorevyn

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Yrken och karriär i Veckorevyn"

Copied!
44
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Ulrika Boman

Yrken och karriär i Veckorevyn

vilket budskap förmedlas?

The Picture of Work and Career in a Swedish Magazine for Young Women

Sociologi D-uppsats

Datum/Termin: 09-06-11

Handledare: Malin Wreder Examinator: Sven-Erik Karlsson Löpnummer:

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

(2)

Sammanfattning

Den här uppsatsen är resultatet av en studie av hur Veckorevyn under år 2007, framställde yrken, karriär och arbetsmarknad för sina läsare. Syftet är att undersöka om tidningen är en källa till empowerment för unga kvinnor, eller om de cementerar de gamla vanliga mönstret, där flickor är söta och pojkar är starka.

De frågeställningar jag jobbat utifrån är följande; Vilka yrken framställs i magasinen? Hur ser könsfördelningen ut inom dessa? Hur framställs arbetsmarknaden? Finns ”drömjobbet”?

Vilket/vika är det? Hur framställs det?

Metoden som används är kvalitativ med kvantitativa inslag. Den kvantitativa delen bestod av innehållsanalys för att skapa sig en uppfattning om vilka yrken som förekommer, samt könsfördelningen av dessa i hela årsupplagan år 2007. I den kvalitativa delen analyserades både text och bild av speciella artiklar som fokuserade på yrkesliv och karriär. I textanalysen användes följande sökbegrepp; berättarteknik, tilltal, värdeladdade ord, dikotomier och diskurs. I analysens andra fas ställdes ett antal frågor till materialet, dessa frågor kretsade kring gemensamma nämnare i val av yrke, arbetsförhållanden, personliga egenskaper samt om genusfrågan behandlades i artiklarna.

Den teoretiska referensramen består av teorier om social konstruktion av kön/genus, konsumtionssamhället, mediakultur och feminism/postfeminism.

Innehållsanalysens resultat visade att i Veckorevyns värld är arbetsmarknaden mycket mer jämställd än i verkligheten. I många av yrkena som förekom i tidningen fanns både kvinnor och män representerade och jämfört med verkligheten, som i det här fallet Statistiska centralbyrån står för, har inte kvinnor typiska kvinnoyrken och män har inte typiskt manliga yrken.

Det är främst den feminina diskursen som man skriver på ett annorlunda sätt, kvinnor framställs som målmedvetna, kreativa, sociala och villiga att arbeta hårt, något som står i direkt motsats till den stereotypa bilden av kvinnor som finns i samhället. Drömjobbet är det jobb som motsvarar individens intressen och ger guldkant på tillvaron genom upplevelser och möjligheter till utveckling. Arbetsmarknaden beskrivs till viss del som en buffé att välja från, men det finns också en verklighetsförankring, där man tar upp problem och svårigheter.

Veckorevyn förmedlar ett positivt budskap till läsaren om att kvinnor kan eller bör sikta lite högre, följa sina intressen och att det finns möjligheter att lyckas. Eftersom tidningen har en relativt stor upplaga och därmed många läsare så borde den ha en viss betydelse för en utveckling mot en mer jämställd arbetsmarknad i framtiden. Dock kan man fundera på om detta forum tilltalar och leder till empowerment för alla unga kvinnor, med sin tydliga inriktning på medelklassen tror jag tyvärr inte att så är fallet.

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNIG:

1. INLEDNING 4

2. SYFTE 5

2.2 STUDIEOBJEKT 5

2.3 DISPOSITION 6

3. METOD 6

3.1 INNEHÅLLSANALYS 6

3.1.1 AVVÄGNINGAR 7

3.2 KVALITATIV ANALYS 8

3.2.1 TEXTANALYS 8

3.2.2 BILDANALYS 9

3.2.3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT KVALITATIV ANALYS 10

4. TEORETISK REFERENSRAM 11 4.1 SOCIAL KONSTRUKTION AV KÖN OCH GENUS 11 4.2 KÖNSSEGREGERING PÅ ARBETSMARKNADEN 13

4.3 MEDIAKULTUR 14

4.4 ARBETSMORAL OCH KONSUMTIONSESTETIK 15

4.5 KONSUMTIONSESTETIK 17

4.6 FEMINISM 17

4.7 POSTSTRUKTURALISTISK FEMINISM, DEN TREDJE VÅGENS FEMINISM 18

4.8 EMPOWERMENT 20

5. VILKET BUDSKAP GER VECKOREVYN? 21

5.1INNEHÅLLSANALYS 21

5.2 KVALITATIVANALYS 24

5.2.1 BERÄTTARTEKNIK, TILLTAL 25

5.2.2 VÄRDELADDADE ORD 26

5.2.3 DIKOTOMIER OCH METAFORER 27

5.2.4 BILDERNA 28

5.2.5 GEMENSAMMA NÄMNARE FÖR YRKESVAL 30

5.2.6 GENERELLA DRAG I BESKRIVNINGEN AV ARBETET 31

5.2.7 ATTRAKTIVA PERSONLIGA EGENSKAPER 32

5.2.8 GENUS 33

5.2.9 DISKURSER 35

5.3 SLUTKOMMENTARER 35

6. REFERENSER 38

(4)

1. Inledning

I nyhetsmedierna skrivs det ofta om att det är för få kvinnor på arbetslivets toppositioner, förslag om kvotering, varannan damernas och diverse åtgärder föreslås för att kvinnor ska kunna och vilja ta för sig på arbetsmarknaden och bli fler i maktens olika korridorer. Men alla dessa förslag kommer uppifrån, från politiker och lagstiftare. Jag vill därför undersöka hur media en annan auktoritet i samhället, som står lite närmare medborgarna, bidrar till en utveckling mot en mer jämställd arbetsmarknad.

Mitt studieobjekt, tidningen Veckorevyn vänder sig till målgruppen unga kvinnor, jag vill studera hur tidningen beskriver yrken och arbetsliv, ur de ungas perspektiv. Avsikten med detta är att ”ta tempen” på förutsättningarna för en mer jämställd arbetsmarknad i framtiden.

Tidningar är kommersiella produkter som vänder sig till olika grupper i samhället och skriver om den tänkta målgruppens angelägenheter och intressen. Här framförs konflikter, rädslor drömmar och önskningar som måste överrensstämma med läsarens för att produkten skall vara framgångsrik.1 Läsaren erbjuds ett alternativ till det vardagliga livet som ingjuter hopp, leder till önskningar och möjligheter som kan realiseras. Men denna förströelse ger inte bara publiken vad den vill ha, utan styr också, genom att tala om för läsarna vad de borde vilja ha.2

Media är ständigt närvarande i våra liv, jag avser i min uppsats att undersöka en liten del av mediabruset, där kvinnor och yrken är i fokus. Ett citat från en artikel skrivet av Douglas Kellner känns som en bra inledning till den här uppsatsen.

We are immersed from cradle to grave in a media and consumer society and thus it is important to learn how to understand interpret, and criticize its meanings and messages. The media are a profound and often misperceived source of cultural pedagogy: They contribute to educating us how to behave and what to think, feel, believe, fear, and desire – and what not to. The media are forms of pedagogy which teach us how to be men and women. They show us how to dress, look and consume;

how to react to members of different social groups; how to be popular and success- ful and how to avoid failure; and how to conform to the dominant system of norms, values, practices, and institutions.3

1 Kellner, D. (1995) Media Culture London, New York: Routeledge. Sid 20

2 Hirdman, A. (2001) Tilltalande bilder. Stockholm: Atlas. Sid 17

3 http://www.gseis.ucla.edu/faculty/kellner/papers/SAGEcs.htm [2009-01-21]

(5)

2. Syfte

Jag vill undersöka hur magasin för unga kvinnor framställer könsrollerna inom yrkeslivet. Är de en källa för ”empowerment”, eller cementerar de det gamla vanliga mönstret, där flickor är söta och pojkar är starka? Vilka signaler ger de till sina läsare om yrkesliv och yrkesval?

Målet är att se vilken verklighet som Veckorevyn framställer, samt att försöka förstå vilka konsekvenser det kan få. Genom att framställa världen på ett bestämt sätt, drar man ju också gränser för vad som är möjligt/tillåtet och vad som inte är det.4

De frågor jag utgått ifrån är:

Vilka yrken framställs i magasinen?

Hur ser könsfördelningen ut inom dessa?

Hur framställs arbetsmarknaden?

Finns ”drömjobbet”? Vilket/vilka är det? Hur framställs det?

2.2 Studieobjekt

Jag valde att utföra studien i tidningen Veckorevyn eftersom det är en tidning där allt, eller den större delen av det redaktionella materialet, är producerat i Sverige och vänder sig till unga kvinnor i åldern 15 till 30 år. De har också en uttalad målsättning i sin egen presentation av tidningen, att i sitt innehåll ta upp ämnet karriär. Så här framställer man sin produkt på hemsidan;

Tillsammans ger tidningen och Veckorevyn.com det mesta och det bästa av shopping, kläder, smink, skönhet, kändisliv, relationer, sex, kärlek och karriär - bland mycket annat.5

Jag har dock avgränsat arbetet till endast innehållet i tidningen och har inte tagit med hemsidan i studien. Veckorevyn utkommer med ett nytt nummer varannan vecka. Jag har studerat alla utgivna nummer från 2007, det blir totalt 26 tidningar. Veckorevyns upplaga

4 Winther Jörgensen, M. Phillips, L. (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur. Sid 136ff

5 http://www.veckorevyn.com/veckorevyn/om-veckorevyn/ [2009-01-30]

(6)

under helåret 2007, uppgick till 54 600 exemplar, var av 19 000 prenumeranter, 33 700 sålda lösnummer och 1 900 övriga friexemplar.6

2.3 Disposition

Uppsatsen är disponerad på följande sätt; i kapitel tre redogörs för metoden, avgränsningar samt tillvägagångssätt. I kapitel fyra presenteras den teoretiska referensramen och i kapitel fem presenteras resultaten av analysen, först den kvantitativa sedan den kvalitativa och sist slutkommentarerna.

3. Metod

Jag avser att använda en kvalitativ metod med kvantitativa inslag i studien av de aktuella magasinen.

Analysen kommer att genomföras i följande ordning, först den kvantitativa delen sedan den kvalitativa delen. De två första frågorna avser jag att undersöka genom en kvantitativ innehållsanalys7, som innebär att göra en lista över vilka yrken som förekommer i den redaktionella texten i magasinet samt antalet kvinnor respektive män som omnämns i samband med ett visst yrke.

Den kvalitativa delen av undersökningen koncentreras på den avdelning i Veckorevyn som heter ”Karriär” en sektion i tidningen där de har specialartiklar som presenterar ett visst yrke, där både text och bild kommer att analyseras.

Avsikten, syftet är slutligen att genom att studera resultaten av de båda undersökningarna få en övergripande uppfattning om vilket budskap som Veckorevyn ger till sina läsare angående yrkesval och karriär.

3.1 Innehållsanalys

Innehållsanalys innebär att man endast ser till det bokstavliga, manifesta innehållet av texten det vill säga det som är tillgängligt för alla läsare. Efter en numerisk analys, som inte är så avancerad som ordet låter, kan man sedan göra uttalanden om det latenta innehållet,

6 http://www.ts.se/Public/CirculationNumbers/Index.aspx [2009-01-14]

7 Bergström, G. & Boréus, K. (2000) Textens mening och makt, metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys Lund: Studentlitteratur. Sid 44ff

(7)

undermeningar och sådant som inte sägs rätt ut. Den analysen går i detta fall ut på att helt enkelt räkna antalet observationer av varje yrke i alla nummer av Veckorevyn och summera totalt antal i hela upplagan 2007 och göra en lista. I vissa fall kan det vara problem att avgöra vad som är manifest och latent innehåll, eftersom det kan vara en tolkningsfråga.8 Enligt Bergström och Boréus kan man med fördel kan kombinera innehållsanalysen med andra former av analys på samma material, vilket jag också har gjort.

3.1.1 Avvägningar

De fall där det kan vara tveksamheter om det är en kvinna eller man som innehar ett visst yrke är naturligtvis inte med i analysen. En annan avvägning som gjorts är att endast ta med korrekta yrkestitlar, det vill säga att till exempel en skådespelare måste tituleras som just det, för att få en markering. Medan en titel som filmstjärna har inte fått någon markering, kändis är ett annat exempel på titel som inte fått vara med. En förenkling som gjorts är att alla musiker fått samlas under en och samma kategori, samma gäller för fotomodeller och reklammodeller som samlas under beteckningen modell. Jag har dock inte tagit hänsyn till om det är en och samma person som titulerats med yrkeshänvisning och därför kan det vara en och samma person som förekommer flera gånger i siffrorna.

För att göra innehållet hanterbart och för att med hänsyn till läsaren inte bli allt för detaljerad drog jag en gräns vid fem observationer för att en yrkeskategori ska redovisas. Vidare är redovisningen liknade som SCB:s listor av vanligaste yrkena för kvinnor och män, de redovisar de tjugo flest förekommande yrkena. Men då det visade sig att det i männens yrkeskategorier var många olika yrken som placerade sig på samma plats, samt att det inte fanns tillräckligt med observationer för att fylla upp till tjugo olika yrken, består männens lista endast av nummer ett till sjutton.

För att säkerställa intrasubjektiviteten i undersökningen har jag efter avslutad innehållsanalys, gått tillbaka och kontrollerat min konsekvens i kodningen i fyra nummer, dessa är fyra, sju, elva och tjugotre9.

8 Rosengren, K.E. & Arvidson, P. (2002) Sociologisk metodik Malmö: Liber. Sid 360ff

9 Bergström, G. & Boréus, K. (2000) Textens mening och makt, metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys Lund: Studentlitteratur. Sid 87

(8)

3.2 Kvalitativ analys

Den kvalitativa analysen innefattar både text och bild. Jag har in min kvalitativa analys bland annat inspirerats av den kritiska diskuranalysen.

Den kritiska diskuranalysens forskningsfokus riktas på motsvarande sätt både mot de diskursiva praktiker som konstruerar världsbilder, sociala subjekt, sociala relationer, inklusive maktrelationer, och mot den roll som dessa diskursiva konstruktioner spelar i främjandet av bestämda sociala gruppers intressen.10

Eftersom materialet som analyseras i den kvalitativa delen är av varierande art, dels längre artiklar men även kortare faktarutor i anslutning till artikeln samt bilder krävs det en diversifierad verktygslåda till analysen.

3.2.1 Textanalys

Vid textanalysen kommer följande angreppssätt och begrepp användas: vilken berättarteknik har man? Det vill säga hur tilltalar man läsaren? Genom att använda olika pronomen som jag, vi, ni, skapas ett visst tilltal till läsaren, det kan vara deltagande, informativ, uppfostrande eller auktoritär. Det är även av betydelse vem det är som talar, journalisten, den intervjuade eller en expert?11 Genom att välja ord med positiv eller negativ laddning kan man antyda om något är bra eller dåligt, hur använder man dessa konnotationer i artiklarna? Kan man se en uppdelning av vi och dem, dikotomier, samt används metaforer, vilka?12 Hur används diskurser i texterna, samt vilka?

Metaforer är språkliga verktyg som vi alla använder, både medvetet och omedvetet.

Metaforerna förmedlar ett budskap om ett grundläggande sätt att se på världen i en språkgemenskap, har man godtagit en specifik metafor har man också accepterat ett visst sätt att förstå världen och samhället.13

10 Winther Jörgensen, M. Phillips, L. (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur. Citat sid 69.

11 Hirdman, A. (2001) Tilltalande bilder. Stockholm: Atlas. Sid 24

12 Thurén, T. (2002) Tanken språket och verkligheten. Stockholm: Liber.

13 Bergström, G. & Boréus, K. (2000) Textens mening och makt, metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys Lund: Studentlitteratur. Kap. 5.

(9)

Man skiljer också på inaktiva och aktiva metaforer. De inaktiva är äldre eller gamla metaforer som fortfarande kan förstås men som blivit mer fasta uttryck i språket. Aktiva metaforer är uttryck som inte är vedertagna i språket utan de tolkas i sitt sammanhang och är stilistiska och kreativa uttryck från avsändaren som också kräver en mer aktiv mottagare som tolkar budskapet. Genom att studera de inaktiva metaforerna som används i en text kan man urskilja de diskursiva mönster som finns invävda i kulturen, i de aktiva metaforerna kan man utläsa mer om vilken innebörd avsändaren vill ge i sitt budskap. De aktiva metaforerna har större likhet med liknelser än de inaktiva.14

Begreppet diskurs avser jag i detta fall att använda som en analytisk ram som jag med hjälp av för ämnet aktuella teorier, konstruerar.15 Avsikten är att försöka blottlägga vilken ideologisk bakgrund som finns till texterna. Där begreppet ideologi i detta fall inte ses som enbart ett strikt politiskt begrepp utan är utvidgat till att även omfatta andra idéer och teorier så som synen på individen, kvinnligt och manligt för att ge några exempel.16 Diskurs blir därmed ett sätt att uttrycka sig som styrs utifrån ett visst perspektiv och därmed ger betydelse åt upplevelser och händelser. Vilket också gör det möjligt att undersöka om artiklarna i Veckorevyn reproducerar eller omstrukturerar den diskursiva praktiken, det vill säga om textförfattaren använder redan existerande diskurser genomgående i hela sin text eller om man genom att uttrycka dem annorlunda försöker att förändra dem. Man kan därmed säga något om de större dragen i utvecklingstendenserna i det sociala och kulturella samhällslivet, eftersom den diskursiva praktiken både speglar och påverkar samhällsförändringar.17 Det är också de stora dragen i diskurserna jag kommer att fokusera på, att bli allt för detaljerad är inte avsikten här.

3.2.2 Bildanalys

Alla former av kommunikation bygger på att de som är inblandade i den har någon form av gemensam förståelse och meningsstruktur. Dessa konstruerade meningar bygger till stor del på likheter så som en gemensam kultur, språk, likheter i ålder och utbildningsnivå underlättar

14 Bergström, G. & Boréus, K. (2000) Textens mening och makt, metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys Lund: Studentlitteratur. Kap. 5.

15 Winther Jörgensen, M. Phillips, L. (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

16 Kellner, D. (1995) Media Culture London, New York: Routeledge. Sid 55ff

17 Winther Jörgensen, M. Phillips, L. (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

(10)

ytterligare för ökad förståelse och gemensamma meningskonstruktioner. I den västerländska kulturen är dock bildförståelsen så pass gemensam att vi med lätthet kan förstå varandra.18

Bilder är en självklar del i medieutbudet, publiken, läsaren förväntar sig att se det man läser eller hör om. I magasin och veckopress fungerar bilden som en förmedlare av en mer personlig ton och skapar en avsändare, då vi kan se den person som berättar sin historia, eller en plats där något hänt.19.

Liksom text kan även bilder bära och förmedla olika tilltal till betraktaren. I magasin och veckotidningar används bilden för att etablera en relation, ett band med läsaren som bygger på igenkänning och inger trovärdighet.20

Bilderna sänder ut olika budskap beroende på vilket avstånd motivet är fotograferat, allt ifrån den intima närbilden till det distanserade långdistansperspektivet. Gester och poser påverkar hur man som betraktare uppfattar bilden. Genom kroppsspråk, bortvänd eller mötande blick, leende eller allvarlig uppsyn signalerar man känslotillstånd och tilltal till betraktaren. Genom kameravinkeln positioneras betraktaren och motivet. En person som är fotograferad i en vinkel underifrån gör att personen uppfattas som mäktig och auktoritär, medan en person fotograferad i en vinkel ovanifrån uppfattas som liten och liten och svag. Medan ett foto taget rakt framifrån placerar den avbildade och betraktaren på en jämlik nivå.21

3.2.3 Tillvägagångssätt kvalitativ analys

Innan jag startade med analysen hade jag läst på och funderat över vilka teorier som kunde vara fruktbara för den här uppgiften. Även under analysarbetet fortsatte jag att läsa och söka artiklar och teoretiska ingångar till ämnet.

För att underlätta vid analysen gjorde jag en kortfattad checklista (se bilaga 1) som jag följde under arbetets gång, detta för att försäkra mig om att ingen punkt blev bortglömd. Samtidigt som dokumentationen av varje artikel blev av liknande karaktär, något som underlättar i den

18 Aspers, P. Fuerer, P. Sverrisson, A. (2004) Bild och samhälle Visuell analys som vetenskaplig metod. Lund:

Studentlitteratur. Sid 69

19 Hirdman, A. (2001) Tilltalande bilder. Stockholm: Atlas. Sid 18f

20 Hirdman, A. (2001) Tilltalande bilder. Stockholm: Atlas.

21 Hirdman, A. (2001) Tilltalande bilder. Stockholm: Atlas. Sid 48f

(11)

avslutande analysen av allt material. Men efter sammanställningen av detta, ansåg jag att det krävdes nya vinklingar för att täcka av fler aspekter. Med hjälp av kunskaperna från den första analysen och den teoretiska referensramen tog jag då nya tag i analysarbetet. Den vidare analysen utfördes enligt punkterna nedan, där jag undersökte materialet ur en ny synvinkel och tillsammans med första analysgenomgången bildade det en god grund för den slutliga analysen, om man nu kan bli färdig, men tiden satte om inte annat en gräns.

I nästa steg av analysen ställde jag följande frågor till materialet;

1. Finns det några gemensamma nämnare bland anledningarna till varför intervjupersonerna valt det yrke de valt?

2. Finns det några generella drag i beskrivningen av en vanlig dag på jobbet och arbetsförhållandena?

3. Kan man se några gemensamma nämnare bland de personliga egenskaper som efterfrågas till de olika yrkesgrupperna? Vilka är det i så fall?

4. Behandlas genusaspekter i artiklarna?

För att läsaren skall få en möjlighet att bilda sig en uppfattning och en möjlighet att värdera min analys har jag lagt mig vinn om att ha rikligt med citat och bilder ur källmaterialet i redovisningen av analysen i avsnitt 5.2.

4. Teoretisk referensram

Den teoretiska ramen för denna studie berör genus, könssegregering, media, konsumtion och feminism. Vidare i kapitlet redogörs närmare för var och en av dem.

4.1 Social konstruktion av kön och genus

Socialisation är en inlärnings- och anpassningsprocess där individen dels skapar en egen identitet och utvecklar sina förmågor, men även anpassar sig till den gällande kulturen i samhället. Det är genom socialisationen som människor lär sig de normer, värderingar och uppfattningar som förekommer i den kultur de befinner sig i. Socialisation är en process som pågår hela livet, den delas generellt sett upp i två perioder, den primära och den sekundära. I den primära fasen som sker under de första levnadsåren lär man sig språket och de mer grundläggande beteendemönster som förekommer, familjen är de främsta

(12)

socialisationsagenterna under denna period. Nästa period, den sekundära startar någon gång under barndomen och pågår för resten av livet, då kommer en mängd andra socialisationsagenter in och antalet intryck ökar markant.22

Det är under den här processen som barn/ungdomar får lära sig att det finns vissa förväntningar på individer i en viss social position, eller i en viss social situation. Genom samspelsprocesser lär man sig att förstå vilken roll som förväntas av en och anta ett passande socialt uppförande för situationen. Detta är en process som visserligen är ganska tvingande genom sanktioner och bifall från omgivningen. Individen är dock inget viljelöst redskap då förmågan till självständighet i tanke och handling utvecklas inom den egna identiteten.23

I teorierna om social konstruktion av kön och genus, skiljer man på biologiskt kön och könsroll – det ena föds man med och det andra förvärvar man under socialisationsprocessen.

Det vill säga man lär sig vad som socialt är accepterat och förväntat av kvinnor respektive män.24 Det är dock viktigt att poängtera att det inte rör sig om bara två olika roller, det finns många olika sätt att vara kvinna på, liksom det finns flera olika sätt att vara man på. När man blir äldre ökar antalet socialisationsagenter i livet, då ökar också floran av intryck och därmed också motsättningarna i deras olika budskap och då kan åtminstone till viss del individen själv att välja vad man anammar och vad man förkastar, beroende på situation och personlig styrka.

25 R W Connell liknar varje individs personliga liv vid en stig, som går igenom ett stort fält av sociala praktiker som är en följd av en rad kollektiva logiker som har sin motsvarighet i strukturella betingelser som ofta korsar varandra med motstridiga budskap.26 Vilket säger en hel del om hur komplex denna utveckling är.

Genus, socialt kön är en aspekt i alla sociala relationer, en dynamisk process som pågår genom hela livet. Vad som anses vara ett acceptabelt beteende, för kvinnor respektive män förändras över tid och är kontextberoende. I kontexten finns bland annat den gemensamma kulturella kunskapen, där könsstereotyper och gemensamma föreställningar om hur de flesta kvinnor och män är, finns lagrade. Men vi använder även andra aspekter som socialarena, ålder och yrke, när vi möter en ny person som vi automatiskt klassificerar och definierar inför kalkyleringen av vad ett korrekt beteende innebär. På den sociala arenan, i det institutionella

22 Giddens, A. (2003) Sociologi Lund: Studentlitteratur. Sid 42 f

23 Giddens, A. (2003) Sociologi Lund: Studentlitteratur. Sid 43

24 Giddens, A. (2003) Sociologi Lund: Studentlitteratur. Sid 125 ff

25 Connell, R.W. (1987) Gender & Power. Cambridge: Polity Press.

26 Connell, R.W. (1987) Gender & Power. Cambridge: Polity Press. Sid 222

(13)

ramverket, till exempel familjen, arbetsplatsen eller skolan, där finns det mer eller mindre tydligt definierade roller som också innefattar förväntade uppföranden. Individen är alltid på något vis mer eller mindre medveten om att den själv också bedöms av andra efter dessa normativa kriterier. Detta främjar anpassning eftersom individen inte vill framstå som avvikande.27

Att kategorisera innebär oftast att markera skillnader, att göra skillnad mellan olika grupper leder i sin tur ofta till ojämlikhet. När en ojämlik maktbalans väl är etablerad mellan grupper vävs den in i den kulturella föreställningsvärlden och leder till en rangordning i status och socialt anseende. I vårt samhälle har könsstereotypen man, högre status än den kvinnliga motsvarigheten, män anses vara mer kompetenta, handlingskraftiga, trovärdiga och starka, medan kvinnor anses emotionella, spontant uttrycksfulla, mer passiva och svaga.28

Oavsett om du möter en advokat, polis, bilmekaniker eller sjuksköterska har man redan före interaktion med individen konstaterat vilket kön han eller hon har och detta färgar också den vidare bedömningen. Studier av kvinnor och män i situationer som är okonventionella sett ur genusperspektiv, kvinnor i mansdominerade yrken, män som inte är familjens huvudförsörjare och så vidare, visar att de stereotypa könsrollerna förändras mycket lite. Istället sker en slags förhandling mellan könsrollen och det förväntade uppträdandet tills man hittar en balans som accepteras av omgivningen. Men för att bryta dessa mönster på längre sikt är dessa motbilder trots den lilla förändringen viktigt för de enskilda individerna. Eftersom en ung kvinna som ser en annan kvinna köra lastbil kanske inser att det också är ett möjligt arbete för henne, eller en blivande pappa som ser en annan man vara hemma med sitt barn ser sin möjlighet att vara en mer aktiv förälder.29

4.2 Könssegregering på arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden är uppdelad, man skiljer mellan vertikal och horisontell könssegregering.

Den vertikala könssegregeringen innebär att män innehar högre, ledande positioner i

27 Deutsch. Francine, M.(2009) Undoing Gender. Gender & Society. 2007;21;106-127

Ridgeway. Cecilia, L. (2009) Framed Before We Know It: How Gender Shapes Social Relations. Gender &

Society. 2009;23;145-160

28 Deutsch. Francine, M.(2009) Undoing Gender. Gender & Society. 2007;21;106-127

Ridgeway. Cecilia, L. (2009) Framed Before We Know It: How Gender Shapes Social Relations. Gender & So- ciety. 2009;23;145-160

29 Deutsch. Francine, M.(2009) Undoing Gender. Gender & Society. 2007;21;106-127

Ridgeway. Cecilia, L. (2009) Framed Before We Know It: How Gender Shapes Social Relations. Gender & So- ciety. 2009;23;145-160

(14)

arbetslivet och därmed är överordnade kvinnor, som inte lika ofta är representerade på denna nivå, det så kallade glastaket. Med horisontell könssegregering menas att kvinnor och män arbetar i olika branscher, den kallas ibland också för glasväggen.30

För att ett yrke skall anses vara jämställt skall de enligt SCB bestå av 40-60 procent av vardera könet. Bland de trettio största yrkena i Sverige 2007 var endast sju jämställda. Dessa är:

Försäljare, fackhandel Revisorer

Kockar och Kokerskor Journalister

Läkare

Handpaketerare och andra fabriksarbetare

Chefer för mindre företag inom handel, hotell, restaurang, transport eller kommunikation31

4.3 Mediakultur

Media är en maktfaktor i samhället, de är en enorm informationskanal, de speglar och formar vår kultur och är ett forum för social kamp eftersom det finns så många aktörer som vill sprida sitt ord. Vi är ständigt innefattade i den kultur som media skapar, i form av ljud, bilder och budskap, som konsumenter utsätts vi för påverkan om hur världen skall uppfattas, hur den allmänna opinionen ser ut, det vill säga vad ”alla andra tycker”, hur acceptabla värderingar och beteenden ser ut. Inom media skapas kraftfulla bilder och föreställningar som bygger på identifikation och som direkt kan påverka hur individer hanterar sitt dagliga liv, deras åsikter och utseende. De definierar för oss vad som anses gott och ont, vad som är positivt och negativt, vad som är fint och vad som är fult. Inte ens nöjen och förströelser är några oskyldiga sysselsättningar, de är intimt sammankopplade med makt och kunskap, vi lär oss vad som är trevligt, skönt och roligt och vad som inte är det.32

Vi exponeras ständigt för ny teknologi, som ger andra sätt att producera kultur, nya former av socialt liv och nya politiska strömningar, samhället och kulturen är satt i ständig förändring.

30 Hansen, L,H. & Orban, P red. (2002) Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur

31 SCB. (2008) På tal om kvinnor och män 2008. Örebro: Scb-tryck sid 65

32 Kellner, D. (1995) Media Culture. London: Routledge

(15)

Underhållning, mode, politiska och ekonomiska budskap, nya lagar, satsningar, risker och kriser allt detta förmedlas till oss via media. Radio, tv, film, dagstidningar, magasin, media kulturen är en kultur där man ofta kombinerar text, ljud och bild och spelar på våra känslor, idéer, vår empati och rädsla. Det är en kommersiell kultur där produkterna är menade för stora skaror av konsumenter, produkterna är också producerade i vinstgivande syfte.33

4.4 Arbetsmoral och konsumtionsestetik

I produktionssamhället var det mer vanligt än idag att man föddes in i och fostrades i ett visst samhällsskikt, där man visste vad som förväntades av en om man var bonde, fabriksarbetare, hantverkare, köpman. I industrialismens tid var människorna i första hand producenter och i andra hand konsumenter. Den personliga identiteten och den sociala status man disponerade var nära kopplad till det arbete man utförde. Mycket annat i livet var kopplat till det yrke man hade och den sociala mobiliteten var låg, få rörde sig uppåt eller nedåt på den sociala skalan.34

Ökat välstånd, ökad rörlighet, både social och geografisk, tillsammans med idén om ungdomen, tonåren som en speciell tid i livet styrde utvecklingen mot fler valmöjligheter i livet, kanske främst för kvinnor. Brinkmann beskriver i en artikel den utvecklingen som en vändning från ”en kultur av karaktär” till en ”kultur av personlighet”. Där karaktär indikerar trohet till särskilda ideal, till exempel arbetsmoral, i industrisamhället krävdes stabila arbetare som visste sin plats. I dagens samhälle, konsumtionssamhället är det istället personlighet och flexibilitet som efterfrågas.35

I konsumtionssamhället har arbetets betydelse ersatts av konsumtion som den drivande kraften i människors liv. Visst producerar vi fortfarande saker men tyngdpunkten har flyttats från kollektivet till individen. I dagens samhälle är du en konsument redan långt innan du kan tänkas bli något annat. Vi fostras till att bli konsumenter, för traditionellt sett kommer behov före tillfredsställelse men den ideala konsumenten söker hela tiden tillfredsställelse för behov de knappt visste de hade, vi exponeras redan från tidig ålder för nya frestelser som skapar nya behov. 36

33 Kellner, D. (1995) Media Culture. London: Routledge

34 Bauman. Z (1998) Work, consumerism and the new poor. Buckingham: Open University Press

35 Brinkmann. S. (2008) Changing psychologies in the transition from industrial society to consumer society.

History of the Human Sciences. 2008;21;85-110

36 Bauman. Z (1998) Work, consumerism and the new poor. Buckingham: Open University Press

(16)

Konsekvensen för den enskilda individen är att man själv förväntas forma och kunna skapa sin egen sociala identitet. Nyckelordet på arbetsmarknaden och i livet är flexibilitet. I få om några arbeten finns idag möjligheten att bygga en livslång karriär och det är inte många som sörjer detta faktum.37 En människas identitet är inte längre rotad på samma sätt i nationalitet, religion eller familjens sociala status, nu bygger man sin identitet på mer kommersiella kategorier som mode, märken och konsumtionsvaror. Som varierar med de ekonomiska möjligheter man har till konsumtion och yrke, klass utbildning. Som individ ska man ska även vara öppen för förändring av identiteten och personligheten, flexibilitet och det livslånga lärandet är en ledstjärna för den som vill anses vara en tillgång i samhället.38 Individernas identiteter har blivit som konsumtionsvaror, man strävar efter förändring, förbättring och söker ständigt nya mål både i yrkeslivet och privatlivet. Den stratifierande faktorn i det sociala livet är friheten att välja, man strävar ständigt efter möjligheter till ökad valfrihet och därmed ett steg närmare ”det goda livet”. ”Det goda livet” definieras i konsumtionssamhället som ett liv fritt från tristess, där någonting nytt och spännande alltid är på gång. Att ha frihet att välja, möjligheter att leva ”fullt ut”. Alla strävar inte efter pengar och rikedomar för deras egen skull utan för de möjligheter de ger. I konsumtionssamhället är det här och nu som gäller, ett ”vill ha” samhälle som inte väntar.39

Arbetets betydelse har förändrats, nu dömer man arbetet efter samma kriterium som allt annat här i livet, med den materiella ersättningen ökar eller minskar möjligheterna till frihet. Men ett arbete skall även erbjuda angenäma upplevelser och utmaningar, dessa betraktas som intressanta jobb, medan monotona och rutinstyrda arbeten ses som tråkiga och oattraktiva.

Eliten, de mest framgångsrika har intressanta arbeten med ständigt nya utvecklande uppgifter och möjligheter där skiljelinjen mellan hobby och arbete, rekreation och arbete utplånas och jobbet i sig bildar den centrala punkten i livet. Ett liv som de flesta bara kan drömma om och på avstånd beskåda via film, tv och magasin.40

Eftersom måttet på ett framgångsrikt liv mäts i möjligheten att konsumera finner man samhällets förlorare bland arbetslösa och låginkomsttagare. Dessa ses som ofullständiga medlemmar av samhället på grund av deras låga ekonomiska status, det är också i denna

37 Bauman. Z (1998) Work, consumerism and the new poor. Buckingham: Open University Press

38 Brinkmann. S. (2008) Changing psychologies in the transition from industrial society to consumer society.

History of the Human Sciences. 2008;21;85-110

39 Bauman. Z (1998) Work, consumerism and the new poor. Buckingham: Open University Press

40 Bauman. Z (1998) Work, consumerism and the new poor. Buckingham: Open University Press

(17)

grupp man finner de flesta yrkesverksamma in om de tråkiga och oattraktiva yrkena.

Ekonomiskt knappa resurser ger också begränsade möjligheter att skaffa sig vad som anses vara ett normalt liv, det begränsar också möjligheterna att få eller ta de chanser som livet ger

”de anpassade”.41

4.5 Konsumtionsestetik

Människorna i konsumtionskulturen har en aktiv livsstil, där kroppen och personligheten skall trimmas, där det flexibla och mobila hyllas. Det finns en längtan efter att ständigt lära sig något nytt, att berika sig själv och sitt liv, jakten på nya sensationer pågår ständigt. Man använder produkter och varor för att på olika sätt skapa sociala likheter och skillnader, mellan sig själv och andra. I konsumtionskulturen är kunskapen viktig, kunskapen om hur man använder nya produkter, vilket symbolvärde de har både socialt och kulturellt. Detta har givit ett uppsving för magasin, dagstidningar, böcker, tv, radio som fylls med innehåll relaterade till självutveckling, råd om relationer, etikett och mode, det vill säga hur man konstruerar en tillfredsställande livsstil. En yrkesgrupp som Bourdieu kallar för ”the new cultural intermediaries”, människor som jobbar inom marknadsorienterade serviceyrken så som, media, reklam, marknadsföring, mode och design, har en viktig roll som ”experttyckare” och spridare av denna sociala och kulturella kunskap. Människor görs medvetna om att de sänder ut signaler till andra och blir bedömda genom de kläder de väljer, sitt hem, sin bil, sina aktiviteter och vanor. Uppvärderingen av de estetiska värdena i livet har också lett till en ökning av människor som jobbar med skapande yrken, det finns en mer generell acceptans och beundran i samhället idag för de som väljer den konstnärliga banan i livet.42

4.6 Feminism

Feminismen är en intellektuell och politisk rörelse som funnits sedan slutet av 1700-talet.

Mary Wollstonecraft anses vara den första feministiska författaren som 1792 gav ut Försvar för kvinnans rättigheter, hennes mål var att helt radera ut könsskillnaderna i samhället, utom i de situationer då kärleken styrde beteendet. Identisk uppfostran och utbildning för flickor och

41 Bauman. Z (1998) Work, consumerism and the new poor. Buckingham: Open University Press

42 Featherstone, M (2007) Consumer Culture and Postmodernism Second Edition. London: Sage Publications

(18)

pojkar var det medel som hon förespråkade för att uppnå jämlikhet mellan könen.43 Fram till 1930-talet genomsyras kvinnorörelsen krav och retorik av kvinnors lika rättigheter. Genom industrialiseringen och uppkomsten av det moderna samhället blev kvinnorörelsen en folkrörelse tillsammans med bland annat arbetarrörelsen. Sedan försvagas kvinnorörelsen bland annat av den dominerande vetenskapssynen som till stor del bestod av positivister och empirister med forskare som i huvudsak var män. Begreppet könsroller uppstår i hemmafruarnas epok, 1950-talet. Från slutet av 1960-talet fram till mitten av 1980-talet expanderar kvinnoforskningen och ämnet finns då representerat på universitet och högskolor.

Genusbegreppet tillkommer och man studerar frågan om kön, makt och ojämlikhet utifrån kvinnors perspektiv.44 Grunden för feminismen är en reaktion mot mannens dominans över kvinnan i samhället samt kravet på jämlikhet och frigörelse. Patriarkatet dominerar samhället, strukturen är att män styr över kvinnor, politiskt, ekonomiskt och i privatlivet. En föreställning om att kvinnor har gemensamma speciella egenskaper och villkor som gör att de bör och kan betraktas som en homogen grupp eftersom kön ses som en dikotomi på makronivå i samhället.45

4.7 Poststrukturalistisk feminism, den tredje vågens feminism

Poststrukturalistisk feminism eller som den också kallas den tredje vågen av feminism, skiljer sig ganska markant från tidigare feministiska synsätt. Istället för att se kvinnor som en enhetlig grupp som förtrycks så står den enskilda individen med sina specifika egenskaper och problem i centrum. Den poststrukturella feminismen är färgad av kapitalismen och nyliberalismen, den uppmanar kvinnor att ta kommandot i sina egna liv, se sig själv som ett subjekt, som kan utveckla sig själv och söka egna vägar.46 Detta är en avspegling av nyliberalismens människosyn som grundar sig på att människor är olika och bör förbli olika, de anser också att individen är rationell och har god förmåga att själv agera för sitt eget bästa.47

43 Larsson, R. (1997) Politiska ideologier I vår tid. Lund: Studentlitteratur. Sid 138 ff.

44 Ljung, M. (2007) ”Feministisk teori” P. Månson Moderna samhällsteorier Traditioner riktningar teoretiker.

Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag

45 Larsson, R. (1997) Politiska ideologier I vår tid. Lund: Studentlitteratur. Sid 138 ff.

46 Genz, S. (2006) Third Way/ve: The politics of postfeminism. Feminist Theory. 2006;7;333-353

47 Larsson, R. (1997) Politiska ideologier I vår tid. Lund: Studentlitteratur. Sid 126.

(19)

Den tredje vågens feminism fokuserar bredare än tidigare feministiska synsätt, nu tar man mångfald och skillnad, konflikter och motsättningar i beaktande på ett helt nytt sätt. Man öppnar upp och släpper på de stela regler som fanns för kvinnor inom ”den andra vågens”

feminism, tonvikten ligger nu på möjligheter för kvinnor istället för regler om ett politiskt korrekt uppförande.48 Istället för att kategoriskt se kvinnor som en homogen grupp förespråkas en mer detaljerad uppdelning av gruppen kvinnor, till exempel vita kvinnor, arbetarklasskvinnor, lesbiska kvinnor, svarta kvinnor, medelklasskvinnor.49 Etnicitet, sexualitet, klass, konsumtion och populärkultur ingår som naturliga komponenter i diskussionen som numera inte bara handlar om kvinnor och deras villkor utan även innefattar andra grupper och individer i samhället.50 Centralt för den tredje vågens feminism är uppfattningen om att man väljer själv och allt man väljer är av egen fri vilja.51 Individen, är en entreprenör som skapar sin egen image och genom att vara en aktiv konsument kan man ge uttryck för sina åsikter, genom de varor man köper och konsumerar.52 Kroppen ses som en källa till makt, samtidigt som den kräver ständig kontroll och disciplin för att behålla sin attraktivitet och styrka. Medias bild av framgång och succé är oftast förpackad i en vältrimmad, brunbränd kropp. Men samexisterande med den bilden är också uppfattningen om att kroppen bara är ett skal som har lite att göra med hur man är och känner inombords.53

Ett citat från Kate Taylor om kvinnor i tjugoårsåldern kan ses som ett visserligen ganska extremt exempel, men ändå genom sin överdrift förtydligar tankegångarna;

…already see themselves as equal to men: they can work, they can vote, they can bonk on the first date…if a thong makes you feel fabulous, wear it. For one thing, men in the office waste whole afternoons staring at your bottom, placing bets on whether you’re wearing underwear. Let them. Use that time to take over the company. But even if you wear lingerie for you, for no other reason that it makes you feel good, that is reason enough to keep it on.54

48 Braithwaite. A. (2002) The personal, the political, third-wave and postfeminisms. Feminist Theory.

2002;3;335-344.

49 Ljung, M. (2007) ”Feministisk teori” P. Månson Moderna samhällsteorier Traditioner riktningar teoretiker.

Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag

50 Braithwaite. A. (2002) The personal, the political, third-wave and postfeminisms. Feminist Theory.

2002;3;335-344.

51 Gill. R. (2007) Postfeminist media culture Elements of a sensibility. European Journal of Cultural Studies.

2007;10;147-166

52 Genz, S. (2006) Third Way/ve: The politics of postfeminism. Feminist Theory. 2006;7;333-353

53 Gill. R. (2007) Postfeminist media culture Elements of a sensibility. European Journal of Cultural Studies.

2007;10;147-166

54 Citat Taylor, 2006, i Gill. R. (2007) Postfeminist media culture Elements of a sensibility. European Journal of Cultural Studies. 2007;10;147-166. sid 153.

(20)

I det här citatet finns det två sätt att se den kvinnliga kontrollen, i det ena den smarta kvinnan som använder sin kropp och sexualitet som vapen för att få/ta makten över/från män, i det andra den självständiga kvinnan som gör som hon vill och inte bryr sig om vad andra tycker.55

Den tredje vågens feminism har kritiserats för att vara allt för individualistisk och hylla enskilda kvinnors framgångar och framsteg. Kritikerna menar att detta öppnar för att det strukturella förtrycket av kvinnor i samhället ökar liksom skillnaderna i makt, privilegier och möjligheter mellan kvinnor.56 Lite problem finns det också med bilden av kvinnan som bara behagar sig själv och följer sina egna behov och önskningar och det faktum att så många kvinnor i dagens samhälle ser ganska likadana ut, mode, frisyr och så vidare. Detta reser en fråga om hur självvalt det egentligen är och vilken påverkan media och dess skönhetsideal har på den självständiga kvinnan.57

4.8 Empowerment

Oavsett feministisk inriktning är ett av syftena att människor ska uppleva kontroll av sitt liv och sin situation. Empowerment är ett begrepp som är svårt att definiera och det saknar översättning till svenska. Det är ett ”bottom – up perspektiv”, där individen är subjektet och det är hur subjektet uppfattar sig själv och/eller sin samhällsgrupp och de möjligheter man upplever som individ eller grupp som det handlar om. Målet är att ge svagare individer i samhället kraft, kunskap, verktyg inspiration och mod till att själv förändra sin situation till önskat resultat. I begreppet inryms också en speciell syn på makt, där en person kan få mer makt, utan att ta den från någon annan, det vill säga att spelet om makt inte alltid är ett nollsummespel.58

Bengt Starrin sammankopplar empowerment och emotioner, han menar att för att uppnå handlingskraft och empowerment krävs det att individen har emotionell energi. Upplevelser

55 Gill. R. (2007) Postfeminist media culture Elements of a sensibility. European Journal of Cultural Studies.

2007;10;147-166

56 Genz, S. (2006) Third Way/ve: The politics of postfeminism. Feminist Theory. 2006;7;333-353

57 Gill. R. (2007) Postfeminist media culture Elements of a sensibility. European Journal of Cultural Studies.

2007;10;147-166

58 SOU 2003:108. Folkbildning och integration.

(21)

och möten med andra människor kan fylla eller tömma oss på emotionell energi. Personer som upplever sig fyllda av emotionell energi, känner sig starka, entusiastiska,

handlingskraftiga och goda. Medan låg emotionell energi ger upplevelser av misslyckande och osäkerhet.59

Begreppet empowerment är också knutet till språket och dess användning, genom språket kan man styra upplevelsen och känslan av kommunikationen. Språket kan vara uppmuntrande, intresserat och sammanbindande, detta leder då till en positiv upplevelse som stärker individens självkänsla. Det kan också vara dömande, anklagande och separerande, det kan leda till känslan av maktlöshet och undergivenhet.60

5. Vilket budskap ger Veckorevyn?

I det här kapitlet presenteras vad jag kommit fram till genom studien, först redogörs för resultatet av innehållsanalysen sedan den kvalitativa studiens iakttagelser och till sist slutdiskussionen.

5.1 Innehållsanalys

I genomsnitt innehöll varje nummer 59,2 yrkesobservationer och totalt innehöll upplagan av Veckorevyn 2007, 1 540 enskilda observationer, dessa var uppdelade på 229 olika yrkestitlar (bilaga 2). Av dessa 229 yrken var det 97 stycken där enbart kvinnor var representerade, 63 stycken där både kvinnor och män var representerade och 69 yrken där bara män var representerade (bilaga 3).

För att en jämförelse ska vara möjlig kommer tillsammans med resultatet från innehålls- analysen statistik om könsfördelningen inom olika yrkesgrupper år 2007 från SCB att presenteras.

Jag kommer bara att kort att kommentera resultatet av innehållsanalysen under den här rubriken, eftersom det i slutet skall vägas samman med resultatet av den kvalitativa analysen och bilda grund för slutdiskussionen.

59 Starrin, B. (2007) ”Empowerment som förhållningssätt” Askheim, O.P. & Starrin, B. Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerups

60 Starrin, B. (2007) ”Empowerment som förhållningssätt” Askheim, O.P. & Starrin, B. Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerups

(22)

De tjugo vanligaste yrkesgrupperna för kvinnor i Sverige, 200761

1 Vård och omsorgspersonal

2 Försäljare detaljhandel, demonstratörer m.fl.

3 Förskollärare och fritidspedagoger 4

Övrig kontorspersonal

5 Säljare, inköpare, mäklare m.fl.

6 Grundskollärare 7 Sjuksköterskor 8 Städare m. fl.

9 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl.

10 Företagsekonomer, marknadsförare, personaltjänstemän

11 Bokförings- och redovisningsassistenter 12 Köks och restaurangbiträden

13 Kundinformatörer

14 Kontorssekreterare, dataregistrerare 15 Barnmorskor, sjuksköterskor med särskild

kompetens

16 Storhushålls och restaurangpersonal 17 Administratörer i offentligförvaltning 18 Gymnasielärare

19 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl.

20 Psykologer, socialsekreterare m.fl.

61 Yrkesregistret med yrkesstatistik,

http://www.scb.se/Pages/TableAndChart_____133977.aspx [2009-03-30]

De mest förekommande yrkena för kvinnor i Veckorevyn 2007 1. Skådespelerska

2. Modell 3. Sångerska 4. Programledare 5. Författare 6. Reporter

7. Chefredaktör, Designer 8. Journalist

9. Artist 10. Bloggare 11. Polis

12. Makeup artist 13. Assistent, Stylist 14. Krönikör, Hårfrisör 15. Butiksbiträde

16. Personlig tränare, Klädbutiksmedarbetare, Moderedaktör, Redaktionschef

17. Butikschef, Egenföretagare, Servitris 18. Chefsdesigner, Låtskrivare, Säljare

19. Radiopratare, Artdirector, Tv-producent, Dykinstruktör, Lärare, Förskollärare, Receptionist, Kock

20. Musiker, Tv-hallåa, DJ, Advokat, Illustratör, Psykolog, Konsult

Kommentarer:

Man behöver inte titta länge på dessa två listor för att konstatera att det inte är mer än fyra eller fem yrken som förekommer på båda. Dessa är; förskolelärare, säljare, assistent, psykolog, fem om man räknar kock till storhushålls- och restaurangpersonal.

Men med tanke på listornas vitt skilda ursprung, statistik från verkligheten och statistik från en nöjestidning är det ändå ganska många.

(23)

De tjugo vanligaste yrkesgrupperna för män i Sverige, 200762 1 Säljare, inköpare, mäklare

2 Ingenjörer och tekniker 3 Fordonsförare

4 Byggnads- och anläggningsarbetare 5 Byggnadshantverkare

6 Försäljare detaljhandel, demonstratörer 7 Dataspecialister

8 Vård och omsorgsspecial 9 Civilingenjörer, arkitekter 10 Lager- och transportassistenter 11 Maskin- och motorreparatörer

12 Chefer för mindre företag och enheter 13 Chefer för särskilda funktioner

14 Maskinoperatörer, metall och mineralbehandling 15 Företagsekonomer, marknadsförare och

personaltjänstemän 16 Montörer

17 Drift- och verksamhetschefer 18 Gjutare, svetsare, plåtslagare

19 Elmontör, tele- och elektronikreparatörer 20 Maskinförare

62 Yrkesregistret med yrkesstatistik,

http://www.scb.se/Pages/TableAndChart_____133977.aspx [2009-03-30]

De mest förekommande yrkena för män i Veckorevyn 2007 1. Skådespelare

2. Sångare 3. Artist

4. Programledare, Musiker 5. Tidningsredaktör

6. Journalist, Krönikör, Frilandsskribent 7. Författare, Fotograf, Regissör

8. Bloggare 9. Designer

10. Chefredaktör, Polis

11. Modell, Stylist, Hårfrisör, Komiker, Rapp-artist 12. Läkare, Manager, Låtskrivare, Psykolog

13. Musikproducent, Copywriter, Festfixare, Bonde

14. Personlig tränare, Chefsdesigner, Advokat, Creative director 15. Entreprenör, Tv-hallåa, Reporter, Egenföretagare, Rektor, Lärare 16. Assistent, Makeup artist, Konstnär

17. Radiopratare, DJ, Säljare, Illustratör, Tv-producent, Konsult, Kock

Kommentarer:

Här kan man se att skillnaden mellan verklighet och tidning är större än i listorna på föregående sida. Om man jämför dessa är det endast ett yrke som förekommer på båda, säljare.

Men eftersom männens yrkesliv inte är i fokus i den här studien lämnar vi det. Men man kan konstatera att i Veckorevyns värld är yrkeslivet betydligt mer jämställt än i verkligheten.

(24)

5.2 Kvalitativanalys

Först en kort presentation av materialet. Nedan finns en lista med de yrken som förekommer i artiklarna, om det är mer än en person som blivit intervjuad framgår det också här. Jag har valt att redovisa vilken form av arbete de har, till exempel om de är anställda eller egenföretagare i ett fall framgår det inte om hon jobbar eller studerar. 19 av de 26 personerna som är intervjuade kan leva på sitt yrke som de presenterar, sex stycken säger att de inte tjänar så de klarar sig och i ett fall förekommer ingen information om inkomst alls.

Internetshop smink, skönhet. Egenföretagare

Lifestylestudio, smink, skönhet, mode. 3 personer. Egenföretagare + extra jobb.

Möbeldesigner. Egenföretagare + halvtidsanställning.

Polis.

Makeup-artist. Anställd på Mikas modellargentur.

Dykinstruktör. Frilands + student.

Miljöekonom. Anställd på Alviks måleri.

Artister. 4 personer. Egenföretagare? Framgår ej klart.

Förskolelärare. Anställd vid föräldrakooperativ.

Arkeolog. Projektjobb + student.

Frisör. Egenföretagare.

At-läkare. Gör sin praktik.

Modeskapare. Anställd, egenföretagare – framgår ej.

Badvakt/Livräddare. Kommunalt anställd + ideellt arbete.

Flygvärdinna. Anställd på SAS.

Tv-fotograf. Egenföretagare.

Psykolog. Gör sin praktik.

Arkitekt. I artikeln framgår att hon är anställd som biträdande arkitekt.

Kock. I artikeln framgår att hon är köksmästare, anställd på Restaurang Trägårn i Göteborg.

Inslagsproducent. Anställd på SVT.

Pilot. Anställd på Sterling.

(25)

5.2.1 Berättarteknik, tilltal

Det är endast kvinnor som är intervjuade och tonen i artiklarna är personlig och informativ eftersom det handlar lika mycket om människan bakom yrkesrollen och hennes åsikter och upplevelser som själva yrket. Tilltalet är inspirerande, informativt och en engagerad motvikt till all saklig och torr yrkesinformation, men ibland framställs ganska tuffa förhållanden kanske lite väl entusiastiskt.

Artiklarna är generellt sett konstruerade efter samma mall, men det är flera olika journalister som skrivit artiklarna. Journalisten inleder och presenterar personen som intervjuas samt det yrke som personen har. Efter introduktionen övergår det formen av intervju, frågor och svar och det framgår alltid tydligt vem det är som säger vad och läsaren tilltalas mycket sparsamt i artiklarna.

Det förekommer kort information efter artikeln som innehåller utbildningstips och råd om vilka personliga egenskaper som behövs eller är önskvärda för yrket eller utbildningen, här riktar man sig direkt till läsaren som tilltalas i du-form. I vissa av dessa rutor är det den intervjuade som antar en ”expertroll” och är hon som står som avsändare för råd och tips, medan andra inte har någon tydlig avsändare, se exempel som följer.

Ur Veckorevyn nr 3, 2007. Ur Veckorevyn nr 12, 2007

(26)

Ur Veckorevyn nr 19, 2007. Ur Veckorevyn nr 4, 2007

5.2.2 Värdeladdade ord

Liksom i alla andra berättelser bygger man historien och styr läsarens uppfattning genom ord med olika laddning, så även här. Man kan tydligt se att de positivt laddade orden är ämnade att inspirera, de negativt laddade beskriver svårigheter och problem. Men jag skulle även vilja lägga till en kategori, ord laddade med allvar, som används för att beskriva den verklighet som kan möta människor i just den yrkesrollen som beskrivs.

Några exempel på positivt laddade ord som förekommer ganska frekvent; kreativt, skitkul, coola, utvecklas, positivt, glammigt. De positivt laddade orden är föga förvånande lite klatschiga och ungdomliga, en naturlig följd av, av unga människor för unga människor.

Exempel på ord laddade med allvar; dödsbud, drunk- nar, avkall, minimal lön, fördomar, sliter på kroppen.

I detta exempel (till höger) av ord laddade med allvar betonar man vikten av att ta yrkets förutsättningar under beaktande innan man drömmer sig bort till en fantastisk karriär i modevärlden.

Ur Veckorevyn nr 13, 2007

(27)

5.2.3 Dikotomier och Metaforer

De dikotomier som finns i materialet speglar en medvetenhet hos unga kvinnor om att deras roll kan vara mer problematisk i arbetslivet än för män. Dikotomin kvinna – man, är en av de mest frekvent förekommande, tillsammans med en uppdelning av tid, i då – nu och ung – gammal, vilket i sitt sammanhang tolkas som en uppfattning om att villkoren har förbättrats både för kvinnor och på arbetsmarknaden generellt. En annan uppdelning som förekommer i lite olika skepnader är skillnaden mellan fiktion och verklighet, den härleder ur tv-serier och medias framställning av specifika yrken som spännande eller glamourösa med den verklighet som individen upplever själv i yrket.

Inaktiva metaforer är mycket vanliga i de här artiklarna, att jobba med något man brinner för, är en av de vanligast förekommande. Detta kan tolkas som ett sätt att säga att kvinnor liksom män, kan vara eller är handlingskraftiga, målinriktade och villiga att kämpa hårt för något de verkligen vill. Det kan också ses som ett sätt att uppmuntra andra, det vill säga att läsaren som

”brinner” för något speciellt intresse ska fundera över om det inte går att omsätta i verkligheten till ett jobb. I övrigt förekommer inaktiva metaforer som att våga ta steget, ha skinn på näsan, bygga upp något från grunden, hitta sin egen väg, det går inte att gå i andras gamla spår, och så vidare. Alla inriktade på att beskriva eller förmedla mod, styrka och en hyllning till individualism och variation.

De aktiva metaforerna som används förmedlar ett liknande budskap som de inaktiva metaforerna, men här är budskapet lite mer vässat och säger att kvinnor är tuffa och smarta.

Några exempel; Du är ditt eget varumärke, kom ihåg det. Det är ju jag som är företaget.

…med strålande slutbetyg i bakfickan…. Kontrast är vår lilla bebis – vårt liv. Här är det unga kvinnor som liknar sitt företag, (Kontrast) med ett barn. Utan som pilot på första plats i cockpit.

(28)

5.2.4 Bilderna

Bilderna speglar i de flesta fall innehållet och budskapet i artikeln. De flesta artiklar har två bilder, en stor och en liten. Den stora bilden refererar till yrkesrollen, den intervjuade är oftast fotograferad på jobbet och/eller med arbetskläder på, yrkets innehåll och attribut styr bildens innehåll. Den stora bilden är tagen på lite längre avstånd till motivet, den innehåller också fler detaljer än den lilla bilden, som ofta är en närbild med endast en person och inga eller få andra detaljer.

Den lilla bilden är tagen i vad som skall framstå som en privat situation och uppfattas mer som ett vanligt skolfoto. Den bilden signalerar att kvinnan på bilden kan vara vem som helst – det skulle kunna vara du (läsaren) som är läkare, pilot, frisör och så vidare. I några fall där det är flera personer som intervjuas är det två gruppbilder, men även de följer det generella bildspråket som förekommer i artiklarna. I slutet av 2007 förändrades layouten på artikeln och platsen minskade, därmed är det endast en bild med på några av artiklarna, men den följer samma generella drag som jag beskrivit för det som jag kallar den stora bilden.

(29)

T.h: ett exempel på vad jag kallar en stor bild, som är yrkesrelaterad. Ett typiskt manligt jobb, med en leende kvinna som möter betraktarens blick, hon håller handen på planets instrumentpanel och markerar det här är mitt!

Även rubriken anspelar på kompetens och mod.

Ur Veckorevyn nr 23, 2007

Ovan: Ett exempel på en liten bild,

med personen i centrum, inte yrket.

Den här kvinnan är miljöekonom och har omfattande ansvar på sitt jobb, vilket inte framgår av den här bilden.

Ur Veckorevyn nr 7 , 2007

T.v. och ned: En yrkesrelaterad bild, eftersom hon är förskolelärare har hon inga speciella arbetskläder, men barn och leksaker är med på bilden.

Rubriken till dessa bilder är: Bland pussel och trolldeg. Den lilla bilden skulle lika gärna kunna vara ett skolfoto, eller ett foto på ett iden- titetskort, som ger ett ansikte till människan bakom yrkesrollen.

Ur Veckorevyn nr 9, 2007

(30)

5.2.5 Gemensamma nämnare för yrkesval

Det som framstår som den främsta gemensamma nämnaren för de intervjuade personernas yrkesval är att någon form av intresse givit upphov till en aktiv handling, som till exempel att söka en viss utbildning, som sedan leder till en anställning eller att man startar ett eget företag. Vad man är intresserad av och vägen fram till jobbet varierar dock mycket. I flera fall grundades detta intresse redan i tidig ålder, då man kom i kontakt med det genom släktingar eller familjemedlemmar, man kan säga att de har ärvt ett intresse.

Journalisten frågar: Hur kom du på att du ville blir kläddesigner?

Amélie svarar: Textil, material och tyg har alltid varit viktigt för mig. Jag jobbade mycket med tyg redan som liten. Min mamma har alltid sytt och det var nog redan i första klass som jag själv började sy.63

Bonusfakta om artisterna: Alla tjejer kommer från familjer där musiken spelar en stor roll. De har hållit på med musik ända sedan de var små och har spelat och sjungit tillsammans med sina familjer. De tror att det är tack vare det som de faktiskt håller på med musik.64

Vissa har fått kämpa hårt för att förverkliga sin dröm, medan andra halkat in på den banan via det berömda bananskalet. Trots att alla säger sig trivas bra med sitt jobb är det få av de intervjuade som tror att de kommer att vara kvar på samma position om ens inom samma yrke om tio år. Förändring framstår som en naturlig del av yrkeslivet. Läsaren uppmuntras att utveckla vad de är bra på och intresserade av eftersom det kan finnas potentiella yrkesmöjligheter i detta. Att vara öppen för och söka förändring och utveckling är också ett tydligt måste.

Journalisten frågar: Var ser du dig själv karriärmässigt om tio år?

Terese svarar: Gud så svårt! Jag ändrar mig hela tiden när jag tänker på framtiden. Jag menar – tio år – det är så otroligt länge. För sju år sedan gjorde jag lumpen och var helt inne på det. Sedan ville jag bli rörmokare, spanskalärare, dekoratör… Dekoratör blev jag i och för sig också, vilket är otroligt kul att kombinera med att vara förskolelärare. Jag har precis

63 Citat ur Veckorevyn nr 13, 2007. sid 73.

64 Citat ur Veckorevyn nr 8, 2007. sid 77.

References

Related documents

Högskola, biblioteks‐ och  informationskunskap  Ledarutbildning 

Möjligheten till arbetsväxling och uppmuntran gjorde att jag vågade lämna mitt tidigare arbete inom kommunen för att pröva på räddningstjänsten.. Genom kompetensutveckling har

Enkätens första fråga löd: ”Ange för varje yrke hur det värderas i samhället vad gäller status.” Det är denna fråga som ligger till grund för konstruktion av den svenska

Finns det något som skulle kunna göra att en arkitekt och konstruktör förstod varandra på ett bättre sätt, att man ”talar samma språk”, det vill säga att man förstår

I denna studie så har kvalitativ metod använts för att undersöka upplevelserna hos kvinnor som arbetar inom eller förväntas att arbeta inom ett mansdominerat yrke efter avslutade

tyder ingalunda, att man kan vara viss att bli en av de utvalda bland de inträdessökande, vilka vanligen äro långt flera än elevplatserna. På vissa av de banor, till vilka man

Att ett yrke ger hjälp till andra samt att det ger hög lön har 86% av eleverna svarat som mycket stor eller stor betydelse för tillskrivande av ett yrkes status, följt av att yrket

En yrkeslärare bör ha arbetat i branschen för att kunna förmedla kunskapen till eleverna, det är svårt att lära sig det teoretiskt, det krävs yrkeslivserfarenhet