Lärarnas upplevelse av teknikämnet

(1)

Lärarnas upplevelse av teknikämnet

En undersökning av teknikundervisning i årskurs 4–6

Teachers’ experience of the subject of technology An examination of technology education in grades 4-6 Linda Boberg

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Examensarbete inom teknik grundlärarprogrammet 4-6 30 hp

Handledare: Annelie Bodén Examinator: Jesper Haglund 2019-01-18

(2)

Abstract

To teach technologyeducation has a fair amount of struggles, where different factors influence the quality of the education. To conduct a qualitative education means that the teacher has the ability to combine the pedagogy and didactics. Qualitative education also means to interlock with the curriculum, lesson planning, carry out a lesson, grade and feedback to the student (Håkansson & Sundberg 2012). The purpose of my work was to identify the factors which have an impact on how well teachers can perform a high qualitative education following in accordance with the curriculum because it is a critical point in the Swedish Schools

Inspectorate report (2014). I choose to use a survey and immersed interviews. The 6 involved teachers all work at the primary school and teach the technology subject. The factors I have chosen to examine is the teachers education, the curriculum and the learning environment, planning and teaching, the pupils motivation, participation and interest for the technology subject. The result shows s that it completely depends on where the teachers work on how they should conduct their education due to the different factors that matters. Many of the factors cannot influence teachers very much, which makes it difficult to get to that perfect teaching when all the prerequisites exist for teachers and students to succeed. Many of the interviewed teachers conduct a teaching based on very small margins, but according to the teachers, they succeed anyway in getting a good teaching and that the students achieve the higher levels in the knowledge requirements.

Keywords: Curriculum in technology, technology education, technology subject.

(3)

Sammanfattning

Bedriva undervisning i teknik verkar kantas av olika svårigheter och där olika faktorer har en avgörande roll för den kvalitativa undervisningen. Att bedriva kvalitativ undervisning innebär att läraren har en förmåga att kombinera pedagogik och didaktik. Kvalitativ undervisning innebär också att läroplanen följs, att lektioner planeras och genomförs på ett genomtänkt sätt och att eleverna bedöms och får återkoppling (Håkansson & Sundberg 2012). Syftet med min undersökning var att undersöka vilken betydelse som några olika faktorer har för lärares möjlighet att bedriva undervisning i teknik eftersom detta är en kritisk punkt enligt en rapport från Skolinspektionen (2014). I min studie valde jag att använda mig av enkät och fördjupande intervjuer. De sex stycken lärarna som ingick i studien arbetar alla på mellanstadiet och undervisar i teknikämnet. De faktorerna jag valt att undersöka är lärarens utbildning. Läroplanen och lärmiljöer. Planering och

undervisning. Elevers motivation, delaktighet och intresse för teknikämnet. Resultatet visar på att det beror helt och hållet på vilken arbetsplats som lärarna jobbar på och hur de kan bedriva sin undervisning pga. de olika faktorerna som spelar in. Många av faktorerna kan inte lärarna påverka speciellt mycket vilket gör att det är svårt att få till den där perfekta undervisningen när alla förutsättningar finns för lärare och elever att lyckas.

Många av de intervjuade lärarna bedriver en undervisning utifrån väldigt små marginaler men lyckas ändå enligt lärarna få till en bra undervisning och att eleverna uppnår de högre nivåerna i kunskapskraven.

Nyckelord: Kursplan i teknik, teknikundervisning, teknikämnet.

(4)

Innehållsförteckning

1.Inledning ... 1

1.1 Syfte ... 3

1.2 Frågeställningar ... 3

2. Utveckling av kursplanen för skolämnet teknik ... 4

2.1 Dagens läroplan i teknik ... 5

2.2 Vad är teknik ... 5

2.3 Lärarens utbildning ... 6

2.4 Läroplaner och lärmiljöer ... 6

2.5 Planering och undervisning i teknik ... 8

2.6 Elevers motivation, delaktighet och intresse ... 11

3. Metod ... 12

3.1 Val av metod ... 12

3.2 Urval av lärare ... 12

3.3 Etik ... 13

4. Resultat enkät och intervju ... 14

4.1 Läraren ... 14

4.2 Styrdokument och planering ... 14

4.3 Undervisning ... 15

4.4 Delaktighet, utvärdering och dokumentation ... 17

5. Diskussion ... 19

5.1 Lärarens utbildning ... 19

5.2 Läroplaner och lärmiljöer... 19

5.3 Kollegiala samarbetet ... 20

5.4 Ekonomi ... 21

6. Slutsats ... 22

Referenser ... 23

Bilaga 1 ... 25

Bilaga 2 ... 26

Bilaga 3 ... 27

(5)

1

1.Inledning

Efter att ha varit ute på första praktiken i min lärarutbildning började jag att fundera på teknikundervisningen i mellanstadiet. Anledningen till det var att jag fick höra från olika lärare att det var ett ämne som man bara undervisade i för att man var tvungen, många lärarare tyckte det var svårt att få till en bra undervisning i. Ont om tid och dåligt med material var några av anledningarna som angavs. Eftersom att teknikämnet är svårt att genomföra enligt lärarna, så valde jag att undervisa med hjälp av teknikspanarna under min VFU-period 2. Eleverna fick titta på filmer om olika tekniska yrken och sedan jobba i smågrupper med olika frågor kring det arbetsområdet som det tittat på. I den VFU-klass jag arbetade med teknikspanarna tyckte de flesta att teknikämnet var ett okej ämne, om det var uppstrukturerat och gav något, många av flickorna tyckte att ämnet var tråkigt.

Några citat från flickorna i klassen var att ”teknikämnet i skolan är tråkigt”. ”Det är bara massa prat och att vi får bara jobba i våra böcker”. ”Vi får sällan göra roliga saker i tekniken, förutom när vi får NTA-lådan (Naturvetenskap för alla) när det är teknik i den”.

Det är viktigt att skapa en intressant teknikundervisning redan i grundskolan och alla unga behöver teknikkunskaper för att klara av tekniken i vardagen. Det är även viktigt för framtiden att flera väljer att utbilda sig inom teknikyrkena då det förväntas bli en brist av arbetskraft (Teknikföretagen 2012).

Först tänkte jag utgå från eleverna och framförallt flickorna. När jag tog del av relevant forskning, läste avhandlingar och artiklar, så ändrades fokus för mitt intresse till teknikämnets läroplan och hur lärarna arbetar med teknikundervisningen i skolan. Frågorna och

funderingarna som jag ställde mig var. Jobbar de flesta efter sina läroböcker såsom eleverna säger? Skulle eleverna kunna arbeta mer praktiskt för att få med sig helheten? Beror

undervisning på lärarens intresse och utbildning?

(6)

2

Några av de intervjuade lärarna säger att det finns lite inspiration att ta del av, dåligt med material att jobba med och att det är bl.a. därför de blir osäkra att undervisa i ämnet. Trots att kommunen satsat på förstelärare i många ämnen b.la. NO så använder sig inte de lärare jag varit i kontakt med under mitt examensarbete och inte heller deras kollegor, förstelärarna för att utveckla teknikundervisningen såsom det fungerar i de andra ämnen.

Vid träffarna för gemensam kunskapsutveckling i den kommun som jag gjort min studie i, så diskuteras inte själva undervisningen frekvent och inte heller hur lärarna undervisar eller vad de undervisar i. Det som bestäms och som ska diskuteras på träffarna enligt huvudledaren är att deltagande lärarna diskuterar hur kursplanen ser ut och hur skolorna ska jobba utifrån digitaliseringen samt vad som står i kursplanen för teknik, alltså ett tolkande av läroplanen.

Teknikundervisningen skiljer sig dock väldigt mycket på de olika skolorna. Teknikämnet är ett eget ämne som inte ingår i naturorienterande ämnet utan ska ha ett visst antal timmar på schemat varje vecka. Undervisningstimmarna är dock inte så många. Men enligt

skolinspektionens rapport (2014) så integreras teknikundervisningen ofta i andra ämnen och framförallt i de naturorienterande ämnena så att själva teknikundervisningen suddas ut och att eleverna inte riktigt vet som är vad.

Funderingar kring varför det inte samarbetas mera kring ämnet för att underlätta för flera lärare att få till en bra undervisning, om många lärare tycker att det är svårt att få till en bra undervisning. Kan de få undervisningstimmarna göra att lärarna undervisar som de gör, de flesta via läroböcker och inte så mycket praktiskt. Går det att få till en undervisning på ett annat sätt?

(7)

3 1.1 Syfte

Lärarna ska planera utefter vad som står i läroplanen (Skolverket 2011) och skapa en teknikundervisning för eleverna så att de når de kunskapskrav som krävs i årskurs 6.

Syftet med denna studie som gjorts via enkät och intervju med lärare på mellanstadiet, tydliggör hur lärare arbetar för att uppnå kunskapskraven och kvalitén i sin undervisning samt vilka faktorer som har betydelse för teknikundervisningen utifrån de förutsättningar som finns på deras arbetsplatser. Detta leder fram till mina frågeställningar.

1.2 Frågeställningar

 Hur arbetar lärare för att göra undervisningen kvalitativ i enlighet med kursplanen?

 Vilka olika faktorer påverkar teknikundervisning i årskurs 4–6?

(8)

4

2. Utveckling av kursplanen för skolämnet teknik

Teknikämnet har från att det infördes i början på 60-talet haft flertalet förändringar. I början på 60-talet var teknikämnet ett tillvalsämne i skolan och framförallt de elever som valde detta tillvalsämne skulle bli förberedda inför det linjeval som eleverna skulle göra inför årskurs 9. Undervisningen i ämnet skulle ge eleverna en bred kunskap om arbetslivet och framförallt inom verkstad och industri (Mattsson 2005b).

I läroplan Lgr69 plockades linjeindelningen bort och istället blev förändringen ett tillvalssystem med elva veckotimmar som fördelades på de tre årskurserna 7,8 och 9.

Förändringen för de elever som var intresserade av teknik blev att teknikundervisningen sjönk i undervisningstid. Många av eleverna som valde teknik var pojkar som inte var så studiemotiverade. Innehållet i undervisningen kom att formas utifrån industrins önskemål.

Genom att uppfylla detta kunde eleverna förberedas att komma ut i arbetslivet. Med denna inriktning formades läroplanen tämligen smal och förberedelse för verkstadsindustrin.

Lärarna som skötte undervisningen var till stor del yrkesverksamma inom verkstad och industri. (Blomdahl 2007).

1980 och med införande av Lgr 80 så ändrades kursplanen igen och nu utformades teknikämnet till att bli ett obligatoriskt ämne i hela grundskolan. Förändringen berodde på att behovet av allmän teknisk kompetens behövdes och i ämnet teknik skulle det inriktas på tekniken i samhället. Tillvalet av de 11 timmarna i teknik fanns fortfarande kvar. I mellanstadiet skulle teknikundervisningen studera teknik i hem och vardagsliv. Till skillnaden från läroplanerna som fanns 1962 och 1969 så hade inte teknikämnet en egen kursplan i Lgr 80. Lärarna fick själva utforma teknikundervisningen vilket många inte var helt bekväma med (Blomdahl 2007 Mattsson 2005b).

Under 1980-talet så förändrades svenska samhället och det skulle komma att påverka en hel del. B.la blev Sverige mer mångkulturellt och utvecklade ett större internationellt samarbete för att kunna samverka med andra länder inom Europa. Miljöfrågor, den tekniska

utvecklingen, datorisering krävde att skolan återigen förändras och detta ledde till att en ny

(9)

5

läroplan skapades för grundskolan, Lpo 94. Teknikämnet får nu en egen kursplan (Blomdahl 2007).

2.1 Dagens läroplan i teknik

Enligt timplanen för grundskolan ska eleverna ha 200 timmar i teknikundervisning men i många skolor så används knappt hälften av tiden till teknikämnet. Dessvärre så erbjuder inte skolorna och lärarna undervisning utefter de förmågor som kursplanen föreskriver och det är inte heller alla gånger som undervisningen sker från det centrala innehållet även om det är ett obligatoriskt innehåll och ska följas (Skolinspektionen 2014).

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknik intensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. (Skolverket 2011 s.283)

2.2 Vad är teknik?

Vad som innefattar ordet teknik och dess betydelse är ganska varierande beroende på vem som tillfrågas. När skolämnet teknik kommer på tal så är det många som vill ha en exakt definition, till skillnad gentemot andra ämnen i skolan (Ginner & Mattsson 1996). Vi kommer i kontakt med teknik i olika former både i och utanför skolvärlden. Det vi vet är att varje enskild individ är beroende av teknik i sin vardag, tekniken har ändrats över tid och i dagens samhälle är inte det mest primära om att överleva utan i dagens samhälle så vet vi vad som krävs för att överleva och att de numera handlar om andra saker såsom att hitta bra tekniska lösningar för att hushålla med jordens resurser. Tekniken definieras på två olika sätt, dels den som är gjord av naturen och den som är skapad av människan (Ginner & Mattsson 1996). En ganska vanlig fråga att ställa i ett inledande skede till sina elever är vad teknik är för något. Många elever namnger då saker som har framställts av människan och som är ett tillverkat föremål ex. mobiltelefonen, vattenkokare eller glasögon m.fl. de sakerna kan benämnas som artefakter (Bjurulf 2011).

(10)

6 2.3 Lärarens utbildning

Lärare som undervisar i teknikämnet behöver känna sig trygga med sin undervisning i ämnet, gör de inte det så undviker de gärna undervisningen i teknik och undervisar i de ämnen de känner att de kan och har utbildning i. Pga. detta så avsatte regeringen pengar för en fortutbildning i teknik, lärarlyftet. Detta gjordes för att höja lärarnas kompetens och genom detta öka elevernas måluppfyllelse. Genom satsning med lärarlyftet så ville regeringen att lärarna skulle bli mer kunnigare i teknikämnet. Lärarna använder sina kunskaper till andra ämnen till teknik eftersom de oftast har minst utbildning i ämnet och att det även gör minsta möjliga så att det finns för betygsunderlag för eleverna (Bjurulf 2008). Mattsson menar att för att få en effektiv skola så krävs det olika nyckelfaktorer hon radar upp flera stycken men för att nämna några och för att vidare ha ett kontinuerligt ledarskap så krävs det ett intresse, kunskap, respekt för lärarna, låg personalomsättning men även gemensamma riktlinjer för lärarna m.fl. Om nu inte läraren känner sig trygg i sin profession som tekniklärare så krävs det inte att de ska kunna behärska en hel produktionsprocess. Möjligheter att skapa kontakter genom studiebesök hos lokala företag är en utmärkt idé för att få till hela kedjan det kan även vara lämpligt att olika branschfolk kommer till skolan och pratar om sitt yrke för att underlätta för läraren (Bjurulf 2011). Enligt rapporten Teknikämnet i träda (Teknikföretagen 2012) så saknar många lärare utbildning i teknik, många vill ha det och är intresserade av att få någon form av utbildning för att bli säkrare i sin yrkesroll samt att eleverna ska kunna få den kvalitet i teknikundervisningen som krävs. De som har utbildning vittnar om att de nöjda med det arbete de gör i ämnet. I rapporten kommer det fram att så många som 80 % vill öka sin kompetens inom ämnet.

2.4 Läroplaner och lärmiljöer

Läroplanen och de styrdokument lärare har att följa är fastställd av regeringen och används som en pedagogisk hjälp när lektioner och ämnen ska planeras. Läroplanen är bindande och ska följas för att eleverna ska uppfylla sina kunskapskrav (Skolverket 2011).

Läroplanen ger alltså svar på undervisningens och lärandets frågor: Vad? (Vilket innehåll ska väljas och efter vilka principer ska urvalet göras?) Hur? (Hur ska

(11)

7

innehållet och undervisningen organiseras?) När? (vilken ordning och med vilket tempo sak undervisningen bedrivas?) Vem? (Vem ska anses behörig och ansvarig för att mål uppnås?) Mot vad? (Ideal och tyngdpunkter i skolans

uppdrag.)(Wahlström 2017:76. f.f.).

Wahlström (2017) påpekar att det finns många faktorer som påverkar den skrivna läroplanen och hur det fungerar i klassrummet. Även hur läroplanen tolkas och omvandlas till lärarens egna process utifrån vad som ska undervisas i är olika från individ till individ.

Det finns vissa skillnader inom olika läroplanstyper och det är beroende på vad eller hur man vill styra sin undervisning. En indelning som finns är innehållsorienterade, processorienterade och resultatorienterade. Den innehållsorienterade behandlar stoffet eleverna ska lära sig i undervisningen. Den processorienterade läroplanen behandlar elevernas lärprocess och mindre på själva innehållet. Fokus blir på hur eleverna utvecklas.

Slutligen är det den resultatorienterade läroplanen och den är en kombination av de nämnda eller en kompetensfokuserad läroplan. Den resultatorienterade som man även kan förstå på namnet har fokus på vad eleven har lärt sig under en viss tid. Den kompetensfokuserade läroplanen har tillkommit senast och är riktad mot mål- och resultatstyrningsprinciper. Den läroplanstyp som används i dagens läroplan är den resultatfokuserade läroplanen. Anledningen till att läroplanstypen ändrades var att läroplanen skulle bli mera tydlig.

Genom skolinspektionens rapport (Skolinspektionen 2014) har det även framkommit att lärare inte samverkar nämnvärt. Tekniklärarna vet oftast inte vad som har undervisats i den specifika årskursen eller till vilket syfte och vart eleverna är på väg i teknikämnet. I och med detta så följer inte skolorna läroplanen vilket i sin tur leder till att eleverna inte utvecklar intresse för och får kunskaper i teknik.

Axell (2017) påpekar att det inte någonstans i läroplanen finns formulerat hur eller vad som anses med teknik. Vidare kan man läsa i det centrala innehållet vad som ska undervisas i teknikämnet. Axell fortsätter att genustänket är väldigt starkt förknippat med de manlig könet och har varit i de tidigare läroplanerna.

(12)

8

Fr.o.m. den 1 juli 2018 så är kursplanen i teknik reviderad med skrivningar om den digitala kompetens eleverna förväntas ha (Skolverket 2017).

2.5 Planering och undervisning i teknik

Lärare i teknik har i första hand styrdokumenten att följa och planera efter för att nå vad eleverna ska kunna i teknik när det slutar årskurs 6. Genom att följa kursplanen och det centrala innehållet så bygger läraren upp undervisningen för att nå förmågorna på olika vis. Följande förmågor ska eleverna utveckla i teknikämnet.

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid (Skolverket 2011).

Eleverna ska ha en progression i teknikämnet. Skolverket menar att det är viktigt att börja elevnära och med det enklaste i de lägsta åldrarna för att sedan öka på svårigheten och kunskapen som leder till en tydlig progression i ämnet och hela tiden återkomma till samma sorts saker i undervisningen (Skolverket 2017). Genom att göra på det viset har man byggt upp en helhet och förståelsen för teknik som skolämne.

Nackdelen med läroplanen är att varje unik lärare tolkar det utifrån sin egen erfarenhet samt kunskaper, det finns ett ganska fritt tolkningsutrymme i den så undervisningen skiljer sig beroende på vilken lärare som undervisar (Bjurulf 2011) I övrigt finns det andra faktorer som är avgörande för hur undervisningen ska gå till och som läraren har svårt att påverka.

Genom att jobba kring en modell där olika statliga styrsystem påverkar arbetet i skolan.

Jobbar läraren utefter de olika ramarna så är det runt ett ramfaktorteoretiskt perspektiv.

Dels så innefattar de faktorerna den fysiska utformningen såsom: Lokaler, läromedel, material och utrustning. Den organisatoriska utformningen: klasstorlek och vilken tid, men

(13)

9

även vilka som arbetar i skolan bl.a. vilken lön och utbildningsnivå dessa har samt den juridiska styrningen vilket ansvarsområde och hur kommunen ska jobba efter sina skyldigheter gentemot skolan (Blomdahl 2007).

Teknikföretagen (2012) visar på att bristande undervisning, dålig planering, osäkerhet bland lärarna och lärarkompetens är några av de flertalet punkter som kommer fram varför tekniken halkar efter i skolan. Trots att Sverige är ett slagkraftigt land vad det gäller just tekniken så finns det inte ett intresse bland eleverna pga. av de ovanstående punkterna.

Även skolinspektionens rapport (Skolinspektionen 2014) visar att lärarna inte följer kursplanen och undervisar på för låg nivå medans det också är svårt att tolka hur mycket teknikundervisning eleverna egentligen ska ha då tekniken är inbakad i naturvetenskapen och att många skolor saknar rätt saker såsom läromedel, utrustning och annat material för att tillgodose eleverna med rätt undervisning efter det centrala innehållet.

Undervisas det på för låg nivå leder det till att eleverna tappar intresse för teknikämnet och det kan bli svårt att finna intresset igen. Skolinspektionens rapport (Skolinspektionen 2014) visar på att teknikämnet inte tar speciellt stor plats i skolorna och att undervisningen behöver förbättras för att eleverna ska få förutsättning att lyckas även i detta ämne.

Dessutom så samarbetar inte lärarna med varandra utan de startar om med ny undervisning när de får en ny elevgrupp, att samverka lärare emellan är viktigt och leder även till att kunskapsutvecklingen blir bättre för varje elev. Men även för att motverka att eleverna missar något ifall de byter klass eller skola.

Mattson (2005a) visar på att om det bara används böcker och texter som läraren arbetar med leder det till att skolan blir alldeles för abstrakt. Eleverna behöver jobba mera konkret för att förstå sammanhanget och skapa ett behov av teknisk kunskap och att då skapas det ett intresse för de teoretiska.

Bjurulf (2011) beskriver att tekniken består av artefakter. En artefakt är ”människohand fabricerat föremål, produkt eller effekt” (Nationalencyklopedin 2018). Att använda artefakter i undervisningen leder till att teknikundervisningen blir väldigt smal i

(14)

10

grundskolan. Eleverna måste få en bredare och djupare syn på detta genom att få förståelse av att artefakten är en del av ett tekniskt system. Bjurulf menar också att teknikundervisningen ska bedrivas enligt den didaktiska triangeln (Fig 1).

Figur 1. Didaktisk triangel för teknikämnet.

Den didaktiska triangel hänger ihop så att det bildas till en helhet där varje del är lika viktig och samverkar med varandra. Läraren är den som står för vad undervisningen ska handla om hur det ska läras ut till eleverna. De olika valen gör att det påvisar hur teknikämnet ska tillämpas i undervisningen (Bjurulf 2011). Mattsson (2005a) menar att det krävs kompetens som lärare i teknikdidaktik för att få kännedom om elevernas förmågor och vilka deras kunskaper är i teknikämnet. Har läraren det så kan undervisningen utveckla elevernas intresse och kunskap i ämnet samt att få förståelse för vad som är centralt i teknikämnet. Genom att den kompetensen i teknikdidaktik så har läraren kunnande i vad som begränsar lärandet och vilka möjligheter som finns för att kritiskt kunna granska läromedlens olika för- och nackdelar men också att vara trygg med läro- och kursplanen och att veta vilka ramfaktorer som spelar in. Även att känna till elevernas nivåer och kunskaper i teknikämnet spelar roll och innefattar vad läraren bör ha i sin teknikdidaktiska kompetens. Tvärtemot visar Skolinspektionen rapport (Skolinspektionen 2014) på att hur arbetssättet och att just lärandet sker långt ifrån alltid

(15)

11

utgår vilka förkunskaper, erfarenheter och intressen som eleverna besitter. Alltför sällan är de delaktiga i sin lärandeprocess och vet inte heller vart de är på väg.

2.6 Elevers motivation, delaktighet och intresse

För att utveckla elevernas intresse för teknik så finns syftet med i läroplanen att

”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik” (Skolverket 2011). En god undervisningen i teknik spelar således en viktig roll för att eleverna utvecklar just detta och att eleverna får en förståelse att skolans teknik och den vardagliga tekniken hänger ihop (Skolinspektionen 2014). Skolinspektionens granskning visar på brister genom att lärarna inte knyter ihop den vardagliga tekniken med skolans teknik. Det medför att eleverna inte får den stimulans och rätt intresse för teknikämnet vilket gör att intresset sjunker för teknikämnet.

Lärarna låter inte heller eleverna vara delaktiga i undervisningen som de borde, vilket leder till att intresset svalnar. Genom att bibehålla intresset för teknikämnet som också leder till att eleverna behåller drivkraften i ämnet menar Blomdahl (2006) att om intresset ska kvarstå så måste detta gå hand i hand med vad eleverna upplever genom olika frågor och problem. Att skapa ett samband mellan detta, samt vilka förmågor och vilka faktiska situationer och miljöer som finns i elevernas närhet gör att läraren behöver vara uppmärksam på vad som främjar elevernas utveckling till lärande.

Axell (2017) menar att många skolever har en poitiv inställning till teknik. Pojkar har ett mycket starkare intresse för tekniken än flickor som inte är lika intresserade och det spelar såklart roll eftersom de får bara en liten förståelse för ämnet och en mindre positiv inställning. I detta fall behövs det göras en förändring för att flickor ska få upp intresset igen, så att flickor och pojkar kan ta till sig undervisningen på bästa sätt. Tekniken har varit mer vinklad åt pojkarnas håll så med tanke på detta så kan förståelse finnas för flickors lilla intresse. Detta kan ha med fostran att göra genom att pojkar förväntas ha maskulint tänk medan flickor förväntas vara mer åt det social hållet.

(16)

12

En ytterligare förklaring till att flickor tappar intresse för teknikämnet kan vara hur lärarna väljer att genomföra sin undervisning genom val av vilket stoff som ska läras ut och på vilket arbetssätt och vilka uppgifter som ska genomföras (Skogh 2001). Mattsson (2005b) menar att eleverna vill ha mer varierad undervisning men också ha att möjlighet att påverka sitt eget lärande. Dock behöver lärarna jobba så mycket hårdare för att få ett intresse för teknikundervisningen och kunskapen om olika yrkesinriktningar för att eleverna ska kunna ha en möjlighet att välja en sån inriktning senare i livet.

3. Metod

3.1 Val av metod

Jag valde att först skicka ut en enkät med frågor till lärare som undervisade i teknikämnet på mellanstadiet. Genom enkäten kunde jag få en liten förförståelse för mina kommande intervjuer. Nästa steg blev att intervjua dessa lärare i ett fördjupande syfte och för att få med den kvalitativa intervjun. Anledningen till detta var att jag verkligen ville säkerställa deras svar samt att få en fördjupad förståelse för deras arbete.

3.2 Urval av lärare

Jag valde ut och tillfrågade tio stycken lärare att intervjua, men det var bara sex stycken som ville ställa upp. Anledningen till detta var att tid inte fanns att tillgå för de som tackade nej. Det föll sig väldigt turligt nog att de sex stycken som tackade ja kom från de olika skolor som finns i kommunen. De sex lärarna arbetar och undervisar i årskurs 4-6.

De har jobbat i 1-25 år och har således olika erfarenheter i läraryrket. Lärarna undervisar i ämnena matematik, engelska, no, svenska och teknik. Av de sex lärare jag intervjuade kände jag några och några visste jag bara till namn vilka de var, vilket kan vara lättare att göra en bra intervju med.

De lärare som jag intervjuade har alla gått lärarutbildning på högskola eller universitet.

Lärarna brinner för sitt jobb och känner en ganska stor tillit till sin egen förmåga att undervisa i de flesta ämnena. Utbildningens utformning för lärarna är olika. Lärarna har även gått olika utbildningar i NTA-lådorna för att få använda dem i sin undervisning och någon

(17)

13

lärare har gått teknikutbildning genom sin arbetsplats. Flera av lärarna önskar mer fort- bildning i teknikämnet då de känner sig osäkra inom teknikämnet.

Den första kontakten togs via mail för att höra efter om intresset fanns. Intervjupersonerna fick reda på vad intervjuns syfte var och varför. Intervjupersonerna fick även veta att detta var helt frivilligt samt att kändes det inte rätt så fanns möjlighet att dra sig ur. Intervjuerna stödantecknades på min privata ipad som sedan raderades. Lärarna fick även information om att de skulle förbli anonyma och att deras arbetsplats inte skulle nämnas och att lärarna skulle benämnas som lärare A, B, C osv. Det första lärarna fick göra vara att besvara enkäten via google dokument och sedan intervjuades de. Intervjuerna skedde på lärarnas arbetsplatser och på en ostörd plats en del i sina klassrum, en del i samtalsrum.

Intervjuerna pågick mellan 40 min till 1 timma.

Dimenäs (2007) poängterar att du som intervjuare måste bortse från att du ev. känner personen du intervjuar och att du kan tro dig vad svaret är. Pga. detta försökte jag att göra intervjuerna med en öppenhet och nyfikenhet för ämnet. I många av intervjuerna så svävade läraren ut i sina svar eller pratade om annat. Enl Dimenäs kan det vara svårt i vissa fall att hålla sig till ämnet om man känner personen, men oerhört viktigt att försöka göra det.

3.3 Etik

De tillfrågade lärarna fick ett informationsbrev (bilaga 1) samt ett samtyckesformulär (bilaga 2) skickat till sig där de informerades om syftet med intervjun och att deras medverkan var helt frivillig och att deras anonymitet skulle bibehållas. Genom detta förfarande skulle ingen kunna lista ut vilken person som hade svarat på frågorna. Eftersom jag har skickat ett informationsbrev och ett samtyckesformulär så anser jag att jag har handlat utefter god forskningssed och de forskningsetiska principer som råder utefter de fyra huvudkraven:

 Informationskravet

 Samtyckeskravet

 Konfidentialitetskravet

(18)

14

 Nyttjandekravet

(Dimenäs 2007)

4. Resultat enkät och intervju

Under den här rubriken visas resultatet av den enkät och även de intervjuer som gjordes med undervisande lärare i årskurs 4–6. Lärarna kommer att kallas vid bokstäver och redovisas enligt detta. Lärarna har fått svara på en enkät och utifrån enkäten har lärarna deltagit i fördjupande intervjuer.

4.1 Styrdokument och planering

Tabell 1. Lärarens användande av styrdokument och planering:

Lärare A B C D E F

Styrdokument X X X X X X

Egen planering X X X X X X

Gemensam planering X X X

Alla lärare utgår från läroplanen och det centrala innehållet samt vilka kunskapskrav som ska uppfyllas. Det är den viktigaste punkten att förhålla sig till när de planerar sin undervisning. 3 av 6 lärare grovplanerar med andra lärare, ofta finns det redan en gammal planering som läraren använder sig av och som andra lärare också använt sig av. På en skola snurrar planeringen runt på samma vis år efter år och de lärarna som jobbar på det viset tycker att det kan bli ointressant som pedagog använda samma sorts planering år ut och år in om man är kvar på samma skola eller om man inte vågar lägga in något eget.

Lärare D som inte jobbat i så många år säger ”att det är skönt att ha något gammalt och beprövat att luta sig mot”. Hen tror att hen kommer kunna stå på egna ben längre fram och lägga till nytt till den gemensamma planeringen, nu känns det skönt eftersom teknikämnet är spretigt och lite svårt att få till med en bra undervisning.

(19)

15

De övriga 3 lärarna påpekar att det kollegiala samarbetet uteblir förutom de som nämns ovan att en del lärare får ärva planeringar, men att diskussioner kring själva ämnesunder- visningen uteblir. Lärare F sa ”tänk om vi kunde sitta ner och diskutera vad som var bra och varför gick den här lektionen bra eller varför gick det dåligt med just det här. Genom att jobba bredare och djupare ämnesvis tillsammans med andra på skolan som jobbat med samma områden skulle göra att vi slapp springa på samma misstag”. Det kollegiala arbetet är så viktigt att ha den röda tråden att jobba enade och att veta åt vilket håll man vill, ”alla lärare som jobbar i vår skola ska veta det”.

4.2 Undervisning

Tabell 2. Teknikundervisninges förläggning:

Klassrummet X X X X X X

Anpassad sal för teknik X X

Slöjdsalen X

Utomhus X

Alla lärare undervisar teoretiskt i sina klassrum. De flesta lärare har ingen tillgång till en anpassad lektionssal utan får hämta material till det egna klassrummet för att utföra den laborativa undervisningen. De lärare som har tillgång till annan sal slår samman den teoretiska och den laborativa undervisningen. Lärare F samarbetar en del med slöjdläraren på sin skola vilket leder till att slöjdundervisning och teknikundervisning stundtals hänger ihop. Ibland har man undervisningen utomhus men inte så ofta.

Tabell 3. Läromedel som används i teknikundervisningen:

Lärobok X X X X X X

(20)

16

NTA-låda X X X X X X

Eget material X X X X X

Annans material X X X

Film X

Lärarna jobbar efter läroböcker i tekniken och alla jobbar med NTA-lådan. Några av lärar- na tycker att det är lättare att göra lådan andra gången eller gångerna efter det, då har man kommit in i själva lådan och vet var det brister och vad man behöver lägga mera energi på.

”Man vågar sväva ut och prova på fler saker inom samma område, man blir tryggare i sin undervisning” sa lärare C. Alla lärare utom lärare F har samma uppfattning, att det laborativa materialet som finns att tillgå på skolorna är i det enklaste laget vill lärarna ha något mer avancerat så finns dessvärre inte den möjligheten då får de ta pengar ur egen fick.

Lärare A har försökt att få tag i sponsorer via olika företag och på det viset lyckats under vissa år att få till en mer ”spännande” undervisning än vad hen hade kunnat göra med det som finns att tillgå på skolan. Hen nämner att ork och tid inte finns för att hålla på så.

Dock är det då hen ser eleverna blomma ut när de får annat att jobba med. Lärare F som nämnts tidigare har stora möjligheter inom sin arbetsplats med att få köpa in det som hen behöver till sin undervisning.

Lärare D har endast jobbat på sin nya arbetsplats i en termin och har bytt arbetsplats från en annan kommun. Hen säger att på den nya skolan är det bättre än det var på den tidigare arbetsplatsen i teknikämnet. Lärare D säger att ”den lilla tid som användes till teknik var att läsa i den lärobok som fanns på skolan och läraren betade i stort sett bara av det nöd- vändigaste så att eleven kunde få ett omdöme i ämnet”. Lärare B har precis som lärare D nyligen bytt arbetsplats från en skola till en annan i samma kommun. Där fick lärare B hitta sitt eget läromedel och kopiera till eleverna, då det inte fanns något användbart på skolan för den årskurs 4 hen hade. Trots att det finns ett kopieringsförbud på läromedlet blev hen tvungen att kopiera upp det pga. att det inte fanns pengar att köpa in läroböcker i

(21)

17

teknikämnet. De flesta gjorde så men det var ingen av hens kollegor som stöttade upp med annat material till varandra, utan var och en jobbade på i sitt eget klassrum. Det kollegiala arbetet fanns inte och när frågan ställdes på en arbetsplatsträff så skruvade bara övriga lärare på sig och inget speciellt svar angavs. Vilket ledde till att ensamarbetet fortsatte.

Lärare B och D är starkt kritiska till just användandet av läromedel då de skolor de jobbat på köper in läromedel de har hört varit bra utan att ens göra en kritisk analys på om det verkligen är ett bra läromedel. Lärare D som är ganska ny som lärare säger ”att för hens del så förlitar man sig på sina äldre kollegor och tror att det är bra”. Men att hen ska bli mera kritiskt granskande efter vår intervju och att detta har fått hen att tänka på ett nytt sätt.

4.3 Delaktighet, utvärdering och dokumentation Tabell 4. Elevernas delaktighet:

Elevers intresse X X X

Eleverna delaktiga ibland X X X X X

Eleverna aldrig delaktiga X

Lärare D har än så länge inte låtit eleverna vara med och bestämma så mycket i själva undervisningen utan hen styr detta. Hen tror själv att det beror på att hen inte är trygg i teknikundervisningen än. De andra lärarna låter eleverna vara delaktiga ibland. Lärare A berättade ”att ofta kommer det fram många bra saker som de vill prova på och undersöka men att jag som lärare behöver gå in att styra upp för att det inte ska spåra ur, så helt fritt kan jag aldrig släppa eleverna. Det beror också på vad vi jobbar med och vilken tillgång vi har till material, vilket är väldigt olika beroende på vad vi jobbar med”.

Lärare F berättar att när hen låter eleverna ha elevinflytande så handlar det inte om att eleverna ska ta över hela lektionsplaneringen utan istället låta dom fundera på hur de lär sig bäst, vilken inlärning som passar eleven bäst, hur de skulle vilja presentera ett arbetsom-

(22)

18

råde, hur de vill att sin ”arbetsplats” ska vara utefter arbetsro, ordning och reda, ljudnivå m.m. Hur de ska utvärdera sitt arbete på bästa sätt. Lärare F menar att vi lärare måste låta eleverna vara delaktiga i sin egen lärprocess för att kunna analysera och veta vad som fungerar bäst för att de ska kunna prestera på bästa möjliga sätt vilket är väldigt olika från elev till elev.

Tabell 5. Utvärdering/dokumentation:

Ingen dokumentation X X

Dokumenterar X X X X

Samtal mellan lärare X

Samtal lärare-elev X X

Muntligt helklass X X X X X X

Muntligt smågrupper X X X X

Exit-ticets X X X

Lärare A, B och F säger ”att det viktiga i processen i teknikundervisningen är att eleverna lär sig men också reflekterar över om de har lärt sig och vad de har lärt sig”. Därför är utvärderingar av olika slag viktiga, inte bara genom att diskutera i helklass utan att faktiskt ta ner det till en lägre nivå där fler vågar yttra sig såsom att prata i smågrupper fortsätter lärare A, B och F.

Lärare C, D och F använder sig av exit-ticets och det varierar hur det sker, men att man lämnar en liten kommentar om lektionen. En av dom använder ipad och appen whitebord där eleven skriver ex. en siffra på en skala. En annan använder en vanlig post-it lapp där man ritar en gubbe med ett uttryck vilket blir lite mer anonymt. Två av lärarna använder sig även av kamratutvärderingar. När lärare E använder sig av kamratbedömning sitter eleverna två och två och får berätta för varandra vad de tyckte om lektionen och vad det

(23)

19

har lärt sig. Varje grupp om två berättar vad kompisen tycker för hela klassen i och med detta får eleverna även in presentationsteknik under enklare former. Även förbättringsom- råden med lektionen diskuteras vad som kunnat ha gjorts annorlunda eller om något annat material kunnat ha använts. Bara för att få igång en diskussion och i dessa fall och i möj- ligaste mån vill lärare E att eleverna ska kunna argumentera för vad som var bra och vad som kunnat ha gjorts annorlunda vilket fungerar oftast. ”Svårast är det i början innan mina elever har kommit in i mitt tankesätt och hur det fungerar men desto äldre eleverna blir desto bättre blir dessa diskussioner” lärare E.

Lärare D diskuterar själv ämnesinnehållet med sina kollegor men inte så mycket om hur de har gjort sina pedagogiska planeringar. Frågan har ställts hur de utformar sina pedagogiska planeringar men de svarade sparsamt att det bara är att göra som känns bra och att de inte direkt har någon finplanering. Lärare D säger ”jag känner mig ganska osäker vad som funkar i teknikundervisningen eftersom jag inte jobbat så länge och inte lyckats bygga upp mitt eget material/kunskapsbank för sin undervisning”. Därför skulle hen vilja ha mera stöttning än den hen får. Hen fortsätter ”det är svårt när man inte riktigt vet vad man ska fråga efter”.

5. Diskussion

5.1 Lärarens utbildning

En av de faktorer som påverkar är lärarnas utbildning i teknikämnet. De intervjuade lärarna vill även ha mera utbildning i teknikämnet vilket även framkom i skolinspektionens

granskning. Genom att ha kunskap om de ämnen lärarna undervisar i så skapar det en trygghet i det läraren gör och på så sätt vågar de prova ny undervisning och genom det skapas en mera kvalitativ undervisning i skolan (Skolinspektionen 2014).

5.2 Läroplaner och lärmiljöer

Lärarna försöker skapa en undervisning för eleverna utefter deras bästa förmåga och möjligheter, dels så att eleverna först och främst får en helhetsförståelse för tekniken och

(24)

20

inte bara utifrån smådelar utan faktiskt att de undervisar i hur saker och ting hänger ihop.

Detta menar också Dewey, att de miljöer som elever är i ger olika sorters erfarenheter det är viktigt att läraren kan se detta så att eleverna kan vara i den miljö som gynnar dem mest (referad i Blomdahl 2006).

Många av de intervjuade var bara inne och nosade på en del av bitarna bara för att ha gjort vad de ska enligt läroplanen. Eleverna får då inte någon speciell fördjupande kunskap i ämnet. Bjurulf (2011) påpekar också att det centrala innehållet är skrivet så att eleverna ska ha en progression i teknikämnet och inte bara få med sig det mest nödvändiga, detta för att kunna utvecklas mera och mera ju äldre eleverna blir. Även att det finns ett friutrymme för att lärarna ska kunna lägga till innehåll i teknikämnet så att lärarna och eleverna ska kunna bestämma hur ämnesinnehållet ska se ut för dem.

Beroende på skola så finns problemet med att använda bra läromedel till teknikämnet och vad den skolan väljer att satsa pengar på i de olika ämnena och hur starka pedagogerna är i sitt ämne och som brinner och ställer krav på ”sitt” ämne.

Många av lärarna nämner att tekniken inte har lika hög status som exempelvis matematik och svenska på deras arbetsplatser vilket leder till att pengar inte finns för tekniken. Dels för att skolan satsar på kärnämnena i första hand och då finns det inte kvar pengar till ett litet ämne som teknik, det prioriteras bort helt enkelt vilket då leder till en icke kvalitativ undervisning.

Lärmiljön och vart läraren undervisar är också en faktor som har olika stor påverkan på de olika skolor. Den lärare som har möjlighet att ha teknik i en anpassad lektionssal har såklart en fördel med detta. Medans läraren som har sin undervisning i sin egen lektionssal har kanske inte lika stora möjligheter att hinna med eftersom tiden för tekniken är ganska knapp.

5.3 Kollegiala samarbetet

Alla intervjuade lärarna är överens om att faktorn kollegialt arbete har betydelse på skolorna. Och att det skulle leda till att många kanske inte skulle tycka att det skulle vara så svårt att undervisa om de fick mera stöttning och erfarenhetsutbyte av sina kollegor via samtal dem emellan.

(25)

21

Genom att få ta del av en annan lärares undervisning, material och gjorda misstag så skulle skolan kunna samverka till en bättre undervisningen i ämnet teknik och slutligen det vi alla lärare strävar efter att tillgodoses eleverna den undervisning de har rätt till och på så sätt skapa den kvalitativa undervisning som eleverna ha rätt till i alla ämnen.

En av de intervjuade lärarna var väldigt nöjd med det kollegiala arbetet när det skedde tillsammans med andra lärare från andra skolor. Dock saknar många en röd tråd från lågstadiet till mellanstadiet och ett samarbete dem emellan. Enligt lärarna är det lite inskränkt på en del skolor, att jobbar läraren på lågstadiet så jobbar man på lågstadiet och jobbar man på mellanstadiet så jobbar man på mellanstadiet. Detta gynnar inte elevens lärande speciellt mycket. Mattsson (2005b) menar att man ska börja med NO- undervisningen tidigt i skolan och detta genom att leka fram det som även har gjorts i andra ämnen vilket leder till att intresset ökar och att man kan fortsätta hålla intresset uppåt i åldrarna och börja samarbetet över åldrarna.

5.4 Ekonomi

En betydande faktor som kommit fram är ekonomin den faktorn hade inte jag valt att ta upp specifikt i min studie. Den spelar stor roll på de flesta skolorna och är en påverkande faktor i skolan. De skolor där ”mina” lärare jobbar har inte så stor pengasäck att röra sig med men de skapar ändå en god undervisning efter de förutsättningar som finns på just deras skola. De olika faktorerna som fanns med i mina intervjuer gör att lärarna får anpassa sig efter situationen och får använda sig av det som finns. NTA-lådan kostar givetvis en del/elev. Skolorna använder sig av den i sin undervisning pga. att det är en bra låda som kopplar ihop skolarbetet med den verkliga vardagen och att i detta krävs att alla undervisande lärare i lådan är utbildade.

6. Slutsats

Den slutsats som kan dras av tidigare forskning och resultaten av min studie är att många faktorer har betydelse beror på vilken skola lärarna arbetar på. Men det som skolorna behöver generellt är mera kollegialt samarbete på skolan så att undervisningen får den röda tråden redan från förskoleklass och upp till årskurs 6. En annan faktor som har

(26)

22

betydelse är lärarnas utbildning i teknikämnet. I detta fall behöver skolledaren vara tydlig och se till att lärarna får mera utbildning så att det kan undervisa på ett fullgott sätt utefter läroplanens alla delare. Detta leder till att läraren blir trygg i sin roll som tekniklärare.

Några lärare eftersöker samarbete mera med lokala företag så att eleverna kan koppla tekniken till det vardagliga livet. Tekniken har varit ett eftersatt ämne under ganska lång tid så krävs det att det slutligen blir ett erkänt ämne i skolan och inte bara ett ämne man betar av termin efter termin. Det återstår att se vad som händer i framtiden med tanke på de olika åtgärder, forskning och olika lyft som prioriteras i teknikämnet. Hoppet står till att ämnet blir något som man längtar efter i skolan.

De många brister som skolinspektionen har fått fram i sin granskning (Skolinspektionen 2014) kan även många av lärarna i intervjuerna hålla med om. Men att det känns som att det är jättedåligt i teknikämnet, det vill många inte hålla med om. ”Det fungerar efter de förutsättningar vi har och våra elever når de kunskapskrav de ska”. Även den kvalitativa undervisningen uppnås genom att lärare jobbar med att sammankoppla läroplanen med lektionsplaneringen och hur de genomför undervisningen samt hur lärarna jobbar med olika former av bedömning och slutligen med återkoppling till eleven (Håkansson &

Sundeberg 2012).

Sammanfattningsvis så spelar arbetsplatsen en stor roll beroende på om de olika faktorerna spelar roll, men den kvalitativa undervisningen lyckas på alla de deltagande skolorna.

(27)

23

Referenser

Axell, C (2017) Upptäck tekniken i barnlitteraturen. Stockholm: Natur & Kultur.

Blomdahl, E (2006). Att undervisa i teknik – försök till en utbildningsfilosofi utifrån

Heidegger och Dewey. NorDiNa Vol 1, nr 3 s.50. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.449 Blomdahl, E (2007). Teknik i skolan: En studie av teknikundervisning för yngre skolbarn.

(Studies in Educational Sciences 99) Doktorsavhandling. Stockholm: Högskoleförlaget vid lärarhögskolan i Stockholm.

Bjurulf, V (2011). Teknikdidaktik. Stockholm: Nordstedts.

Bjurulf, V (2008) Teknikämnets gestaltningar: En studie av lärares arbete med skolämnet teknik. (Karlstad University Studies 2008:29). Doktorsavhandling. Karlstad: Karlstads universitet.

Dimenäs J (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod. Stockholm. Liber.

Ginner, T & Mattsson, G (1996) Teknik i skolan. Lund. Studentlitteratur.

Håkansson, J & Sundberg D (2012) Utmärkt undervisning. Stockholm. Natur & Kultur.

Mattson, G (2005a) Lärares teknikdidaktiska kompetens och dess betydelse för elevers teknikintresse. NorDiNa Vol 1, nr 1 s.51. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.465 Mattsson, G (2005b). Teknikämnet i skolan. Elevers uppfattning och intresse av teknikämnet

och lärares teknikdidaktiska kompetens. (IPD-rapporter Nr 2005:12) Göteborg.

Göteborgs Universitet.

Nationalencyklopedin https://www.ne.se/info/skolor/ (hämtad 2018-06-04)

Skolinspektionen. (2014). Teknik – gör det osynliga synligt. Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning. Granskningsrapport Stockholm: Skolinspektionen.

https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-

rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/Teknik--gor-det-- osynliga-synligt/

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Revi- derad 2016. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2017) Kommentarmaterial till kursplan i teknik. Reviderad 2017. Stockholm:

Skolverket.

(28)

24

Skogh, I-B (2001). Teknikens värld – flickors värld: en studie av yngre flickors möte med teknik i hem och skola. Stockholm: HLS Förlag

Teknikföretagen (2012). Teknikundervisningen i träda. Teknikföretagen och CETIS rapport om teknikundervisningen i grundskolan. Stockholm:Teknikföretagen

https://liu.se/cetis/attlasa/documents/teknikamnet_i_trada.pdf (hämtad 2018-03- 26)

Wahlström N. (2017). Läroplansteori och didaktik. Malmö. Gleerups utbildning AB.

(29)

25

Bilagor

Bilaga 1

Informationsbrev

Hej!

Jag heter Linda Boberg och skriver mitt examensarbete på grundlärarutbildningen 4–6 på Karlstad Universitet. I mitt examensarbete är jag intresserad av att ta reda på vilka faktorer som spelar roll för en lyckad teknikundervisning. I och med detta så skulle jag vilja skicka ut en enkät med några frågor och efter det göra fördjupande intervjuer med dig som lärare. Med detta mail så vill jag fråga om ert intresse att deltaga i detta.

Enkäten tar ca. 2–3 minuter att göra och intervjun kommer att vara 1 timme. Jag kommer att stödanteckna under vårat samtal och du kommer att vara anonym så även din arbetsplats. Jag kommer att benämna dig som Lärare + en bokstav. Det insamlade materialet kommer endast att användas i detta examensarbete. Jag omfattas av samma tystnadsplikt precis som ni. Du kan när som helst avbryta din medverkan och ditt deltagande är frivilligt.

Om du samtycker till medverkan så undertecknar du samtyckesformuläret som är bifogat med detta mail.

Har du frågor så går det bra att maila till mig xxxxxxxx@xxxx.xx eller ringa mig på min mobil xxx-xxx xx xx.

Med vänlig hälsning

Linda Boberg

(30)

26 Bilaga 2

Samtyckesformulär

Jag har tagit del av Linda Bobergs skriftliga informationsbrev angående deltagande via enkät och intervju ang. hennes examensarbete i teknik.

Lärarnas upplevelse av teknikämnet