• No results found

Efterlyst rappare i Havanna

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Efterlyst rappare i Havanna"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Tidskriften Kuba 4/2008 14

Efterlyst rappare i Havanna

Eva Björklund

Efterlyst av FBI flydde Nehanda Abiodun till Havanna för 20 års sedan och blev kubanska hiphopens ”mormor”.

Hon har en lägenhet fyra trappor upp i Alamar, som skulle kunna kallas Havannas Järvafält. När Independents reporter Rob Sharp besökte henne i slutet av augusti visade tonårsgrabbar i kvarteret vägen till en välkänd granne och sedan kunde han följa musiken som ekade i trapphuset.

Det var födelsedagskalas, ägarinnan fyllde 58 år, men ser betydligt yngre ut.

Nehanda hette tidigare Cheri Dalton, och efterlystes av FBI på anklagelser att hon skulle ha varit inblandad i en serie rån, innefattande en pansarbil 1981, och ha kört flyktbilen efter en väpnad sammanstötning med polis, där två av dem dödades.

Nehanda tog examen på Columbia University 1972 och bildade sin politiska uppfattning påverkad av USAs ”New Afrikans” i USA. Hon arbetade i behandlingsprogram för knarkare i South Bronx, New York som drevs av afroamerikanska medvetenhetsrörelsen.

I Havanna tillhör hon grundarna av kubanska avdelningen av Black August, en betydelsefull grupp som arbetar för att sprida hip-hopkulturen på gräsrotsnivå.

Avdelningen har organiserat konserter i New York och Havanna med deltagande av kändisar som Erykah Badu, Mos Def, Common och Dead Prez för att samla in pengar.

När Rob Sharp besökte Nehanda i augusit 2008 deltog de i förberedelserna för årets Havanna Hip-Hop Festival.

”Jag blev vuxen under 60-talet, en tid av oro, demonstrationer, studentstrejker och gatuaktioner”, förklarade Nehanda. ”Musiken speglade vad som hände i landet. Som James Brown´s ”I’m Black and I’m Proud”, Marvin Gaye’s ”What’s Going On” och McFadden och Whitehead’s ”Ain’t No Stopping Us Now” - de väckte

tankar och önskan att bidra till sociala och politiska förändringar. Så hip-hop blev för mig en fortsättning på den traditionen. I början var det också väldigt viktigt att bidra till samhällsdebatten om förhållandena som rådde – och råder – i städerna i USA.”

Omkring 1990 hade Nehanda slagit sig ner i Havanna.

Hon började arbeta med kubanska rappare när hon kom i kontakt med grupper som Primera Base, Doble Filo och Amenaza. ”I slutet av 90-talet kom en grupp ungdomar från hip-hopgenerationen i USA till Kuba som journalister för att kunna delta i landets hip-hop-festival”, förklarar hon. ”Och några av dem var vänner till medlemmar i Black August. De tog mig med till festivalen. Den kubanska hip- hopen imponerade på mig. Att ordna en sån festival med de små resurser de hade. Så jag ställde upp på dem, och tänkte att vi som hade kontakter med progressiva hiphopare i USA skulle kunna få materiellt stöd därifrån.”

Nehanda delar in den kubanska hiphopens historia har två skeden. De första åren på 90-talet dominerade import av material från USA men senare utvecklades mer och mer hemgjort. En vändpunkt var Amenazas platta 1996

”Ochavón Cruzao” som tog upp problem med rasism i Kuba. En del av medlemmarna i bandet utvandrade sedan till Europa och fick framgång där som Orishas som vann en Grammy. Nu är rörelsen etablerad och ger ut skivor och en tidning på Agencia Cubana de Rap (Cuban Rap Agency) som ger ut skivor och en tidning.

Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande-Icke- kommersiell-Inga bearbetningar 2.5 Sverige licens. För kopia av denna licens besök http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/2.5/se/. Det har publicerats i www.globalarkivet.se

References

Related documents

En anledning till den höga kostnaden är att Kuba fortfarande inte har tillgång till fiberkabeln norr om ön, och att nätutbyggnaden med kabel från Venezuelaanslutning i

Efter Holland, Frankrike, Tyskland, Spanien m fl var det dags för Storbritanniens utrikesminister Hugo Swire att fara till Kuba för att bättra på förbindelserna.. Målet var

Det finns viss pervers logik i föreställningen “att Kuba borde ge något i utbyte för …: tillstånd för kubaner i USA att resa till Kuba, tillstånd för livsmedelsföretag

Marknadsöppningen skulle kunna innebära att ägare till oupprustade bostäder i Gamla Havanna (fortfarande de flesta i stadsdelen) skulle kunna tjäna pengar på samhällets

Castro underströk att Kuba inte, för att förbättra relationerna med USA tänker ”avsvära sig idéer som vi kämpat för i över ett århundrade, som vårt folk har gjutit

Här finns tusentals byggnader, de flesta från tidigt 1800-tal till kanske 1920- tal, väldigt många i dåligt skick, väldigt många med byggnadsställningar för upprustning

vi ska öka vår handel sinsemellan: vi ska förbättra vår infrastruktur och hopkoppling och de nätverk som behövs för att mer och mer ena våra folk; vi ska arbeta för hållbar

Vårt problem är inte brist på åsikter utan brist på handling – att veta att ens mening betyder något och leder till resultat.. Vi är optimister, fiendens drömmar