Upplevelsen av gränslöst arbete Ur gymnasielärares perspektiv

Upplevelsen av gränslöst arbete

Ur gymnasielärares perspektiv

Victoria Jarl

Psykologi, kandidat 2017

Luleå tekniska universitet

Upplevelsen av gränslöst arbete

Ur gymnasielärares perspektiv

Victoria Jarl

Filosofie kandidat Psykologi

Luleå tekniska universitet

Sammanfattning

Den tekniska utvecklingen har möjliggjort ett nytt slags arbete som är gränslöst i den

bemärkelsen att det går att utföra var och när som helst. Denna utveckling har även lett till att en mer otydlig gräns mellan arbetet och privatlivet ofta uppstår. Syftet med detta

examensarbete är att undersöka hur det gränslösa arbetet påverkar gymnasielärare som aktivt arbetar på en gymnasieskola belägen i en kommun i Norrbottens län. De teorier som är

aktuella i studien är krav-, kontroll- och stödmodellen (Karasek, 1979), KASAM (Antonovsky, 1991), den allostatiska modellen för stress (McEwen, 1998) och copingstrategier (Lazarus & Folkman, 1984). Frågeställningarna som studien syftar att ge svar på är: Upplever individerna att de har en tydlig gräns mellan sitt arbete och privatliv? Hur påverkas individerna av att vara tillgänglig efter avslutad arbetsdag? Har individerna någon/några strategier för att hantera det gränslösa arbetet? Totalt nio semistrukturerade intervjuer planerades och genomfördes med nio aktivt arbetande gymnasielärare. Den insamlade datan transkriberades ortografiskt och

analyserades sedan tematiskt. Resultatet som framgick ur studien visar på svårigheter med gränsdragningen mellan arbete och privatlivet vilket lett till olika fysiska och psykiska negativa följder.

Abstract

The technical development has enabled a new kind of work that is more boundaryless in the sense that the work can be done anywhere and at any time. This development has also led to more unclear boundaries between work and private life. The purpose of this thesis is to investigate how the boundaryless work affects secondary school teachers working at a

secondary school located in a municipality in the northern part of Sweden. The theories that are applied in this study are the Demand-Control-Support Model (Karasek, 1979), Sense of Coherence (Antonovsky, 1991, the Allostatic Model of Stress (McEwen, 1998) and the Coping Strategies (Lazarus & Folkman, 1984). The questions this study aims to answer are: do individuals experience that they have a clear boundary between their work and their private life? How are the individuals affected by being available after the end of a workday? Do the individuals have any strategies to handle the boundaryless work? A total of nine

semi-structured interviews were conducted with nine secondary school teachers. The collected data was orthographically transcribed and then thematically analyzed. The outcome of the study shows difficulties related to the boundaries between work and private life, which led to different physical and psychological consequences of a negative nature.

Innehåll

Inledning ... 1

Den svenska gymnasieskolan ... 2

Krav-kontroll-stödmodellen ... 3

KASAM ... 4

Begriplighet. ... 4

Hanterbarhet. ... 4

Meningsfullhet. ... 5

Den allostatiska modellen för stress ... 5

Copingstrategier ... 6

Syfte och frågeställningar ... 6

Metod ... 7 Val av metod ... 7 Intervjupersoner ... 7 Material... 7 Procedur ... 7 Databehandling ... 8

Resultat och analys ... 9

Upplevelsen av arbetet och dess villkor ... 9

Kontroll och inverkan... 9

Krav och arbetsbelastning. ... 10

Sammanhållning och socialt stöd... 12

Meningsfullhet. ... 12

Gränsdragningsstrategier i det gränslösa arbetet ... 14

Gränsdragning mellan arbete och privatliv. ... 14

Det gränslösa arbetets påverkan och återhämtning efter arbetet. ... 15

Inledning

Gränslöst arbete utvecklas och möjliggörs till stor del tack vare den tekniska utvecklingen som skett de senaste åren och som fortsätter utvecklas än idag. Tidigare var arbetet utformat på så sätt att arbetstagaren kunde gå hem när arbetsdagen var slut och behövde inte tänka mer på arbetsrelaterade uppgifter. Men eftersom tekniken ständigt utvecklas möjliggörs att arbete kan ske oberoende av tid och rum. En följd till detta är att arbetstagare har fått mer ansvar gällande när, var och hur arbetsuppgifter ska utföras och detta i sin tur kan leda till svårigheter med att bestämma när det är dags att avsluta arbetet. Den tekniska utvecklingen kan vara något positivt då det bland annat leder till ökat handlingsutrymme för individen och ger möjlighet att utföra ärenden under dagen, för att sedan kunna ta ikapp arbetet under kvällen (Allvin et al., 2006). Men trots de positiva faktorerna kan det även leda till att individer arbetar mer än vad som egentligen behövs. Varför det skulle kunna bli så kan bero på att individer känner sig osäkra på vad som egentligen förväntas av dem (Mellner, 2015). En annan negativ följd av den tekniska utvecklingen är att den gräns som bör finnas mellan arbete och privatliv blir mer oklar, vilket kan påverka arbetstagarens återhämtning och leda till att individen känner sig stressad (Mellner, 2015). Allvin et al. (2006) menar även på att ju friare arbete individen har desto besvärligare blir det att bli fri från arbetet.

Kring år 1997 började sjukskrivningsantalet stiga generellt på arbetsmarknaden (Allvin et al., 2006). Idag är just sjukskrivning den största anledningen till arbetsfrånvaro jämfört med övriga orsaker. Eftersom antalet sjukskrivna och förtidspensionerade ökar innebär det även en ökning av kostnaderna för landet, vilket har lett till att detta har blivit ett av Sveriges störst växande samhällsproblem (Allvin et al., 2006). De två största anledningarna till sjukskrivning kan delas in i två områden: muskel- och ledbesvär och psykisk ohälsa. Många reformer har skett på en hel del arbetsplatser för att underlätta för arbetstagarna. Exempel på dessa reformer är att många av de fysiskt tunga arbetsuppgifterna har ersatts av självstyrande maskiner. Trots de olika

reformerna ökar den psykiska ohälsan på så vis att fler individer upplever besvär och känner sig mer trötta, har sömnsvårigheter, lider av oro samt ångest och i vissa fall går det så långt att individer blir utbrända. Problemen som uppstår av den psykiska ohälsan kan mycket väl vara kopplad till dagens nya arbete: gränslöst arbete (Allvin et al., 2006).

Peeters, Wattez, Demerouti och de Regt (2009) undersökte om arbete-familj-interferensen förklarar sambandet mellan arbete-familj och välmående. Ett annat syfte var att utröna det negativa och positiva kring sambandet mellan de två faktorerna. Obalans i förhållandet arbete-familj som leder till utbrändhet är exempel på de negativa faktorerna. Att bli positivt påverkad och känna av stöd gällande arbete-familj-berikningen är exempel på de positiva faktorerna. Resultaten visade på ett samband mellan konflikter som har grund i förhållandet mellan arbete-familj och utbrändhet. Något som även framgick var att om arbete-arbete-familj-kulturen är stödjande så påverkar detta arbetsengagemanget hos individen positivt. Genom att känna av en stödjande kultur istället för obalans och konflikter tenderar individen att relatera i en mindre utsträckning till utbrändhetskänslor. Sammanfattningsvis kan man lägga märke till att det lönar sig att

investera i en arbete-familj-sfär som är stödjande för att minska risken för utbrändhet (Peeters, et al., 2009).

Tjänstemännens centralorganisation har en mätmetod för stress, en så kallad stressbarometer, och den visar att pressen är högst, av de yrkesgrupper som ingår i denna mätning, hos lärare. Att lärarna är hårt pressade leder till problem med att stänga av arbetsrelaterade tankar. Ett stort antal av de som deltog i undersökningen visade på psykisk stress och symptom så som

centralorganisation, 2013). Denna stressbarometer visar även att just lärare har större risk att bli utbrända eller bli deprimerade. Under år 2015 skedde en ökning på 13% bland gymnasielärare av sjukskrivningar som beror på psykiska problem. Under en femårsperiod har antalet

sjukskrivningar ökat avsevärt med 87% (Lärarförbundet, 2015).

Philipp och Kunter (2013) nämner att Lärare tenderar att ha långa dagar fyllda med arbete för att hinna med de arbetsuppgifter som rör undervisningen. Att fördela sina resurser på

arbetsuppgifterna, på det mest effektiva sättet, är därför viktigt för att lärarna ska kunna hantera arbetsbelastningen samt försöka undvika psykiska och fysiska negativa följder. I sin studie som Philipp och Kunter (2013) utförde med 1939 tyska lärare rapporterar de att de lärare som deltog i studien arbetade ungefär 32 timmar i veckan utöver undervisningstimmarna. Det betyder att den totala arbetstiden var ungefär 57 arbetstimmar varje vecka. Det som tog mest tid utöver undervisningen var lektionsplanering och rättning av prov samt hemläxor.

Resultatet visade även på att arbetsbelastningen medförde tidsbrist som gav stress och utbrändhet.

Idag arbetar ungefär 14% av alla utbildade lärare i Sverige med andra yrken än just lärare (Statistiska centralbyrån, 2017). Statistiska centralbyrån visar att 60%, av de som inte arbetar som lärare men har rätt utbildning, kan tänka sig att återvända till läraryrket. För att de överhuvudtaget ska kunna tänka sig återvända nämndes några faktorer som var extra viktiga: arbetsbelastningen måste bli rimligare i jämförelse mot arbetstiden, högre lön och ha mer kontroll över arbetssituationen. Arbetsbelastningen var den faktor som påverkade mest, till 60%, så att de valde att sluta arbeta som lärare. Lärarna menade på att den stress de upplevde var den faktor som var avgörande i beslutet att stanna eller sluta. Bland gymnasielärare kunde drygt 65% tänka sig att återgå till en lärartjänst (Statistiska centralbyrån, 2017). Van

Droogenbroeck, Spruyt och Vanroelen (2014) undersökte hur externa faktorer får lärarrollen att expandera. De undersökte hur faktorerna interpersonella relationer (studenter, kollegor, handledare och föräldrar), undervisnings- och icke undervisningsrelaterad arbetsbelastning, samt autonomi kunde kopplas till utbrändhet hos lärare. Resultaten från de 1878 aktiva och pensionerade lärare i åldrarna 45 och uppåt som deltog visade att påtryckning från de externa faktorerna leder till en expandering av lärarnas roll och ökning av deras arbetsbelastning. Resultatet i studien visade att både den undervisande delen och den icke undervisande delen i lärares arbetsuppgifter påverkade deras känslomässiga utmattning. Detta innebär att den

starkaste effekten på den känslomässiga utmattningen är den totala arbetsbelastningen, vilket inkluderar själva arbetsbelastningen men även de relationer som råder mellan lärarna och deras studenter (Van Droogenbroeck et al., 2014).

Den svenska gymnasieskolan

Ungdomar som har klarat av grundskolan med godkända betyg har rättigheten att frivilligt läsa en utbildning under tre års tid vid en gymnasieskola här i Sverige (Skolverket, 2013). Under läsåret 2016/17 registrerades 263 kommuner som har gymnasieskola och det totala antalet skolenheter var 1313 (Skolverket, 2017). Sveriges gymnasieskola har även anknytning till de kvalifikationssystem som finns i Europa, för att främja människors rörelser mellan olika länder så att det inte ska påverka lärandet för eleven (Skolverket, 2013). Skolans uppgift är bland annat att ge eleverna de förutsättningar och kunskaper som behövs för att utvecklas så att de sedan aktivt ska kunna delta i yrkes- och samhällslivet. Skolan ska även ge eleverna en chans att vara kreativa, nyfikna och stärka deras förtroende genom att låta dem testa idéer och lösa problem (Skolverket, 2011).

direkt efter avslutad studietid ha den kompetens som krävs för att börja arbeta. Skolsystemet erbjuder även kurser som leder till att studenten har grundläggande högskolebehörighet ifall studenten vill fortsätta studera vid högskola. De som läser ett högskoleförberedande program blir förberedda inför kommande studier vid högskola. När de tre åren gått så får de som avslutat programmet en gymnasieexamen, antingen en yrkesexamen eller en

högskoleförberedande examen beroende på vad för program eleven gått. Förutom dessa arton program finns även fem introduktionsprogram för de ungdomar som inte har behörighet till något av de nationella programmen. Skolsystemet erbjuder även arbetsplatsförlagt lärande (APL) samt lärlingsutbildning för de som vill gå sin utbildning på arbetsplatser istället för att studera i skolan vilket också leder till examen likvärdig yrkesexamen (Skolverket, 2013). Det här examensarbetet berör lärarna vid en gymnasieskolenhet i Norrbottens län. För att undersöka lärarnas upplevelse av arbetssituationen har följande teorier använts som

utgångspunkter: krav-, kontroll- och stödmodellen (Karasek, 1979), KASAM (Antonovsky, 1991), den allostatiska modellen för stress (McEwen, 1998) och copingstrategier (Lazarus & Folkman, 1984).

Krav-kontroll-stödmodellen

Krav-kontroll-modellen är framtagen av Robert Karasek (Karasek, 1979, refererad i Allvin et al., 2006) men har senare utvecklats tillsammans med Töres Thorell till

krav-kontroll-stödmodellen genom tillägg av faktorn socialt stöd. Fyra dimensioner skapas av krav och

kontroll; avspänd, spänd, passiv och aktiv. Detta skapar i sin tur fyra sorters arbetsvillkor (Allvin et al., 2006):

1. Passiva arbeten, dvs. arbeten med låga krav och låg kontroll. 2. Spända arbeten, dvs. arbeten med höga krav och låg kontroll. 3. Avspända arbeten, dvs. arbeten med låga krav och hög kontroll. 4. Aktiva arbeten, dvs. arbeten med höga krav och hög kontroll.

Karaseks modell visar att det kan finnas problem med att vara både över- och understimulerad och enligt honom är stress inte en effekt av endast höga respektive låga krav. Kraven

interagerar även med nivån av kontroll individen har över sitt arbete, vilket även innebär hur stort respektive lågt besluts- eller handlingsutrymme individen har. Detta handlingsutrymme kan delas in i två delar: vardagsdemokrati och individens kompetens att utöva kontroll.

Vardagsdemokratin kan i sin tur delas in i ytterligare två delar: uppgiftskontroll och deltagande i beslutsfattande. Uppgiftskontroll handlar om vilka möjligheter individen har att påverka hur, var och när arbetet ska utföras. Deltagande i beslutsfattande handlar mer om att individen kan delta i beslut gällande arbetet och ha inflytande över sitt arbete (Allvin et al., 2006).

Allvin et al. (2006) nämner även att om individen har stort handlingsutrymme och hög kontroll så är det större chans att individen klarar av att möta högre krav, på grund av att individen då kan planera, påverka och delegera arbetet. Detta kan även stimulera individen eftersom individen ofta klarar av att möta dessa krav. Om situationen är omvänd och det råder höga krav men kontrollen är lägre kan det istället komma att leda till stress. Karasek och Theorell (1990) nämner även att om en individ ofta befinner sig i spända arbetssituationer kan det leda till ökad risk för sjukdomar, främst hjärt- och kärlsjukdomar.

Krav- och kontrollmodellen har senare kompletterats med ytterligare en variabel: socialt stöd. Genom att addera socialt stöd flyttas fokus från individens arbetsförhållanden och

sociala stödet är indelat i två områden där den ena är emotionellt stöd och den andra är

instrumentellt stöd. Emotionellt stöd avser individens upplevda förtroende från kollegorna och ledningen. Det instrumentella stödet innebär att kollegor och chefer avlastar och hjälper individen med olika arbetsrelaterade uppgifter (Karasek & Theorell, 1990).

Då modellen kompletterades med den tredje komponenten så skapades även två

huvuddimensioner: idealläget och iso-spänd. Iso-spänd innebär att individen har höga krav, lågt stöd och låg kontroll vilket skapar stress och i sin tur ökad risk för att få olika sjukdomar. Utöver sjukdomar kan individen som befinner sig i ett iso-spänt tillstånd även drabbas av andra reaktioner så som svårigheter med att sova, känna sig trött och/eller vara nedstämd. De

psykiska reaktionerna kan även leda till att fysiken påverkas genom huvudvärk, magbesvär och högt blodtryck. Idealläget uppnås då individen har högt stöd, hög kontroll och krav som individen kan hantera (Theorell, 2012).

KASAM

Aaron Antonovsky utvecklade en teori som kan ligga som grund för att försöka skapa en god arbetsmiljö och arbeta mot den skadliga stressen. Teorin kallas KASAM som är en akronym för känsla av sammanhang (Lindmark & Önnevik, 2011). Antonovsky (1991) ansåg att livet består av psykiska och sociala påfrestningar och trots att olika individer kan möta till synes liknande problem så hanterar individerna situationerna på olika sätt. Varför människan klarar sig trots enorma påfrestningar var en fråga som Antonovsky utgick från när han studerade de olika omständigheterna som påverkade det friska hos människan. Ett resultat ur hans studier är att den person som hanterat traumatiska situationer på ett sätt som lett till att de tagit sig genom händelsen, är en person som förstår hur saker hänger samman. De tre delar som hans studier fokuserar på är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och dessa tre påverkar känslan av sammanhang (Lindmark & Önnevik, 2011).

Det finns tre sorters stressorer och dessa skiljer sig åt beroende på hur lång tid en individ blivit påverkad av den specifika stressorn. Den första stressorn är kronisk och är något som i princip är ständig i personens liv, vilket påverkar nivån av KASAM negativt. Den andra är en stressor som på något sätt är kopplad till en händelse i livet och kan exempelvis vara dödsfall, skilsmässa eller även något positivt så som stor framgång. Beroende på vad för händelse som skett kan det leda till uppkomst av olika känslor hos olika människor, något som en uppfattar som glädje kan en annan uppfatta som sorg. Hur KASAM är hos varje enskild person kommer att påverka om påföljden är skadlig, hälsosam eller neutral. Den sista stressorn är den som är vardaglig och det kan handla om små händelser så som att inte klara av ett prov. Om dessa vardagliga stressorer sker ofta kan det tillslut utvecklas och bli som den första stressorn, som är kronisk, eller andra stressorn, som är kopplad till en specifik händelse i personens liv (Antonovsky, 1991).

Begriplighet.

Begriplighet innebär den förmåga individen har för att skapa mönster, ordning och kategorisera sådant som sker i omgivningen. Att skapa denna ordning är viktigt ur individens perspektiv för att förstå hur delarna och helheten av det som sker i omgivningen hänger samman (Lindmark & Önnevik, 2011). Genom att känna begriplighet har personen förstått den aktuella situationen samt utfört en realistisk tolkning på ett förståeligt sätt (Antonovsky, 1991). Om en individ känner sig ha en hög begriplighet så har individen en förväntan av att kommande situationer i framtiden kommer vara begripliga (Brattberg, 2008).

Hanterbarhet.

händelse eller situation. För att klara av situationen så är det viktigt att det råder en balans mellan situationen och personens kompetens och resurser (Lindmark & Önnevik, 2011). Att känna hanterbarhet kan även innebära att individen har en känsla av att det vid framtida situationer finns resurser redo att nyttjas. Resurserna kan vara individens egna men även kollegornas eller familjens resurser. Detta kan leda till att personen kan be om hjälp från omgivningen samt uppleva att hen inte är ensam. Om påfrestande situationer sker och en inte tycker att livet är orättvist eller känner sig som ett offer tyder detta på att hen har en hög känsla av hanterbarhet (Brattberg, 2008). De som kan hantera de händelser som uppstår i livet menar Antonovsky (1991) kommer hålla sig friskare. Genom att hålla sig mer friska kommer en kunna undvika både den psykiska och den fysiska ohälsan på ett bättre sätt.

Meningsfullhet.

Meningsfullhet handlar om individens känsla av motivation och engagemang och hur en förhåller sig till uppgifter, problem och arbetet (Lindmark & Önnevik, 2008). Om en person känner sig ha ett meningsfullt liv så är hen mest troligt villig att investera energi och

engagemang i olika situationer (Brattberg, 2008). Det handlar med andra ord om att när en individ ställs inför olika situationer ska individen känna att det är värt mödan att möta situationen (Antonovsky, 1991).

Den allostatiska modellen för stress

Stress kan vara nyttigt för hälsan men det kan även utgöra hälsorisker. Den allostatiska

modellen för stress beskriver under vilka förhållanden dessa reaktioner sker. I krav-, kontroll- och stödmodellen nämns det att det är omgivningen och organisationen som ska anpassa sig efter individen och dennes behov, medan i den allostatiska modellen för stress är det individen som ska anpassa sig efter de förändringar som sker i omgivningen och i organisationen

(McEwen, 1998, refererad i Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson, & Lundberg, 2006). Att ha förmågan att anpassa sig till omgivningen kallas allostas. Det fungerar på så sätt att

stresshormoner så som adrenalin, noradrenalin och kortison frisätts efter det att sympatiska nervsystemet aktiverats (Aronsson, Hellgren, & Isaksson, 2012). Ännu en respons är att blodtrycket och pulsen ökar samtidigt som ämnesomsättningen dras ner för att spara all energi till vad som komma skall (Allvin et al., 2006). Denna procedur är kroppens sätt att förbereda sig på att kämpa eller fly. Att behöva kämpa eller fly är idag sällan den främsta anledningen till stressorers utlösande. Individer kan uppleva stressorer olika, sådant som någon uppfattar mindre eller inte alls stressande kan någon annan uppfatta som mer stressande, det är främst beroende av det som individen upplever utmanande eller hotfullt som blir till en stressor. Vad som är en stressor för individen beror på vad personen varit med om tidigare i sitt liv och hur själva situationen tolkas av individen (Aronsson et al., 2012).

Att kroppen reagerar på detta sätt är positivt vid fysiska hot, men kan även leda till positiva psykiska effekter så som en ökning av koncentrationsförmågan och minnesfunktionerna. I och med ökningen av koncentrationen och minnet kan det leda till att individen har större

möjlighet att lägga all fokus på situationen och då inte missa grundorsaken till varför

situationen inträffade. Genom att förstå grundorsaken kan individen därmed undvika att möta liknande situationer i framtiden. Men för att det ska fungera optimalt kräver kroppen vila och återhämtning, dock så är den psykiska stressbelastningen ofta längre och mer utdragen än de fysiska belastningarna. Exempel på psykisk stressbelastning är att inte hinna slutföra en

och den långvariga eller kroniska stressen har visat sig vara ett större problem än den kortvariga (Allvin et al., 2006).

Om individen upplever att arbetsuppgifter är oavslutade kommer mest troligt arbetsrelaterade tankar följa med hem efter avslutad arbetsdag, vilket i sin tur kan påverka återhämtningen negativt. Sker detta så kommer individen finna svårigheter med att känna distans till arbetet vilket kan påverka kommande arbetsuppdrag på ett negativt sätt (Aronsson et al., 2012). Copingstrategier

Coping betyder bemästring, vilket sker då individen påverkar, förändrar eller anpassar sig till omgivningen och tolkar samt reagerar på den aktuella situationen (Brattberg, 2008). Begreppet coping utvecklades av Richard Lazarus och är ett tillvägagångssätt som individer använder för att hantera stressiga situationer (Lazarus & Folkman, 1984). Stress handlar om krav, som kan vara både yttre och inre, och vilka resurser och förmågor individen bedömer sig ha för att klara av situationen. Stressen uppstår först då individen inte har de resurser som krävs för att bemöta den aktuella situationen (Allvin et al., 2006). Den uppkomna stressen kan delas in i två delar: yttre och inre stress. Yttre stress är situationer och faktorer som individen kan påverka, förändra eller anpassa. Den inre stressen har en annan utgångpunkt och fokuserar istället på hur

individen tolkar och reagerar på den aktuella situationen eller faktorn. Om individen går genom en lyckad copingprocess kommer detta leda till ökad självtillit vilket kan påverka förmågan att lösa framtida situationer. Men om situationen är sådan att individen upplever att det inte finns nog med copingresurser kan situationen istället leda till psykisk ohälsa. Syftet med dessa copingresurser är just att minska den emotionella, fysiska och psykologiska stressen. Copingresurserna kan vara både inre och yttre. Exempel på inre resurser är tolkning, självkänsla, självtillit, egenmakt, KASAM, personlig kontroll och problemlösningsförmåga. Exempel på yttre resurser är familj, vänner, arbete, ekonomi och olika hjälpmedel (Brattberg 2008).

Hur individen ser på situationen är en starkt bidragande orsak till uppkomsten av stress och det är när individen uppfattar en situation som påfrestande som stressreaktionerna inleds. För att hantera dessa påfrestande situationer använder människan sig av någon av de två coping-mekanismerna; problemfokuserad coping eller känslofokuserad coping. Med hjälp av den problemfokuserade copingen försöker individen hantera situationen och fokusera på det som verkar vara problemet (Almvärn & Fäldt, 2003). Ett exempel på problemfokuserad coping är om en individ upplever att arbetssituationen är otydlig ber personen om tydligare

arbetsbeskrivning (Lazarus & Folkman, 1984). Den känslofokuserade copingen handlar mer om att individen försöker hantera de känslorna som situationen väcker (Almvärn & Fäldt, 2003). Ett exempel på denna typ av coping är att individen accepterar den aktuella situationen oavsett om resultatet är negativt eller positivt (Lazarus & Folkman, 1984). Om en individ använder sig av problemfokuserad coping är hen uppgiftsorienterad, samlar information, planerar, fattar beslut, löser konflikter och anpassar sig efter omständigheterna. Väljer individen

känslofokuserad coping fokuserar hen istället på att hantera och kontrollera känslor, ändra reaktionsmönster, tolkar om, accepterar, och söker socialt stöd. Brattberg (2008) nämner även en tredje typ av coping; undvikande strategier. Här är individen förnekande, tar distans, flyr i arbete, tar droger, förtär alkohol, missbrukar läkemedel eller dylikt.

Syfte och frågeställningar

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur individerna påverkas av ett gränslöst arbete som lärare på en svensk gymnasieskola.

• Upplever individerna att de har en tydlig gräns mellan sitt arbete och privatliv? • Hur påverkas individerna av att vara tillgängliga efter avslutad arbetsdag? • Har individerna någon/några strategier för att hantera det gränslösa arbetet?

Metod

Då syftet med examensarbetet är att undersöka hur individer påverkas av ett gränslöst arbete bedömdes kvalitativ metod vara lämpligast att använda. Genom att använda kvalitativa

intervjuer beskrivs området i sitt sammanhang för att sedan kunna tolka resultatet och på så sätt skapa en förståelse av det valda området. Eftersom resultatet grundar sig i respondenternas subjektiva upplevelse av det gränslösa arbetet är även den kvalitativa ansatsen att föredra då den underlättar att ta reda på deras egna beskrivningar och erfarenheter (Howitt, 2013) som i detta fall rör det gränslösa arbetet.

För att kunna skapa en förståelse för respondenternas egna uppfattningar valdes en

hermeneutisk ansats. Den hermeneutiska ansatsen ger möjlighet för tolkning och förståelse. Teorier lade grund för intervjuguiden. Studien har ett deduktivt angreppssätt då

utgångspunkten är teorier som sedan jämförs med empiri (Howitt, 2013). De teorier som används i denna studie är krav-, kontroll- och stödmodellen av Karasek (2006), KASAM av Antonovsky (1991, den allostatiska modellen för stress (1998) och copingstrategier av Lazarus (1984).

Intervjupersoner

Urvalet av intervjupersoner gjordes målinriktat, vilket innebar att de valdes ut strategisk. Intervjupersonerna skulle ha ett yrke där gränslöshet mellan arbete och fritid kan förekomma och ett sådant yrke är gymnasielärare.

Intervjupersonerna deltog frivilligt och bestod av nio lärare vid en gymnasieskolenhet i Norrbottens län. Fem intervjupersoner var kvinnor och fyra var män. Alla respondenter hade ett eller fler egna barn och flertalet hade en partner. Åldersspannet var 33–47 år och alla hade arbetat fler än sju år som lärare. Många av de år som de arbetat som lärare var utförda på den aktuella gymnasieskolan. Lärarna var aktiva inom olika ämnen vilket även kan betyda olika arbetsuppgifter samt olika stort antal elever men fokus i denna studie ligger inte på dessa faktorer.

Material

För att samla ihop data med bredd och djup genomfördes semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i en intervjuguide (Bilaga 1). Genom att ha denna typ av frågor var det möjligt för intervjuaren att flika in med lämpliga följdfrågor under intervjuns gång (Howitt, 2013). Intervjuguiden utformades utifrån de valda teorierna och innehöll 25 frågor samt fyra inledande bakgrundsfrågor.

Procedur

De forskningsetiska principerna är; informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att deltagaren tilldelas information om att

deltagandet är frivilligt och syftet med studien. Samtyckeskravet handlar om att personen som deltar ska ge sitt samtycke samt har rätten att själv avbryta sin medverkan i studien utan vidare negativa konsekvenser. Syftet med konfidentialitetskravet är att utomstående inte ska kunna ta del av information om deltagaren. Nyttjandekravet innebär att den information som samlats in får endast användas för forskningsändamål i den specifika studien (Vetenskapsrådet, 2002). Samtliga intervjuer ägde rum på intervjupersonernas arbetsplats i tysta grupprum och spelades in på en mobiltelefon. Intervjuerna varade mellan 35–45 minuter vardera. Datainsamlingen skedde under en tvåveckorsperiod våren 2017. Om någon av respondenterna inte riktigt förstod någon fråga förklarades den mer ingående för att skapa en större förståelse. Databehandling

Inspelningarna transkriberades ortografiskt, vilket innebär att allt som sägs under intervjun skrivs ner ordagrant utan hänsyn till pauser, tonläge och dylikt (Howitt, 2013). För tematisk analys är den ortografiska transkriberingsmetoden tillräcklig. Transkriberingen skedde löpande allteftersom intervjuerna utfördes.

Resultat och analys

Utifrån intervjuerna framkom det ett antal faktorer som kan förklara upplevelsen av det gränslösa arbetet. Dessa faktorer delades in i två huvudteman och under varje huvudtema uppkom ett antal underteman. Det första huvudtemat är upplevelsen av arbetet och dess villkor medan det andra huvudtemat fokuserar på gränsdragningsstrategier i det gränslösa arbetet.

Upplevelsen av arbetet och dess villkor

Kontroll och inverkan.

Samtliga intervjupersoner berättade att de upplevde att de i stor utsträckning kan styra och kontrollera sitt eget arbete. Eftersom intervjupersonerna är lärare så arbetar de efter mål och föreskrifter vilka är styrda av Skolverket, och ingenting som de kan påverka.

Intervjupersonerna har själva kontroll över vad de ska ta upp på undervisningstillfällena samt hur de individuellt väljer att arbeta för att nå upp till de mål som finns. Alla intervjupersoner var medvetna om vad det är för mål som de arbetar mot och hur de når upp dit rent strategiskt är upp till varje enskild lärare. Denna kontroll tyder på att Karaseks (2006) uppgiftskontroll är god, då intervjupersonerna själva kan välja vilket arbetssätt och metod som passar just dem bäst. Inför lektionerna krävs en viss förberedelse, ibland mer och ibland mindre, vilket samtliga respondenter beskrev att de brukar utföra när det passar dem bäst, alltså kan det ske var och när som helst. Det viktiga är att arbetet utförs på ett tillfredställande vis med den kvalité som efterfrågas. Några av intervjupersonerna nämnde att de ofta väljer att sitta hemma och utföra en del av arbetet och stor del av planeringen. Om det inträffar ett längre uppehåll mellan

lektionerna utför de flesta en del av planeringen på arbetsplatsen under arbetstiden för att ha mindre arbete att utföra hemma. Dock upplevde flera respondenter att tiden inte alltid räcker till i den utsträckning som de skulle önska och att de inte alltid är så förberedda inför

lektionerna som de kanske borde vara. En åsikt som framgick hos en av intervjupersonerna gällande kontroll beskrevs så här:

Jag har inget problem med att chefen eller politiker kommer in för att se att jag gör det jag ska, men att de ska börja styra och ställa om saker som de kanske inte har begrepp att förstå blir bara fel.

På arbetsplatsen är något som kallas förtroendetid implementerat, vilket är 10 extra timmar per vecka som lärarna ska arbeta utanför deras ordinarie arbetstid. Denna förtroendetid kan lärarna själva styra över och bestämma var, när och hur de ska utföra arbetet. Att de kan kontrollera när, var och hur arbetet ska utföras kan tyda på god nivå hos Karaseks (2006) vardagsdemokrati där uppgiftskontroll förekommer. Detta innebär att de egentligen arbetar mer än 40 timmar per vecka, som är den nominella veckoarbetstiden. Arbetssättet tillåter att lärarna kan vara lediga under en längre period under sommaren, och det tilltalade alla respondenter. Arbetssättet underlättar vardagen då lärarna exempelvis kan hämta barn från förskolan och/eller skolan lite tidigare, för att sedan arbeta igen den missade arbetstiden under kvällen då barnen sover. Intervjupersonerna nämnde att under de veckor då arbetsbelastningen är högre än normalt blir dessa 10 timmar per vecka istället upp till 15–20 timmar per vecka, på grund av att de inte hinner med allt arbete på arbetsplatsen. Ingen intervjuperson nämnde att de sitter och räknar antalet timmar förtroendetid då de anser att det jämnar ut sig med tiden då vissa veckor kan vara lite lugnare.

kunde undvika att arbeta hemifrån vissa gånger. Åsikter som lyftes var att förtroendetiden är något som främst gynnar arbetsgivaren då lärarna ofta arbetar mer än vad de i slutändan får betalt för. De nämnde att de upplever en slags kontroll uppifrån från ledning och Skolverket vilket i sin tur leder till att många känner sig pressade. Här verkar det brista gällande individens deltagande i beslutsfattande, som Karasek (2006) beskriver som den nivå individen kan påverka och just detta område verkar intervjupersonerna inte kunna påverka.

En sade:

…vissa veckor arbetar jag kanske de där 10h jämt upp, vissa veckor blir det mindre men i de flesta fall blir det mer. Speciellt i perioder då jag ska skriva bedömningar, har nationella prov eller ska dra igång de nya kurserna samtidigt som jag måste rätta prov. Då blir det många kvällar och helger som går åt till arbete.

Vad det gäller tillgänglighet efter arbetet så är det mejl och ”schoolsoft” som dessa

gymnasielärare använder sig av. Schoolsoft är en E-tjänst som elever, personal och föräldrar kan nyttja för att delge information men även för att ta kontakt med andra lärare, elever och

föräldrar. Detta var ett område många av intervjupersonerna upplevde sig ofrivilligt bundna till vilket kan kopplas till Karaseks modell (2006) som menar att kraven och mängden kontroll interagerar med varandra. Vissa av intervjupersonerna nämnde att de slår av aviseringar så att det inte ska plinga till eller dyka upp aviseringar på mobilskärmen, vilket kan tyda på att de kan kontrollera den arbetsuppgiften till viss del. Genom att avaktivera aviseringarna upplevde intervjupersonerna att de lättare kunde slappna av och då slapp fundera på vad som finns i inkorgen varje gång en avisering kom. Att avaktivera aviseringarna ledde till mer kontroll över när intervjupersonerna ska läsa mejl och meddelanden. Likafullt måste alla lärare på denna gymnasieskola, enligt arbetsplatsens policy, se igenom mejlen minst en gång per dag, vilket nästan alla intervjupersoner berättade att de gör. Det var ett fåtal av intervjupersonerna som berättade att de faktiskt inte gör detta utan de kollar upp mejlen och schoolsoft ett fåtal gånger i veckan. Även om de verkade kunna kontrollera mejlen så är det något som kanske kan påverka deras KASAM negativt då det kan vara svårt att hantera detta område. Egentligen är det kanske ett hanterbart område men i och med att mejlen rullar in titt som tätt och mobilen oftast är med vart man än går så kan det vara en svårhanterad process. Enligt Lindmark och Önnevik (2011) är det viktigt att det råder en balans mellan situationer och individens

kompetens och individens resurser. Varför vissa av intervjupersonerna valde att inte se igenom sina mejl en gång per dag kanske kan bero på att de inte upplever sig kunna hantera situationer som kan uppstå och på så sätt skapas en obalans.

En av gymnasielärarna beskrev situationen med mejlen så här:

Mejlen ska vi ju kolla en gång per dag, det är ju vår policy. Jag koller den mer än en gång per dag som inför varje lektion. Sen så har jag ju möjlighet att kolla via mobil/dator hemma men jag försöker att inte göra det när jag är ledig just för att jobbet är jobbet och privatlivet är privatlivet. Men vill jag, har jag möjlighet att göra det. Men jag har inte påslagna aviseringar så jag måste aktivt själv gå in och kolla det. För jag har valt att ha det så. Men ärligt så händer det ju att de gånger barnen till exempel vaknar mitt i natten och jag inte kan somna om, så går jag in på mejlen för att se vad jag måste ta tag i när jag kommer till arbetet.

Krav och arbetsbelastning.

framgick flera gånger under intervjuerna. Intervjupersonerna beskrev att kraven som uppfattas som mest kraftiga är de som kommer från Skolverket och föräldrarna. Från föräldrar finns ofta krav som egentligen inte har med undervisningen eller själva läraryrket att göra, vilket många av intervjupersonerna ansåg vara påfrestande. Exempel på dessa krav och förväntningar som föräldrarna har rör ofta områden som egentligen har med uppfostran eller dylikt att göra och som borde ske i hemmet.

Flera av intervjupersonerna nämnde att de till stor del har valt att utbilda sig till lärare inom sina specifika ämnen av personligt intresse. Därmed upplever de högre krav från sig själva för att prestera bra inför eleverna. Om individer upplever sig ha hög kontroll och ett stort handlingsutrymme kan högre krav klaras av på ett mer tillfredställande sätt enligt Karasek (2006). I och med intervjupersonernas upplevelse av tillit från chefen verkar de inte ha för höga krav från just chefen vilket kan underlätta att deras arbete flyter på utan störningar. Så här berättade en intervjuperson kring sitt läroämne:

…jag tycker det är så himla roligt och intressant med mina ämnen. Mitt yrkesval grundar sig ju i och för sig i det jag tycker är kul, så det är nog inget jag lider av.

Intervjupersonerna nämnde att de krav som finns uppsatta från Skolverket känns oftast hanterbara och begripliga, samt så påpekade de att deras fleråriga arbetslivserfarenhet är något som de kan nyttja då de har lärt sig hur de ska arbeta för att på bästa sätt nå upp till målen. Två av de tre delarna i Antonovskys (1991) KASAM är begriplighet och hanterbarhet. Begriplighet menar Antonovsky (1991) är den förmågan som individen har att skapa mönster ordning och kategorisera omgivningen. Denna del är viktig för att individen ska förstå hur delar hänger samman och bildar en helhet, vilket verkar vara något som lärarna förstått. Med hanterbarhet menar Lindmark och Önnevik (2011) den kompetens och de resurser individen har för att hantera olika krav som råder i de aktuella situationerna. Att det råder en balans mellan individen och situationen är viktigt för att situationer ska kännas hanterbara. I och med den arbetslivserfarenhet respondenterna besitter kan det kanske påverkat hur de lärt sig att hantera olika situationer och lett till att de idag bättre kan hantera de påfrestande situationerna som uppstår. En faktor som påverkar arbetsbelastningen negativt, berättade en av

intervjupersonerna, är antalet undervisningstimmar. Tidigare fanns ett maximalt antal timmar som varje lärare skulle undervisa per läsår, men denna gräns är idag borttagen. När hon började arbeta låg denna gräns på 450 timmar per läsår men nu är den uppe i cirka 550 timmar per läsår. Denna siffra beskrevs vara lägre jämfört med andra delar av Sverige. Hon sa: ”Det är väl en stress förstås att man märker att det blir mer och mer undervisningstimmar”.

En av intervjupersonerna berättade att hen arbetar mycket med nyanlända ungdomar, vilket påverkade arbetsbelastningen så att den kan vara olika hög vecka till vecka. Varje nyanländ ungdom som ska börja i en klass måste först kartläggas för att sedan kunna starta sin skolgång. I och med det mycket stora antalet nyanlända ungdomar, som tillkommit de senaste åren, ledde det till fler kartläggningar varje vecka, mot ungefär två till tre kartläggningar och inskrivningar var tredje vecka. Denna process skapade mer arbetsbelastning och kartläggning fanns under denna tid inte lagd på schema vilket innebar att det tog tid från planeringstiden. Det resulterade i mer arbete hemifrån för denna intervjuperson för att hinna ta ikapp det arbete som inte kunde utföras under ordinarie planeringstid. Idag ligger all kartläggning och inskrivning på schemalagd tid vilket har gett intervjupersonen sin planeringstid tillbaka. För att klara av dessa perioder då kraven ökar menar Karasek (2006) att så länge individen har stort

kommande arbetsår. Detta vore kanske inte möjligt om de inte upplevde att handlingsutrymmet och den egna kontrollen var hög.

Sammanhållning och socialt stöd.

Sammanhållningen med kollegorna verkade fungera på ett tillfredställande sätt enligt många av intervjupersonerna och de flesta såg god sammanhållning som en viktig del av arbetet. De intervjupersoner som fann sammanhållningen viktig berättade att lärare inom samma ämnen brukar låna material av varandra samt hjälpas åt med bedömning och rättning av prov, vilket har flera positiva följder. Ett exempel på detta är att det blir mer rättvist för eleverna samtidigt som det underlättar det egna arbete som lärarna har. Att de arbetar på detta sätt och delar material med varandra pekar på instrumentellt stöd. Det instrumentella stödet är ett område av socialt stöd som Karasek och Theorell (1990) beskriver inträffar då kollegor och chef hjälper varandra. Under intervjuerna framgick det även att sammanhållningen är som bäst mellan de kollegor som har sin arbetsstation i samma del av skolan. Då den aktuella gymnasieskolan är relativt stor är det svårt att ha lika bra kontakt med alla lärare. Ett fåtal av intervjupersonerna undervisar även på andra platser än gymnasieskolan, vilket gett ännu fler kollegor. Dessa lärare upplevde att de har en professionell kontakt med alla kollegor på de olika arbetsplatser, men de upplevde att det inte blir samma djupa och personliga relationer som om de bara skulle ha kollegor på en enda arbetsplats. En av lärarna sade:

Sammanhållningen skiljer sig ju, jag har tre olika arbetsplatser som jag undervisar på. Och det skiljer sig ganska mycket faktiskt. Även om stämningen är olika så får man hjälp och får hjälpa till ibland. Det professionella fungerar ju.

När det kom till stöd från andra personer än kollegorna, till exempel familj eller vänner, nämnde de flesta att de försöker undvika att ta med arbetsrelaterade problem hem. Vad gällde stöd från chefen upplevde de flesta av intervjupersonerna att de kände sig bekväma med att kontakta chefen. De upplevde att chefen alltid försöker göra sitt yttersta för att hjälpa till och är väldigt mån om sina medarbetare. På medarbetarsamtalen brukar chefen ställa frågor som bland annat handlar om arbetsbelastningen är hanterbar, vilka strategier som används för att klara av arbetet samt hur personen mår, vilket kan tyda på omtanke från chefens sida. De flesta av intervjupersonerna kände att de kan gå till chefens kontor och prata om vad som helst då de upplever att chefens dörr alltid står öppen. Upplevelsen av bekvämlighet med chefen kan förstås som det Karasek och Theorell (1990) kallar emotionellt stöd. Emotionellt stöd innebär det förtroende individen känner hos kollegor och i detta fall ledningen. En av respondenterna beskrev relationen till sin chef så här:

…hennes dörr är alltid öppen och är det så att man inte får tag i henne där och då så kan man skicka ett mejl. Det är inte ofta det är sådär jätteakut och då finns ju en annan rektor och kurator så det finns oftast någon på plats ifall det skulle vara något akut.

Meningsfullhet.

Alla intervjupersoner nämnde att de upplevde sig ha ett meningsfullt arbete. De flesta ansåg att de arbetar med intressanta ämnen som de även finner intresse för och lägger tid på under fritiden. Att arbeta med människor fann intervjupersonerna givande, speciellt när de ser elevernas utveckling. Att se eleverna lyckas är något som motiverade många av

planerade undervisningen. Intervjupersonerna lägger ner mycket tid, energi och engagemang i arbetet och eleverna vilket enligt Brattberg (2008) är ett tecken på upplevelse av

meningsfullhet i arbetet.

Så här beskrev en av lärarna vad som är meningsfullt för hen:

Om man nu ska säga så är det ju så att man ändå hjälper ungdomar in i framtiden, man kanske inte alltid tänker så man om man tänker efter ordentligt så är det ju jävligt viktigt.

Att arbetet idag är friare än förr har ökat meningsfullheten. Exempelvis finns det större frihet för lärarna att hitta på något utanför ordinarie undervisning. Det kan gälla nya laborationer, studiebesök eller liknande aktiviteter. En av lärarna berättade att hen uppskattar samspelet med eleverna och tror att hen kommer arbeta som lärare resten av livet då de positiva aspekterna med yrket väger över de som är negativa. Många intervjupersoner nämnde att om de inte skulle känna att de har ett roligt och motiverande arbete så skulle det vara mycket besvärligare att ta sig till arbetet, speciellt när motivationen brister. En sade:

Ja det vette gudarna. Jag måste då säga att jag sällan känner ångest för att åka till arbetet. Det kanske finns något meningsfullt med allt man gör? Jag trivs jättebra på mitt jobb och det är främst eleverna som gör det, det är väl en av de främsta motivationerna i det här jobbet; att man har eleverna runtomkring sig.

Enligt Antonovsky (1991) ska individen känna att det är mödan värt att anstränga sig när individen ställs inför olika situationer, vilket kan indikeras av att intervjupersonerna känner att de trivs med sina arbeten och väljer att lägga ner mycket tid på eleverna. Ett fåtal av

intervjupersonerna nämnde att det verkar som om omgivningen tror att lärare ska vara tillgängliga och redo att hjälpa till dygnet runt, något de känner att de vill, vilket bör vara gynnsamt för lärarens KASAM (Antonovskys, 1991). Skulle de uppleva att det inte var mödan värt kanske lärarna inte skulle lägga ner lika mycket tid på att finnas där för eleverna som många av dem faktiskt verkar göra. Arbetet som lärare kretsar till stor del kring eleverna vilket kan leda till en uppfattning om att de är ”kunder” och lärarna är de som ska tillmötesgå deras behov, gärna dygnet runt. Så här beskrev en lärarna med sina egna ord:

Igår kallade vi oss för en ”vandrande serviceenhet”, vi är ju här för elevernas skull och för att de ska nå upp till målen.

De flesta av intervjupersonerna nämnde att om de någon gång känt sig omotiverade så vet de att det släpper tids nog och att det bästa är att arbeta sig genom dagen. Några av

intervjupersonerna berättade att när de kommer till arbetet försöker de koppla bort det negativa som påverkar dem för att istället fokusera på det som är här och nu. Genom att försöka plocka bort det negativa som stör kan de ändå utföra ett bra arbete trots bristen på motivation. Samtidigt berättade intervjupersonerna att när de har en dålig dag släpper de ut alla känslor i arbetsrummet till sina kollegor för att få stöd och de brukar även vara ärliga inför eleverna genom att berätta övergripande varför de har en dålig dag. Hur individen ser på uppgifter och problem är även något som visar individers känsla av motivation enligt Lindmark och Önnevik (2008). De flesta av intervjupersonerna försöker vara positiva trots att de känner sig omotiverade eller har en dålig dag, vilket kan tyda på att de känner av meningsfullhet i sitt arbete. En beskrev det så här:

Gränsdragningsstrategier i det gränslösa arbetet Gränsdragning mellan arbete och privatliv.

Att dra en gräns mellan arbete och privatlivet bedömde de flesta av intervjupersonerna vara svårt. Varför det är svårt kan bero på många olika faktorer som inverkar tillsammans. Det finns inga explicita krav från arbetsgivaren att de ska vara tillgängliga efter avslutad arbetstid förutom de 10 timmar i förtroendetid som varje lärare får lägga upp själv hur de vill. Trots friheten med förtroendetimmarna så upplevde flera av intervjupersonerna sig ha svårigheter med att inte arbeta på kvällar och/eller helger vilket är en av faktorerna som de upplevde påverkade

gränsdragningen. Den svåra gränsdragningen nämnde många av intervjupersonerna skapade en slags stress. Att uppleva en måttlig stress är något som kan vara både positivt och negativt enligt den allostatiska modellen för stress, som Allvin et al. (2006) beskriver det. Denna modell beskriver att individen förändrar och anpassar sig till omgivningen vilket intervjupersonerna verkar kunna göra i många fall. Att de väljer att arbeta hemma beror både på arbetsbelastningen men även känslan av frihet då de själva ansvarar för att arbetet blir utfört. Eftersom de får lägga upp en stor del av arbetet själva så upplever många av intervjupersonerna positiva effekter. Något positivt är till exempel att kunna hämta barnen från förskola/skola tidigare och spendera tid med dem tills de ska sova. Då kan de sedan sätta sig med arbetsuppgifter de sista timmarna som är kvar på dagen, just för att få ut det mesta av dagen. Något som också nämndes vara positivt är att om någon vill åka iväg på en liten weekendresa så är det ofta möjligt eftersom de har chefernas förtroende och det är upp till dem själva att se till att arbetet är utfört innan, under eller efter resan. Så här sa en intervjuperson som arbetar hemifrån varje måndag:

Jag känner mig väldigt fri egentligen. Jag kan välja att vara ledig den där måndagen till exempel men då får jag ju ta igen det sen. Jag känner att de litar på mig här.

Utöver de positiva faktorer som nämndes fanns det även några negativa aspekter. Flera intervjupersoner har fått tacka nej och avstå från fritidsaktiviteter eller andra aktiviteter på grund av arbetet. Då arbetet kommer i första hand är det privatlivet som får lida, på grund av problem med gränsdragningen mellan arbete och privatliv. Kvalitetstid med familjen läggs åt sidan för att hinna med det arbete som ska utföras trots att flera av intervjupersonerna anser sig vara bättre idag än tidigare på att lämna arbetet på arbetsplatsen då de avslutat sin arbetsdag. Tidigare brukade några av intervjupersonerna komma till arbetet redan kl. 05-06 på morgonen för att förbereda och åka hem från arbetet först vid kl. 17 och sedan fortsätta arbetet hemifrån. Att flera av intervjupersonerna får tacka nej till aktiviteter och är på arbetet väldigt tidigt kan tyda på att de känner sig stressade och anpassar kroppen efter en situation som upplevs

stressande, så som en stor hög med arbetsuppgifter som måste utföras. Att de gör på detta sätt är något som Aronsson et al. (2012) menar kan tyda på att individernas kroppar för tillfället har allostas. Så här berättade en:

Ibland har man ju scheman som man inte förstår hur man ska få ihop det, då är man ju här tidigt på morgonen för att ställa i ordning. Då har jag varit här både 5 och 6 på morgonen.

Samtidigt som de flesta upplevde dessa svårigheter med gränsdragningen menade ett fåtal av intervjupersonerna på att de kan släppa arbetet direkt de lämnar arbetsplatsen för att sedan återuppta arbetet kommande arbetsdag. Men många av de övriga intervjupersonerna berättade att arbetsrelaterade uppgifter följer med hem efter avslutad arbetsdag och ett stort antal av dessa intervjupersoner har även svårt att släppa tankarna på arbetet. Det sker ofta att dessa

individen upplever svårigheter med att distansera sig till arbetet, vilket en del av intervjupersonerna verkar ha. En sade:

När jag går hemma och arbetar med något i huset så kan en tanke ploppa upp till exempel om hur jag ska förbereda en labb eller så och då går jag ju och tänker på det resten av kvällen.

Det finns vissa strategier som de flesta av intervjupersonerna använde sig av för att koppla bort arbetet, vissa mer medvetna än andra. Bland annat tog de flesta av sig sina arbetskläder, trots att de inte har någon klädkod, direkt de kom hem. Bytet gjordes både för att det är skönare med mjukiskläder eller underställ, men även för att komma in i en känsla av att vara hemma. Att intervjupersonerna gör detta kan tyda på en medveten eller omedveten strategi för att känna att de har kontroll och enligt Lazarus och Folkman (1984) kunna bemästra situationen då de faktiskt är hemkomna från arbetet. Sammanfattningsvis sa en av intervjupersonerna så här kring gränsen mellan arbete och privatlivet:

Riktigt var gränserna går kan jag inte riktigt säga men så länge man känner att man inte bryts ner, vilket man nog har svårt att märka av själv.

Det gränslösa arbetets påverkan och återhämtning efter arbetet.

Svårigheterna med att hantera stressen som uppstår ur arbetet och gränsdragning mellan arbete och privatlivet verkade uttryckas av de flesta av intervjupersonerna. Stress är en följd som många av intervjupersonerna verkade uppleva. En av intervjupersonerna beskrev den stress som de lever i som konstant över längre perioder. Trots den ständiga stressen beskrev de att det krävs att de anpassar sig inför det som komma skall eftersom arbetet aldrig slutar eller är klart då det alltid finns något mer att göra. Att anpassa sig till omgivningens förväntningar kallas allostas och beskrivs av Aronsson et al. (2012) som situationer som någon uppfattar som stressande men andra kanske inte alls märker av, vilket även visar sig i att intervjupersonerna beskriver sig ha olika stresstålighetsnivå. Vissa upplevde redan nu svårigheter med att få kommande arbetsår att gå ihop tidsmässigt trots att det ungefär är ett år dit. Så här beskrev en av intervjupersonerna:

Men vi som lärare har en stress som ligger över lång tid. Vi har börjat prata om nästa år och redan nu går jag och funderar på hur jag ska få ihop det, och det är om ett år. Jag kan redan nu känna en stor stress och press för att få ihop det som ska ske nästa december, och vi är bara i mars.

Att leva med stress som är konstant eller långvarig är farligare än den kortvariga stressen enligt Allvin et al. (2006) och det är just i den långvariga stressen som många av intervjupersonerna verkar befinna sig. Att återhämta sig efter arbetet är något som respondenterna upplevde kan ske olika bra beroende på hur arbetsbelastningen ser ut. Om det är mycket som pågår kring arbetet så leder detta oftast till mer arbete hemifrån vilket i sin tur påverkar återhämtningen och vilan negativt. Just återhämtning är något som några av intervjupersonerna prioriterar bort för de saker som de prioriterar mer, till exempel lägger de flesta hellre tid på att umgås med barnen, ta hand om hemmet och liknande. Så här berättade en intervjuperson kring upplevelsen av sin återhämtning:

Den delen blir ju mindre eftersom det hela tiden kommer nytt. Efter hektiska perioder så kommer det ju bara nytt.

Efter stressiga situationer är det viktigt att återhämta sig enligt Allvin et al. (2006), annars kommer de system som ska skydda kroppen istället att skada den. Att intervjupersonerna verkar ha tagit skada gick att ana då många av dem tidigare har haft och idag har problem med

av intervjupersonerna berättade att de har dessa symptom men att de inte tror det beror på arbetet utan på andra omständigheter runtomkring så som problem hemma. Endast en av intervjupersonerna nämnde även att hen upplever sig ha svårigheter att sova en hel natt i sträck då tankar på arbetet stör sömnen. Detta kan leda till att hen är trött under arbetsdagen och blir ännu mer stressad och inte lika närvarande i arbetet som hen skulle önska. Under

intervjutillfällena kom det fram att ett fåtal av intervjupersonerna upplevde sig inte alls ha några biverkningar från arbetet. När Karasek och Theorell (2012) kompletterade krav- och

kontrollmodellen med den tredje faktorn, socialt stöd, skapades två huvuddimensioner: idealläget och iso-spänd. Iso-spänd innebär att individen arbetar med höga krav, lågt stöd och låg kontroll vilket kan leda till upplevelse av stress och fysiska samt psykiska biverkningar. Trots att intervjupersonerna verkar uppleva sig ha stöd från chef och kollegor, och till viss del stor kontroll, lider några av dem av dessa biverkningar. Idealläget som Karasek och Theorell (2012) beskriver sker vid högt stöd, hög kontroll och hanterbara krav, vilket intervjupersonerna verkar befinna sig i till stor del, men ändå uppleva dessa fysiska och psykiska biverkningar. En av intervjupersonerna som har problem med migrän berättade:

Även om min migrän kan vara ärftligt så triggas det mer på grund av arbetet och det är ju en signal att man är i en för stressig situation. Jag tror att det finns ett stort mörkertal bland hur lärare mår och att många faktiskt inte vill erkänna sig sjuk eller svag.

Promenader, se TV, ta det lugnt i soffan, träna, arbeta i huset eller andra fysiskt tunga

aktiviteter är strategier som olika intervjupersoner använder sig av för att varva ner från arbetet. Genom att anpassa, förändra eller påverka omgivningen försöker individen bemästra

situationen och detta kallas coping. Coping är, som tidigare nämnts, ett begrepp som

utvecklades av Richard Lazarus (Lazarus & Folkman 1984). Lazarus beskriver att stress handlar om yttre och inre krav. Hur en individs resurser och förmågor ser ut är avgörande för hur situationen kommer att hanteras. Om individen upplever sig ha bristande resurser kan detta skapa stress. Stressen går att dela in i två delar: en yttre och en inre. Den yttre stressen är det som individen påverkar, förändrar eller anpassar medan den inre är individens tolkning och reaktion. Intervjupersonerna har flera års arbetslivserfarenhet och under dessa år kanske de har gått igenom flera lyckade copingprocesser, men trots det verkar det kunna uppstå situationer där de inte har nog med copingresurser för att hantera situationen. Detta kan yttra sig i att en stor del av intervjupersonerna har bland annat huvudvärk och magproblem. En av

intervjupersonerna tränar och tävlar med sina hundar och såhär berättade hen angående en av sina strategier för nedvarvning:

Jag har ju hundar och jag tävlar med dom och när jag är i det så är all fokus där. Jag måste ara närvarande för annars funkar det inte, så det är ett bra sätt att koppla av. Det är något jag tycker är roligt. Man får ju även vara i naturen.

det inte går så använder de sig av känslofokuserade coping vilket innebär att de accepterar att de som lärare gjort det de kunnat och att det är dags att släppa taget för att låta någon annan med kanske mer kompetens ta över. Lazarus och Folkman (1984) nämner även en tredje copingmekanism, undvikande strategier, vilket ingen av intervjupersonerna verkade använda sig av. Eftersom intervjupersonerna hittills verkat ha klara sig genom dessa perioder med stress kan det i linje med Antonovsky (2005) tyda på att lärarna förstår hur saker hänger samman. Att lärarna ger intrycket av att de förstår sammanhanget kan bero på att de upplever Antonovskys (1991) tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Diskussion

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasielärare som arbetar på en svensk gymnasieskola påverkas av ett gränslöst arbete. De frågeställningar som examensarbetet

fokuserat på handlar om individernas upplevelse av gränsdragningen mellan arbete och

privatliv, hur de hanterar det gränslösa arbetet och till sist hur de påverkas av att vara tillgänglig efter avslutad arbetsdag.

Sjuktalen i svenskt arbetsliv, och då kanske framförallt inom läraryrket, har ökat de senaste åren. I denna studie verkade ett stort antal av intervjupersonerna vara medvetna om svårigheterna med att dra en gräns mellan deras arbete och privatliv. Att arbeta som

gymnasielärare verkade för vissa innebära att aldrig riktigt koppla bort jobbet då de kommer hem på eftermiddagarna. I och med förtroendearbetstiden förväntas de arbeta 10 timmar utöver den schemalagda tiden på arbetsplatsen. Dessa timmar kan fullgöras var och när som helst förutsatt att arbetet blir utfört på ett sätt som motsvarar de mål och förväntningar som finns. Samtliga intervjupersoner tar någon gång hem arbetet, vissa varje dag medan andra endast tar hem arbete då arbetsbelastningen är högre än normalt. Många av intervjupersonerna sitter med arbetsuppgifter på kvällar och ibland även på helgerna för att hinna med det som hinnas skall. Att dra en gräns mellan arbete och privatliv blir därför svårt och förutsättningarna tillåter inte riktigt en gräns som helt särskiljer arbetet från privatlivet. Är människor medvetna om detta problem innan de väljer att bli lärare? Kanske väger övriga positiva aspekter över det negativa så att människor ändå vill utbilda sig till lärare.

Särskiljandet av arbetet från privatlivet skedde på olika sätt hos intervjupersonerna. Vissa använde fysisk aktivitet så som träning i olika former, men även arbete så som renovering i sina hus för att kunna slappna av mentalt efter arbetet. Sedan använde sig vissa av

intervjupersonerna olika strategier för att släppa tankarna på arbetet. Några av dessa strategier var medvetet tagna av en del av intervjupersonerna medan hos andra var de tagna omedvetet. Detta visade sig då vissa av lärarna bytte från sina kläder de haft på arbetet till något mer avslappnat, vilket kan vara en slags strategi för att lämna arbetet och komma in i ett

”hemmatillstånd”. Detta gjorde nästan alla intervjupersoner varje dag efter arbetet, men vissa motiverade det med bekvämlighet, då exempelvis underställ är skönare än jeans, istället för som en process att skiljas från arbetet. Beteendet kan tolkas som Lazarus och Folkman (1984)

beskriver, som ett sätt att få kontroll genom att bemästra situationen. Genom denna medvetna eller omedvetna klädbytesprocess kan individerna kanske uppleva sig ha mer kontroll.

alla elever, men många av lärarna verkade även ha höga krav på sig själva. De verkade vilja leverera bra lektioner för eleverna samtidigt som de vill hinna göra det lilla extra för sina elever, så som att vara tillgänglig efter avslutad arbetstid via bland annat mejl. Samtliga intervjupersoner nämnde även att de upplever högt stöd från chefen men främst från sina närmsta kollegor. Som Karasek (2006) nämner kan individer klara av höga krav om de

upplever sig ha hög egenkontroll samt högt stöd, vilket dessa gymnasielärare verkade ha. Det är kanske tack vara det stöd som de upplever och bredden av egenkontroll som de orkar med den stressiga arbetssituationen. Som Peeters et al. (2009) beskriver visar det sig att om individer känner en stödjande arbete-familj-kultur så tenderar individen att relatera mindre till utbrändhetskänslor.

Som Allvin et al. (2006) beskriver i den allostatiska modellen för stress kan måttlig stress påverka individen positivt men även få negativa följder. Några av intervjupersonerna nämnde att de drabbats av några negativa följder av det stressiga arbetet. Vissa har problem med huvudvärk, migrän eller magen och dessa problem kanske kan ha grund i deras arbete. Dock nämnde ett fåtal att de har dessa problem och de trodde inte att de berodde på arbetet utan faktorer runtomkring. Eventuellt förstår inte personerna grunden till dessa problem och att de kanske visst har sitt ursprung i arbetet. I och med den svåra gränsdragningen, bristen på

återhämtning och arbetet i sig kan dessa faktorer ligga som grund för olika problem. Att någon till och med kan ha sömnsvårigheter tyder på en inre stress som kan ha svårt att släppa helt. Denna inre stress kan även antas växa om personen inte vet hur den ska hanteras. Alla små områden i vardagen som kanske egentligen inte är faktorer som upplevs stressiga i vanliga fall, kan tillsammans skapa ännu mer stress. Därför är det viktigt att kunna urskilja vilka faktorer som är stressande och inte, samt förstå hur ens resurser ska fördelas för att hantera dessa faktorer på mest tillfredställande vis.

Att många har drabbats av negativ stress kan bero på att de ständigt försöker anpassa sig till nya krav, arbetsuppgifter och liknande som läraryrket verkar innebära idag. När individen befinner sig i allostas kan det vara lättare för individer att klara av situationen (Allvin et al., 2006). Det kan vara bra att kroppen faktiskt anpassar sig till den aktuella situationen, men gymnasielärarna tycks ständigt möta nya situationer att anpassa sig till vilket kan betyda att de aldrig riktigt når ett normalt tillstånd. Att gymnasielärare arbetar kvar trots den höga arbetsbelastningen, arbetets utformning och problemen med att separera arbetslivet från privatlivet kan bero på att, som alla nämnde, de trivs med sina arbeten. Att hjälpa elever att klara av skolan så att de sedan kan ta sig vidare i sina liv nämndes som mycket motiverande. Om de inte skulle vara så förtjusta i sina arbeten och låta det positiva väga över det negativa så hade de kanske inte orkat arbeta som lärare så länge som de flesta av dem gjort. Antonovsky (1991) menar att individer vill känna att det är mödan värt att utföra olika uppgifter vilket intervjupersonerna verkade göra. Tecknet på det är att de arbetar mycket och verkar ge arbetet hög prioritet. Många nämnde att kollegorna motiverar varandra och påpekade att kollegor ofta hjälper varandra på många plan både i arbetet genom att exempelvis dela material och personligt genom samtal när dagen varit dålig eller något tråkigt hänt. Det verkar alltså inte råda brist på det Karasek (1990) kallar

Genom intervjuerna skapades en bild över hur deras arbete är. Arbetet kan verka lugnt då de bland annat är lediga en längre period under sommaren och utåt sett allmänt kan verka ha ett lugnare arbete i jämförelse med andra yrkesgrupper. Men så verkar inte fallet alltid vara. De gymnasielärare som deltog verkar ha en hög arbetsbelastning som på ett eller annat sätt leder till svårigheter med att dra en gräns mellan arbete och privatliv. Det är kanske deras inställning till arbetet som gör att de fortsätter att arbeta som lärare trots de negativa följderna som verkar kunna uppstå.

Slutsats

Det verkar finnas svårigheter med att dra en gräns mellan arbete och privatliv. Arbetet som gymnasielärare tränger sig in på privatlivet i olika grad hos olika intervjupersoner. Många av intervjupersonerna har även drabbats av någon slags negativ konsekvens av stress i arbetet men de har även olika hög stresstålighet. Det som någon upplever stressande eller svårhanterbart kanske uppfattas annorlunda för någon annan. Arbetet och stressen hanteras på olika sätt av intervjupersonerna vilket innebär att varje individs personliga förmågor avgör hur stressen hanteras. Det är arbetets utformning, arbetsbelastningen, de personliga förmågorna och

kompetensen att hantera stressiga situationer som bidrar till hur individen hanterar problem det gränslösa arbetet och individernas upplevelse av detta.

Metoddiskussion

Metoden semistrukturerade intervjuer gav en bas med frågor som täckte området i stort, men gav även möjlighet till mer information. En enkät är svår att utforma så att den fångar oväntad information, det går lättare vid en intervju. Studien hade en deduktiv ansats vilket kan ses som begränsande. Kunskapsläget gällande arbetsförhållanden och stressfaktorer är dock så gott att vedertagna teorier räckt för att tolka resultatet. En deduktiv ansats ansågs således vara tillräcklig. Jag har studerat vid den valda gymnasieskolan under tre års tid. Många av lärarna från den tiden fanns kvar vid skolan och några av mina egna lärare deltog som intervjupersoner. Att jag kände en del av intervjupersonerna kan ha haft både positiva och negativa konsekvenser.

Bekantskapen ledde till att intervjupersonerna kände sig mer avslappnade och trygga och kunde därför ge mer ärliga och öppna svar. Bekantskapen kan även ha haft motsatt effekt om

intervjupersonerna tog för givet att jag redan visste en del om dem och därför valde de kanske att utelämna information. Intervjupersonerna kan ha upplevt bekantskapen som ett hot mot anonymiteten och blivit återhållsamma i svaren, trots garantier enligt de forskningsetiska principerna. För att minska de negativa följderna försökte jag genomföra intervjuerna likadant med alla, oavsett om jag kände personen, eller inte. Att jag genomförde intervjuerna ensam och ensam tolkade utsagorna är en brist. Två intervjuare hade kunnat ge fler följdfrågor och en hade kunnat föra anteckningar. Om två personer hade tolkat materialet oberoende av varandra hade en jämförelse mellan resultaten kunnat indikera resultatets kvalité.

Att intervjuerna ägde rum på intervjupersonernas arbetsplats i tysta grupprum hade främst två anledningar. Den första var att om en intervju sker i intervjupersonens hem kan det skapa distraktioner (Howitt, 2013). Förhoppningen var således att det inte skulle ske någon

distraktion om intervjuerna utfördes på arbetsplatsen då det bland annat fanns tysta grupprum tillgängliga, vilket skapar en lugnare och tryggare stämning för deltagarna (Bryman, 2011). Den andra anledningen var att intervjuerna inte skulle ta tid från lärarnas arbete, så för att spara restid samt möjligheten att alls rymma intervjutid i schemat genomfördes intervjuerna på arbetsplatsen.

Alla intervjuer spelades in på en mobiltelefon, främst för att ingen information skulle