• No results found

Attityd och inställning till modersmål och modersmålsundervisning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Attityd och inställning till modersmål och modersmålsundervisning"

Copied!
20
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

VÄXJÖ UNIVERSITET EXAMENSARBETE Institutionen för humaniora AUO III ht 2004 Sara Tordsson

Attityd och inställning till modersmål och modersmålsundervisning

en enkätstudie av skolpersonal

Handledare: Birgitta Waters

(2)

Sammandrag

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning

4

1.1 Syfte, metod och material 5

2 Bakgrund

7

2.1 Historik 7

2.2 Forskning 7

2.3 Styrdokument

9

3 Resultat

11

3.1 Modersmålets betydelse för inlärning

11

3.2 Betyget i svenska och modersmål

12

3.3 Individen och modersmålet 13

3.4 Modersmålsundervisningens inverkan på skolan 14

3.5 Modersmålsundervisningen och betygen 14

3.6 Skillnader mellan enspråkiga och flerspråkiga elever 15

4 Diskussion

16

5 Litteratur

20

(4)

1 Inledning

Fler modersmål än ett har tidigare inte funnits som alternativ i den svenska skolan. Undervisnings-språket har alltid varit svenska. Modersmål eller hemspråk, som ämnet benämndes före 1997, har funnits i skolverksamheten i 30 år och har under denna period pendlat mellan att vara ett naturligt inslag i klassrummet och att vara ett andra klassens språk som hör hemma utanför den ordinarie schemalagda undervisningen. Antalet elever i den svenska skolan med ett annat modersmål än svenska har ökat kontinuerligt under denna tid. Idag finns cirka 130 olika språk representerade i skolan och det bedrivs undervisning i ungefär hundra. Samtidigt har undervisningen i modersmål minskat och flyttats ut utanför schemat och skoldagens slut. En nyligen publicerad rapport från de amerikanska forskarna Virginia Collier och Wayne Thomas (Thomas & Collier, 2002) pekar på att elever som stärks i sitt modersmål också lär sig andraspråket, i vårt fall svenska, bättre.

Den svenska skolan har ett målinriktat bedömningssystem, en läroplan som anger mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanen säger ingenting om vilken metod som är bäst för att nå målen, utan det är upp till varje lärare att efter elevens specifika förutsättningar och behov utarbeta och använda de metoder som passar eleverna bäst.

Bakgrund till valet av ämne är ett tidigare arbete gjort under lärarutbildningen, Modersmål –

nyck-eln till integration!? (Sepulveda & Tordsson 2004). Arbetet bestod av en fältstudie där några elevers

(5)

1.1 Syfte, metod och material

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares och skolledares attityder och inställningar till modersmål och modersmålsundervisning. Studien är genomförd på fem högstadieskolor i en mindre stad. Deltagande skolors elevantal skiljer sig inte nämnvärt åt men det föreligger skillnad i andelen elever med annat modersmål än svenska. Variationen sträcker sig från 14 elever på en enhet till 145 på en annan. Metoden jag har valt är enkätundersökning. Frågorna har besvarats via e-post. Meto-den föreföll smidig, eftersom Meto-den inte krävde någon tidsbokning med informanterna och gav möj-lighet att reflektera över frågorna och formulera sina svar i lugn och ro. Nackdelar är att det blev svårt att få in svaren rimligt snabbt på en begränsad tid, svarens omfattning och innehåll varierade mycket beroende på frågornas utformning, vilket ledde till mycket arbete med tolkning och analys. Enkätfrågorna är öppna och sammanlagt sex frågor ställdes till informanterna.

Fråga 1. Vad tror du om modersmålets betydelse för inlärning i andra ämnen? Denna fråga är aktu-ell numera för samtliga lärare eftersom så gott som alla skolor har elever med ett annat modersmål än svenska. Frågan ställdes till skolledare, modersmålslärare och svensklärare.

Fråga 2. Vilket tycker du är viktigast, att eleverna når målen och får godkänt betyg i svenska eller i sitt modersmål? Den här frågan efterlyser en värdering av språken och ställdes till skolledare, mo-dersmålslärare och svensklärare.

Fråga 3. Tycker du att det är viktigt att eleven lär sig sitt modersmål? Vilka fördelar kan det ha för individen, vilka nackdelar? Informanterna ges möjlighet att reflektera över varför, eller om ett språk kan anses vara viktigare än ett annat. Frågan ställdes till skolledare, modersmålslärare och svensklä-rare.

Fråga 4. Vilka fördelar respektive nackdelar kan modersmålsundervisning ha för skolan? Skolans inställning till modersmålsundervisning kan ha betydelse för eleven om han eller hon önskar studera sitt modersmål. Frågan ställdes endast till skolledare.

Fråga 5. Tror du att modersmålsundervisning kan ge bättre betyg i svenska? Tvåspråkighetsforsk-ningen har under lång tid pekat på att goda kunskaper i modersmålet ger goda kunskaper även i andraspråket. Frågan ställdes till skolledare, modersmålslärare och svensklärare.

(6)

ämnet svenska. Svenskläraren är den som upptäcker eventuella språkliga hinder och kan därmed hjälpa eleven att få hjälp via modersmålslärare. Frågan ställdes till svensklärare och skolledare. Informantgruppen består av skolledare, modersmålslärare och svensklärare. Fem representanter ur varje kategori var tillfrågade, dock inkom inte alla med svar. Totalt har elva besvarat enkäten.

Tabell 1: Informantgruppens sammansättning

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Informanter Kvinna Man Ålder 38–47 Ålder 48–57 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Skolledare 1 2 2 1 Modersmålslärare 3 0 2 1 Svensklärare 4 1 0 5 Total 8 3 4 7 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

(7)

2 Bakgrund

Nedan presenteras historik kring modersmålsundervisningen i den svenska skolan. Därefter följer en litteraturgenomgång av tvåspråkighetsforskningen och en sammanfattning av styrdokument för modersmålsundervisning och svenska.

2.1 Historik

Hemspråksreformen trädde i kraft den 1 juli 1977. Kommunerna blev då skyldiga att anordna un-dervisning och studiehandledning på hemspråket. Fram till 1985 gavs unun-dervisning i alla grundsko-lans årskurser för de elever vilkas modersmål utgjorde ett levande inslag i hemmet. År 1985 föränd-rades definitionen till att gälla ”endast den elev, vars ena eller båda vårdnadshavare hade ett annat språk än svenska som förstaspråk och som använde det språket som ett dagligt umgängesspråk med eleven” (Hyltenstam 1996:46). Andelen elever berättigade till modersmålsundervisning ökade suc-cessivt från 1978 till 1991. I slutet av denna period fanns cirka 100 000 elever som hade rätt till modersmålsundervisning, 59 % av eleverna deltog. Efter 1991 har andelen elever som deltar i un-dervisningen minskat. ”Det har tolkats som en direkt följd av förändringarna i statsbidragssystemet från och med läsåret 91/92, och de besparingskrav som då väckte stor uppmärksamhet” (Samuels-son 1999:182). Inför riksdagsvalet 1991 då kommunaliseringen av skolan genomfördes gjorde Riksrevisionsverket en granskning av invandrarundervisningen. I budgetpropositionen föreslogs med hänvisning till ovanstående granskning, ”att de statliga anslagen till kommunerna skulle mins-kas med 300 miljoner och att denna minskning skulle drabba hemspråksundervisningen” (Hyl-tenstam 1996:20). Ett konkret förslag från granskningen som också antogs, var att ”invandrarunder-visningen bör förläggas utanför ordinarie lektionstid, bl.a. för att större undervisningsgrupper ska kunna bildas” (Hyltenstam 1996:19).

2.2 Forskning

(8)

inhämta kunskap. Genom att delta i modersmålsundervisning kontinuerligt under skoltiden, kan en tvåspråkig elev efter avslutad skolgång ha likvärdiga kunskaper i svenska, vilket ska ge dem samma möjligheter till vidare utbildning och arbete som etniska svenskar. Internationalisering och globali-sering av samhällen gör kontakter med människor från olika delar av världen nödvändiga. Språk-kunskaper värderas högt i arbetslivet och ger individen möjlighet att välja såväl bostadsort som ar-betsplats.

Tvåspråkighetsforskningen har under lång tid betonat modersmålets betydelse för att ett andraspråk ska kunna utvecklas tillfredsställande. I artikeln Effects of Bilingualism and Biliteracy on Children’

Emerging concepts of Print, från 1998 skriver Ellen Bialystock,

Preschoolers who speak one language can usually recite the alphabet and spell their names but cannot read without the help of pictures. But bilingual preschoolers can read sooner because they are able to recognize symbolic relations between letters, caracters and sounds without having visual objects (Bialystock 1998).

Ovanstående rön tyder på att tvåspråkiga barn tidigare kan uppfatta samband mellan bokstäver och ljud än vad enspråkiga barn kan. Inger Lindberg, svensk tvåspråkighetsforskare, stöder denna upp-fattning i en artikel om myter om tvåspråkighet. ”Tvåspråkighet har bl.a. visat sig främja meta-språklig medvetenhet, d.v.s. insikter om hur språk är konstruerade och fungerar” (Lindberg 2002:2). Denna medvetenhet leder enligt Lindberg till att ”flerspråkiga genom tidig kontakt med flera språk i högre grad än enspråkiga utvecklar sitt verbala tänkande och sin förmåga att utnyttja språket som ett stöd för sitt tänkande” (Lindberg 2002:2).

(9)

and-raspråkselever, men det var endast program 1 tvåvägsprogrammet och program 2 envägsprogram-met som nådde slutresultat i skolämnena som var jämförbara med engelskspråkiga elevers resultat vid avslutad skolgång.

I Nederländerna ser man på modersmålsundervisningen som ett instrument för att främja barnens andraspråksinlärning och deras allmänna skolframgång. Flera studier har gjorts där turkiska barns färdigheter i sitt andraspråk har jämförts med färdigheter hos nederländska barn. Två olika under-visningsmodeller för läs- och skrivinlärning prövades: transitionsmodellen, vilken innebär att läs- och skrivinlärningen sker på barnens dominanta språk, turkiska och submersionsmodellen som för-ordar undervisning enbart på andraspråket (Axelsson 2000:139). Resultaten visade att transitions-modellan ledde till bättre resultat för de turkiska barnen än submersionsmodellen. Slutsatsen av un-dersökningen blev att ”läs- och skrivundervisning som påbörjades på barnens förstaspråk ledde till bättre resultat utan att verka menligt på läsning och skrivning på barnens andraspråk” (Axelsson 2000:149). Barn som undervisades enligt transitionsmodellen hade även en mer positiv attityd till läsning och skrivning både på förstaspråket och på andraspråket.

Den del av språket som lärs in före skolåldern ger infödd behärskning i språket. Barn i denna ålder behärskar språkets bas, därefter sker en utveckling av basen inom ramen för skolans undervisning. Språkutvecklingen sker i modersmålsundervisning och i ämnesundervisning där framför allt ordför-rådet utökas. Att språkets utbyggnad inte utvecklas blir följden om ett barn abrupt byter språk. Det blir därefter svårt att tillägna sig det utvecklade ordförråd man behöver i skolans olika ämnen. Man har också lättare att se och minnas abstrakta fenomen och företeelser i omvärlden om det finns språkliga benämningar på dem. ”Man kan i detta sammanhang tänka på att det för svenska barn finns få mål som skolan ägnar så mycket tid och stöd åt som utvecklingen av utbyggnaden i mo-dersmålet – flera timmars undervisning i veckan genom hela skoltiden” (Hyltenstam 1996:39).

2.3 Styrdokument

(10)

språket och samhället. Kursplanen för svenska fokuserar på att eleven ska arbeta medvetet för att göra sitt språk uttrycksfullt och situationsanpassat. Att kunna argumentera för sin egen åsikt och att värdera andras anses viktigt. Skriften ska användas som ett kommunikationsredskap.

Elever i grundskolan har rätt till modersmålsundervisning om de har ett annat modersmål än svens-ka och använder det som dagligt umgängesspråk med minst en förälder eller vårdnadshavare. Un-dervisningen är frivillig för eleverna men kommunen är skyldig att erbjuda den. Denna undervis-ning regleras i grundskoleförordundervis-ningen 2 kap. 9–14§§. En samisk, tornedalsfinsk eller romsk elev ska erbjudas modersmålsundervisning även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Samma sak gäller för adoptivbarn med annat modersmål än svenska. För asylsökande ele-ver gäller sedan 1 januari 2002 samma regelele-verk som för övriga eleele-ver i grundskolan.

Modersmålsundervisningen i grundskolan kan anordnas på ett flertal sätt. • Eleven läser sitt modersmål istället för b-språk under år sex–nio. • 60–80 minuter i veckan istället för elevens val.

• Skolan kan välja att ha modersmålsundervisning som profil och kan då schemalägga undervis-ningen inom timplanen.

(11)

3 Resultat

Skolverket gjorde 2002 en stor kartläggning av modersmålsundervisningen i Sverige. Bilaga tre

Attityder till modersmål och integration (2002), innehåller intervjuer av barn, elever , lärare,

föräld-rar och skolledare om deras erfarenheter av modersmålsundervisning. Nedan presenteras resultat av enkätstudien med citat från skolledare, modersmålslärare och svensklärare. Svaren analyseras och jämförs med intervjusvar från rapporten Flera språk – fler möjligheter, 2002, bilaga 3.

3.1 Modersmålets betydelse för inlärning

Två skolledare anser att modersmålet har betydelse för inlärning i andra ämnen. Begreppsbildning-en nämns som Begreppsbildning-en positiv faktor. En skolledare mBegreppsbildning-enar att modersmålet och modersmålsundervis-ningen kan utgöra ett hinder för inlärning i andra ämnen. Samtliga uppvisar en medvetenhet om modersmålets betydelse som kognitivt redskap, vilket kan analyseras som en positiv attityd till äm-net.

Det är viktigt att eleven har sitt modersmål för att kunna tillgodogöra sig annan inlärning. (Manlig skolledare 42 år)

Modersmålslärarna betonar vikten av att eleven får fortsätta med sitt modersmål när han eller hon har kommit till Sverige. Studiehandledning på modersmålet hjälper eleven att inte förlora redan förvärvad kunskap. Modersmålslärarna uppvisar en positiv inställning till studiehandledning för att lindra ett abrupt språkbyte.

Modersmålet har stor betydelse, för att vi också jobbar med de övriga ämnen när barnen är precis nykomna till Sverige. Vi jobbar med studiehandledning och genom modersmålet förlorar eleven ingen kunskap. Vi hjälper eleven med att lära sig nya svenska ord varje gång vi träffas och översätter vad den svenska läraren vill förmedla till eleverna. (Kv. moders-målslärare 45 år)

Svensklärarna står för den mest positiva uppfattningen om modersmålets betydelse för övrig inlär-ning. Det är en allmän uppfattning att trygghet i språk och identitet skapar bättre förutsättningar för all inlärning. En svensklärare betonar att det måste finnas en bas i något språk för att kunna utveckla begreppsbildning och ordförråd. Svensklärarna är mycket medvetna om modersmålets betydelse för inlärning, vilket kan tolkas som en positiv attityd till andra språk.

Jag tror det har stor betydelse för språkkänsla, personlig identitet och trygghet inför all skriven och lyssnad text. Därmed är det av stor betydelse för all inlärning. Om man kan sitt modersmål och sitt nya språk, så har man i bästa fall en dubbel bas för sin inlärning. (Kv. svensklärare 53 år)

(12)

modersmål och inlärning. Liknande uppfattningar finner man i Skolverkets rapport. För lärande och språkutveckling framkom det i flera intervjuer med lärare att modersmålsundervisningen är viktig för att eleverna ska lära sig det svenska språket.

Modersmålsundervisning ger bättre kunskaper i det svenska språket och det underlättar möjligheterna att hantera ab-strakta begrepp. (Lärare i Skolverkets rapport)

3.2 Betyget i svenska och modersmål

Skolledarnas uppfattningar är samstämmiga. Båda är lika viktiga. Två skolledare menar dock att för att komma vidare till högre studier inom det svenska skolsystemet är betyg i svenska viktigast. De tycker att måluppfyllelse och betyg i modersmål är viktigt, men inom skolans värld väger svenskan tyngst.

Om man ställer ämnena och betygen emot varandra, vilket jag inte tycker man skall göra, i svenska, eftersom det är viktigt att få en behörighet till gymnasiets nationella program. (Manlig skolledare 52 år)

En modersmålslärare uppger eventuell flytt till hemlandet som en faktor då det kan vara bra att vara tvåspråkig och ha ett betyg i ämnet modersmål. Två modersmålslärare uppger att båda är lika vikti-ga, men framhåller också att för vidare studier är det svenska som är viktigast. Modersmålslärarna har uppfattningen, liksom skolledarna att betyg i modersmål är viktigt för livet efter skolan, medan för att komma vidare inom skolans värld är betyg i svenska viktigast.

Jag tycker att svenskan är viktigast eftersom de går på en svensk skola. (Kv. modersmålslärare 38 år)

Bland svensklärarna hävdar en att svenskan är viktigast, medan övriga anser båda vara viktiga. Lä-rarna anser att godkänt betyg i svenska är viktigast för vidare studier i det svenska skolsystemet. Men uppfattningar finns att godkänt betyg i modersmål ger bättre självkänsla och underlättar rela-tioner på det personliga planet. Svensklärarnas attityd till hur viktigt betyg i ämnet modersmål är stämmer överens med övriga informanters.

Båda är lika viktiga. För skolframgång behövs svenska och på ett personligt plan behöver de känna att de behärskar sitt modersmål. (Kv. svensklärare 49 år)

(13)

3.3 Individen och modersmålet

Skolledarna tycker att det är viktigt att eleverna lär sig sitt modersmål. Framför allt för att underlätta kommunikation och relationer i hemmet och med det gamla hemlandet. En skolledare tycker att det är bra för att underlätta övrig inlärning. En skolledare tycker att modersmålet inte hör hemma i sko-lan, och kan bli en börda i studiesituationen. Skolledarna ger uttryck för att det är viktigt att kunna sitt modersmål. Fördelarna med ett utvecklat modersmål finner skolledarna på det personliga planet och utanför skolan, trots att de tidigare har betonat att modersmålet fungerar som kognitivt verktyg i inlärningssituationer.

Fördelarna kan vara att man håller kontakt med hemlandet och kan tala med sina föräldrar, vars svenska ofta inte är lika flytande som barnens. En klar nackdel är att modersmålsundervisningen kan vara störande i allt det andra som eleven måste lära sig – inte minst svenska och övriga språk i det svenska skolsystemet. Man måste beakta att eleven får ytterli-gare ett ämne på sitt schema, i en kanske redan pressad skolstituation. Tala modersmålet hemma, konsekvent. Då be-hövs ingen modersmålsundervisning i övrigt! En något kontroversiell uppfattning kanske...! (Kv. skolledare 47 år)

Modersmålslärarna ser fördelar främst på det personliga planet. Det underlättar möjligheten att hålla kontakt med det gamla hemlandet och släktingar. Att kunna sitt modersmål ger också stärkt själv-känsla och en identitet. Fördelarna kommer fram efter skoltiden, i framtiden. Att kunna sitt mo-dersmål stärker självkänsla och identitet, vilket kan underlätta att komma igenom skoltiden.

Jag tycker att det är viktigt att eleverna lär sig sitt modersmål, därför att det ger starka självkänslor, identitet och för att kunna kommunicera genom hemspråket hemma och i hemlandet. Den enda nackdelen som jag kommer på är våra arbetstider efter skolans slut, då våra elever är trötta. Vi fick en gåva i det svenska samhället, att kunna lära barnen vårt språk och ibland känner man sig lurad p.g.a. att många hoppar av på grund av schemat. (Kv. modersmålslärare 38 år)

Majoriteten av svensklärarna uppger att de tycker att det är viktigt att kunna sitt modersmål. Även här ser man fördelar på det personliga planet, utanför skolan. Det ger möjlighet att kommunicera med släkt och människor i hemlandet, det ger en känsla av identitet och möjlighet att söka sina röt-ter.

Jag kan absolut inte se några nackdelar. Fördelarna är att eleverna kan hålla kontakt med sin släkt och familj, det ger en intellektuell och känslomässig språkträning, vilken kan hjälpa till i all inlärning. Identiteten stärks, jag upplever att äldre elever mer söker identitet i sitt ursprung. (Kv. svensklärare 50 år)

(14)

3.4 Modersmålsundervisningens inverkan på skolan

Två av skolledarna betonar mångfald och högre måluppfyllelse för eleverna som fördelar med mo-dersmålsundervisning på skolan. En skolledare kan inte se några fördelar alls, utan ser enbart nack-delar av organisatorisk art som en följd av modersmålsundervisning. Skolledarna står för att det är viktigt och positivt för skolan att det finns modersmålsundervisning. Det visar att man är öppen för mångfald av språk och kulturer, och skolledarna ser också fördelar för elevernas måluppfyllelse.

Jag tror på mångfald och då blir modersmålsundervisningen en naturlig del i skolan. Om dessutom modersmålsläraren är behörig i andra ämnen så blir han eller hon del av skolan på ett helt annat sätt. (Manlig skolledare 52 år)

I intervjuer i Skolverkets rapport togs upp att det finns en rådande negativ attityd i samhället att det är viktigare att lära sig svenska än modersmål. En inställning var att modersmålsundervisning an-sågs vara oviktigt och att olika språk har olika status, vilket gör det svårt för skolan att motivera elever till att delta i undervisningen. En skolledare menade att statusfrågan ibland gör att elever väl-jer bort ett lågstatusspråk.

Jag har sett exempel på barn som inte kan något språk ordentligt. Det kan handla om en 13-åring som i respektive språk har ett ordförråd på ett par hundra ord. (Skolledare i Skolverkets rapport)

3.5 Modersmålsundervisningen och betygen

Två av skolledarna anser att det finns ett samband mellan modersmålsundervisning och bra betyg i svenska, medan en har en avvikande negativ uppfattning.

På sikt tror jag att modersmålsundervisning kan stärka svenskan, men inte med en gång. (Manlig skolledare 42 år)

Modersmålslärarna är positiva till sambandet mellan modersmålsundervisning och bra betyg i svenska. De menar att språken förstärker varandra och ger bättre resultat både i modersmål och svenska. Modersmålslärarna visar stor enighet i denna fråga.

Det kan vara individuellt! Om eleven kan göra jämförelser mellan finskan och svenskan (grammatiktermer) och han kan finska bättre. Det måste underlätta svenskan och ge bättre betyg i svenska. (Kv. modersmålslärare 53 år)

Svensklärarna tror att modersmålet kan gynna såväl svenskan som andra ämnen på längre sikt. De ser ingen positiv effekt av modersmålsundervisningen på svenska på det sätt som den organiseras och genomförs idag. Ska man kunna dra nytta av modersmålet för att få bättre betyg i svenska, mås-te modersmålsundervisningen inmås-tegreras mer med övrig undervisning.

(15)

I enkätundersökningen överväger en positiv inställning till att modersmålsundervisning har betydel-se för elevens betyg i ämnet svenska. Informanterna betonar dock att organisationen av moders-målsundervisningen bör ändras för att man ska kunna se resultat. Svensklärare efterlyser interaktion med övrig skolverksamhet. Organisatoriska svårigheter kommer fram även i Skolverkets rapport. Faktorer som upplevdes som negativa var att lärarna ofta var outbildade och saknade kunskap om det svenska språket och att samarbete mellan modersmålslärare och övriga lärare inte fungerade. För lärande och språkutveckling framkom i flera intervjuer att modersmålsundervisningen är viktig för att eleverna ska lära sig det svenska språket.

Det är en förutsättning för utveckling av det svenska språket och för att få ett eget levande språk. (Lärare i Skolverkets rapport)

3.6 Skillnader mellan enspråkiga och flerspråkiga elever

Skolledarna har besvarat frågan men anser sig inte delta i undervisningen så mycket att de kan ha en uppfattning om eventuella skillnader. Fyra av fem svensklärare uppger att de ser skillnader bland elever med olika modersmål. Tre svensklärare betonar att ordförrådet är mindre, i uttalet märks skillnad, begreppsbildningen är sämre och i skrift utmärker eleverna med ett annat modersmål än svenska sig genom att de oftare gör grammatiska fel. En svensklärare säger att elever som inte får modersmålsundervisning konsekvent presterar sämre på läsförståelsetester än gruppen som får mo-dersmålsundervisning. Det finns en viss öppenhet hos svensklärare att tillåta exempelvis litteratur på modersmålet under svensklektionerna. Endast en svensklärare har en gång befunnit sig i denna situation.

Jag har inte råkat ut för det, annat än en flicka, som gått i skola i England och som ville läsa på engelska. Men om det blev aktuellt tror jag: ja. (Manlig svensklärare 57 år)

(16)

4 Diskussion

Denna enkätstudie syftar till att i begränsad omfattning fungera som en lokal kartläggning av skol-ledares, modersmålslärares och svensklärares attityder och uppfattningar om modersmål och mo-dersmålsundervisning. Det går självklart inte att genom ett fåtal frågor få fram några generella atti-tyder till modersmål och modersmålsundervisning, varför denna uppsats bör betraktas som en fall-studie. Det jag har försökt att fånga upp är om den enskilde skolledaren eller läraren har en öppen attityd till olika modersmål och till modersmålsundervisning i den svenska skolan. Förhoppningsvis har informanterna svarat ärligt, men det går inte att komma ifrån att denna fråga kan vara känslig och som representant för en skolenhet kan det kännas bekvämt att svara på ett politiskt korrekt sätt. Modersmålsundervisningen organiseras med ambulerande modersmålslärare i kommunen. Under-visningen bedrivs till största delen utanför skoltid, men i enskilda fall försöker man hitta lösningar under skoldagen. Verksamheten har inga fasta lokaler att tillgå utan är hänvisad till lediga klassrum. Modersmålslärarna tillhör en hemskola där de är anställda och eventuellt ingår i ett arbetslag. En generell uppfattning som framkommit är att organisationen av modersmålsundervisningen inte känns tillfredsställande. Skolledarna har inte någon övergripande insyn i hur verksamheten funge-rar. Skolledarnas intresse och erfarenheter av modersmålsundervisning skiljer sig åt beroende på det skiftande elevunderlaget. Modersmålslärarna känner sig ibland isolerade och icke önskvärda under skoltid, och svensklärarna har en mycket vag uppfattning om hur verksamheten fungerar och vad elever och modersmålslärare jobbar med. Att modersmålsundervisningen inte tycks fungera organi-satoriskt och inte är integrerad i den övriga skolverksamheten kan i vissa fall vara upphov till svar som är baserade på känslor av frustration eller okunskap och ointresse.

(17)

övriga ämnen och medverka i kontaktarbete mellan skola och hem blev svår att leva upp till (Hyl-tenstam 1996).

Hyltenstam och Tuomela kritiserar Rikrevisionsverkets granskning 1990, vilken låg till grund för hur modersmålsundervisningen kom att organiseras efter 1991. De menar att hela rapporten är brist-fällig och inte har analyserat modersmålsundervisningen utifrån de invandrarpolitiska målen. Utre-darna har betraktat invandrarundervisningen, inklusive modersmålsundervisningen enbart som ett medel att så snart som möjligt få invandrarelever att klara den svenska skolan som om de vore svenska elever. ”De har därmed i sitt utvärderingsarbete bortsett från eller inte förstått sådana as-pekter på undervisningen som är tänkta att tillgodose andra syften, nämligen bevarandet och ut-vecklandet av språklig och kulturell identitet” (Hyltenstam 1996:22). RRV:s granskare uttryckte förvåning över att ”elever får samma mängd undervisning genom de olika stadierna trots stigande färdighetsnivå” (s. 25). Detta förhållande gäller även för elever med svenska som modersmål, vilket aldrig har ifrågasatts. Sammanfattningsvis hävdar Hyltenstam och Tuomela att ”innehållet i RRV:s rapport i stora stycken utgör en spegling av uppfattningar om hemspråksundervisningen hos perso-ner som är ointresserade av den eller negativa till den av ideologiska skäl.” och att ”denna händel-sekedja ger synnerligen starka signaler om samhällets centrala värdering av hemspråksundervis-ningen” (Hyltenstam 1996:23). Uppgifter från modersmålslärare och ämneslärare i Hyltenstam 1996 är påfallande lika de uppgifter som modersmålslärarna i denna undersökning gav uttryck för. Modersmålslärarna känner sig fortfarande isolerade och marginaliserade, och svensklärarna har då-lig eller ingen uppfattning om vad eleverna ägnar sig åt under modersmålsundervisningen. Mo-dersmålsläraren börjar när svenskläraren slutar. Ofta ligger konferenser för ämnen och arbetslag di-rekt efter sista lektionen på skoldagen, precis när modersmålsläraren börjar sin lektion. Det är inte konstigt att kontakten inte finns mellan ämnena. En slutsats som man kan dra är att det inte hänt nå-gonting på femton år i organisationen av modersmålsundervisningen, den uppfattas fortfarande som något marginellt, skilt från all övrig undervisning och social verksamhet i skolan.

(18)

be-tonar värdet av att med modersmålet skapa sig en språklig identitet, att behålla kontakter med hem-landet och att vårda relationen med föräldrar. Dock visar lärarna en stor medvetenhet om moders-målets betydelse för kognitiva processer, vilka mycket väl kan fungera som ett viktigt och mycket bra verktyg för eleven i skolan vid inlärning av svenska. Attityden till modersmålet känns därför något ambivalent. Lärare vet att en väl uppbyggd bas i modersmålet underlättar utbyggnaden av språket. Utbyggnaden av den språkliga basen är det som elever ägnar sig åt framför allt i skolan. Att fortsätta att bygga ut sitt modersmål ger positiva effekter också på andraspråket, som i detta fall är svenska. Forskningsstudier stöder dessa tankegångar. I en undersökning av Hill (Hyltenstam 1996), jämfördes så kallade hemspråkselevers snittbetyg i kärnämnena med svenska elevers. Resultatet visade att de elever som kontinuerligt deltagit i modersmålsundervisning under grundskoletiden, redovisade en till tre tiondelar högre snittbetyg än svenska elever. Elever som avbrutit modersmåls-undervisningen före mellanstadiets slut, uppvisade konsekvent lägre betyg främst i svenska. Mo-dersmålslärarna är medvetna om detta samband och svensklärarna är de som upptäcker konsekven-serna av ett abrupt språkbyte.

Svensklärarna i undersökningen upplevde klara skillnader mellan enspråkiga elever och elever med ett annat modersmål än svenska. Skillnaderna gick att finna i ordförråd, begreppsbildning, uttal, grammatik, läsförståelse, läshastighet och allmän inställning till språk och text. Alla dessa är mo-ment i modersmålsundervisningen i svenska. Etniskt svenska elever får kontinuerlig träning via lit-teratur och skriftliga övningar under en stor del av skoltiden. Elever med ett annat modersmål än svenska får endast modersmålsträning på sitt språk under cirka sextio minuter i veckan, på efter-middagen, skilt från övrig undervisning.

(19)

försvårar organisationen av modersmålsundervisningen snarare än underlättar samarbete över äm-nesgränserna, vilket också gör det svårt för lärarna att uppfylla styrdokumentens intentioner. Inom tvåspråkighetsforskningen är man numera helt överens om att kontinuerlig undervisning i modersmålet parallellt med andraspråket har en positiv och avgörande betydelse för tvåspråkiga elevers andraspråksutveckling och allmänna skolframgång. Det räcker dock inte med att lärare och skolledare känner till forskningsresultat. Omgivningens attityd och inställning till ämnet modersmål är det som är avgörande för om en elev ska våga satsa på sitt modersmål, sin kultur och identitet. Min uppfattning är att en öppen och tillåtande attityd till olika modersmål i den svenska skolan är en förutsättning för att kunna ge eleverna en likvärdig utbildning. Eleverna i den svenska skolan är idag en heterogen grupp med varierande bakgrund och kunskaper, vilket också kräver att skolverk-samheten ser till individens enskilda behov. Genom att schemalägga undervisning på olika mo-dersmål under hela skoltiden skulle man successivt kunna öka de tvåspråkiga elevernas kunskaper i svenska i enlighet med tvåspråkighetsforskningens rön. Det skulle ge möjlighet för lärare att samar-beta över ämnesgränserna och på ett bättre sätt än idag lotsa eleverna igenom skoltiden med det gemensamma målet att uppnå aktiv tvåspråkighet.

(20)

5 Litteratur

Axelsson, Monica (red.), Tvåspråkiga barn och skolframgång – mångfalden som resurs. Stockholm: Rinkeby språkforskningsinstitut.

Bialystock, E. (1998) , Fluency in a foreign language could help children master reading faster,

Effects of Bilingualism and Biliteracy on Children’ Emerging concepts of Print. Developmental

Psychology, Vol. 33, No. 3. The American Psychological Association.

Collier, Virginia & Thomas, Wayne (1999a), Making schools effective for English language lear-ners, Part 3. TESOL Matters, Vol. 9 No. 5.

Hill, Margaret (1995) Invandrarbarns möjigheter. Om kunskapsutveckling och språkutveckling i

förskola och skola. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik.

Hyltenstam, Kenneth & Tuomela, Veli (1996), Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och

mino-ritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Lindberg, Inger (2002), Myter om tvåspråkighet. Språkvård nr. 4 2002. Svenska språknämnden. Samuelsson, Wiwi (1999), Det finns gränser. Sveriges Utbildningsradio AB.

Sepulveda, C. & Tordsson, S. (2004), Modersmål – nyckeln till integration!?. Fältstudie inom lärar-utbildningen. Växjö universitet.

Skollagen (1985: 1100), SFS nr: 1985:1100 rixlex.riksdagen.se

Skolverket, Flera språk – fler möjligheter – Utveckling av modersmålsstöd och

modersmålsunder-visning – ett regeringsuppdrag, 2002, Dnr 2001: 2751.

Skolverket, Attityder till modersmål och integration. Bilaga 3 till rapporten Flera språk – fler

möj-ligheter – Utveckling av modersmålsstöd och modersmålsundervisning – ett regeringsuppdrag,

2002, Dnr 2001: 2751.

Thomas, Wayne & Collier, Virginia (2002), A national study of School Effectiveness for Language

Minority Students’ Long-Term Academic Achievement. Center for Research on Education,

References

Related documents

Vad anser du om att lyfta fram Karlstad som stad i universitetes marknadsföring, då många kanske inte känner till staden så väl?. Vad tycker du själv att vi borde lyfta fram

Vad tror du till exempel om MRS, kommer de att samarbeta med ALN om det behövs för att få majoritet.. – Det är svårt, en intressant fråga,

Dagens ursprungsfolksalternativ är inte främst kopplade till genetiska eller etniska element, utan till en politisk kamp för det kollektiva, gemensamma, ömsesidiga,

Framstegen ger trots allt ett hopp om framtiden och det som åstadkommits har haft bety- delse för miljontals människor, inte minst för barnen och framförallt för fl ickorna..

Hade det funnits många ord eller uttryck i KT som hade behövt förtydligas i IMT hade jag kanske behövt sålla bland dessa för att undvika att vara övertydlig, men i

ka .,n Blyga jungfruliga syrenen som var bestämd att leva ett in lgt sedan vi alla och många med oss blivit till jord och ntmg annat än jord, syrenen som representerade det stora

Undersökningen visar metaforikens systematik: valet av metaforer för begreppet rättighet påverkar hur både kränkningar av rättigheter och kompensationer förstås. Den

Grågåsen är en av de arter, bland de stora växtätande fåglarna, som orsakar skador inom jordbruket varje år. För att effektivt kunna bedriva ett skadeförebyggande arbete