Justeringar eller funktionell fixering?

Justeringar eller funktionell

fixering?

Hur företagens val mellan K2 och K3 kommer att

påverka bankernas kreditbedömning

Förord

Först vill vi passa på att rikta ett tack till vår handledare Andreas Jansson för att han stått ut med oss under hela terminen och även vår medbedömare Magnus Willesson. Båda två har gett oss värdefull vägledning genom uppsatsens gång. Även våra opponenter, tillika kurskamrater, har under seminarierna bidragit med intressanta synpunkter vilket vi värdesätter.

Vi vill även tacka Eva Törning för att ha tagit sig tid att svara på våra frågor angående K3-regelverket samt de kredithandläggare som ställt upp på intervjuer.

Tack.

Växjö, 20 maj 2014

Sammanfattning

Examensarbete: Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet Växjö, Redovisningsinriktning, 4FE11E, VT 2014

Författare: Rasmus Norin och Vanja Vracar Handledare: Andreas Jansson

Medbedömare: Magnus Willeson Examinator: Anna Stafsudd

Titel: Justeringar eller funktionell fixering? Hur företagens val mellan K2 och K3 kommer att

påverka bankernas kreditbedömning

Bakgrund: När företag är i behov av kapital är det vanligt att de vänder sig till bankerna. För att bankerna ska kunna avgöra huruvida de ska bevilja ett lån eller hur låneavtalet ska utformas måste bankerna göra en kreditbedömning av företaget. Den kreditbedömningsprocessen som följer består vanligtvis av inhämtning, bearbetning och analys av information innan ett beslut tas. Information som inhämtas består av antingen informell eller formell information där redovisningsinformationen är en av de formella informationskällorna. Den 1 januari 2014 trädde K3-reglerna i kraft. Det innebär att det finns bolag som kan välja mellan det gamla regelverket, K2 och det nya, K3. Beroende på vilket av dessa regelverk bolagen väljer så kommer redovisningen se olika ut, vilket kan komma att påverka bankernas beslut. Beroende på vad i redovisningen bankerna grundar sin bedömning i, kan det behöva göras justeringar för att bolaget ska bedömas likvärdigt, oavsett vilket regelverk de väljer. Huruvida de justeringar görs eller inte och i vilken omfattning varierar i den forskning som finns inom området. Den här uppsatsen ämnar därför att undersöka detta fenomen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en ändring utav utformningen av den finansiella rapporten påverkar bankernas kreditbedömning och vad det är som påverkar hur den bedöms. För att undersöka detta kommer införandet av K3 och komponentavskrivning illustrera en ändring av utformningen av en finansiell rapport.

Metod: Uppsatsen består av två delstudier där den första består av en intervjuserie med kredithandläggare och innehar inslag av en deduktiv, såväl som en induktiv ansats. Den andra delstudien består av en experimentstudie och innehar en deduktiv ansats och testar ifall studenter bedömer K2 och K3 olika och i sådana fall om utbildningsnivån spelar roll. Genom båda delstudierna har fiktiva årsbokslut uppförts för ett fastighetsbolag för att illustrera skillnader mellan regelverken.

Abstract

Master thesis: Degree of Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics, The Linnaeus University Växjö, Accounting, 4FE11E, Spring 2014

Author: Rasmus Norin and Vanja Vracar Supervisor: Andreas Jansson

Co-examiner: Magnus Willesson Examiner: Anna Stafsudd

Title: Adjustment or functional fixation? How a firm’s choice between K2 and K3 will affect

the banks credit assessment

Background: When companies are in need for capital it is common they turn to the bank. For the banks to decide whether to offer a loan or how the loan agreement is designed, the bank must do a credit assessment of the company. The process of the credit assessment that follows, usually consist collecting, processing and analysing of information before a decision is being made. The collected information is either informal or formal information, where accounting information is one of the formal sources of information. On January 1st 2014, the K3 regulation where applied. This means there are companies that can choose between the old regulation, K2 and the new one, K3. Depending on which one of these regulations the companies choose, the accounts will differ, and this may affect the bank’s decisions. Depending on what banks are looking at in the companies accounting, the banks might have to adjust their figures so that the companies shall be assessed equally, regardless the regulation they choose to apply. Whether adjustments are made in the banks assessment or not, and to what extent vary in the research available in the field. That is why this paper intends to investigate in this phenomenon.

Purpose: The purpose of this paper is to investigate how a change in the design of accounting will affect the banks assessment and what it is that affect how it is being assessed. To investigate this, the introduction of K3 and component depreciation will illustrate a change of the accounting design.

Method: This paper is a two-part study, where the first one is a series of interviews with credit officers and consist a hint of a deductive, as well as an inductive, approach. The second part of the study consist of an experimental study and holds a deductive approach and test whether students assess K2 and K3 different, and in such case, if the education level matter. Thru the both studies, fictive accountings have been constructed for a fictive real estate company to illustrate the differences between the regulations.

Innehållsförteckning

2.3 Informationsinsamling och teori ... 10

3 Kreditbedömning ... 12

3.1 Informationskällor ... 12

3.2 Formell och informell information ... 13

3.3 Hur används den formella informationen? ... 15

3.3.1 Redovisningsinformationen ... 15

3.3.2 Behovet av extern redovisning ... 17

3.3.3 Redovisningens betydelse för kreditgivare ... 18

3.3.5 Kreditbetyg ... 19

3.4 Justeringar och funktionell fixering ... 20

3.5 Resultatmanipulering ... 22 3.6 Summering ... 22 3.6.1 Modell för summering ... 24 4 Metod för intervjuer ... 25 4.1 Undersökningsmetod ... 25 4.2 Urval ... 25 4.3 Metod för datainsamling ... 26 4.4 Inför intervjun ... 27 4.4.1 Forskningsetik ... 27 4.5 Intervjuguide ... 28

4.6 Simulering av företag K2 och K3 ... 29

4.6.1 Bakgrund komponentavskrivning och K3 ... 30

4.6.2 Bakgrund simulering ... 33

4.6.3 År 1 ... 33

4.6.5 År 7 ... 42 4.6.6 År 8-10 ... 46 4.6.7 År 11 ... 49 4.6.8 K2s och K3s effekter ... 52 4.7 Metodkritik ... 54 5 Intervjuer kredithandläggare ... 55 5.1 Respondenter ... 55

5.2 Intervju Jonas Björk, SEB ... 55

5.2.1 Process för kreditbedömning ... 55

5.2.2 Analys av simuleringarna... 56

5.3 Intervju Julia Karafiloska, Sparbanken Öresund ... 58

5.3.1 Process för kreditbedömning ... 58

5.3.2 Analys av simuleringarna... 58

5.4 Intervju Annika Bäckström, Handelsbanken ... 59

5.4.1 Process för kreditbedömning ... 59

5.4.2 Analys av simuleringarna... 59

5.5 Intervju Pelle Walter, Nordea ... 60

5.5.1 Process för kreditbedömningen ... 60

5.5.2 Analys av simuleringarna... 60

5.6 Sammanställning av intervjuerna ... 61

5.6.1 Levnadsfas och läge på fastigheten ... 61

5.6.2 Formell information ... 61

5.6.3 Informell information ... 62

5.6.4 Förhållandet mellan formell och informell information ... 63

5.6.5 K3-redovisningens påverkan på kreditbedömningen ... 64

5.6.6 Utbildning inom K3 ... 64 5.7 Analys av intervjuerna ... 64 6. Metod för experiment ... 67 6.1.2 Hypoteser för experimentet ... 68 6.3 Urval ... 70 6.4 Metod för datainsamling ... 71 6.5 Utformning av enkät ... 72 6.6 Tester ... 73 6.7 Insamlad data ... 73 7 Analys av testerna ... 75 7.1 Basblocket vs. ÅK3 ... 76 7.1.1 Basblocket ... 76 7.1.2 Årskurs 3 ... 78

7.1.3 Skillnad i skillnaderna mellan årskurserna ... 79

7.2 Rangordning av information ... 80

8 Slutanalys ... 84

8.1 Kreditbedömningsprocessen i helhet ... 84

8.1 Förhållandet mellan mjuk och hård data ... 86

8.2 Hur används och justeras hård data? ... 88

8.2.1 Görs skillnader på K2 och K3?... 90

8.3 Vad påverkar huruvida justeringar görs? ... 91

Figurförteckning

Figur 2.1a – Uppsatsens upplägg ... 8

Figur 2.1b – Uppsatsens upplägg II ... 9

Figur 2.2 – Uppsatsens upplägg III ... 10

Figur 3.1 – Modell för kreditbedömning ... 12

Figur 3.6.1 – Modell för kreditbedömning med redovisning och justeringar i fokus ... 24

Tabell 4.6.3 – Simulering år 1, ingående balans för K2 och K3 ... 33

Tabell 4.6.3.1a – Resultaträkning för K2, år 1 ... 34

Tabell 4.6.3.1b – Balansräkning för K2, år 1 ... 35

Tabell 4.6.3.2a – SABO’s vägledning för komponentindelning ... 36

Tabell 4.6.3.2b – Uträkning av komponentindelning ... 36

Tabell 4.6.3.2c – Uträkning för komponentindelning II ... 37

Tabell 4.6.3.2d – Resultat- och balansräkning för K3, år 1 ... 38

Tabell 4.6.4a – Resultaträkning för K3, år 2-6 ... 39

Tabell 4.6.4b – Balansräkning för K3, år 2-6 ... 40

Tabell 4.6.4c – Resultat- och balansräkning för K2, år 2-6 ... 41

Tabell 4.6.5 – Investeringar år 7 ... 42

Tabell 4.6.5.1a – Anläggningsregister för K2, år 7 ... 43

Tabell 4.6.5.1b – Resultaträkning för K2, år 7 ... 43

Tabell 4.6.5.1c – Balansräkning för K2, år 7 ... 44

Tabell 4.6.5.2a – Anläggningsregister för K3, år 7 ... 45

Tabell 4.6.5.2b – Resultaträkning för K3, år 7 ... 45

Tabell 4.6.5.2c – Balansräkning för K3, år 7 ... 46

Tabell 4.6.6.1a – Resultat- och balansräkning för K2, år 8-10 ... 47

Tabell 4.6.6.2b – Resultat- och balansräkning för K3, år 8-10 ... 48

Tabell 4.6.7.1a – Resultaträkning för K2, år 11 ... 49

Tabell 4.6.7.1b – Balansräkning för K2, år 11 ... 50

Diagram 4.6.8.1 – Resultateffekt över tid för K2 och K3 ... 52

Diagram 4.6.8.2 – Ackumulerad resultateffekt över tid för K2 och K3 ... 52

Diagram 4.6.8.3 – Förändring s:a tillgångar över tid för K2 och K3 ... 53

Diagram 4.6.8.4 – Förändring soliditet över tid för K2 och K3 ... 53

Figur 6 – Uppsatsens upplägg IV ... 66

Figur 6.2 – Modell för urval ... 68

Tabell 6.7a – Tabell för insamlad data ... 70

Tabell 6.7b – Tabell för insamlad data II ... 71

Tabell 6.7c – Tabell för insamlad data III ... 71

Tabell 6.7d – Tabell för insamlad data IV ... 71

Tabell 7.1a – T-test K2och K3 ... 74

Tabell 7.1b – T-test K2 och K3 II ... 74

Tabell 7.1.1a – T-test Basblocket ... 75

Tabell 7.1.1b – T-test Basblocket II ... 75

Tabell 7.1.1c – T-test Årskurs 1 ... 76

Tabell 7.1.1d – T-test Årskurs 1 II ... 76

Tabell 7.1.2a – T-test Årskurs 3 ... 77

Tabell 7.2.2b – T-test Årskurs 3 II ... 78

Tabell 7.1.3 – Tabell för skillnader i skillnaderna ... 78

Diagram 7.3a – Rangordning av information ... 79

Diagram 7.3b – Rangordning av information II... 80

Figur 8 – Modell för kreditbedömning med redovisning och justeringar i fokus II ... 81

Figur 8.1 – Modell för kreditbedömning med redovisning och justeringar i fokus III ... 83

Figur 8.2 – Modell för kreditbedömning med redovisning och justeringar i fokus IV ... 85

1

1. Inledning

Flera faktorer påverkar bankernas kreditbedömning och redovisningen är en av de faktorerna. Införandet av K3 kommer innebära att resultat- och balansräkning kommer se annorlunda ut beroende på vilket regelverk företagen väljer trots att det är samma bolag. Är bankerna rationella gör de justeringar för att bedöma bolagen likadant, oavsett vilket regelverk de väljer, men tidigare forskning har visat att bankerna inte är rationella i det avseendet. Kommer införandet av K3 påverka bankernas beslut? Påverkar utformningen av den finansiella rapporten bankernas kreditbedömning? Och i så fall, vad är det för faktorer som styr huruvida justeringar sker eller inte?

1.1 Bakgrund

När företag är i behov av kapital kan man införskaffa det på olika sätt. Hur man anskaffar sig kapital varierar traditionellt mellan olika länder. Othman & Zeghal (2006) skriver att det är skillnad mellan anglosaxiska länder, som exempelvis USA och de kontinentala länderna, som exempelvis Sverige. I ett anglosaxiskt land sker finansiering vanligtvis genom riskkapitalister medan det i Sverige, som ett kontinentalt land, vanligtvis sker genom banklån (Othman & Zeghal, 2006).

2

Förutom bankernas egenintresse i att granska företag innan de ger kredit gäller även 8 kap. 1 § i Lag om bank- och finansieringsrörelse (SFS 2004:297):

Innan ett kreditinstitut beslutar att bevilja en kredit ska det pröva risken för att de förpliktelser som följer av kreditavtalet inte kan fullgöras. Institutet får bevilja en kredit bara om förpliktelserna på goda grunder kan förväntas bli fullgjorda. Lag (2010:1853)

Vidare står det i 2 § (SFS 2004:297):

Ett kreditinstituts kreditprövning skall vara organiserad så att den som fattar beslut i ett ärende har tillräckligt beslutsunderlag för att bedöma risken med att bevilja krediten.

Svedin (1992) menar att varje företag är unikt, vilket medför att det ställs krav på kreditbedömaren och dess kunskap gällande bland annat redovisningsprinciper för att kunna bedöma risken att företaget inte kan fullfölja sina förpliktelser gentemot kreditinstitutet. Vidare menar Svedin (1992) att, bland annat, relevanta nyckeltal är en viktig aspekt när en kreditbedömning sker.

Själva bedömningen har enligt Murray (1959) tre processer; inhämtning, bearbetning och analys av information innan ett beslut tas. Enligt Svensson (2003) kan informationen inhämtas genom att marknaden analyseras, personerna bakom företagen utvärderas, säkerheter kan ställas med mera. En annan av de informationskällorna Svensson (2003) listar är redovisningsinformationen.

Hur mycket bankerna använder sig av redovisningsinformationen varierar. Enligt Häckner (1985) varierar användandet av redovisningsinformation beroende på hur säker kreditgivaren är i situationen, Earl & Hopwood (1980) menar att redovisningsinformationen kompletterar den övriga, Macintosh (1985) menar att besluten kreditgivarna tar grundar sig i verbal aktivitet med det berörda företaget. De flesta teorierna är överens om att redovisningsinformation används men går isär gällande i vilken utsträckning den används. Redovisningen spelar alltså roll, men i vilken utsträckning?

3

storleken på företaget i form av kapital och reserver samt bransch spelade störst roll samt (iii) det finansiella tillståndet i form av omsättningstillgångar i förhållande till de kortfristiga skulderna samt skuldsättningsgraden spelade roll (Egginton, 1982).

Som komplement till sina egna bedömningar kan bankerna även se till kreditbetyg som utfärdas. Kreditbetyg är ett betyg som ett kreditvärderingsbolag utfärdar. Standard & poor’s (2011) (hädanefter S&P) är det ledande bolaget i världen när det kommer till utfärdandet av kreditbetyg (White, 2011). S&P (2011) menar att deras bedömning består av kvalitativa och kvantitativa mått, där de kvalitativa är en analys av vad företaget sysslar med, vem som sitter i ledningen, etcetera medan de kvantitativa måtten avser den mätbara data som finns i form av finansiella rapporter. Tidigare undersökningar av bland annat Belkaoui (1980), Gray (1996) och Huang, Chen, Hsu, Chen & Wu (2004) visar liknande resultat där främst nyckeltal, och då i form av lönsamhet, storlek på företag, effektivitet, skuldsättning och räntetäckningsgrad spelar in och påverkar kreditbetygen S&P utfärdar.

Nyckeltal har alltså en viss påverkan på både bankernas bedömning såväl som kreditvärderingsbolagens.

Den 19 jul 2002 bestämdes, av Europaparlamentet och rådets förordning, att International Financial Reporting Standards (hädanefter IFRS) skulle gälla för samtliga medlemsstater i EU (EU, 1606/2002). IFRS är ett internationellt regelverk för redovisning med rekommendationer utfärdade av International Accounting Standard Board (hädanefter IASB) (Nilsson, 2010). Regelverket kom att gälla de noterade bolagen i Sverige men är frivilliga att följa även för mindre bolag. Då IFRS är omfattande ansågs de administrativa kostnaderna för mindre bolag bli för höga. Till följd av det skapades IFRS for SMEs (Small and Medium sized Entities), vilken publicerades i juli, 2009 (Drefeldt & Törning, 2013). Påverkade av IFRS for SMEs skapade Bokföringsnämnden (hädanefter BFN) K3, vilket är en försvenskad tolkning på IFRS for SMEs. Den förste januari 2014 trädde reglerna för K3 i kraft (BFNAR 2012:1).

4

kommer leda till att balans- och resultaträkning för fastighetsbolag kommer att se annorlunda ut jämfört med tidigare. Det kommer att påverka balansräkningen på så sätt att tillgångarna i balansräkningen kommer att öka men att det kommer ske en aggressivare avskrivning (Eriksson, 2013bcd). K3 bolag måste utöver resultat- och balansräkning, upprätta en kassaflödesanalys. Huruvida kostnaderna för ett byte av komponent eller underhåll bokas i balansräkningen eller resultaträkningen påverkar kassaflödesanalysen (Drefeldt & Törning, 2013).

1.2 Problemdiskussion

När ett företag vill låna pengar av en bank gör banken en kreditbedömning av företaget i fråga. Som tidigare nämnt är bearbetning av information en del av kreditbedömningsprocessen (Svensson, 2003). Den bearbetningen kan vara att man gör justeringar för olika bokföringstekniker. Simon (1991) skriver om rationalitet och att vid en rationell bedömning så ska inte bokföringstekniker spela någon roll. Vidare är Simon (1991) kritisk till rationalitet och menar att bedömarna inte är rationella. Hans påstående styrks av en undersökning gjord av Abdel-Khalik & Keller (1979) där de i en experimentstudie utsatte 61 analytiker och banktjänstemän för ett test. Testet gick ut på att de ändrade inventeringen från FIFU till LIFU. FIFU och LIFU är två olika tillvägagångssätt för värdering av lager (Drefeldt & Törning, 2013). Effekterna är endast bokföringsmässiga och ändringen påverkade resultat, balansräkning och strukturen i kassaflödesanalysen. De 61 analytikerna och banktjänstemännen var införstådda med effekterna av vad en ändring från FIFU till LIFU innebar, men likväl påvisade experimentet att respondenterna använde sig av ett ojusterad redovisningsdata. Resultatet visade således att en bokföringsteknisk ändring påverkar beslutsunderlaget. Hade analytikerna och banktjänstemännen varit rationella hade man gjort justeringar för lagertillgångarna.

Införandet av K3 och framförallt komponentavskrivning kommer innebära att redovisningen kommer att se annorlunda ut. Som Eriksson (2013abcd) visar i sin artikelserie kommer resultat- och balansräkning skilja sig åt mellan bolag som redovisar enligt K3 och bolag som redovisar enligt K2 trots att det egentligen är samma bolag. Törning (2013) menar också att många bolag kommer befinna sig inom ramen för K2, men att de bolagen kan välja att redovisa enligt K3. Om det är så att bankerna inte gör de justeringar som krävs kan det således innebära fördelar att välja det ena regelverket framför det andra. Är bankerna tillräckligt rationella i sina bedömningar, så att det inte spelar någon roll vilket regelverk företagen följer?

5

Tidigare studier har sett på hur bankerna såväl som kreditvärderingsbolag gör sina bedömningar och vad som ligger till grund för dessa. Svensson (2003) har skrivit en doktorsavhandling där hon kommer fram till, efter intervjuer med kreditgivare, att bankerna inte kollar så mycket på de finansiella rapporterna för små och medelstora bolag utan mer på vilka säkerheter som ställs. Svedin (1992) menar att nyckeltal till en viss del ligger till grund för bankens beslut. Vidare menar hon att genom att titta på de finansiella rapporterna kan man bland annat se utvecklingen av resultatet och således företagets framtidsutsikt. Vidare kollar bankerna enligt Svedin (1992) även på räntabilitet, soliditet och likvid ställning. Riskbedömningsprojektet (1992) skriver att ställda säkerheter innefattar en risk vid en betalningsinställelse snarare än för en betalningsinställelse då det är andra faktorer, som exempelvis nyckeltal, som används. Egginton (1982) beskriver hur han efter intervjuer med kreditbedömare kommit fram till att det är några nyckeltal som påverkar beslutet bankerna tar. Nettovinst, både med avskrivningar bortjusterade såväl som nettovinst med avskrivningar inkluderat är nyckeltal som har störst påverkan på kreditbedömningen.

Införandet av komponentavskrivning kommer påverka de ovan nämna posterna då exempelvis en kostnad för underhåll skrivs av och inte bokförs som en kostnad direkt (BFNAR 2012:1). I de fall där avskrivningarna bortses kommer således nettovinsten att bli högre vid implementeringen av K3 och komponentavskrivning, just för att kostnaderna för underhåll aktiveras mot balansräkningen för bolag som redovisar enligt K3. I de fall där avskrivningar inkluderas i nettoresultatet kan det som Eriksson (2013bcd) skriver innebära kraftiga avskrivningar som leder till ett sämre nettoresultat jämfört med K2 där ett underhåll är kostnadsfört ett tidigare år och avskrivningen sker under en längre tid då den inte delas upp på komponenter med kortare livstid.

6

är av vikt och den formella fungerar som ett komplement för att verifiera. Vidare menar Svensson (2003) att bankerna gör justeringar av redovisningen vilket strider mot resultatet i Abdel-Khalik & Kellers (1979) experiment.

Införandet av K3 och komponentavskrivning kommer att påverka balans- och resultaträkningen på olika sätt. Kommer det i sin tur att påverka bankernas beslut när det gäller kreditbedömning? Kommer bankernas kreditbedömning att ändras när sättet att redovisa på ändras, trots att det i grund och botten är samma företag man tittar på? Miles & Nobes (1998) samt Barker (1998) skriver att de som bedömer redovisningsdata många gånger saknar förståelse för effekterna. Healy & Wahlen (1999) skriver om manipulativ redovisning och att företag kan välja att redovisa enligt olika principer för att visa på ett önskat resultat. Författarna menar på att, vid ett ingånget avtal med exempelvis en bank kan där finnas konsekvenser som styrs av redovisningen (Healy & Wahlen, 1999). Alltså kan där finnas incitament för företag att i det här fallet välja antingen K2 eller K3 för att det skulle gynna dem själva vid en kreditbedömning.

För att illustrera problemet uppsatsen kommer ta sig an antas att K2 är det regelverk som bankernas bedömningar och modeller utgår ifrån. Då K3 skiljer sig mot K2 på många poster i ett årsbokslut, och skulle således kunna bedömas annorlunda då siffrorna kommer att avvika. För att K3 ska bedömas likvärdigt med K2 krävs i så fall att justeringar görs, eller att bedömningen sker utifrån poster där K2 och K3 inte avviker. Det är i grund och botten samma företag men med två olika sätt att presentera information. Finns då förståelsen hos banken för att kunna göra de justeringar som krävs och finns rationaliteten att bedöma K2 och K3 på ett likvärdigt sätt?

Problemformulering: Hur påverkar utformningen av den finansiella rapporten bankernas kreditbedömning, och vad är det som påverkar hur olika utformningar bedöms?

1.3 Syfte

7

effekterna det medför, och på så sätt bidra till den debatt som finns kring regelverkets införande.

8

2. Metod

2.1 Uppsatsens upplägg

För att uppnå uppsatsens syfte och besvara problemformuleringen; huruvida en

förändring av redovisningen påverkar bankernas kreditbedömning och vad det är som påverkar bedömningen, har uppsatsen delats upp i två delstudier.

Figur 2.1a – Uppsatsens upplägg

För att kunna få en bild av hur kreditbedömningsprocessen går till i verkligheten består den första delstudien i denna uppsats inledningsvis av en presentation av tidigare teorier och forskning som beskriver kreditbedömningen utifrån vilka informationskällor som används, hur dessa används och hur det i sin tur kan påverka kreditbedömningen. Detta då tidigare forskning kring hur redovisningens påverkan på intressenter främst varit inriktad på aktieägares behov av redovisningsinformationen och inte bankers beslutsprocesser och redovisning (Svensson, 2000). Det teoretiska problemet har sedan undersökts i form av empiriinsamlingar där teorin ställs mot verkligheten genom intervjuer med kredithandläggare. Intervjuer har skapat en djupgående bild av hur kreditbedömningsprocessen går till och hur redovisningsinformationen används. Vidare

9

har det studerats hur deras sätt att hantera informationen slutligen påverkar bedömningen.

Figur 2.1b – Uppsatsens upplägg II

Under intervjuerna framgick faktorer som eventuellt påverkar kredithandläggarnas informationshantering varför en av de som ansetts mest troliga i en andra delstudie har testats. Eftersom det, i delstudie två, är det kausala sambandet som är av intresse har ett experiment genomförts där universitetsstudenter har fått fylla i två olika enkäter utan att ha blivit informerade om syftet med dem. Data från experimentet har sedan statistiskt testats i hopp om att generera fram ett resultat som tillsammans med resultatet från delstudie ett slutligen har analyserats och dragits en slutsats ifrån.

Genom att ha delat upp uppsatsen i två olika delstudier har frågorna hur redovisningens

utformning påverkar och vilka faktorer som påverkar hur olika utformningar av den finansiella rapporten bedöms kunnat besvaras.

Ett alternativt upplägg på uppsatsen hade varit att göra en mer generaliserande studie av kredithandläggare genom att antingen skicka ut enkäter till alla kredithandläggare i Sverige eller göra väldigt långa intervjuserie med kredithandläggare. Genom ett sådant upplägg skulle målet ha varit att testa hela populationen och därmed skulle en hög generaliseringsgrad kunnat uppnås. Det har under studiens gång upptäckts att tillgängligheten är låg hos kredithandläggare varför upplägget med två delstudier anses lämpa sig bäst för att kunna uppfylla studiens syfte.

10

2.2 Vetenskaplig ansats

Figur 2.2 – Uppsatsens upplägg III

För att kunna besvara både hur och i sådana fall finna en förklaring till varför en förändring i utformningen av redovisningen påverkar kreditbedömningen har första delstudien ett inslag av både deduktiva och induktiva ansatser. Redan befintlig litteratur har ställts mot den praktik som genom empiriinsamlingen kommer att presenteras. Att ha utgått från redan befintlig teori och forskning gör dessa källor mer pålitliga och relevanta till studien då de utgår från samma teoretiska ram som studien är tänkt att göra (Bryman & Bell, 2005). Empiriinsamlingen har sedan presenterats i ett resultat där främst den ovannämnda hur-frågan utvärderats. De data från empiriinsamlingen som har påvisat varför kredithandläggarna skulle kunna påverkas av en ändring i redovisningens upplägg har genererat fram hypoteser, till delstudie två, som sedan har bekräftats eller förkastats. Tillsammans har resultatet från delstudie ett och två mynnat i en analys och slutsats som besvarar uppsatsen problem och därmed har uppsatsens syfte uppnåtts.

2.3 Informationsinsamling och teori

Det finns enligt Svensson (2000) ett problem kring att det saknas tillräcklig kunskap om relationen mellan övriga intressentgruppers beslutsprocesser och redovisningen vilket leder till ett gap mellan olika syften med redovisningsinformationen. Idag, 14 år senare än då Svenssons (2000) artikel publicerades, finns där fortfarande bara ett fåtal undersökningar som behandlar redovisningens påverkan på kreditbedömningen.

Den litteratur som finns och som återkopplats till mycket i denna studie är Svensson (2003) och Hellman (2000). Svenssons (2003) doktorsavhandling berör

Teori Empiri Resultat

11

redovisningsinformationens användning för små och medelstora företag där särskild fokus ligger på redovisningens beslutsfunktion, utformning och kvalitet. Detta ligger nära till hands det denna studie ämnar undersöka varför Svenssons (2003) avhandling ansetts vara relevant och viktig. Hellmans (2000) artikel berör fondförvaltare och vad som påverkar deras investeringsbeslut. Även om Hellmans (2000) artikel berör fondförvaltare och inte kredithandläggare, kan beteendet vara snarlikt en kredithandläggares, varför artikeln anses vara relevant till denna studie.

En förstudie med en redovisningsexpert har gjorts för att dels få en djupare förståelse för redovisningens påverkan på kreditbedömningen men också för en diskussion kring den aktuella debatten angående komponentavskrivning för fastighetsbolag. Detta har i ett tidigt stadie av forskningsprocessen gett en vägvisning till huruvida relevant och genomförbart det som ämnas undersöka är samt idéer till den teoretiska informationsinsamlingen och upplägget av den empiriska undersökningen.

Den teoretiska referensramen har till en början, för att kunna besvara studiens syfte, innehållit teori om kreditbedömningsprocessen, typ av informationskällor som ligger till grund för bedömningen, faktorer som kan påverka kredithandläggare i deras bedömning och intressentteori i form av externredovisningens betydelse, för vem den har betydelse och betydelse av den för kreditgivare.

12

3 Kreditbedömning

Avsnittet avser att presentera teorier kring hur en kreditbedömning går till, vilka faktorer som ligger till grund för en kreditbedömning och hur stor faktor redovisningen är i förhållande till de övriga. Genom att diskutera befintlig forskning och befintliga teorier ämnar avsnittet att presentera hur och varför redovisningen kan påverka kreditbedömningen. Avslutningsvis kommer de resonemang som förs att sammanställas i en modell för att få en överblick hur det ser ut.

3.1 Informationskällor

Enligt Murray (1959) består kreditbedömningen av tre processer, där de tre delarna är; (i) inhämtning av information, (ii) bearbetning av information och (iii) analys och tolkning av informationen. De tre delar ligger enligt Murray (1959) till grund för det beslut kreditbedömarna tar. Enligt Häckner (1985) är avsikten med informationen att reducera osäkerhet. Svensson (2003) nämner att det finns flertalet informationskällor som kreditbedömmaren kan hämta sin information ifrån där årsredovisningen är en av flertalet bedömningsgrund. Vidare menar Svensson (2003) att de olika informationskällorna har olika stora betydelser. Svensson (2003) presenterar en modell för kreditbedömning med de olika informationskällorna som ser ut som följer.

Figur 3.1 – Modell för kreditbedömning (Svensson, 2003)

Reduktion av osäkerhet inför och vid framtida betalningsinställelser

Prognos av intjänings-

och betalningsförmåga Säkerhetsbedömning

Redovisningsinformation

Information för marknadsbedömning

13

Informationskällorna där informationen för kreditbedömning hämtas är mer än redovisningsinformationen. Redovisningen är således inte exklusiv för kreditbedömning men den finns enligt Svenssons (2003) modell som en av flera informationskällor. För att förstå om och hur utformningen av redovisning påverkar på bankernas bedömning är det således av intresse att förstå hur stor del redovisningsinformationen har i processen i jämförelse med de andra informationskällorna.

Information för marknadsbedömning och information för personbedömning är två andra informationskällor som Svensson (2003) lyfter fram. Svensson (2003) kategoriserar informationen som antingen formell eller informell, även kallad hård och mjuk data enligt Häckner (1985). Häckner (1985) menar att hård data är data som går att kvantifiera, det vill säga siffror och är data som exempelvis hämtas ifrån företagens ekonomisystem som exempelvis årsredovisningar. Mjuk data eller informell information kräver i sin tur kvalitativa bedömningar och är i Svenssons (2003) modell information för marknadsbedömning och personbedömning. Genom att studera Svenssons (2003) modell konstateras att informationen kreditgivarna använder sig av går att dela upp i två kategorier; formell information och informell information.

3.2 Formell och informell information

14

När det gäller förhållandet mellan mjuk och hård data i kreditprocessen menar Macintosh (1985) att 80% av tiden beslutsfattaren spenderar går åt verbala aktiviteter med företaget för att få fram mjuk data. Större delen av tiden för informationssamling går således åt att samla in mjuk data, vilket i sin tur inte behöver betyda att förhållandet är det samma när det väl kommer till ett beslut och påverkan på det beslutet.

Rimligtvis beter sig inte alla kredithandläggare likadant och i den ovan presenterade forskningen har ett antagande skett om att alla kreditgivare agerar likadant inför ett beslut. Detta är ett antagande som enligt Simon (1991) inte går att göra då besluten kan variera från bedömare till bedömare. Bedömaren är påverkad av den interna information som förmedlas i den organisation bedömaren befinner sig i (Simon, 1991). Den interna informationen som förmedlas är enligt Simon (1991) i sin tur uppbyggd av och beroende av organisationens medlemmar. Det är dock viktigt att förstå, att bara för att någon av medlemmarna sitter på en viss kunskap, som krävs vid bedömning, behöver de inte betyda att alla andra medlemmar också besitter samma kunskap (Simon, 1991). Det kan i denna studies fall kan tolkas som att två kredithandläggare från samma bank, eller inom samma bransch, inte nödvändigtvis kommer att bedöma en kund likadant. Å andra sidan så kan det vara så att kredithandläggarna gör sina bedömningar genom att följa bankens modeller och riktlinjer, vilket i så fall reducerar de individuella skillnaderna Simon (1991) lyfter fram.

15

känner kredithandläggarna till de kunder som de har på ett annat sätt och har således en förståelse för hur det går för företaget.

Andra faktorer som enligt (Svensson, 2003) kan påverka vilken information kreditgivaren hämtar in är företagsstorlek, kreditbelopp och löptid (Reed & Gill, 1989; Svensson, 2003), vilket är rimligt. Desto större företag och kreditbelopp, desto mer tjänar banken på just den kunden och att ett större bakgrundsarbete görs för att komma fram till en korrekt bedömning. Baksidan av samma mynt kan då antas vara att informationsinhämtningen och tiden kredithandläggaren lägger ner på en mindre kund inte är lika omfattande och risken för en felaktig bedömning blir större.

Som det tidigare konstaterats, är redovisningen, eller hård data, inte exklusiv vid ett kreditbeslut. Kreditgivare uppmärksammar även mjuk data vid beslut. Macintosh (1985) menar exempelvis att mjuk data upptar 80% av informationsinsamlandet och att det är den som beslutsfattaren vill ha. Att Häckner (1985) och Earl & Hopwood (1980) menar att man främst använder hård data vid en säker situation kan innebära förhållandet mellan mjuk/informell och hård data varierar beroende på hur säker situationen är. Att andra faktorer än årsredovisningen spelar roll påpekar även Svensson (2003) och Svedin (1992) men samtidigt menar samtliga, refererade, författare att årsredovisningen har en påverkan.

Det finns alltså olika faktorer som påverkar hur mycket och vilken typ av information kreditgivare hämtar in; formell eller informell. Oavsett spelar redovisningsinformationen en roll i underlaget till kreditbedömningen varför det gör det vidare intressant att studera hur kreditgivare hanterar redovisningsinformationen.

3.3 Hur används den formella informationen?

3.3.1 Redovisningsinformationen

Tidigare avsnitt konstaterar att redovisningen spelar roll men att teorierna går isär gällande hur stor påverkan är. Då redovisningen spelar roll är det intressant att undersöka hur redovisningen spelar roll.

Det är enligt Svensson (2003) och Svedin (1992) viktigt för kreditgivaren att kunna uppmärksamma eventuella negativa signaler, som kan påverka företagets återbetalningsförmåga. Detta görs genom att uppföra en prognos över företagens betalningsförmåga och kreditgivaren hämtar då in redovisningsinformation att analysera, så som årsredovisningar och kassaflödesbudgetar (Svensson, 2003).

16

och kassaflöde (Svensson, 2003) och ger kreditbedömaren en bild av företagets ekonomiska stabilitet, som i sin tur ger en bild av företagets framtida möjligheter (Svedin, 1992). Genom den ekonomiska analysen kan man också bedöma företagets säkerheter som ger en bild av risken vid betalningsinställelse (Riskbedömningsprojektet, 1992). Av ovanstående att döma menar Svensson (2003) att årsredovisningen innehar en viktig beslutsfunktion vid kreditbedömning. Hur årsredovisningen utformas, vad den innehåller samt vilken kvalitet informationen har får således en avgörande betydelse för den prognos kreditgivaren slutligen tar fram med hjälp av redovisningsinformationen (Svensson, 2003). Mer och bättre information skapar en mer effektiv hantering av informationen av kreditbedömaren (Svensson, 2003). Även Barker (1998) anser att redovisningsinformation består av viktig bakgrundsinformation för kreditbedömare då den utgör en slags bakgrund för kreditbedömarens verbala kommunikation med företaget (Barker, 1998). Hellman (2000) menar att redovisningsdata även är en viktig bas för den institutionella investerarens bedömning kring huruvida företagen borde nekas kredit redan i ett tidigt stadie. Fokus är då på finansiell styrka och likviditet, som kan hittas i balansräkningen och kassaflödet (Hellman, 2000).

Mellemvik (1997) menar att årsredovisningens styrka är möjligheten att vända sig till fler användare samtidigt och att det således är upp till var och en av användarna att besluta vilken information som är relevant för just dem. Årsredovisningen är uppbyggd av standardiserade rutiner med avsikt att ge tillförlitlig fakta, vilket gör den användbar vid kontroll och beslutsfattande (Mellemvik, 1997). Detta gör enligt Svensson (2003) årsredovisningen till den enda objektiva informationskällan som verifierar företagsledningens muntliga information om företaget och dess framtidsplaner. Redovisningsinformationen utgör därför en mycket betydelsefull grund för att kunna göra en korrekt bedömning och kreditgivaren beviljar därmed inte kredit utan att först hämta in årsredovisningar (Svensson, 2003). Enligt Svensson (2003) är mängden information som hämtas, som tidigare nämnt, olika beroende på varje kredittagares specifika förutsättningar. Redovisningsinformationen kan exempelvis betyda mer när det gäller industriföretag och fastighetsbolag, än vad den gör när det kommer till tjänsteföretag (Svensson, 2003). Svensson (2003) menar att tjänsteföretag saknar tillgångar som kan användas som realsäkerhet till skillnad från industriföretag och fastighetsbolag.

17

bearbetningar, så kallade justeringar, som krävs för att upprätta kassaflödesanalyser och beräkna nyckeltal.

Det har tidigare presenterats indikationer på att redovisningen spelar roll vid kreditbedömning. Svensson (2003) och Svedin (1992) skriver att kreditgivarna kollar efter diverse nyckeltal i den finansiella rapporten för att kunna avgöra återbetalningsförmågan. Vidare kan det finnas säkerheter i bolagen i form av tillgångar. Som Svensson (2003) skriver kan utformningen av redovisning variera och justeringar bör ske för att underlaget ska vara korrekt när man beräknar nyckeltal och upprättar kassaflödesanalyser.

3.3.2 Behovet av extern redovisning

Enligt Bruzelius & Skärvad (2011) finns inte företag till för sin egen skull utan är skapade för att uppnå vissa mål. Dessa mål syftar till att skapa värde för de som skapat organisationen men också för dess intressenter, exempelvis ovan nämnda kreditgivare och aktieägare. Genom att uppnå målen fungerar organisationer effektivt då de genererar resultat och nytta för inte bara sig själva, utan också för alla de som har ett intresse i den (Bruzelius & Skärvad, 2011). Vidare menar författarna att då företagen har andra intressenter som kreditgivare och aktieägare är det vitalt att de får ta del av information kring företaget i fråga. Den informationen får de genom årsredovisningen. Definition av intressenter enligt Freeman & Reed (1983):

”Alla identifierbara grupper eller individer som kan påverka företagets mål, eller som är påverkade av företagets mål.”

18

O’Dwyer (2005) menar att företag har en skyldighet att redogöra för intressenterna om hur företaget kan påverka dem, oavsett om intressenterna i sin tur inte använder sig av informationen eller har en direkt påverkan på företagets överlevnad (O’Dwyer, 2005). Gray (1996) definierar denna skyldighet som en redovisningsskyldighet vars innebörd är att företag har ett ansvar att ta fram en redovisning för de handlingar företaget ansvarar för. Redovisningen av dessa handlingar bör alltså vara ansvarsdrivet snarare än efterfrågedrivet (Gray, Owen, & Maunders, 1991). Alltså har företagen ett ansvar att tillgodose sina intressenter med information.

Både Gray (1996) och Gröjer (1997) menar att det är viktigt att redovisningen ger en rättvisande bild av företaget så att företagets intressenter ska kunna fatta beslut utifrån informationen (Gröjer, 1997).

Informationen som redovisas syftar till att tillgodose intressenternas behov av information så att dessa kan fatta ekonomiska beslut. Dessa hämtar sedan in informationen i olika omfattning (Svensson, 2003). Man kan också se på företagets redovisning som ett kontrollmedel för intressenterna, eftersom kontrollen inte sker av företaget självt (Hurst, 1970).

Enligt Svensson (2003) används informationen, som går att hämta från företags redovisningar, av olika skäl och olika mycket av olika intressenter. Därför varierar efterfrågan, användning, önskemål och preferenser både inom och mellan företagets intressenter.

Sammanfattningsvis finns redovisningen till för att tillgodose företagets intressenter med information. Den information som tillgodoses används senare av intressenterna i deras beslutsfattande och således bör den informationen vara rättvisande för att intressenterna ska kunna ta ett så korrekt beslut som möjligt.

3.3.3 Redovisningens betydelse för kreditgivare

19

1984). Detta fenomen observerades i Berry & Waring’s (1995) studie där de studerade 30 bankkreditgivare och hur de analyserade företagen. Studien gick ut på att först intervjua kreditgivarna där de några månader senare fick utföra ett case där kreditgivarna fick analysera ett företag som om det vore på riktigt. Under de första intervjuerna menade kreditgivarna att de använde sig av en omfattande, detaljerad och systematisk utvärderingsprocess med prognoser och specifika antaganden. När andra intervjun trädde i kraft visade det sig dock att kreditgivarna använde sig av betydligt mindre analytiska tillvägagångssätt än vad de i första intervjun beskrev att de gör (Berry & Waring, 1995).

Svensson (2003) skriver som tidigare nämnt att justeringar krävs för att få fram korrekt data till analyserna av formell/hård data. Det Berry & Waring (1995) kommer fram till i sin studie visar snarare att kreditgivarna använder sig av lite analytiska tillvägagångsätt när underlaget behandlas. Undersökningarna visar att kreditgivarna går ifrån det teoretiska om fundamentala analyser och justeringar och i stor utsträckning litar på dataunderlaget man har framför sig. Ifall det stämmer borde två likadana företag, fast med olika redovisning medföra olika bedömningar vid en kreditgivningsprocess.

3.3.5 Kreditbetyg

Ett företags kreditbetyg kan påverka den ränta banken utfärdar vid ett lån. Kreditbetyget påverkas av företagets betalningsförmåga och utgår ifrån en kreditrisk, det vill säga företagets risk att inte infria sina betalningsförpliktelser (Partnoy, 1999). Kreditbetyg bestäms av ett kreditvärderingsbolag där det idag, ledande bolagen är S&P (White, 2010). Vidare finns även Moody’s och Fitch som är stora på marknaden (Shappel, 2010). Kreditbetygen har en stor betydelse för företagen då de dels kan sänka lånekostnaderna i form av amorteringskrav och räntenivå vilket Kumar & Bhattarachaya (2006) skriver. Vidare menar författarna att kreditbetygen berättar för eventuella investerare vilken risk de exponeras för vid en investering i det berörda bolaget. Således innebär ett sämre kreditbetyg att det, för företagen, blir dyrare att finansiera investeringar och projekt med lånade pengar (Kumar & Bhattarachaya, 2006). Portnoy (1999) menar att processen om hur ett beslut tas angående kreditbetyg innehåller hemlighetsmakerier angående vad som ligger till grund för de besluts som tas. Enligt S&P (2011) består deras bedömning av kvalitativa såväl som kvantitativa aspekter. Det som ligger till grund för det kvantitativa är den mätbara data som finns, det vill säga olika nyckeltal medan det kvalitativa består av en mer fundamental analys av exempelvis företagets ledning.

20

utsträckning de påverkar kreditbetygen (Balcaen & Ooghe, 2006). Studier visar även att det inte skiljer sig nämnvärt mellan de olika kreditvärderingsbolagen (Cantor & Packer, 1996).

I en undersökning av Belkaoui (1980) studerar han kreditbetygen i USA genom att studera företagsobligationer med betyget B eller högre, utfärdat av S&P (2011). De variabler författaren lyfter fram är de kortfristiga skulderna i förhållande till det egna kapitalet, hur skuldfördelningen såg ut vid en eventuell konkurs samt storleken på företaget (Belkaoui, 1980). Vidare har Huang et al. (2004) gjort liknande undersökningar i Taiwan och USA. Även här är det kreditbetyg som är utfärdade av S&P (2011). Det Huang et al. (2004) kom fram till var att lönsamhet, storlek på företaget, effektiviteten och skuldsättningen spelade in. Sånär på ett liknande resultat Belkaoui (1980) kom fram till. Ytterligare en undersökning av Gray (1996) har gjorts, fast på den australiensiska marknaden och även här undersöktes kreditbetyg utfärdade av S&P (2011). Resultaten Gray (1996) visade att de variablerna som bäst förklarade kreditbetygen var räntetäckningsgrad, lönsamhet samt skuldsättningen gällande de långfristiga skulderna.

De studier som presenteras ovan visar på att olika nyckeltal har ett samband med vilket kreditbetyg som kreditvärderingsbolaget, i samtliga exempel S&P (2011), ger ut. Att döma av studierna så har nyckeltal en påverkan på kreditbetygen. Ifall en kreditbedömning består utav kreditbetyg kan det därför antas att redovisningen har en indirekt påverkan på kreditbedömningen.

3.4 Justeringar och funktionell fixering

Finansiella analyser av företag leder ibland till ett behov av justering av redovisningssifforna (Hellman, 2000). Choi & Levich (1990) fann i sin studie att nio av de 17 institutionella investerare tycker att olikheter mellan företagens redovisningar påverkar deras investeringsbeslut. Sju av dessa nio investerare hanterade olikheterna genom att justera redovisningssifforna till en, enligt investerarna, enhetlig och familjär redovisning. Dock var det bara två av dem som gjorde en formell justering, de resterande fem gjorde enbart en mental justering. En av anledningarna till att inte göra formella justeringar var att de såg uppgiften som en alldeles för stor uppgift (Choi & Levich, 1990).

21

redovisningsinformationen och därmed beslutsprocessen svår att jämföra med andra investerares bedömningar.

Att som kreditbedömare justera redovisningen kan ses som att vara rationell. Vid perfekt rationalitet innehar bedömaren klara mål och anser sig ha all nödvändig information som finns att tillgå för att fatta ett beslut (Simon, 1991). Kreditbedömaren skulle alltså i ett fall om olika redovisningsmetoder se igenom redovisningen och justera den. Simon (1966) och Hatch (2001) menar dock på att verkligheten ser annorlunda ut. Enligt Simon (1966) är människans hjärna begränsad vid insamling och bearbetning av information. Människan har alltså en ofullständig förmåga att förstå och lösa komplexa problem, vilket visar på begränsad rationalitet (SOU 2005:004; Simon, 1966). Enligt Hatch (2001) är informationen kreditgivaren använder sig av vid beslut ibland felaktig och/eller ofullständig och tiden för att fatta beslutet är begränsad (Hatch, 2001). Trots detta menar Simon (1991) att beslutsfattaren kan ta beslut utan att känna sig helt nöjda, att känna sig tillräckligt nöjd räcker, speciellt om det kostar för mycket för att känna sig fullständig nöjd. Payne, Bettman, & Johnson (1993) instämmer i detta fall med att beslutsfattare tar sina beslut utifrån ett kostnad- och nytta-perspektiv. Vid viktiga beslut använder sig beslutsfattare av komplexa, effektiva och säkra beslutsregler medan det vid mindre kritiska eller oviktiga beslut räcker för beslutsfattaren att använda sig av enkla tumregler. Detta gör enligt Simon (1996) beslutsfattaren hyfsat nöjd och Kahneman, Slovic, & Tversky, (1982) och Jacobsen & Thorsvik (2008) menar på att människor föredrar tumregler framför analys och avvägningar vid beslut

Där finns dock en risk i att inte ta hänsyn till olikheter i redovisningen. När en investerare läser av redovisningsinformation utan att ta hänsyn till reglerna som används för att upprätta den finns det en risk för funktionell fixering (Chen & Shoderbek, 2000). Araî & Teigen (2001) beskriver funktionell fixering som att fokus sker på en sak, såsom den redan fungerar istället för att se andra användningsområden, vilket i uppsatsens fall blir att kreditbedömningen fokuserar på hur den finansiella rapporten ser ut just nu istället för se användningsområden i form av justeringar.

22

Wilner & Birnberg (1986) kritiserar Abdel-khalik & Keller (1979) och andra studier som handlar om funktionell fixering då de menar att relationen mellan input (data) och output (bedömningar/respons) är för enkel. De menar att förklaringen till att investerare inte inkluderar en ändring i redovisningen i sin bedömning, som ex. FIFU-LIFU-fallet, kan vara att det finns andra faktorer som dominerar den ändringen, och som i sin tur har högre påverkan på bedömningen.

Kortfattat har de empiriska resultaten inom denna forskning varierat och påvisat att investerare antingen ”ser igenom” alternativ redovisning eller att de inte ser skillnaden i kassaflödet som påverkas av alternativ redovisning (Lev & Ohlson, 1982; Miles & Nobes, 1998).

Både Miles & Nobes (1998) och Barker (1998) kommer i sina undersökningar fram till att analytiker saknar den kunskap som krävs för att hantera följderna som olika redovisningsmetoder innebär. Det är således viktigt att som kreditbedömare ta hänsyn till de redovisningsregler som används i den redovisningsinformation som kreditbedömaren grundar sin bedömning på. Risken finns annars att bedömningen är ofullständig och kan leda till felaktiga beslut.

3.5 Resultatmanipulering

Earnings management occurs when managers use judgment in

financial reporting and in structuring transactions to alter financial reports to either mislead some stakeholders or to influence contractual outcomes that depend on reported accounting numbers.

(Healy & Wahlén, 1999)

Citatet ovan är ifrån Healy & Wahlén (1999) och är deras definition av resultatmanipulering, eller earnings management. Resultatmanipulering är alltså när företagsledningen använder deras inflytande över de finansiella rapporterna för att antingen vilseleda eller påverka konsekvenserna av ett avtal som är beroende av de redovisade siffrorna. Defond & Jiambalvo (1994) och Sweeney (1994). Beroende på vad bankerna kräver i sina låneavtal med kunden kan där alltså finnas utrymme för att bolag manipulerar sin redovisning för att tillfredsställa banken. I synnerhet när det som i fallet med K2 och K3, finns två regelverk att välja mellan och när K3 är principbaserat och lämnar utrymme för egna tolkningar.

3.6 Summering

23

data, eller formell information används vid en kreditbedömning. I genomgången av forskningen ovan framgår det att justeringar krävs för hård data ska användas korrekt. Då arbetet ämnar undersöka ifall en ändring utav redovisningen påverkar kreditbedömningen kommer justeringar att krävas för att de två olika regelverken ska jämställas. Vid ett rationellt antagande bör kreditbedömningen ge samma utfall då bolaget i grund och botten är det samma. Då det, som nämnt i inledningen, beroende på vilket regelverk som används, kommer årsbokslutet att se annorlunda ut i form av resultat samt tillgångarnas värde och därmed en rad olika nyckeltal, krävs alltså justeringar för att bolagen ska jämställas. Av diskussionen kring funktionell fixering och bristande justeringar torde således där visa sig vara en skillnad på bolagen vid en kreditbedömning. Miles & Nobes (1998) såväl som Barker (1998) menar på att i många fall så saknar den som bedömer redovisningsdata kunskap för att göra de justeringar som krävs. Förståelse för redovisning kan således ligga som grund till i vilken grad justeringar av redovisningsdata sker.

Då det är oklart hur förhållandet mellan mjuk och hård data ser ut och varierar från situation till situation kommer just det förhållandet att ha en påverkan på själva beslutet, då beslutet grundas i hård såväl som mjuk data.

Varför det inte görs de justeringar som är nödvändiga för ett rationellt beslut kan, som Simon (1991) säger bero på att man känner sig nöjd utan att bedömningen är fullständig. Likaså finns en risk att det råder bristande kunskap, precis som både Miles & Nobes (1998) och Barker (1998) menar. Dessutom finns där en aspekt kring nytta och kostnad. Payne et al. (1993) nämner just den och menar då på att kreditbedömningen kommer vara mer omfattad ju mer kreditgivaren tjänar på kunden.

24

3.6.1 Modell för summering

Med ovan förda resonemang presenteras således följande modell:

Figur 3.6.1 – Modell för kreditbedömning med redovisning och justeringar i fokus

Där finns alltså ett okänt förhållande mellan hård och mjuk data. Förhållandet däremellan påverkar i vilken grad hård data kommer göra någon skillnad i själva beslutet. Är andelen hård data stor i processen kommer den påverka mer än om den är mindre.

För att hård data ska användas rationellt, krävs justeringar av redovisningen för att det ska ge en korrekt bild. Det har i inledningen beskrivits att samma bolag med två olika redovisningsregler kommer få annorlunda årsbokslut. Vidare i arbetet kommer det genomföras en simulering för att visa effekterna noggrant.

Då justeringar enligt tidigare forskning inte alltid görs över huvud taget, eller i den omfattningen som är nödvändig bör likadana företag med olika redovisningsregler bli bedömda på olika sätt, när de vid en rationell bedömning bör bedömas likvärdigt. Ett antagande görs att förståelsen för redovisning ligger till grund för huruvida de justeringar som krävs görs.

Hård data/

redovisningen Mjuk data

25

4 Metod för intervjuer

Som tidigare nämnt finns det två olika regelverk för SME fastighetsbolag att välja mellan, K2 och K3. Med hänsyn till tidigare forskning lägger kredithandläggare stor vikt på poster som soliditet och årets resultat. Detta är poster som påverkas av de olika regelerverken. För att kredithandläggare ska bedöma dessa regelverk lika och således vara rationella krävs det att de gör justeringar. Syftet med delstudie I är därför att undersöka huruvida dessa justeringar görs eller inte och hur detta påverkar bankernas kreditbedömning.

4.1 Undersökningsmetod

Tidigare litteratur har legat till grund för utformningen av de intervjuer som hållits med fyra kredithandläggare från fyra olika banker. Genom intervjuerna har det, förutom att få en bild av hur kreditbedömningsprocessen går till, studerats och analyserats eventuella faktorer som kan påverka kreditbedömningen och hur, och i vilken grad, detta inverkar på bedömningen när redovisningsutformningen ändras. Istället för att enbart föra en diskussion om huruvida kredithandläggarna gör justeringar eller inte har det tagits fram två simuleringar som speglar samma företag men där ena är upprättat efter K2-regelverket och det andra efter K3-regelverket. På så sätt kan det ses ifall kredithandläggarna gör justeringar eller ifall de gör bedömningen utifrån information som inte skiljer sig mellan K2 och K3. Därefter har kredithandläggarna blivit tillbedda att bedöma genom att tänka högt hur de resonerar. Simuleringarna bidrar på så sätt till en högre tillförlitlighet i kredithandläggarnas svar eftersom diskussionen kretsar kring ett ”verkligt fall”. Detta upplägg bidrar till att uppfylla studiens syfte som är att besvara frågan hur en förändring i den finansiella rapporten kan påverka bankers kreditbedömning och varför.

4.2 Urval

26

sig i Öresundsregionen varför valet dels gjorts av bekvämlighetsskäl men också för att de nyligen har blivit uppköpta av Swedbank (Swedbank, 2014). Enligt Kvale & Brinkmann (2009) ska intervjuer ske med så många personer som behövs för att kunna få ett svar på det man vill veta och ett mindre antal väl utförda intervjuer är ofta mer värt än ett flertalet mindre väl utförda intervjuer (Trost, 1997). Med hänsyn till detta har därför fyra respondenter ansetts vara tillräckligt att intervjua för att kunna få en klar och djup bild och slutligen ett resultat värt att analysera.

Kontakten med bankerna togs genom att ringa till var och en av dem där bankerna i varje fall accepterade och visade ett intresse i att delta och bidra med information till studien. Det har varit bankerna själva som utsett den respondent de ansett lämpa sig bäst för att uppfylla de ovannämnda krav som ställts på respondenterna.

4.3 Metod för datainsamling

Eftersom att tanken med den första delstudien är att utforska verkligheten och att generera fram ett resultat genom detta antar empiriinsamlingen en explorativ ansats. För att på ett djupgående sätt få en förståelse för hur utformningen av den finansiella rapporten påverkar bankernas kreditbedömning har en kvalitativ forskningsmetod använts. Genom att i studien ha fokuserat på kredithandläggarens ord och sociala kontext har förståelsen ökats för hur kredithandläggarna på de olika bankerna agerar vid en kreditbedömning (Bryman & Bell, 2005). Alternativt hade studien kunnat genomföras med en kvantitativ forskning genom att som tidigare nämnt skicka ut enkäter till betydligt fler respondenter än vad den befintliga studien nu utgår från, vilket i sin tur ökat generaliseringsgraden av resultatet. Det existerar dock faktorer som påverkar respondenternas svar, som är svåra att fånga upp med den kvantitativa forskningsmetoden som den kvalitativa forskningsmetoden kan fånga upp genom direkta följdfrågor och observationer. Därför lämpar sig en kvalitativ forskningsmetod bättre i denna studie.

27

och antecknat de svar som givits av respondenterna medan den andra författaren har fört intervjun framåt genom att se till att intervjun fortlöper inom intervjuguidens ramar och därmed sett till att inget missas att gås igenom. De intervjuer som genomförts har varit semistrukturerade vilket innebär att intervjuerna har varit en blandning av ostrukturerade och strukturerade intervjuer (Bryman & Bell, 2005). För att få ett så uttömande svar som möjligt på frågorna som ställts har respondenterna fått svara på frågorna med egna ord. Genom att intervjua på ett semistrukturerat sätt har en dialog, där utrymme för förklaringar och följdfrågor från både intervjuarna och respondenternas sida, kunnat äga rum. Detta har bidragit till ett djup i svaren som varit till stor fördel för en större förståelse för intervjuarna men även en möjlighet för respondenterna att få ge fullständiga svar. Respondenternas svar har, under intervjuerna, noggrant antecknats för att sedan sammanställas i uppsatsen, där det mest relevanta lyfts fram och presenteras för att ge ett underlag för vidare analys. Den analys som kommer att ske, grunda sig i teorier om rationellt beslutsfattande för att på så sätt hjälpa till att besvara uppsatsens problem och syfte.

4.4 Inför intervjun

Respondenterna har innan intervjun fått information skickade till sig så att de på bästa sätt kunnat förbereda sig inför intervjun. Denna består av en kort beskrivning av vad intervjun kommer gå ut på samt en bifogad simulering av två olika finansiella rapporter. Nödvändig information om företaget finns även med för att bringa klarhet i vad det är för företag och varför redovisningen ser ut som den gör. Vad respondenterna inte vet är att redovisningarna är av samma företag men att de är bokförda utifrån två olika regelverk. Tanken bakom att inte avslöja den informationen är att se om respondenterna ser igenom redovisningen eller inte, alltså om de kan avgöra att det är samma företag eller inte.

4.4.1 Forskningsetik

28

Den information som framkommer ur intervjuerna kommer att tolkas och analyseras för att jämföras med teorier om rationalitet. Det kan leda till att intervjuobjekten framstår i dålig dager angående huruvida de bedöms som rationella eller inte. Intervjupersonerna har dock givit sina godkännanden att presenteras med namn varpå återigen inga etiska övertramp sker.

4.5 Intervjuguide

Genom intervjuguiden skapas en ram inom vilken intervjun ska hållas. Guiden är utformad för att kunna besvara hur kreditbedömningsprocessen i de olika bankerna ser ut och därefter få en bild av hur detta påverkar kreditbedömningen. Guiden innefattar även punkter att ta upp som syftar till att få en förklaring om hur utformningen av redovisningen påverkar kredithandläggarnas bedömning. Med andra ord innefattar intervjuguiden punkter skapade utefter syftet för delstudie ett och innehåller således punkter som anses relevanta för att uppnå detta. Intervjuguiden presenteras nedan med motivering av innehåll.

1- Be banken förklara kreditprocessen

 Processen vid en kreditbedömning

Intervjun inleds med en fråga där kredithandläggaren får förklara hur deras kreditbedömning går till och hur den processen ser ut. Teorin som presenteras varierar angående vilka informationskällor som används och i vilken utsträckning. Bland annat menar Macintosh (1985) att 80% av kredithandläggarens tid går åt att samla informell information medan Häckner (1985) och Earl & Hopwood (1980) menar att det är främst formell information som spelar roll och att den informella informationen varierar beroende på situation. Dessutom menar Svensson (2003) på att bankerna gör en ekonomisk analys utifrån årsbokslutet och att denna ligger till grund för bedömningen. Således menar Svensson (2003) att årsbokslutet är en viktig beslutsfunktion. Därför anses frågan relevant för att få en förståelse för hur det kan se ut och förhålla sig hos de intervjuobjekten. Eftersom att frågan gäller den generella kreditbedömningsprocessen kan svaren i ett resultat kunna användas för att förklara effekter av andra fall än den presenterade simuleringen.

2- Be banken resonera kring bolagen

 Resonemang kring de presenterade företagen

 Vad tittar ni på?

o Hård data

o Mjuk data

29

Vidare ställs frågor om simuleringen som skickades ut i förväg och hur kredithandläggarens resonemang kring dessa varit. Därigenom har kredithandläggaren gett information gällande redovisningsdata och dess relevans vid en kreditbedömning. Data så som resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, anläggningsregister, nyckeltal och mjuk data har gåtts igenom med kredithandläggaren. Därefter bes kredithandläggaren att gå igenom eventuella risker med att kolla på just redovisningen vid en kreditbedömning. Av samma anledning som ovanstående resonemang gällande val av fråga, ställs även de här frågorna. Skillnaden är här att frågorna kan kopplas till de simulerade årsboksluten för att på ett mer konkret sätt visa effekter och ifall K2 och K3 bedöms likvärdigt eller olika.

3- Förklarar att det är K2/K3

 Förklara skillnaderna

o Hur banken ser på det när vi förklarat

 Är det något av K2 och K3 som banken föredrar

o Varför?

I slutskedet av intervjuerna kommer det förklaras att simuleringarna är samma bolag men att de representerar redovisningar upprättade utifrån två olika regelverk, K2 och K3. Både Miles & Nobes (1998) och Barker (1998), kommer i sina undersökningar fram till att bristande förståelse för redovisningsmetoder är en anledning till att funktionell fixering förekommer. Därför kommer K2- och K3-regelverken att förklaras samt hur de har påverkat de simulerade årsboksluten. På så sätt kommer det kunna avgöras huruvida kredithandläggarna har den förståelse som krävs för att bedöma de olika redovisningarna lika.

Under intervjun har punkterna omformulerats till frågor som noggrant inte varit ledande och inte heller allt för specifika och svårförståeliga. Detta är viktigt så att en röd tråd behålls och att de svar som ges av respondenterna verkligen besvarar de frågeställningar studien är uppbyggd av (Bryman & Bell, 2005; Kvale & Brinkmann, 2009).

Det ska dock poängteras att intervjuguiden fungerat som en checklista snarare än ett frågeformulär, då öppna frågor har ställts och ifall en längre utläggning har givit information angående en av checklistans punkter har inte den frågan behövts ställas vid ett senare skede av intervjun.

4.6 Simulering av företag K2 och K3