- en omvälvning för bankerna?

UPPSALA UNIVERSITET 2005-06-02 Företagsekonomiska institutionen

Examensarbete D, Vt. 2005

Handledare: Robert Joachimsson

Förändring i Förmånsrättslagen

- en omvälvning för bankerna?

Författare: Ulf Thomæus

Fredrik Wallman

Sammanfattning

Förmånsrättslagen behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag har försatts i konkurs. För att bland annat öka antalet företagsrekonstruktioner i Sverige fattade lagstiftarna beslut om ändring av lagen. Effekter lagstiftaren vill se av ändringarna var att bankerna skall göra bättre kredituppföljning, förmå bankerna att fokusera mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter och att oprioriterade borgenärer ska få bättre utdelning vid konkurs.

Syftet med uppsatsen är att utreda om förändringarna i Förmånsrättslagen har påverkat bankernas kreditgivning till små och medelstora företag och i så fall på vilket sätt. Syftet är även att utreda om lagstiftarens syften som berör kreditgivning har uppfyllts med avseende på ändringarna i Förmånsrättslagen.

Vi valde att nyttja både primär- och sekundärdata för att kunna uppfylla vårt syfte. Primärdata i form av tre intervjuer med banker och sekundärdata i form av litteratur och artiklar rörande ämnet.

Vi har kommit fram till att bankernas kreditgivning har påverkats av förändringarna i Förmånsrättslagen. Ett större fokus ligger idag på återbetalningsförmågan och företagets kapacitet. Lagstiftarens syften tycks i viss mån vara uppfyllda. Kredituppföljningen har till viss del blivit bättre och bankerna fäster idag större vikt vid ägarnas karaktär vid kreditbedömningen. Som en effekt av lagändringarna har bankernas alternativa finansieringsformer generellt sett ökat och bankerna tycks i större utsträckning kräva in kompletterande säkerheter till företagsinteckning.

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 5

1.1 PROBLEMDISKUSSION...6

1.2 SYFTE ... 7

1.3 MÅLGRUPP ...7

2. LAGÄNDRINGARNA ... 8

2.1 GRUNDLÄGGANDE CIVILRÄTTSLIGA REGLER ...8

2.2 DEN ÄNDRADE FÖRMÅNSRÄTTSLAGEN ... 8

2.2.1. Företagshypotek ...9

2.2.2 Företagsinteckning ...10

2.3 SYFTEN MED FÖRÄNDRINGARNA I FÖRMÅNSRÄTTSLAGEN...10

3. BANKERS KREDITGIVNING... 11

3.1 KREDITBEDÖMNING ...11

3.1.1 5 C för kreditbedömning...11

3.1.1.1 Betydelsen av de 5 olika faktorerna... 14

3.1.2 Säkerheter ...15

3.1.2.1 Borgen... 15

3.1.2.2 Pant

... 15

3.1.3 Kredituppföljning...16

3.2 KREDITFORMER ...16

3.2.1 Factoring ...16

3.2.2 Leasing...17

3.2.3 Checkkredit ...17

4. FÖRETAGSREKONSTRUKTION OCH KONKURS ... 18

4.1 FÖRETAGSREKONSTRUKTION ...18

4.2 KONKURS ...18

5. METOD ... 19

5.1 PRIMÄR OCH SEKUNDÄRDATA...19

5.2 KVALITATIV DATA...19

5.3 URVAL ... 19

5.4 KÄLLKRITIK ...20

5.5 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ...22

5.6 UTREDNINGSMODELL ...22

6. INTERVJUER OCH ANALYSER ... 24

6.1 DEN ÄNDRADE FÖRMÅNSRÄTTSLAGEN ...24

6.1.1 Analys Den ändrade Förmånsrättslagen...26

6.2 KREDITBEDÖMNING ...27

6.2.1 Analys Kreditbedömning ...31

6.3 SÄKERHETER ...34

6.3.1 Analys Säkerheter ...37

Innehållsförteckning

6.4 KREDITUPPFÖLJNING ...38

6.4.1 Analys Kredituppföljning...38

6.5 KREDITFORMER ...39

6.5.1 Analys Kreditformer ...40

6.6 FÖRETAGSREKONSTRUKTION OCH KONKURS ...41

6.6.1 Analys Företagsrekonstruktion och konkurs ...43

6.7 SAMMANFATTANDE ANALYS ...45

7. SLUTSATSER ... 48

8. METODDISKUSSION OCH FORTSATT FORSKNING ... 50

8.1 METODDISKUSSION ...50

8.2 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ...50

REFERENSER ... 51

BILAGA ... 53

Figurförteckning Figur 1: Lagändringarna ...10

Figur 2: Utredningsmodell...23

1. Inledning

1. Inledning

Dagens samhällsekonomi är starkt beroende av att nya företag kan bildas och att befintliga kan utvecklas. En stor del av tillväxten i Sverige förutsätter att såväl stora som små företag skall vara konkurrenskraftiga både nationellt som internationellt för att på bästa sätt bidra till en utveckling som gynnar och kännetecknar en framgångsrik samhällsekonomi.

För att skapa ett framgångsrikt företag spelar en mängd faktorer in. Företagsklimatet skall vara det rätta i regionen och en god infrastruktur är idag ett måste. Vidare skall det finnas tillgång till arbetskraft, fastigheter och eventuella naturtillgångar etc.

En faktor som idag behandlas och debatteras mycket i media är tillgång till kapital.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i små och medelstora företags möjligheter att erhålla kapital från bankerna. En lagändring har gjort att bankernas ställning har försvagats vid konkurs vilket enligt många torde medföra att bankerna har blivit mer restriktiva i sin kreditgivning till små och medelstora företag.

Traditionell litteratur om finansiering (Markowitz, Miller & Modigilian, Sharp m.fl.) brukar i allmänhet utgå från ett företag som är publikt och ägs av flera investerare som kan diversifiera sina portföljer och därmed styra sitt risktagande. Vill investerarna av någon anledning avsluta sitt engagemang i företaget kan aktierna i allmänhet bjudas ut till försäljning. De större företagen är därför inte enbart hänvisade till vanliga banklån utan kan om de så vill vända sig direkt till penning- och kapitalmarknaden för att få bästa möjliga finansieringsmöjligheter.

Denna möjlighet har oftast inte de mindre företagen utan de är i större utsträckning hänvisade till banksystemet för finansiering.

För att åstadkomma tillväxt i samhällsekonomin krävs därför en god och fungerande kreditmarknad där pengar kan lånas och lånas ut.

En väl fungerande kreditmarknad gynnar företagens resultat vilket medför synergieffekter i övriga samhället.

1

www.nutek.se

2

www.svensktnaringsliv.se

3

Enligt Bokföringsnämndens definition av små och medelstora företag

4

Hörngren, L. et.al. (1987) s. 72

5

Broome, P. (1978) s. 13

6

www.svensktnaringsliv.se

1. Inledning

1.1 Problemdiskussion

I Sverige är det idag många småföretag som anser att tillgången på kapital till investeringar hindrar deras tillväxt.

Brist på kapitaltillskott kan leda till att företagets möjligheter att växa och utvecklas hämmas. Inskränkta finansieringsmöjligheter hos svenska små och medelstora företag gör att konkurrensen blir snedvriden mot de större företagen, vilket är en av många bakomliggande faktorer till att småföretagen är de företag enligt statistiken som i störst utsträckning går i konkurs.

Antalet konkurser ökade under 2000-talets första del

. För att bryta denna trend lades en proposition om förändringar i Förmånsrättslagen (2002/03:49) fram.

Förmånsrättslagen behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag har försatts i konkurs. I propositionen föreslog regeringen en reform av Förmånsrättslagen och en ny lag om företagsinteckning. Ett syfte med reformen är att försvaga bankernas ställning vid konkurs. Bankernas starka ställning är en av de faktorer sig tidigare drivit fram konkurser istället för genomföranden av företagsrekonstruktioner. Enligt en artikel publicerad i Dagens Industri sätts 98,5 % i konkurs och endast 1,5 % rekonstrueras av de företag som behöver genomgå någon av dessa åtgärder.

Regeringen hoppas med dessa lagändringar på en önskad attitydförändring hos bankerna vid utlåning. Tanken är att bankerna inte skall vara alltför friskostiga med lån utan att det i högre grad skall se till företagets återbetalningsförmåga istället för att förlita sig till säkerheterna.

Regeringens sätt att handla för att uppnå syftena med reformen var att det så kallade företagshypoteket, som i stort sett gäller all lös egendom som finns i ett företag utom exempelvis kontanter och bankmedel, förändras till en företagsinteckning som ska gälla 55 % av egendomen. Nytt med lagändringarna är också att en företagsinteckning omvandlas från en särskild förmånsrätt till en allmän förmånsrätt.

Innebörden av detta är att bankernas ställning ytterliggare försvagas vid konkurs. Detta då en särskild förmånsrätt i regel är prioriterad framför en allmän förmånsrätt.

7

www.europa.eu.int

8

Eisenberg, T. (1995) s. 26

9

www.riksdagen.se

10

www.di.se/nyheter

11

Proposition 2002/03:49

1. Inledning

Förändringen av Förmånsrättslagen medförde nya förutsättningar för företag och dess intressenter. Kritiken mot propositionen kom från flera håll. Bland annat framlades argument som att en ändring av företagshypotek till företagsinteckning kan medföra en alltför restriktiv kreditgivningspolicy hos bankerna. Särskilt mot de små och medelstora företagen som idag utgör en stor del av svenskt näringsliv. Vidare argumenterade kritikerna för att bankerna inte har något att förlora på en övergång från företagshypotek till företagsinteckning då de har möjlighet att kräva andra säkerheter istället såsom pant och borgen eller nyttja alternativa finansieringsalternativ som factoring, leasing och checkkredit.

1.2 Syfte

Syftet med uppsatsen är att utreda om förändringarna i Förmånsrättslagen har påverkat bankernas kreditgivning till små och medelstora företag och i så fall på vilket sätt. Syftet är även att utreda om lagstiftarens syften som berör kreditgivning har uppfyllts med avseende på ändringarna i Förmånsrättslagen.

För att besvara vårt syfte ämnar vi besvara följande frågor:

Har bankernas agerande förändrats vid kreditgivningen till små och medelstora företag efter ändringarna i Förmånsrättslagen?

Om bankernas agerande har förändrats väcks följande frågor:

Hur har bankernas kreditbedömning förändrats?

Har bankernas syn på säkerheter förändrats efter ändringarna i Förmånsrättslagen?

Har lagförändringarna medfört att bankernas kredituppföljning har förbättrats?

Hur har kreditformerna förändrats?

Hur ser bankerna på företagsrekonstruktion?

1.3 Målgrupp

Denna uppsats riktar sig till bankanställda och övriga med insikt i, eller intresse av, kreditgivning till små och medelstora företag. Ytterliggare en målgrupp är studenter på universitetsnivå med intresse av kreditgivning.

12

www.ff.se

2. Lagändringarna

2. Lagändringarna

I kapitlet kommer vi att beskriva förändringarna i Förmånsrättslagen. Utgångspunkten är säkerheten företagshypotek och dess övergång till företagsinteckning. För att kunna tolka förändringarna kommer först en kort introduktion i de grundläggande civilrättsliga reglerna på området att presenteras.

2.1 Grundläggande civilrättsliga regler

Civilrättsliga regler om betalningsskyldighet regleras i sista hand av att en gäldenärs egendom tvångsvis genom konkurs eller utmätning används för att tillgodose företagets fordringsägare.

De väsentligaste bestämmelserna kring konkurs återfinns i konkurslagen (1987:672).

Den ordning i vilken betalningsanspråken skall tillgodoses vid konkurs och utmätning regleras i Förmånsrättslagen (1970:979) och i utsökningsbalken. Utgångspunkten är att alla fordringar har samma rätt. Dock återfinns det i Förmånsrättslagen en uppräkning av fordringar som innehar företrädesrätt. Dessa fordringar kallas prioriterade medan övriga fordringar kallas oprioriterade. Den som innehar en oprioriterad fordran är vanligtvis förlorare på grund av att då gäldenären kommer på obestånd räcker oftast utdelningen endast till de prioriterade borgenärerna.

Vidare gör lagen skillnad mellan särskilda förmånsrätter och allmänna förmånsrätter bland de prioriterade borgenärerna. De särskilda är enbart hänförda till viss egendom och gäller vid både konkurs och utmätning. Särskilda förmånsrätter är framförallt de som följer med olika panträtter och inteckningar. De allmänna förmånsrätterna avser hela gäldenärens egendom och gäller enbart vid konkurs. Beträffande förhållandet mellan särskilda och allmänna förmånsrätter gäller att fordringar med allmän förmånsrätt som regel går efter fordringar med särskild förmånsrätt.

2.2 Den ändrade Förmånsrättslagen

Förmånsrättslagen (1970:979) är en tvingande lagstiftning som behandlar i vilken ordning betalningsanspråken ska tillgodoses vid konkurs eller utmätning. Vi redogör här endast för de förändringar i Förmånsrättslagen som berörs i vår studie. I och med den ändrade

13

Tegin, Å. (1997) s. 31

14

Lundén, B. & Svensson, U. (1995) s. 55ff.

15

Tegin, Å. (1997) s. 43

2. Lagändringarna

Förmånsrättslagen och implementeringen av lagen om företagsinteckning så ersätts säkerheten företagshypotek med säkerheten företagsinteckning. Detta innebär att kreditgivaren har fått en allmän förmånsrätt som gäller som säkerhet i 55 % av alla tillgångar istället för som innan lagändringarna en särskild förmånsrätt som gäller som säkerhet i 100 % av vissa tillgångar.

Förändringarna implementerades den 1 januari 2004 i Förmånsrättslagen. I de fall då en företagsinteckning hade beviljats före den 1 januari 2004 gällde dock vissa övergångsbestämmelser. Lagen om företagshypotek gällde därför fram till den 1 januari 2005.

Det vill säga idag är den ändrade lagen till fullo implementerad.

2.2.1. Företagshypotek

Med företagshypotek avses en särskild säkerhetsrätt som utvecklats för att en näringsidkares rörelseegendom skall kunna utnyttjas som kreditsäkerhet utan att näringsidkaren behöver avstå från besittningen till egendomen.

Regleringen kring företagshypotek fanns tidigare i den numera upphävda lagen (1984:649) om företagshypotek

. Lagen innebar att ett en näringsidkare genom inskrivning i ett register kunde beviljas företagsinteckning i sin näringsverksamhet. Som bevis överlämnades ett företagshypoteksbrev som företaget kunde nyttja som säkerhet vid belåning i bank. Banken fick på så vis säkerhet i fordran och särskild förmånsrätt vid konkurs.

Företagshypotek innefattade endast panträtt i delar av den lösa egendomen i företaget. Delar som innefattades var goodwill, kundfordringar, maskiner/inventarier och patent.

Företagshypoteket som säkerhet gällde till 100 procent i dessa egendomar. Kassa- och banktillgodohavanden, aktier, obligationer, förlagsbevis och liknande skuldebrev omfattades inte av företagshypotek.

16

Förmånsrättslag (1970:979)

17

Ibid.

18

Tegin, Å (1997) s. 232

19

Lag (1984:649) om företagshypotek

20

Tegin, Å. (1997) s. 233

21

Ibid.

2. Lagändringarna

2.2.2 Företagsinteckning

Lagen om företagshypotek har ersatts av en ny lag (2003:528) om företagsinteckning som trädde i kraft den 1 januari 2004

. Genom den nya lagstiftningen har säkerheten företagshypotek omvandlats till säkerheten företagsinteckning med allmän förmånsrätt i 55 % av all gäldenärens egendom. En skillnad mellan den tidigare lagen om företagshypotek där 100 % av vissa av gäldenärens tillgångar innefattades och den nya lagen om företagsinteckning är att nu inryms alla tillgångar i de 55 % Dvs. exempelvis likvida medel i form av kassa och bank, aktier och obligationer innefattas numera.

För att åskådliggöra förändringarna i lagen presenteras följande figur.

Företagshypotek Företagsinteckning

Särskild förmånsrätt 100%

Allmän förmånsrätt 55%

Omfattning

Omfattning

Inventarier Alla tillgångar

Lager Förändring Immateriella

Kundfordringar

Figur 1: Lagändringarna. Källa: Egen bearbetning.

2.3 Syften med förändringarna i Förmånsrättslagen

I juni 2003 fattade riksdagen beslut om en genomgripande reform av förmånsrättslagstiftningen (proposition 2002/03:49). Här presenterar vi de syften med reformen som är intressanta för denna uppsats. Reformen syftade bl.a. till att:

större tonvikt ska läggas på företagens återbetalningsförmåga vid kreditgivning.

förbättra kredituppföljningen.

underlätta för företag att genomföra företagsrekonstruktion istället för att gå i konkurs.

oprioriterade borgenärer ska få bättre utdelning vid konkurs.

22

Lag (2003:528) om företagsinteckning

23

www.ff.se

24

Proposition 2002/03:49

3. Bankers kreditgivning

3. Bankers kreditgivning

I detta kapitel kommer vi att redogöra för vilka faktorer som har betydelse vid kreditbedömning med hjälp av 5C-modellen. Vidare kommer vi att redovisa de säkerheter som bankerna ofta kräver då företagen skall erhålla kredit. De tre vanligaste kreditformerna som bankerna nyttjar kommer också att presenteras.

Då ett företag söker kredit hos en bank gör banken en kreditbedömning av företaget. Detta då de delvis enligt bankrörelselagen 2:13§ endast får bevilja kredit om låntagaren på goda grunder kan förväntas att fullgöra låneförbindelsen och dels för skydda sig själva för förluster.

Vidare återges det krav i bankrörelselagen på att säkerhet skall lämnas i form av fast eller lös egendom eller borgen vid kreditgivning om det inte anses obehövligt.

3.1 Kreditbedömning

Kreditbedömning kan sägas bestå av en bedömning eller analys av två sorters risker:

1. risk för fallissemang

2. risk vid fallissemang

Med risk för fallissemang avses den risk att företaget ej kommer att kunna betala sina räntor, amorteringar, leasingavgifter etc. till banken. Bedömningen av risken för fallissemang grundar sig på en djupgående företagsanalys vid kreditgivningstillfället. Denna analys kommer vi nedan att presentera med hjälp av 5 C-modellen.

Att bedöma risk vid fallissemang innebär att bedöma hur säkerhetens värde utvecklas under kreditens löptid och vilket reellt värde säkerheten har efter en realisation av egendomen.

Exempel på säkerheter är borgen, pant och företagsinteckning (som gått från företagshypotek.)

3.1.1 5 C för kreditbedömning

En rad olika faktorer spelar in när banker ska fatta ett kreditbeslut. Dessa är av både specifik, kvantifierbar information och av subjektiva, kvalitativa bedömningar. För att bedöma hur

25

Bankrörelselagen 2:13§

26

Tegin, Å. (1997) s. 17

3. Bankers kreditgivning

kreditvärdig en lånesökande är kan dessa faktorer bedömas utifrån en modell som består av fem C.

Dessa är:

Character (karaktär) Capacity (kapacitet) Capital (kapital) Collateral (säkerheter)

Conditions (sårbarhet inför ekonomiska nedgångar)

Karaktär innebär låntagarens vilja att betala tillbaka lånet och att uppfylla alla skyldigheter inom kontraktets ramar

. En person som besitter god karaktär brukar kännetecknas av ärlighet, integritet och moral. En viktig del i att bedöma en lånesökandes kreditvärdighet är att undersöka hur företagaren har fullgjort sina skyldigheter historiskt sett. Detta görs bland annat genom att ta referenser från till exempel revisionsbolag som känner till det kreditsökande företaget.

Det är dock viktigt att banken skapar sig en egen bild av företaget och inte bara lyssnar på referenserna. Till exempel skulle ett företag som har gått bra kunna få ett så bra rykte att negativa signaler ignoreras av referenserna.

Bedömningen av en persons kreditvärdighet kan ofta vara subjektiv och inte stödjas på fakta.

Detta gör att det kan vara svårt för nya långivare att inkludera karaktär i sin kreditbedömning. Ett existerande förhållande mellan banken och den potentiella låntagaren underlättar därför bedömningen av karaktären hos den som vill låna. Då det ofta finns subjektivitet vid bedömningen av om kredit ska beviljas eller inte så kan förtroende för den lånesökande vara avgörande. En positiv karaktär kan dock i de flesta fallen inte uppväga negativ redovisningsinformation.

Bedömningsfaktorn kapacitet ser till den lånesökandes kapacitet att återbetala lånet, dvs. om företaget sköts så att det har kapaciteten att återbetala lånet. Detta innebär att banken bör se till det lånesökande företagets kassaflöde och om kassaflödet har kapaciteten att täcka återbetalningen av krediten.

Bedömningen innefattar även en utredning av den ekonomiska situationen och hur företagets verksamhet kan förväntas se ut i framtiden. Här tas faktorer

27

Bruns, V. (2001) s. 43

28

Sinkey, JR, J.F. (1983) s. 406

29

Reed, E.W & Gill, E.K (1989) s. 218f.

30

Bruns, V. (2001) s. 43ff.

31

Funered, U.E (1994) s. 47

32

Reed, E.W & Gill, E.K (1989) s. 218f.

33

Bruns, V. (2001) s. 43ff.

34

Ibid. s. 45

3. Bankers kreditgivning

såsom företagets vision, affärsplan, strategi och om strategin är realistisk i beaktande. En utredning av låntagarens förmåga att generera intäkter är viktig att göra då lånet i framtiden ska återbetalas med överskott. Vinstgenerering beror på de faktorer som påverkar försäljningsvolym, försäljningspriser och kostnader. Detta kan till exempel vara företagets läge, kvalitet på produkter eller tjänster, hur effektiv företagets annonsering är, konkurrenssituationen, kvalitet och moral hos de anställda, tillgänglighet av och kostnad för råmaterial samt kvaliteten på ledningen för företaget. Kvaliteten på ledningen för ett företag är en mycket viktig faktor vid kreditbedömning, då många av de personer som arbetar med kreditgivning anser att en effektiv och kompetent ledning för ett företag är avgörande för om företaget kommer att lyckas i framtiden och därmed vara kreditvärdiga.

Kapital ser till vilka tillgångar som kredittagaren har och vad de är värda. Bedömningsfaktorn kapital syftar till att se om kredittagaren har tillräckligt med medel för att driva företaget.

Detta går att utläsa genom att se hur stark kredittagarens balansräkning är, det vill säga hur stora nettotillgångar företaget har.

Storleken på nettotillgångarna är också en av de viktigaste faktorerna när kreditgivaren bestämmer hur stort belopp de är beredda att låna ut

. Det har argumenterats för att desto större nettotillgångar ett företag har desto mindre är sannolikheten att företaget inte betalar tillbaks sina lån

. Det är också viktigt att klargöra hur effektiva tillgångarna är att generera kassaflöde. Kapital tillsammans med kapacitet och sårbarhet inför ekonomiska nedgångar är de faktorer som bestämmer om kredittagaren kan betala tillbaka lånet genom operativt kassaflöde.

För att kunna vara konkurrenskraftig på marknaden och därmed generera intäkter bör ett företag ha moderna maskiner och annan utrustning. Tillgångarna i ett företag kan också fungera som säkerhet för ett lån och därmed reducera risken för lånet. Men även om säkerheter reducerar risken på lånet så vill banken oftast att lånet ska betalas tillbaka genom intjänat kapital.

Bedömningsfaktorn säkerheter syftar till att se vilka säkerheter som den lånesökande kan ställa.

Banken kan utvärdera säkerheterna genom att se hur kvaliteten är på tillgångarna som

35

Reed, E.W & Gill, E.K (1989) s. 219

36

Bruns, V. (2001) s. 45f.

37

Reed, E.W & Gill, E.K (1989) s. 220

38

Bruns, V. (2001) s. 46

39

Ibid

40

Reed, E.W & Gill, E.K (1989) s. 220

41

Bruns, V. (2001) s. 47

3. Bankers kreditgivning

den lånesökande är villig att ställa som säkerhet

. Säkerheter representerar en alternativ återbetalningskälla för banken om inte låntagaren betalar tillbaka lånet som planerat och därmed reducerar säkerheter risken för ett lån. I de fall låntagaren inte betalar tillbaka lånet kan banken tillgodogöra sig värdet av säkerheten. Däremot ska inte säkerheter i sig rättfärdiga ett lån, utan kreditgivaren ska istället utvärdera låntagarens återbetalningsförmåga. Att den lånesökande ställer säkerheter är också en positiv signal för banken, då det tyder på att lånesökanden är beredd att garantera återbetalningen av lånet med andra tillgångar.

Bankens beslut att ta säkerheter beror på omständigheterna runt lånet, låntagaren och risken.

Sannolikheten att banken kräver säkerheter ökar när risken för att låntagaren inte ska kunna återbetala lånet ökar, till exempel när det lånesökande företagets nyckeltal är sämre än vad banken normalt kräver.

Faktorn sårbarhet syftar till att mäta den lånesökandes känslighet inför ekonomiska nedgångar och därmed skydda banken mot kreditförluster

. Lånesökandens känslighet inför påverkande faktorer i dennes omvärld såsom lågkonjunktur, tillväxt, livscykeln för branschen, räntor och konkurrenssituationen bör uppskattas av kreditgivaren

. En ekonomisk nedgång i form av en lågkonjunktur påverkar låntagarens möjligheter att betala tillbaka lånet men kan inte påverkas av vare sig låntagaren eller långivaren. Det är därför vikigt för kreditgivaren att göra ekonomiska framtidsprognoser angående låntagarens finansiella status. Desto längre förfallotiden är på lånet desto viktigare är det för kreditgivaren att göra ekonomiska framtidsprognoser eftersom det är större sannolikhet för en ekonomisk nedgång innan lånet har löpt ut om förfallotiden är lång. Ekonomin utsätts för svängningar både på kort och lång sikt och samma förändring kan påverka olika branscher på olika sätt. Banken bör därför ha god kännedom om den bransch som låntagaren befinner sig i.

3.1.1.1 Betydelsen av de 5 olika faktorerna

De 5 C:na kan ha olika betydelse vid olika kreditsituationer eftersom varje lånesituation är unik. Över hela spektrumet av kreditbedömning så är karaktären den viktigaste faktorn enligt kreditgivarna. Om en lånesökande har dålig karaktär är sannolikheten stor att denne vid något

42

Sinkey, JR, J.F. (1983) s. 407

43

Bruns, V. (2001) s. 47

44

Ibid.

45

Sinkey, J.F, JR (2002) s. 325

46

Bruns, V. (2001) s. 47

47

Reed, E.W & Gill, E.K (1989) s. 220 f.

3. Bankers kreditgivning

tillfälle inte fullgör sina skyldigheter. Karaktären hos en lånesökande påverkar också presentationen av och svaren på annan information. Detta innebär att bedömningen av karaktären på en lånesökande också påverkar bedömningen av kvantitativa faktorer såsom finansiella faktorer.

Som nämnts ovan är alla fem faktorer viktiga, men den minst betydelsefulla faktorn generellt sett enligt kreditgivarna är säkerheter. Detta på grund av att ett lån godkänns med förväntningen att lånet kan betalas tillbaka enligt överenskommelsen, inte att tillgångar i form av säkerheter ska behöva realiseras. Om låntagaren kan ställa en värdefull säkerhet för lånet så påverkar det dock synen på återbetalningsförmågan positivt.

3.1.2 Säkerheter

Som tidigare nämnts ställs det krav enligt bankrörelselagen på att bankerna skall erhålla säkerheter i form av lös alternativt fast egendom eller nyttja borgen vid kreditgivning om det inte är obehövligt. Nedan kommer vi att redogöra för innebörden av borgen och sedan för panter, exklusive företagsinteckning då den behandlas senare i arbetet.

3.1.2.1 Borgen

Borgen är en vanlig säkerhetsform som bankerna nyttjar. Med borgen menas att en person (borgensmannen) förbinder sig, i ett avtal med en annan person (borgenär), att prestera till borgenären istället för en tredje person (gäldenär), om denne ej fullgör sina förpliktelser mot borgenären enligt avtalet mellan gäldenären och borgenären.

Bankerna nyttjar enbart proprieborgen. Detta innebär att borgen tecknas såsom för egen skuld och ger banken möjlighet att direkt kräva borgensmannen på pengar utan att dessförinnan kräva gäldenären på pengar vid en förfallen kredit.

3.1.2.2 Pant

I ett företag finns en mängd tillgångar som kan nyttjas som säkerhet till banken vid kreditgivning. De fasta egendomar som nyttjas mest frekvent som säkerheter är fastigheter

48

Reed, E.W & Gill, E.K (1989) s. 220

49

Funered, U.E (1994) s. 45f.

50

Tegin. Å. (1997) s. 277

51

Broomé, P. (1978) s. 210

3. Bankers kreditgivning

och tomträtter. Exempel på lös egendom som pantsätts i större utsträckning är kundfordringar, aktier, obligationer och övriga värdepapper.

3.1.3 Kredituppföljning

Ett syfte med den ändrade Förmånsrättslagen var att förbättra kreditgivarnas kredituppföljning så att de kan ingripa i ett tidigare skede om de ser att ett företag är på väg att hamna på obestånd. Kredituppföljningen består i att kreditgivare löpande följer upp och omprövar sina krediter. Detta är också något som bör finnas i kreditgivarens kreditpolicy. När banken gör en kredituppföljning och det visar sig att företaget går med förlust eller att säkerheten har tappat i värde kan en omprövning av krediten ske. En omprövning kan även ske om kredittagaren inte fullföljer sina åtaganden, vilket kan resultera i uppsägning av en kredit.

3.2 Kreditformer

Vid sidan om de traditionella banklånen har banken även andra finansieringsformer att erbjuda företagen. Tre av dem är factoring, leasing och checkkredit. Dessa är de som bankerna nyttjar i störst utsträckning och spåddes bli mest påverkade av lagändringarna.

Nedan kommer vi att redogöra för dem enskilt.

3.2.1 Factoring

Factoring är en finansieringsfrom som förekommer i två huvudformer, fakturabelåning och fakturaköp.

Fakturaköp är en betydligt mindre produkt än fakturabelåning hos de bankägda finansbolagen. En rutinbeskrivning över fakturabelåning presenteras stegvis nedan.

1. Säljaren fakturerar sin kund. På fakturan skall det framgå att betalning skall ske till bankens finansbolag.

2. Säljaren skickar fakturakopior och en pantsättningshandling till finansbolaget. På pantsättningshandligen sker en pantsättning av fordringen från fakturan.

52

Lundén, B. & Svensson, U. (1995) s. 23

53

Svedin, J (1992) s. 40

54

www.bankforeningen.se

55

Tegin. Å. (1997) s. 64

56

Ibid. s. 66

3. Bankers kreditgivning

3. Finansbolaget belånar sedan fakturan till 60-80 % av fordringsbeloppet och lämnar således säljaren en kredit.

4. Köparen betalar fakturan till finansbolaget som då minskar säljarens skuld med motsvarande belopp.

5. Vid fakturabelåning erbjuder bankerna administrativ service i form av skötsel av reskontrahantering, krav- och inkassohantering mm. Idag nyttjar majoriteten av de företag som belånar sina fakturor denna administrativa service

.

3.2.2 Leasing

Leasing innebär att någon hyr något av någon under en bestämd tid och vid avtalets slut får parterna förhandla om att förlänga hyrestiden eller om köp. Inom leasing skiljer man på finansiell leasing och operationell leasing. Med operationell leasing avses leasingavtalet, förutom finansieringsmomentet, också inkluderat service och underhåll av den leasade egendomen. Bankerna nyttjar dock i större utsträckning finansiell leasing som betraktas mera som en ren finansieringsform. Denna form omfattar ej service och underhåll utan detta får leasetagaren själv ansvara för.

Den principiella gången vid en leasingaffär är att leasetagaren väljer leverantör och förhandlar om kontrakt och villkor gällande utrustningen. Bankernas finansbolag köper sedan utrustningen och hyr ut den till leasetagaren (kunden).

Detta innebär att leasegivaren äger objektet.

3.2.3 Checkkredit

Checkkredit är en vanligt förekommande kreditform hos företag.

Det är inte endast ett sätt att täcka ett företags varierande rörelsekapitalbehov utan utgör också en likviditetsreserv.

Vidare så är checkkredit är ett effektivt sätt att hantera företagets in- och utbetalningar. För detta betalar företagaren en årlig limitavgift på beviljat kreditbelopp.

57

Tegin. Å. (1997) s. 66

58

Ibid. s. 82

59

Ibid. s. 80

60

Ibid. s. 65

61

Ibid. s. 48

62

Ibid. s. 49

4. Företagsrekonstruktion och konkurs

4. Företagsrekonstruktion och konkurs

Ett syfte med lagändringarna var att öka antalet företagsrekonstruktioner och minska antalet konkurser. Nedan redogör vi för dessa begrepp.

4.1 Företagsrekonstruktion

Vid sidan av konkurs finns företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, vars huvudsyfte är att ge ett alternativ till konkurs. Lagen innebär att när en näringsidkare har betalningssvårigheter kan en domstol få till stånd ett särskilt förfarande som gör att näringsidkaren får möjlighet att rekonstruera sin verksamhet.

Förfarandet inleds med att näringsidkaren själv eller någon av dennes borgenärer ansöker om företagsrekonstruktion hos tingsrätten. Om rätten beslutar att en rekonstruktion ska genomföras tillsätts en rekonstruktör som b.la. har till uppgift att bedöma om det finns några förutsättningar för bolaget att drivas vidare samt om det finns några förutsättningar för gäldenären ifråga att träffa en ekonomisk uppgörelse, ackord, med sina borgenärer. Ackord innebär att gäldenärens skulder skrivs ned med en viss procentsats. Mest förekommande är offentliga ackord som omfattar företagets alla oprioriterade borgenärer och är bindande för dem.

Utöver detta finns underhandsackord vilket innebär en uppgörelse mellan gäldenären och enskilda borgenärer. Att ge de oprioriterade borgenärerna en möjlighet till ackordsuppgörelse och erhålla en viss procent av sina fodringar istället för att, som i de ofta rådande fallen vid konkurs, inte erhålla något av gäldenärens tillgångar skall vara ett incitament som skall väga tungt för de oprioriterade borgenärerna.

4.2 Konkurs

Konkurs innebär att ett företag upphör genom tvång. För att ett företag skall sättas i konkurs krävs att det måste vara på obestånd. En ansökan om konkurs lämnas in av en fordringsägare eller av företaget självt. Reglerna kring konkurs återfinns i konkurslagen och konkursförordningen. Under konkursen tas driften av företaget över av konkursförvaltare.

63

Eisenberg, T. (1995) s. 29ff.

64

Ibid. s. 28ff.

65

Eisenberg, T. (1995) s. 79

66

Lundén, B. & Svensson, U. (1995) s. 23

5. Metod

5. Metod

I detta avsnitt kommer vi att redogöra för hur vi har gått tillväga vid skapandet av denna uppsats. Vi kommer nedan att föra ett resonemang kring vår undersökningsmetod och belysa såväl styrkor som svagheter.

5.1 Primär och sekundärdata

I uppsatsen nyttjas både primär- och sekundärdata. Primärdata i form av tre intervjuer med olika bankkontor lokaliserade i Uppsala och sekundärdata i form av litteratur, artiklar, propositionen samt lagtext. Utgångspunkten och de viktigaste källorna har varit lagtext och propositionen. Dessa tillsammans med Kreditgivningshandboken av Tegin har nyttjas i större utsträckning jämfört med de övriga källorna. För att på bästa sätt besvara syftet med uppsatsen anser vi det vara bäst att nyttja både primär- och sekundärdata. Litteraturen skapar förståelse kring ämnet och intervjuerna ger oss bankernas synsätt på den teori vi valt att nyttja.

5.2 Kvalitativ data

I uppsatsen kommer all insamlad data att behandlas kvalitativt. Alternativet till kvalitativ databehandling vore att samla in data och nyttja denna kvantitativt. Dock anser vi i denna uppsats att de lämpar sig bättre med en kvalitativ metod då intervjuerna ger en djupare förståelse kring lagändringarna och dess effekter på bankernas kreditgivning. Intervjuerna ger oss som författare en tydligare bild över vad respondenterna uppfattar som problematiskt och respondenterna ges möjlighet att utveckla sina resonemang.

5.3 Urval

De tre bankerna, Föreningssparbanken, Handelsbanken och Skandinaviska Enskilda Banken är de banker som är störst sett till utlåningsvolym till företag

. Detta gjorde att vi ansåg dessa tre som lämpliga att intervjua. Vidare är dessa tre väletablerade på markanden.

67

www.bankforeningen.se

5. Metod

Respondenterna valdes ut av bankerna själva. Det önskemål vi uppgav till vardera bank vid första kontakten var att få intervjua någon med god insikt i kreditgivning till företag och som är väl insatt i förändringen av Förmånsrättslagen. Detta önskemål uppfylldes då samtliga respondenter har lång erfarenhet av kreditgivning samt var väl insatta i lagförändringarna.

Där vi i uppsatsen redogör för bankernas inställning grundar vi det på intervjuerna som genomfördes. Vi anser att respondenterna i mångt och mycket är representativa för bankernas inställning. Detta grundar vi på respondenternas position inom respektive bank.

5.4 Källkritik

Vår sekundärdata består av artiklar, facklitteratur, lagtext och propositionen. I boken Att utreda och rapportera för Wiedersheim-Paul och Eriksson en diskussion kring begreppet samtidskravet

. Detta begrepp innebär att innehållet i undersökningens källor ej skall påverkas av vem som är författaren och eventuella tidsskillnader i utgivningsår. Artiklarna och facklitteraturen är samtliga skrivna av väl ansedda och kunniga personer inom området vilket gör att vi anser att dessa upprätthåller en hög tillförlitlighet. Det föreligger skillnader i utgivningsår mellan vissa av våra källor men vi anser att uppsatsen ej tappar i trovärdighet då de teoretiska begreppens innebörd är desamma idag som förr.

Före samtliga intervjuer erhöll respondenten vår frågemall via mail. Avsikten med detta var att respondenten skulle få tid att sätta sig in i frågorna samt att om denne kände att frågorna ej var inom hans område så gavs det tid att delegera mallen vidare inom banken. En nackdel med detta tillvägagångssätt är att respondenten kan förebereda sina svar alltför väl och på så sätt tappa en viss spontanitet.

Samtliga intervjuer var i semistrukturerad form vilket innebar att vi utgick ifrån vår intervjumall och ställde följdfrågor vid behov. Denna form ansåg vi vara passande då respondenterna ges en större möjlighet att vidareutveckla sina svar. Vid en semistrukturerad intervju ges det även större utrymme till öppenhet från respondentens sida kring dennes egna idéer och uppfattningar kring ämnet.

68

Wiedersheim-Paul, F. & Eriksson, L.T. (1987) s. 78

5. Metod

Genom att nyttja bandspelaren under alla intervjuer kunde vi som författare fokusera mera på frågorna och ämnet. Nackdelen med bandspelare är att respondenten kan känna sig hämmad att uttala sig fritt. Denna problematik fann vi dock ej som något större problem under våra intervjuer. För att säkerställa respondenternas svar så förde vi ner hela intervjuerna ordagrant på papper. Detta för att minimera risken för bearbetningsfel och därmed minska risken för att felaktiga slutsatser dras av intervjuerna.

Då vårt önskemål till bankerna var att få intervjua en person som var insatt i kreditgivning till företag förelåg en risk att bankerna skulle välja ut en person som skulle återge information som bankerna själva anser är önskvärd att presentera för oss som författare. Vi anser dock att de personer vi intervjuade var samtliga utvalda efter deras kunskaper och erfarenhet kring kreditgivning.

Wiedersheim-Paul och Eriksson för vidare en diskussion kring begreppet tendenskritik . Detta begrepp innefattar det intresse som uppgiftslämnaren kan ha i de aktuella frågorna som ställs. För att inte utelämna sig själv som företrädare för en bank ligger en risk i att respondenten av naturliga skäl kan bli återhållsam i vissa svar.

Denna problematik är vi införstådda med och vi är medvetna om att detta existerat i mer eller mindre utsträckning i samtliga intervjuer.

Tillförlitligheten påverkas av intervjuarens sätt att ställa frågor och respondentens uppfattning om de personer som intervjuar. Dessa effekter kallas intervjueffekt och respondenteffekt. För att minimera risken för dessa effekter valde vi att i samtliga intervjuer ställa samma frågor i samma ordning samt att utföra intervjuerna under likartade former. Detta innebar att intervjuerna ägde rum på respektive bank och längden på samtliga intervjuer uppgick från en timme till en och en halv timme. Vår intention var att under intervjuerna inte ställa ledande frågor samt att ej ge feedback som skulle kunna styra respondenten i någon specifik riktning.

Utifrån de tre intervjuerna vi genomförde går det ej att dra några generella slutsatser kring lagförändringarnas påverkan på bankernas agerande. Uppsatsen syftar mera till att ge en indikation på hur de olika bankerna agerat efter förändringarna. Undersökningen påverkas av vilka personer vi mötte på respektive bank. Därav vill vi också betona att om samma

69

Wiedersheim-Paul, F. & Eriksson, L.T. (1987) s. 78

5. Metod

undersökning genomfördes med andra respondenter så skulle troligtvis svaren variera i viss mån.

5.5 Tillvägagångssätt

För att kunna svara på syftet bestod den första delen av arbetet i att skapa oss en förståelse för lagändringarnas intention och dess direkta innebörd. Detta gjorde vi genom att läsa befintlig litteratur på området samt komplettera med artiklar. Dessa källor erhåll vi genom att söka i olika databaser. De vi nyttjade i störst utsträckning var Libris Affärsdata och DISA samt Internets sökmotorer Google och AltaVista. Ord och fraser som vi sökte på var; kreditgivning, ändrade Förmånsrättslagen, kreditformer etc.

För att öka förståelsen av lagändringarna och dess effekter valde vi först i uppsatsen att redogöra för lagändringarnas innebörd och syfte. Lagändringarna spåddes ge effekter i bankernas kreditgivning. Därav presenterade vi de faktorer som är av avgörande betydelse vid bankernas kreditgivning i form av 5-C modellen. Lagändringarna spåddes vidare påverka bankernas alternativa finansieringskällor såsom factoring, leasing och checkkredit. Därutav presenteras dessas innebörd mera ingående.

Ett syfte med förändringarna var att öka antalet företagsrekonstruktioner och minska antalet konkurser. Därav presenteras kapitlet, Företagsrekonstruktioner och konkurs, i den teoretiska referensramen.

5.6 Utredningsmodell

Nedan presenteras en utredningsmodell över arbetets fortsatta disposition.

Utredningsmodellen har även för avsikt att redogöra vår operationalisering av den teoretiska

referensramen. Den teoretiska referensramen ligger till grund för utformningen av den

intervjumall som vi skapade inför våra intervjuer. Denna återfinns i bilagan.

5. Metod

Referensram

Koppling till intervjumall

Empiri; ovanstående rubriker nyttjas

uppdelat per bank

Analys; uppdelad per rubrik

Sammanfattande analys

Slutsatser

Figur 2: Utredningsmodell. Källa: Egen bearbetning.

Rubrik från mall

Den ändrade Förmånsrättslagen

FSB SHB SEB

Analys Analys Analys

Förändringen av Förmånsrättslagen

Slutsatser Kapitel 2

Lagändringarna

Kapitel 3 Bankernas kreditgivning

Kapitel 4 Företagsrekonstruktion

och konkurs

Rubrik från mall

Kreditbedömning Säkerheter Kredituppföljning Kreditformer

Rubrik från mall

Företagsrekonstruk- tion och konkurs

FSB SHB SEB

FSB SHB SEB

6. Intervjuer och analyser

6. Intervjuer och analyser

I detta kapitel presenterar vi det som framkom i våra intervjuer med respondenterna samt analyserar detta med hjälp av den teori som presenterats tidigare i arbetet för att se hur ändringen av Förmånsrättslagen har påverkat bankernas kreditverksamhet.

Följande personer var våra respondenter:

Peter Stenborn, Kreditchef: Föreningssparbanken (FSB) i Uppsala.

Mattias Sandin, Företagsrådgivare senior: Handelsbanken (SHB) i Uppsala.

Patrik Gozzi, Företagsmarknadschef: Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) i Uppsala.

6.1 Den ändrade Förmånsrättslagen

FSB: Föreningssparbanken bedömde att förändringen av Förmånsrättslagen skulle bli mycket betydelsefull för banken när den genomfördes. De lade ned mycket tid på att analysera sin kreditstock för att bedöma vilka risker som fanns. Framförallt svaga kunder analyserades för att se om de behövde göra något åt dessa. När ändringarna började gälla den 1 januari 2004 fanns det en övergångsperiod på 1 år som innebar att banken kunde säga upp engagemanget med en kund. Detta gällde om banken hade fått de här förutsättningarna från början och då inte lånat ut pengarna till dessa kunder och dessutom kunde motivera och hantera det på ett visst sätt. Om banken ställde högre krav på kunden under övergångsperioden och kunden inte accepterade så hade kunden 6 månaders prövotid och sen kunde banken sätta uppsägningen av engagemanget i laga kraft. Utfallet var dock att FSB inte gjorde några större förändringar i sin kreditstock.

Lagförändringarna medförde vidare stora förändringar i FSB:s kreditbedömning. Stenborn menar att när banken nu får en allmän förmånsrätt istället för en särskild förmånsrätt så påverkar det inte kreditbedömningen av kunden till det positiva i alla fall.

Enligt Stenborn så är huvudsyftet med lagändringarna som han ser det att fler ska få vara med

och dela på tillgångarna vid en konkurs. Ett annat syfte enligt Stenborn var att öka antalet

företagsrekonstruktioner och minska antalet konkurser.

6. Intervjuer och analyser

SHB: När lagändringarna trädde i kraft så började SHB att arbeta efter en ny kreditbedömningsmodell.

Vid lagändringarna gick banken igenom sin befintliga kreditstock och gjorde bedömningar av om de var tvungna att sänka värdet på några säkerheter eller eventuellt begära in kompletterande säkerheter. I vissa fall visade det sig att man var tvungen att sänka värdet på de låntagandes säkerheter. Vad gäller befintliga krediter sa SHB varken upp några krediter eller krävde in extra säkerheter under den period som övergångsreglerna gällde. Däremot vid nya kreditförfrågningar så krävdes kompletterande säkerheter.

Att erhålla en allmän förmånsrätt istället för en särskild anser Sandin negativt och orättvist mot bankerna sett till de risker de tar jämfört med exempelvis en leverantör. En leverantör kan ha en marginal på 30 % och tjäna ihop en dålig affär ganska snabbt medan bankerna enbart har dryga 3 % vilket gör att det kan ta 30-50 affärer för dem att balansera en förlust. Sandin menar vidare att risken med lagändringarna är att då bankerna tar mera belåning på fakturor och leasing så finns det inte så mycket kvar i boet vid en eventuell konkurs eftersom det mesta är pantsatt utanför.

Vidare anser Sandin att ett av de viktigaste syftena från lagstiftarens sida är att det ska vara lättare att genomföra företagsrekonstruktioner och därmed minska antalet konkurser.

SEB: Gozzi anser att lagändringarna är en stor händelse på området men för SEB innebär de inte en så stor förändring. Detta då SEB har arbetat med återbetalningsförmågan i fokus vid kreditbedömning sedan 1994. Gozzi tror att andra banker i större utsträckning har fått byta fokus, från säkerheter till återbetalningsförmåga.

Gozzi anger att vid den övergångsperiod som gällde gavs det möjlighet att säga upp befintliga krediter och be sina kunder lämna kompletterande säkerheter. SEB gick vid lagförändringarna igenom sin kreditstock och ansåg att de ej behövde någon kompletterande säkerhet från något bolag. Att begära in nya säkerheter är ett riskfyllt moment sett till bankens relation till företaget anser Gozzi. Detta kan göra att företaget kan känna sig illa bemöt av banken och risken är då stor att man tappar kunden.

Att erhålla en allmän förmånsrätt istället för en särskild är något Gozzi inte tror kommer att

påverka bankens kreditgivning i någon större utsträckning. Gozzi referar till att SEB sedan

1994 har haft fokus på återbetalningsförmågan och att antalet konkurser har varit få. Gozzi

6. Intervjuer och analyser

tror att syftet med lagändringarna torde vara att banken och staten legat före i prioritetsordningen. Genom ändringarna vill lagstiftaren jämna ut utdelningen så att flera erhåller något från konkursen, främst leverantörer har känt sig förfördelade enligt Gozzi.

6.1.1 Analys Den ändrade Förmånsrättslagen

FSB och SHB anser att förändringen av Förmånsrättslagen har påverkat deras kreditbedömning i stor utsträckning. SEB anser däremot att deras kreditbedömning inte har påverkats i någon större utsträckning av lagändringarna men att det är en stor händelse på området. Detta borde bero på att SEB sedan 1994 har fokuserat på återbetalningsförmågan.

Att FSB och SHB har blivit tvungna att förändra sin kreditbedömning av företag tyder på att de har lagt större vikt än SEB på vilka säkerheter som det lånesökande företaget kan ställa.

Samtliga banker analyserade sina respektive kreditstockar för att bedöma vilka risker som skulle uppstå i och med lagändringarna. Ingen av bankerna gjorde några större förändringar i sin kreditstock under övergångsperioden. Att bankerna inte behövde säga upp krediter i någon större utsträckning tyder på att de redan vid utlåningstillfället hade lyckats med att bedöma kundernas återbetalningsförmåga. Men det skulle även kunna vara så att ingen av bankerna vill skada relationerna med sina kunder. Detta är något som Gozzi också påpekar

Att erhålla en allmän förmånsrätt istället för en särskild förmånsrätt anser både Stenborn och

Sandin gör att kreditbedömningen kan bli mer restriktiv medan Gozzi anser att det inte

kommer att påverka kreditbedömningen i någon större utsträckning. Anledningen till att både

Stenborn och Sandin anser att omvandlingen från allmän till särskild förmånsrätt påverkar

kreditbedömningen är förmodligen för att både FSB och SHB har varit mer inriktade på vad

kunden kan ställa för säkerheter än vad SEB har varit. Frågan är dock vad omvandlingen från

särskild förmånsrätt till allmän förmånsrätt innebär i praktiken. För det första är det få

konkurser idag bland annat på grund av det låga ränteläget och det är först vid konkurs som

förmånsrättsordningen blir aktuell, men antalet konkurser kan förstås öka. För det andra så är

frågan vad detta betyder i praktiken då det vid konkurser ofta finns få tillgångar att dela på

mellan borgenärerna. Det kanske inte blir så stor skillnad för banken i hur mycket de får i

utdelning vid en konkurs. Vidare så verkar det som att bankerna anser att en särskild

förmånsrätt är att föredra före en allmän förmånsrätt även i praktiken eftersom de efter

omvandlingen har ökat fokusen på återbetalningsförmågan.

6. Intervjuer och analyser

Stenborn och Gozzi anser att det huvudsakliga syftet med lagändringarna är att fler ska få vara med och dela på tillgångarna vid en konkurs. Detta var också ett syfte från lagstiftarens sida.

Sandin och Stenborn anser att ett av de viktigaste syftena var att det ska bli lättare att genomföra en företagsrekonstruktion och därmed minska antalet konkurser, vilket även det var ett syfte från lagstiftarens sida. Enligt vår mening är det anmärkningsvärt att ingen av bankerna har nämnt bättre kredituppföljning och att större tonvikt ska läggas på en låntagares återbetalningsförmåga som syften från lagstiftarens sida då det berör dem i allra högsta grad.

Det som hänt är att bankerna lägger större fokus på återbetalningsförmågan i relation till säkerheter men att det var ett syfte verkade i varje fall inte respondenterna uppfattat. På denna punkt var dock utgången ganska given. Eftersom bankerna skulle förlora på att fokusera på säkerheterna blir det automatiskt att de inte gör det eftersom de är vinstdrivande. Bättre kredituppföljning har inte respondenterna heller uppfattat som ett syfte. Däremot kan det vara så att bankerna kommer att ha bättre kredituppföljning eftersom de inte vill riskera att göra kreditförluster då den vikigaste säkerheten, företagsinteckning, har minskat i värde.

6.2 Kreditbedömning

FSB: Vid kreditbedömning utgår FSB från det lånesökande företagets ekonomiska historik.

Historisk fakta ger enligt FSB en bra bild på vad företaget har presterat så här långt. Det ger också en bra bild av ägarnas kapacitet vilket kan ge en viss trygghet i ägarna. Ofta så känner banken inte ägarna varken som yrkesmänniskor eller som personer. Eftersom det är ägarna som ska hantera bankens och företagets pengar samt att de ska hantera hela verksamheten och rörelsen så är ägarna en av de viktigaste delarna som banken behöver bedöma. Stenborn anser att ägarnas betydelse för företaget har blivit ännu viktigare då det är de som ska bära allt.

Fungerar inte ägarna tillräckligt bra så fungerar inte företaget och eftersom bankernas synliga säkerhetsmassa har blivit mindre efter lagförändringarna så måste bankerna lägga ännu mera ansvar på ägarna enligt Stenborn. Detta innebär att bedömningen av ägarnas kapacitet har ökat i betydelse efter lagändringarna.

En annan viktig del vid kreditbedömningen är bankens bild av ägarna, dess karaktär, vad det är för sorts personer, om det är en entreprenör eller om det är någon som är mera försiktig.

Enligt Stenborn så kanske ägarnas karaktär har blivit ännu mera viktig i och med ändringarna

i Förmånsrättslagen. Karaktären hos kunden anser Stenborn kan överväga om kunden får

kredit eller inte. Det bygger mycket på känslan den kundansvarige får vid möte med kunderna

6. Intervjuer och analyser

och detta är ännu viktigare idag eftersom belåningsmöjligheterna har försämrats för banken då de bara får 55 % av massan vid en eventuell konkurs. Detta innebär att en bra relation till företagaren och att banken känner förtroende för företagaren är oerhört viktigt.

Det är också viktigt för banken att förstå det lånesökande företagets verksamhet, marknad, konkurrenssituation, kunder och så vidare. Ett enkelt men hållbart sätt är enligt Stenborn att göra en SWOT

-analys och dela in kunden i olika delar, se vad för hot och möjligheter som kunden har. Men utgångspunkten är som nämnts ovan det som har hänt i dåtid.

Stenborn anser vidare att säkerheternas förhållande till återbetalningsförmågan har förändrats i och med lagändringarna. Den enskilt största förändringen i bankers kreditbedömning efter förändringen av Förmånsrättslagen är att det har blivit mycket större fokus på återbetalningsförmågan hos låntagarna. Det innebär att det är viktigt att på en nära nivå diskutera med kunden. Stenborn anser att återbetalningsförmågan är den mest fundamentala delen som bankerna ska bedöma vid en kreditpropå. Trots att återbetalningsförmågan är nummer ett vid en kreditbedömning så har FSB och kanske även bankerna generellt sett enligt Stenborn lutat sig mera mot säkerheterna än att koncentrera sig på att bedöma den framtida återbetalningsförmågan. Men detta har ändrats nu då bankerna har blivit tvungna till det enligt Stenborn. FSB insåg redan innan lagförändringen av Förmånsrättslagen att de var tvungna att bli bättre på att bedöma kundernas återbetalningsförmåga och att det inte räckte med att göra en finansieringsanalys utan att de också var tvungna att titta framåt och lägga in framtida parametrar vid kreditbedömning. Detta för att i större utsträckning relatera till kassaflödet.

Framtida kassaflöden är en viktig faktor vid kreditbedömning som ökat ytterligare i betydelse enligt Stenborn, då det i allra högsta grad påverkar återbetalningsförmågan. Det är här tyngdpunkten ligger idag för FSB, att försöka bedöma vad företaget ska göra nästa år, vilka investeringar de står inför, vad de tror om marginalerna och så vidare.

En av de viktigaste tillgångarna att bedöma är vad varulagret är värt, vilket också är den svåraste delen att bedöma då banken inte gör inventeringar. Bedömningen av tillgångarna är enligt Stenborn ännu viktigare nu när de vet att de får mindre del av tillgångarna vid en eventuell konkurs.

Enligt Stenborn så fick bankerna vid en eventuell konkurs av en låntagare inte ut mer än max 20 % av massan som ingick i ett företagshypotek trots att säkerheten var på 100 % av massan.

70

SWOT= StrenghtsWeaknessOpportunitiesThreats

6. Intervjuer och analyser

Detta berodde på motfordringar som dök upp vid en konkurs och att de bokförda värdena på tillgångarna inte alltid fanns på andrahandsmarknaden. Det var därför svårt för banken att göra en försiktig bedömning av säkerheten. Idag har bankerna förmånsrätt i 55 % av säkerhetsmassan vilket innebär att de får ännu mindre än de 20 % som de fick då de hade förmånsrätt i 100 % av säkerhetsmassan. Så idag gäller det att i ännu högre grad bedöma tillgångarna som ingår i säkerhetsmassan till ett väldigt lågt värde och dessutom inse redan från början att tillgångarna har ett väldigt lågt värde.

SHB: Vid kreditbedömning fäster SHB stor vikt vid den lånesökandes karaktär. Sandin anser att det är en av de faktorer som väger tyngst då det är den lånesökande som skall driva företaget och handskas med bankens pengar. Även företagets kapacitet bedöms och är det en ny kund så går SHB på känslan samt tar in officiella uppgifter om kunden. Vidare så vill SHB få in en affärsplan som underlag vid kreditbedömning för att se om de tror på företagsidén som också är en mycket viktig del vid bedömningen. Sandin anser också att banken inte kan hänga upp krediten på säkerheter även om de tar hänsyn till säkerheter vid kreditbedömningen.

På befintliga företag nyttjar SHB Upplysningscentralen (UC) som förser dem med redovisningsinformation, nyckeltal som likviditet och soliditet, kassaflöde och de väsentligaste förändringarna i företag. Vidare är de benägna att få in budgetar från företag för att skapa sig en bättre bild av företagets framtid och dess framtida kassaflöde. När återbetalningsförmågan bedöms så tittar SHB också på företagsledningens förmåga.

Kassaflödet har även det en avgörande betydelse enligt Sandin.

Direkt när lagförändringarna kom så började SHB att arbeta efter en ny modell för kreditbedömning. Modellen tillåter nu även att kreditgivaren kan lägga in flera faktorer som påverkar bolagets återbetalningsförmåga. Återbetalningsförmågan har alltid varit viktig för SHB men Sandin anser att SHB till viss del har ökat fokusen på återbetalningsförmågan efter lagändringarna.

De tillgångar hos det lånesökande företaget som SHB tittar extra noggrant på är fasta

tillgångar, anläggningstillgångar. Fastigheter är ganska lätt att bedöma värdet på medan

inventarier ofta inte har så stort reellt värde för banken. Kundfordringar anser Sandin är en

viktig post.