JURIDISKA INSTITUTIONEN
Stockholms universitet
UTSATTA
EU-MEDBORGARES RÄTT TILL
UTBILDNING I SVERIGE
Carmen Tillo Elfgren
Examensarbete i Europarätt, 30 hp Examinator: Ulf Bernitz
Innehållsförteckning
SUMMARY ... ..1
SAMMANFATTNING ... 3
FÖRORD ... 5
FÖRKORTNINGAR ... 6
1. INLEDNING ... 7
1.1 Bakgrund ... 71.2 Syfte och frågeställningar ... 7
1.3 Metod ... 8 1.3.1 EU-rättslig metod………...………..8 1.3.2 Rättsdogmatisk metod……….10 1.4 Disposition ... 10 1.5 Avgränsning ... 11 1.6 Definitioner………..12
2. FOLKGRUPPEN ROMER ... 13
2.1 Romers historia ... 132.2 Romska barns skolgång i Sverige förr...14
2.3 Romers situation i Rumänien och Bulgarien………15
2.4 Skolgången i Rumänien och Bulgarien………..…...…………..………...16
2.5 Slutord………17
3. RÄTT TILL UTBILDNING ENLIGT MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER………19
3.1. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna……….……..…19
3.1.1 Diskrimineringsförbud enligt ESK-konventionen………….……….………20
3.1.2 Fyra kriterier enligt CESCR……….………..21
3.2 Barnkonventionen….………..……….22
3.2.1 Barnets bästa……….………..……….22
3.3 Rätt till utbildning enligt Europakonventionen………..………..23
3.4 Konventionen mot diskriminering inom utbildning……….……….…….25
4. RÄTT TILL UTBILDNING ENLIGT EU-RÄTTEN……….……….…27
4.1 Rätten till fri rörlighet………...………..……….27
4.1.1 Den historiska bakgrunden....………27
4.1.2 Principen om tilldelade befogenheter..……..………..28
4.1.3 Unionsmedborgarskapet………..29
4.1.4 Rörlighetsdirektivet 2004/38/EG…..……….30
4.1.4.1 Basrättigheterna………..31
4.2 Ekonomiskt och icke ekonomiskt aktiva………….………..32
4.2.1 Rätt till utbildning för barn till arbetstagare…..…….……….………….33
4.2.2 Rätt till utbildning för barn till egenföretagare…....………..35
4.2.3 Rätt till utbildning för barn till arbetssökande………..35
4.3 Rätt till utbildning enligt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna………36
4.4 Begränsningar i kravet på likabehandling……….39
4.5 Slutord……….43
5.RÄTT TILL UTBILDNING ENLIGT SVENSK RÄTT ... 44
5.1 Den svenska lagstiftningen…….……….45
1
SUMMARY
The right to education is regulated in both EU and international human rights law. This study has addressed the issue whether EU-citizens who lawfully exercise their right to freedom of movement, for a maximum of three months are entitled to education in Sweden. The study also examines whether Romanian children who reside in Sweden more than three months have a right to education.
The study deals with two ways that establish the right to education. EU legislation explicitly provides a right to education for children of workers, self-employed workers, and jobseekers. The result is that it does exist a right to education for these categories of EU-citizens. The study also investigates if non-financially active EU citizens have a right to education and if the EU law provides a right to enjoy education through the equal treatment provision. To answer this question an important issue arises regarding whether education falls under the exemption rules and if the right to education constitutes social assistance. The result shows that access to free education does not fall under the social assistance exemption provisions of the Mobility Directive and the only way to derogate the right to education is when education is a part of social assistance. The conclusion is that even non-active EU citizens can have the right to equal treatment, thus giving them the right to education because of EU law.
2
The Child Convention has also been emphasized in this study. According to the Child Convention, it is consistent with the best interests of a child to gain access to education. Non-discrimination conventions have also stipulated that all children should be entitled to a free education.
3
SAMMANFATTNING
Rätten till utbildning stadgas både i EU-lagstiftningen och i internationella instrument gällande mänskliga rättigheter. Den här studien har behandlat situationen huruvida romska barn som utnyttjar sin rätt till fri rörlighet i maximalt tre månader har rätt till utbildning i Sverige. Studien undersöker också om romska barn som saknar uppehållsrätt efter denna tremånadersperiod kan ha rätt till utbildning.
Studien behandlar två tillvägagångssätt som etablerar rätten till utbildning. Barn till arbetstagare och egenföretagare har rätt till utbildning i den medlemsstaten de vistas i. Studien tar dessutom upp frågan om vad som gäller för icke ekonomiskt aktiva EU-medborgare. Likabehandlingsprincipen i Rörlighetsdirektivet har dessutom behandlats i syfte för att utreda om EU-medborgare har rätt till utbildning till följd av denna princip. För övriga kategorier av EU-medborgare blir frågan om vad som ingår i socialt bistånd relevant eftersom de inte kan kräva sådant bistånd under vistelsens tre första månader. En slutsats har dragits om att tillträde till kostnadsfri utbildning inte ingår i undantagsbestämmelserna om socialt bistånd vilket innebär att arbetssökande och icke-ekonomiskt aktiva EU-medborgare har rätt till likabehandling och därmed rätt till utbildning till följd av EU-rätten redan från vistelsens början. Denna studie har också beaktat de internationella konventionerna vad rör mänskliga rättigheter. Ändamålet har varit att undersöka huruvida rätten till utbildning regleras där. Resultatet påvisar att en rätt till utbildning föreligger i de mänskliga rättigheterna. Europadomstolen har konstaterat att rätten till utbildning inte är absolut utan kan inskränkas men att inskränkningarna måste vara förutsebara, syfta till ett legitimt ändamål och vara proportionerliga. Det måste dessutom finnas en balans mellan utbildningsbehovet hos dem som befinner sig i staten och statens eventuellt begränsade möjligheter att tillmötesgå behovet. Europadomstolen har också fastställt att utbildning särskiljer sig från andra samhällstjänster genom att åtnjuta skydd direkt i konventionen och att utbildning är en speciell form av samhällstjänst genom att inte enbart gynna dem som får utbildning utan fyller dessutom en vidare samhällelig funktion. Utbildning är oundgänglig och spelar en avgörande roll för främjandet av mänskliga rättigheter.
Barnkonventionen har också behandlats i studien. Enligt Barnkonventionen anses det vara förenligt med ett barns bästa att få tillgång till utbildning. Konventioner om icke-diskrimineringen stadgar också att alla barn skall ha rätt till en kostnadsfri utbildning.
4
5
FÖRORD
Nu har min tid kommit och det är dags för mig att lämna Juridicum efter nästan fem år på Stockholms universitet. Jag är stolt över min uppsats och den har under vägens gång visat sig vara väldigt utvecklande och givande för mig. Jag har arbetat heltid och även om det har varit en utmaning så är jag väldigt glad att jag valde att arbeta med denna fråga som är aktuell och viktig. Nu ser jag ser fram emot allt vad framtiden kommer att innebära!
Jag vill i första hand tacka min handledare Björn Lundqvist som gett mig vägledning och inspiration i mitt arbete. Det har varit både roligt och givande att få ha dig som min handledare under denna tid!
Jag vill också rikta ett stort tack till min make Andreas Elfgren som har varit ett enormt stort stöd under min tid på Juridicum. Ditt stöd har betytt väldigt mycket för mig!
Slutligen vill jag också tillägna ett varmt tack till mina föräldrar, Nawal och Kais Tillo, som lämnade sitt hemland med förhoppningen om att jag och mina syskon skulle få leva i trygghet och få ha tillgång till utbildning och som skulle resultera i en trygg framtid med många goda möjligheter. Tack för ert stöd under min tid på Juridicum och för att ni alltid trott på mig!
6
Förkortningar
Barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter
CADE Convention Against Discrimination in Education
CESCR Committee on Economic, Social and Cultural Rights
ECOSOC Economic and Social Council
ECSR European Committee of Social Rights
EHRR European Human Rights Reports
EKMR Europeiska Konventionen om skydd för de
mänskliga rättigheterna
ESK-konventionen FN: s konvention on ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheterna
FN Förenta Nationerna
FEU Unionsfördraget
FEUF Funktionsfördraget
ICESCR International Covenant on Economic, Social and
Cultural Rights Prop. Proposition RB Rädda Barnen RF Regeringsform (1974:152) SFS Svensk författningssamling SkolL Skollagen (2010:800) SoL Socialtjänstlagen (2001:453)
SoS SOU Statens Offentliga Utredningar
UNESCO United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization
7
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Ett av FN:s milleniemål är att alla barn ska gå i grundskola.1 Skolan är i många fall nödvändig
för en människa att känna till och för att kunna hävda sina mänskliga rättigheter. Enligt FN (UNDP) är en grundläggande utbildning för barn nödvändig för att på ett bestående sätt skapa bättre levnadsvillkor i ett land.2
Det kan uppfattas som en självklarhet att alla barn i Sverige har rätt till utbildning. Positiva förändringar och förbättringar har åstadkommits när det avser denna rätt. Sverige har fått kritik från FN i olika sammanhang ifråga om rättighetsskydd för personer som vistas i Sverige utan tillstånd eller utan stöd i någon författning. UNICEF och barnrättskommittén, har uttryckt oro över papperslösa barns situation i Sverige.3 Detta bidrog till att en femte punkt infördes i 29 kap. 2 § 2 st. skollagen och ändringen innebär att barn som tillhör denna kategori har rätt till utbildning, trots att de olagligen befinner sig i landet.4 Barn som inte är folkbokförda i landet räknas ändå som bosatta och har därmed rätt till utbildning enligt skollagen. Skollagstiftningens ändamål är att tillgodose barns rätt till utbildning.
Denna uppsats berör EU-medborgare rätt till utbildning, både de som lagligen vistas i Sverige och de som olagligen vistas i Sverige. En diskussion om utsatta EU-medborgare som saknar uppehållsrätt kan anses ingå i kategorin ”papperslösa” och därigenom ha rätt till utbildning tas upp i studien samt om det är ett brott mot Europakonventionen att neka dessa personer rätten till utbildning.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att besvara den centrala frågan:
• Har barn, som är medborgare i ett annat EU-land, och som inte uppfyller kraven på uppehållsrätt, rätt till utbildning i Sverige? Kan denna grupp av EU-medborgare falla in under skollagens definition av ”papperslösa” och därigenom ha rätt till utbildning?
1 FN:s webbplats för millinemålen
http://www.millenniemalen.nu/alla-barn-ska-ga-i-skolan/ Senast hämtad 20171122
2 Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter
http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna/vilka-rattigheter-finns-det/ratten-till-utbildning Senast hämtad 20171122
3 SOU 2010:5 Skolgång för alla barn s. 35 och 52 samt prop. 2012/38:58 Utbildning för barn som vistas i landet
utan tillstånd, s. 42.
4 Lerwall, Lotta, http://svjt.se/svjt/2017/315 Rätt till utbildning för icke folkbokförda personer, 2017 s.2. Senast
8
För att kunna svara denna fråga kommer andra frågor att besvaras:
• Hur definieras arbetstagare, egenföretagare och arbetssökande enligt EU-rätten? Föreligger det en rätt till utbildning för dessa kategorier av EU-medborgare till följd av EU-rätten?
• Stadgar likabehandlingsprincipen i EU-rätten en rätt till utbildning eller kan rätten till utbildning falla in under undantagsbestämmelserna i kravet på likabehandling och därmed begränsas?
• Föreligger det krav på vistelsetidens längd i en medlemsstat för att ett barn ska få tillgång till utbildning?
• Är det ett brott mot Europakonventionen att neka personer som olagligen vistas i landet tillgång till utbildning?
När det gäller utsatta EU-medborgare är rättsläget oklart om dessa kan ses som papperslösa eller ej. Syftet med denna studie är att undersöka denna fråga för att kunna fastställa huruvida en utsatt EU-medborgare som saknar uppehållsrätt har en rätt till utbildning i Sverige. Det är också av stor vikt för denna studie att undersöka om rätten till utbildning enligt Europakonventionen är av en absolut karaktär. Om rätten till utbildning kan inskränkas enligt Europakonventionen – vilka krav uppställs på inskränkningarna?
1.3 Metod
Uppsatsen består av tre delar. Den består av en introducerande del, en rättsdogmatisk del och en avslutande del. I den introducerande delen beskrivs romers historia och romska barns skolgång i Rumänien och Bulgarien. I den rättsdogmatiska delen betonas de aktuella rättskällelärorna som är relevanta i avseendet och i den avslutande delen presenteras en konklusion där frågan om romska barn, i de angivna situationerna ovan, har rätt till skolgång i Sverige.
1.3.1 EU-rättslig metod
9
Den europeiska utveckling kan ses som ett samspel mellan den europeiska och nationella rätten där EU-rätten har företräde framför medlemsstaternas nationella rätt.5
EU-rätten består av en rad olika rättskällor som står i hierarkiskt förhållande till varandra. Dessa rättskällor utgör primärrätt, bindande sekundärrätt, internationella avtal, allmänna rättsprinciper och EU-domstolens samt förstainstansernas rättspraxis. Generaladvokaten förslag till avgörande, EU-rättslig doktrin och ekonomiska teorier är vägledande rättskällor men utgör inte bindande sekundärrätt.6
Primärrätten står över all annan unionsrätt och är alltså högst i den hierarkiska rättskälleläran. Primärrätten består av fördrag med tillhörande bilagor samt protokoll. En översiktlig definition av vad som är ett fördrag kan beskrivas som ett beslut som utarbetats och godkänts gemensamt av medlemsländerna i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. De rättsakter som utformas med hjälp av fördragen betecknas sekundärrätt och utfärdas enligt EUF-fördraget artikel 288 och kan vara bindande och icke bindande. Förordningar, direktiv och beslut utgör bindande rättsakter medan icke bindande rättsakter består av bland annat yttranden samt rekommendationer.7
EU-rättsliga källor utgör en mellanled mellan den internationella och den nationella rätten mot den bakgrunden att EU i stor utsträckning träder in i medlemsstaternas ställe i internationella förhandlingar.8 EU-domstolen använder en annan tolkningsmetod än svenska domstolar. Skillnaden mellan EU-domstolens metod från den svenska juridiska metoden är förhållningssättet till allmänna rättsprinciper. EU-domstolen ser reglerna ofta som ett uttryck för mer grundläggande principer som kan förklara reglernas innehåll och plats i det större systemet. EU-domstolen fokuserar på regelns syfte i ett större sammanhang och inte regelns ordalydelse.9 EU-domstolens främsta tolkningsprincip är den ändamålsenligt orienterade tolkningsmetoden som också kallas för teleologisk tolkning.10
Rättspraxis inom EU-rätten utgör också en viktig rättskälla. EU-rättslig praxis kan uppstå hos både de nationella domstolarna och EU-domstolen. EU-domstolens rättspraxis är av vikt för hur de nationella domstolarna ska döma och det är dessutom en av EU-domstolens viktigaste
5 A.a. s. 109.
6 Hettne och Otken, Eriksson (red), EU-rättslig metod – teori och genomslag i svensk rättstillämpning,
Stockholm, 2011, s. 173.
7 A.a s. 40.
8 Korling och Zamboni, Juridisk metodlära, 2013, s.110.
9 Hettne och Otken, Eriksson (red), EU-rättslig metod – teori och genomslag i svensk rättstillämpning,
Stockholm, 2011, s. 38.
10
uppgifter, att skapa underlag för en gemensam tolkning av EU-rätten inom hela unionen. De nationella domstolarna ska betraktas som EU-rättens kraftverk som säkerställer att unionsrätten beaktas bland annat genom att tillämpa principen om unionskonform tolkning och medlemsstaternas skadeståndsskyldighet.11
Ett mål eller ärende på en nationell nivå kan inte på direkt sätt föras till EU-domstolen genom ett överklagande i en nationell domstol.12 För att man ska komma till EU-domstolen finns två vägar att gå. Det uppstår situationer där en nationell domstol begär ett så kallat förhandsavgörande.13 En sådan begäran skickas till EU-domstolen i de fall en nationell domstol hanterar en EU-rättslig fråga om det råder osäkerhet på hur EU-rätten ska tolkas i ett visst avseende. EU-domstolen inkommer med ett svar på frågan och den nationella processen återupptas. Den nationella domstolen är bunden av EU-domstolens utlåtande.14
Det andra tillvägagångssättet är att EU-domstolen på anmälan av EU-kommissionen upptar mål där enskilda medlemsstater anklagas för att inte följa primärrätt. Detta kallas för fördragsbrott.15
En sådan situation kan uppstå när en medlemsstat, helt eller delvis, inte har implementerat ett direktiv på utsatt tid.
1.3.2 Rättsdogmatisk metod
Den rättsdogmatiska metoden handlar om att fastställa gällande rätt. Metoden består av att beskriva gällande rätt och systematisera denna. Systematiseringen bygger på att identifiera samband, likheter och principer. 16 Utgångspunkten i metoden är att man använder ett begränsat antal källor: lag och förarbeten, prejudikat och doktrin. Dessa nämnda källor är definitionsmässigt relevanta för analyseringen.17 I denna studie söks svaren i de nämnda källorna och denna metod bygger också på att förtydliga hur de enskilda rättskällorna förhåller sig till varandra på det aktuella området och hur rättsreglerna bör förstås och hanteras.
1.4 Disposition
Studien består av tre delar. Den första delen är en introducerande del där romers historia kommer att redovisas. Den aktuella situationen för romer i Rumänien och Bulgarien kommer
11 Hettne och Otken, Eriksson (red), EU-rättslig metod – teori och genomslag i svensk rättstillämpning,
Stockholm, 2011, s. 28.
12 Bernitz och Kjellgren, Europarättens grunder, 5 uppl., 2014, s.60. 13 A.a. s. 222.
14 A.a. s. 225. 15 A.a. s. 60 ff.
16 Korling och Zamboni, Juridisk metodlära, 2013, s.21.
17 Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattande – ämne, material, metod och argumentation. 3 uppl.,
11
också att betonas. Eftersom studien behandlar romska barns rätt till skolgång i Sverige finns det också skäl att undersöka hur skolgången ser ut för dessa barn i Rumänien och Bulgarien och därför har skolsituationen också belysts.
Kapitel 3 kommer att behandla de internationella konventionerna vad rör de mänskliga rättigheter. Syftet är att undersöka i första hand om det finns en rätt till utbildning enligt de mänskliga rättigheterna. Huvudfokuset kommer primärt att ligga på Europakonventionen och Barnkonventionen för att fastställa huruvida rätten till utbildning föreligger. I detta kapitel kommer även diskrimineringsförbudet som råder inom utbildning att belysas.
Kapitel 4 kommer att behandla rätten till utbildning enligt EU-rätten. Under detta kapitel kommer unionsmedborgarskapet och rörlighetsdirektivet att diskuteras. Rätten till utbildning för ekonomiskt aktiva och för icke ekonomiskt aktiva kommer också att lyftas upp i syfte att fastställa om dessa har rätt till utbildning. Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna kommer att likaledes att behandlas för att fastställa om det föreligger en rätt till utbildning och hur denna rätt skall tolkas enligt stadgan. Likabehandlingsprincipen och undantagsbestämmelserna för principen kommer att avslutningsvis att behandlas. Ändamålet är att fastställa om rätten till utbildning utgör socialt bistånd och om den kan mot denna bakgrund inskränkas.
Kapitel 5 kommer att behandla den svenska skollagstiftningen. Detta kapitel kommer att behandla den svenska skollagstiftningen vad avser barns rätt till skolgång i Sverige. Ett svar kommer också att utarbetas vad gäller frågan om utsatta EU-medborgare kan ses som papperslösa och därigenom uppbära en rätt till utbildning. I det här kapitlet kommer både den internationella rätten gällande mänskliga rättigheter och EU-rätten att knytas an till den svenska skollagstiftningen. Svar på om det föreligger krav på vistelsetidens längd i en medlemsstat för att erhålla tillgång till utbildning kommer att ges.
Det är viktigt att erinra att rätten till utbildning inte endast kan förstås ur en enda aspekt utan att alla dessa kapitel där gällande rätt fastställs samspelar med varandra och varje rätt utgör ett viktigt led i hur rätten till utbildning skall ses och bedömas.
12
1.5 Avgränsning
Primärt fokuserar den här studien på rätten till grundskolan och inte på universitetsutbildning. Det som kommer att analyseras i studien är existensen till utbildning enligt gällande rätt på uppsatsens område. I det här fallet kommer fokuset ligga på Sveriges skyldigheter att tillgodose rätten till utbildning och en undersökning av den medlemsstaten en EU-medborgare är medborgare i kommer inte att göras.
En EU-medborgare behöver nödvändigtvis inte vara av romskt ursprung men den här studien tar sikte på just EU-medborgare av romskt ursprung. Många EU-medborgare av romskt ursprung vi i Sverige då de utnyttjar sin rätt till fri rörlighet i maximalt tre månader. Många av denna folkgrupp stannar kvar i Sverige och vistas således utan uppehållsrätt. Detta är en aktuell debatt i Europa och i Sverige och därav är det både aktuellt och relevant att kartlägga huruvida dessa barn har rätt till utbildning i Sverige eller ej.
1.6 Definitioner
I studien används begreppet utsatta EU-medborgare. Begreppet utsatta EU-medborgare används bland annat i betänkandet Framtid sökes - Slutredovisning från den nationella samordnat för utsatta EU-medborgare.18 Med uttrycket utsatta EU-medborgare åsyftas romska barn som vistas i Sverige, både lagligen och olagligen. Bakgrunden till begreppet utsatta är för att dessa barn vistas i Sverige med sina föräldrar för att tigga och få tillräckligt med medel för sitt uppehälle.
13
2. FOLKGRUPPEN ROMER
Syftet med detta avsnitt är att ge läsaren en kort beskrivning om folkgruppen romer och deras historia. Huvudfokuset kommer att ligga på hur romer har haft det historiskt i Sverige och i Europa. Romers aktuella situation i Rumänien och Bulgarien kommer också att betonas. Mot den bakgrunden att studien behandlar romska barns rätt till skolgång i Sverige har hänsyn också tagits till skolgången för de romska barnen i deras hemländer.
2.1 Romers historia
Av världens mellan femton och tjugo miljoner romer lever de allra flesta i Europa. I Europa lever det uppskattningsvis tolv miljoner romer och de utgör kontinentens största minoritet utan ett eget territorium. Romer finns i alla världens länder, möjligen med undantag för Island och Malta. De flesta romer bor i Tjeckien, Slovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien.19
Begreppet romer betyder på romernas egna språk ”människa” eller ”gift man”. Eftersom denna folkgrupp föredrar att bli kallade romer väljer jag att endast använda mig av denna term i studien.20
Folkslaget romer utgör ett enda folkslag men har sitt ursprung från olika stammar. De största stammarna i världen är Khelderasa, Lovari och Sinti.21 Romernas språk är romani chib och är besläktat med sanskrit. Det är ett indoeuropeiskt språk som också har släktskap med moderna språk som hindi, urdu och punjabi.22 Romani chib består av ett 60-tal olika dialekter, som kan indelas i tjugo huvudgrupper. Den mest spridda språkvarianten är kelderash, och det finns romer som vill göra den till standardspråk.23
En annan intressant aspekt när det avser romer är deras egentliga ursprung. Forskare har undersökt detta och det har fastställts att denna folkgrupp har sitt ursprung i Indien. Man hävdar att det inte var endast naturkatastrofer, svält och krig som fick de att lämna Indien utan främsta orsaken var att romerna betraktades som lågkastiga shudra24 i det hinduistiska samhället och
enligt det hinduiska varnasystemet är shudra den lägsta av de fyra klasserna i den indiska samhällsordningen som praktiserats sedan forntiden. Utmärkande för shudra var att de inte var ljushyllta arier utan av mörkare dravidisk härkomst.25
19 Cederberg, Irka, Född fördömd, Romerna – ett europeiskt dilemma, 2010, s. 14. 20 A.a. s. 14 ff.
21http://www.rufs.org/romernashistoria/ Senast hämtad: 20171016
22 Cederberg, Irka, Född fördömd, Romerna – ett europeiskt dilemma, 2010, s. 16. 23 A.a s. 17.
24 Min kursivering.
14
Romerna anlände till Kreta och därmed till Europa år 1312. Romernas ankomst till Sverige brukar dateras till 1512 enligt en anteckning i Stockholms stadstänkeböcker. Sveriges romer delas in i fem grupper svenska romer, finska romer, resande romer, utomnordiska romer samt nyanlända romer.26
Sverige har en mörk historia när det gäller mottagandet och bemötandet av romer. Det var inte endast fördomar och negativa föreställningar om romer som spred sig till allmänheten utan Sverige har också antagit lagar och bedrivit politik på statlig och kommunal nivå som påverkade romers villkor och möjligheter att försörja sig och integreras i samhället.27 Ett exempel på detta var när den första allmänna zigenarförordningen som utfärdades år 1637 i Sverige som innebar att alla romer inom ett år skulle förvisas ut landet.28 De som påträffades därefter fick dödas. I 1914 års nya utlänningslag fastslog man att romer inte var önskvärda i riket.29 Romer som hade flytt från förföljelser i andra europeiska länder eller som hade överlevt Förintelsen fick inte resa in i Sverige. Regeringen skrev i ett brev till alla ambassader, att visum ”i allmänhet böra förvägras zigenare”.30
2.2 Den svenska skolgången för romerna i Sverige
Trots att skolan var obligatorisk i Sverige så var många romska barn utsatta för diskriminering i skolan och utestängda från den. Romska barns möjligheter att gå i skolan har begränsats av att kommuner i Sverige har fördrivit romer.31 Istället för att erbjuda romska familjer ett bra boende och skolgång för de romska barnen började man erbjuda utbildning i de tillfälliga lägren under sommaren och undervisningen skedde oftast utomhus.32 Undervisningen baserades på att lära de romska barnen att vara ”mindre romska” och bli mer av vad man ansåg var ”svenskt”. De romska eleverna fick en begränsad undervisning i ordinarie skolämnen och mestadels ägnades tiden åt att lära dessa elever att passa tiden, tvätta och laga kläder och hur man håller sig ren.33
26 Palosuo, Laura, En inventering av forskningen om romer i Sverige, 2008, s. 13.
27 Kommissionen mot Antiziganism, Antiziganism i Sverige – om övergrepp och kränkningar av romer under
1900-talet och idag, 2014, s. 4.
28http://www.rufs.org/romernashistoria/ Senast hämtad 20171016
29 Cederberg, Irka, Född fördömd, Romerna – ett europeiskt dilemma, 2010, s.38.
30 Kommissionen mot Antiziganism, Antiziganism i Sverige – om övergrepp och kränkningar av romer under
1900-talet och idag, 2014, s. 20.
31 A.a s. 44. 32 A.a s. 44 ff.
33 Kommissionen mot Antiziganism, Antiziganism i Sverige – om övergrepp och kränkningar av romer under
15
I början av 1900-talet började skolor i Sverige mäta elevers begåvning. Lärare kategoriserade barn i olika klasser och avgörande faktorer för vilken klass de skulle gå i var bakgrund, ekonomiska villkor, kön och etnisk tillhörighet. De romska barnen placerades i hjälpklasser eftersom man hade uppfattningen om att det förelåg ett samband mellan låg begåvning och resandefolket.34 Under 1940-talet hade man dessutom särskilda register över vilka som var resande barn och gick i hjälpklasser. Man registrerade vilka de romska barnen var släkt med, om och när de fick gratis skolböcker, tandvård och skollunch. Det var inte heller ovanligt att romska barn och vuxna undervisades tillsammans.35 För de romska elever som hade fått sin utbildning i hjälpklass var det svårt att få jobb. Romska elever kunde inte heller få anställning i staten.36
År 1962 infördes den nioåriga obligatoriska grundskolan i Sverige. Det innebar att alla elever i skolan skulle ges likvärdiga förutsättningar. Trots det fortsatte man hitta särlösningar för romska barn. Många romer vittnar att deras skolgång har präglats av kränkningar och diskriminering från både lärare och medelever. De uppger att skolan har upplevts vara en otrygg plats.37
2.3 Romers befintliga situation i Rumänien och Bulgarien
Rumänien är landet med flest romer men de finns också romer från Bulgarien, Tjeckien, Slovakien och Ungern. I Rumänien bor idag fler romer än något annat land i världen. Det är svårt att utge en exakt siffra på hur många eftersom myndigheterna har under en lång tid använt sig av en tvivelaktig statistik och romerna har dragit sig undan för att slippa bli registrerade. Anledningen till detta är assimileringstvången, den utbredda diskrimineringen och våldet som fått romer att dölja sin etniska tillhörighet.38 Det råder också osäkerhet på hur många romer det bor i Bulgarien och detta är på grund av samma anledning som för romerna i Rumänien.39 Till följd av att Rumänien och Bulgarien gick med i EU 2007 och deras medborgare kom att omfattas av den fria rörligheten har många romska rumänska eller bulgariska medborgare lämnat sina hemländer.40 Orsaken är den omfattande diskrimineringen i hemländerna som
34 A.a s. 45. 35 A.a s.46. 36 A.a s. 45 ff. 37 A.a s. 47.
38 Johansen, Otto, Jahn, Folket som ingen vill ha – Zigenarna i Östeuropa, s. 63. 38 Johansen, Otto, Jahn, Folket som ingen vill ha – Zigenarna i Östeuropa, s. 97. 40 EU:s officiella webbplats:
16
handlar om att romer inte får samma tillgång till grundläggande rättigheter som övriga medborgare i de berörda länderna. Romer lever i en djup fattigdom och har inte samma tillgång till rent vatten, sanitet, bostäder, utbildning och hälso- och sjukvård.
Över hela Europa tvångvräks romer från sina hem och utsätts för rasistiskt motiverade brott. Rättsvårdande myndigheter erbjuder inte heller romer rättsskydd i avseendet utan istället övervakar man romer mot bakgrund av föreställningen att denna folkgrupp är särskilt brottsbenägna. Romer som utsätts för hatbrott och romska kvinnor som utsätts för våld i hemmet saknar möjlighet till upprättelse och rättsskydd.41 Rasistiska föreställningar om romer som ohygieniska, obildade, oärliga och rotlösa leder till exkludering och segregation i Rumänien och Bulgarien. Rasismen som riktas mot romer eller mot människor som uppfattas romer kallas för antiziganism. Enligt Rita Izsák, FN:s särskilda rapportör för minoritetsfrågor, kan antiziganism definieras som ”en särskild form av rasism, en ideologi baserad på idén om
raslig överlägsenhet, en form av avhumanisering och institutionell rasism som närts av historisk diskriminering vilket uttrycks, bland annat, i våld, hatbrott, exploatering, stigmatisering och den mest oförblommande formen av diskriminering.” 42,43
2.4 Skolgången i Rumänien och Bulgarien
Ett område där romer också diskrimineras är inom skolväsendet. Detta förekommer både i Rumänien och Bulgarien. Det här får särskilt omfattande konsekvenser eftersom en stor del av romerbefolkningen består av barn och ungdomar.44 Romernas nomadiska tillvaro medförde tidigare att barnen inte kunde gå i skolan. De finns dessutom inte tillräckligt antal undervisningsplatser och visserligen finns det specialkvoter för minoriteter vid högre utbildningar men detta kom inte romerna tillgodo i någon större utsträckning.45
Enligt den senaste rapporten som utarbetades av FRA (European Union Agency for fundamental right) och som utkom i oktober 2014 kunde man fastställda att närvaron av romska barn i skolan är betydligt lägre i jämförelse med icke-romska barn.46 11 länder granskades (Sverige inkluderades inte) och undersökningen visade att 14% av romska barn hade en
41 Diskriminering av Europas Romer, Amnesty International:
https://www.amnesty.se/vad-gor-vi/diskriminering/romer/ Senast hämtad 20171122.
42 Diskriminering av Europas romer, Amnesty International
https://www.amnesty.se/vad-gor-vi/diskriminering/romer/ Senast hämtad 20171122
43 Min kursivering
44 Johansen, Otto, Jahn, Folket som ingen vill ha – Zigenarna i Östeuropa, s. 101. 45 A.a s. 101 f.
46 FRA, Education: The situation of Roma in 11 EU Member States, Luxemburg, 2014.
17
avbruten skolgång medan man hamnade på 3% för barn med en icke-romsk bakgrund. Man fastställde att den främsta orsaken till dessa alarmerande siffror för romska barn var att de påbörjade skolan mycket senare och den oregelbundna närvaron resulterade i att de hamnade efter och i tidiga skolutfall.47 Det är viktigt att belysa att denna studie är baserad på romsk etnicitet och inkluderar både medborgare och icke-medborgare i de berörda länderna. Rapporten är därför inte endast en presentation av siffror för romer som utövar sin rätt till fri rörlighet i ett land där de inte är medborgare och därmed inte får tillgång till utbildningssystemet. Mot denna bakgrund går det inte att använda FRA-rapporten för att se hur många romska barn som har ett EU-medborgarskap men som vistas utanför sitt hemland i maximalt tre månader innehar tillgång till utbildning. En slutsats kan emellertid dras utifrån rapporten om att romska barn är mer utsatta, har en oregelbunden skolgång, hoppar av skolan mycket tidigare och deras närvaro är mycket låg.48
Av de rumäner som inte går i skolan har uppskattningsvis 4 av 5 barn romskt ursprung.49 En
annan europeisk studie utfärdad av FRA från 2011 visar också att 51 procent av unga rumänska romer har lämnat skolan innan de fyllt 16 år och 67 procent av unga bulgariska romer.50 De
vanligaste orsakerna till att romska barn aldrig går till skolan är på grund av fattigdom och den omfattande diskrimineringen. Många romska barn är väldigt fattiga och måste ta hand om sina släktingar eller arbeta för att tjäna pengar och detta är också en faktor som bidrar till den låga närvaron i skolan.51
2.5 Slutord
I detta kapitel har läsaren fått en överskådlig inblick i romernas historia, traditioner och kultur. Romerna har en historia som har formats av diskriminering, förtryck och förakt. Än idag utsätts romer för diskriminering i en rad olika sammanhang. Runt om i Europa får romerna sina grundläggande rättigheter nekade. Dessa grundläggande rättigheter är självklara för majoritetssamhället och handlar om rätten till skolgång, arbete, bostäder och sjukvård. Denna omfattande diskrimineringen som romerna har utsatts för och än idag utsätts för är ett uttryck
47 FRA, Education: The situation of Roma in 11 EU Member States, Luxemburg, 2014, s. 11-12. 48 A.a. s. 56-57.
49 Rädda barnen, Rapport om minderåriga EU-medborgare, 2016, s. 14.
https://www.raddabarnen.se/Documents/medlemssidor/Verksamhet/lokalt-internationellt/minderaringa_eu-medborgare_webb.pdf Senast hämtad: 20172224
50 FRA, Romani Survery, 2011
http://fra.europa.eu/en/publications-and-resources/data-and-maps/survey-data-explorer-results-2011-roma-survey
51 Rädda barnen, Rapport om minderåriga EU-medborgare, 2016, s. 14 f.
18
för antiziganism. Antiziganism grundar sig på majoritetssamhällets fördomar om hurdana romer är. Det utanförskap som romerna lever i idag är en följd av de historiska övergreppen. Romer betraktas inte som fullvärdiga medborgare i omvärldens ögon och i synnerhet inte i de länderna de är medborgare i.
Sverige har också bidragit till förtrycket av romer genom att införa förordningar om bland annat att romer skulle fördrivas från landet. Sverige förde dessutom systematiska kartläggningar och registreringar där man baserade dessa på rasbiologi. Man mätte huvuden och utförde intelligenstester på romerna och negativa egenskaper hos denna folkgrupp söktes. Inte minst sagt det diskriminerande skolsystem som innebar att under första hälften av 1900-talet var romer inte välkomna till skolan och när de formellt fick tillträde till skolgång under 1900-talets andra hälft placerades de i särskilda klasser.52
Romers situation idag hänger samman med historien. Att romska barn idag inte har samma tillgång till utbildning i Bulgarien och Rumänien som de övriga majoritetssamhällets barn handlar om denna omfattande diskrimineringen. Att romska barn saknar samma rätt till utbildning i sina hemländer är enligt min mening ett sätt att reproducera den historiska diskrimineringen. Om resultatet i studien visar att romska barn saknar rätt till utbildning i Sverige så kan det vara viktigt att minnas att dessa barn aldrig kommer få en verklig chans till att utbilda sig och den utanförskap de lever i skulle fortsätta att pågå utan någon begränsning. I följande kapitel kommer rätten till utbildning enligt de mänskliga rättigheterna att behandlas. Syftet är att undersöka vilka internationella instrument som finns till hands och om rätten till utbildning är av en absolut karaktär eller om denna rättighet kan inskränkas.
52 Den mörka och okända historien: vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet DS 2014:8
19
3. Rätt till utbildning enligt de mänskliga rättigheterna
Sverige har förbundit sig att följa konventionerna om de mänskliga rättigheterna som har utarbetats inom ramen för bland annat Förenta Nationerna (FN) och Europarådet.53 Mänskliga rättigheter är sådana grundläggande rättigheter som varje enskild anses kunna hävda gentemot det allmänna.54 De mänskliga rättigheterna bär ett mellanstatligt skydd dvs. rättigheterna vilar på en folkrättslig grund.55
Genom ratificeringen av de viktiga konventionerna på uppsatsens område har Sverige förklarat sig bunden att främja och skydda de olika rättigheterna inom landet.56 FN:s råd för mänskliga rättigheter och kommittéer inom FN samt Europarådet har i uppgift att kontrollera hur länderna följer de konventioner som undertecknats och konventionsstaterna rapporterar regelbundet om hur länderna uppfyller konventionens krav. När det avser barnkonventionen lämnas rapporten till FN:s kommitté för barnets rättigheter som granskar rapporten och inkommer med synpunkter. 57 Nedan följer en redogörelse av konventioner som är av vikt för denna studie. I det här kapitlet undersöks huruvida forskningsfrågan kan besvaras med hänvisning till de internationella konventionerna rörande mänskliga rättigheter.
3.1 Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
En viktig konvention för denna studie är konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som också kallas för ESK-konventionen. Konventionen berör bland annat rättigheterna till arbete, en tillfredställande levnadsstandard och rätten till utbildning.58 Rätten till utbildning stadgas i Artikel 13 och enligt Committee on Economic, Social and Cultural Rights (CESCR) är utbildning en mänsklig rättighet i sig och som också är oumbärlig för att man skall kunna tillgodose andra rättigheter. Utbildning är också mycket viktig i andra sammanhang eftersom den kan stärka utsatta flickor och kvinnor, lyfta barn ur fattigdom, skydda barn från farligt arbete och sexuella utnyttjanden samt främja mänskliga rättigheter och demokrati i ett samhälle.59
53 SOU 2010:5 Skolgång för alla barn, s.36.
54 Fisher I., David, Mänskliga Rättigheter – En introduktion, 8 uppl., 2017, s. 13. 55 Fisher I, David, Mänskliga rättigheter – En introduktion, 8 upp., 2017, s. 13 f. 56 SOU 2010:5 Skolgång för alla barn, s.36 f.
57 A.a. s. 37.
58 SOU 2010:5 Skolgång för alla barn, s.36 ff.
20
3.1.1 Diskrimineringsförbud
Enligt Artikel 2 i ESK-konventionen föreligger ett diskrimineringsförbud. Utbildningen skall enligt konventionen möjliggöra alla individers deltagande i ett öppet samhälle och främja förståelse mellan etniska och religiösa grupper som mellan nationer. CESCR har också uttryckt sig följande om diskrimineringsförbudet:
Non-discrimination and equal treatment
”The prohibition against discrimination enshrined in article 2 (2) of the Covenant is subject to neither progressive realization nor the availability of resources; it applies fully and immediately to all aspects of education and encompasses all internationally prohibited
grounds of discrimination” 60
3.1.2 Fyra kriterier enligt CESCR
CESCR belyser att medlemsländerna måste ta de fyra kriterierna i beaktan vid en bedömning om rätten till utbildning är uppfylld. Den exakta och mest lämpliga appliceringen av kriterierna får bedömas i det land där denna applicering sker. De fyra kriterierna utgör en viktig funktion för att kunna utreda huruvida rätten till utbildning är uppfylld eller inte. De fyra väsentliga funktionerna är tillgänglighet, åtkomlighet, godtagbarhet och anpassningsbarhet.61 Ett samspel mellan alla fyra funktionerna är dessutom viktigt. Nedan följer en kort redogörelse om vad varje funktion innebär.
•
Tillgänglighet: Det här kriteriet handlar om att det skall föreligga tillräckligt många funktionella utbildningsinstitutioner inom statens jurisdiktion. Utbildningsinstitutioner är ett samlande beteckning för skola, institut, högskola, universitet eller liknande. Inrättningens huvudsakliga syfte skall vara att bedriva utbildning. Funktionaliteten bedöms i enlighet med varje enskild stats utveckling.62•
Åtkomlighet: Alla skall ha åtkomlighet till utbildning och en skillnad i människors åtkomlighet inom statens jurisdiktion får inte uppstå. Det råder dessutom förbud mot både formell och reell diskriminering. Vidare fastställs att utbildningen skall vara åtkomlig rent geografiskt alternativt via s.k. distansutbildningsprogram. Under denna punkt menar kommittén att staten har ett ansvar att erbjuda utbildning som är ekonomisk60 CESCR General Comment no 13, E/C.12/1999/10, p 31. 61 A.a. Artikel 13; p 6.
21
möjlig för alla att nyttja. Grundskolan skall vara gratis och tillgänglig för alla. Med hänsyn till staternas olikheter är gratis högre utbildning bara ett mål att arbeta mot i nuläget. 63
•
Godtagbarhet: Det är viktigt att utbildningen och pedagogiken är godtagbar. Med godtagbarhetsrekvisitet menas att den skall vara relevant och av god kvalitet och bereda utrymme för olikheter genom en kulturell acceptans. Godtagbarheten måste dessutom betraktas från studenterna, och i vissa fall förmyndarnas, synvinkel. 64• Anpassningsbarhet: Utbildningsväsendet skall ha en anpassningsförmåga. Med detta menar man att utbildningsväsendet skall kunna vara flexibel inför förändringar som kommer av samhällets behov. Flexibiliteten skall också tillförsäkra att studenternas behov skall tillgodoses då de har olika förutsättningar med hänsyn taget till deras sociala och kulturella bakgrunder. 65
3.2 Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling 1989 och ratificerades kort därpå av Sverige. På grund av ratificerandet är Barnkonventionen folkrättsligt bindande. Barnkonventionen är inte inkorporerad i den svenska lagstiftningen men Sverige har en skyldighet att följa konventionen genom ratificeringen. Staterna har genom konventionen åtagit sig att respektera och tillförsäkra rättigheterna som där anges. Det föreligger en skyldighet för staterna att aktivt arbeta för att rättigheterna ska tillkomma de som berörs.66
Barnkonventionen är inriktad på det enskilda barnet och innefattar både medborgerliga och politiska rättigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Konventionen skall betraktas som en helhet där de nämnda olika typerna av rättigheter är lika väsentliga.67
Rätt till utbildning stadgas i Artikel 28 och 29. Denna rätt ska förverkligas på grundval av lika möjligheter och detta hänger samman med förbudet av diskriminering. Konventionsstaterna får inte utesluta grupper av barn från rätten till utbildning eftersom den gäller alla barn oavsett bakgrund.68 Barnets utbildning skall syfta till att utveckla varje enskilt barns personlighet och förmågor.69 Den syftar dessutom till att utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna, olika
63 A.a. Artikel 13; p 6 b. 64 A.a. Artikel 13; p 6 c. 65 A.a. Artikel 13; p 6 d. 66 Barnkonventionen Artikel 2.
22
kulturer och skyddandet av miljön.70 Rätten till utbildning är också viktig när det avser att förbereda varje enskilt barn för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle som består av förståelse, fred, tolerans, jämställdhet mellan könen och vänskap mellan alla folk.71 Artikel 31 stadgar barns rätt till fritid, lek, vila och deltagande i det kulturella och konstnärliga livet.
3.2.1 Barnets bästa
Barnkonventionen skriver också att principen om barnets bästa bör vara en vägledning i alla åtgärder och situationer som rör barn.72
”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.”73
Principen om barnets bästa fokuserar på barnets välbefinnande. Hur välbefinnandet definieras är beroende av en rad faktorer såsom barnets ålder, mognad, psykosociala miljö och närvaron eller frånvaron av hans eller hennes föräldrar.74 Principen om barnets bästa har varit föremål för kritik eftersom den har betraktats som vag och öppen för olika tolkningar. Det har också noterats att principen om barnets bästa kan tolkas olika beroende på det kulturella sammanhanget och att detta minskar det faktiska skyddet av barnet i fråga. Förespråkarna för principen om barnets bästa argumenterar ändå för en användbarhet att obestämdheten i principen utgör ett viktigt inslag om mänskliga rättigheter i allmänhet och att barnkonventionen fastställer goda standarder och ett minimum av ett ramverk av etiska värderingar.75
3.3 Rätt till utbildning enligt Europakonventionen
Europakonventionen utgör ett annat system för rättighetsskydd än det som EU har infört genom rättighetsstadgan.76,77 Europakonventionen är väsentligt äldre och den har kommit till och utvecklats inom ramen för verksamheten inom Europarådet. Alla EU:s medlemsländer tillhör Europarådet och är bundna av Europakonventionen genom att ha inkorporerat den.78 EKMR är
70 Barnkonventionen Artikel 29.1 c och e. 71 Barnkonventionen Artikel 29.1 d.
72 Barnkonventionen Artikel 3.1 Definitionen av barnets bästa. Principen om barnets bästa uppkommer i andra
artiklar 9.1, 9.3, 18.1, 20.1, 21, 37 c, 40.2 b iii.
73 Min egna kursiv.
74 UNHCR, Guideline on Determining the Best Interest of the Child (2008), s.14-15.
75 McAdam, Jane, Complementary protection in international refugee law, Oxford University Press, Oxford,
2007, s. 179.
76 Bernitz, Ulf och Kjellgren, Anders, Europarättens grunder, 5 uppl., 2015, s. 147.
77 A.a. s. 147 f. Denna del av EU-rätten omtalas ofta som konventionsrätten för att skilja den från den inom EU
utvecklade unionsrätten.
23
införlivad med svensk rätt och gäller som svensk lag. Europakonventionens bestämmelser har en särskilt stark ställning genom att den har samma anspråk på företrädesrätt i förhållande till nationell rätt som annan EU-rätt. Detta innebär att konventionen har en högre rättslig status i Sverige som del av unionsrättens allmänna rättsprinciper än vad den annars har.79
Rätten till utbildning stipuleras i Artikel 2 i första tilläggsprotokollet till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Artikeln uttrycker att ingen får förvägras rätten till utbildning.80 Denna artikel är negativt formulerad och anger inte en ”rätt till utbildning”. Den negativa formuleringen som finns i artikeln tar sikte på att begränsa staternas skyldighet att tillhandahålla kostsam högre utbildning, och eftersom alla medlemsstater redan tillhandahöll kostnadsfri grundskola vid konventionens antagande, ansågs det inte nödvändigt att föreskriva en skyldighet för staterna att tillhandahålla grundläggande utbildning.81 Artikelns innebörd är att ingen ska förvägras tillgång till den
utbildning som finns.82
I Timishevfallet fastslog Domstolen att rätten till utbildning inte får ges en restriktiv tolkning då det skulle anses stå i strid med artikelns ändamål och syfte.83 Fråga uppstår huruvida Artikel
2 i första tilläggsprotokollet innebär att Sverige därmed bryter mot Europakonventionen om alla barn som vistas i landet inte ges tillträde till utbildning. I målet konstaterade Europadomstolen att artikelns första menings saknar inskränkningar.84 Europadomstolen slog senare fast att rätten till utbildning inte är av en absolut karaktär utan inskränkningar är fullt möjliga. Däremot måste vissa kriterier vara uppfyllda vad gäller inskränkningar av rätten till utbildning. Dessa kriterier syftar till att inskränkningarna måste vara förutsebara, syfta till ett legitimt ändamål och proportionerliga.85 Domstolen fastställde vidare att det måste föreligga en balans mellan utbildningsbehovet hos personerna som befinner sig i staten och statens eventuellt begränsade möjligheter att tillgodose behovet och underströk att utbildning avskiljer
79 A.a. s. 170.
80 Belgium Linguistics Case - ‘In the case “relating to certain aspects of the laws on the use of languages in
education in Belgium” v Belgium’ (Application no 1474/62; 1677/62; 1691/62; 1769/63; 1994/63; 2126/64)
81Lerwall, Lotta, http://svjt.se/svjt/2017/315 Rätt till utbildning för icke folkbokförda personer, 2017 s.18.
Senast hämtad: 20180101
82 Case ”Relating to certain aspects of the laws on the use of languages in education in Belgium” (Appl no
1474/62, 1677/62, 1691/62, 1769/63, 1994/63, 2126/64) Dom den 23 juli 1968 (det s.k. Belgiska språkmålet), punkt 4, Velyo Velev mot Bulgarien (Appl. no. 16032/07) dom den 27 augusti 2014, punkt 31 och 34 och Catan m.fl. mot Moldavien och Ryssland (Appl. No 43370/04, 18454/06, 852/05) dom den 19 oktober 2012, punkt 137.
83 Timishev mot Ryssland (Appl. nos. 55762/00 och 55974/00) dom den 13 mars 2006, punkt 64. 84 Timishev mot Ryssland, punkt 64.
85 Lerwall, Lotta, http://svjt.se/svjt/2017/315 Rätt till utbildning för icke folkbokförda personer, 2017 s.18 f.
24
sig från andra samhällstjänster genom att denna rättighet åtnjuter skydd direkt i konventionen och att utbildning är en speciell form av samhällstjänst genom att inte enbart gynna dem som får utbildning utan fyller en vidare samhällelig funktion.86
Enligt Artikel 1 gäller konventionsrättigheterna för alla som befinner sig inom statens jurisdiktion. Det innebär således att konventionsrättigheterna inte endast gäller de som lagligen vistas i Sverige. En viktig utgångspunkt är att dessa rättigheter inte är avhängiga medborgarskap, bosättning eller dylikt.87 Emellertid kan rättigheterna i konventionen inte användas som stöd för en rätt att vistas i landet. Europadomstolen har i en rad rättsfall slagit fast att det står varje stat fritt att själva reglera villkoren för att utlänningar ska få vistas i landet och att Artikel 8 om rätt till familje- och privatliv inte hindrar att en person utvisas.88, 89 Det innebär således att Europakonventionen inte hindrar en utvisning av papperslösa personer. En annan viktig fråga för denna studie är om personer, som saknar rätt att vistas i Sverige, har rätt till utbildning enligt Europakonventionen. För att besvara frågan måste man i första hand titta på den nationella lagstiftningen då denna har stor betydelse. Staten är inte förpliktad till att inrätta en viss utbildning och restriktioner i fråga om tillträde till befintlig utbildning är i viss utsträckning tillåtna.90 I Timishevfallet konstaterade dock Europadomstolen att den nationella lagstiftningen inte gjorde tillgången till utbildning beroende av registreringen av föräldrarnas hemvist och därmed får inte rätten till utbildning ges en snäv tolkning. Utbildning var dessutom tillgänglig och mot denna bakgrund ansågs det inte vara förenligt med konventionen att förneka någon tillgång till denna.91 Europakonventionen tillåter dock begränsningar av denna rättighet. I Timishevfallet saknades det stöd i den nationella lagstiftningen för att inte ge barnen i fallet utbildning.
Slutsatsen som kan dras härvid är att utbildning inte består av en absolut karaktär utan rättigheten är fullt möjlig att inskränka. Emellertid är det viktigt att inskränkningarna uppfyller Europadomstolens krav.
86 A.a. s. 18 ff. 87 A.a. s. 19.
88 Lerwall, Lotta, http://svjt.se/svjt/2017/315 Rätt till utbildning för icke folkbokförda personer, 2017 s.20.
Senast hämtad: 20180101
89 Osman mot Danmark (Appl.no. 38058/09) dom den 14 juni 2011.
90 Lerwall, Lotta, http://svjt.se/svjt/2017/315 Rätt till utbildning för icke folkbokförda personer, 2017 s.22.
Senast hämtad: 20180101
25
3.4 Konventionen mot diskriminering inom utbildning
Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur brukas förkortas till Unesco.92 De arbetar för att skapa fred genom ökat samarbete mellan medlemsländerna inom utbildning, vetenskap, kultur och medlemsländerna kommer tillsammans överens om gemensamma mål och diskuterar framtiden inom de nämnda områdena. Unesco bildades 1945 och har 195 medlemsländer. Sverige har varit medlem sedan 1950.93 Unesco antog 1960 konventionen mot diskriminering inom utbildning och Sverige anslöt sig till konventionen år 1967.94 Artikel 5 i konventionen behandlar staternas gemensamma mål och åtaganden såsom
syftet och värdet av utbildning.
Som tidigare uppgetts har Committee on Economic, Social and Cultural Rights skrivit om principen om icke-diskriminering och att denna icke-diskriminering sträcker sig till alla personer i skolåldern som är bosatta inom ett statsparti, inklusive icke-medborgare, och oavsett deras rättsliga status.95 Detta fastställs också av Unesco. Artikel 3 i Unesco:s konvention mot diskriminering inom utbildning stadgas principen om icke-diskriminering. Av relevans för forskningsfrågan är Artikel 3(e) viktig att belysa då den förbinder Sverige att ge utländska medborgare, som är bosatta inom territoriet, samma tillgång till undervisning som de svenska medborgarna. I Artikel 30 i FN:s konvention om skydd av alla migrerande arbetstagares och deras familjemedlemmars rättigheter stipuleras samma princip om icke-diskriminering. Sammantaget kan man fastställa att nationalitet utgör en kategori där det råder diskrimineringsförbud när det avser rätten till utbildning.96
3.5 Slutord
Syftet med detta kapitel var att undersöka om det finns en rätt till utbildning enligt de internationella konventionerna gällande mänskliga rättigheter. Rätten till utbildning anses vara en av de mest grundläggande rättigheterna och en nödvändig rätt för att man ska kunna åtnjuta andra rättigheter. Utgångspunkten för rätten till utbildning i detta kapitel är Barnkonventionen och Europakonventionen som fastställer en rätt till utbildning för alla barn. Även om Barnkonventionen inte är inkorporerad i svensk lagstiftning har Sverige en skyldighet att beakta
92 Det engelska namnet United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization. 93http://www.unesco.se/om-oss/unesco/ Senast hämtad: 20171111
94http://www.unesco.se/?infomat=konvention-mot-diskriminering-inom-undervisningen-1960 Senast hämtad:
20171111
95 Committee on Economic, Social and Cultural Rights, General Comment 13, The right to education
(Twenty-first session, 1999), U.N. Doc. E/C.12/1999/10 (1999), para 34.
96 Saul, Ben; Kinley, David; Mowbray, Jacqueline, The International Covenant on Economic, Social and
26
den vid åtgärder som rör barn. Barnets bästa är en central princip även om det inte föreligger en definition på vad som utgör barnets bästa. Emellertid kan slutsatsen om att utbildning kan ses som förenligt med ett barns utveckling och stärker ett barn i en rad sammanhang, inte minst i att känna till sina rättigheter. Det föreligger dessutom ett diskrimineringsförbud och inga barn får diskrimineras när det gäller rätten till utbildning.
Europakonventionen är av stor betydelse för studien. Barnkonventionen måste dessutom tolkas i ljuset av Europakonventionen. 97 Även om Europadomstolen fastställer att rätten till utbildning inte är absolut är det viktigt att påminna att den är av en speciell form som inte endast gynnar de som åtnjuter denna rätt utan den fyller också en viktig funktion i samhället och är avgörande för det mänskliga livet. Idag befinner sig många utsatta EU-medborgare, i synnerhet av romskt ursprung i Sverige. Det innebär att barn till dessa utsatta EU-medborgare vistas i landet. En viktig fråga är om Sverige begår ett brott mot Europakonventionen om de nekar dessa barn rätt till utbildning mot den bakgrunden att de saknar uppehållsrätt när de utnyttjar den fria rörligheten i maximalt tre månader. Svaret på frågan är att Sverige kan inskränka rätten till utbildning för dessa barn men samtidigt måste en motivering kunna ges till varför denna grupp barn inte skall ha rätt till utbildning. Det innebär således att inskränkningarna skall vara förutsebara och proportionerliga. Vems intresse är det som beaktas i det enskilda fallet och vilket annat intresse väger i sådana fall tyngre än ett romskt barns rätt till utbildning? Dessutom skall inskränkningarna syfta till ett legitimt ändamål vilket innebär att om inskränkningen skall ske måste den också ha stöd i lag.
Rätten till utbildning till följd av Europakonventionen kommer att vidareutvecklas i Kapitel 5 som fastställer den svenska skollagstiftningen och om romska barn anses vara papperslösa och därmed har en laglig rätt till skolgång. Det torde även här vara viktigt att påminna att Barnkonventionen och Europakonventionen samspelar med den svenska skollagstiftningen och dessa konventioner är en påminnelse på vad Sverige har åtagit sig att följa.
I nästa kapitel kommer rätt till utbildning enligt EU-rätt att fastställas. Kapitlet syftar till att utreda om det föreligger en rätt till utbildning till EU-medborgare och om romska barn dvs. utsatta EU-medborgare har en rätt till utbildning till följd av EU-rätten.
97 Timishev vs. Ryssland - Timishev-målet förstärker utan tvekan uppfattningen att den gemensamma Domstolen
27
4. Rätt till utbildning enligt EU-rätt
Det här kapitlet kommer i första hand behandla rätten till fri rörlighet som följer av unionsmedborgarskapet. Rörlighetsdirektivet kommer att stå i fokus för denna rätt. Kapitlet kommer även att definiera vilka kategorier av EU-medborgare tillhör de ekonomiskt aktiva och vilka EU-medborgare som faller utanför detta. Syftet är härvid att fastställa om det finns en rätt till utbildning för ekonomiskt aktiva personer.
I detta kapitel kommer även medlemsstaternas möjlighet att undanta bistånd för studier till dess medborgare har permanent uppehållsrätt att tas upp och för vilken kategori av EU-medborgare detta undantag gäller. En viktig fråga är också om anställda och egenföretagare har rätt till likabehandling ifråga om bistånd till uppehälle för studier i form av studiebidrag eller studielån innan de förvärvat permanent uppehållsrätt. Det andra undantaget på likabehandlingsprincipen kommer även att behandlas. Här är syftet att fastställa om tillträde till kostnadsfri utbildning räknas som socialt bistånd och om rätten till utbildning kan begränsas genom denna undantagsbestämmelse.
Avslutningsvis kommer rätten till utbildning enligt Europeiska unionens stadga om mänskliga rättigheter att behandlas och även hur denna stadga också förhåller sig till Europakonventionen.
4.1 Rätten till fri rörlighet
4.1.1 En historisk återblick
Innan man studerar rätten till fri rörlighet är det av stor vikt att förstå dess historiska bakgrund. Med den historiska bakgrunden menas ändamålet och det bakomliggande syftet med rätten. De fyra friheterna utgör basen i den inre marknaden. Dessa är fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. Fri rörlighet för personer är en av dessa grundläggande friheterna på den inre marknaden, som omfattar ett område utan inre gränser, där denna frihet säkerställs i enlighet med bestämmelserna i fördraget.98
Rätten till fri rörlighet inom EU var inte en frihet som alla EU-medborgare kunde åtnjuta i början av 1960-talet. För att en EU-medborgare skulle kunna utnyttja denna frihet förutsattes att vissa krav var uppfyllda. Det krävdes i första hand att man var medborgare i en medlemsstat
28
och att man var ekonomisk aktiv i det hänseendet att man var arbetande.99,100 Det var dessutom inte heller möjligt att flytta eller röra sig fritt om man inte hade ett arbete i den medlemsstaten man ville resa till.101 Under 1960-talet utvecklades den fria rörligheten för personer för att även inkludera personer som hade tillräckliga resurser och sjukförsäkring. Detta var alltså oberoende om man som EU-medborgare hade ett arbete i den mottagande medlemsstaten. Maastrichtfördraget102 antogs 1993 och då infördes EU-medborgarskapet.103 Detta innebar att man kunde börja utöva sin rätt till fri rörlighet inom unionen och det var längre inte nödvändigt att vara ekonomiskt aktiv för att kunna uppbära rätten.
Slutligen kom rörlighetsdirektivet 2004/38/EG som samlade den spridna lagstiftningen. Idag föreligger inga strikta bestämmelser avseende ekonomisk aktivitet för att man skall kunna utnyttja rätten till fri rörlighet. I synnerhet tas de ekonomiska kraven bort från de tre första månaderna av vistelsen i värdstaten. Emellertid måste personen däremot visa att han eller hon har tillräckligt med resurser för att kunna stanna och bo i landet. Detta kommer att diskuteras mer utförligt i delkapitlen nedan.
4.1.2 Principen om tilldelade befogenheter
En mycket central fråga är vilken kompetens som unionen har för att fatta för medlemsstaternas bindande beslut inom olika områden. Omfattningen av unionens beslutsmakt varierar emellertid högst väsentligt mellan olika områden och på många områden saknar EU i huvudsak egna maktbefogenheter. Områden där unionen har kompetens kan rådet och Europarlamentet oftast fatta majoritetsbeslut som är bindande för medlemsstaterna.104
I Artikel 1.1 i unionsfördraget stadgas att medlemsstaterna har upprättat Europeiska unionen mellan sig genom fördraget och tilldelat den befogenheter för att kunna uppnå de gemensamma målen.105 Den tilldelade kompetensen stadgas i Artikel 5.1 FEU och den handlar om att EU:s verksamhet bygger således på den kompetens som medlemsstaterna har överlåtit på EU genom fördragen. Enligt Artikel 5.2 FEU stadgas principen om tilldelade befogenheter. Den innebär att Unionen ska handla inom ramen för dessa sina tilldelade befogenheter för att nå de i
99 Barnard, Catherine, The substantive law of the EU: the four freedoms, 4. ed., Oxford University Press, Oxford,
2013, s. 229
100 Definitionen av arbetstagare finns i kapitel 3.5.
101 Barnard, Catherine, The substantive law of the EU: the four freedoms, 4. ed., Oxford University Press,
Oxford, 2013, s. 229 ff.
102 Även känt som Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget)
103 Artikel B (common provisions), Artikel 8a-8d Maastrichtfördraget, trädde ikraft 1993, OJ C 191 of
29.7.1992. 33
29
fördragen angivna målen. Alla befogenheter som inte har tilldelats unionen tillhör medlemsstaterna.106 Unionen saknar vad som kallas för kompetens-kompetens107 dvs. befogenhet att själv tillerkänna sig ytterligare kompetens utöver de befogenheter som unionen tilldelats i fördraget.108
EU:s kompetenser är uppdelade i tre huvudkategorier: exklusiv, delad och stödjande kompetenser.109
När det avser den exklusiva kompetensen regleras den i Artikel 3 i FEUF. Den exklusiva kompetensen innebär att EU har exklusiv befogenhet att lagstadga och anta rättsligt bindande rättsakter.110 När EU har en delad kompetens innebär det att den delas med medlemsstaterna och båda parter har befogenhet att lagstifta. Delad kompetens stipuleras i Artikel 4 i FEUF och det är viktigt att notera att medlemsstaterna får utöva sin befogenhet i den mån EU inte utövar sin, eller har beslutat att inte längre att utöva den vilket också framgår i Artikel 2.2 FEUF.111
Stödkompetensen stadgas i Artikel 6 i FEUF och den innebär att EU endast har kompetens att vidta åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder.112
I denna avhandling är det av både relevans och intresse att fastställa inom vilka kompetensområden rörelsefriheten och utbildning faller in under. Rätten till fri rörlighet är ett område där EU har delad kompetens med medlemsstaterna.113 När det avser utbildningsfrågor har EU endast kompetens att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder. Det innebär således att medlemsstaterna har huvudansvaret att lagstifta när det avser denna rättighet.114
4.1.3 Unionsmedborgarskapet
Varje person som är medborgare i en medlemsstat är unionsmedborgare enligt Artikel 9 i FEU och Artikel 20 i FEUF. Nationalitetens definition avgörs i enlighet med de nationella lagarna i den berörda staten. Det nationella medborgarskapet kompletteras av unionsmedborgarskapet men den ersätter inte det nationella medborgarskapet.115 I mål C-135/08 Rottman mot Bayen
106 A.a. s. 37 ff.
107 Lånad term från tyskans Kompetenz-Kompetenz.
108 Bernitz, Ulf och Kjellgren, Anders, Europarättens grunder, 5 uppl., 2015, s. 38. 109 A.a. s. 38 f.
110 A.a. s. 38 ff. 111 A.a. s. 39. 112 A.a. s. 38-39.
113 Artikel 4 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) 114 Artikel 6 (e) i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF)
115 Europeiska Unionens webbplats, Faktablad om Europeiska unionen; Unionsmedborgarna och deras
