Självständigt arbete på grundnivå

(1)

1

Självständigt arbete på grundnivå

Independent degree project  first cycle

Byggteknik

Building Engineering

Tillräcklig tilläggsisolering

En studie om att uppfylla BBR kraven enligt 9.92 och vilka följdeffekter det har på den relativa ånghalten

Andreas Sundelin

(2)

2 MITTUNIVERSITETET

Avdelningen för Ekoteknik och Hållbart byggande

Examinator: Lars-Åke Mikaelsson, lars-ake.mikaelsson@miun.se Handledare: Jonas Jonasson, jonas.jonasson@miun.se

Författare: Andreas Sundelin, ansu0404@student.miun.se

Utbildningsprogram: Byggingenjör, 180 hp Huvudområde: Byggnadsteknik C, 15 hp Termin, år: VT, 2016

(3)

I

Abstract

This report will examine at which the thickness of the additional insulation must be to meet the Swedish building regulations (BBR) requirements on energy

management for a specific building element. Construction parts will be taken from the Energy Agency’s report on the additional insulation. The selected parts are the building's exterior walls constructed of wood stud type with facades of wood paneling and ventilated air space beneath and the insulation consists of either woodchips or mineral-wool. The attic is considered as an outdoor-ventilated space with an unprotected insulation layer towards the free air in the attic. The attic has a beam distance of s1200 mm and insulation material is either woodchips or mineral wool. Additional insulation will consist of mineral-wool panels for exterior wall constructions and loos mineral-wool grains for the attic. The computational tools that will be used to check the effects of adding insulation in regard to the moisture, general moisture calculations thru the normal values method selected and by steam resistance calculated values for the vapor content in the layers between different building materials. For the calculation of the U value, calculations of the heat transfer resistance will be used and the approximations to the total resistance will be calculated using both lambda and U-value method to get as close to the real answer as possible. The results show that U-value drops when the insulation thickness increases. At the same time, the temperature in the initial design increases, which means that the relative humidity decreases. The additional insulation of wall structures met BBR's requirements at 120 mm insulation with mineral-wool. The attic floor met the requirements at 150 mm independently of the basic design. In the cases of the attics the improvements in the U-values are so small at 250 to 300 mm and 300 to 350 mm that depending on the design the change in U-values cannot be shown in regards to the requirements of two decimal U-values. While the isolation amount increases, the relative vapor content decreases.

(4)

II

Sammanfattning

I denna rapport kommer det att undersöka vid vilken tjocklek tilläggsisoleringen måste vara för att uppfylla Boverkets byggreglers (BBR) krav om energihushållning för en specifik byggnadsdel. Byggnadsdelarna kommer att vara hämtade ur

Energimyndighetens rapport om tilläggsisolering. Valda byggnadsdelar är ytterväggar av träregeltyp med fasader av träpanel samt ventilerad luftspalt, isoleringen består av antingen spån eller av mineralull. Vindsbjälklagen anses som uteluftsventilerade med ett oskyddat isoleringsskikt ut mot den fria luften i

kallvinden, de har ett regelavstånd på s1200 mm och isoleringsmaterialet är

antingen spån eller mineralull. Tilläggsisoleringen kommer att bestå av mineralull i skivor för ytterväggskonstruktionerna och som lösull för vindsbjälklagen. De beräkningsverktyg som kommer att användas för att kontrollera effekterna av tilläggsisoleringen i fukthänseende är generella fuktberäkningar enligt

normalvärdesmetoden utvalda och genom ångmotstånd beräknade värden för ånghalten i skikten mellan olika byggnadsmaterial. För beräkningen av U-värdet kommer beräkningar med värmegenomgångsmotstånd att användas samt att

approximationerna till det totala motståndet kommer att beräknas med både lambda- och U-värdesmetoden. Resultatet visar att U-värdet sjunker när isoleringens tjocklek ökar. Samtidigt höjs temperaturen i den ursprungliga konstruktionen vilket medför att den relativa fukthalten minskar. Vid tilläggsisolering av väggkonstruktionerna uppfylls BBRs krav vid 120 mm isolering med mineralull. För vindsbjälklag uppfylls kraven vid 150 mm oberoende på grundutförande. I fallen med

vindsbjälklagen ser man även att förbättringen i U-värdet är så liten vid 250 till 300 mm och 300 till 350 mm beroende på konstruktion att det inte kan redovisas med två decimalers noggrannhet. Samtidigt som isolerings mängden ökar minskar den relativa ånghalten.

(5)

III

Termer och förkortningar

U-värde: Värmegenomgångskoefficent W/m²K

Λ-värde: Värmeledningsförmåga, värmekonduktivitet W/mK

R: Värmegenomgångsmotstånd för ett enskilt material i konstruktionen Rsi: Värmegenomgångsmotstånd för insidan av konstruktionen

Rse: Värmegenomgångsmotstånd för utsidan av konstruktionen

Ru: Värmegenomgångsmotstånd som ersätter uteluftsventilerad konstruktion RT: Totala värmegenomgångsmotståndet

BBR: Boverkets Byggregler Z: Ångmotstånd

ZT: Totala ångmotståndet δ: Ånggenomsläpplighet m²/s vi: Fukttillstånd inomhus g/m³ ve: Fukttillstånd utomhus g/m³

∆v: Fukttillskott inomhus g/m³

(6)

IV

Innehållsförteckning

Abstract ... I Sammanfattning ... II Termer och förkortningar ... III Innehållsförteckning ... IV

1. Introduktion... 1

Syfte ... 1

Forskningsfrågan ... 2

Avgränsningar ... 2

2. Teori ... 3

Boverkets byggregler ... 3

2.1.1. Krav vid förändring av klimatskärmen ... 3

Fukt... 3

2.2.1. Ändring av byggnad ... 3

2.2.2. Olika fukthalter ... 4

Ventilerade luftskikt ... 4

2.3.1. Luftspalter i Fasad... 4

2.3.2. Kallvindar med värmeisolerade vindsbjälklag ... 5

Tilläggsisolering ... 5

2.4.1. Regelväggar ... 5

2.4.2. Vindsbjälklag ... 6

Material ... 6

2.5.1. Trä ... 6

2.5.2. Värmeisoleringsmaterial ... 6

Beskrivning av U-värde och värmemotståndet RT ... 7

Fukt... 7

Regelväggar ... 8

2.8.1. Uppbyggnad av väggar 1955- ... 8

2.8.2. Uppbyggnad av väggar -1955 ... 8

Vindsbjälklag ... 9

2.9.1. Uppbyggnad av vindsbjälklag 1940-60 ... 9

2.9.2. Uppbyggnad av vindsbjälklag 1955- ... 9

3. Metod ... 10

Tillvägagångssätt ... 10

Valda objekt ... 10

(7)

V

3.2.1. Utförande av tilläggsisolering ... 10

3.2.2. Val av tilläggsisoleringens tjocklek ... 10

3.2.3. Klimatdata ... 10

Värmeberäkningar ... 11

3.3.1. Beräkningsverktyg med resistanser ... 11

3.3.2. Gränsvärdesmetoder ... 12

Temperaturfördelning... 15

Fuktberäkningar ... 16

3.5.1. Normalvärdesmetoden ... 16

3.5.2. Ånghaltsfördelning ... 16

3.5.3. Fukttillskott ... 17

3.5.4. Relativ ånghalt ... 17

4. Resultat ... 18

U-värden ... 18

4.1.1. Väggar ... 18

4.1.2. Vindsbjälklag ... 20

Relativ fukthalt i konstruktionen. ... 22

5. Diskussion ... 25

Väggar ... 25

Vindsbjälklag ... 26

Generellt om arbetet ... 27

6. Slutsatser ... 28

7. Förslag till fortsatta studier ... 29

Referenser ... 30

Figurförteckning ... 32

Tabellförteckning ... 32 Bilaga 1. Regelväggar innan 1955 ...

Bilaga 2 Regelväggar 1955 - ...

Bilaga 3 Vindbjälklag 1940 – 1960 ...

Bilaga 4, Vindbjälklag 1955 - ...

Bilaga 5, Fukt Regelvägg innan 1955 ...

Bilaga 6, Fukt Regelväggar efter 1955 ...

Bilaga 7, Fukt Vindsbjälklag 1940-1960 ...

Bilaga 8, Fukt Vindsbjälklag efter 1955 ...

(8)

VI

(9)

1

1. Introduktion

Husbyggnadens huvudsakliga uppgift är att skydda mot utomhusklimatet så att en behaglig inomhusmiljö och en så god energihushållning som möjligt uppnås. De delar som ingår i det som kallas för husets klimatskärm är väggar, tak och golv.

Dessa delar ska klara av alla former av klimatbelastningar som kan påverka dem utifrån, såsom snö och snö, slagregn och yrsnö, vind i olika riktningar och hastigheter, variationer i temperatur med låga och höga värden, solstrålning och liknande (Petersson, 2013 s. 23). Materialvalen i byggnader påverkar drift- och underhållskostnader i högre utsträckning än själva investeringskostnaden (Burström, 2007 s. 6).

1973 inträffade oljekrisen som ledde till elransonering året efter. Kärnkraften byggdes ut snabbt samtidigt som eluppvärmning av villor subventionerades under en period. Strängare krav på värmeisoleringen blev följden av att kostnaderna för uppvärmningen av villor ökade. Detta medförde att äldre villor i viss mån

tilläggsisolerades (Björk et al., 2015 s. 139). Under samma tidsperiod började även sjuka hus problematiken att uppmärksammas, de sjuka husen kännetecknas som hus med bland annat mögel- eller fuktproblem (Hallberg och Sandstedt, 2003 s. 10).

Med detta i åtanke är det intressant att veta hur den relativa fukthalten i byggnadsdelen förändras till följd av att tilläggsisolering tillförs eller utökas.

Syfte

Syftet med arbetet är att på ett enkelt sätt åskådliggöra när en viss konstruktion med hjälp av tilläggsisolering klarar av att uppfylla BBRs krav på U-värde för enskilda byggnadsdelar enligt BBR kap 9.92. Den ska även kontrollera om det finns anledning att fortsätta att tilläggsisolera efter det att kraven i BBRs kap 9.92 uppfyllts. Vidare ska rapporten illustrera hur den relativa ånghalten i

konstruktionerna förändras i och med att tilläggsisoleringen tillsäts eller utökas.

(10)

2

Forskningsfrågan

De tre frågeställningar som rapporten ska svara på är

 Vid vilken tjocklek på tilläggsisoleringen uppfylls kraven enligt BBR 9.92

 Finns det en punkt då tilläggsisoleringen sänker U-värdet så lite att det inte är synligt med två decimalers noggrannhet för U-värden

 Hur kommer den relativa ånghalten i konstruktionen att förändras till följd av tilläggsisoleringen

Avgränsningar

Kontrollerna kommer att genomföras mot de av energimyndigheten i rapport “Att tilläggsisolera hus, fakta, fördelar och fallgropar” anger som norm för småhus byggda mellan 1940-1960 talet. Där de valda objekten i vägg kategorin kommer att var av regelverkskonstruktion med panelfasad och ventilerad luftspalt. Taken till kallvindarna kommer att ha en taktäckning av tegel och vara uteluftsventilerade, vilket var en vanligt förekommande lösning på objekt från den valda tidsperioden (Björk et al 2015). Rapporten kommer bara att ta hänsyn till väggar och kallvindar då det är de vanligast förekommande konstruktionerna att tilläggsisolera.

Fasadväggar kommer att vara av konstruktionen ventilerad panel. Rapporten kommer inte att beakta hur konvektionen eller lufttätheten förändras av

tilläggsisoleringen. Väggarna kommer inte beräknas längre än till 145 millimeters tjocklek på tilläggsisoleringen då det inte kan anses rimligt att reglarna som bär upp tilläggsisoleringen är grövre än de som bär upp huset. För vindsbjälklagen har gränser sats av 150 till 350 millimeter då det är rekommenderbart att isoleringen i bjälklaget är dubbelt så tjock som väggarna (Paroc, u.å.a).

(11)

3

2. Teori

Boverkets byggregler

2.1.1. Krav vid förändring av klimatskärmen

Då rapporten inte kontrollerar ett hus utan bara specifikt två olika typer av

byggnadsdelar framgår det i BBRs kapitel 9.92 att om inte byggnaden uppfyller de krav som ställs i kapitel 9.2 så ska ändringar i klimatskärmens ingående delar eftersträva de U-värden som finns listade i tabell 9.92 (BFS 2016:13)

Tabell 9:92 Uⁱ[W/m²K]

Ui [W/m²K]

Utak 0,13

Uvägg 0,18

Ugolv 0,15

Ufönster 1,2

Uytterdörr 1,2

Tabell 1 BBR 9.92 (BFS 2016:13)

Fukt

I BBRs kapitel 6.1 går att läsa “Byggnader och deras installationer ska utformas så att luft- och vattenkvalitet samt ljus-, fukt-, temperatur- och hygienförhållanden blir tillfredsställande under byggnadens livslängd och därmed olägenheter för

människors hälsa kan undvikas”. BBR gör också gällande att byggnader inte ska vara utformade så att fukt kan orsaka varken skador, lukt eller mikrobiell tillväxt som kan påverkahygien ellerhälsa (BFS 2016:13).

2.2.1. Ändring av byggnad

I BBRs allmänna råd till kapitel 6.95 står det ” Exempel på ändringar som medför förändrat fukttillstånd i befintliga byggnadskomponenter är tilläggsisolering och ändrad ventilation” (BFS 2016:13).

(12)

4 2.2.2. Olika fukthalter

Högsta tillåtna fukttillstånd är den övre gränsen där det inte förekommer någon risk för skador som kan påverka hälsa eller hygien. Vid förändring av klimatskärmen ska den ursprungliga konstruktionens fukttekniska status vara väl känd och

dokumenterad.

De byggnadsdelar som påverkas av förändringen i klimatskärmen ska fukttillståndet bedömas utifrån de fuktbelastningar som de kan tänkas utsättas för vid ogynnsamma förutsättningar (BFS 2016:13).

Kritiskt fukttillstånd är den nivå vid vilket det kan förväntas att skador kan

uppkomma på konstruktionen (BFS 2016:13). Då det i denna studie inte har gjorts någon utredning om var det kritiska fukttillståndet är används istället BFSs riktvärde på 75 % relativ fuktighet som kritiskt fukttillstånd (BFS 2016:13).

Ventilerade luftskikt

I byggnadskonstruktioner förekommer det luftspalter, dessa bidrar normalt till värmeisoleringen och förenklas när vanliga beräkningar av värmemotstånd utförs.

De förenklas då till fiktiva materialskikt för att underlätta U-värdesberäkningar, temperaturfördelningar, etc. De ventilerade luftskikten skiljs åt mellan större och mindre luftskikt samt för parallella luftspalter och kallvindar (Petersson, 2013 s.

261).

2.3.1. Luftspalter i Fasad

För välventilerade luftspalter kan inget värmemotstånd erhållas varken för luftspalten eller utanförliggande material. Man får dock tillgodoräkna sig samma värmegenomgångsmotstånd som motsvarar Rsi (Petersson, 2013 s. 262).

(13)

5 2.3.2. Kallvindar med värmeisolerade vindsbjälklag

I kallvindar med värmeisolerade vindsbjälklag sker värmeöverföringen genom strålning, konvektion och ventilation. Beroende av yttertakets konstruktion, uppbyggnad och täthet blir den termiska påverkan på klimatet olika, för praktiska beräkningar kan hela vindsutrymmet ses som ett homogent skikt som kan tilldelas beräkningsvärde för värmemotstånd enligt tabellen 7.4 i Tillämpad byggnadsfysik (Petersson, 2013 s. 263).

Typ av ventilerat luftskikt Värmemotstånd Ru m²K/W Fasadskikt av plåt eller betong

Fasadskikt av trä eller tegel Ventilerat yttertak av plåt

Ventilerat yttertak av panel + papp

Ventilerat yttertak av takpannor på undertak 0,1 0,2 0,15 0,25 0,3

Tabell 2 (Petterson, 2013 s. 263)

Tilläggsisolering

2.4.1. Regelväggar

Utvändig tilläggsisolering

Att använd utvändig tilläggsisolera medför att den befintliga konstruktionen blir varmare. En av metoderna för att tilläggsisolera på utsidan är att med hjälp av reglar bära upp det extra skiktet av isolering. Man kan montera det extra skiktet direkt på utsidan av fasaden, eller så demonterar man fasaden för att installera det extra isoleringsskiktet innanför fasaden (Liljenhed et al., 2014 s. 6).

Invändig tilläggsisolering

En anledning till att inte invändig tilläggsisolering används i lika stor utsträckning som utvändig tilläggsisolering är de fuktrelaterade problem som kan komma till följd av att den befintliga väggen blir kallare, det blir svårare för fukten att torka ur då det läcker ut mindre värme genom väggen från insidan (Liljenhed et al., 2014 s.

6)

(14)

6 2.4.2. Vindsbjälklag

Vindsbjälklag är oftast så undermåliga att det efter tilläggsisolering har halverat sitt ursprungliga U-värde (Andersson, M. och Cederholm, A.s8).

Vindsbjälklaget är oftast den enskilt största enhetliga ytan av en byggnad och merparten av den värme som lämnar klimatskärmen försvinner genom taket. En för kallvindar effektiv minsta tjocklek på isoleringen är dubbla väggdjupet (Paroc, u.å.a).

Material

2.5.1. Trä

Trä har goda värmeisolerande egenskaper tack vare sin höga porosivitet, men värmekonduktiviteten ökar med densitet och fuktkvot (Burström, 2007 s. 386).

2.5.2. Värmeisoleringsmaterial Mineralull

Mineralullen tillverkas som mattor, skivor eller lösull. Lösull levereras i två former, antingen i säckar eller som lös massa som sprutas på plats. Lösull som sprutas på plats innehåller oftast inte något bindmedel till skillnad mot de andra varianterna.

Skivorna levereras i olika format med tjocklekar varierande mellan 45 till 195mm.

Värmekonduktiviteten är även som i fallet med trä beroende av densiteten. Optimal densitet för mineralull ligger i intervallet mellan 60-70 kg/m3 (Burström, 2007 s.

469). Mineralullen har också goda ljudabsorberande egenskaper (Burström, 2007 s.

470).

Spån

Kutterspån är en restprodukt från träbearbetningsindustrin och var ett vanligt isoleringsmaterial förut. Spånet har nackdelen att det är mycket brännbart (Burström, 2007 s. 472)

(15)

7

Beskrivning av U-värde och värmemotståndet RT

U-värdet är värmegenomgånskoefficenten för en byggnadsdel och har enheten W/m2k (Petersson 2013, s367). U-värdet är inversen av det totala värmemotståndet RT för samma byggnadsdel, den enhet som sätts efter RT är m2K/W. De

betäckningar som används för materialens värmemotstånd och

värmeledningsförmåga är R för motståndet och Lambda för värmeledningen (Petersson, 2013 s. 334-335).

Fukt

“Fuktdimensionering innebär att genom beräkningar eller bedömningar anpassar byggnadsdelarna till de fuktpåverkningar som förekommer på ett sådant sätt att skador eller olägenheter inte uppstår” (Levander och Elmarsson, 2006 s. 299). Då det inte alltid går att gardera sig mot skador vid extrema mått- eller material-

förhållanden är det önskvärt att beräkna risken för att skador uppkommer (Levander och Elmarsson, 2006 s. 299). Till skillnad mot byggnadsstatiken där det finns partialkoefficenter som kan multipliceras med den tänkta lasten som byggnadsdelen ska uppbära för att minimera risker kan inte samma metod användas inom

fuktdimensionering. Det går inte att använda en säkerhetsfaktor på fukthalter, fuktkvoter eller relativ ånghalt, men det går att göra påslag på dessa (Levander och Elmarsson, 2006 s. 301).

(16)

8

Regelväggar

2.8.1. Uppbyggnad av väggar 1955-

Mineralullsisolerad regelverksvägg 1950 –

 Fasadbeklädnad av träpanel, asbestskivor, plåt el. dyl.

 Luftspalt

 4–5 tums regelverk, c/c 600 mm

 100–125 mm mineralull

 Träpanel/glespanel

 Träfiber-/gipsskiva (Landfors et al., 2009 s. 10)

Figur 1 Regelvägg 1955- (Landfors et al., 2009 s. 10)

2.8.2. Uppbyggnad av väggar -1955 Regelverksvägg, 1930 – 1955

 1–1,5 tums stående eller liggande panel

 1 tums luftspalt

 1 tums träpanel

 4–5 tums stolpverk, c/c(2) 1–1,9 m eller reglar, c/c 0,6 m

 Fyllning av sågspån, torvmull eller liknande

 1 tums träpanel (Landfors et al., 2009 s. 10)

Figur 2 Regelvägg -1955 (Landfors et al., 2009 s. 10)

(17)

9

Vindsbjälklag

2.9.1. Uppbyggnad av vindsbjälklag 1940-60

Vindsbjälklag vid trähusstomme 1940 – 1960

 15 – 25 cm sågspån eller kutterspån

 6 tums träreglar c/c 120 cm

 ¾ tum spontad träpanel

 0,3 – 1,3 cm träfiberskiva (Landfors et al., 2009 s. 11)

Figur 3 Vindsbjälklag 1940-1960 (Landfors et al., 2009 s. 11)

2.9.2.

Uppbyggnad av vindsbjälklag 1955-

Vindsbjälklag vid trähusstomme 1955 –

 10–18 cm mineralull

 6 tums träreglar c/c 120 cm

 ¾ tums glespanel

 ½ tums träfiberskiva (Landfors et al., 2009 s. 11)

Figur 4 Vindsbjälklag 1955- (Landfors et al., 2009 s. 11)

(18)

10

3. Metod

Tillvägagångssätt

Beräkningar kommer att göras med λ-värdes och U-värdesmetoderna för att bestämma objektens U-värde, de beräknade U-värdena kommer sedan att

kontrolleras mot BBRs tabell 9.92. Den relativa fukthalten i objektens olika skikt kommer att bestämmas genom att kontrollera ånghaltsfördelning.

Valda objekt

De modeller som kommer att användas är hämtade ur Energimyndighetens rapport Att tilläggsisolera hus, fakta, fördelar och fallgropar (Landfors et al., 2009), yttertakskonstruktioner bestäms av boken Så byggdes villan 1890-2010 (Björk et al., 2015).

3.2.1. Utförande av tilläggsisolering

Väggar: Parocs lösning med korslagda reglar och regelavstånd Cc600 millimeter har använts som norm för väggkonstruktionen (Paroc, u.å.b). Tilläggsisoleringen tillförs utanpå den befintliga isoleringen.

Vindsbjälklag: Heltäckande lösullsisolering läggs ovanpå den befintliga isoleringen i bjälklaget (Paroc, u.å.a).

3.2.2. Val av tilläggsisoleringens tjocklek

Väggar: För väggarna har isoleringens tjocklek styrts av tillgängliga

mineralullsskivor som ska passa mot regelavstånd Cc600 millimeter, vilket ger att minsta skivan som används har 45 millimeter tjocklek (Paroc, 2016).

Vindsbjälklag: Den tillförda lösullsisoleringen beräknas från 150 millimeters tjocklek. Detta då tillverkaren Paroc anser att vindsbjälklaget bör vara minst dubbla väggtjockleken (Paroc, u.å.a). Sedan ökar tjockleken med 50 millimeter per

beräknat objekt.

3.2.3. Klimatdata

De ingående klimatvärden för yttertemperatur och ånghalt är hämtade ur 50 procent fraktil kolumnerna på året raden i tabell 93.4 Fukt handbok (Levander och

(19)

11 Elmarsson, 2006 s. 508). Innertemperaturen är satt till 20 grader Celsius enligt BBR 6:42 (BFS 2016:13). Då det kan vara hygienrummets yttervägg som studeras.

Värmeberäkningar

3.3.1. Beräkningsverktyg med resistanser

Metoden som används till att beräkna fram byggnadsdelarnas totala värmemotstånd RT är framtagen för att på ett enkelt sätt kunna beräkna in köldbryggor så som reglar av trä där skillnaderna i λ-värde mellan köldbryggan och isoleringen är relativt måttliga (Petersson, 2013 s. 333).

En byggnadsdel kan ses som uppbyggd av flera homogena materialskikt som ligger vinkelrät mot värmeflödesriktningen och resistansen för varje materialskikt kan adderas till varandra för att tillsammans med övergångsmotstånden bilda det totala övergångsmotståndet för byggnadsdelen från den ena sidan till den andra(Petersson, 2013 s. 334).

Rsi är ytvärmemotståndet på insidan av konstruktionen, Rse är ytvärmemotståndet på utsidan av konstruktionen

𝑅_𝑇 = 𝑅_𝑠𝑖 + 𝑑₁/𝜆₁ + 𝑑₂/𝜆₂ … . + 𝑑_𝑛/𝜆_𝑛 + 𝑅_𝑠𝑒

Figur 5 Resistans Homogent skikt (Petersson, 2013 s. 334)

(20)

12 3.3.2. Gränsvärdesmetoder

För materialskikt som består av flera material vinkelrätt mot värmeflödet som har olika värmeledande egenskaper beräknas dessa enligt två gränsvärdesmetoder. Där ett medelvärde mellan de två gränsvärdesmetoderna representerar det totala

värmeisoleringsvärdet för hela byggnadsdelen (Petersson, 2013 s. 335).

λ-värdesmetoden

Då vissa byggnadsdelarna består av ett eller flera skikt vinkelrätt mot värmeflödesriktningen och består av olika material med olika värmeledande egenskaper sammanvägs dessa skikt för att finna ett gemensamt R för det skiktet (Petersson, 2013 s. 335-336). För att kunna bestämma motståndet i ett sådant skikt beräknas kvoten mellan ingående materialens tjocklek vinkelrätt mot värmeflödet och materialens värmeledningsförmåga (Petersson, 2013 s. 336).

Ex: Skikt med isolering och träreglar med bredden 45mm Regel avstånd: s600

Skiktdjupet: d

För isolering (600-45)/600=a För reglar 45/600=b

Andel a sätts framför isoleringens motstånd och b framför träregelns.

𝑑

(𝑎 ∗ 𝜆_𝑡 + 𝑏 ∗ 𝜆_𝑖) = 𝑅_𝑡+𝑖

Figur 6 Resistans sammansatt skikt (Petersson, 2013 s. 337)

(21)

13 U-värdesmetoden

Med U-värdesmetoden delas byggnadsdelen in i specifika ytor tvärs igenom byggnadsdelen och parallellt med värmeflödet. Ytorna för dessa väljs så att de bildar homogena materialskikt för den ytan. Varje yta beräknas till ett RT för den del ytan och inverteras för att ge U-värdet för den del ytan. Varje deltas U-värde sammanförs sedan till ett gemensamt U-värde (Petersson, 2013 s. 340).

“U-värdesmetoden innebär att värmeflödet genom byggnadsdelen inom respektive yta inte påverkas av närliggande ytors värmeflöde, utan i alla lägen är

endimensionellt rakt igenom byggnadsdelen, vilket naturligtvis är en approximation” (Petersson, 2013 s. 340)

pa, pb till pn är den andel delytan har av hela byggnadsdelen. RTa, RTb och RTn är det totala värmemotståndet i delytan.

𝑈_𝑈 = 𝑝𝑎 ∗ _𝑅¹

𝑇𝑎+ 𝑝𝑏 ∗ _𝑅¹

𝑇𝑏… 𝑝𝑛 ∗ _𝑅¹

𝑇𝑛

Figur 7 U-värde sammansatta skikt (Petersson, 2013 s. 338)

Sammanvägning av λ- och U-värdes metoderna

Värmemotståndet RT för byggnadsdelen fås av medelvärdet mellan lambdavärdes- och U-värdesmetodens totala värmemotstånd RTλ för λ-värdesmetoden och RTU för U-värdesmetoden (Petersson, 2013 s. 336).

𝑅𝑇 = ^(𝑅^𝑇𝜆^{+ 𝑅}₂ ^𝑇𝑈⁾ (Petersson, 2013 s. 336)

(22)

14 Korrektion för springor och spalter ΔUg

Hänsyn måste tas till konstruktionens utformning, hur korrekt isoleringens utförande är och arbetsutförandets förväntade noggrannhet. Denna term ∆𝑈_𝑔 bestäms och tillsammans med det beräknade U-värdet ger det konstruktionens samlade U-värde (Petersson, 2013 s. 274). Då det bara är i de väggkonstruktioner där ingen tilläggsisolering påförts som ΔUg kommer att vara större än noll, ΔUg0

värdet för ytterväggar med ett isoleringsskikt är 0,01 W/m²K enligt Tabell 7.9 (Petersson, 2013 s. 274).

∆𝑈_𝑔 = ∆𝑈_𝑔0(_𝑅^𝑅^𝑖

𝑇)² Ri är värmemotståndet i det isolerskikt som innehåller springor RT

är det totala värmemotståndet, ΔUg0 är korrektionsnivån.

(Jonasson, 2014 s. 10)

(23)

15

Temperaturfördelning

För att kunna redogöra för vilken relativ fukthalt som råder i konstruktionens delar måste temperaturen beräknas (Levander och Elmarsson, 1994 s. 305). Detta för att vi måste veta vilken mättnadsånghalt som råder i just det skiktet. Mättnadsånghalten är starkt temperaturberoende och är en väsentlig del i fukttransportens drivkraft (Levander och Elmarsson, 2006 s. 305). Enligt Fukthandboken är det tillräckligt att beräkna temperaturen stationärt och att beaktandet av materialens värmekapacitet inte beaktas då de ställer in sig momentant till den rådande temperaturen.

Temperaturen kan då beräknas med hjälp av uttrycket 74.5 (Levander och

Elmarsson, 2006 s. 399) vilket ger temperaturen i övergången mellan skikten Rx och Rx-1 (Levander och Elmarsson, 2006 s. 306).

𝑇_𝑥= 𝑇_𝑥−1 + ^𝑅^𝑥−1_𝑅

𝑇 ∗ (𝑇_𝑖 − 𝑇_𝑒) Temperaturen som söks(Tx) är den i övergången mellan material X och X-1,Tx-1 är temperaturen innan skiktet X-1, Rx-1 är

temperaturmotsåndet i material X-1, (Ti-Te) motsvarar temperaturskillnaden mellan inomhusluften och utomhusluften.

Figur 8 Temperaturfördelning

(24)

16

Fuktberäkningar

3.5.1. Normalvärdesmetoden

Då det inte är en korrekt fuktdimensionering utan ett sätt att tydliggöra vilken förändring den relativa ånghalten i konstruktionen får till följd av tilläggsisolering.

Vid användande av normalvärdesmetoden antas att alla parametrar har sina medianvärden. Resultatet som fås kan då ses som ett genomsnittsvärde och att fuktbelastningen kommer att överstiga det beräknade värdet i hälften av fallen. Som säkerhetskoefficent sänks den kritiska fukthalten med fem till tio procent, nackdelen med detta är att den verkliga säkerheten i konstruktionen är okänd. Denna metod är lämplig för studier över långa tidsperioder (Levander och Elmarsson, 2006 s. 301). I BBR anmodas det att om inte det högsta fukttillståndet är känt ska man utgå från kritiskt fukttillstånd och därefter dimensionera (BFS 2016:13). Med härledning från detta sätts det högsta fukttillståndet till 65 procent relativ ånghalt. De värden som använts för att beräkna fuktbelastningen i konstruktionerna är årsdata hämtade ur tabell 93.4 Frösön (Levander och Elmarsson, 2006 s. 505). Fuktdimensionering skiljer sig från byggnadsstatiken i det avseendet att inga människoliv riskeras på grund av ras vilket gör att en större risk kan accepteras i beräkningarna (Levander och Elmarsson, 2006 s. 301).

3.5.2. Ånghaltsfördelning

Beräkningen av ånghalten i väggskiten görs med hjälp av ekvation 74.4 i Fukthandboken (Levander och Elmarsson, 2006 s. 398). Man förutsätter då att förhållandena är stationära och att strömningsförhållandet är endimensionella.

Vilket betyder att klimatvärden så som temperatur, ånghalter inom- och utomhus inte förändras(Petersson, 2013 s. 352). Varje materials ångmotstånd(Z) bestäms av materialets tjocklek i flödesriktningen och dess ånggenomsläpplighet(δ) (Levander och Elmarsson, 2006 s. 398)

𝑑⁄ = 𝑍 δ 𝑣_𝑗 = 𝑣_{𝑗−1 -}^𝑍^𝑗−1_𝑍

𝑇 ∗ (𝑣_𝑖− 𝑣_𝑒) (Levander och Elmarsson, 2006 s. 398)

(25)

17 3.5.3. Fukttillskott

Fukttilskottet varierar beroende på vilken typ av verksamhet eller aktivitet som försegås i byggnaden. Som riktvärde för beräkningar kan fukttilskottet ∆v anges till 4 g/m³ (Petersson, 2013 s. 106).

3.5.4. Relativ ånghalt

Den relativa ånghalten är förhållandet mellan mättnadsånghalten och den faktiska ånghalten, den anges oftast i procent form (Petersson, 2013 s. 107).

Mättnadsånghalterna har hämtats ur bilaga XVII i Tillämpad Byggnadsfysik (Petersson, 2013 s. 510).

Exempel: vx är ånghalten i luftskiktet och vsTx är mättnadsånghalten för den temperatur som råder i luftskiktet.

𝑣_𝑥

𝑣𝑠_𝑇𝑥 = 𝑅Å

(26)

18

4. Resultat

U-värden

4.1.1. Väggar

Av beräkningarna framgår det att U-värdet för konstruktionerna förbättras mot ursprunget. Det framgår av beräkningarna att U-värdets minskning inte är linjär utan svagt avtagande. Detta leder till att förbättringen mellan det föregående skiktet och det nuvarande avtar. Vid kontroll av förbättringen av U-värdet mellan standard dimensioner för sågat virke syns det att förbättringarna mellan varandra är i spannet är från tretioåtta till strax under nio procent.

Att Tilläggsisolera utvändigt gör att den existerande konstruktionen blir varmare (Andersson et al., 2009).

Figur 9 U-värdets utveckling i väggar byggda från 1955 och senare.

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 0,35

0 mm

10 mm

20 mm

30 mm

40 mm

50 mm

60 mm

70 mm

80 mm

90 mm

100 mm

110 mm

120 mm

130 mm

140 mm

U-värde

Mängd tilläggsisolering

Regelväggar 1955 - , U-värde

U-värde

(27)

19

Figur 10 U-värdets utveckling i väggar byggda före 1955 0,00

0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 0,35 0,40

0 mm

10 mm

20 mm

30 mm

40 mm

50 mm

60 mm

70 mm

80 mm

90 mm

100 mm

110 mm

120 mm

130 mm

140 mm

U-värde

Regelväggar -1955, U-värde

U-värde

(28)

20 4.1.2. Vindsbjälklag

Beräkningarna av vindsbjälklagen visar samma trend som vid kontrollen av ytterväggarna men i första Tilläggsisoleringssteget lades det till 150mm lösullsisolering vilket gav stor effekt på U-värdet.

Figur 11 U-värdets utveckling i vindsbjälklag byggda mellan 1940 och 1960 0,00

0,02 0,04 0,06 0,08 0,10 0,12 0,14 0,16 0,18

0 mm 50mm 100mm 150 mm 200 mm 250 mm 300 mm 350 mm

U-värde

Vindsbjälklag 1940 - 1960, U-värde

U-värde

(29)

21

Figur 5 U-värdets utveckling i vindsbjälklag byggda efter 1955 0,00

0,05 0,10 0,15 0,20 0,25

0 mm 50 mm 100 mm 150 mm 200 mm 250 mm 300 mm 350 mm

U-värde

Vindsbjälklag 1955 -, U-värde

U-värde

(30)

22

Relativ fukthalt i konstruktionen.

Den relativa fukthalten i konstruktionerna sänks som följd av att tilläggsisolering introducerats i konstruktionens yttre skikt vilket höjer temperaturen i den

ursprungliga delen av konstruktionen (Andersson et al., 2009). Fuktbelastningen i de ursprungliga konstruktionerna är generellt högre då de har ett lägre ångmotstånd och lägre temperatur i de mellanliggande skikten. Av den ökade temperaturen i konstruktionen fås en lägre fuktbelastning vilket minska risken för mögel och röta som följd av att den relativa ånghalten sänks (Petersson, 2013 s. 123). Diagrammen skal läsas som passerta skikt från den varma sidan av konstruktionen till den kalla. I diagrammen kommer inte variationen över Rsi att illustreras då det är den relativa fukthalten inuti väggen som söks. Punkterna Mineralull* och Mineralull lös*

representerar tilläggsisoleringen.

Figur 6 Relativ fukthalt i väggkonstruktionen byggd före 1955 med olika tjocklek på tilläggsisoleringen 0

20 40 60 80 100 120

Ute Mineralull* Panel Sågspån Panel Inne

0mm 45mm 70mm 95mm 120mm 145mm

(31)

23

Figur 7 Relativ fukthalt i väggkonstruktionen byggd efter 1955 med olika tjocklek på tilläggsisoleringen

Figur 8 Relativ fukthalt i vindsbjälklag byggd mellan 1940 och 1960 med olika tjocklek på tilläggsisoleringen 0

10 20 30 40 50 60 70 80 90

Ute Mineralull* mineralull panel träfiberskiva halvhård

Inne

0mm 45mm 70mm 95mm 120mm 145mm

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

0mm 150mm 200mm 250mm 300mm 350mm

(32)

24

Figur 9 Relativ fukthalt i vindsbjälklag byggd efter 1955 med olika tjocklek på tilläggsisoleringen.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

0mm 150mm 200mm 250mm 300mm 350mm

(33)

25

5. Diskussion

Väggar

Av resultaten i studien syns det att den relativa fukthalten sjunker då

tilläggsisolering tillförs konstruktionen. Detta har att göra med att temperaturen i konstruktionen som sådan blir högre i de ursprungliga delarna då det blir

tilläggsisoleringen som tar den första temperaturskillnaden. Fuktberäkningarna visar på att spånväggar i sitt grundutförande kan vara en riskkonstruktion då den har väldigt höga relativ fukthalt, huruvida den klarar av att ventilera bort den fukten eller lagra den samma för att vid senare tillfälle torka ut har inte studien kontrollerat.

Prestandaförbättringen syns på en gång när tilläggsisolering tillförs konstruktionen.

Synligast blir prestationsförbättringen för regelväggar med spånisolering då de direkt sänker den relativa fukthalten över den bärande konstruktionen med 20 procent vilket gör att den blir säkrare än vad den var innan. Huruvida den tillförda tilläggsisoleringen medför försämrade eller förbättrande uttorkningsegenskaper kan inte studien visa. Det framgår av studien att det krävs 120 millimeter

tilläggsisolering för att klara kraven i BBR. Om dessa förändringar skulle

genomföras på riktigt måste övriga byggnadsdelar tas i beaktande så som fönster, ytterdörrar och andra anslutande byggnadsdelar på grund av den förändrade tjockleken i väggen. Dock ska det sägas att de väggar som använts i studien inte är av i samma dimensioner som nutida väggar vad gällande isoleringsgrad och

fuktskydd. Det visar sig att träpanelerna i båda väggarna stoppar upp en stor mängd fukt då det för varje panelskikt stoppar 1,3 gram fukt per kubikmeter, vilket inte författaren väntade sig. Av studien finner man att vid tilläggsisolering av

ytterväggar eliminerar springor och spalter då den fästs på en annan ledd än

”huvudisoleringen” på ytterväggen, vilket ytterligare bidrar till en ökad energiprestanda i ytterväggen.

(34)

26

Vindsbjälklag

När det gäller vindsbjälklagen blir effekt förbättringarna synliga omgående då det i första tilläggsisoleringssteget nästan halverar U-värdet. Den trend som blir synlig i studien är att förbättringarna mellan varje steg av tilläggsisolering är att den ger mindre utdelning än steget före. Detta blir synligt då vindsbjälklagen hamnar i en sådan punkt att skillnaden i U-värde inte kan redovisas med två decimalers noggrannhet. Då rapporten inte tar i beaktan hur luftflödet förändras vet inte författaren om det blir en förhöjd fuktbelastning i konstruktionen på grund av en tätare klimatskärm. Som Fukthandboken visar är säkerheten i

fuktberäkningsmodellen inte exakta, men det är den enklaste vägen att se vilken trend en dylik förändring av vindsbjälklaget kan innebära för den relativa

fukthalten. Av kraven i BBR 9.92 är det för vindsbjälklagen ganska enkla krav att uppfylla då det inte är en stor skillnad mellan de ursprungliga värdena för

vindsbjälklagen och de krav som ställs i BBR. Vindsbjälklagen har inte samma bekymmer med springor och spalter då de har ett obrutet lager av isolering som ligger ovanpå bjälklagsbalkarna som då bryter eventuella köldbryggor, spalter och springor. Av de konstruktioner som studerats och med de parametrar som angivits blir de största vinnarna av att tilläggsisolera den spånisolerade väggen och

vindsbjälklaget med mineralull, då det är dessa som förbättrar sin energiprestanda mest.

(35)

27

Generellt om arbetet

Om mer tid funnits till förfogande hade en analys av skillnaderna i konvektion också varit givande att medräkna i arbetet, men då den tiden inte var tillgänglig för författaren samt att viss litteratur var svår att få tillgång till med väntetider som följd blev arbetet begränsat till att studera hur fuktfördelningen blev genom att bara räkna med den rena diffusionen. En annan aspekt som skulle varit intressant att studera i samband med denna studie hade varit hur investeringskostnaderna förändrats till följd av den tilläggsisoleringen. Huruvida de resultat som studien visar är praktiskt genomförbara kan bara den enskilde husägaren svara på då det är den som ska avgöra vilken åverkan denne vill göra på sitt eget hus. Det kan inte heller fastslås om ånghalten i konstruktionen är för hög eller inte meningen med

fuktberäkningarna är att ge en fingervisning om vad som kan komma att hända med den relativa ånghalten om tilläggsisolering tillförs.

(36)

28

6. Slutsatser

De frågor som ursprungligen ställdes i rapporten var vid vilken mängd

tilläggsisolering som kraven enligt BBR 9.92 var uppfyllda. Svaret på denna fråga är att för väggar inträffar den vid mellan 95 och 120 millimeter beroende på ursprungskonstruktion. För båda vindsbjälklagen är det den av tillverkaren Paroc rekommenderat minsta tilläggsisoleringen som uppfyller BBRs kraven. Den andra frågeställningen var om det fanns en punkt bortom det krav som ställdes i BBR där det inte går att redovisa skillnaden i U-värde enligt de krav som ställdes. För väggar hittades det inte en sådan punkt, huruvida så hittades det punkter för

vindsbjälklagen. Dessa punkter var vid 250 millimeter för vindsbjälklaget med spånisolering i grunden samt 300 millimeter för vindsbjälklaget med

mineralullsisolering. Den sista frågeställningen var hur den relativa ånghalten skulle förändras till följd av tilläggsisolering. Det visar sig i studien att för tilläggsisolering på den kalla sidan av konstruktionen har positiv inverkan på den relativa ånghalten då tilläggsisoleringen värmer upp den befintliga konstruktionen vilket gör att väggen klarar en högre fuktbelastning.

(37)

29

7. Förslag till fortsatta studier

Som fortsättning på denna studie skulle en kontroll av de faktiska kostnaderna kopplade till tilläggsisoleringens tjocklek och fuktprestanda studeras. Det skulle även vara intressant att se en jämförande studie över flera olika material och lösningar för tilläggsisolering av samma objekt för att på så sätt hitta den optimala lösningen.

(38)

30

Referenser

Andersson, M. och Cederholm, A. (2009). Alternativa byggsystem för att minska transmissionsförlusterna på miljonprogrammets byggnader, Examensarbete inom Teknik och Design Växjö: Växjö universitet.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:220787/FULLTEXT01.pdf, (hämtad 2017-03-02)

BFS 2016:13. Boverkets byggregler, BBR 24, Karlskrona: Boverket

Björk, C. Nordling, L. Reppe, L. (2015). Så byggdes villan, 2. uppl., Stockholm:

Svenskbyggtjänst, ISBN 987-91-7333-689-5

Burström, P.G. (2007). Byggnadsmaterial, 2. uppl., Lund: Studentlitteratur, ISBN 987-91-44-02738-8

Flodins, T. & Schill, E. (2015). Effekter vid tilläggsisolering av kallvindar ur fuktsynpunkt. Examensarbete inom Byggteknik Växjö: Linnéuniversitetet

Hallberg, M. och Sandstedt, E. (2003). Sjuka hus-problem i svenska grundskolor;

En kommunstudie, Forskningsrapport inom Institutet för bostads- och urbanforskning, Gävle: Uppsala Universitet

Jonasson, J. (2014) Formelsamling för tentamen i byggfysik, Östersund:

Mittuniversitetet

Landfors, K., Fant, K, Södergren, L.-O., Andersson, C., During, O., (2009)

(39)

31 Att tilläggsisolera hus – fakta, fördelar och fallgropar, Eskilstuna:

Energimyndigheten https://energimyndigheten.a-

w2m.se/ResourceComment.mvc?resourceId=2829, (hämtad 2017-03-02)

Levander, L.E. och Elmarsson B. (2006). Fukt handbok, 3. Uppl., Stockholm:

Svenskbyggtjänst, ISBN 91-7332-716-6

Liljenhed, A. Rehn, D. Sandgren, E. Tjäder, E. (2014). Utformning av

tilläggsisolering med hänsyn till krav på U-värde, fukt och brand, Kanditatarbete inom Väg-och vattenbyggnad Göteborg: Chalmers

http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/213700/213700.pdf, (hämtad 2017-03-02)

Paroc (u.å.a) Ventilerade fasader – träregelvägg, Paroc http://www.paroc.se/losningar-och-

produkter/losningar/byggisolering/vaggar/ventilerade-fasader-traregelvaggar, (hämtad 2016-08-10)

Paroc (u.å.b) Vindsbjälklag Kallvind – renovering, Paroc

http://www.paroc.se/losningar-och-produkter/losningar/tak/vindsbjalklag-kallvind-- renovering?sc_lang=sv-SE, (hämtad 2016-08-10)

Paroc (2016) extra vägg-/bjälklagsskiva, Paroc

http://www.paroc.se/losningar-och-produkter/produkter/pages/universell- byggisolering/paroc-extra-, (hämtad 2016-08-10)

Petersson, B.Å. (2013). Tillämpad byggnadsfysik, Lund: Studentlitteratur, ISBN 987-91-44-09647-6

(40)

32

Figurförteckning

Figur 1 Regelvägg 1955- ... 8 Figur 2 Regelvägg -1955 ... 8 Figur 3 Vindsbjälklag 1940-1960 ... 9 Figur 4 Vindsbjälklag 1955- ... 9 Landfors, K., Fant, K, Södergren, L.-O., Andersson, C., During, O., (2009)

Att tilläggsisolera hus – fakta, fördelar och fallgropar, Eskilstuna: Energimyndigheten https://energimyndigheten.a-w2m.se/ResourceComment.mvc?resourceId=2829, (hämtad 2017-03-02)

Figur 5 Resistans Homogent skikt ... 11 Figur 6 Resistans sammansatta skikt ... 12 Figur 7 U-värde sammansatta skikt ... 13 Petersson, B.Å. (2013). Tillämpad byggnadsfysik, Lund: Studentlitteratur, ISBN 987-91-44- 09647-6

Figur 8 Temperaturfördelning... 15 Figur 9 U-värdets utveckling i väggar byggda från 1955 och senare. ... 18 Figur 10 U-värdets utveckling i väggar byggda före 1955 ... 19 Figur 11 U-värdets utveckling i vindsbjälklag byggda mellan 1940 och 1960 ... 20 Figur 12 U-värdets utveckling i vindsbjälklag byggda efter 1955 ... 21 Figur 13 Relativ fukthalt i väggkonstruktionen byggd före 1955 med olika tjocklek på

tilläggsisoleringen ... 22 Figur 14 Relativ fukthalt i väggkonstruktionen byggd efter 1955 med olika tjocklek på tilläggsisoleringen ... 23 Figur 15 Relativ fukthalt i vindsbjälklag byggd mellan 1940 och 1960 med olika tjocklek på tilläggsisoleringen ... 23 Figur 16 Relativ fukthalt i vindsbjälklag byggd efter 1955 med olika tjocklek på

tilläggsisoleringen. ... 24 Författarens egna figurer

Tabellförteckning

Tabell 1 BBR 9.92 ... Fel! Bokmärket är inte definierat.

BFS 2016:13. Boverkets byggregler, BBR 24, Karlskrona: Boverket

Tabell 2 Tabell 7.4 ... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Petersson, B.Å. (2013). Tillämpad byggnadsfysik, Lund: Studentlitteratur, ISBN 987-91-44- 09647-6

(41)

Bilaga 1. Regelva ggar innan 1955

Regelväggar -1955

längd(m) Lambda

#Beräkning (längd/lambda=Rn)

Ingående värden i RTλ

Ingående värden i RT Temp

Ingående värden

i RT-regel Temp

Panel (stående/liggande) 0,0254 * 0,13 0,13 0,13 2,4

Luftspalt 0,0254 * 3,108801235

Panel 0,0254 0,14 0,181428571 0,181428571 0,181428571 0,181428571 3,108801235

Reglar s60 0,1016 0,14 0,725714286 0,725714286

Sågspån 0,1016 0,039 2,605128205 2,605128205 4,098007353

Panel 0,0254 0,14 0,181428571 0,181428571 0,181428571 0,181428571 18,30199265 Temp efter panel

RSI 0,13 0,13 0,13

*ersätts av Rsi/2 RTΛ 0,2032 2,759495443 2,759495443 3,227985348 1,348571429 19,29119877 Innetemp efter RSI

RT Temp 3,227985348

Uu-värde 0,346344285

DeltaU-värde 0,008513615

Korrektionsvärde för Lambda 2,1366383

RTΛ+Uu 2,823397931

U-värde 0,362696775

Regelväggar -1955 med 45mm isolering

Ingående värden i RT-regel1/isolering2

Ingående värden i RT- regel2/isolering1

Luftspalt 0,0254 * 2,89829889

Mineralull 0,045 0,033 1,363636364 1,363636364 1,363636364 2,89829889

Reglar s600 45*45 0,045 0,14 0,321428571 0,321428571 0,321428571

Panel 0,0254 0,14 0,181428571 0,181428571 0,181428571 0,181428571 0,181428571 0,181428571 8,125210318

Reglar s600 0,1016 0,14 0,725714286 0,725714286 0,725714286

Sågspån 0,1016 0,039 2,605128205 2,605128205 2,605128205 8,820638439

Panel 0,0254 0,14 0,181428571 0,181428571 0,181428571 0,181428571 0,181428571 0,181428571 18,80627299 Temp efter panel

RSI 0,13 0,13 0,13

*ersätts av Rsi/2 RTΛ 0,2932 3,829412544 0,622857143 4,591621712 4,331621712 1,41 1,67 19,50170111 Innetemp efter RSI

RT Temp 4,591621712

Uu-värde 0,259617445

Korrektionsvärde för Lambda 2 1,069917101

RTΛ+Uu 3,840616912

U-värde 0,260374836

(42)

Luftspalt 0,0254 * 2,827727713

Mineralull 0,07 0,033 2,121212121 2,121212121 2,121212121 2,827727713

Reglar s600 45*45 0,07 0,14 0,5 0,5 0,5

Panel 0,0254 0,14 0,181428571 0,181428571 0,181428571 0,181428571 0,181428571 0,181428571 9,806967786

Reglar s600 0,1016 0,14 0,725714286 0,725714286 0,725714286

Sågspån 0,1016 0,039 2,605128205 2,605128205 2,605128205 10,40390646

RSI 0,13 0,13 0,13

RT Temp 5,349197469

Uu-värde 0,224518855

RTΛ+Uu 4,438889921

U-värde 0,22528155

Luftspalt 0,0254 * 2,774665951

Mineralull 0,095 0,033 2,878787879 2,878787879 2,878787879 2,774665951

Reglar s600 45*45 0,095 0,14 0,678571429 0,678571429 0,678571429

Panel 0,0254 0,14 0,181428571 0,181428571 0,181428571 0,181428571 0,181428571 0,181428571 11,07146441

Reglar s600 0,1016 0,14 0,725714286 0,725714286 0,725714286

Sågspån 0,1016 0,039 2,605128205 2,605128205 2,605128205 11,59434985

RSI 0,13 0,13 0,13

RT Temp 6,106773227

Uu-värde 0,197843877

RTΛ+Uu 5,036349917

U-värde 0,198556498

(43)

Luftspalt 0,0254 * 2,733316387

Mineralull 0,12 0,033 3,636363636 3,636363636 3,636363636 2,733316387

Reglar s600 45*45 0,12 0,14 0,857142857 0,857142857 0,857142857

Panel 0,0254 0,14 0,181428571 0,181428571 0,181428571 0,181428571 0,181428571 0,181428571 12,05685168

Reglar s600 0,1016 0,14 0,725714286 0,725714286 0,725714286

Sågspån 0,1016 0,039 2,605128205 2,605128205 2,605128205 12,52202949

RSI 0,13 0,13 0,13

RT Temp 6,864348984

Uu-värde 0,176870601

RTΛ+Uu 5,633229284

U-värde 0,177518072

Luftspalt 0,0254 * 2,700186643

Mineralull 0,145 0,033 4,393939394 4,393939394 4,393939394 2,700186643

Reglar s600 45*45 0,145 0,14 1,035714286 1,035714286 1,035714286

Panel 0,0254 0,14 0,181428571 0,181428571 0,181428571 0,181428571 0,181428571 0,181428571 12,84635522

Reglar s600 0,1016 0,14 0,725714286 0,725714286 0,725714286

Sågspån 0,1016 0,039 2,605128205 2,605128205 2,605128205 13,26529702

RSI 0,13 0,13 0,13

RT Temp 7,621924742

Uu-värde 0,159939797

RTΛ+Uu 6,229679328

U-värde 0,160521906