Examensarbete
Ökad hållbarhet genom Green IS
En studie om digitala klimatverktyg i svenska kommuner och regioner
Författare: Joakim Österberg Författare: Pontus Jenebeck
Abstrakt
Klimatfrågan är idag en världsomfattande utmaning och därmed krävs ett omfattande arbete för att minska vår klimatpåverkan. Parallellt i samhället har det skett en stor utveckling inom digitalisering och ökad implementation av informationssystem.
Tidigare forskning belyser att informationssystem besitter en stor potential för ett mer hållbart arbete där kommuner och regioner innehar en viktig roll i att miljöanpassa sina verksamheter. Green IS (Green Information Systems) och Environmental Management Systems (EMS) är två termer som vuxit fram inom IS-sektorn. Det innebär att implementera informationssystem som stödjer miljöarbete och hållbarhet samtidigt som effektivisering och kostnadsreducering eftersträvas.
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kommuner och regioner i Småland använder sig av Green IS och EMS för ett mer hållbart klimatarbete. Studien ämnade att belysa vilken sorts system som används och huruvida det bidrog till ett minskat klimatavtryck. Kommuner och regioner är stora aktörer och det ses som viktigt att de ligger i framkant för en utveckling gentemot ett land utan fossila utsläpp. För att besvara studiens frågeställningar utfördes en kvalitativ små-N-studie på sex kommuner och regioner. Informanterna valdes ut strategiskt då de arbetade i olika roller på respektive miljöenhet. Insamling av empiriskt material utfördes genom semistrukturerade intervjuer för en djupare förståelse inom området. Vidare tillämpades en tematisk analys för att strukturera det empiriska resultatet. Strategiska teman valdes ut för att framhäva hur kommuner och regioner verkar i det generella miljöarbetet, hur de använder informationssystem och huruvida det har hjälpt till för organisationen.
Resultatet från den här studien visade att kommuner och regioner använde en mängd system och digitala verktyg inom verksamheten som kan härledas till Green IS och EMS. Majoriteten av organisationerna hade någon form av mjukvara för att beräkna och rapportera klimatdata, samt möjlighet att visualisera denna data. I organisationernas klimatarbete användes det för att samla in statistik för utsläpp och samtidigt identifiera kritiska områden. Det mynnade ut i att åtgärder har kunnat implementerats i avsikt mot ett mer effektivt miljöarbete. Det empiriska resultatet tyder på att det inte finns några kvantitativa siffror på hur användningen av Green IS och EMS har påverkat organisationernas klimatavtryck. Det har istället varit till hands genom ett effektivare sätt att identifiera kritiska områden genom beräkning och visualisering av klimatdata, som sedan har agerat underlag för åtgärder. Följaktligen har Green IS och EMS implementerats på flera sätt i kommuner och regioner vilket lett till indirekta minskningar i dess utsläpp.
Nyckelord
Green IS, EMS, klimatarbete, kommuner och regioner (SKR), digitalisering
Abstract
Nowadays, the climate issue is a worldwide challenge and, thus, extensive work from individual actors and organizations is required to reduce our climate impact. In parallel, there has been major development in digitization and implementation of information systems (IS). Previous research highlights that information systems have great potential for more sustainable work. The Information Systems, which go under the collective names of Green IS and Environmental Management Systems (EMS), have been implemented in organizations to support environmental work and sustainability, while striving for efficiency and cost reduction.
Municipalities and regions are major organizational actors and it is important that they are at the forefront of a development towards a country without fossil emissions.
Thus, the purpose of this bachelor thesis research has been to investigate how municipalities and regions in Småland use Green IS and EMS for sustainability and climate work. The research study explored which type of these information systems are used in municipalities and regions in Småland and whether their use has contributed to reduced climate footprint. For this, a small-N-approach was selected in six municipalities and regions. The informants were purposively chosen as they work in different roles at environmental units of municipalities and regions. For the collection of empirical research data, semi-structured interviews were conducted with the aforementioned informants to gain a deeper knowledge and understanding of the research topic. Furthermore, a thematic analysis was applied to present the research results and highlight how municipalities and regions operate regarding environmental work; how they use information systems for that purpose and whether this has helped the organization.
The bachelor thesis research results show that municipalities and regions used a variety of Green IS, Environmental Management Systems and related digital tools.
Most of the organizations had some form of software and applications for calculating and reporting climate data, as well as the ability to visualize this data. Within the organization’s climate work, this was used to collect statistics for emissions and, at the same time, identify critical areas. This has resulted in measures being implemented in the pursuit of more efficient climate work. The research results indicate that there are no quantitative figures on how the use of Green IS and EMS has affected the organization’s climate footprint. Instead, it has provided a more efficient way to identify critical areas through calculation and visualization of climate data, which has been the basis for measurements. Concluding, Green IS and EMS were found to be implemented in several ways, indirectly reducing emission factors in the study’s surveyed municipalities and regions.
Key words
Green IS, EMS, climate work, municipalities and regions (SKR), digitization.
Tack
Först och främst vill vi tacka vår handledare Niki Chatzipanagiotou för sitt engagemang med snabba svar och värdefull feedback på våra funderingar. Vi vill även rikta ett tack till de åtta informanter som tog sig tid att delta och bidra med värdefull information för studiens resultat. Slutligen vill vi tacka Sarah Nilsson på Measure & Change för input och råd vid uppsatsens start.
Växjö, 2020-05-31
Pontus Jenebeck & Joakim Österberg
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Problemformulering 2
1.3 Syfte och frågeställningar 2
1.4 Disposition 2
2 Litteraturstudie 4
2.1 Hållbarhet för miljön 4
2.2 Green Information Systems 4
2.2.1 Utmaningar med Green Information Systems och dess potential 5
2.3 Environmental Management Systems 6
2.3.1 För- och nackdelar med Environmental Management Systems 7 2.4 Klimatarbete i kommuner med fokus på digitala verktyg 8
2.4.1 Kommuner i Europa 9
2.5 Sammanfattning 9
3 Metod 11
3.1 Paradigm 11
3.2 Vetenskaplig ansats 11
3.3 Urval 11
3.3.1 Genomförande 12
3.4 Analys 12
3.5 Validitet och reliabilitet 13
3.6 Etiska överväganden 14
4 Empiriskt resultat och analys 15
4.1 Bakgrundsöversikt 15
4.2 Klimatarbete i kommuner och regioner 15
4.3 Problematik i klimatarbete på kommuner och regioner 17
4.4 Green IS och EMS i kommuner och regioner 18
4.4.1 Digitalisering 18
4.4.2 Beräknings- och rapporteringsverktyg 18
4.4.3 Visualiseringsverktyg 20
4.4.4 Kommunikationsverktyg 20
4.5 Effekter av Green IS och EMS 21
4.5.1 Effekter av beräkning- och rapporteringsverktyg 21
4.5.2 Effekter av visualiseringsverktyg 22
4.5.3 Effekter av kommunikationsverktyg 23
5 Diskussion 24
5.1 Diskussionsinledning 24
5.2 Klimatarbete i kommuner och regioner 24
5.3 Green IS och EMS i kommuner och regioner 26
5.4 Effekter av Green IS och EMS 27
5.5 Diskussionssammanfattning 28
5.6 Metodreflektion 29
6 Slutsats 31
6.1 Fortsatt forskning 31
Referenser 33
Bilagor
Bilaga 1: Samtyckesblankett Bilaga 2: Intervjuguide
1 Inledning
Klimatfrågan är idag en världsomfattande utmaning som vi människor står inför.
Höjda vattennivåer, förlust av biologisk mångfald och förstörda ekosystem är bara några exempel som snart kan bli verklighet. Bromsas inte utsläppen av växthusgaser kommer den globala uppvärmningen överstiga 1,5 °C vilket kan leda till ödesdigra konsekvenser (IPCC 2019).
Parallellt har digitalisering omfamnat samhället de senaste decennierna med en snabb utveckling. Det har öppnat upp möjligheter för organisationer att tillämpa teknologi i avseende att förstärka de interna arbetsprocesserna. Klimatarbetet är inget undantag.
Med digitaliserade lösningar skapas förutsättningar för att minska utsläpp av växthusgaser (Fossilfritt Sverige 2019a).
Green IS är en term som avser informationssystem i syfte att möjliggöra och effektivisera hållbara affärsprocesser (Malhotra, Melville & Watson 2013; Hedman
& Henningsson 2016). Ett sådant informationssystem är exempelvis avsett för att bidra till att mäta och följa upp miljöpåverkan (Imasiku, Thomas & Ntagwirumugara 2019). Melville och Whisnant (2014) menar att informationssystem utöver mätning och lagring av miljödata samtidigt bidrar med information till rapporter och tillförser underlag för beslutfattande frågor (2014). Frågan vi ställer oss är i vilken utsträckning digitala verktyg är implementerat i avsikt att minska utsläpp. Tidigare studier visar att det finns en kunskapslucka i hur organisationer tillämpar informationssystem i avsikt att reducera dess utsläpp (Melville 2010; Melville & Whisnant 2014).
I Sverige har olika färdplaner och dokument tagits fram för hur vi ska arbeta mer hållbart. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner [SKR] (2017)1 har kommuner tillsammans med staten och regioner ett gemensamt ansvar för ökad hållbarhet och minskade utsläpp. SKR (2019) menar att flera kommuner idag använder sig av digitala verktyg för att beräkna och utföra åtgärder gentemot sina utsläpp.
1.1 Bakgrund
Klimatet är nära en brytpunkt och är en av vår tids största utmaningar. Globalt sker förändringar i snabbare takt vilket snart är en omöjlighet att förändra till det bättre.
Det krävs att vi snabbt minskar våra fossila utsläpp under kommande årtionden (Melville 2010). The Global e-Sustainability Initiative (GeSI) (2015) hänvisar till att om utsläpp av växthusgaser fortsätter i nuvarande takt kommer vi missa målet att hålla den ökade medeltemperaturen under två grader. Istället skulle ett sådant scenario bidra till en ökning av 2,6 till 4,8 °C.
Konsekvenserna av klimatförändringar ses som omfattande. I Sverige så finns det stora skillnader i hur olika delar av landet påverkas. Norra Sverige går mot stora temperaturförändringar, Skåne löper större erosionsrisk och kustkommuner berörs främst av havsnivåhöjningar (SKR 2017).
1 SKR hette tidigare Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Sverige har som mål att bli en av världens första fossilfria välfärdsnationer innan 2045. Om det ska bli verklighet krävs en transformation av hela samhället och flera tekniska innovationer behöver genomföras på kort tid (Fossilfritt Sverige 2019a).
Tidigare rapporter och forskning menar att IT-sektorn besitter en stor potential för att möjliggöra minskningar av de globala utsläppen av växthusgaser (WWF 2008; GeSI 2015; Fossilfritt Sverige 2019a).
Kommuner och regioner ska ligga i framkant för utvecklingen mot ett land utan fossila nettoutsläpp (SKR 2017). Det förutsätter bland annat bättre verktyg för att agera ytterligare i en av vår tids stora utmaningar. Klimatarbetet kan dra nytta av många möjligheter från olika sektorer, exempelvis genom teknikutveckling och digitalisering. Staten bör därmed tillsammans med SKR utveckla verktyg och metoder för beräkning av utsläpp från verksamheter.
SKR (2019) belyser vikten av att beräkna och följa upp utsläpp av växthusgaser. Detta för att identifiera insatser för minskad klimatpåverkan. Flera kommuner och regioner gör klimatbokslut för att följa utvecklingen av hur deras utsläpp påverkas. Exempelvis kan det handla om att mäta och minska den egna organisationens energianvändning och transporter.
1.2 Problemformulering
Klimatförändringen är ett stort hot för både människan och naturen. Därmed har ökad hållbarhet blivit en viktig faktor vilket alla behöver bidra gentemot för att uppnå nuvarande klimatmål. Informationssystem innehar en stor potential för att nå nämnda mål, som då går under benämningen Green IS (Malhotra, Melville & Watson 2013).
Digitalisering och transformation behöver enligt Fossilfritt Sverige (2019a) ske omgående och hela branschen behöver hjälpas åt för att Sverige ska bli en fossilfri nation.
Med hjälp av informationssystem i form av klimatverktyg kan organisationer idag tillämpa Green IS inom verksamheten i avseende att arbeta med miljö och hållbarhet.
Exempelvis mjukvara som tillhandahåller mätning och övervakning av klimatdata, vilket skapar möjligheter för ett effektivare miljöarbete. Det är dock av betydelse att verksamheter tar vara på potentialen som Green IS bidrar med (Imasiku, Thomas &
Ntagwirumugara 2019).
1.3 Syfte och frågeställningar
Med rådande klimatförändringar och ett behov av ökad hållbarhet kan informationssystem bistå med stor potential för ett effektivare klimatarbete.
Uppsatsens syfte blir därmed att undersöka användningen av informationssystem för ett mer hållbart miljöarbete och hur det tillämpats på svenska kommuner och regioner.
Utifrån problemformulering och syfte ämnar uppsatsen besvara följande forskningsfrågor:
“Hur använder kommuner informationssystem för att hantera sitt klimatarbete?”.
“Hur påverkar kommuners användning av informationssystem dess klimatpåverkan?”.
1.4 Disposition
Kapitel 2 i uppsatsen, Litteraturstudie, presenterar områden och teoretiska begrepp som studien bygger på. Avsikten med kapitlet är att skapa förståelse för hur informationssystem och digitala verktyg kan tillämpas för ökad hållbarhet. Detta genom diskussion kring miljöproblemet i allmänhet, vilket följs upp av en fördjupning inom termerna Green IS och Environmental Management Systems. Slutligen beskrivs kommuner och regioners klimatarbete i sin helhet.
Kapitel 3, metodkapitlet, förklarar vilka metoder som har använts för uppsatsen. Till en början följer en redogörelse och motivering för den vetenskapliga ansatsen som tillämpades för studien. I kapitlet framgår sedan en beskrivning kring vilken datainsamlingsmetod som används i studien och en följande motivering kring urvalet.
Vidare återberättas studiens genomförande och hur författarna valde att analysera det empiriska materialet. Slutligen följer en framställning kring etiska aspekter, studiens validitet och reliabilitet och hur författarna tog ställning till det.
Kapitel 4, studiens resultat- och analyskapitel presenterar empiriska fynd som kunde utvinnas utifrån de kvalitativa intervjuer som genomfördes. Det framställs med hjälp av en tematisk analys som återger hur kommuner och regioner jobbar med digitala verktyg och informationssystem i sitt klimatarbete. Resultatet delas upp i fyra teman och analyseras utifrån informanternas redogörelser.
Kapitel 5 i uppsatsen presenterar ett diskussionskapitel där resultatet ställs mot tidigare forskning och teori. Syftet med kapitlet är att diskutera studiens resultat i hur kommuner och regioner använder informationssystem och på vilka sätt det har förbättrat dess klimatavtryck. Kapitlet avslutas med en reflektion av studiens metodval och genomförande.
Kapitel 6, uppsatsens avslutande kapitel presenterar studiens slutsats utifrån forskningsfrågorna och förslag på vidare forskning som författarna kom fram till.
2 Litteraturstudie
Kapitlet börjar med att kortfattat beskriva det globala klimatproblemet och att digitala verktyg och informationssystem kan bidra till att reducera klimatutsläpp.
Vidare beskrivs Green IS som en term i hur informationssystem kan anpassas gentemot miljö och hållbarhet. Senare beskrivs EMS vilket är ett sorts digitalt verktyg och ligger till grund för att minska organisationers klimatpåverkan. Slutligen så beskrivs hur kommuner i Sverige samt Europa arbetar för att reducera sin klimatpåverkan.
2.1 Hållbarhet för miljön
Vi rör oss just nu snabbt mot flera brytpunkter gällande klimatet vilket kan leda till ödesdigra konsekvenser om vi inte agerar snabbt. Utsläpp av växthusgaser och överkonsumtion av resurser kan bidra till förhöjda temperaturnivåer och ökad risk för naturkatastrofer vilket i sin tur kan riskera vår arts överlevnad (Sarkis, Koo & Watson 2013; IPCC 2014). SKR (2017) hänvisar också till det faktum som är den globala uppvärmningen och indikerar på utsläpp av växthusgaser och annan mänsklig påverkan. I Sverige så visar även de mest optimistiska framtidsscenarion att landet går mot en framtid med mer extremväder, fler översvämningar och mer intensiva värmeböljor. Ett sådant scenario innebär konsekvenser för hela samhället ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv.
Malhotra, Melville och Watson (2013) menar att flera organisationer, myndigheter och internationella organ nu fokuserar på hur vi kan göra världen till en bättre plats och menar att strävan efter hållbarhet är en viktig faktor. Enligt SKR (2017) så har hållbarhetsfrågan blivit en självklarhet för allt fler. Att tänka och agera hållbart har blivit en konkurrensfaktor. Sarkis, Koo och Watson (2013) belyser vikten av att överväga hur vi producerar, konsumerar samt använder produkter och tjänster och menar att hållbarhet är något som behöver implementeras för både nuvarande och kommande generationer. IPCC (2014) belyser att om vi minskar vårt klimatavtryck så kan vi också minska den anpassning vi senare kan komma att behöva göra.
2.2 Green Information Systems
Med drastiska klimatförändringar och ökad kunskap kring klimatfrågan så har intresset för hållbarhet ökat inom IS-sektorn. Det har öppnat upp nya möjligheter för organisationer att skapa innovativa klimatstrategier samt att applicera informationssystem i avsikt för miljö- och hållbarhetsarbete. Det saknas tillräcklig kunskap för informationssystem i relation till miljö och hållbarhet samt hur informationssystem ska användas i syfte att förbättra miljöprestanda (Melville 2010).
Det visar sig att forskning kring området Green Information Systems (Green IS) är bristfällig då få publikationer finns och forskare inte ser möjligheten som informationssystem har för att bekämpa den världsomfattande klimatförändringen (Malhotra, Melville & Watson 2013).
Termen Green IS avser samverkan och integration av teknik, processer, data samt människor vilket har utvecklats som ett nytt område inom IS-sektorn. Det ämnar till att undersöka huruvida informationssystem kan stödja miljöarbete och hållbarhet (Kotze, Van Belle & McGibbon 2014). Green IS beskriver implementation och
design av informationssystem som ska bidra med hållbara affärsprocesser och nya tillvägagångssätt. Green IT är ett annat begrepp som ofta blandas ihop med Green IS.
Skillnaden ligger i att Green IT fokuserar på hårdvara och optimering av IT- infrastruktur såsom datorkomponenter, servrar, skärmar och övrig utrustning.
Begreppen ämnar till samma ändamål, att anpassa system och hårdvara gentemot att vara miljöanpassat. Green IS besitter en större kapacitet och möjlighet för organisationer då det innefattar en bredare kontext kontra Green IT. Specifikt innefattar Green IS fler områden då det berör processer och människor utöver tekniska element. Vidare bidrar Green IS med ökade möjligheter för organisationer att effektivisera arbetsprocesser i form av ökad produktion, reducerade kostnader och ökad tillväxt. Exempelvis genom att bli mer energisnål i form av värme, el och utsläppsfaktorer (Boudreau, Chen, Huber & Watson 2008).
Användningsområdet kring Green IS är brett för organisationer då det anses besitta en stor potential och kan anpassas för olika områden (Boudreau et al. 2008). Ett vedertaget exempel är mjukvara för mätning och rapportering av växthusgaser.
Mjukvara i relation till Green IS ämnar till att mäta och samla information som genererar underlag för kontroll och rapportering av miljöpåverkan (Kotze, Van Belle
& McGibbon 2014; Imasiku, Thomas & Ntagwirumugara 2019). Green IS förser organisationer med information i form av klimatdata för olika processer. Det kan vara information om produktion för specifika varor eller tjänster. Exempelvis kan det vara data om energianvändning, giftigt material och farligt avfall i produktionsarbetet (Bodreau et al. 2008). Kotze, Van Belle och McGibbon (2014) lyfter fram fler exempel på aktiviteter såsom effektivisering av affärsprocesser, energioptimering för IT-infrastruktur och logistikförbättringar.
Vidare kan Green IS implementeras i avsikt att förbättra kommunikation och beslutfattande åtgärder i värdekedjan i en organisation. Meacham, Toms, Green Jr och Bhadauria (2013) påpekar i sin studie att genom ett affärssystem kan kunder, leverantörer och personal kommunicera med varandra och dela information kring miljöarbetet för respektive aktör. Resultatet i studien visar att Green IS kan ge fördelar om det anpassas för mätning och övervakning av klimatutsläpp integrerat i ett affärssystem. Organisationer som anpassar sig mot Green IS med fokus på värdekedjan och att dela information visar sig ha förbättrad klimatprestanda (Meacham et al. 2013).
2.2.1 Utmaningar med Green Information Systems och dess potential
Genom investering och implementation av Green IS skapas möjligheter för att effektivisera arbetsprocesser och ett bättre klimatarbete (Bodreau et.al 2008). Det medföljer samtidigt implikationer och utmaningar då informationssystem i sig har ett markant inflytande för en organisation. Bengtsson och Ågerfalk (2011) beskriver det i relation till ett nyligen implementerat system på en kommun i Sverige med avsikt att rapportera och analysera miljö och hållbarhet. I studien visade det sig problematiskt att utbilda personal för systemet i syfte för användning och förståelse.
Vidare krävdes revidering av vedertagna arbetsprocesser bland personal av optimeringsskäl. Varor och tjänster från leverantörer blev också reviderat då det hade en indirekt påverkan på kommunens klimatrapportering, (Bengtsson & Ågerfalk 2011).
Att implementera Green IS och få slutanvändare att nyttja systemet kan vara en utmaning. Intention och acceptans spelar en avgörande roll för Green IS.
Slutanvändare ska vara underrättade i dess syfte och bör ges kunskap samt förståelse för dess ändamål vilket tenderar att öka acceptansen. Organisationer behöver ha det i åtanke för att maximera användandet av Green IS (Ashiq, Chrysoulas & Banissi 2019). Vidare krävs ofta teknisk integration för Green IS med andra system vid implementation. Curry, Hasan, Hassan, O'Riain och Herstand (2011) menar på att organisationer använder flertalet informationssystem för varierande arbetsprocesser där Green IS behöver samordna och vara anslutet till befintliga system. Green IS involverar samtidigt teknisk hårdvara såsom databaser, servrar samt mjukvara för olika ändamål. Det i sin tur kan ha en negativ inverkan på utsläpp i form av felhantering kring energiförbrukning som måste hanteras därefter (Sarkis, Koo &
Watson 2013). Finansiella aspekter har en betydande roll vid implementation av Green IS. Kotze, Van Belle och McGibbon (2014) menar att processer för Green IS som associeras med kostnadsreduceringar såsom energibesparingar och minskade avfall har ett högt värde som motiverar intressenter och organisationer.
Företagsledare är engagerade av miljömässiga fördelar som kan generera ekonomiskt värde. Seidel. et al. (2017) förklarar det genom att påpeka att miljömässiga fördelar är ett indirekt resultat av organisatoriska initiativ, som exempelvis Green IS, i avsikt att bli mer hållbara och miljöeffektiva.
Allmän kännedom kring miljöproblem har bidragit till att organisationer väljer att utveckla och använda Green IS för att bromsa dess klimatavtryck. Implementation av Green IS och processer avsett mot att angripa miljöfrågor har över tid visat sig förbättra utsläppsfaktorer samt att hållbarhet sanktioneras i organisationers strategi (Malhotra, Melville & Watson 2013; Hedman & Henningsson 2016). Green IS har en omfattande effekt att reducera utsläppsfaktorer då det nyttjar tekniska tillvägagångssätt som kombineras med lednings- och organisationsbeslut (Imasiku, Thomas & Ntagwirumugara 2019). Sarkis, Koo och Watson (2013) påpekar att beslutstagare på företag och institutioner tillsammans med intressenter har bredare vetskap kring miljötänk vilket har öppnat upp potential för Green IS och IT. Det har samtidigt uppmuntrat användning och attityd av Green IS på individnivå att åtaga sig hållbara handlingssätt (Sarkis, Koo & Watson 2013; Hedman & Henningsson 2016).
2.3 Environmental Management Systems
Environmental Management Systems (EMS) ligger till grund för att planera, implementera, koordinera och se över processer för att reducera en organisations klimatpåverkan. Det ämnar till att hjälpa organisationer att se huruvida miljöpåverkan kan begränsas. De två huvudsakliga aspekterna i ett sådant system är att reducera utsläpp av växthusgaser samt att bidra till en bättre ekonomisk aspekt. (Rosa, Lunkes
& Brizzola 2019).
Ett sådant system fungerar som ett digitalt verktyg som bidrar till att följa lagstiftning och reducera risken för oavsiktlig miljöpåverkan. Det fungerar som ett ramverk för att hantera sina processer gentemot minskad klimatpåverkan och ökad prestation (Turner 2009). Enligt Darnall och Kim (2011) kan ett EMS-system påverka flertalet faktorer i en organisation för att minska dess klimatpåverkan. Därmed finns ett världsomfattande intresse att implementera och använda sådana system tack vare stor
potential. På en grundläggande nivå bidrar ett EMS till att organisationers tillvägagångssätt håller sig till anstiftade lagar gällande miljö och hållbarhet. Det bidrar även till att engagera sina medarbetare gentemot miljöfrågor och möjliggör en kontinuerlig översikt över miljödata och organisationens utveckling.
Att löpande se över och analysera insamlade data är en viktig del av en organisations klimatarbete vilket också är en grundpelare i ett EMS. British Standards Institution (2004) hänvisar till att insamlad data kan analyseras för att hitta mönster och information vilket bidrar till ökad kunskap för att implementera effektiva och korrekta åtgärder. En löpande översikt kan enligt Feng och Wang (2016) minska produkter eller tjänsters klimatpåverkan då organisationer anskaffar sig beslutsstöd till att förändra processer såsom tillverkning, vilket bidrar till en mer klimatvänlig slutprodukt. Det kan bidra till en ökad belåtenhet hos kunder då efterfrågan ökar på miljövänliga produkter. Det ses som något kunder kan betala extra för då det kan anses som en kvalitetsstämpel.
Det finns olika faktorer som berör varför organisationer implementerar EMS.
Lagändringar, kundpåverkan och konkurrensfördelar är några aspekter som spelar in.
Organisationer behöver aktivt se över nya vägar att minimera sin klimatpåverkan samtidigt som verksamhetens processer behöver effektiviseras. Skribenterna menar att det numera finns en benägenhet hos organisationer i att minska sin klimatpåverkan.
Detta då de kan hållas ansvariga av samhället om inte tillräckligt uträttas i denna aspekt. Offentliga krav i samband med ny lagstiftning påverkar också organisationer att anskaffa EMS-system för en minskad påverkan av sina processer på naturen. (Feng
& Wang 2016; Rosa, Lunkes & Brizzola 2019).
2.3.1 För- och nackdelar med Environmental Management Systems
EMS är något som delar forskare och olika studier hänvisar till motsägande resultat angående ett systems för- och nackdelar. Enligt Rosa, Lunkes och Brizzola (2019) samt Feng och Wang (2016) leder en implementering av ett EMS-system övergripande till ett bättre klimatarbete, minskad klimatpåverkan, ökad ekonomisk vinning och nöjdare kunder. Phan och Baird (2015) hänvisar till rapporter från olika organisationer vilket visar på minskade miljömässiga risker, mer effektiv användning av råvaror samt ett ökat anseende. Vidare menar skribenterna att ett EMS spelar en stor roll i att motivera organisationer till att förbättra sitt klimatarbete. Exempel på förbättringsområden fanns främst i kontroll av avloppsvatten samt bidragande till minskade luftföroreningar. Rosa, Lunkes och Brizzola (2019) menar att flertalet klimat- och utsläppsfaktorer har nåtts med hjälp av EMS-system. Det är dock av yttersta vikt att fortsätta detta arbete kontinuerligt.
Flera skribenter hänvisar samtidigt till flertalet nackdelar angående EMS. Darnall och Kim (2011) hänvisar till ett otillräckligt underlag för att visa vilken korrelation det finns mellan EMS och ett bättre klimatarbete. Samtidigt så uppmanar myndigheter runt om i världen till en fortsatt implementation av sådana system. Heras- Saizarbitoria, Boiral och Díaz de Junguitu (2020) menar att deras studie inte visar på mer än en nettovinst gällande klimatpåverkan vid implementering av EMS och menar att det istället handlar om ett symboliskt värde.
Termen ’greenwashing’ innebär att man ”tvättar” verksamheten. Utåt sett ser det ut som att organisationen arbetar aktivt gentemot ökad hållbarhet men att en implementering egentligen inte bidrar till en minskad klimatpåverkan. Det visualiserar att organisationen anser klimatarbete som viktigt men egentligen endast gör det för att undvika missnöjda intressenter och kunder (Phan & Baird 2015; Heras- Saizarbitoria, Boiral & Díaz de Junguitu 2020).
2.4 Klimatarbete i kommuner med fokus på digitala verktyg
I juni 2015 tillsatte SKR en programberedning för klimatarbete med förslag på förbättringar; hur klimatrelaterade händelser ska hanteras samt att förtydliga ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och region. Det sågs som nödvändigt att dessa aktörer låg i framkant för en utveckling gentemot ett land utan fossila utsläpp.
Det förutsätter ökad tillgång till bättre metoder för att uppnå uppsatta mål. Kommuner och regioner kan då medverka till en kraftfull vision om en hållbar utveckling som tar fasta på dagens utmaningar och möjligheter (SKR 2017).
SKR (2020) anser att kommuner och regioner bör; baserat på lokala och regionala förhållanden, utveckla strategier för minskad klimatpåverkan. Vidare menar skribenten att SKR bör verka för att förbättringsförslag genomförs vilket då kan bidra till goda förutsättningar för kommuners och regioners klimatarbete. Ett exempel är att stödja teknikutveckling med fokus på klimatnytta och hänvisar till betydande ämnen såsom digitalisering, öppna data och ökad återanvändning.
Idag arbetar flera kommuner och regioner för att minska sin klimatpåverkan genom energieffektivisering, förnybar energi och hållbara transporter. Utöver detta sker ett arbete för ökad klimatanpassning vilket belyser vikten av att öka motståndskraften gentemot klimatförändringar samtidigt som vår klimatpåverkan behöver reduceras i både export och import (SKR 2020).
SKR (2017) belyser att det övergripande målet är att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären och därefter uppnå negativa utsläpp. Verksamheter inom svenskt territorium ska minska sina utsläpp med 85 procent mellan 1990 och 2045. För att uppnå detta behöver stat, kommun och region samarbeta och utveckla metoder för beräkning av utsläpp från verksamheter och konsumtion. Samtidigt behöver den nationella statistiken för utsläpp och energianvändning på lokal nivå förbättras. Klimatarbetet kan då dra nytta av annan samhällsutveckling, exempelvis inom teknik och digitalisering.
I näringslivet har Fossilfritt Sverige också tagit fram färdplaner för olika sektorer.
Fossilfritt Sverige (2019) menar att det kommer krävas en transformation av hela samhället där flera tekniska innovationer behöver genomföras på kort tid. En sektor som tagit fram en sådan färdplan är digitaliseringskonsultbranschen som hänvisar till att digitalisering bidrar med en stor potential för att möjliggöra minskningar av de globala utsläppen av växthusgaser. Fossilfritt Sverige (2019b) belyser att medveten digitalisering kan leda till radikalt minskad klimatpåverkan och ökad konkurrenskraft genom nya affärsmodeller, beteenden och regelverk. Digitalisering ska ses som en katalysator som kan skynda på utvecklingen till målet som fossilfritt land.
Att beräkna och följa upp utsläpp av växthusgaser är en viktig del i detta arbete för att identifiera effektiva insatser för minskad klimatpåverkan. Ett tillvägagångssätt är att varje år genomföra ett klimatbokslut, vilket flera kommuner och regioner idag gör.
Ett klimatbokslut visar upp vilka klimatutsläpp en organisation har och inom vilka områden. Det kan exempelvis handla om att mäta och minska utsläppen från den egna organisationens energianvändning, transporter samt inköp av förbrukningsartiklar och livsmedel. Ett klimatbokslut kan bland annat göras enligt GHG Protocol vilket är världens mest använda standard för att mäta och redovisa utsläpp av växthusgaser.
GHG Protocol bygger på fem principer. Att det är en relevant spegling av företagets eller organisationens utsläpp för ett korrekt beslutsunderlag; en heltäckande rapportering där undantag nämns och förklaras; en konsekvent metod för jämförelser över tid där förändringar dokumenteras; transparens och dokumentation av all bakgrundsdata, metoder, källor och antaganden. Slutligen att beräknade utsläpp ska ligga så nära som möjligt till verkliga utsläpp. GHG Protocol är en internationell standard som skiljer på direkta och indirekta utsläpp. Direkta utsläpp avser förbränning av fossila bränslen i egen produktion samt utsläpp från egenägda eller leasade fordon. Indirekta utsläpp hänvisar bland annat till inköpt el, utsläpp från inköp av varor och tjänster, tjänsteresor, logistik samt avfallshantering SKR (2019).
2.4.1 Kommuner i Europa
Kommuner är en aktör som berör människor och som påverkar miljöutsläpp på lång och kort sikt med höga siffror för klimatpåverkan (Monni & Syri 2011). Det har mynnat ut i att det är kritiskt för kommuner att bli mer hållbara och omarbeta sin verksamhet mot miljö och utsläppsfaktorer (Butler & Hackney 2020). Flertalet studier runt om i Europa visar på hur kommuner använder tekniska metoder och system för att behandla klimatavtryck. I Finland genomfördes en studie där klimatdata samlades in vid 64 kommuner via ett rapporteringssystem med fokus på växthusgaser. Syftet var att visualisera specifika klimatdata och utsläpp för invånare och beslutstagare i landet (Monni & Syri 2011). I England genomfördes en fallstudie på två kommuner där Green IS implementerades i avsikt att uppnå högre klimatmål. Författarna till studien påpekar att kommuner står för betydande utsläpp samt att det saknas kunskap i huruvida Green IS kan antas, förstås och sammanfogas på en organisatorisk nivå vid exempelvis kommuner. Resultatet visar på praktiska digitala teknologier som Green IS tillhandahåller vilket ökar dess genomslagskraft och inflytande på miljöarbetet (Butler & Hackney 2020). Sociala aspekter är samtidigt en utmaning. Slutanvändare och personal ska vara underrättade med kunskap och förståelse i avsikt att uppnå full potential med Green IS och miljöarbetet i sig (Bengtsson & Ågerfalk 2011; Butler &
Hackney 2020).
2.5 Sammanfattning
Då vårt klimat närmar sig flera brytpunkter vilket kan innebära ödesdigra konsekvenser undersöks på flera håll huruvida vi kan minska vår klimatpåverkan.
Green IS är en term som vuxit fram bland forskare under 2000-talet som berör tekniska, ekonomiska och mänskliga faktorer. Det berör huruvida informationssystem kan implementeras i organisationer för att bidra till innovativa klimatstrategier och ökad hållbarhet. Termen innebär också att reducera kostnader, effektivisera arbetsprocesser samt ökad tillväxt utöver ett mer hållbart tillvägagångssätt. Det krävs
dock en stor kunskap för att implementera sådana system. För att maximera resultatet av ett sådant informationssystem så belyser forskare vikten av vidare forskning för ökad och bättre implementation.
Ett exempel på Green IS är Environmental Management System som är ett samlingsnamn av digitala klimatverktyg som främst används för att planera, implementera, koordinera och se över processer för att reducera en organisations klimatpåverkan. De två huvudsakliga aspekterna av sådana system är att reducera utsläpp av växthusgaser och samtidigt bidra till en bättre ekonomisk aspekt. Ett sådant system kan bidra till att löpande analysera insamlad data vilket då kan ligga till grund för beslutsstöd inom organisationer.
I Sverige tillsatte SKR år 2015 en programberedning för klimatarbete. Dess syfte var att förtydliga ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och region. Det sågs som nödvändigt att dessa aktörer låg i framkant för en utveckling gentemot ett land utan fossila utsläpp. Programberedningen hänvisade till att bättre metoder och arbetssätt behövs för att uppnå uppsatta mål och att digitalisering i form av digitala klimatverktyg är en viktig aspekt. Det kan härledas till EMS som används för att beräkna och rapportera klimatdata. Flera kommuner arbetar idag för ökad hållbarhet.
Detta för att uppnå det övergripande mål i att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Ett tillvägagångssätt som flera kommuner och regioner idag gör är att varje år genomföra ett klimatbokslut. Det visar vilka klimatutsläpp en organisation har och inom vilka områden.
3 Metod
Kapitlet beskriver det vetenskapliga tillvägagångssättet och upplägget av undersökningen. Valet av en kvalitativ ansats motiveras med fokus på semistrukturerade intervjuer och små-N-studie. Vidare beskrivs genomförande och hur det empiriska materialet har analyserats. Slutligen diskuteras hur författarna har tillämpat etiska aspekter, validitet samt reliabilitet.
3.1 Paradigm
Konstruktivism har en central del för den här kandidatuppsatsen baserat på studiens metodval. Creswell och Creswell (2018) lyfter fram att konstruktivism ofta används i kvalitativa undersökningar där målet är att förlita sig på informanternas tolkningar.
Detta genom öppna intervjuer där informanten delar sina upplevelser i vilken kontext de lever och arbetar i.
3.2 Vetenskaplig ansats
För att besvara studiens frågeställningar så har en kvalitativ ansats valts. En sådan ansats kan med fördel väljas då undersökaren vill få ut djup och detaljerad data kring ett visst fenomen genom olika individers upplevelser och tolkningar (Jacobsen 2017).
Valet på kvalitativ ansats med fokus på få undersökningsenheter genom intervjuer ansågs vara bäst lämpad för att samla in data. En små-N-studie har tillämpats i uppsatsen, vilket innebär fokus på ett fåtal enheter från olika kontexter i avsikt att få varierande perspektiv på ett fenomen (Jacobsen 2017). Genom en små-N-studie valdes informanter på ett fåtal kommuner och regioner. Informanterna ansågs besitta kunskap och kännedom för att kunna besvara studiens frågeställningar och att uppnå dess syfte. Det bidrog till ett rikligt underlag från olika kontexter i form av kommuner och regioner.
Kvalitativa intervjuer ansågs vara en lämplig datainsamlingsmetod för studien med fokus på en semistrukturerad karaktär. En intervjuguide utarbetades vilket fungerade som underlag. Utifrån svaren ställdes även följdfrågor så informanten hade chansen att utvidga och berika sina svar. Det i avsikt att få en djupare förståelse för hur kommuner och regioner använder informationssystem i relation till dess klimatarbete.
Det utgjorde ett omfattande underlag för analys och diskussion, som sedan låg till grund för att besvara studiens frågeställningar.
3.3 Urval
De informanter som har valts ut för studien är miljöstrateger eller liknande roller samt användare av informationssystem och digitala verktyg gentemot klimatarbete på kommuner och regioner. Informanterna förväntades vara bidragande och delaktiga i dess klimatarbete och kunde därmed tillföra information och värdefulla uppfattningar angående studiens syfte. De förväntades bidra med strategiskt upplägg, hur kommuner och regioner använde informationssystem och digitala verktyg samt vilka effekter det bidrog till. Kontaktuppgifter till eventuella deltagare har varit till hands via en extern kontakt till författarna som arbetar inom området.
Åtta informanter på sex olika kommuner och regioner valdes ut strategiskt och kontaktades via e-post. Under en av intervjuerna så hänvisade informanten till två
kompletterande deltagare som bidrog med relevant information. De kontaktades via e-post för ett fåtal skriftliga svar. Enligt Creswell och Creswell (2018) är det en tillräcklig mängd då mellan 5-25 intervjuer ses som optimalt för kvalitativa studier.
Creswell (2009) anser att tanken bakom en kvalitativ studie att strategiskt välja ut de informanter som anses bäst lämpade för att bidra med information gentemot forskningsfrågan.
3.3.1 Genomförande
En intervjuguide utformades som en mall för de semistrukturerade intervjuerna (se bilaga 2). Guiden låg till grund för samtalet med informanterna vilket bidrog till en ökad kännedom angående dess arbete med miljöfrågor och digitala verktyg. Det gav en rik empirisk kontext för att besvara studiens forskningsfrågor. Frågorna var öppna och ställda för att undvika korta svar såsom ja eller nej. Även följdfrågor uppkom under intervjuerna för en större kontext. Utifrån uppsatsens litteraturstudie identifierades ett antal teman som relevanta för att besvara studiens frågeställningar.
Dessa teman var klimatarbete, digitala verktyg och informationssystem samt klimatpåverkan. Frågorna baserades på aspekter i litteraturstudien som ansågs vara intressanta för insamling av en rik empirisk kontext.
Med rådande omständigheter i beaktning angående Coronapandemin så utfördes intervjuerna digitalt via videosamtal. Samtalen spelades in för att underlätta transkribering och analys enligt informantens samtycke. Innan påbörjad intervju fick alla informanter skriva under ett dokument gällande informerat samtycke (se bilaga 1). Enligt Walsham (2006) bidrar inspelat material till en ökad förståelse av vad som faktiskt sades under intervjun och det möjliggör även mer tid för att koncentrera sig på informanten och samtalet gentemot att föra anteckningar. Noteringar var dock något som fördes löpande under intervjun.
Intervjuerna skedde mellan 17 och 31 mars 2021. Varje intervju påbörjades med en kort presentation av oss själva och beskrev ämnet samt syftet med studien, vilket enligt Jacobsen (2002) är viktigt vid en kvalitativ intervju. Intervjun påbörjades sedan med några enklare frågor för att bryta isen och lätta på stämningen vilket är något Creswell (2009) anser som betydelsefullt i början av en intervju. Samtalet fortsatte med mer allmänna frågor och allt eftersom ställdes djupare frågor till informanten.
Intervjun avslutades med att fråga informanten huruvida denne ville diskutera något utifrån ämnet som inte tagits upp. Enligt Walsham (2006) så bör en intervju hållas inom en rimlig tidsram då potentiella deltagare ofta är mycket upptagna. I ett första utskick meddelades det att en intervju skulle ta max en timme vilket eftersträvades.
Jacobsen (2017) anser att det är lagom med tid för att få ut tillräcklig empiri.
3.4 Analys
Jacobsen (2017) menar på att analys av kvalitativa data kan genomföras i olika steg.
Stegen innefattar att det insamlade kvalitativa materialet ska dokumenteras, utforskas, systematiseras och kategoriseras, samt sammanbindas. Dokumentation avser att material från datainsamling ska renskrivas och beskrivas i textform tillsammans med egna noteringar från insamlingen. Nästa steg beskriver att materialet ska utforskas där målet är att hitta förhållanden i texten. Vidare ska materialet reduceras genom systematisering och kategorisering. Syftet är att utesluta irrelevant data för att sedan
dela in materialet i meningsfulla teman. Det sista steget avser att mönster och samband identifieras mellan de teman som togs fram via kategorisering (Jacobsen 2017).
I studiens analys har ovan nämnda steg tillämpats som analysmetod. Ljudinspelningar från de kvalitativa intervjuerna transkriberades och dokumenterades i närtid efter dess genomförande. Noteringar och anteckningar från respektive intervju användes som komplement till det sammanställda materialet. Transkriberingsmaterialet lästes sedan igenom noggrant i avseende att hitta nyckelord och förhållanden i informanternas svar. Studiens intervjuer har varit av semistrukturerad karaktär med öppna frågor och fokus på informanternas tolkningar och berättelser. Det gav ett omfattande underlag från vardera transkribering. Det genomfördes via upprepad läsning och tolkning av det sammanställda materialet. Information som inte ansågs bidra något till studiens frågeställningar valdes att förbises.
Vidare delades materialet upp i olika kategorier som sedan placerades i teman. De teman som valdes ut var associerade med studiens litteraturstudie vilket beskrivs i kapitel 2. Det insamlade materialet jämfördes och analyserades mot varandra i avsikt att hitta samband och avvikelser i resultatet. Slutsatser från analysen kunde sedan utvinnas och presenteras som empiriska fynd.
3.5 Validitet och reliabilitet
Validitet innebär i vilken utsträckning vi undersöker det vi faktiskt avser att undersöka och reliabilitet innebär hur väl studien utförs på ett tillförlitligt sätt (Patel
& Davidsson 2003).
Intervjufrågorna har utformats i strävan efter att svara på kandidatuppsatsens frågeställning där informanter med hög sakkunskap valdes ut för ett mer trovärdigt och djupare resultat. Samtalen skedde digitalt men i en, för informanten, trygg miljö då det skett antingen från dess eget hem eller arbetsplats. Att utföra ett digitalt möte är något som informanterna uppfattades vara trygga i nu mer då den rådande Coronapandemin gjort sådan kommunikation mer vedertagen. Deltagarna fick på förhand även information att medverkan var frivilligt och att konfidentialitet eftersträvades vilket bör ha ökat chansen till en mer korrekt och ärlig data. Jacobsen (2002) menar att datainsamling från förstahandskällor samt från källor oberoende av varandra ökar insamlad informations tillförlitlighet. Ovan aspekter togs alla i beaktning vilket vi anser stärker studiens validitet.
För ökad reliabilitet hänvisar Creswell (2009) till att se över det transkriberade materialet flera gånger för att undvika eventuella misstag. Författaren anser också att ökad reliabilitet uppstår om två forskare oberoende av varandra transkriberar materialet och sen diskuterar och koordinerar arbetet för ett mer tillförlitligt resultat.
Det är något som strävades gentemot under analysen då materialet transkriberades och diskuterades upprepade gånger för att uppnå ett mer tillförlitligt resultat.
Intervjuerna spelades in efter informanternas godkännande vilket bidrog till att både ljud och bild dokumenterades vilket underlättade transkriberingen. Jacobsen (2002) menar att en minskad tillförlitlighet kan uppstå om slarv har uppstått vid insamling och analys av data. Det är något vi anser oss ha motverkat då intervjuerna spelades in
där allt material fanns ordagrant samt att även kroppsspråk och liknande aspekter kunde tas i beaktning.
3.6 Etiska överväganden
För studien har etiska aspekter tagits i beaktning där författarna har arbetat sanningsenligt och tillförlitligt. Det ligger i linje med vad Vetenskapsrådet (2017) framför vid undersökningar där forskaren förväntas sträva mot en hög forskningskvalitet, samt att undersökaren ska vara neutral gentemot yttre påverkan och egna intressen.
Vidare har ett informerat samtycke tillämpats för studiens urval. Jacobsen (2017) beskriver informerat samtycke med att de informanter som deltar i en studie gör det frivilligt och att det finns kännedom i vad ett deltagande innebär med eventuella risker och fördelar. Innan studiens intervjuer skickades en samtyckesblankett (se bilaga 1) ut till respektive informant medföljande studiens syfte, i avsikt att få ett godkännande till deltagande genom att vara införstådd i studiens syfte och ändamål. Det är svårt att uppnå fullständig anonymitet vid undersökningar med få informanter. Istället ska studien eftersträva konfidentialitet, vilket innebär att deltagarna som presenteras i texten inte går att härleda till den enskilda individen (Jacobsen 2017).
Därav refereras deltagarna till uppsatsen som “Informant A till H” i avsikt att förstärka konfidentialitet. Slutligen innehöll samtyckesblanketten att samtalet och intervjun ska genomföras via ett digitalt kommunikationsverktyg och spelas in.
Materialet från intervjun kommer att hållas konfidentiellt som enbart studiens författare har åtkomst till genom lösenordskyddade konton.
4 Empiriskt resultat och analys
Studiens fjärde kapitel presenterar och analyserar de empiriska materialet utifrån genomförda intervjuer. Första avsnittet beskriver kapitlets översikt som framställer hur de tillfrågade informanterna återges. Vidare följer en tematisk analys där resultatet förs fram genom informanternas berättelser och beskrivningar. Det första temat avser att framställa på en generell nivå hur kommuner och regioners klimatarbete ser ut för att senare komma in på hur dessa aktörer använder Green IS och EMS samt dess effekter.
4.1 Bakgrundsöversikt
För studiens datainsamling har åtta intervjuer genomförts med informanter i roller såsom miljöstrateg, hållbarhetsstrateg, miljösamordnare, miljöchef samt klimat- och utredningsingenjör från sex olika kommuner och regioner. Totalt genomfördes åtta intervjuer som kommer refereras i texten som informant A till H. Den kommun eller region som deltagaren representerar kommer återges med termen ’organisation’
genom kapitlet, utifrån konfidentiella skäl. Den tematiska analysen av insamlat empiriskt material mynnade ut i följande teman för att besvara studiens forskningsfrågor och dess syfte utifrån användning av Green IS och EMS. Först beskrivs övergripande klimatarbete i kommuner. Det ligger till grund för resterande resultat där användning och effekter av Green IS och EMS i kommuner och regioner beskrivs.
4.2 Klimatarbete i kommuner och regioner
Genom studiens åtta intervjuer har informanterna framställt och förklarat hur deras organisation jobbar med klimatarbete. Omfånget har varit varierande på de tillfrågade organisationerna i form av resurser såsom ekonomi och personalstyrka. Tre av åtta informanter förklarade att deras respektive organisation har en enhet som ansvarar för det generella klimatarbetet med diverse handlingsplaner och klimatmål. Informant A beskriver att organisationens hållbarhetsavdelning just nu har åtta anställda med olika åtaganden inom miljöfrågor. Detta är en av studiens stora aktörer och antalet på organisationernas miljöavdelningar varierade mellan en och åtta personal. Två informanter representerar mindre organisationer där båda informanterna har flertalet arbetsroller med varierande uppgifter inom miljö och hållbarhet. Informant C som också representerar en mindre organisation med begränsade resurser berättade att arbetsuppgifterna var väldigt breda kring energi och klimat. Energibesparingar, elbilar och klimatrisker vid nybyggnationer var några exempel på åtaganden.
Informanten adderade även att på en liten organisation faller det sig naturligt med breda arbetsuppgifter vilket kan vara utmanande.
“Det är roligt och så, men det blir lite ensamt, så det gäller att skaffa sig ett nätverk. Jag jobbade mycket med andra som hade liknande tjänster i andra kommuner. Man skaffade sig ett nätverk och hittade personer som hade intresse mot miljö och då kan man gå på dom. Det gäller att vara kreativ” förklarade informant C
Majoriteten av informanterna förklarar att deras organisation har handlingsplaner som beskriver hur klimatarbetet ska upprättas kring olika områden, exempelvis inom
energi, transport och avfall. Innehållet i en sådan handlingsplan ämnar beskriva hur organisationen ska nå uppsatta klimatmål och vilka strategier som finns. Informant A och B påpekar att det övergripande klimatarbetet på deras organisation utgår från uppsatta klimatmål utifrån ett generellt hållbarhetsprogram som berör hela verksamheten. Programmet innehåller detaljerad information för vad organisationen behöver göra för att minska sitt klimatavtryck. Informant E jobbar i dagsläget med en nulägesanalys i sin organisation där syftet är att arbeta fram nya lokala mål och klimatplaner. Vidare ska informant F göra en ny energi och klimatplan, samt uppdatera befintliga handlingsplaner med nya åtgärder och förslag. Informant A påpekar att kunskap kring miljöfrågor ständigt uppdateras med ny forskning och vad som händer i världen ur ett klimatperspektiv.
Fem av åtta informanter påpekar att samarbete organisationerna sinsemellan är viktigt då de tittar på varandras arbete och utbyter erfarenheter mellan varandra. Det kan exempelvis vara åtgärder i handlingsplaner med nya klimatmål och hur de målen ska uppnås. Tre informanter är medlemmar i ett miljömålsnätverk där representanter med motsvarande arbetsroll träffas kvartalsvis för att diskutera miljöfrågor. Informant F tycker att samarbete är till stor hjälp och påpekar att kunskapsutbyte är viktigt då informanten representerar en mindre organisation. Informanten påpekar att nya uppdateringar kan förmedlas vidare genom en intern hållbarhetsgrupp från olika förvaltningar inom organisationen.
Samtliga informanter medger att de inte känner till programberedningen “Klimatet Så Klart!” från SKR. Syftet med programberedningen är att strukturera ansvarsfördelning mellan kommun, stat och region, samt att bli bättre på att hantera klimatrelaterade händelser. Informant A påpekar att det finns samarbete med SKR där klimatfrågor diskuteras tillsammans med andra organisationer inom ett miljönätverk som SKR driver. Informant D påpekar att ansvarsfördelning mellan kommun, stat och region behöver klargöras. Informanten diskuterar ett konkret exempel inom kommunen där en europaväg med hög trafik går genom länet och vem som har ansvaret för klimatavtrycket där.
“Det där med det SKR sa är viktigt i “Klimatet Så Klart”. Vem ska göra vad? Jag tar E4 som exempel. Är det Trafikverket eller är det vi som har ansvar. Var ligger ansvaret? Var är det effektivt att göra åtgärderna? Kommunerna kan inte göra allt även om vi kanske kan göra mer än vad vi tror.” berättade informant D
Fyra tillfrågade kommuner och regioner är medlemmar i EU-initiativet
“Borgmästaravtalet”. Syftet med avtalet är att uppmärksamma klimatarbetet på lokal nivå riktat mot stad, kommun eller region där fokus ligger på att minska koldioxidutsläpp. Informant D framhäver att deltagande i avtalet delvis styr klimatarbetet för minskade utsläpp, men även för att förbereda sig för ett förändrat klimat. Informant C anser att avtalet gjorde att organisationen började räkna på utsläpp mer ordentligt då det generella miljöarbetet varit bristfälligt sen tidigare.
Samtidigt menade informanten att avtalet tvingade fram redovisning av klimatavtryck.
“Det visade på att man verkligen vill satsa på miljön, och sen blev man tvingad att exempelvis ta fram ett program och inventera sina utsläpp. Då blev det att, från att vi inte hade någonting, till att vi gjorde det här grundjobbet.” påpekade informant C
Uppvärmning och transport visar sig vara framträdande utsläppsfaktorer inom de tillfrågade organisationerna. Hälften av informanterna påpekar att just transporter står för mycket utsläpp. Informant E förklarar att deras transportutsläpp beror på lantbruk och långa sträckor mellan tätorter. Två informanter poängterar att deras klimatarbete angående transporter har förbättrats avsevärt med hjälp av EMS. Detta genom att se över fordonsparken med investering av elbilar och användning av mer fossilfritt bränsle. Samtidigt fanns det en obefintlig resepolicy som förklarade hur resor skulle ske inom organisationen förklarar informant C, vilket resulterade i ökade utsläpp i statistiken. Merparten av informanterna fick frågan ifall GHG-protokollet används vid beräkningar av utsläpp. Två informanter förklarar att deras utsläpp inte beräknas enligt protokollet, men påpekar samtidigt att det finns kännedom i vad GHG är.
Informant A berättar att organisationen använder protokollet indirekt där klimatberäkningar genomförs av en extern part som jobbar utifrån GHG. Två informanter klargör att protokollet används mer flitigt inom deras respektive organisation. “När vi rapporterar in våra utsläppsdata via digitala plattformar om energianvändning så gör man ju det enligt de riktlinjer som gäller för GHG- protokollet” berättade informant A. Informant D framhäver att kommunen haft användning för protokollet inom deras kostavdelning där utsläpp för måltider beräknas. Kostavdelningen har omkring fem tusen måltider om dagen inom kommunen. Målet är att få ner klimatavtrycket och där har GHG-protokollet används flitigt berättade informant D.
4.3 Problematik i klimatarbete på kommuner och regioner
I en av studiens mindre organisationer så har fokus på klimatarbete varit bristfälligt.
Informant E menar att näringslivet i kommunen prioriteras och att intresset för klimatarbetet är lågt. Det finns en viss skepsis gentemot klimatarbete i kommunen.
Informanten menar att fler börjar bli intresserade i organisationen men att ett lågt engagemang är en stor faktor till sämre klimatarbete och få digitala verktyg till hjälp.
Flera av de tillfrågade hänvisar till den ekonomiska aspekten. Kommuner och regioner har ofta sämre budgetar och är därmed rädda för att investera. Informant D säger att mycket styrs av pengar och allting måste ha ett värde för då kan det sättas i relation till något annat. Att då investera i Green IS och EMS gentemot ett klimatarbete som inte alltid bidrar till ekonomisk vinning kan därmed vara svårt.
Informant B menar att säkerhet också är en stor aspekt gällande implementation av Green IS. Nya system kräver omfattande testning då exempelvis patientdata inte får komma ut under några omständigheter. Informanterna som arbetar i de mindre organisationerna belyser att klimatarbetet är väldigt personberoende. Informant C har nu slutat i sin organisation och arbetar nu mer i den privata sektorn. Informanten var drivande i anskaffningen av ett EMS för att automatiskt beräkna och visualisera klimatdata. Nu har både informanten och den tidigare ekonomichefen slutat i organisationen som båda var drivande i detta arbete. Informanten befarar att
implementerat EMS inte längre används och menar att det personliga drivet är viktigt i främst mindre organisationer.
4.4 Green IS och EMS i kommuner och regioner
De deltagande organisationerna i studien använde en mängd olika digitala verktyg och informationssystem, som alla kan härledas till Green IS och EMS i sitt klimatarbete. De flesta organisationer använde sig av någon form av digitalt verktyg för att beräkna, följa upp och visualisera utsläpp. Då de tillfrågade informanterna använde sig av flera olika sorters EMS så har temat delats upp i tre underkategorier:
Beräknings- och rapporteringsverktyg, visualiseringsverktyg samt kommunikationsverktyg. Även digitalisering berörs i avsnittet då det är en viktig katalysator för implementation av Green IS och EMS.
4.4.1 Digitalisering
Digitalisering är något som har diskuterats i varje intervju. Informanterna hade olika syn på digitalisering och vilka tillvägagångssätt som användes. I tre av studiens sex organisationer så anser informanterna att digitalisering genomsyrar deras klimatarbete. Alla informanter är dock överens om att det är något de kan bli bättre på. Hur kommuner och regioner arbetar gentemot digitalisering är något som skiljer sig i de tillfrågade organisationerna.
Informant A berättar om ett EU-projekt de deltar i som handlar om hur digitalisering kan vara ett verktyg för en samhällsomställning. Projektet fokuserar på att hitta innovativa lösningar på problem och utmaningar relaterat till klimatet. Exempelvis används sensorer gällande avfallshantering och vinterunderhåll genom att mäta uppfyllnadsgrad och snödjup för en mer effektiv hantering. Informanten hänvisar också till att de arbetar med visualisering av klimatutsläpp och åtaganden på digitala plattformar.
I en annan organisation så menar informanten att ett arbete gentemot digitalisering sker på två fronter. Dels genom geografiska informationssystem (GIS) för att visualisera problem relaterade till klimatförändringar såsom översvämningar och skyfall. Den andra delen berör att följa upp utsläpp, åtgärder och kostnader för ett mer hållbart klimat.
4.4.2 Beräknings- och rapporteringsverktyg
Flertalet informanter i studien nämner främst Excel när insamling av klimatdata och uppföljning diskuterats under intervjuer. En organisation skiljer sig dock och arbetar inte med någon form av EMS för att beräkna och följa upp klimatdata i sitt arbete. De förlitar sig endast på statistik som samlas in på nationell nivå och använder det i en liten utsträckning.
Organisationerna som samlar in och analyserar klimatdata berör i stora drag samma utsläppsfaktorer. Informanterna nämner bland annat utsläpp genom transporter, fjärrvärme och andra former av energislag, industri samt jordbruk. Samtliga informanter belyser tillvägagångssättet och delvis problemet att data i stor utsträckning samlas in manuellt vilket är tidskrävande. Det krävs att man exempelvis kontaktar flygplatsen eller värmeverket för att se hur mycket de tankat eller eldat.
Utöver egen insamling av data så använder de sig även av nationella digitala statistikverktyg såsom Kolada och SCB för ökad datainsamling.
Tre av de tillfrågade organisationerna använder sig utöver Excel av EMS som är optimerade för att samla in, analysera och visualisera information. En av informanterna pratar om ett nyligen implementerat EMS i organisationen. I verktyget så beräknas olika former av utsläpp och delas upp i olika sektorer. I varje sektor kan det läggas in beslutande åtgärder eller åtaganden för att få en bild av hur mycket en specifik förändring hade hjälpt. Informanten illustrerade ett scenario hur verktyget kan användas om du ställer om och endast säljer elbilar. ”Hur mycket minskar utsläppen och hur lång tid tar det innan beslutet bär frukt? Du kan också se över vad som händer om en del av befolkningen börjar arbeta hemifrån eller cykelpendla till jobbet istället för att åka bil” frågade sig informant A. Informanten menade att det är ett spännande verktyg och ser stor potential i det.
I en av studiens mindre organisationer så finns det också ett nyligen implementerat EMS. Verktyget samlade automatiskt in data angående kommunens stora utsläppsfaktorer såsom fjärrvärme, elförbrukning och transporter. Informant C menar att automatisering var något som underlättade och gav mer tillförlitliga resultat. Innan utfördes arbetet manuellt vilket sällan stämde när insamlad data kontrollräknades.
Med hjälp av verktyget så belyser informanten enkelheten i att ta fram miljö- och kostnadseffektiva åtgärder. Informanten exemplifierade det:
”Det läcker ju ut liksom (värme) eftersom vi har dåliga byggnader. Då kan man visa på fastighetsförvaltningarna, vi skulle kunna spara så här mycket, om vi exempelvis isolerade”
framställde informant C
I en annan organisation så använder deras fastighetsförvaltning ett EMS dagligen i sitt arbete. Detta genom att se över förbrukning, analysera åtgärder, observera energiförbrukning och energieffektivisering. Informationen samlas in månadsvis via fjärr- och manuell avläsning. Med hjälp av verktyget så skapas ett underlag för nya investeringar, underhållsbudget samt för presentation av data till företagsledning och styrelse. De använder sig även av ett digitalt verktyg för intern biluthyrning i organisationen. Systemet bidrar med information såsom körjournaler, hur många mil som körs samt hur mycket koldioxidutsläpp en bilresa släpper ut.
Informant D belyser att de har ett digitalt statistikverktyg som chefer i organisationen använder för att exempelvis se över budget och sjukfrånvaro. De arbetar nu med att få in klimatdata i sitt system men att projektet fortfarande är i startgroparna.
Informanten menar att det är viktigt att Green IS implementeras i redan existerande verktyg då fler system gör arbetet mer omständligt och kostar mer pengar.
Den insamlade informationen som flera av informanterna hänvisar till kan sen användas till att göra klimatbokslut vilket flera av de tillfrågade gör i dagsläget. Med hjälp av EMS kan det sen jämföras med tidigare år, identifiera brister och åtgärder samt visualisera det i olika sammanhang.
