Västlänken
Projektaktuellt juni 2016
Bullernivåer, sprickor i hus, grundvatten- nivån och träd är frågor som både enga- gerar och oroar. Detta, och mycket annat, följer vi upp och mäter under hela Väst- länkens byggtid.
Det är inte möjligt att bygga ett så stort järnvägs- projekt som Västlänken är, utan att det märks. Vi har gjort en miljökonsekvensbeskrivning, men vi har också lagar och mark- och miljödomstolen som ställer krav på vårt bygge. För att följa kraven tar vi fram kontrollprogram i samarbete med Länsstyrelsen och Göteborgs stad, som är tillsynsmyndigheter.
– Kontrollprogrammen talar om hur vi ska följa upp och styra vårt bygge, så att påverkan på miljön, även den fysiska, ska bli så liten som möjligt. Det innebär bland annat att våra entreprenörer anpassar arbets- metoder och maskiner som de använder, säger Mira Andersson Ovuka, miljöansvarig på Västlänken.
Kontrollprogrammen omfattar många olika områden, bland annat grundvatten, omgivningsstörningar, yt- vatten, flora och fauna, luftkvalitet och kulturmiljö.
Vi börjar dokumentera hur det ser ut idag
Vi har redan nu börjat med kontroller runt Västlän- kens sträckning. Det gör vi för att samla in kunskap och få en bild av hur det ser ut idag, till exempel har vi nu slutfört en nollbesiktning av cirka 1 600 fastig- heter. Den kunskapen gör det lättare för oss att göra jämförelser, både under och efter bygget. Genom att
Vad: En cirka 8 km lång pendel- och regiontågförbindelse varav drygt 6 km i tunnel, under centrala Göteborg. Nya stationer vid Haga och Korsvägen. En ny stationsdel vid Göteborgs Central.
Varför: Underlättar resandet i Göteborg och Västsverige.
Ger ökad kapacitet för pendel- och regiontågtrafik och ökad till- gänglighet till staden. Minskar sårbarheten i järnvägssystemet.
Byggstart: Beräknas till 2018.
Trafikstart: Beräknas till 2026.
Kostnad: Beräknas till 20 miljarder kronor (prisnivå 2009).
Projektet ingår i Västsvenska paketet.
Västlänken i korthet
Vi följer upp Västlänkens miljöpåverkan
mäta och undersöka hur det ser ut idag kan vi också beräkna, analysera och bedöma hur vi ska bygga på ett säkert sätt.
– Bland annat används dokumentationen till att identifiera eventuella behov av åtgärder för att förebygga skador, till exempel tillåten vibrationsnivå för respektive byggnad eller fönsterbyte för att minska bullerpåverkan, berättar Mira.
Att följa upp miljöeffekter och åtgärder för att minska risken för skador är en viktig del i arbetet med bygget av Västlänken. Det gamla Göteborg med trägrunder, fornläm- ningar och kulturminnen behöver vi vara extra varsamma om. När vi är klara återställer vi marken vi använt enligt Göteborgs stads önskemål.
– Vi kommer att fortsätta kontrollera vår påverkan även efter att tågen börjat gå och anpassar våra kontrollprogram tillsammans med tillsynsmyndigheterna, avslutar Mira.
Korsvägen är en av Göteborgs största knutpunkter för kollektivtrafik och här bygger vi en av Västlänkens underjordiska stationer.
FOTO: KASPER DUDZIKVästlänken kommer att beröra byggna- der med högt kul-
turhistoriskt värde. Vi har redan nu genomfört en besiktning av bland annat byggnadernas väggar, tak och grundläggning. Den här dokumen- tationen ger oss en bild av byggnadernas status idag och vad en specifik byggnad klarar i form av vibrationer, från till exempel sprängningar.
Västlänken påverkar även de lämningar vi har under mark, till exempel de gamla befästningsverken som revs på 1800-talet. Även dessa kan påverkas av markrörelser orsakade av sprängningar.
Arkeologer, byggnadsantikvarier, geotekniker och vibrationstekniker deltar i arbetet för att undersöka vilka åtgärder som kan bli aktuella för att förhindra skador på kulturmiljön i Göteborg.
Kulturmiljö
Alla byggnader inom 150 meter från Västlänkens bygge har fått ett maximalt vibrationsvärde.
Under arbetet med sprängning, pålning och spontning mäter vi vibrationerna i de närliggande byggnaderna.
Två tredjedelar av Västlänkens tunnel går i berg och vi spräng- er steg för steg ut berget under markytan. En tredjedel av tun- neln går i jord och lera och där gräver vi öppna schakt. Innan vi kan gräva schakten behöver vi få stödkonstruktioner på plats med hjälp av pålning och spontning.
För att minska vibrationerna kan vi ändra arbetsmetod eller använda mindre sprängsalvor.
Vibrationer från sprängning- arna är begränsade i tid och till närområdet där vi spränger. Vi kommer att skicka ut informa- tion till de som berörs och du kan även få en förvarning via sms innan vi spränger.
Vibrationer
Flera av de grönområ- den som påverkas av bygget av Västlänken har stora natur- och kul- turvärden. Vår utgångs-
punkt är att bevara parker och alléer, och vi har därför tagit fram ett åtgärdsprogram för bevarande av träd. Tillsammans med arborister, tekniker, experter och Göteborgs stadsmuseum har vi kartlagt de träd som berörs av bygget. Utifrån kartläggningen har vi påbörjat under- sökningar och förberedelser för flytt och skydd av träd, bland annat i Haga. Vissa träd har dåliga förutsättningar att bevaras på plats eller genom flytt och kommer därför att ersättas med nya, på samma plats eller på någon annan plats i staden.
Då träden också påverkas av förändringar i grundvattennivån har vi även börjat sätta ut grundvattenrör. Vi gör det redan nu för att kunna mäta och följa upp hur grundvattnets nivåer förändras.
Naturmiljö
Det här är våra kontrollprogram
Vi har tagit fram kontroll- program för att följa upp Västlänkens miljöpåverkan.
Här ger vi några exempel på vad programmen kan behandla .
• Grundvatten
Grundvattennivå, inläckande vatten i schakt
• Omgivningsstörningar Byggbuller, vibrationer
• Ytvatten
Vattennivå, vattenkvalitet
• Flora och faun a Naturmiljö, djurliv i vatten
• Luftkvalitet
Luftkvalitet ovan mark utanför arbetsområdet
• Kulturmiljö
Fornlämningar, vibrations- känslig kulturhistoriskt värde- full bebyggelse
Skansen Lejonet, som är ett statligt byggnadsminne, uppfördes under slutet av 1600-talet och har ett kulturhistoriskt värde.
FOTO:KASPER DUDZIK
Haga kyrkoplan, Kungsparken och Nya Allén bildar ett grönt stråk genom staden.
FOTO: KASPER DUDZIK
Cirka sex kilometer av Västlänken kommer att byggas i berg och lera under grundvattenytan.
Förändringar i grundvattnet kan påverka forn- lämningar, naturmiljö eller byggnader med käns- lig grundläggning. Även energianläggningar och bergvärmebrunnar räknas som känsliga objekt som kan påverkas. Vi kommer därför att definiera vid vilka grundvattennivåer de olika känsliga objekten riskerar att påverkas och vilka åtgärder som i så fall kan bli aktuella. Tätning av berg är ett exempel på vad vi kan göra för att motverka att skador uppstår. Berget tätas genom att vi sprutar en blandning av vatten och cement i dess sprickor. Ett annat exempel är täta stödkonstruk- tioner i schakten.
Redan nu har vi börjat sätta ut så kallade ob- servationspunkter, till exempel grundvattenrör, för att kunna mäta och följa upp förändringar i grundvattennivån. Hittills har vi satt ut 375 sådana rör runt om i Göteborg och ytterligare 250 ska sättas ut under 2016 och 2017. Vi utför idag månatliga mätningar och under byggskedet kommer mätningarna att utföras med kortare mellanrum.
Grundvatten
Vi kontrollerar luftkvaliteten under byggtiden.
I första hand i området nära byggarbetsplatsen, men även på andra platser i staden. Sprängning, utsläpp från maskiner, dammande arbeten som schaktning och grävning kan höja halten av luft- föroreningar. För att kunna göra jämförelser av hur luftkvaliteten påverkas under bygget av Väst- länken, börjar vi mäta den ett år innan byggstart.
För att minimera damm och luftföroreningar kan vi exempelvis salta, vattna, använda maskiner med höga krav på utsläpp eller partikelfilter som renar ventilationsluften från arbetstunnlar.
Luftkvalitet
Södra vägen Kungsp
ortsave nyen Lorensberg Vasagatan
Linné gatan
Gamla Ullevi
Sten S turegatan
Gårda Gullbergsån
Fattighusån
Parkgatan Nya Allén Kungs-
parken Rosenlund
Gö ta ä lv
Storahamn- kanalen
Vallgraven
Ullevi
Heden
Haga
Inom
Gullbergsvass
Olskroken
Scandinavium
Liseberg
Korsvägen
Mölnda lsån Göteborgs-
operan
Vasastaden Järntorget
Göteborg Central
Sahlgrenska sjukhuset
Örgryte
Johanneberg
Almedal Lunden
E6
Rv40
Bagaregården
Landala
Hisingen
Gö ta älv
Götatunneln
Chalmers
Sankt Sigfrids
plan Örgrytevägen
Mölnda lsvägen Carlanderska
Rusthållareplatsen Skån
egatan
Götaplatsen Kasinot
Packhus- platsen
Otterhällan St. Badhusg.
Kungsgatan Lilla Torget
Brunnsparken
Västra Ham
ng. Vallgraven
Östra
Ham ng.
Nils Ericson- terminalen
Drottning- torget
Trädgårds- föreningen Göta
älvbron
Tingsta dstunn
eln Säveån
Mårten Krakowgatan
Kruthusgatan Post- terminalen
Skansen Lejonet
Hisingen
Olskroks-
motet Redbergsvägen
Ullevi- motet
Gårdatunneln
Pedagogen
Kallebäcksmotet Gullbergsån
Handels- högskolan
Sankt Sigfridsgatan
0 250 500 m
Betongtunnel i jord/lera Bergtunnel
Ytspår
Station Centralen
Station Haga Station Korsvägen
Två tredjedelar av Västlänkens tunnel går i berg och vi spränger steg för steg ut berget under mark- ytan. En tredjedel av tunneln går i jord och lera och där använder oss istället av cut-and-cover-teknik, som innebär att vi gräver oss ner i schakt och gjuter en tunnel i betong.
Västlänkens sträckning För att minimera damm från grävarbeten
kan vi vattna marken.
FOTO: BO INGERSTAMDär vi påverkar vattendrag har vi dokumenterat vattenkva- liteten och djurlivet på botten. Fisk, musslor och mossa ska fortsatt finnas och trivas även efter vårt bygge.
För att kunna bygga Västlänkens tunnel under Mölndalsån, Sto- ra Hamnkanalen och Rosenlundskanalen kommer vi att behöva schakta i vattendragen och leda om vattnet. Innan vattnet går vidare från schakten renar vi det och tar prover på ytvattnet för att kontrollera vattenkvaliteten. Vi mäter också vattennivån så att arbetet inte dämmer upp vattendrag på andra håll i staden och vi följer upp förändringar av halter av metaller i mossa.
Ser vi att vattnet påverkas kan vi bland annat utöka anta- let provtagningar, rena vattnet i fler steg eller ändra våra arbetsmetoder.
Buller kommer främst från våra arbeten med borrning, spräng- ning, spontning, schaktning och pålning. För att bedöma var vi ska sätta upp avskärmningar har vi inventerat ljudkänsliga miljöer, gjort referensmätningar och beräknat buller- och stomljudsnivåer. Stomljud från sprängningarna är begränsade i tid och till närområdet där vi spränger.
Vi följer Naturvårdsverkets riktvärden för buller. Vi kan dämpa buller med hjälp av bullerplank eller ljudisolera fönster och fasader. Vi kan också minska störningar genom att ändra arbetsmetoder, maskiners läge eller lägga om masstransporter- nas körväg.
Där vi inte kan lösa problem med höga bullernivåer kan det bli aktuellt med tillfällig vistelse för boende och verksamheter.
De sista två åren är en tystare fas, då arbetar vi med installationer av bland annat signal- och telesystem i tunneln.
Buller
Södra vägen Kungsp
ortsave nyen Lorensberg Vasagatan
Linné gatan
Gamla Ullevi
Sten S turegatan
Gårda Gullbergsån
Fattighusån
Parkgatan Nya Allén Kungs-
parken Rosenlund
Gö ta ä lv
Storahamn- kanalen
Vallgraven
Ullevi
Heden
Haga
Inom
Gullbergsvass
Olskroken
Scandinavium
Liseberg
Korsvägen
Mölnda lsån Göteborgs-
operan
Vasastaden Järntorget
Göteborg Central
Sahlgrenska sjukhuset
Örgryte
Johanneberg
Almedal Lunden
E6
Rv40
Bagaregården
Landala
Hisingen
Gö ta älv
Götatunneln
Chalmers
Sankt Sigfrids
plan Örgrytevägen
Mölnda lsvägen Carlanderska
Rusthållareplatsen Skån
egatan
Götaplatsen Kasinot
Packhus- platsen
Otterhällan St. Badhusg.
Kungsgatan Lilla Torget
Brunnsparken
Västra Ham
ng. Vallgraven
Östra
Ham ng.
Nils Ericson- terminalen
Drottning- torget
Trädgårds- föreningen Göta
älvbron
Tingsta dstunn
eln Säveån
Mårten Krakowgatan
Kruthusgatan Post- terminalen
Skansen Lejonet
Hisingen
Olskroks-
motet Redbergsvägen
Ullevi- motet
Gårdatunneln
Pedagogen
Kallebäcksmotet Gullbergsån
Handels- högskolan
Sankt Sigfridsgatan
0 250 500 m
Betongtunnel i jord/lera Bergtunnel
Ytspår
Station Centralen
Station Haga Station Korsvägen
Två tredjedelar av Västlänkens tunnel går i berg och vi spränger steg för steg ut berget under mark- ytan. En tredjedel av tunneln går i jord och lera och där använder oss istället av cut-and-cover-teknik, som innebär att vi gräver oss ner i schakt och gjuter en tunnel i betong.
Västlänkens sträckning
Buller kommer främst från våra arbeten med borrning, sprängning, spontning, schaktning och pålning.
FOTO:HANS EKESTANG
Västlänken kommer bland annat att gå under Rosenlunds- kanalen och här bygger vi en akvedukt, för att möjliggöra vattengenomström- ning och båttrafik under byggtiden.
FOTO: KASPER DUDZIK
Ytvatten och djurliv
2001 Idéstudie klar.
2003 Förstudien klar.
2005 Samråd med allmänheten, myndigheter och organisationer.
2007 Järnvägsutredning klar.
2010 Finansiering klar.
2018 Byggstart.
2026 Tågen börjar trafikera Västlänken.
2013 Samråd med allmänheten, myndigheter och fastighetsägare.
2011 Järnvägsplan påbörjas.
2014 Regeringen ger Västlänken tillåtlighet. Länsstyrelsen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen.
Granskning av järnvägsplanen inleds.
2017 Miljödom och järnvägsplan vinner laga kraft.
2016 2016 Miljödomsansökan inskickad Järnvägsplan fastställd.
2024 Västlänkens station Centralen börjar användas som tillfällig säckstation för pendel- och regiontåg.
Västlänken går in i en ny fas
• I februari 2016 blev det klart att entreprenad Centralen tilldelades NCC. Tilldelningen av entreprenaden har varit överprövad men avslogs. Kontraktet tecknades den 24 maj.
• I februari skickade vi in miljödomsansökan till mark- och miljödomstolen. Syftet är att domstolen ska fastställa vill- kor för anläggandet av Västlänken. Domstolen hanterar nu ärendet, ansökningshandlingarna hittar du på Trafikverkets webbsida.
• I mars påbörjade vi arbetet med ledningsomläggningar vid Norra Hamngatan, Packhusplatsen och Kruthusgatan.
• När Västlänken byggs kommer träd i park-och grönom- råden att påverkas. I april påbörjade vi förberedelser av fem träd i Haga för att de ska klara av en flytt hösten 2017.
Förberedelserna gör vi i två omgångar och i september fortsätter vi arbetet.
• Under första delen av 2016 avslutar vi den första så kall- lade nollbesiktningen av fastigheter som berörs av projekt Västlänken. Väggar, tak, eventuella sprickmönster och källarutrymmen har undersökts och dokumenterats i cirka 1 600 byggnader. Ytterligare minst två besiktningar ska utföras, en förbesiktning innan byggstart 2018 och en efterbesiktning.
• För att få in spännande förslag till den konstnärliga utform- ningen av stationerna på Centralen, Haga och Korsvägen har Trafikverket och Statens konstråd utlyst en internatio- nell konsttävling.
• Torsdagen den 28 april blev järnvägsplanen för Västlänken fastställd. Berörda har haft möjlighet att överklaga planen fram till den 6 juni. Trafikverket har sammanställt de 170 överklaganden som kom in och lämnat över ärendet till regeringen.
Under det första halvåret 2016 har det hänt en hel del i projekt Västlänken. Miljödoms- ansökan har skickats in och järnvägsplanen har blivit fastställd. I april kunde vi också teckna kontrakt för entreprenad Centralen.
Västlänken har gått in i en ny fas och har i och med ledningsomläggningar och andra förberedelser börjat synas runt om i staden.
Hänt i Västlänken
Västlänken har i och med de
förberedande arbetena börjat
att synas runt om i Göteborg.
Trafikverket, 405 33 Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00
www.trafikverket.se
12 minuter är ungefär så lång tid det kommer att ta att köra genom tunneln, inklusive stopp vid de tre stationerna.
Senaste nytt om Västlänken hittar du alltid på
trafikverket.se/vastlanken Du kan också följa arbetet på
@vastlanken både på Instagram och Twitter.
Har du frågor?
Kontakta oss på 0771-921 921 eller trafikverket@trafikverket.se
TRAFIKVERKET. JULI 2016. PRODUKTION: GRAFISK FORM/TRAFIKVERKET. ILLUSTRATION: TRAFIKVERKET.
