Representation av personer med funktionsvariation: En studie om i vilken utsträckning fackföreningar och intresseorganisationer representerar personer med funktionsvariation på arbetsmarknaden.

Representation av personer med funktionsvariation

En studie om i vilken utsträckning fackföreningar och intresseorganisationer representerar personer med funktionsvariation på arbetsmarknaden.

Elin Fält

Kandidatuppsats 15 HP Uppsala universitet

Statsvetenskapliga institutionen HT 2020

Antal ord 12 834

Handledare: Axel Cronert

2

Abstract

How come that people with disabilities still do not have the same opportunity to receive a job offer as the rest of the population? Who represents these disabled people’s interests in labor- market-related discussions? This thesis aims to evaluate the representation of the disabled within the labor market by comparing interest groups to trade union organizations based on the debate between the Power resource approach (PRA) and the New politics (NP) perspective.

There is limited research on this area related to disabled people; therefore, this thesis adapts the two theories in a new way when trying to apply the perspectives on disabled people. To empirically investigate the representation between interest groups and trade union organizations, qualitative and quantitative data are collected and analyzed using a framework for representation based on Hanna Pitkin’s definition of substantive representation. The results show that the trade union organizations do participate to a large extent, though not to the same extent as interest groups. Thereby the thesis gives some empirical support for Pierson’s New politics perspective, but this area is still in need of future research.

Nyckelord: Funktionsnedsättning, insider-outsider, intresseorganisation, fackförening, substantiell representation.

3

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 5

1.1. Syfte & frågeställning ... 5

1.2. Avgränsningar ... 6

1.3. Disposition ... 7

2. Tidigare forskning & Teori ... 7

2.1. Vem försvarar välfärdsstaten? ... 7

2.2. Perspektivens relation till personer med funktionsvariation ... 10

3. Design & metod ... 13

3.1. Forskningsdesign ... 13

3.2. Val av fall ... 15

3.3. Material ... 17

3.3.1. Begränsningar med materialet ... 19

3.4. Definitioner ... 20

3.4.1. Representation ... 20

3.4.2. Funktionsvariation ... 21

3.4.3. Behovskriterier ... 22

3.4.4. Validitet och reliabilitet ... 23

3.5. Deskriptiva beräkningar... 25

3.6. Analytiskt ramverk ... 26

4. Analys ... 28

4.1. Resultat ... 28

4.1.1. Kvantitativt resultat ... 28

4.1.2. Kvalitativt resultat ... 31

5. Diskussion ... 38

5.1. Uppsatsens begränsningar ... 41

5.2. Framtida forskning ... 42

6. Referenslista ... 43

6.1. Remissvar ... 43

6.2. Litteratur ... 44

7. Bilagor ... 48

4

Förkortningar

ALMP: Aktiv arbetsmarknadspolitik

CRPD: Convention on the Rights of Persons with Disabilities DHR: Delaktighet handelskraft rörelsefrihet

LO: Landsorganisationen

LSS: Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade MFD: Myndigheten för delaktighet

SACO: Sveriges akademikers centralorganisation SOU: Statens offentliga utredningar

SRF: Synskadades riksförbund

TCO: Tjänstemännens centralorganisation

5 1.

Inledning

År 2008 ratificerade Sverige konventionen för personer med funktionsnedsättning (CRPD), vilket innebär att Sverige garanterar rätt till sysselsättning och arbete för personer med funktionsvariation.¹ Trots detta vittnar många inom arbetsmarknadspolitiken idag om att dessa rättigheter är långt ifrån tillgodosedda och att personer med funktionsvariation idag har en svag position på arbetsmarknaden.² Det tycks råda konsensus om betydelsen av att öka delaktigheten för denna grupp på arbetsmarknaden, vilket gett upphov till både utredningar och lagförslag för att öka denna delaktighet. Trots denna konsensus verkar situationen på arbetsmarknaden vara förhållandevis oförändrad för personer med funktionsvariation.

Vanligtvis finns fackliga företrädare på plats för att representera arbetstagares position i arbetet, men gäller detta i samma utsträckning för gruppen med funktionsvariation? En rapport skriven av intresseorganisationen Lika Unika vittnar om att fackföreningar anser frågor kopplat till funktionsvariationer vara en lågt prioriterad fråga inom organisationen, detta trots att personer med funktionsvariation är medlemmar i facket.³ Samtidigt involverar sig intresseorganisationer för personer med funktionsvariation i förslag och utredningar för att garantera att konventionens innehåll upprättas. Men engagerar sig verkligen intresseorganisationerna i de frågor som rör arbetsmarknaden? Tidigare forskning om personer med funktionsvariation relativt fackföreningar och intresseorganisationer är begränsad, varför denna uppsats kommer bygga vidare på befintlig forskning i ett försök att beskriva vem som representerar personer med funktionsvariation i arbetsmarknadsrelaterade frågor.

1.1. Syfte & frågeställning

Uppsatsen ämnar beskriva i vilken utsträckning fackföreningar respektive intresseorganisationer ställer sig bakom personer med funktionsvariation i arbetsmarknadsrelaterade frågor. Detta för att se huruvida fackföreningar och intresseorganisationer kan anses representera denna grupp på arbetsmarknaden.

1 Utrikesdepartementet, Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning New York, 2006, SÖ 2008:26, Stockholm: regeringen, 2009, s. 1, 23-24.

2 SCB, Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning, 2019, s.8, 29.

3 Jan-Erik Nyman, Se förmågan, Stockholm: arena idé, 2016, s. 24-25.

6

Det är giltigheten i två teoretiska perspektiv som i synnerhet kommer lägga grund för denna undersökning. Det ena perspektivet kallas nypolitik-perspektivet och formuleras av Paul Pierson som menar att intresseorganisationerna är den viktigaste aktören inom välfärdsstaten.⁴ Det andra perspektivet kallas maktresursansatsen och baseras på forskning av Walter Korpi som menar att det historiskt har varit fackföreningarnas uppgift att försvara den universella välfärdsstaten, något som innebär att fackföreningarna bör ha ett intresse att representera alla, inklusive personer med funktionsvariation.⁵ Genom att i denna uppsats konfrontera dessa perspektiv med empiriskt material i form av remissvar, kommer uppsatsen undersöka vilket av perspektiven som är mest giltigt och därmed även se i vilken utsträckning fackföreningar respektive intresseorganisationer kan anses representera personer med funktionsvariation.

Frågeställningen lyder: I vilken utsträckning representerar intresseorganisationer respektive fackföreningar personer med funktionsvariationer i arbetsmarknadsrelaterade frågor?

1.2. Avgränsningar

Uppsatsen är avgränsad till en svensk kontext. Detta eftersom Sverige har gjort sig känt inom forskning för att vara en generös välfärdsstat i kombination med att den svenska välfärdsstaten förändrats under senare år, något som fått konsekvenser för personer med funktionsvariation och deras rättigheter.⁶ Enligt forskaren Marie Sépulchre finns fortfarande ett ”gap” mellan målen med svensk välfärdspolitik och de normativa ideal som är grundade på legala rättigheter och politiska strategier framför allt relativt upplevelsen för personer med funktionsvariation i Sverige.⁷ Alltså verkar Sverige vara en intressant kontext för att studera uppsatsens frågeställning.

4Pierson, Paul, The new politics of the welfare state, World Politics, 48, 1996, s.151.

5Korpi, Walter, Power resources and employer centered approaches in explanations of welfare states and varieties of capitalism: protagonists, consenters and antagonists, Princeton: World politics, vol.58, nr.2, 2006, s.168.

6Sépulchre, Marie, This is not citizenship: analysing the claims of Disability activists in Sweden, Uppsala:

Uppsala Universitet, 2019, s. 2.

7Sépulchre, Marie, Disability and citizenship studies, London & New York: Routledge, 2021, e-bok, s.12.

7 1.3. Disposition

Uppsatsen kommer att struktureras på följande sätt: först ges en sammanställning av tidigare forskning om Maktresursansatsen (formulerad av Korpi) och Nypolitik (formulerad av Pierson) för att sedan diskutera dessa perspektiv relativt personer med funktionsvariation med hjälp av tidigare forskning. Därefter redogörs metodavsnittet där design och metod för analysen presenteras. Efter det presenteras uppsatsens resultat, vilket även kopplas till tidigare presenterad forskning kring om bland annat insider-outsider genom uppdelningen mellan insiders och outsiders på arbetsmarknaden. Till sist presenteras uppsatsens slutsatser samt förslag till fortsatt forskning.

2.

Tidigare forskning & Teori

Det finns två stora perspektiv inom välfärdsområdet som är till hjälp för att förklara intressanta aspekter i representationen av personer med funktionsvariation. Tidigare forskning inom dessa perspektiv berör inte personer med funktionsvariation, varför dessa perspektiv först kommer att diskuteras i sin grundform för att sedan, med hjälp av tidigare forskning i kombination med teorin om bland annat insider-outsider, att diskuteras relativt personer med funktionsvariationer.

2.1. Vem försvarar välfärdsstaten?

Den svenska välfärdsstaten är känd för att vara generös, universell och enhetlig, där policy som formuleras på nationell nivå sedan implementeras på lokal nivå.⁸ För att förstå vem som upprätthåller denna generösa välfärd, kommer i detta avsnitt två perspektiv presenteras:

Maktresursansatsen samt Nypolitik-perspektivet.

8 Lewin, Barbro, Westin, Lina, Lewin, Leif, Needs and Ambitions in Swedish Disability Care, Scandinavian journal of disability research, vol.10, nr.4, 2008,s.237.

8

Maktresursansatsen fokuserar på begreppet makt, mer specifikt direkta och indirekta konsekvenser av makt.⁹ Enligt maktresursansatsen bör man se välfärdspolitiken som ett samlat koncept där utfallen av konflikt mellan socioekonomiska klasser ger olika grad av makt.¹⁰ Utifrån detta menar Korpi att välfärdsstaten har utvecklats för att reflektera olika klassrelaterade fördelningskonflikter som kan uppstå, där det är centralt att observera de resurser som aktörerna inom välfärdsstaten för med sig till olika konflikter samt hur aktörerna använder dessa resurser för att hävda sina intressen.¹¹ Maktresursansatsen är central för att förstå både expansionen och nedskärningarna inom välfärdsstaten.

Inom västvärlden fokuserar maktresursperspektivet framförallt på splittringar inom arbetsmarknaden, där tanken är att de resurser som aktören kontrollerar på arbetsmarknaden i kombination med relationer inom samma kontext, får betydelse för en aktörs engagemang i konfliktsituationer. Det är i detta sammanhang som klassbegreppet används av Korpi för att förstå och kunna förklara mönster i fördelningskonflikter.¹² Om splittringar förekommer på arbetsmarknaden kommer det uppstå en interaktion mellan socioekonomisk klass, risker i en individs liv samt resurser. En person som tenderar löpa hög sannolikhet att drabbas av risker i livet kommer att ha mindre individuella resurser att hantera dessa risker, varför dessa personer kommer samlas kollektivt i fackföreningar för att kunna hantera riskerna. Enligt maktresursperspektivet är det detta som ger upphov till en expansion av välfärdsstaten och denna utveckling syftar till att i någon mån förbättra de förhållanden och utfall som relaterar till marknadens omfördelande process. Men andra ord skulle man kunna säga att marknaden skapar klyftor mellan socioekonomisk klass, vilket motiverar människor att organisera sig.¹³ Maktresursansatsen är fruktbar för att förklara expansionen av välfärdsstaten, men har mött kritik gällande nedskärningsprocesserna inom välfärdsstaten. En av dessa kritiker var Paul Pierson som menar att nedskärningspolitik måste anses vara en distinkt process från expansionen av välfärdsstaten. Detta blev grunden för Piersons perspektiv som han kallar

9 Korpi, Walter, The iceberg below the surface: a preface to power resources theory ur OʼConnor J. & Olsen G.

(Eds.), Power resource theory and the welfare state: a critical approach, Toronto; Buffalo; London: University of Toronto Press, 1998, s.Vii-viiii.

10 Korpi, Walter & Palme, Joakim, Klasspolitik och "nypolitik" under knapphet och globalisering: Åtstramning av välfärdsstater i 18 länder 1975-1995, Sociologisk forskning, nr.4, 2003,s.46.

11 Ibid. s.48.

12 Korpi, Walter, Palme, Joakim, New politics and class politics in the context of austerity and globalization:

welfare state regress in 18 countries, The American political science review, vol.97, nr.3, 2003, kap: the welfare state and class

13 Ibid.

9

nypolitik.¹⁴ Enligt detta perspektiv har utvecklingen av dagens välfärdsstat gett upphov till en typ av feedback-effekter kring policy som gjort att medborgare som tidigare var i behov av välfärdsreformer nu i större utsträckning redan tillgodosetts dessa reformer. Detta försvårar arbetet för de som förespråkar nedskärningar av sociala reformer (exempelvis politiker) eftersom konsekvensen av nedskärningarna, enligt nypolitik-perspektivet, blir att de människor som missgynnas av nedskärningarna samlas i kollektiv anda där de får en hög politisk makt.

Denna politiska makt uppstår eftersom de missgynnade antingen samlas i ett gemensamt intresse att återfå tidigare välfärdstjänster eller samlas för att försvara sig innan nedskärningarna sker. Missnöjet visar gruppen gentemot politiker genom att rösta på ett annat parti i nästkommande val. Den höga politiska kostnaden av nedskärningspolitik relativt de diffusa och ovissa fördelar som kommer av nedskärningen gör att politiker ogärna kommer förespråka nedskärningspolitik. ¹⁵

För nypolitik-perspektivet är intresseorganisationer de mest centrala försvararna av välfärdsstaten, eftersom dessa arbetar med att behålla eller utveckla välfärdsreformer för att grupper som missgynnas av nedskärningar inom välfärden ska få en bättre situation i samhället.

Ett exempel som visar på denna funktion hos intresseorganisationer kan vara då en studentorganisation samlas för att försvara studiebidragets belopp från att minska. Framväxten av dessa intresseorganisationer har, enligt Pierson, konkurrerat ut fackföreningarnas tidigare starka position som försvarare av välfärdsstaten och därmed resulterat i att fackföreningarna inte längre har en lika central roll inom välfärden. ¹⁶

Sammanfattningsvis visar tidigare forskning inom maktresursansatsen att fackföreningarna är en viktig del av välfärdsstaten då fackföreningar organiserar de människor vars resurser för att hantera livskriser är otillräckliga och därmed förbättrar omfördelningen i samhället. Detta medan tidigare forskning inom nypolitik-perspektivet anser att framväxten av intresseorganisationer har konkurrerat ut fackföreningar och numera är den främsta försvararen av välfärdsstaten. Vidare i uppsatsen kommer därmed Korpis perspektiv utgå från att fackföreningar är den främsta försvararen av välfärdsstaten medan Piersons perspektiv utgår från intresseorganisationerna som den främsta försvararen.

14 Korpi & Palme, Klasspolitik och ”nypolitik” under knapphet och globalisering: åtstramning av välfärdsstater i 18 länder 1975-1995, s.46.

15 Pierson, The new politics of the welfare state, s.145-146.

16Anderson, M. Karen, The politics of retrenchment in a social democratic welfare state: Reform of Swedish Pensions and Unemployment Insurance, Comparative Political Studies 34, nr.2, s.1065.

10

2.2. Perspektivens relation till personer med funktionsvariation

Eftersom tidigare forskning brister i att diskutera perspektivens förhållande till personer med funktionsvariation ämnar dessa avsnitt försöka närma sig denna kontext. Perspektiven som tidigare presenterats behöver kompletteras med annan tidigare forskning som berör personer med funktionsvariation för att i någon mån lyckas närma sig vilket av perspektiven, och därmed huruvida det är intresseorganisationer eller fackföreningar, som kan anses representera personer med funktionsvariation på arbetsmarknaden.

För att bättre förstå individers position på arbetsmarknaden kommer insider-outsider teorin att presenteras för att senare kopplas till perspektiven. Lindbeck & Snower grundade teorin om insiders-outsiders för att förklara skillnader i delaktighet på arbetsmarknaden¹⁷ samt i viss mån förklara ofrivillig arbetslöshet.¹⁸ Teorin består av två dimensioner, där forskare är oense om exakt vad som bör innefattas i dessa dimensioner.¹⁹ Uppsatsen utgår i detta fall från David Ruedas syn på teorin då detta material är lättillgängligt samt även belyser intressanta aspekter för denna uppsats.

Insiders kallas de medborgare som har en säker anställning vilket innebär ett arbete på heltid alternativt ett arbete på deltid, med utgångspunkten att medborgaren själv valt att arbeta på deltid.²⁰ Dessa personer skyddas vanligen av olika åtgärder för att bevara personen i arbete, varför det är kostsamt att sparka dessa och anställa en ny person.²¹

Outsiders har till skillnad från insiders inte en säker anställning. Dessa medborgare kan vara arbetslösa, ha ett arbete med låg säkerhet eller vara lågavlönade med osäkra nivåer av förmåner och socialförsäkringsregler. Outsiders kan även vara personer som har en deltidsanställning trots att de önskar arbete heltid.²² Outsiders förknippas därmed med en otrygg anställning och målet för dessa medborgare är att ta sig in på arbetsmarknaden med samma villkor som insiders, det finns därmed en konkurrens mellan insiders och outsiders.²³

17 Lindbeck, Assar, Snower, J. Dennis, Insiders versus outsiders, Journal of economic perspective, vol.15, nr.1, 2001,s.165.

18Helmbring, Kajsa, Insider-outsider fenomenen och det nya utanförskapet, Ratio: den svenska modellen, rapport 4, 2006, s.4.

19 Lindbeck & Snower, Insiders versus outsiders, s.165.

20 Rueda, David, Social democracy and active labor-market policies: insiders, outsiders and the politics of employment promotion, British Journal of Political Science, Vol.36, nr.3, 2006, s. 387.

21 Davidsson, Johan, Naczyk, Marek, The ins and outs of dualization: A literature review, REC-WP, 2009, s.8.

22 Rueda, Social democracy and active labor-market policies: insiders, outsiders and the politics of employment promotion, s.387.

23 Lindbeck & Snower, Insiders versus outsiders, s.167.

11

Utgår man från perspektiven och sätter dessa i relation till insider-outsiderteorin framstår det som att maktresursansatsen förespråkar att det är fackföreningar som kan anses företräda både insiders och outsiders, eftersom man inom perspektivet betonar att fackföreningarna är den huvudsakliga beskyddaren av välfärdsstaten och därmed även försvarare av insiders och outsiders. Ser man istället till nypolitik-perspektivet förespråkar det intresseorganisationernas roll att framförallt företräda outsiders. Observera dock att denna process inte involverar en enstaka intresseorganisation som företräder en grupp outsiders utan snarare flera olika intresseorganisationer som företräder olika grupper av outsiders. Gällande insiders förefaller det oklart vem Pierson anser bäst företräder dessa. Nypolitik-perspektivet nämner att fackföreningarnas position försvagats och att föreningarnas tidigare breda perspektiv numera är mer specifikt inriktade, men inte mer specifikt huruvida det är fackföreningarna eller intresseorganisationerna som kan anses representera insiders.

Båda perspektiven har likheter med en diskussion som Rueda för kopplat till fackföreningar inom ett forskningsområde som kallas aktiv arbetsmarknadspolitik (ALMP). ALMP gynnar uttryckligen outsiders på arbetsmarknaden, eftersom ALMP är designad för att hjälpa outsiders att ta sig in på arbetsmarknaden.²⁴ Företrädandet av outsiders bland fackföreningar är dock inte lika självklart enligt Rueda, där fackföreningarna har starkare incitament att företräda insiders än outsiders. Detta eftersom fackföreningar inte har politiska krav på sig att locka väljare (och därmed inte riskerar nackdelar i form av politiska kostnader) samt eftersom insiders tenderar vara mer fackligt aktiva och en mer inflytelserik krets än outsiders.²⁵

Att fackföreningarna enligt Rueda företräder insiders överensstämmer delvis med Korpis perspektiv eftersom Korpi menar att fackföreningarna är välfärdens beskyddare. Skillnaden finns i att Rueda anser att fackföreningarna enbart företräder insiders, inte outsiders, något som inte stämmer med Korpis perspektiv eftersom Korpi menar att fackföreningarna är beskyddare av hela välfärdsstaten, därmed både insiders och outsiders. Ser man till Piersons perspektiv, stämmer Ruedas resonemang indirekt överens med Piersons syn på intresseorganisationen som välfärdens beskyddare. Detta eftersom Rueda och Pierson då är överens om att fackföreningarna inte beskyddar outsiders inom välfärden. Desto svårare dock att se likheter mellan Rueda och Piersons syn på insiders. Pierson nämner endast att fackföreningarnas position försvagats och att föreningarnas tidigare breda perspektiv numera är mer specifikt

24 Rueda, Social democracy and active labor-market policies: insiders, outsiders and the politics of employment promotion, s.388.

25 Ibid. s. 390.

12

inriktade, vilket inte är tillräckligt för att uttala sig om relationen mellan fackföreningar och insiders.

Det centrala för uppsatsens syfte är att konkretisera huruvida personer med funktionsvariation kan anses vara antingen insiders eller outsiders, något som görs baserat på tidigare presenterad forskning med några tillägg.

Tidigare forskning är som nämnt sparsam med att diskutera teorin i relation till personer med funktionsvariation, detta trots att dessa personer deltar på arbetsmarknaden. Esping-Andersen diskuterar begreppet de-commodification för att förstå välfärdsstatens relation till de som inte arbetar, något som kan hjälpa till att förstå livssituationen relativt arbete för personer med funktionsvariation. Enligt detta begrepp ska en viss individ eller familj kunna upprätthålla en socialt accepterad livsstandard, oberoende av deltagande på arbetsmarknaden.²⁶ Esping- Andersen menar att skandinaviska länder speciellt tenderar ha hög nivå av de- commodification.²⁷ Huruvida detta stämmer i dagens Sverige rymmer inte denna uppsats, men Esping-Andersens begrepp är ändå centralt för att visa att bristen på arbete, som är ett vanligt förekommande fenomen bland personer med funktionsvariation, inte ska sänka dessa människors levnadsstandard.

Vidare diskuterar Cronert i korthet relationen mellan personer med funktionsvariation och insider-outsiderteorin i sin studie Varieties of Employment Subsidy Design: Theory and Evidence from Across Europe. Där argumenterar han för att personer med funktionsvariation är mer benägna (relativt personer utan funktionsvariation) att placeras bland outsiders under en längre tid än bland insiders. Detta eftersom dessa personer, beroende på typ av funktionsvariation, kommer möta hinder som gör det svårt att nå jämlik tävlan mellan en person med funktionsvariation och övriga medborgare. Cronert menar även att personer med funktionsvariation kommer ha ännu svårare än outsiders att någon gång klassas som insiders.²⁸ Personer med funktionsvariation verkar utifrån detta möta större hinder än både övriga medborgare och outsiders att en dag klassas som insiders.

Cronert argumenterar även för att personer med funktionsvariation har vissa likheter med insiders, eftersom både gruppen med funktionsvariationer och insiders inte anses själva ha orsakat sin arbetslöshet. Personer med en funktionsvariation anses av allmänheten vara

26 Esping-Andersen, Gosta, The three worlds of welfare capitalism, polity press, 1989, e-bok, s.78.

27 Ibid. s.50.

28 Cronert, Axel, Varieties of Employment Subsidy Design: Theory and Evidence from Across Europe, Jnl. Soc.

Pol, 2019,s.12.

13

oförmögna att försörja sig genom egna ansträngningar, där allmänheten är medveten om att dessa personer inte rår för sin diagnos. På liknande sätt diskuteras även insiders som blir arbetslösa då dessa kan anses vara offer för krafter bortom mänsklig kontroll, som exempelvis ekonomisk nedgång i samhället. Detta kallas inom forskning för deservingness, där personer med funktionsvariation och insiders i denna kontext anses vara deserving. Outsiders däremot bemöts generellt med tveksamhet eftersom allmänheten uppfattar arbetslösheten bland outsiders vara en konsekvens av deras egna handlingar.²⁹ Outsiders klassas därmed utifrån tidigare forskning som undeserving.

Enligt Rafael Lindqvist har svensk funktionshinderpolitik återspeglat en övergång till en starkare deservingness-etik, där rättigheter skärpts för personer med funktionsvariation och andra nedskärningar skett inom universella delar av det svenska välfärdssystemet. Men Lindqvist menar också att det parallellt med denna utveckling skett en utveckling åt motsatt håll, för att i möjligaste mån dölja faktorer som exempelvis arbetslöshet bland den grupp med funktionsvariation som är svåra att rehabilitera.³⁰ Detta i kombination med tidigare presenterad forskning gör att det finns argument för att personer med funktionsvariation kan vara både insiders (deserving) eller outsiders (undeserving), och därmed skulle kunna företrädas likväl av intresseorganisationer som fackföreningar.

Sammanfattningsvis bör vi enligt nypolitik-perspektivet kunna vänta oss att det framförallt är intresseorganisationer, och inte fackföreningar, som representerar personer med funktionsvariation, åtminstone så länge personer med funktionsvariation kan betraktas som outsiders. Enligt maktresursperspektivet betonas snarare fackföreningarnas roll, där fackföreningarna enligt perspektivet spelar en viktig roll för representationen av personer med funktionsvariation oavsett om personer med funktionsvariation anses vara insider eller outsider.

3.

Design & metod

3.1. Forskningsdesign

29 Cronert, Variaties of employment subsidy design across Europe, s.12.

30 Lindqvist, Rafael, Swedish disability policy: from universal welfare to civil rights?, European journal of Social security, vol.2, 2000,s.412.

14

Eftersom uppsatsens syfte är att se huruvida det är fackföreningar eller intresseorganisationer som representerar personer med funktionsvariation i arbetsmarknadsrelaterade frågor så kommer uppsatsen att ha ett jämförande perspektiv som baseras på en deduktiv ansats.³¹ Anledningen till att uppsatsen har en jämförande ambition är eftersom kontrasten mellan fallen ämnar ge ökad förståelse i detta fall. Eftersom utbudet av tidigare forskning inom detta område är bristfällig, framförallt gällande de två perspektiven och insider-outsider teorin relativt personer med funktionsvariation, så är denna uppsats i viss mån teoriutvecklande eftersom uppsatsen ämnar använda tidigare teorier för att förklara en ny kontext (arbetsmöjligheter för personer med funktionsvariation).³²

Uppsatsens frågeställning har en deskriptiv karaktär och ämnar bidra till att utreda vilka som representerar personer med funktionsvariation.³³ Samtidigt har uppsatsen som tidigare nämnt en teoriutvecklande ambition, något som vanligtvis förekommer i förklarande studier.³⁴ Frågeställningen har därmed inslag av både beskrivande och förklarande ansats.

Med detta i beaktning kommer en jämförande fåfallstudie ske genom både en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen kommer att jämföra fackföreningar och intresseorganisationer genom att samla in data från flera utredningars remissvar för att sedan genomföra beräkningar på dessa data. Beräkningen av data från remissvaren kommer i den kvantitativa delen att inkludera samtliga intresseorganisationer och fackföreningar som blir inbjudna och svarar på remissen. Den kvalitativa delen kommer att vara en jämförande innehållsanalys av fackföreningarna och intresseorganisationers remissvar till två utredningar, för att få mer nyanserad information som är tänkt komplettera den kvantitativa delen.

Innehållsanalysen kommer enbart att fokusera på tre fackföreningar respektive tre intresseorganisationer, urvalet av dessa diskuteras i kommande avsnitt.

Ett alternativt tillvägagångssätt för uppsatsens syfte hade varit att genomföra en mer kvantitativ flerfallsstudie med mer omfattande statistisk utgångspunkt. En sådan studie hade kunnat ge ett mer generaliserbart resultat då fler organisationer inkluderas i hela resultatet vilket därmed gör att resultatet mer sannolikt speglar den faktiska representationen bland intresseorganisationer och fackföreningarna. På samma sätt hade uppsatsen kunnat vara enbart kvalitativ, med betydligt färre analysenheter, för att mer djupgående analysera uppsatsens material. Dock anser

31Eliasson, Peter, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Ann Towns, Lena Wängnerud, Metodpraktikan, femte upplagan, Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB, 2017, s.231.

32 Ibid. s.43, 89.

33 Ibid. s.37.

34 Ibid. s.36.

15

författaren av denna uppsats att vikten av en mer djupgående kvalitativ studie i kombination med mer översiktliga beräkningar är betydelsefull för att kunna besvara uppsatsens fråga, varvid dessa alternativ valdes bort. Ett annat alternativt tillvägagångssätt hade varit att komplettera denna studies kvantitativa och kvalitativa undersökning med material från intresseorganisationernas och fackföreningarnas webbsidor för att ytterligare stödja uppsatsens resultat genom en typ av triangulering. Att på detta sätt undersöka andra källor än remissvar för att komplettera informationen hos remissvaren, är fördelaktigt eftersom detta kan uppmärksamma om någon av remissvaren är snedvridna eller på annat sätt är tendentiösa och därmed identifiera brister i validiteten.³⁵ I brist på resurser kunde inte triangulering genomföras i denna uppsats, något som kan komma att påverka uppsatsens validitet. För en vidare diskussion kring detta se avsnittet om validitet och reliabilitet.

3.2. Val av fall

För att vidare förstå varför intresseorganisationer och fackföreningarna är relevanta sett till representation av personer med funktionsvariation behöver avsnittet om tidigare forskning kompletteras med mer information om de intresseorganisationer och fackföreningar som är intressanta relativt personer med funktionsvariation. Tre fackföreningar respektive tre intresseorganisationer valdes ut. Bland fackföreningarna valdes de tre fackliga centralorganisationerna Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) samt Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Valet grundas i att dessa föreningar bedriver en nationell verksamhet där varje förening samlar andra förbund under sig. På grund av bredden medlemmar samt att samverkan sker nationellt bör urvalet av dessa tre även i viss mån kunna anses vara representativt för resterande fackföreningar. Här följer lite kort information om dessa fackföreningar.

LO bildades år 1898 som en typ av sammanslutning av fackförbund i Sverige. Sedan dess har LO bidragit till förändringar på arbetsmarknaden genom exempelvis krav på åtta timmars arbete, a-kassa och semesterkrav. Idag samlar LO 14 svenska fackförbund och är en av de största fackföreningarna i Sverige.³⁶ SACO är yngre än LO och bildades för ungefär 70 år sedan.

35 Höglund, Kristine och Öberg, Magnus, Improving Information Gathering and Evaluation ur Höglund.K &

Öberg.M (eds), Understanding Peace Research: Methods and Challenges, London, New York: Routledge, s.191

36Landsorganisationen (LO), Några årtal ur LOs historia, 2016, länk:

https://www.lo.se/start/om_oss/historia/nagra_artal_ur_los_historia, (hämtad: 01-12-2020).

16

SACO riktar sig framförallt till Sveriges akademiker och har genom åren bidragit till bättre arbetsvillkor och trygghetssystem för sina medlemmar. Idag består SACO av 21 fackförbund.³⁷ TCO bildades ungefär samtidigt som SACO, men riktar sig framförallt till att ge goda villkor i arbetslivet för tjänstemän.³⁸ TCO består idag av 13 fackförbund.³⁹

Gällande intresseorganisationer så kommer även här tre organisationer väljas:

Handikappförbundet (benämns sedan 2017 som Funktionsrätt), Synskadades riksförbund (SRF) samt Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR). Urvalet av dessa baseras i stor utsträckning på organisationernas historia då dessa var bland de första att förespråka rättigheter för personer med funktionsvariation i samhället. 1942 bildade fyra handikapporganisationer det första samarbetsorganet på riksplan vilket kallades Sammarbetskommiteén för partiellt arbetsföra, dagens namn för organisationen är Funktionsrätt. Organisationerna som bildade detta samarbete var De Blindas Förening (idag SRF), De Lungsjukas Riksförbund (idag Riksförbundet Hjärt-lung), De Vanföras Väl (idag DHR) samt Svenska föreningen för Dövas Väl (idag Hörselskadades riksförbund).⁴⁰ Idag är det endast Riksförbundet Hjärt-lung som är medlemsförbund i Funktionsrätt, övriga är självständiga organisationer.⁴¹ Det är med utgångspunkt i denna historia som urvalet baserades på då dessa organisationers sammanslagning var viktig för funktionspolitiken. Dessutom är organisationerna aktiva än idag och har god kunskap på behov för personer med funktionsvariation då organisationerna arbetat med dessa frågor under många år. Nedan presenteras kort information om respektive intresseorganisation.

Funktionsrätt har sin grund år 1942.⁴² Idag består Funktionsrätt av 46 funktionsrättsförbund och har mandat från FN att övervaka en stor del av befolkningen i syfte att försäkra uppfyllandet av mänskliga rättigheter för människor med funktionsvariation enligt CRPD. Funktionsrätt fungerar alltså som en typ av paraplyorganisation för organisationer med samma intresse.⁴³

37Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Om SACO, år saknas, länk: https://www.saco.se/om-saco/

(hämtad: 04-12-2020).

38 TAM-arkiv (TCO), TCO:s historia, 2013, länk: http://www.tam-arkiv.se/area/tco/historik, (hämtad: 02-12- 2020).

39Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Detta är TCO, år saknas, tillgänglig på: https://www.tco.se/om- tco/Detta-ar-TCO/ (hämtad: 04-12-2020).

40Bergwall, Inger Persson, Sjöberg, Malena, Årtal ur handikappshistorien, Handikapphistoriska föreningen 2012, länk:https://www.likaunika.org/Filer/Wordfiler(1)/Rapporter/Aratal-ur-Handikapphistorien.pdf , (hämtad:

29-11-2020), s. 6-7.

41Funktionsrätt, Medlemsförbund, 2017, länk: https://funktionsratt.se/om-funktionsratt-sverige/medlemmar/, (hämtad: 03-12-2020).

42 Funktionsrätt, En historisk överblick, 2017, länk: https://funktionsratt.se/om-funktionsratt-sverige/historia/, (hämtad 02-12-2020).

43Funktionsrätt, Om oss, 2018, länk: https://funktionsratt.se/om-funktionsratt-sverige/, (hämtad 29-11-2020).

17

Synskadades riksförbund bildades med grund i tanken om alla människors lika värde samt för att gemensamt hävda synskadades rätt till delaktighet och jämlikhet på alla områden.

Organisationen bildades år 1889 och är idag en ideell förening med ett riksförbund vilket innebär att de är aktiva i hela landet.⁴⁴ DHR står för delaktighet handlingskraft och rörelsefrihet och grunden för organisationen lades 1923 genom kamratföreningen De Vanföras Väl.

Visionen för DHR är ett universellt utformat samhälle, där varje människa ses som en tillgång.⁴⁵ Vid den kvantitativa analysen kommer analysen att utgå från remissinbjudningar respektive remissvar från flera utredningar där fler än ovan nämnda fackföreningar och intresseorganisationer kommer att inkluderas. Därmed behövs en vidare definition av vad som kan anses vara en fackförening respektive en intresseorganisation. Till fackförening räknas här alla föreningar som sluter samman arbetstagare som tillvaratar medlemmarnas intresse relativt arbetsgivaren.⁴⁶ Till intresseorganisation räknas de organisationer vars huvudsakliga syfte på något sätt kan kopplas till personer med funktionsvariationers intresse vilket undersöktes genom att gå in på respektive organisations hemsida.

3.3. Material

Som tidigare nämnt kommer jämförelsen mellan intresseorganisationer och fackföreningar att undersökas genom både en kvantitativ och en kvalitativ analys av remissvar från vissa statliga utredningar. Kvantitativt baseras analysen på remissvar från sju offentliga utredningar och kvalitativt på remissvar från två offentliga utredningar: SOU 2012:31 respektive 2018:88. Hur och varför materialet valdes för denna uppsats kommer att diskuteras nedan.

Anledningen till att remissvar väljs som material för uppsatsens syfte ska nu i korthet diskuteras. När regeringen ska ta ställning i ett ärende skickas betänkande, utredningar samt förslag till myndigheter, organisationer och enskilda som sedan kan inkomma med yttrande till dessa ärenden via remissvar.^{47 48} Denna process möjliggör handläggning av ärenden samt

44Synskadades riksförbund, Om oss, år saknas, länk: https://www.srf.nu/om-oss/organisation/, (hämtad: 15-12- 2020).

45 Delaktighet handlingskraft rörelsefrihet (DHR), DHRs historia, år saknas, länk: https://dhr.se/dhrs-historia/, (hämtad: 12-12-2020).

46 Nationalencyklopedin, arbetstagarorganisation, år saknas, länk: https://www-ne-

se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/arbetstagarorganisation, (hämtad 21-12-2020).

47 Regeringen, Remisser, år saknas, länk: https://www.regeringen.se/remisser/, (hämtad: 03-12-2020).

48Nationalencyklopedin, Remiss, år saknas, länk: https://www-ne-

se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/remiss, (hämtad 01-12-2020).

18

kommentarer från berörda i ämnet. Det är i denna kontext som intresseorganisationer och fackföreningar har möjlighet att påverka regeringens ställningstagande i ett ärende, varför det är intressant att jämföra remissvar från dessa organisationer för att se hur respektive organisation ställer sig bakom personer med funktionsvariation i arbetsmarknadsrelaterade frågor. Remissvaren har ofta liknande utformning och ett lätt format vilket gör det till ett enhetligt jämförbart material som på lika villkor ger intresseorganisationer och fackföreningar möjlighet att komma med synpunkter på utredningen.

Valet av de offentliga utredningarna, vars remissvar kommer analyseras, skedde utifrån ett strategiskt urval genom en sökning hos regeringen.se. Sökorden var ”funktionsnedsättning”

respektive ”funktionshinder”. Ett försök gjordes att söka på ”funktionsvariation” men detta gav inget resultat. För att sedan sålla bort de sökresultat som inte var relevanta för uppsatsen filtrerades sökresultatet på ”områden” till att enbart beröra ”arbetsmarknad” samt

”funktionshinder”. Dessutom filtrerades sökresultatet på ”statliga utredningar”, ”propositioner”

samt ”departement-serier” eftersom uppsatsens syfte gynnas av material taget från offentlig text som på olika sätt berör departementen. Sökresultatet gav 56 träffar för funktionsnedsättning och 71 träffar för funktionshinder. Sedan skedde ett urval bland sökresultaten till att endast innefatta de utredningar, propositioner samt departement-serier som gått ut på remiss och var direkt relevanta för personer med funktionsvariation och arbetsmarknaden. Detta resulterade i 15 propositioner, offentliga utredningar eller promemorior vilket sedan reducerades till sju stycken vars innehåll var användbara och direkt relevanta för uppsatsens deskriptiva del, vilka är: Prop. 2016/17:188, SOU 2012:31, Förtydligande av lönestöd som innebär nedsatt arbetsförmåga (Ds 2016:14), SOU 2018:88, SOU 2019:23, Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden (Fi2019/04157/S1) samt SOU 2014:16.

För den kvalitativa analysen valdes SOU 2012:31 samt SOU 2018:88. Detta på grund av att SOU 2012:31 har ett expansivt perspektiv medan SOU 2018:88 har ett nedskärningsperspektiv varför en jämförelse mellan dessa ger upphov till en intressant variation.

SOU 2012:31 tituleras Sänkta trösklar-högt i tak men kan även kallas FunkA-utredningen i statliga sammanhang. Utredningens syfte är att lämna förslag till hur arbetsmarknadspolitiken skulle kunna se ut för att personer med funktionsnedsättning samt nedsatt arbetsförmåga lättare ska kunna få ett arbete och även behålla ett arbete.⁴⁹ Utredningen anses enligt författaren av

49SOU 2012:31, Sänkta trösklar, högt i tak. Arbete, utveckling, trygghet, Stockholm: Fritzes, 2012, s.13.

19

denna uppsats ha ett expansivt syfte eftersom utredningen bland annat föreslår nya satsningar för att inkludera personer med funktionsvariation på arbetsmarknaden och därmed vill utöka välfärden för dessa personer.

SOU 2018:88 Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen. Utredningen föreslår en ny lag, dock med samma benämning som tidigare: Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Utredningen vill minska statens kostnader för personlig assistans samt göra insatserna inom LSS bättre anpassade för dem som behöver insatserna.⁵⁰ Utredningen får en mer indirekt koppling till personer med funktionsvariation, eftersom utredningen inte enbart berör arbetslivet utan mer de stöd i form av personlig assistans och ledsagare som erbjuds. Detta kommer diskuteras mer i avsnittet uppsatsens begränsningar.

Enligt författaren av denna uppsats kan denna utredning anses ha ett nedskärningsperspektiv på funktionshinderpolitiken eftersom en stor del av utredningen fokuserar på att dra ner på statliga kostnader.

Vid mer resurser hade det varit fördelaktigt att undersöka samtliga SOU:er, Propositioner och departement-serier, något som inte ryms i denna uppsats. Observera även att det inte är utredningarna som är uppsatsens huvudsakliga material utan remissvaren till dessa utredningar.

Detta eftersom uppsatsen vill jämföra hur intresseorganisationer och fackföreningar representerar personer med funktionsvariation i dessa remissvar på utredningar som berör både arbetsmarknaden och funktionsvariationer.

3.3.1. Begränsningar med materialet

Eftersom uppsatsens syfte inte är fokuserat på en jämförelse över tid, kommer inte uppsatsen tydligt avgränsas till ett tidsintervall. Däremot är det centralt att de utredningar, propositioner och departement-serier som valdes att studeras ligger förhållandevis nära nutid för att i någon mån anses vara relevanta för funktionspolitiken. För den kvantitativa analysen är det oundvikligt att tidsspannet blir långt då uppsatsen vill inkludera så mycket material som möjligt i denna del. För den kvalitativa analysen används SOU 2012:31 samt SOU 2018:88 som är skrivna olika år och därmed också i olika skeden av funktionspolitiken, något som kan bli

50 SOU 2018:88, Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen, Stockholm: Fritzes, 2018, s.29.

20

problematiskt för uppsatsens resultat. För vidare diskussion av detta, se avsnittet om uppsatsens begränsningar.

Det finns en risk att vissa fackföreningar och intresseorganisationer inte svarar eller svarar i liten utsträckning på grund av att delar av utredningen inte är direkt kopplade till organisationernas huvudsakliga syfte. För att vara transparent med detta kommer detta att inkluderas som en del av analysramen.

3.4. Definitioner

Innan uppsatsens beräkningar och analysram presenteras behövs vissa viktiga begrepp definieras för att rama in vad som anses vara relevant för uppsatsens syfte respektive vad som är utanför syftet. Därför behöver begreppen representation och funktionsvariation vidare konkretiseras vilket detta avsnitt avser göra.

3.4.1. Representation

Eftersom syftet med uppsatsen är att se i vilken utsträckning fackföreningar respektive intresseorganisationer representerar personer med funktionsvariation på arbetsmarknaden är en definition av detta begrepp mycket centralt för uppsatsens kommande analys och diskussion.

Enligt Nationalencyklopedin innebär representation ”ett åskådliggörande, framställning eller exempel (åskådliggöra, återge), något som står för något annat”. Vidare lyfts att en viktig egenskap hos en representation är att den gör den representerade indirekt närvarande för användaren.⁵¹

Eftersom denna definition fortfarande är mycket vid, kommer uppsatsen mer specifikt att utgå från Hanna Pitkins forskning om representation. Enligt Pitkin finns det inte en typ av representation, utan fyra: symbolisk-, substantiell-, deskriptiv- samt formell representation.

Samtliga är intressanta för uppsatsens syfte, men en avgränsning kommer ändå ske till att enbart utgå från substantiell representation. Detta baserat på att den substantiella representationen bäst

51Nationalencyklopedin, Representation, år saknas, länk: https://www-ne-

se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/representation, (hämtad 01-12-2020).

21

passar uppsatsens syfte att organisationerna ska agera i funktionshindrades intresse för att kunna representera gruppen.

Enligt Pitkin innebär substantiell representation ”acting in the interests of the represented in a manner responsive to them” där representationen alltså fokuserar på det agerande som representanter faktiskt gör i egenskap av representant.⁵² Enligt Zetterberg implicerar begreppet även den utsträckning inom vilken lagstiftare har antagit lagar som överensstämmer med gruppens intressen eller behov, där man skiljer på betydelsen av processen att agera i någon annans intresse samt det policy-utfall som representationen innebär.⁵³ Denna uppsats behandlar det förstnämnda, alltså betydelsen av processen för representation.

För att kunna avgöra huruvida intresseorganisationer och fackföreningar utifrån denna definition kan anses representera personer med funktionsvariation så kommer senare en analysram att presenteras som kan anses vara en typ av operationalisering av begreppet representation.

3.4.2. Funktionsvariation

Det mest omtvistade begreppet för denna uppsats är begreppet funktionsvariation. Forskning är oense om vad exakt som bör inkluderas i detta begrepp samt huruvida det bör benämnas som funktionsvariation, funktionsnedsättning, funktionshinder eller handikapp. Funktionshinder och handikapp är begrepp som idag kan anses förlegade av funktionsaktivister då begreppet innefattar en syn på denna grupp som en typ av ”sämre” människa. Funktionsnedsättning är en vanlig benämning inom såväl forskning som statlig verksamhet, dock kan ”nedsättning”

fortfarande anspela på att denna grupp inte uppfyller samhällets krav som den ideala människan.

För att ta ställning i debatten mot nedsättande begrepp kopplat till denna grupp kommer uppsatsen enbart använda benämningen funktionsvariation. Enligt Nationalencyklopedin innebär begreppet funktionsvariation ”en värdeneutral beskrivning av människors olika fysiska, psykiska eller kognitiva förmåga”.⁵⁴

52Pitkin, Fenichel Hanna, The concept of representation, Berkely & Los Angeles & London:University of California press, 1967, s.209.

53Zetterberg, Pär, Engineering Equality?Asserting multiple impacts of electoral gender quotas, Uppsala Universitet, 2009, s.19.

54Nationalencyklopedin, Funktionsvariation, år saknas, länk:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/funktionsvariation, (hämtad 01-12-2020).

22

Författaren är medveten om att det finns viktiga skillnader i möjlighet till arbete beroende på vilken typ av funktionsvariation man har. Om resurser funnits hade uppsatsen tagit hänsyn till detta och gjort skillnad även inom begreppet funktionsvariation, men denna uppsats kommer inte ha denna möjlighet. Istället utgår uppsatsen från begreppet funktionsvariation som enhetligt och lyfter fram att det finns variation inom begreppet.

3.4.3. Behovskriterier

I detta avsnitt kommer en kortare diskussion att föras om vad som kan anses gynna respektive missgynna denna grupps intressen. Detta för att koppla samman begreppen representation och funktionsvariation. Med gynnar kommer uppsatsen vidare att utgå från Nationalencyklopedins definition av begreppet: ”vara till fördel för någon eller något, även att ge fördel till”⁵⁵. På motsvarande sätt kommer uppsatsen med missgynnar vidare mena: ”vara till nackdel för […]”.⁵⁶ Eftersom dessa definitioner är breda och förhållandevis ospecifika kommer begreppet att specificeras med hjälp av en uppsättning behovskriterier. Det finns ingen vedertagen modell för vad som anses vara behoven för personer med funktionsvariationer i arbetsmarknadsrelaterade sammanhang. Författaren av denna uppsats har därför konstruerat behovskriterier med hjälp av uppgifter från Myndigheten för delaktighet (MFD) och Arbetsförmedlingen. MFD beskriver i sin rapport Rivkraft 20 några vanliga hinder på arbetsmarknaden som ofta upplevs av personer med funktionsvariation. ⁵⁷ Arbetsförmedlingen gav 2020 ut en rapport som heter Säkerställa kompetens för ett fungerande stöd som berör stöd och insatser för personer med funktionsnedsättning. Här för Arbetsförmedlingen fram fyra arbetssätt som offentlig sektor ska arbeta kring: universell utformning, brister i tillgänglighet, individuella lösningar och stöd samt arbeta mot diskriminering.⁵⁸ Tillsammans med MFD:s rapport om hinder på arbetsmarknaden konstruerar författaren de fyra behovskriterierna:

o Personliga behov i form av individanpassning. Handlar om att anpassa kompetens utifrån individens behov. Kan vara insatser såsom personlig assistans

55Nationalencyklopedin, Gynna, år saknas, länk: https://www-ne-

se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/gynna, (hämtad 26-11-2020).

56Nationalencyklopedin, Missgynna, år saknas, länk: https://www-ne-

se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/missgynna, (hämtad: 27-11-2020).

57 Myndigheten för delaktighet (MFD), Arbete och sysselsättning: resultat från Rivkraft 20, nummer:2018:13, Stockholm: MFD, 2018, s.9.

58 Johansson, Karin, Mörk Emmanuel, Säkerställa kompetens för ett fungerande stöd: Återrapport om stöd och insatser till personer med funktionsnedsättning, Arbetsförmedlingen, 2020, s.19

23

i hemmet, anpassade arbetsförhållanden eller annat stöd som direkt eller indirekt hjälper individens möjlighet till delaktighet.

o Fysiska behov i form av tillgänglighet i samhället. Handlar om att en fysisk nedsättning inte ska påverka individens möjligheter i samhället. Kan vara insatser som tolk, personlig ledsagning eller assistans för fysiska behov kopplat till arbetsmiljön såsom hiss, ramp, färdtjänst, hörselslingor etc.

o Sociala behov i form av bemötande och diskriminering. Handlar om att personer med funktionsvariation ska bemötas som en människa oberoende av sin diagnos.

o Kunskapsbehov i form av utbildning och information. Handlar om att öka kunskapen i samhället om personer med funktionsvariation. Kan ske både i hemmet och på arbetsplatsen.

Med utgångspunkt i dessa fyra kategorier kommer remissvaren att undersökas för att se huruvida organisationen i tillräcklig utsträckning ger förslag till utredningen som är tillräckligt gynnsamma för att främja personer med funktionsvariationers plats på arbetsmarknaden. Alltså kommer analysen att utgå från behovskriterierna och avgöra i hur stor utsträckning organisationen tar ställning till eller misslyckas att ta ställning till dessa kriterier. Om kriterierna uppfylls i hög grad och organisationen i stor utsträckning betonar gynnsamma förslag, kommer detta tyda på en typ av representation av gruppen med funktionsvariation. Om kriterierna inte uppfylls i lika hög grad och organisationen i stor utsträckning driver missgynnande förslag kommer detta tyda på en brist på representation.

3.4.4. Validitet och reliabilitet

I detta avsnitt kommer uppsatsens förhållande till reliabilitet och validitet att diskuteras. Detta framförallt kopplat till begreppet representation.

För att uppsatsen ska kunna ge ett tillförlitligt resultat, behövs vidare en diskussion om validitet och reliabilitet kopplat till uppsatsen. Hög validitet innebär en bra överensstämmelse mellan den teoretiska definitionen och den operationella indikatorn.⁵⁹ God reliabilitet innebär en frånvaro av slumpmässiga eller osystematiska mätfel.⁶⁰

59 Esaiasson et al, Metodpraktikan, s.58-59

60 Ibid. s.64.

24

Uppsatsen baseras på en fåfallsstudie, något som bör ge hög validitet eftersom det underlättar att djupgående undersöka få fall, till skillnad från om undersökningen inkluderat fler fall och då riskerat bli mer översiktlig. Samtidigt är risken med en fåfallsstudie att undersökningen vid val av fall missar intressanta aspekter, vilket kan leda till ett snedvridet urval fall relativt populationen. Som tidigare nämndes i avsnittet om forskningsdesign hade en triangulering i denna uppsats varit fördelaktigt för att se huruvida remissvaren är tendentiösa eller snedvridna och därmed kan påverka uppsatsens resultat negativt och ge en sämre validitet. Genom en triangulering med kompletterande källor till remissvaren hade detta kunnat undersökas vidare.

Dock ryms inte en triangulering i uppsatsen, varför det finns en risk att remissvaren har ett tendentiöst innehåll vilket riskerar kunna försämra validiteten i uppsatsen.

Relationen är god mellan teoretisk definition och operationalisering av begreppet substantiell representation, vilket bör ge en hög validitet.⁶¹ Detta eftersom det analytiska ramverket (som i uppsatsen kan anses vara en operationalisering av begreppet substantiell representation) i möjligaste mån baseras på begreppets empiriska indikatorer i uppsatsens kontext. Det är möjligt att studien kunnat nå en högre validitet om även begreppet deskriptiv representation inkluderats i uppsatsen, eftersom det enligt Pitkin finns en nära relation mellan deskriptiv och substantiell representation. Detta ryms tyvärr inte denna uppsats.

Det är möjligt att det analytiska ramverket missar viktiga aspekter som påverkar graden representation, vilket därmed påverkar studiens validitet. Risken för detta blir även större i och med att författaren av denna uppsats skapar ett nytt analytiskt ramverk och inte använder ramverk som forskning tidigare applicerat. Eftersom de ramverk som tidigare forskning presenterat inte i tillräckligt stor utsträckning fångar nyanser och indikatorer för begreppet substantiell representation i den kontext uppsatsen är skriven, är det ändå fördelaktigt att använda denna operationalisering. Annars riskeras sämre validitet i form av sämre relation mellan begreppet och vad uppsatsen ämnar undersöka.

Till sist är det viktigt att analysramen är tydligt utformad och korrekt så analysen inte riskerar medföra osystematiska mätfel som ger en låg reliabilitet. Men detta är också betydande för uppsatsens transparens så att andra forskare kan arbeta kumulativt med utgångspunkt i denna uppsats. Ramverket utformades i försök att vara så explicit och utförligt som möjligt, där såväl de analytiska frågorna som kategoriseringen förklaras av författaren av denna uppsats. Med det

61 Ibid. s.60.

25

sagt kommer större brister i reliabiliteten troligtvis först upptäckas när andra forskare provar att applicera ramverket i liknande syfte som denna uppsats.

3.5. Deskriptiva beräkningar

För att som tidigare nämnt få en mer generell uppfattning kring hur benägna intresseorganisationer respektive fackföreningar är att inkomma med remissvar kommer i detta avsnitt att presenteras deskriptiva mått. Här kommer fler SOU:er inkluderas än i den kvalitativa delen för att ge en bredare variation i resultatet. Dessa kommer i senare diskussion att kompletteras med en mer djupgående analys av innehållet i SOU:erna genom en kvalitativ analys.

Nedan ges frågorna för detta avsnitt.

1. Hur stor är andelen intresseorganisationer respektive fackföreningar som svarat när de blev inbjudna till utredningarna?

2. Vad är ration mellan totalt antal svar och totalt antal inbjudna för intresseorganisationer respektive fackföreningar?

Andelsberäkningen genomförs genom att ta totala antalet remissvar från inbjudna organisationer dividerat med totalt antal inbjudna organisationer. Denna andelsberäkning möjliggör en jämförelse mellan intresseorganisationer respektive fackföreningar för att undersöka huruvida någon av dessa är mer benägna att inkomma med remissvar för att engagera sig i frågor som rör personer med funktionsvariation i arbetsmarknadsrelaterade frågor när de blivit inbjudna.

Eftersom andelarna endast kommer ge svar på hur många bland de inbjudna som svarar, kommer andelsmåttet att kompletteras med en beräkning av ration mellan inbjudningar och antal svar. Ration mellan inbjudningar och antal svar inkluderar, till skillnad från andelsmåttet, även de organisationer som inkommer med ett remissvar utan att ha blivit inbjudna. Detta genom beräkningen, totalt antal svar dividerat med totalt antal inbjudna. Eftersom jämförelsen i detta fall blir mellan antal inbjudna och antal svarande, kommer ration ge en uppfattning om hur många svar man får relativt antal inbjudningar. På så vis kompletterar detta mått andelsberäkningen, eftersom ration även inkluderar de remissvar som inkom utan en inbjudan vilket tydliggör om det finns ett intresse även bland icke-inbjudna organisationer att engagera sig i frågan.

26

Till sist kommer dessutom en kvantitativ översikt att ske genom beräkning av andel inbjudna organisationer som svarar respektive ration mellan antal inbjudningar och svar att genomföras där enbart uppsatsens sex intresseorganisationer och fackföreningar kommer att inkluderas.

Detta för att se om det generella resultatet i den stora kvantitativa undersökningen stämmer överens med de trender som finns för just de sex organisationer som uppsatsens kvalitativa del kommer att utgå från.

3.6. Analytiskt ramverk

De variabler som används för den kvalitativa innehållsanalysen är baserade på en ordinalskala, eftersom svarsalternativen behöver rangordnas och inte lämpar sig som siffror.⁶² Analysramverket vill i möjligaste mån fånga relevanta aspekter i remissvaren för att besvara uppsatsens frågeställning, något som delvis visade sig svårt. För en vidare diskussion om dessa svårigheter, se avsnittet om uppsatsens begräsningar. Variablerna inom ramverket är noggrant utvalda, oberoende av innehållet i materialet. För att se huruvida dessa variabler fångat intressanta aspekter för uppsatsens fråga genomfördes en kortare pilotundersökning. Därefter korrigerades några av frågorna så att de bättre ger svar som är relevanta för uppsatsens syfte.

Eftersom frågorna i viss mån syftar till att se huruvida organisationen företräder personer med funktionsvariations intressen behöver detta intresse vidare specificeras. Eftersom utredningarna har olika syften där den ena syftar till att öka delaktigheten för personer med funktionsvariation (SOU 2012:31) och den andra syftar till att skära ner på LSS stöd (SOU 2018:88) behövs en gemensam syn på vad som är i personer med funktionsvariations intresse utifrån detta. Det är svårt att specificera vad som ligger i personer med funktionsvariations intresse eftersom detta med stor sannolikhet varierar beroende på individ och funktionsvariation. Därför kommer uppsatsen utgå från mer generella termer som kan anses gynna gruppen i sin helhet, något som kan försämra tillförlitligheten i resultatet men som i detta fall blir nödvändigt. För att se var gränsen mellan gynnande och missgynnande förslag dras kommer uppsatsen att utgå från att allt som inte innebär en typ av stöd, tjänst eller åtgärd som gynnar personer med funktionsvariations plats i arbetslivet kommer att gå emot gruppens intresse.

Detta resulterade i nedan analytiska ramverk.

62 Esaiasson et al, Metodpraktikan, s.360-361.

27

1. Hur ställer sig organisationen till utredningen i sin helhet?

Svaren kommer att kategoriseras utifrån följande alternativ:

Positiv Negativ Varken eller

En negativ syn indikerar kritik mot utredningen, att avslå stora delar av utredningen eller att avslå hela utredningen. En positiv syn indikerar en positiv inställning till utredningens förslag i helhet eller i mycket. Varken eller indikerar en oklar inställning till utredningen.

2. Hur många sidor är remissvaret?

Trots att denna fråga tillsynes kan ha kvantitativa inslag, inkluderas denna i det kvalitativa ramverket eftersom antalet sidor kan anses ha en intressant koppling till övriga kvalitativa frågor.

3. I vilken utsträckning tar organisationen ställning till huruvida utredningen får tillräckliga konsekvenser i form av gynnsamma förslag som på något sätt främjar personer med funktionsvariations indirekta eller direkta möjligheter?

Svar kommer att kategoriseras utifrån följande alternativ:

Inte alls I viss grad I hög grad Fullständigt Här bör konkretiseras var gränsen dras mellan respektive kategori. Inte alls innebär att organisationen inte driver förslag som kan anses gynna personer med funktionsvariation utifrån behovskriterierna. Motsatt, syftar fullständigt till att organisationen till fullo föreslår förslag som gynnar gruppen utifrån de fyra behovskriterier. I viss grad syftar till att två eller färre av behovskriterierna uppfylls medan i hög grad syftar till att fler än två av behovskriterierna uppfylls.

4. I vilken utsträckning tar organisationen ställning till förslag i utredningen som på något sätt INTE kan anses gynna personer med funktionsvariationers direkta eller indirekta möjligheter?

Svar kommer att kategoriseras utifrån följande alternativ:

Inte alls I viss grad I hög grad Fullständigt Precis som i fråga 3 behövs en vidare definiering av hur svaren bör kategoriseras utifrån detta. Inte alls syftar i detta fall på att remissvaret inte stödjer förslag som utifrån

28

behovskriterierna kan anses missgynna gruppen, alltså att remissvaret enbart stödjer gynnsamma förslag. Fullständigt syftar till att det utifrån behovskriterierna finns många förslag som kan anses missgynna gruppen. I viss grad syftar till att det finns två eller färre av behovskriterierna som tyder på att gruppen missgynnas i remissvaren medan i hög grad syftar till att det finns mer än två av behovskriterierna som tyder på att gruppen missgynnas i remissvaren.

Analysramverket är utformad för att fånga olika delar av substantiell representation bland intresseorganisationer och fackföreningar. Fråga 1 förtydligar organisationens inställning till utredningen för att urskilja om fackföreningar eller intresseorganisationer är mer eller mindre positiva till en expansiv utredning eller en utredning med nedskärningsperspektiv. Fråga 2, berör huruvida organisationerna svarar överhuvudtaget och om så är fallet, längden på dessa svar. Observera dock att författaren av denna uppsats är medveten om att ett kort svar kan bero på en brist på kunskap eller insyn i ämnet alternativt att organisationen hänvisar till andra remissvar, något som kommer beröras mer i avsnittet uppsatsens begränsningar. Fråga 3 och 4 är utformade för att mer djupgående se huruvida organisationerna substantiellt företräder och står upp för personer med funktionsvariations intresse i remissvaren.

4.

Analys

Analysen inleds med att redovisa uppsatsens resultat. Detta genom att först redovisa den kvantitativa delen av resultatet eftersom denna ger en mer översiktlig bild av materialet.

Därefter kommer analysramverket för den kvalitativa analysen att presenteras för respektive utredning där intresseorganisationernas resultat presenteras separat från fackföreningarna.

Resultatet diskuteras sedan i avsnitt fem relativt den tidigare forskningen och uppsatsens frågeställning.

4.1. Resultat

4.1.1. Kvantitativt resultat