Annales Societatis Litterarum Humaniorum Regiae Upsaliensis
Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala
Årsbok 2019–2020
Redaktör: Merja Kytö
Engelska institutionen, Uppsala universitet, Box 527, 751 20 Uppsala e-post: merja.kyto@engelska.uu.se
http://www.khvsu.se/
Distribution: eddy.se ab Box 1310, 621 24 Visby e-post: order@bokorder.se Telefon: 0498-25 39 00
© Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala och författarna ISSN 0349-0416
ISBN 978-91-982405-6-6
Produktion: eddy.se ab, Visby 2021
Printed in Sweden by Norra Skåne Offset, Klippan 2021
Innehåll/Contents
Gunnel Ekroth, Den ”oheliga” helgedomen? Om mötet mellan
gudar och människor i antik grekisk religion . . . 5
Summary . . . 28
Lars-Göran Sundell, Wace . . . 29
Summary . . . 80
Staffan Fridell, En småländsk Hamlet . . . 83
Summary . . . 85
Conny Svensson, ”Denna besynnerliga dubbelmänniska”: Sven Stolpe om Strindberg . . . 87
Summary . . . 112
Björn Melander, ”Inte antingen eller, utan mycket mera en mosaik av möjligheter”: Svenskan som EU-språk 20 år senare . . . 115
Summary . . . 151
Heinz Werner Wessler, Addendum to the article “Hindi/Hindustani from the Perspective of an Early Modern Cosmopolitan Citizen: François-Marie de Tours and His Lingua mogolana (1703)” . . . 153
”Aktuell humanistisk forskning”: Bidrag från ett symposium den 18 februari 2020 | “Current research in the humanities”: Contributions from a symposium held on 18 February, 2020 . . . . 155
Dag Blanck, Vårt behov av USA: Om svensk-amerikanska relationer . . . 157
Summary . . . 169
László Károly, Derived and compound nouns in Turkic . . . 171
Sammanfattning . . . 193
Henrik Ågren, Titulering: Hur social tillhörighet manifesterades och doldes i 1700-talets Sverige . . . 195
Summary . . . 200
4 Innehåll/Contents
Föredrag av Westinpristagarna . . . 203 Anna Baral, Bad Guys, Good Life: An Ethnography of Morality
and Change in Kisekka Market (Kampala, Uganda) . . . 205
Sammanfattning . . . 218 Jaroslava Obrtelová, From Oral to Written: Selected Points of
Divergence Between Oral and Written Wakhi Narratives . . . 219
Sammanfattning . . . 228 Danuta Fjellestad, Minnesord . . . 231
Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala Översikt över Samfundets verksamhet under tiden
1 juli 2019–30 juni 2020 . . . 237 Ledamöter den 30 juni 2020 . . . 243
En småländsk Hamlet 83
En småländsk Hamlet
Av Staffan Fridell
Domboksprotokollet den 14 maj 1604 från ett laga ting i Torpa, Sun- nerbo härad, Småland, innehåller bland annat följande rättsfall (f. 27v ff.) (bild 1):
Kommo för retta Knut Senne, och Thore i Boalt, sampt Jöns i Bökö, huilcke medh för:ne Knut, effter hans Beffalningh, hemgingo till Jon i Pontersbygd, och honom, utan Beffalningsmansens, Underfougtens och länsmannens för- låff eller tilståndh fångade och bunde för nogot tiuffuerj, sedan rånte och togo the honom ifrå Eett sölff belte, om 11 daler, Een silff kedja om 5 daler, Eett spenne om Een daler, penningar 1 mark, Een Bysse godh för 8 ½ mark, ändh en bysse om 2 daler, Een bysse pipa och bysse lås om en daler, löper till 22 daler, 1 ½ mark. Thermedh bleff Knut i Boalt, som them hade åstadh kommit, (till huilckit han icke neka kunne) sakfelther, Chronone, Harratz Höffdingen och Härradet till att böte penningar 18 daler. Och Thore ibidem, som war i flok och farnöte medh honom till att Råne och wilde bleff sackfelter Chronone, Herratzhöffdingen och Härradet penningar 9 daler, Huilcke samptligen ähro Welbördigh lasse Olsons landbönder, till Ramstadh i Wermelandh. Ther Medh tilkommer honom som Hosbonden ähr Chronones saak, effter Adelige Preui- legierne. Men althenstundh Knut och Thore Orsakade och Entskyllade Jöns i Böckö, att han icke annat wiste, utan att them aff Underfougten, her till war frij tilståndh giffuit, som Knut them föresagt hade. Till huilkit Underfougten her för rette aldelis nekade, wart för then skull Jöns i Böckö, för menige mans förbön her utinnan förskonat.
Men Jon i Pontersbygdh som war en amblet, när han snappade ifrån Thore i Boalt, Eet par stöfflar Eet par Byxer tuå Ostar, wart för menige mans förbön så förskonat, att han ther före skulle böta, Chronone Härratzhöfdingen och Härradet penningar 24 daler.
Det som har hänt är alltså följande: Jon i Pontansbygd i Traryds socken har stulit ett par stövlar, ett par byxor och två ostar från Tore i Bohult (san- nolikt i Hinneryds socken). Det resulterar i en gruvlig hämnd med Knut i Bohult som iscensättare och drivande kraft. Denne har tagit med sig den bestulne Tore samt Jöns i Bökön (troligen i Pjätteryds socken) hem till Jon och fångat och bundit honom samt tagit i beslag från honom ett silver- bälte, en silverkedja, ett spänne, två bössor, en bösspipa och ett bösslås samt några mynt. Domen blir böter för Knut och Tore, medan Jöns frikän- nes eftersom han har varit i god tro att underfogden sanktionerat ingripan-
84 Staffan Fridell
det mot Jon. Vidare bötfälls även Jon för den ursprungliga stölden men som förmildrande omständighet nämns att Jon ”war en amblet” när han stal från Tore och får därför tydligen ett mildare bötesstraff ”för menige mans förbön”.
Ordet amblet kan inte förklaras på annat sätt än som en appellativisk användning av namnet Hamlet i den form det har i Saxotraditionen:
Amlethus o.d. Som bekant finns det även en annan nordisk tradering av berättelsen där huvudpersonen kallas för Amlóði i fornvästnordiska och senare isländska texter (Norrøn ordbok s. 38) och Amlothæ i danska Lejre krönikan på latin från 1100-talet. Till denna tradition hör även den appellativiska användningen av namnet som amblodhe i den fornsvenska Erikskrönikan. Här anger Söderwall (1 s. 33) betydelsen som ’fåne, narr’, men kontexten är denna (återgiven efter Söderwall):
tha slo konungin synom handom samman ok loo fastelika ok giorde sik gaman rät som han ware en amblodhe then sik enkte got forstodhe
’då slog konungen ihop sina händer och skrattade våldsamt och gjorde sig lustig just som om han vore en amblodhe
som inget väl förstod’ (min övers.)
Sammanhanget gör att ’dåre’ här förefaller vara en bättre översättning, i synnerhet om man tänker på den underliggande kopplingen tillbaka till Hamlets/Amlodes spelade vansinne. Nyisländska amlóði och nynorska amlod har andra betydelser som måste vara sekundärt uppkomna och sak- nar anknytning till Hamletsagan (Blöndal Magnússon 1989 s. 15, Norsk ordbok 1 s. 70).
Bild 1. Utdrag ur Sunnerbo härads renoverade dombok 1604, f. 28v
En småländsk Hamlet 85 Vad betyder då amblet i den aktuella dombokstexten? Eftersom det framställs som en förmildrande omständighet att Jon ”war en amblet” när han bestal Tore, så ligger även här betydelsen ’dåre’ närmast till hands.
Man får tänka sig att det uppfattats som dåraktigt av Jon att – för ett så litet utbyte som stövlar, byxor och ostar – ta risken både av hämnd från den bestulne och straff från tinget. Kanske Tore och Knut var kända vålds- verkare och bråkmakare som det var dåraktigt att provocera?
Shakespeares drama Hamlet publicerades 1603. Det är spännande och intressant att Hamletgestalten – låt vara bara som en sinnebild för dårskap – vid praktiskt taget samma tid var känd av en småländsk domboksskri- vare. Självfallet kan denne inte ha haft kännedom om Shakespeares verk, utan man får se både det engelska dramat och den svenska appellativiska användningen av amblet i betydelsen ’dåre’ som två utlöpare av samma tradition som går tillbaka på berättelsen om Amlethus i Saxos Gesta Dan- orum.
Notabelt är att dombokstexten är från en renoverad (dvs. renskriven) dombok, där avskrivaren skriver ordet amblet nästan överdrivet tydligt, bokstav för bokstav, vilket tyder på att ordet var främmande för honom (bild 1). Så ordet kan ändå inte ha varit allmänt spritt eller känt i Sverige vid 1600-talets början.
KÄLLOR OCH LITTERATUR
Blöndal Magnússon, Ásgeir, 1989: Íslensk orðsifjabók. Reykjavík.
Göta hovrätts arkiv, Advokatfiskalen, Kronobergs län. Renoverade domböcker.
Sunnerbo härad 1603–18, EVIIAAD:5 (Landsarkivet i Vadstena)
Norrøn ordbok = Leiv Heggstad, Finn Hødnebø & Erik Simensen: Norrøn ord- bok. 5. utg. av Gamalnorsk ordbok ved Hægstad og Torp. 2008. Oslo.
Norsk ordbok. Ordbok over det norske folkemålet og det nynorske skriftmålet.
1–12. 1966–2016. Oslo.
Söderwall, K. F., Ordbok öfver svenska medeltids-språket. 1–2. 1884–1918. Lund.
SUMMARY
A Hamlet in Småland, Sweden
In the judgement book of 1604 from the hundred of Sunnerbo in the prov- ince of Småland in the south of Sweden, it is stated about a man who had stolen some goods that he “war en amblet”. This occurrence cannot be explained in any other way than as an appellative use of the name Hamlet
86 Staffan Fridell
in the form it has in the Saxo tradition: Amlethus etc. It appears from the context that amblet likely means ‘lunatic, madman’ (Sw. ‘dåre’).
Författarens adress Staffan Fridell S:t Olofsgatan 1 A 75310 Uppsala staffrid@yahoo.com
