• No results found

Adaptiv utformning av brandskydd för trygghetsboende: För att kunna tillmötesgå framtidens behov av bostäder för äldre

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Adaptiv utformning av brandskydd för trygghetsboende: För att kunna tillmötesgå framtidens behov av bostäder för äldre"

Copied!
89
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Adaptiv utformning av brandskydd för trygghetboende

För att kunna tillmötesgå framtidens behov av bostäder för äldre

Jonatan Hansson

Brandingenjör 2017

Luleå tekniska universitet

Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

(2)

I

(3)

II

Förord

Denna uppsats är en del i kursen examensarbete för brandingenjörsexamen, X7007B. Kursen motsvarar 15 högskolepoäng och avslutar mina studier på brandingenjörsprogrammet vid Luleå tekniska universitet, LTU.

Först och främst vill jag rikta ett stort tack till samtliga som var delaktiga i att arbeta fram idéen som detta arbete ligger till grund för.

Ett tack riktas också till Brandkonsultbyrån i Hässleholm som tillhandahöll skrivbordsplats med all tänkbar utrustning.

Jag vill rikta ett stort tack till min externa handledare Jesper Lund Rantzer på Brandkonsultbyrån för all hjälp och vägledning. Din arbetslivserfarenhet och din kunskap om byggnadstekniskt brandskydd har varit till stor nytta och jag värdesätter din vilja att dela med dig av dina kunskaper!

Jag vill också tacka Anton Dahlgren och Simon Espenrud på Brandkonsultbyrån för era värdefulla tips och idéer under arbetes gång.

Jag vill tacka min interna handledare Ronnie Lindberg, LTU, för de samtal och tips som till slut ledde fram till detta examensarbete samt för värdefull korrekturläsning och handledning.

Tack till Johan Sjöberg på BEST samt Malin Hansson på C2M Sprinkler Bravida för värdefull information om brandtekniska installationer.

Avslutningsvis vill jag också tacka anhöriga som under arbetet har stöttat och korrekturläst denna rapport.

Hässleholm, september 2017 Jonatan Hansson

(4)

III

(5)

IV

Sammanfattning

Den genomsnittliga medellivslängden i Sverige fortsätter att öka och ju längre tid som går desto äldre förväntas befolkningen bli. Samtidigt visar Boverkets bostadsmarknadsenkät att antalet kommuner som har brist på särskilda boendeformer för äldre ökade från år 2016 till år 2017. Antalet kommuner som redovisade ett underskott på särskilda boendeformer för äldre år 2017 uppgick till 125 kommuner (Boverket 2017d). Att andelen äldre människor ökar i antal samtidigt som det råder brist på bostäder för äldre är en ohållbar situation. I ett trygghetsboende finns tillgång till personal under enstaka tider på dygnet och syftet med denna boendeform är att de boende ska känna gemenskap och trygghet i närhet med andra i samma situation. I ett behovsprövat särskilt boende finns tillgång till service, vård och omsorg under dygnets alla timmar. I vardagligt tal kallas sådana boenden ofta för äldreboenden.

Vid uppförandet av ovannämnda boendeformer ställs olika krav på vilket brandskydd som byggnaden ska utrustas med enligt Boverkets byggregler. Att bemöta problematiken att det saknas bostäder för äldre kanske inte enbart är att bygga nytt utan även förändra befintlig bebyggelse. Finns det lösningar som möjliggör för äldre att bo kvar i en och samma bostad livet ut, utan att behöva byta miljö när deras hälsotillstånd medför att de kräver särskild vård?

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur bostadssituationen ser ut för Sveriges äldre invånare samt att utreda vilka möjligheter som finns för en adaptiv utformning av brandskyddet vid nyproduktion av trygghetsboenden. Målet är att undersöka hur man kan utforma brandskyddet vid nyproduktion av trygghetsboende för att möjliggöra en framtida verksamhetsförändring till ett behovsprövat särskilt boende.

Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ deterministiskt komparativ analys där metodiken har varit att undersöka gällande lagstiftningar, regelverk, myndighetsföreskrifter samt vetenskapliga rapporter och artiklar. Insamling av data har huvudsakligen utgjorts i form av en litteraturstudie med syfte att studera, analysera och fördjupa kunskaperna om tidigare forskning och grundläggande förutsättningar. I litteraturstudien har det bland annat studerats statistik och byggregler. Som komplettering har också två intervjuer genomförts med personer som arbetar med boendesprinkler och automatiskt brand- och utrymningslarm till vardags.

Framtagen information och kunskap från litteraturstudien och kompletterande intervjuer analyserades vilket resulterade i olika lösningar på hur brandskyddet i ett trygghetsboende kan förberedas för att möjliggöra en framtida verksamhetsförändring till ett behovsprövat särskilt boende. En övergripande slutsats som kan dras utifrån detta arbete är att en adaptiv utformning av brandskyddet vid nyproduktion av trygghetsboenden i allra högsta grad är möjlig. Vidare visade det sig att byggnadernas utformning såsom antalet våningar spelar stor roll för vilka förberedande åtgärder som anses lämpliga eller inte.

Avslutningsvis har det under arbetets gång väckts tankar om hur samhället utsätter äldre för en risk som de enligt lagstiftningar har rätt till skydd mot. Är det rimligt att en 80 år gammal människa, som anser sig vara i behov av särskilt boende, ska bo i ett boende med samma brandskydd som en invånare på 20 år? Anses dessa individer ha samma möjlighet att utrymma och rädda sig själva i händelse av brand?

Nyckelord: Byggnadstekniskt brandskydd, Trygghetsboende, Behovsprövat särskilt boende, Adaptiv utformning.

(6)

V

(7)

VI

Abstract

The average life expectancy in Sweden continues to increase and the longer the time goes by the older the population is expected to be. The residential market survey performed by Boverket shows that the number of municipalities lacking special housing for the elderly increased from 2016 to 2017. The number of municipalities reporting a deficit on special housing for the elderly in 2017 comprised to 125 municipalities (Boverket 2017d). The situation that the proportion of elderly people increases in number while there is a lack of housing for the elderly is an unsustainable situation. In a security residence there is access to staff at certain times of the day and the purpose of this type of accommodation is that residents should feel community and security in the vicinity of others in the same situation. In an accom- modation adapted for the elderly special needs, there is access to service and care during all hours of the day. In everyday terms, such residents are called for elderly residents.

When residents like the above mentioned shall be constructed there are different requirements on which type of fire protection the building will be equipped with according to the building regulations published by Boverket. To solve the problem with a lack of residents for the elderly may not only be building new but also changing existing buildings. Maybe there are solutions that enable the elderly to live in one and same resident for the rest of their life without having to change the environment when their health condition implies a need for special care.

The purpose of this essay is to investigate how the housing situation for elderly inhabitants looks like in Sweden as well as to investigate the possibilities for an adaptive fire protection design when new security residence for elderly is constructed. The aim is to investigate how to design the fire protection when a new security residence should be constructed in order to enable future change in activity to an accom- modation adapted for the elderly special needs, a so called elderly resident.

The essay is based on a qualitative deterministic comparative analysis, where the methodology has been to investigate current legislation, regulations, government regulations and scientific reports and articles.

Data collection has mainly consisted of a literature study aimed at studying, analyzing and deepening the knowledge of previous research and basic conditions. In the literature study, statistics and building regulations have been studied. In addition, two interviews have been conducted with people who work with relevant parts in reality.

Information and knowledge from the literature study and from supplementary interviews were analysed.

Results showed that there are different solutions how the fire protection can be prepared in a security residence to enable a future change in activity to an accommodation adapted for the elderly special needs. An overall conclusion that can be drawn from this work is that an adaptive design of fire pro- tection in new production of security residences is most possible. Furthermore it was found that the design of buildings, such as the number of floors, plays a major part in which preparatory actions are considered appropriate or not.

Finally, during the course of work, thoughts have been raised about how society exposes elderly people to a risk which they are entitled to protection against according to legislation. Is it reasonable that an 80-year-old man, who considers himself in need of an accommodation adapted for elderly special needs, is living in an accommodation with the same fire protection as a 20-year-old person. Are these indi- viduals considered to have the same opportunity to escape and save themselves in case of fire?

Keywords: Constructional fire protection, Security residence, Accommodation adapted for elderly special needs, Adaptive design.

(8)

VII

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... IV Abstract ... VI

1 Inledning ... 1

1.1 Bakgrund och problem ... 1

1.2 Syfte och mål ... 2

1.3 Frågeställningar ... 2

1.4 Avgränsningar ... 2

1.5 Disposition ... 3

2 Metod ... 4

2.1 Vald metod ... 4

2.2 Tillvägagångssätt ... 4

2.3 Reliabilitet och validitet ... 5

3 Teoretisk bakgrund ... 6

3.1 Litteraturstudie ... 6

3.1.1 Aktuell befolkningsmängd ... 6

3.1.2 Befolkningsutveckling ... 7

3.1.3 Lagstiftning – Vård och omsorg ... 8

3.1.4 Bostadssituationen... 10

3.1.5 Dödsbränder – statistik ... 16

3.1.6 Byggprocessen ... 18

3.1.7 Lagstiftningar och regelverk ... 20

3.1.8 Krav för Vk 3A samt Vk 5B enligt förenklad dimensionering i BBR avsnitt 5 ... 22

4 Komparativ analys av boendeformernas brandkrav ... 28

4.1 Betydande skillnader i byggnaders brandskydd ... 28

4.1.1 Allmänt ... 28

4.1.2 Dimensioneringsförutsättningar ... 28

4.1.3 Utrymningssäkerhet ... 28

4.1.4 Skydd mot brand- och brandgasspridning inom byggnad ... 30

4.1.5 Skydd mot brandspridning mellan byggnader ... 31

4.1.6 Brandtekniska installationer ... 31

4.1.7 Tillträdesväg för räddningstjänsten ... 32

4.1.8 Bärverk ... 32

4.2 Konsekvensanalys vid anpassning ... 33

4.2.1 Fall 1 – Byggnader i 1 våning ... 34

(9)

VIII

4.2.2 Fall 2 – Byggnader i 3–8 våningar ... 41

5 Resultat ... 50

5.1 Fall 1 – Byggnader i 1 våning ... 50

5.1.1 Förberedande åtgärder som är av absolut vikt vid nybyggnation ... 50

5.1.2 Förberedande åtgärder som är rekommenderade vid nybyggnation. ... 51

5.1.3 Förberedande åtgärder som inte anses nödvändiga vid nybyggnation. ... 51

5.2 Fall 2 – Byggnader i 3–8 våningar ... 52

5.2.1 Förberedande åtgärder som är av absolut vikt vid nybyggnation ... 52

5.2.2 Förberedande åtgärder som är rekommenderade vid nybyggnation. ... 52

5.2.3 Förberedande åtgärder som inte anses nödvändiga vid nybyggnation. ... 52

5.3 Fall 3 – Gemensamt för byggnader i 1 våning respektive 3–8 våningsplan ... 53

5.3.1 Förberedande åtgärder som är av absolut vikt vid nybyggnation ... 53

5.3.2 Förberedande åtgärder som är rekommenderade vid nybyggnation. ... 53

5.3.3 Förberedande åtgärder som inte anses nödvändiga vid nybyggnation. ... 54

6 Diskussion ... 55

6.1 Resultatdiskussion ... 56

7 Slutsatser ... 58

7.1 Förslag till vidare studier ... 58

8 Referenser ... 60

8.1 Muntliga ... 60

8.2 Litteratur ... 60

8.3 Artiklar ... 60

8.4 Internet ... 60

8.5 Lagar, regler och förordningar ... 63

8.6 Standarder ... 63 9 Bilagor ... A 9.1 Bilaga 1 – Skillnader mellan trygghetsboende och behovsprövat särskilt boende ... A

(10)

IX

Begreppsförklaring

Adaptiv utformning - Avser i detta fall hur byggnader kan anpassas vid nybyggnation för att möjliggöra en framtida verksamhetsförändring.

Automatiskt brandlarm - Anläggning avsedd att elektriskt påverkas av olika fenomen vid brand så att larm avges (Rikstermbanken 2017d).

Automatiskt släcksystem - System som i händelse av brand aktiveras automatiskt, utan manuell insats, och vars syfte är att släcka en brand i dess begynnelseskede eller att hålla den under kontroll så att släckningen kan fullföljas av personal på platsen eller av räddningstjänsten (Rikstermbanken 2017f).

Avskiljande konstruktion - En konstruktion såsom bjälklag och väggar, inklusive genomföringar och liknande samt anslutningar till angränsande byggnadsdelar, som motstår hela eller del av ett brand- förlopp (Avsnitt 5:232 BBR).

Bistånd - Hjälp enligt socialtjänstlagen, till exempel hemtjänst, bostad i äldreboende, deltagande i dagverksamhet (Socialstyrelsen 2016).

Boendesprinkler - Ett automatiskt släcksystem som installeras i lokaler avsedda som boende.

Boendesprinklerns främsta uppgift är att rädda människoliv, genom den tidiga aktiveringen i en brands begynnelseskede, som därmed skyddar lägenheten mot övertändning (Sprinklerfrämjandet u.å).

Brandbelastning - Med brandbelastning avses energi per golvarea (MJ/m2) inom ett visst utrymme.

Brandbelastning bestäms för den totala mängd energi som kan förbrännas vid ett fullständigt brand- förlopp i förhållande till golvarean för aktuellt utrymme (Avsnitt 5:232 BBR).

Brandcell - Med brandcell avses en avskild del av en byggnad inom vilken en brand under hela eller delar av ett brandförlopp kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden eller andra byggnader. Brandcellen ska vara avskild från byggnaden i övrigt med omslutande väggar och bjälklag eller motsvarande, så att utrymning av byggnaden tryggas och så att personer i intilliggande brandceller eller byggnader skyddas under hela eller delar av ett brandförlopp (Avsnitt 5:232 BBR).

Byggherre - Den som tänker upplåta en ny byggnad eller har för avsikt att ändra befintlig byggnad, det kan vara en privatperson, ett företag, en organisation eller en myndighet (Nordstrand 2008).

Byggnadsklass (Br) - Beroende på vilket skyddsbehov byggnader anses ha delas byggnader in i olika byggnadsklasser. Skyddsbehovet och därmed byggnadsklassen bestäms av antalet våningsplan, verksamheten som bedrivs i byggnaden och ibland av storleken på byggnaden. Det finns fyra byggnadsklasser vilka är Br0, Br1, Br2 samt Br3, där Br0 har ett mycket stort skyddsbehov och Br3 har litet skyddsbehov (Avsnitt 5:22 BBR).

Bärverk - Konstruktion som har bärande eller stabiliserande funktion i byggnadsverk. Bärverk utgör ofta byggnadsdelar som exempelvis väggar och bjälklag (Rikstermbanken 2017c).

Hemtjänst - Bistånd i form av service och personlig omvårdnad i den enskildes bostad (SOU 2007:103).

(11)

X

Klassbeteckningar - Byggnadsdelar delas in i följande klasser beroende på funktion (Avsnitt 5:231 BBR):

Tabell 1. Förklaring av klassbeteckningar

Klassbeteckning Funktion

Rxx Bärförmåga

RExx Bärförmåga och integritet (täthet) REIxx Bärförmåga, integritet och isolering

Exx Integritet

EIxx Integritet och isolering

M Mekanisk påverkan

Sa Dörrklassning för täthet mot gaser med temperaturer upp till 20 grader Celsius (ambient temperature) Sm Dörrklassning för täthet mot gaser med temperaturer

upp till 200 grader Celsius (medium temperature) C Därför självstängande byggnadsdel, exempelvis en

dörr med dörrstängare

* Vid angivelse av EIxx avses xx stå för tiden i minuter som brandskyddet ska upprätthållas.

Därutöver används olika klassbeteckningar för ytskikt, golvbeläggningar, kablar, rörisolering samt taktäckning. Ett exempel på en ytskiktsbeteckning är D-s2,d0.

Kontrollansvarig (KA) - En eller flera personer som innehar särskild kompetens om bygglagstiftningen och hjälper byggherren att ta fram en kontrollplan. Denne kontrollerar att reglerna efterföljs och kan göra utlåtande till både byggherren och byggnadsnämnden (10 kap. 9, 10 §§ PBL).

Nybyggnad - Uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats (1 kap. 4 § PBL).

Ombyggnad - Ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas (1 kap. 4 § PBL).

Utrymningslarm - Larmanordning som avger signal som kan uppfattas av personer inom en byggnad eller anläggning eller del därav när utrymning skall ske (Rikstermbanken 2017e).

Utrymningsväg - En utrymningsväg ska vara en utgång till en säker plats. En utrymningsväg får även vara ett utrymme i en byggnad som leder från en brandcell till en sådan utgång (Avsnitt 5:232 BBR).

Verksamhetsklass (Vk) - Är en benämning för vilken verksamhet som bedrivs i byggnaden. Vilken klassning som är aktuell beror bland annat vilken förmåga personerna som befinner sig i utrymmet har att utrymma själva eller inte (Avsnitt 5:21 BBR).

Ändring av en byggnad - En eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde (1 kap. 4 § PBL).

(12)

XI

(13)

Sid 1 av 63

1 Inledning

Syftet med detta avsnitt är att leda läsaren in i ämnet och problemställningen samt att beskriva vad syftet och målet med arbetet är. Vidare ska läsaren få en förståelse för vilka frågeställningar som arbetet ligger till grund för samt vilka avgränsningar som finns i arbetet.

1.1 Bakgrund och problem

Bostadsbrist har länge varit ett stort problem i Sverige. Även om bostadsbyggnationen har ökat dramatiskt de senaste åren är bostadsbristen fortfarande stor. En kategori bland Sveriges invånare som drabbas hårt är de äldre. Enligt statistiska centralbyrån (SCB) blir Sveriges befolkning äldre och äldre.

Medellivslängden för en svensk invånare är idag över 80 år och förväntas år 2060 bli mellan 85 och 90 år enligt SCB:s befolkningsprognos för år 2016 (de Munter 2017).

Det finns olika typer av boendeformer anpassade för äldre som exempelvis trygghetsboende och behovsprövat särskilt boende. Trygghetsboende är bostäder där äldre kan känna en gemenskap och utöva samröre med andra äldre människor, med tillgång till vårdpersonal under vissa delar av dygnet.

Behovsprövade särskilda boende är bostäder för äldre med heldygnsomsorg som tillhandahålls efter en så kallad biståndsbedömning utförd av socialnämnden. Trots satsningar som exempelvis investerings- stöd till bostäder för äldre försvinner det fler platser än vad det tillkommer (Boverket 2013).

Enligt 2016 års bostadsmarknadsenkät utförd av Boverket noterades att 109 kommuner hade ett under- skott på särskilda boendeformer för äldre, år 2017 är motsvarande siffra 125 kommuner (Boverket 2017).

Efterfrågan på särskilda boendeformer för äldre kommer öka i takt med att medellivslängden ökar och kommunerna har enligt Socialtjänstlagen (2001:453) ett ansvar för att de enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Att allt fler äldre människor får vård i hemmet i form av hemtjänst är en trend som på senare år har ökat, samtidigt som antalet bostäder anpassade för äldre minskar. Undersökningar utförda av Boverket visar att allt fler äldre önskar att bo kvar i sitt ordinära boende så länge som möjligt, utan att behöva byta miljö.

Utformningen av brandskyddet i vanliga bostäder förutsätter att personer själva kan förväntas sätta sig i säkerhet vid en brand. Det bör kunna antas att förmågan att uppfatta en brandsituation och sätta sig själv i säkerhet vanligtvis minskar då en person blir äldre och närmar sig medellivslängden i populationen. Forskare vid Lund tekniska högskola och företrädare för räddningstjänsten är oroliga över hur situationen har utvecklats. Hur kommunerna och samhället ska bemöta det faktum att den äldre populationen fortsätter öka medan det redan idag är en bristvara på bostäder för äldre är ett problem som måste lösas.

En aspekt som begränsar kommunernas förmåga att bygga nya bostäder anpassade för äldre är den ekonomiska biten, att bygga och utveckla kostar pengar. Frågan är om det finns tillvägagångssätt vid nyproduktion av bostäder för äldre som gynnar den ekonomiska biten i det långa loppet.

Vid byggnation av bostäder för äldre ställs olika krav vad gäller brandskydd, beroende på vilken typ av bostad som ska byggas. I Boverkets byggregler (BBR) finns föreskrifter och allmänna råd gällande hur en byggnads brandskydd ska utformas för att en av samhällets acceptabla säkerhetsnivå ska upprätt- hållas. Om utformningen av brandskyddet sker på ett sådant sätt att de allmänna råden uppfylls har en

”förenklad dimensionering” genomförts. Utformningen av brandskydd kan i många fall ske annorlunda

(14)

Sid 2 av 63

än vad de allmänna råden anger, om man väljer andra sätt att uppfylla kraven på kallas detta för

”analytisk dimensionering”.

Lösningen på framtidens behov av bostäder för äldre kanske inte enbart ligger i att bygga nytt utan även ändra befintlig bebyggelse. Ett trygghetsboende är en mellanboendeform som överbryggar glappet mellan ett vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg. Kanske är det möjligt att även nyttja denna typ av boende under ett längre tidsperspektiv och låta det konverteras till ett behovsprövat särskilt boende när de boende är i sådant hälsotillstånd att det anses nödvändigt.

Ett problem som kvarstår precis som i ordinära bostäder är att kraven på brandskyddet i ett behovs- prövat särskilt boende är högre än i ett ordinärt vanligt boende eller i ett trygghetsboende, vilket gör att en konvertering inte är möjlig utan att förstärka brandskyddet.

1.2 Syfte och mål

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur bostadssituationen ser ut för Sveriges äldre invånare samt att utreda vilka möjligheter som finns för en adaptiv utformning av brandskyddet vid nyproduktion av trygghetsboenden. Målet är att med hjälp av frågeställningarna undersöka hur man vid nyproduktion kan utforma brandskyddet för att möjliggöra en framtida verksamhetsförändring från trygghetsboende (Vk 3A) till behovsprövat särskild boende (Vk 5B). Detta skulle i så fall leda till att kommuner kan anpassa bostadssituationen efter den åldrande befolkningen genom att med så enkla och små ekonomiska medel som möjligt ändra befintligt trygghetsboende till ett behovsprövat särskilt boende. Detta skulle även bidra till att de äldre kan bo kvar i sina bostäder en längre tid och därmed slippa byta miljö, även om deras hälsotillstånd blir sämre och de kräver särskild vård.

1.3 Frågeställningar

Arbetet utgår från följande frågeställningar:

• Vilka krav gällande brandskydd finns det för trygghetsboende (Vk 3A)?

• Vilka krav gällande brandskydd finns det för behovsprövade särskilda boenden (Vk 5B)?

• På vilka sätt kan brandskyddet utformas vid nyproduktion av trygghetsboende så att det i framtiden är så enkelt och ekonomiskt som möjligt att ändra verksamhetsklass från Vk 3A till Vk 5B?

1.4 Avgränsningar

Arbetet kommer enbart avgränsa sig till trygghetsbostäder i Vk 3A samt behovsprövade särskilda boende i Vk 5B, behovsprövade särskilda boende kan utgöras av olika typer av bostäder. Detta arbete avgränsar sig enbart till särskilda boendeformer för äldre enligt 5 kap. 5 § i socialtjänstlagen och inte särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning enligt 5 kap. 7 § i socialtjänstlagen samt 9 § i lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Arbetet kommer att avgränsa sig till nyproduktion av trygghetsboende som är projekterat enligt förenklad dimensionering, där endast myndigheters krav på brandskydd och utrymningssäkerhet kommer beaktas.

Ett fullständigt brandskydd består både av ett byggnadstekniskt brandskydd och ett organisatoriskt brandskydd, i detta arbete kommer enbart det byggnadstekniska brandskyddet att beaktas.

(15)

Sid 3 av 63

Eftersom utformningen av brandskyddet ser olika ut beroende på hur byggnaden utformas kommer arbetet avgränsa sig till två olika fall:

Fall 1 – Byggnader i 1 våning.

Fall 2 – Byggnader i 3–8 våningar.

Den bakomliggande anledningen till detta val är att dessa utformningar utgör ett vanligt sätt att uppföra byggnader i Sverige, vilket gör att resultaten förhoppningsvis kan spegla och tillämpas i verkligheten.

Trygghetsbostäder kan också utformas i två plan men då skillnaderna i brandskydd för ett trygghetsboende i två plan och ett behovsprövat särskilt boende i två plan är mycket stora har denna byggnad uteslutits från studien med hänsyn taget till examensarbetets omfattning.

1.5 Disposition

Rapportens upplägg består av tre olika delar, där innehållet i respektive del kortfattat beskrivs i figur 1.

Inledande del

• Inledning

Huvuddel

• Metod

• Teoretisk bakgrund

• Analys

• Resultat

Avslutande del

• Diskussion

• Slutsatser

• Förslag på vidare studier

Figur 1. Övergripande rapportdisposition.

(16)

Sid 4 av 63

2 Metod

Syftet med detta avsnitt är att redogöra för vilken metod som använts i studien samt för hur arbetet har gått tillväga.

2.1 Vald metod

För att uppnå syftet och målet med uppsatsen har en kvalitativ deterministisk komparativ analys genomförts.

En kvalitativ metod är lämplig att använda när syftet är att skapa en djupare förståelse för ett specifikt problem (Björklund & Paulsson 2012). Att använda sig av en kvalitativ metod innebär att tolka och analysera den information som framkommer av det material som samlats in (Patel & Davidsson 2011).

Vidare syftar en deterministisk metod på att beskriva händelser som fysiskt skulle kunna inträffa och vilka konsekvenser vidtagna åtgärder får, metoden är alltså en så kallad konsekvensbaserad metod. En stor fördel med en deterministisk metod är att resultaten av analysen är enkel att kommunicera (Davidsson 2003).

Eftersom arbetet avser att jämföra brandskyddet i byggnader där olika verksamheter bedrivs tillämpades en komparativ metod. I en komparativ metod är det viktigt att säkerställa att enheterna som ska jämföras är möjliga att jämföra och att resultatet av jämförelsen är av relevant vikt för frågeställningarna (Ejvegård 2009).

För insamling av information och data har två olika metoder nyttjats, vilka är litteraturstudie samt intervjuer. Arbetet utgörs till största del av litteraturstudier där både lagstiftningar, byggregler, myndighetsföreskrifter samt statistik har analyserats. Samtliga studerade dokument har i huvudsak utgjorts av skriftliga källor och är ofta framtagna i annat syfte än som material anpassade för en uppsats som denna. Det är vid litteraturstudier därför av stor vikt att författaren är medveten om att dokumenten inte alltid är fullständiga samt att vinklingar kan förekomma (Björklund & Paulsson 2012). I de fall litteraturstudien inte ansågs tillräcklig har också kompletterande intervjuer genomförts.

2.2 Tillvägagångssätt

Inledningsvis valdes vilken typ av ämne som skulle studeras samt vilken metod som ansågs lämplig för det valda ämnet. Med bakgrund till detta föll valet på att genomföra en litteraturstudie för att studera, analysera och fördjupa kunskaperna om tidigare forskning och grundläggande förutsättningar som var relevanta utifrån studiens syfte och mål.

Litteraturstudien omfattade allt ifrån inläsning av lagstiftningar, regelverk, myndighetsföreskrifter, veten- skapliga rapporter, artiklar och statistikdatabaser. De statistikdatabaser som användes i studien var från Statistiska centralbyrån (SCB), Socialstyrelsen samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, IDA.

Utifrån studiens problemställning studerades både byggregler men också hur bostadssituationen såg ut för landets äldre invånare. För att skapa en bild av hur stort problemet faktiskt är i Sverige studerades bostadsstatistik och förväntad framtida utveckling av äldre människor.

För att skapa en grundläggande förståelse för hur byggnader uppförs och vilka krav som ställs vid byggnation studerades bakomliggande lagstiftningar som styr byggregler men också vilka krav som ställs på vård och omsorg av äldre människor. Eftersom uppsatsen avgränsar sig till två olika typer av bostäder för äldre samt enbart byggnadstekniskt brandskydd låg stor vikt vid att analysera byggregler

(17)

Sid 5 av 63

som påverkade brandskyddet i byggnader. Fokus låg då framförallt på vilka krav som ställdes på trygghetsboende och behovsprövade särskilda boende.

Efter att litteraturstudien genomförts gjordes en analys av den framtagna informationen. Denna analys ligger till grund för vilka betydande skillnader som förekommer mellan ett trygghetsboende och ett behovsprövat särskilt boende samt vilka förberedande åtgärder som kan vara aktuella för att möjliggöra en verksamhetsförändring i byggnaden. För att säkert kunna analysera och dra slutsatser om vilka förberedande åtgärder som anses lämpliga eller inte genomfördes två intervjuer. Intervjupersonerna arbetar med berörd del i verkligheten, deras arbetslivserfarenhet och kunskap bidrog sedan till den slutgiltiga bedömningen.

Slutligen tolkades analysdelen, vilken resulterade i en resultatdel med efterföljande diskussion och slutsatser.

2.3 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet är ett begrepp som används för att mäta graden av tillförlitlighet, alltså om resultatet blir detsamma om undersökningen eller studien genomförs på nytt. (Björklund & Paulsson 2012). En kvalitativ studie som denna påverkas av hur samhällssituationen ser ut och vilka regler och lagstiftningar som är gällande. Eftersom arbetet utgår ifrån hur situationen ser ut i dagsläget kan resultatet bli annorlunda om studien utförs i ett senare skede. Problematiken som arbetet utgår ifrån är ett varierande problem som om några år kan ha förvunnit. Det föreligger också risk att lagstiftningar kompletterats med ny information och nya regler, vilket kan påverka slutresultatet om studien genomförs igen.

Anmärkningsvärt är att det vid kvalitativa bedömningar finns ett inslag av subjektivitet som nästintill är omöjlig att undvika. Författarens bedömning är dock att subjektiviteten i bedömningarna är av mindre betydelse för arbetets resultat vilket medför att reliabiliteten borde vara hög så länge förutsättningarna inte förändras.

Validitet är ett begrepp som handlar om huruvida man mäter det som avses att mätas (Bryman 2014).

Det handlar alltså om att undersökningarna genomförs på ett sådant sätt att forskningsfrågorna kan besvaras. För att uppnå en hög validitet i arbetet har vedertagna källor använts. Då mycket information i uppsatsen ursprungligen grundar sig på lagstiftningar anses en hög validitet föreligga.

(18)

Sid 6 av 63

3 Teoretisk bakgrund

Detta avsnitt presenterar resultaten av litteraturstudien, vilken syftar till att studera tidigare forskning och beskriva grundläggande förutsättningar.

3.1 Litteraturstudie

Avsnittet kommer bland annat behandla hur bostadssituationen ser ut för äldre människor, vilka lagstift- ningar som gäller samt vilka byggnadstekniska krav som ställs på ett trygghetsboende respektive ett behovsprövat särskilt boende. Denna information kommer sedan ligga till grund för en jämförande analys av byggnadernas brandskydd i avsnitt 4.

Några av delavsnitten inleds med förklarande text om vad syftet med avsnittet är. Detta sker enbart i de fall rubriksättningen inte uppenbart förklarar vad avsnittet innehåller eller om avsnittets omfattning gör skäl för en förklarande del.

3.1.1 Aktuell befolkningsmängd

I maj 2017 uppgick aktuell befolkningsmängd enligt statistiska centralbyrån (SCB) till 10 042 928 människor (SCB 2017). En sammanställning visar hur befolkningsmängden minskar ju äldre respondenterna blir (SCB u.å.a), vilket illustreras i figur 2 nedan.

Figur 2. Aktuell befolkningsmängd uppdelat efter kön och ålder för 2016 (SCB u.å.a).

(19)

Sid 7 av 63

3.1.2 Befolkningsutveckling

Från år 2000 till år 2016 ökade folkmängden i Sverige från ungefär 8,9 miljoner invånare till ungefär 10 miljoner invånare, en ökning med över 1 miljon invånare på bara 17 år (SCB u.å.b), se figur 3.

Figur 3. Befolkningsutvecklingen i Sverige från år 2000 till år 2016 (SCB u.å.b)

Enligt SCBs befolkningsprognos kommer folkmängden i Sverige fortsätta öka och redan år 2026 beräknas invånarna i Sverige uppgå till 11 miljoner (SCB 2016), för fullständig befolkningsprognos se figur 4.

Figur 4. Befolkningsprognos från år 2017 och framåt (SCB 2016)

(20)

Sid 8 av 63

Äldre invånare

Enligt SCB ökar medellivslängden i Sverige. Medellivslängden för en svensk invånare är idag över 80 år och förväntas år 2060 bli mellan 85 och 90 år enligt SCB:s befolkningsprognos från år 2016 (de Munter 2017). Nedan följer en prognos gällande befolkningsutvecklingen för äldre invånare med statistik från SCB samt illustration utförd av Boverket. Denna statistik och illustration visar tydligt en framtida ökning av äldre människor i Sverige, se figur 5.

Figur 5. Prognos gällande befolkningsutveckling av äldre i Sverige (Boverket 2017a).

3.1.3 Lagstiftning – Vård och omsorg

Detta avsnitt syftar till att övergripande redogöra för vilka lagstiftningar som styr äldreomsorgen i Sverige. Vilka rättigheter har äldre invånare till vård och omsorg och vem bär enligt lagstiftning ansvar för att tillgodose de äldres behov?

Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen

Socialtjänstlagen (2001:453) samt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) är de lagstiftningar som styr äldreomsorgen i Sverige (Information om Sverige 2016).

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) beskriver enligt vårdgivarguiden (2016) landstingens och kommunernas skyldigheter gällande vilken vård de ska erbjuda invånarna samt enligt Socialstyrelsen (2016) att hela befolkningen ska få vård på lika villkor.

Socialtjänstlagens (SoL) uppgift och mål är överlag att behandla människors lika värde och rätten till vård, omsorg och social trygghet (SOU 2005:34, s.84).

(21)

Sid 9 av 63

Både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen är målinriktade ramlagar vilket innebär att lagarna inte regleras i detalj utan möjliggör för verksamheten att styras genom mål och delmål, vilka anges i lagen (SOU 2005:34, s.83). I lagarna beskrivs alltså vilka mål och resultat som förväntas av verksamheten, dock inte i detalj hur dessa mål ska uppnås.

Kommunernas ansvar enligt socialtjänstlagen

Eftersom det inte beskrivs i detalj hur målen i socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen ska upp- fyllas har kommunerna möjlighet att tolka lagen och utifrån lokala förhållanden utforma och planera sina insatser. Detta under förutsättning att de följer de mål och krav som står reglerade i SoL och HSL (Socialstyrelsen 2016).

Nedan följer utdrag ur socialtjänstlagen, vilka sedan ligger till grund för argument och resonemang kring bostadssituationen för äldre. Samtliga citat från socialtjänstlagen är utmärkta och markerade med kursiv stil.

Kommunen ansvarar enligt socialtjänstlagen (2001:453) för att:

”Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver.” (2 kap, 1 § SoL).

Vidare gäller också att:

”Kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer.” (2 kap. 4 § första stycket SoL).

Särskilda bestämmelser för äldre invånare

I socialtjänstlagen regleras kommunernas särskilda ansvar för äldre människor i 5 kap. 4–6 §. För att hantera äldre människors behov i kommunen regleras detta enligt följande:

”Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer.” (5 kap. 6 § andra stycket SoL).

Eftersom varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område ansvarar kommunen också för att:

”Socialtjänstens omsorg om äldre inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna väl- befinnande (värdegrund)” samt att ”Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.” (5 kap. 4 § SoL).

Detta innebär enligt Socialstyrelsen (2006) att socialnämnden ska skapa möjligheter för äldre människor att bo kvar i sin invanda miljö, om den äldre så önskar. Slutligen gäller också att:

”Kommunerna ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd.” (5 kap. 5 § andra stycket SoL).

(22)

Sid 10 av 63 Rätten till bistånd

Socialtjänstlagen reglerar även rätten till bistånd enligt följande:

”Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.” (4 kap. 1 § första stycket SoL).

Vidare gäller också att:

”Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.” (4 kap. 1 § fjärde stycket SoL).

3.1.4 Bostadssituationen

Detta avsnitt syftar till att beskriva olika boendeformer för äldre, med fokus på trygghetsboende och behovsprövat särskilt boende samt hur bostadssituationen ser ut för äldre människor.

Boverket har genomfört en bostadsmarknadsenkät (BME) där landets 290 kommuner har deltagit. Denna enkät har legat till grund för en redogörelse som Boverket publicerat gällande rådande situation för bostadsmarknaden år 2017 och 2018 (Boverket 2017b). Enligt Boverkets redogörelse förväntas en stor del av Sveriges 40-talister snart gå i pension, vilket innebär att behovet av bostäder för äldre kommer öka dramatiskt de kommande åren och därför krävs det åtgärder redan idag. Enligt Boverket är flytt- frekvensen hos äldre relativt låg, vilket beror på bristen på bostäder för äldre men också på det faktum att de äldre vill bo kvar i sina hem så länge som möjligt (Boverket, 2017a). Att bo kvar i samma bostad hela sin livstid är inte alltid möjligt då bland annat kraven på brandskydd är olika beroende på vilken verksamhet som bedrivs, vilket i sin tur delvis beror på vilken förmåga de boende har att själva utrymma lokalen.

Kommunerna har på lokal nivå ett övergripande ansvar för att tillhandahålla invånarna med bostäder enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. I första paragrafen i denna lag beskrivs följande:

”Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.”

Trots kommunernas ovanstående bostadsförsörjningsansvar och ansvar att inrätta särskilda boende- former för äldre enligt socialtjänstlagen har det enligt Boverkets undersökning visat sig att antalet vård- platser och äldreboenden har minskat kraftigt under de senaste 20 åren. Antalet platser i särskilda boende för äldre har minskat med 40 000 platser sedan år 1994 enligt Boverkets redogörelse (Boverket 2017a).

Enligt Boverkets bostadsmarknadsundersökning krävs det att kommunerna analyserar och bedömer hur bostadsbeståndet förväntas utvecklas och vilka krav och önskemål som befolkningen kommer att ha (Boverket 2017a). Detta bygger som tidigare nämnts på att kommunen har ett ansvar att planera sina insatser för kommunens samtliga invånare, inklusive de äldre enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar samt socialtjänstlagen.

Att anpassa planeringen av nya bostäder efter befolkningens utveckling och behov kan vara ett sätt att tillmötesgå framtidens behov av bostäder för äldre. Socialstyrelsen beskriver vikten av att människor som redan bor i ett särskilt boende inte ska behöva flytta till ett annat särskilt boende på grund av ett

(23)

Sid 11 av 63

ökat vårdbehov. Det gäller därför att samhället utformas på ett sådant sätt att insatserna kan anpassas efter individers varierande behov (Socialstyrelsen 2006).

Olika boendeformer för äldre

Det finns idag olika typer av bostäder för äldre, vilka är mer eller mindre liknar varandra gällande utformning och boendestandard. Följande boendetyper utgör idag de vanligaste bostäderna anpassade för äldre vilka är ”behovsprövat särskilt boende”, ”trygghetsboende” samt ”seniorboende”. Eftersom denna uppsats avgränsar sig till trygghetsboende och behovsprövade särskilda boende kommer endast dessa två boendeformer beaktas.

Behovsprövat särskilt boende

Vad uttrycket ”särskilt boende” betyder är inte helt entydigt men har sitt ursprung i SoL då ädelreformen genomfördes 1992. Uttrycket är ett samlingsbegrepp för bostäder som kommuner och landsting tidigare använde för personer som krävde vård- och/eller omvårdnadsbehov (SOU 2007:103 s.65). Syftet med ett samlingsbegrepp för samtliga boendeformer för service och omvårdnad vad gäller äldre är att för- tydliga kommunens frihet vad gäller hur de äldres behov av särskilda boende, service eller vård ska tillfredsställas. Detta innebär att kommunen utefter lokala förhållanden och målsättning själva kan avgöra vilken typ av boende som lämpar sig bäst i en given situation (Socialstyrelsen 2006).

Ett särskilt boende är enligt Socialstyrelsen (2017a) ett individuellt behovsprövat boende för service, vård och omsorg som kommunerna tillhandahåller personer som behöver vård, omsorg och stöd dygnet runt.

Traditionella benämningar för bostäder för äldre såsom äldreboende, servicehus, sjukhem, ålderdoms- hem, demensboende och gemensamhetsboende är exempel på äldre uttryck som nu faller under benämningen ”särskilt boende” enligt 5 kap. 5 § SoL (SOU 2007:103 s.65). Begreppet ”ålderdomshem”

användes som mest från dess introduktion i Sverige 1896 till år 1950. Under denna period utgjorde begreppet majoriteten av institutionsformer för vård och service av äldre. I slutet av 1960-talet kom en ny boendeinrättning i form av servicehus som i mitten av 70-talet började produceras i större omfatt- ning. Tanken bakom servicehus var att människor redan i tidig pensionsålder kan söka sig till lägenhet i ett servicehus för att sedan bo kvar när personen kräver stödinsats. Resultatet blev dock att ansökningar till servicehus ofta blev aktuellt när vårdbehovet var relativt omfattande (SOU 2007:103 s.65–66). Särskilt boende beskrivs som ”bostäder med heldygnsomsorg, vilka tillhandahålls efter beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen till äldre människor som behöver särskilt stöd i boendet. Kallas också särskilda boende- former eller vård- och omsorgsboende” (SOU 2015:85 s.53).

Då ädelreformen genomfördes 1992 flyttades ansvaret för särskilda boendeformer över från landstinget till kommunerna (SOU 2005:34 s.83). Som tidigare nämnts ska kommunen enligt socialtjänstlagen inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Vidare reglerar socialtjänstlagen också rätten till bistånd för de som inte själva kan tillgodose deras behov.

Särskilt boende omfattas alltså av rätten till bistånd enligt gällande lagstiftning. För att avgöra om en individ är berättigad till särskilt boende genomförs en utredning som innefattar en individuell bistånds- bedömning (SOU 2007:103 s.52), vilket sker efter att individen ansökt om så kallad insats om särskilt boende. Utredningen går då ut på att avgöra om det finns ett behov av den insatsen som individen har ansökt om, om det anses föreligga ett behov har individen rätt till insatsen som exempelvis särskilt boende (Socialstyrelsen 2013).

(24)

Sid 12 av 63 Trygghetsboende

Trygghetsbostäder är enligt Boverket (2017c) en mellanboendeform som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg. Boendeformen tillkom enligt Boverket (2015) för att ge äldre som önskar det tillgång till större gemenskap och trygghet. I ett trygghetsboende ska det under vissa angivna tider på dygnet finnas tillgång till personal. Vidare ska det finnas utrymmen där de boende kan utöva gemensamma vardagliga aktiviteter såsom samvaro, måltider, hobby och rekreation. För att kunna reservera bostad i ett trygghetsboende krävs att minst en person i hushållet fyllt 70 år (SOU 2015:85, s. 54).

Till skillnad från behovsprövade särskilda boende krävs det inte någon biståndsansökan enligt social- tjänstlagen för att få flytta in i ett trygghetsboende då dessa boende ingår i det ordinarie bostads- beståndet. Boendelägenheterna är alltså utformade som vanliga bostadslägenheter med inriktning mot personer över en viss ålder (Boverket 2015).

Aktuell bostadssituation och utveckling

Utifrån Boverkets bostadsmarknadsenkät för 2017 samt Socialstyrelsens statistikdatabas har information kring hur många som bor i behovsprövade särskilda boenden och trygghetsboende analyserats.

Boverkets bostadsmarknadsenkät redogör också för hur bostadssituationen i olika kommuner är samt hur många nya bostäder som förväntas produceras inom den närmsta framtiden.

Behovsprövat särskilt boende

Under perioden januari-juni 2017 bodde det totalt 90 778 stycken äldre människor i permanent särskilt boende i Sverige (Socialstyrelsen u.å), för åldersfördelning se tabell 2 nedan.

Tabell 2. Antal boende i permanent särskilt boende efter åldersgrupp (Socialstyrelsen u.å)

Kön Ålder Antal (st)

Män 65-79 9 092

80+ 20 542

Kvinnor 65-79 9 321

80+ 51 823

∑ 90 778

Enligt 2016 års bostadsmarknadsenkät utförd av Boverket noterades att 109 kommuner hade ett under- skott på särskilda boendeformer för äldre, år 2017 är motsvarande siffra 125 kommuner (Boverket 2017d).

Antalet kommuner som rapporterade ett underskott på antalet särskilda boendeformer för äldre har alltså ökat från år 2016 till år 2017. Socialstyrelsen (2017b) rapporterar i sin lägesrapport från år 2017 att väntetiderna till särskilt boende fortsätter att öka, från 2013 till 2016 ökade väntetiden med drygt sju dagar. Utifrån rapporter från kommuner i landet har Socialstyrelsen sammanställt ett medelvärde på hur många dagar väntetiden till särskilda boenden har utvecklats mellan 2013 och 2016, att väntetiderna har ökat styrks av figur 6 som är illustrerad av Socialstyrelsen.

(25)

Sid 13 av 63

Eftersom det råder brist på behovsprövade särskilda boende resulterar detta i att allt fler äldre tvingas bo kvar hemma med hemtjänst som insats. Socialstyrelsen (2017b) redogör i sin lägesrapport för 2017 att allt fler personer får insatser i det ordinära boendet, medan antalet personer i särskilt boende fortsätter att minska.

Forskare vid Lunds tekniska högskola och företrädare för räddningstjänsten menar att brandskyddet inte är anpassat efter att allt fler äldre får vård i hemmet (Holmberg 2017). I en artikel som Carina Holmberg publicerat på Sveriges radios hemsida uttrycker Marcus Örnroth, brandinspektör vid Räddningstjänsten i Storgöteborg och Marcus Runefors vid avdelningen för brandteknik på Lunds tekniska högskola sin oro över situationen. Brandskyddet i ett flerbostadshus är utformat i sådan omfattning att människor förväntas kunna utrymma själva, vilket många äldre inte klarar. Marcus Örnroth uttrycker sig enligt följande:

”Jag känner mig bekymrad för jag tror kunskapen är begränsad och jag tycker att vi i vårt samhälle talar mycket om alla människors lika värde och att alla borde i det sammanhanget ha samma rätt”

Enligt 2017 års bostadsmarknadsenkät bedömer 98 kommuner att 5600 bostäder i särskilda boende- former för äldre kommer utgöras av nyproduktion samt tillskott genom ändring av befintlig byggnad under 2017–2018. Majoriteten av dessa kommer utgöras av nybyggnationer, se figur 7 för illustration utförd av Boverket med statistik från Boverkets bostadsmarknadsenkät 2017 (Boverket 2017d).

Figur 6. Väntetid till särskilt boende mätt i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum (Socialstyrelsen 2017b).

(26)

Sid 14 av 63

Figur 7. Tillskott av bostäder i särskilda boendeformer, förväntat påbörjade åren 2017–2018 (Boverket 2017d).

Trygghetsboende

I Socialstyrelsens statistikdatabas är det inte möjligt att enbart sortera ut personer som bor i trygghets- boende, därav avsaknaden av denna information. Resultatet från Boverkets bostadsmarknads- undersökning ger dock en vägledning om hur många lägenheter som är avsedda för trygghetsbostäder som finns i Sverige. Utifrån denna information kan en uppskattning om antalet personer som bor i trygg- hetsboende utföras.

Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät finns det idag trygghetsboende i 160 av landets 290 kommuner.

Utifrån dessa 160 kommuner har 128 kommuner redogjort att antalet trygghetsbostäder uppgår till cirka 10 200 lägenheter. Eftersom 32 kommuner har angett att det finns trygghetsbostäder i deras kommun men inte redovisat i vilken omfattning är denna siffra troligtvis högre (Boverket 2017c).

Av 290 kommuner bedömer 74 av dessa att cirka 2700 trygghetsbostäder kommer börja produceras under åren 2017–2018. Av dessa motsvarar cirka 90 procent nybyggnationer och resterande del tillskott genom ändring av befintlig byggnad, se figur 8 för illustration utförd av Boverket med statistik från Boverkets bostadsmarknadsenkät 2017 (Boverket 2017c).

(27)

Sid 15 av 63

Figur 8. Tillskott av trygghetsbostäder fördelat på kommungrupper, förväntat påbörjande 2017–2018 (Boverket 2017c).

(28)

Sid 16 av 63

3.1.5 Dödsbränder – statistik

Detta avsnitt syftar till att undersöka i vilken omfattning äldre människor representerar antalet dödsfall till följd av bränder i Sverige.

Med hjälp av statistikdatabasen IDA som myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tillhandahåller kan statistik över dödsbränder analyseras och studeras. Det är dock inte möjligt att analysera dödsbränder i enskilda byggnader för äldre såsom behovsprövade särskilda boenden och trygghetsboenden då statistikdatabasen saknar en sådan funktion. Samtliga bostäder för äldre samlas alltså under en och samma funktion nämligen ”åldringsvård”.

Det är däremot möjligt att analysera antalet omkomna i bränder per kön och åldersklass. MSB har tagit fram statistik som presenterar ett medelvärde på antalet omkomna per år mellan år 1999–2015, fördelat på kön och åldersklass, se tabell 3.

Tabell 3. Medelvärde av antalet omkomna i bränder per kön och åldersklass mellan år 1999–2015 (MSB 2017).

Den åldersgrupp där flest antal människor omkom till följd av brand är åldersgruppen 45–64 år följt av åldersgruppen 65–79 år enligt tabell 3.

Eftersom antalet människor i de olika åldersklasserna varierar stort beroende på ålder går det inte att dra en slutsats om vilken ålderskategori som överrepresenterar antalet dödsbränder i Sverige utan att normera resultaten. För att kunna jämföra resultaten om antalet omkomna till följd av bränder har MSB tagit fram statistik som redovisar antalet omkomna per år och miljon invånare, fördelat på kön och åldersklass, se figur 9.

Ålder Kvinna Man Total Totaler 41.8 78.5 120.4

0–6 1.1 0.9 1.9

7–17 1.2 1.6 2.8

18–24 1.4 3.2 4.6

25–44 5.5 12.5 18.0

45–64 10.1 26.9 37.0

65–79 10.0 20.5 30.5

80+ 12.6 12.8 25.4

(29)

Sid 17 av 63

I Sverige finns det betydligt färre människor i åldrarna 65–79 eller 80+ i förhållande till åldersklassen 45–

64 år, se figur 1. Efter att antalet omkomna fördelats per en miljon invånare kan resultaten jämföras och av figur 9 att döma överrepresenterar åldersklassen 80+ den grupp där flest människor omkommer till

Figur 9. Medelvärde av antalet omkomna per år och miljon invånare, fördelat på kön och åldersklass mellan år 1999–2015 (MSB 2017).

(30)

Sid 18 av 63

följd av bränder. Att andelen äldre människor överrepresenterar antalet dödsfall till följd av brand i Sverige styrks också av det faktum att siffror från avdelningen för brandteknik vid Lunds tekniska hög- skola visar att människor som är över 85 år löper tre gånger så stor risk att dö i en brand i jämförelse med övrig befolkning (Holmberg 2017).

3.1.6 Byggprocessen

Detta avsnitt syftar till att övergripande beskriva byggprocessen och dess ingående delar samt att belysa vilka krav som ställs innan en nybyggnation eller en ändring av en byggnad kan ske.

Oavsett om syftet är att bygga nytt, bygga om eller göra en tillbyggnad ställs vissa krav innan bygg- nationen kan påbörjas. För att få påbörja en nybyggnation eller en ändring i en byggnad krävs i de flesta fall att byggherren har fått ett så kallat bygglov. Ett bygglov krävs bland annat då en befintlig byggnad ska användas för ett väsentligt annat ändamål än vad det från början var tänkt, även om ingen fysisk förändring genomförs i byggnaden. Detta innebär att så fort verksamheten i en byggnad förändras måste byggherren söka och genomgå en ny bygglovsprocess (Boverket 2017e samt 9 kap. PBL).

Bygglov söks hos byggnadsnämnden i den kommun som bygglovet ansöks i. Innan byggnadsnämnden tar ett beslut om bygglovet ska godkännas eller inte måste byggherren skicka in handlingar och dokument som underlättar byggnadsnämndens bedömning. Här ska även en kontrollansvarig (KA) utses som hjälper byggherren att ta fram en kontrollplan och att bygglagstiftningens alla krav efterföljs. Då samtliga dokument och handlingar är fullständiga prövar byggnadsnämnden bygglovsansökan. I byggnadsnämndens bedömning beaktar de bland annat om byggnaden är lämplig för sitt ändamål eller om byggnaden är användbar för personer med nedsatt rörelseförmåga. När byggnadsnämnden granskat ansökningen beslutar de om bygglovet ska beviljas eller inte (Boverket 2017f).

För att byggherren ska få påbörja byggnationen måste byggnadsnämnden ge ett startbesked. Innan ett startbesked lämnas upprättas ett tekniskt samråd, vilket är ett möte mellan kommunen, byggherren och eventuellt inblandade entreprenörer och projektörer. Under ett tekniskt samråd diskuteras och planeras hur byggherren tänker uppfylla de egenskapskrav och tekniska krav som ställs på byggnaden, exempel- vis krav på brandskydd och utrymningssäkerhet. Efter att byggnadsnämnden beslutat om startbesked och byggherren har påbörjat byggnationen gör byggnadsnämnden ett arbetsplatsbesök någon gång under byggtiden för att i slutet hålla ett slutsamråd. Under slutsamrådet diskuteras bland annat hur arbetet har gått och om kontrollplanen har efterföljts. När byggnationen är klar krävs ett slutbesked innan byggnaden får tas i bruk, ett slutbesked är ett kvitto på att byggherren har visat att samtliga krav gällande beslut och kontrollplaner är uppfyllda (Boverket 2017f och 2017g).

Figur 10 nedan visar en övergripande bild över hela bygglovs- och byggprocessen.

(31)

Sid 19 av 63 Figur 10. Bygglov- och byggprocessen

Kontrollera om handlingen är bygglovspliktig

Skicka in ansökan och handlingar.

Även vem som är kontrollansvarig

Byggnadsnämnden kontrollerar om ansökan är korrekt och fullständig

Byggnadsnämnden prövar ansökan och tar beslut om bygglov

Byggnadsnämnden upprättar ett tekniskt samråd

Byggnadsnämnden lämnar ett startbesked

Byggnadsnämnden utför ett arbetsplatsbesök

Byggnadsnämnden upprättar ett slutsamråd

Byggnadsnämnden ger ett

slutbesked

(32)

Sid 20 av 63

3.1.7 Lagstiftningar och regelverk

Detta avsnitt syftar till att beskriva de lagstiftningar, regelverk och myndighetsföreskrifter som styr bygg- processen och då framförallt byggnadstekniskt brandskydd.

I Sverige byggs regelhierarkin upp enligt följande, se figur 11 nedan.

Figur 11. Regelhierarkin i Sverige

Lagar, förordningar, föreskrifter samt allmänna råd är alla exempel på olika regler. Vissa av reglerna är bindande såsom lagar, förordningar och föreskrifter och måste därför uppfyllas. Andra regler såsom allmänna råd är rekommendationer och vägledning för hur de bindande reglerna kan uppfyllas (Boverket 2014).

Grundlagar

Grundlagarna är de lagar som har högst rang, detta innebär att övriga lagar inte får innehålla information som motsäger vad som sägs i grundlagen (Sveriges riksdag 2017).

Övriga lagar

Sveriges riksdag fattar beslut om Sveriges lagar. Utifrån dessa lagar regleras bestämmelser om vilka myndigheter som får och är lämpliga att meddela föreskrifter inom olika områden. Ett exempel på en sådan lag är Plan- och bygglagen (PBL), (Boverket 2014).

Plan och bygglagen – PBL

Denna lag innefattar bestämmelser som behandlar användning av mark och vatten samt byggande.

Syftet med PBL är att möjliggöra en samhällsutveckling som är sund för invånarna, miljön och för kommande generationer (1 kap. 1§ PBL).

Allmänna råd

Föreskrifter

Förordningar

Övriga lagar

Grundlagar

(33)

Sid 21 av 63

Förordningar

Alla bestämmelser behöver inte finnas med i lagtext utan kan då finnas som en förordning. Det är regeringen som fattar beslut om Sveriges förordningar efter att riksdagen gett dem ett bemyndigande om detta. I förordningar tydliggörs och specificeras vad som står i lagarna (Boverket 2014). Exempel på en förordning är plan- och byggförordningen (PBF).

Föreskrifter och allmänna råd

För att möjliggöra att lagar och förordningar tolkas rätt finns det föreskrifter och allmänna råd. Både föreskrifter och allmänna råd författas av olika myndigheter beroende på vilken lag eller förordning som behandlas. Den stora skillnaden mellan föreskrifter och allmänna råd är att den förstnämnda är bindande samt att det krävs ett bemyndigande för att myndigheten ska få författa en föreskrift. Enskild myndighet kan alltså på eget initiativ besluta om att upprätta ett allmänt råd så länge det allmänna rådet berör den enskilda myndighetens verksamhetsområde. Ett allmänt råd är en rekommendation som beskriver hur det är möjligt eller hur en viss åtgärd bör se ut för att uppfylla den gällande lagen, förordningen eller föreskriften. Om en viss åtgärd utförs på ett adaptivt vis och det allmänna rådet inte efterföljs måste det påvisas att lösningen fortfarande lever upp till de grundläggande reglerna. Ett exempel på en författningssamling som innehåller föreskrifter och allmänna råd är Boverkets byggregler (BBR), (Boverket 2014)

Boverkets byggregler – BBR

Boverket är en förvaltningsmyndighet som arbetar med att utveckla frågor och regler gällande byggande, användning av mark, fysisk planering och förvaltning av byggnader (Boverket 2017h).

Boverket ger ut författningssamlingar i olika områden som bland annat rör samhällsplanering och byggande. Grundförfattningen till dagens gällande BBR är Boverkets författningssamling (BFS) 2011:6, dåvarande BBR 18. Den största skillnaden vad gäller avsnitt 5, som handlar brandskydd, kom då Boverket gav ut BFS 2011:26 (BBR 19). Därefter har ändringsförfattningar fram till och med BFS 2017:5 publicerats, vilket motsvarar nuvarande gällande lagstiftning BBR 25 (Boverket 2017i och 2017j).

I avsnitt 5 i BBR återfinns följande huvudrubriker:

• 5:1 Allmänna förutsättningar

• 5:2 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar

• 5:3 Möjlighet till utrymning vid brand

• 5:4 Skydd mot uppkomst av brand

• 5:5 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader

• 5:6 Skydd mot brandspridning mellan byggnader

• 5:7 Möjlighet till räddningsinsatser

• 5:8 Krav på brandskydd vid ändring av byggnader

I resterande del av rapporten hänvisas till BBR och om inget annat anges avses BBR 25 (BFS 2011:6 med ändringar fram till och med BFS 2017:5).

Särskilt om krav vid ändring

En ändring av en byggnad definieras som en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde (1 kap. 4 § PBL). Som ovan nämnt krävs det att byggherren vid ändring av byggnad söker bygglov. Detsamma gäller om byggnaden ska användas för en annan verksamhet än vad det från början var tänkt. Om byggnaden är uppförd i ett tidigare skede än vad nuvarande lagstiftningar, förordningar och föreskrifter är gällande ställs det olika

(34)

Sid 22 av 63

krav på vad ändringen ska innehålla. Enligt 8 kap. 4 § i PBL ska ett byggnadsverk ha de tekniska egen- skaper som är väsentliga i fråga om bland annat:

- Bärförmåga, stadga och beständighet samt - Säkerhet i händelse av brand

När en byggnad ändras ställs det krav på att byggnadens tekniska egenskapskrav ska uppfyllas även efter ändringen som exempelvis krav på bärförmåga samt säkerhet i händelse av brand (8 kap. 5 § andra stycket PBL).

Vad ovan nämnda egenskapskrav innebär mer i detalj specificeras i 3 kap. 7 och 8 §§ i PBF. Här beskrivs att byggnaden ska vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att den påverkan som byggnadsverket sannolikt utsätts för när det byggs eller används inte leder till att byggnaden inte lever upp till kraven för bärförmåga, stadga och beständighet. Vidare ska byggnaden vara projekterat och utfört så att:

1. Byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid.

2. Utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas.

3. Spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas.

4. Personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt.

5. Hänsyn har tagits till räddningsmanskapets säkerhet vid brand.

Med bakgrund i PBL redogörs det också i avsnitt 1:2233 i BBR att utformningskrav och tekniska egenskapskrav bör beaktas vid en ändrad användning av en byggnad. De tekniska egenskapskraven ska då uppfylla de krav som ställs på den nya byggnaden.

Avsnitt 5:8 i BBR behandlar krav på brandskydd vid ändring av byggnader. I de fall en byggnad ska ändras ska den nya utformningen motsvara de krav som finns i avsnitt 5:1–5:7 i BBR vad gäller byggnadens brandskydd.

I de fall kraven inte efterföljs och en adaptiv utformning sker ska denna utformning motsvara lika eller högre säkerhetsnivå, vilket ska verifieras genom analytisk dimensionering. För denna uppsatsens inriktning finns dock krav som inte är möjliga att göra avsteg från, vilka är:

- Anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand.

- Vägledande markeringar.

- Automatiskt släcksystem (Gäller Vk 5B)

3.1.8 Krav för Vk 3A samt Vk 5B enligt förenklad dimensionering i BBR avsnitt 5

Syftet med detta avsnitt är att övergripande redogöra vilka krav Boverkets byggregler ställer på ett trygghetsboende respektive ett behovsprövat särskilt boende. Samtliga krav kommer inte redogöras, endast sådana krav som anses aktuella för uppsatsens inriktning och mål kommer beaktas. Det innebär alltså att ytterligare krav finns att tillgå men anses inte påverka denna uppsatsens utgång. All nedanstående information i avsnitt 3.1.8 har sitt ursprung i BBR avsnitt 5 som behandlar brandskydd i byggnader. För jämföranande analys av kraven på byggnadernas brandskydd se avsnitt 4 samt bilaga 1.

Kraven på brandskydd i en byggnad beror på vilken verksamhet som bedrivs i byggnadens lokaler samt hur stor byggnaden är. För att avgöra hur brandskyddet ska projekteras måste därför först verksamhets- klass och byggnadsklass bestämmas.

(35)

Sid 23 av 63

Verksamhetsklass

Trygghetsboende tillhör verksamhetsklass 3A (Vk3A), denna verksamhetsklass innefattar bostäder där det vistas personer som kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som inte kan förväntas vara vakna. Behovsprövat särskilt boende tillhör verksamhetsklass 5B (Vk5B), vilket avser behovsprövade vårdmiljöer som omfattar utrymmen där det vistas personer som har begränsade eller inga förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet.

Byggnadsklass

Alla byggnader ska utifrån skyddsbehov delas in i en specifik byggnadsklass (Br) som beror på hur byggnaden är utformad samt hur stor byggnaden är. Byggnadsklassen kategoriseras från Br0-Br3 enligt följande:

- Br0 – mycket stort skyddsbehov.

- Br1 – stort skyddsbehov.

- Br2 – måttligt skyddsbehov.

- Br3 – litet skyddsbehov.

Vid bedömning av skyddsbehov hanteras troliga brandförlopp, potentiella konsekvenser vid en brand och byggnadens komplexitet. Enligt Boverkets allmänna råd bör även klassindelningen beakta faktorer som är relaterade till utrymning och konsekvensen av att byggnaden störtar samman. Två avgörande faktorer vid bedömning av byggnadsklass är byggnadens utformning, där antal våningsplan är en vägvisande faktor samt vilken verksamhetsklass som ska bedrivas i byggnaden.

Då denna uppsats behandlar två olika fall, nämligen byggnader i 1 våning och byggnader i 3–8 våningar klassificeras byggnaderna olika beroende på vilket fall, vilket presenteras i tabell 4 nedan:

Tabell 4. Bestämning av byggnadsklass

Fall Antal våningar Verksamhetsklass Byggnadsklass

1 1 3A Br3

1 5B Br2

2 3–8 3A Br1

3–8 5B Br1

Möjlighet till utrymning vid brand

Byggnader ska utformas så att det ges möjlighet till tillfredställande utrymning vid brand. Med tillfredsställande utrymning avses att personer som utrymmer, med tillräcklig säkerhet, inte utsätts för nedfallande byggnadsdelar, hög temperatur, hög värmestrålning, giftiga brandgaser eller dålig sikt som hindrar utrymning till en säker plats.

Utrymningsstrategi

Beroende på utrymningsstrategi kan utrymningen i vissa fall utgöras av en enda utrymningsväg, detta är möjligt för mindre lokaler och bostäder i Vk 3 och Vk 5B som är lätt överblickbara och där ett begränsat antal personer förväntas vistas. Om utformning av utrymningsvägar sker på annat sätt ska utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt utformas med tillgång till två av varandra oberoende

References

Related documents

Domstolsverket har bedömt att utredningen inte innehåller något förslag som påverkar Sveriges Domstolar på ett sådant sätt. Domstolsverket har därför inte något att invända

invändningar ska göras utifrån en objektiv bedömning och länsstyrelserna ska genom ”samverkan sinsemellan bidra till att urvalet av områden blir likvärdigt runt om i

Detta yttrande har beslutats av chefsrådmannen Karin Dahlin efter föredragning av förvaltningsrättsfiskalen Amanda Hägglund.

Det saknas dessutom en beskrivning av vilka konsekvenser det får för kommunerna i ett läge där länsstyrelsen inte godkänner kommunens förslag på områden och kommunen behöver

Om regeringen inte anser att kommunerna själva kan anmäla områden utan gör det i strid mot regleringens syfte, så anser Hylte kommun att det är det bättre att länsstyrelsen

Länsstyrelsen i Blekinge län anser att det vid bedömningen av vilka kommuner som ska ha möjlighet att anmäla områden till Migrationsverket bör tas hänsyn till

Aktuella handlingar för ärende 202000763, Remiss - Ett ändrat förfarande för att anmäla områden som omfattas av begränsningen av rätten till dagersättning vid eget boende

Liberalerna genom Hans Frank har lämnat en motion till kommunfullmäktige angående trygghetsboende för äldre. I motionen föreslås att