el som möjliggörare för Sverige
Maria Sunér Fleming
# 11
RefoRmagendan
förslag för ett företagsammare Sverige
Innehåll
Sammanfattning . . . . 2
Energins betydelse för Sverige . . . . 3
Sverige – en industrination i världsklass . . . . 3
Den internationella konkurrensen hårdnar . . . . 4
Kostnaden för el i Sverige . . . . 4
Den internationella energiarenan . . . . 6
Den globala energikartan förändras . . . . 6
EUs energipolitik driver kostnader för energi . . . . 6
Situationen i Sverige . . . . 9
En framtidsvision . . . . 9
Energipolitiken är en långsiktig fråga . . . .10
Kärnkraften kommer att fasas ut . . . .10
Vattenkraften under hot . . . .11
Sammantagen effekt . . . .11
Stabiliteten i systemet . . . .11
En elmarknad som inte är någon marknad . . . .12
Energipolitiken behöver balanseras om . . . .13
Avslutning – Hur skapas en ansvarsfull energipolitik? . . . .14
Sammanfattning
Uppbyggnaden av Sveriges industri och förädlingen av våra råvarutillgångar har gått hand i hand med uppbyggnaden av vårt energisystem. Vattenkraft, och senare även kärnkraft har varit – och är – viktiga möjliggörare i utvecklingen av vår ekonomi och vår välfärd. Detta är också nyckeln till att Sverige har lyckats frikoppla tillväxt från ökade koldioxidutsläpp, något som många andra länder strävar efter, men ännu inte lyckats med.
Sverige är ett litet land där hälften av vår BNP kommer från export, mestadels varor.
För den tillverkande industrin är tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser centralt för att klara den ökande internationella konkurrensen, inte minst i tider när energi- kartan ritas om och kostnaden för energi sjunker i andra regioner. Ett fungerande energisystem är således av avgörande betydelse för Sveriges välfärd och därför något som bör hanteras med eftertanke och god analys i botten. Energipolitiken måste utformas så att alla tre grundpelarna klaras – konkurrenskraft med fungerande mark- nader och konkurrenskraftiga priser, leveranssäkerhet och miljöhänsyn. För att ge grundpelarna samma tyngd bör mål sättas på alla tre, inte enbart gällande miljö.
De förslag som Svenskt Näringsliv nu presenterar är en uppmaning till eftertanke och konsekvensanalys – Sverige har inte råd att basera viktiga energipolitiska beslut på önsketänkande eller storskaliga experiment. Därför anser vi att:
1. Sverige behöver en bred analys ur ett helhetsperspektiv av hur elsystemet ska kunna fungera i framtiden, och hur politiken ska kunna leverera på alla tre pelarna i energipolitiken. En faktabaserad Energikommission bör tillsättas.
2. Sverige behöver värna den unika situation vi har vad gäller elförsörjning. Vatten- kraften och kärnkraften är vår bas som ger oss vårt unika utgångsläge. Om de förslag som föreligger i Vattenverksamhetsutredningen genomförs, minskar vatten- kraftens möjligheter att bidra i elsystemet kraftigt. Dessa förslag saknar en bredare konsekvensanalys och bör inte genomföras. Låt kärnkraften drivas och utvecklas så länge som den är ekonomisk och uppfyller säkerhetskrav.
3. Sverige behöver en mer tydlig och kritiskt analyserande hållning till EU:s ener- gipolitik. Hittills har denna politik levererat mer kostnadsökningar än fördelar.
Under överskådlig tid kommer dock de svenska energipolitiska valen att ha avgö- rande betydelse och dessa bestämmer vi över själva.
4. Sverige behöver skapa en mer effektiv energimarknad, som är en förutsättning för att behövliga investeringar kommer till stånd. Hinder för att bygga ny produktion behöver ses över eller tas bort, exempelvis skatter på produktion av el som effekt- skatten på kärnkraft och fastighetsskatten på vattenkraft. Likaså bör subventioner fasas ut.
Energins betydelse för Sverige
I transformationen av Sverige från ett fattigt land i slutet på 1800-talet till dagens moderna välfärdssamhälle har tillgången till energi och el till konkurrenskraftiga priser spelat en viktig roll. Uppbyggnaden av vår industri och förädlingen av våra råvarutillgångar har gått hand i hand med uppbyggnaden av vårt energisystem.
Vattenkraft, och senare även kärnkraft har varit – och är – viktiga möjliggörare i utvecklingen av vår ekonomi och vår välfärd. Detta är också nyckeln till att Sverige har lyckats frikoppla tillväxt från ökade koldioxidutsläpp, något som många andra länder strävar efter, men ännu inte lyckats med.
I ett större perspektiv är den elförsörjningen en grundläggande förutsättning för dagens moderna samhälle. Att denna samhällsfunktion fungerar är således av avgö- rande betydelse för Sveriges välfärd och därför något som bör hanteras med efter- tanke och god analys i botten.
Näringslivet upplever att detta perspektiv saknas i den svenska energipolitiken.
Vi efterlyser en genomtänkt och trovärdig analys av det framtida elsystemets funk- tionalitet, som förenar kraven på god ekonomi, hög leveranssäkerhet och låg miljö- påverkan. Vi menar att området är så samhällskritiskt att det inte får bli föremål för storskaliga experiment eller önsketänkande.
Sverige – en industrination i världsklass
Sverige är en öppen ekonomi med en stor utrikes handel och handeln med omvärlden har en stor betydelse för vårt välstånd. I för hållande till BNP har Sverige ett större över skott från utrikes handeln än i klassiska export länder som Kina, Hongkong och Sydkorea. Idag härrör ungefär 50 procent av Sveriges BNP från export.
Bilden visar exportens andel av BNP. Källa SCB
Andelen tjänsteexport har växt under senare år, men trots det står varuexporten fort- farande för 70 procent. Skärskådar man tjänsteexporten kan man konstatera att en betydande del är nära kopplad till varu handel, även om också ren tjänsteexport växer.
För oss är det självklart att Sverige även i framtiden ska ha förutsättningar att fort- sätta vara en industrination i världsklass. Genom samspelet i ekonomin mellan olika samhällssektorer gynnar en stark och välmående industri alla. Industrin bidrar till att skapa en konkurrenskraftig och växande tjänstesektor och möjliggör fortsatt hög välfärd.
Även inom EU finns en ökande insikt om industrins betydelse för att ta unionen ur krisen och för att skapa jobb och välfärd. EU-kommissionen presenterade i oktober 2012 en plan för en växande europeisk industrisektor. Målsättningen är att vända en nedåtgående trend och lyfta industrisektorns bidrag från nuvarande 15,6 procent av EU:s BNP till 20 procent före 20201.
Den internationella konkurrensen hårdnar
Det internationella konkurrenstrycket på den svenska industrin blir allt hårdare, inte minst från Kina, men också från USA och andra delar av världen. Konkurrensen om att få nästa investering i landet eller regionen i de allt mer globala företagen ökar.
Sverige har många komparativa fördelar som gör oss attraktiva som industrination;
råvaror, högt tekniskt kunnande, kompetent och lojal personal, innovationskraft, politisk stabilitet, kvalitetstänkande för att nämna några. Men vi har också nackdelar, exempelvis; liten hemmamarknad, långa transportavstånd till tillväxtmarknader i Asien och andra delar av världen, höga lönekostnader och långa handläggningstider för miljötillstånd.
Att se till att listan över fördelar ständigt förblir mer attraktiv och överväger listan över nackdelar måste vara en högt prioriterad uppgift för politiken.
Kostnaden för el i Sverige
Kostnaden för el i Sverige har tydligt legat på listan över fördelar under lång tid. I ett internationellt perspektiv har elpriset varit konkurrenskraftigt. Denna fördel har dock minskat under 2000-talet och utvecklingen framåt skapar oro, framförallt på längre sikt 10–20 år från idag. Elprisfördelen kan vara på väg att flytta över till listan med nackdelar beroende på vilka vägval som görs.
1 EU Kommissionen; Mission Growht; Industrial revolution brings industry back to Europe http://europa.eu/rapid/press- release_MEMO-12-759_en.htm?locale=en
Reala elpriser för industrin i Sverige inklusive energiskatter, 1986–2011, uttryckt i öre/kWh, Källa Energimyndigheten, Energiläget 2012
0 50 100
öre/kWh, 2010 års prisnivå
Elpris till industri
1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
Kostnaden för el består dock inte enbart av marknadspriset för el. Till den totala kostnaden läggs också kostnader för överföring (elnät), elcertifikatsystemet (stöd till förnybar energi) samt skatter. Generellt kan sägas att kostnaderna för skatter och stöd har ökat genom åren. Dock bör det påpekas att bilden ser olika ut för olika kundgrupper. Elintensiv industri är exempelvis undantagen från kvotplikt enligt elcertifikatsystemet, och delar av industrin betalar en avsevärt lägre elskatt.
Bilden visar Elpriset fördelat 1970 och framåt för en villa med elvärme, 20 000 kWh/år, rörligt pris, 2010-års priser. Bilden ser givetvis olika ut för olika kundgrupper men illus- trerar utvecklingen av påslagen av kostnaderna generellt. Källa SCB och Svensk Energi
0 20 40 60 80 100 120 140 160
180 öre/kWh Nätavgift El Utsläppsrätter Elcertifikat Skatt Moms
197019721974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
Elprisets komponenter
Framåt tyder mycket på att kostnaderna för överföring och distribution av el ökar.
I takt med en ökande andel väderberoende kraft ökar också behovet av nätinveste- ringar för att kunna hantera den tillkommande produktionen. Detta är kostnader som betalas av slutkund. I Svenska Kraftnäts Perspektivplan 20252 pekas på kraftigt ökade investeringar de kommande 10 åren. Ungefär 60 procent av investeringarna Svenska Kraftnät ser beror på ökad integration av elmarknaderna i EU samt integra- tion av förnybar energi, och endast 40 procent på underhåll som stärker driftsäker- heten i stamnätet. Svenska Kraftnät pekar på att stamnätstarifferna för kund kommer att fördubblas.
2 Perspektivplan 2025 – en utvecklingsplan för det svenska kraftnätet http://www.svk.se/Global/02_Press_Info/
Pdf/20130429-Perspektivplan2025.pdf
Den internationella energiarenan
Den globala energikartan förändras
Globalt pågår en smärre energirevolution. Den utveckling som sker i USA med utvin- ningen av skiffergas och skifferolja ger redan amerikansk industri nya konkurrensför- delar genom låga energikostnader vilket kommer att bestå under lång tid framöver.
I dagsläget är det amerikanska gaspriset endast en tredjedel av det europeiska. Detta spiller också över på den övriga världsmarknaden, genom att USAs importbehov av fossila bränslen minskar. Dessutom ökar den amerikanska exporten av kol, eftersom kol konkurreras ut av gas.
Övriga delar av världen tittar också på möjligheterna att utvinna skiffergas, bland annat i Australien, Kina och Sydafrika där stora reserver bedöms finnas. Det som för några år sedan var den förhärskande teorin – att de fossila bränslena höll på att ta slut – verkar vara fel. Istället hittas ständigt nya resurser och de som tidigare inte ansetts vara utvinnbara, vare sig tekniskt eller ekonomiskt, har plötsligt blivit det.
Länder som tidigare varit beroende av import, som USA går nu mot att vara självför- sörjande eller till och med exportörer av energi.
EUs energipolitik driver kostnader för energi
Sedan inträdet i EU har Sveriges energipolitik i allt högre grad kommit att influeras av och beslutas inom EU. Energipolitiken såväl i Sverige som i EU brukar definieras som vilande på tre pelare – Konkurrenskraft – Försörjningstrygghet – Miljö/Klimat.
Val av vilka enskilda energikällor som ska användas i ett lands elmix omfattas fort- farande av subsidiaritetsprincipen och är en enskild medlemsstats eget beslut.
Det finns en ökande oro att den EU-politik som förs på energi- och klimatområdet är på väg att driva upp kostnaderna för energi i EU, samtidigt som en inre marknad för energi blir alltmer avlägsen. EU-toppmötet i maj 2013 handlade delvis om energi och den oro som stats- och regeringscheferna har för de ökande energipriserna i EU och konsekvenserna av detta för den europeiska konkurrenskraften3. Den bild som redo- visas är att elpriserna i EU har ökat med 37 procent sedan 2005, en prisökning som inte ses i andra delar av världen.
3 http://www.european-council.europa.eu/council-meetings?meeting=4aa156c3-db37-4231-9b32-a90114a48bce&lang=e n&type=EuropeanCouncil
I Sverige och Norden har vi dock fortfarande en fördel. I nedanstående bild från Eurostat ses att Sverige är bland de delar av EU som har lägst elpris för industrin.
Med en ökande integrering av elmarknaderna i Europa, kommer prisnivåerna att jämnas ut. Om det blir någon vinst ur ett kundperspektiv vad gäller kostnader för el i Sverige och Norden kan diskuteras, särskilt när påverkan av individuella länders energipolitiska val ökar med ökad integration. Endast 9 av EUs medlemsstater har inte reglerade elpriser i någon form, däribland Sverige.
Bilden visar elprisernas utveckling i snitt i EU, jämfört med USA och Japan.
Källa: EU Kommissionen
Bilden visar elpriser för industrin, inklusive skatter för 2012. Källa Eurostat.
En faktor som tydligt påverkar elpriserna i EU är handeln med utsläppsrätter. På den nordiska marknaden motsvarar en kostnad för utsläpp av 1 euro/ton koldioxid ungefär 0,6–0,8 öre/kWh ökad kostnad på elpriset4. Det innebär att en höjning av utsläppsrättspriset med 10 Euro motsvarar 6–8 öre högre elpris per kWh. I nuläget är priserna på utsläppsrätter låga, men de ingrepp som planeras i utsläppshandels- systemet har till syfte att öka priserna. Så länge som motsvarande kostnad inte läggs på elpriset i andra delar av världen leder detta till en konkurrensnackdel för EU.
IEA bedömer att 2035 kommer EU att ha ett elpris som är högre än andra regioners, delvis beroende på att utsläppsrättspriset läggs på övriga kostnader.
4 Källa Svensk Energi, Thema Consulting Group mfl. EU Kommissionen landade på 0,67 för den nordiska marknaden i de statsstödsriktlinjer som tagits fram för kompensation för indirekta effekter. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/
LexUriServ.do?uri=OJ:C:2012:158:0004:0022:EN:PDF
Det finns inom ramen för utsläppshandeln en möjlighet för medlemsstaterna att kom- pensera elintensiv industri för denna ökade indirekta kostnad. Flera medlemsstater har valt att genomföra sådan kompensation (Norge, Tyskland och Storbritannien), men inte Sverige. Detta snedvrider konkurrensen på den inre marknaden.
Bilden visar IEAs bedömning av elpriset, från World Energy Outlook 2013.
Situationen i Sverige
Sverige har en situation som många andra länder ser med avundsjuka på – konkur- renskraftiga priser, hög leveranssäkerhet och låga klimatutsläpp. Egenskaperna hos Sveriges elsystem har varit – och är – en möjliggörare. Inte minst den elintensiva basindustrin är uppbyggd utifrån de historiska fördelar Sverige har och har haft – råvarutillgångar, hög teknisk kompetens och god tillgång till relativt sett billig el.
Tillverkningsindustrin i Sverige har kunnat automatiseras och genom att använda mer el kunnat den möta konkurrensen gentemot låglöneländer. Delar av tjänstesek- torn, exempelvis IT-sektorn är i ökande grad beroende av el men också resten av samhället; skolor, sjukhus och järnvägen för att ge några exempel.
Sverige har den här goda positionen tack vare tidigare energipolitiska beslut om att bygga ut vattenkraften och kärnkraften. Det är en konkurrensfördel som behöver värnas. För näringslivet och samhället i sin helhet är det därför centralt att adressera energifrågan på ett långsiktigt och samlat sätt.
En framtidsvision
En fråga som brukar komma upp är vad vi ska tro om framtidens elbehov. Det är naturligtvis en fråga som inte är helt enkel att svara på. Svaret beror på många saker;
näringslivets utveckling, vilket genomslag energieffektivisering ger, hur utvecklingen blir på transportområdet mm.
Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, presenterade i slutet av augusti en delrapport om industrin inom ramen för projektet ”Ett energieffektivt samhälle”. Utgångspunkten är att öka energieffektiviteten inom industrin med 50 procent till 2050. Rapportens drar slutsatsen att även om detta nås, så ger en industri som växer med 2 procent per år ökad energianvändning med drygt 10 procent till år 2050 jämfört med dags- läget. Detta scenario gäller den tillverkande industrin, men även andra, energiinten- siva verksamheter sneglar på Sverige – inte minst IT-sektorn med etableringar som Facebook i Luleå i spetsen. Serverhallen i Luleå drar ensamt ungefär 1 TWh, knappt 1 procent av hela Sveriges elförbrukning. Ur ett globalt perspektiv drar IT-sektorn och den ökande datatrafiken redan cirka 10 procent av all el som produceras i världen.
Det är en sektor där det ställs höga krav på elsystemet för att den ska kunna fungera dygnet runt, alla årets dagar. Det är högst troligt att mer el behövs till denna sektor i framtiden.
El är dessutom en möjliggörare i klimatomställningen och kan ersätta fossila bränslen i många applikationer, både inom industrin och i transportsektorn där Sverige har sina största klimatutmaningar.
Vi vill vända på perspektivet och hävda att Sverige behöver en energipolitik som utgår från att el är en möjliggörare, baserad på en vision om att näringslivet och industrin har en ljus framtid i Sverige. Energipolitiken är betydelsefull för att skapa ett konkurrenskraftigt Sverige som attraherar investeringar i industriell verksamhet.
Visionen bör också ta sin utgångspunkt i att koldioxidsnål el är en del i hur Sverige klarar klimatmålen. Därmed blir det något positivt om vi skulle använda mer el i framtiden när näringslivet och industrin växer eller när det är en lösning för klimatet.
Alternativa och enligt oss icke önskvärda visioner är att fortsätta göra som vi gör idag, där dagens (icke-)politik riskerar leda till så pass stora osäkerheter att det gradvis innebär en urholkning av den svenska industribasen. Eller en vision om ett
”megaexperiment” med 100 procent förnybar och kraftigt ökad andel väderberoende elproduktion. I den visionen finns stora osäkerheter och risker i hur systemet ska reagera, både vad gäller leveranssäkerhet och kostnader.
Energipolitiken är en långsiktig fråga
Energipolitiken är en långsamt pyrande fråga, där avsaknad av handling eller felaktiga beslut idag riskerar få stora negativa effekter på lång sikt. För de närmaste åren fram till 2020 kan elförsörjningsläget för Sverige sägas vara gott. Prisprognoser visar på låga marknadspriser, främst av två skäl; dels att subventioner till förnybar energi gör att ny produktion med låga rörliga kostnader tillkommer och dels att industrins för- brukning minskar på grund av lågkonjunktur och att flera tunga elförbrukare lagt ner sin verksamhet i Sverige (framförallt inom skogsindustrin). Lågt pris kan sägas vara positivt ur ett kundperspektiv i det korta perspektivet, men riskerar att med- föra att de investeringar i ny produktion som så småningom kommer att behövas inte kommer till stånd. Dessutom är elpriset endast en del av den kostnad näringslivet betalar för sin elförsörjning, nät, subventioner till förnybar elproduktion och skatter tillkommer.
Situationen kan dock komma att ändras snabbt. Det är framför allt två områden vars framtid är oviss och som därmed är bekymmersamma; kärnkraften och vattenkraften som vardera står för cirka 40 resp. 50 procent av den svenska elförsörjningen, och tillsammans utgör den svenska bas- och reglerkraften.
Kärnkraften kommer att fasas ut
De kärnkraftsreaktorer som finns idag kommer så småningom att fasas ut av ålders- skäl. De tre minsta reaktorerna kommer med största sannolikhet att tas ur drift runt 2025, om inte tidigare. 5 I termer av elproduktion motsvarar detta cirka 14 TWh (cirka 10 procent av den svenska elanvändningen).
5 Vattenfall har nyligen gått ut och aviserat att de bedömer livslängden för de två minsta reaktorerna (Ringhals 1 och 2) till 50 år, vilket innebär avveckling 2025 resp. 2026. Samma antagande görs här för Oskarshamn 1.
Installerad kärnkrafteffekt, justerad efter att livslängden för de tre äldsta reaktorerna är 50 år och de övriga 60 år.
För kärnkraften finns också effektskatten som är ett bekymmer för nybyggnation i Sverige. Den uppgår idag till motsvarande cirka 5,5 öre/kWh, vilket givetvis för- sämrar kalkylen för kärnkraft i Sverige och är en nackdel som inte finns i andra länder.
Vattenkraften under hot
Det pågår flera processer som kan påverka vattenkraftens elproduktions- och regler- förmåga i framtiden. Bland annat konsekvenser av den svenska tillämpningen av Ramdirektivet för Vatten, Miljömålet Levande sjöar och vattendrag, samt den utred- ning av Vattenverksamheter som nyligen la fram ett delbetänkande som föreslår nyprövning av nästan alla vattendomar, något som kan få stora konsekvenser.
Allt detta pekar i en riktning mot att vattenkraftens möjligheter att utvecklas och bidra till elproduktionen kan komma att minska i framtiden. Eon och Vattenfall har var för sig identifierat det riskerade produktionsbortfallet och sammanlagt blir det till 6–12 TWh, motsvarande 4–8 procent av hela den svenska elproduktionen. Samtidigt minskar även vattenkraftens reglerförmåga, det vill säga möjlighet att snabbt varieras för att möta förändringar i produktion eller konsumtion. Detta är en funktion som kommer att behövas mer framöver om andelen intermittent eller väderberoende kraft ökar.
Därutöver har fastighetsskatten för vattenkraftfastigheter höjts markant, och den motsvarar idag en nivå på ungefär 9 öre/kWh, vilket tillsammans med de osäkerheter som finns kring framtida produktionsmöjligheter minskar investeringsviljan.
Sammantagen effekt
Den sammantagna effekten av dessa produktionsbortfall blir att upp emot 18–26 TWh av den svenska elproduktionen skulle kunna försvinna till 2025, vilket utgör runt 15 procent av den svenska elanvändningen. Effekterna av detta kan bli stora vad gäller ökad volatilitet i elpriser och systemets stabilitet kalla dagar.
Stabiliteten i systemet
El har den fysikaliska egenskapen att den måste produceras i samma ögonblick som den konsumeras. Detta ställer särskilda krav på elsystemet. Systemet behöver både baskraft och reglerkraft som kan möta efterfrågan, eller den produktion som är inter- mittent eller väderberoende. I det svenska systemet är kärnkraften och vattenkraften tillsammans basen, och vattenkraften står även för reglerförmågan. Ju mer intermit- tent eller väderberoende kraft som förs in desto större blir behovet av reglerkraft i systemet. Ett alternativ till reglerkraft är att istället öka efterfrågans flexibilitet så att den kan möta variationer i produktionen. Att upprätthålla stabiliteten i systemet är väsentligt för att inte skapa störningar i leveranssäkerheten.
Vindkraften är den kraftkälla som ökar mest i Sverige. Det är positivt, men utmanar samtidigt systemet. Svenska Kraftnät har i sin Rapport ”Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2012/2013 och 2013/2014”6 analyserat hur tillgänglig vind- kraften är under de kallaste vinterdagarna. Deras slutsats är att man med säkerhet endast kan säg att 7 procent av den installerade effekten är tillgänglig. Den kan vara avsevärt högre, men eftersom det krävs att det blåser går det inte att garantera att mer än 7 procent finns när de kallaste dagarna inträffar.
6 http://www.svk.se/PageFiles/56786/130813%20Kraftbalansen%20-%20Rapport%20(3).pdf
En elmarknad som inte är någon marknad
Energimarknaden är en marknad som påverkas starkt av politisk styrning. Politiken har betydande påverkan på teknikval och bestämmer i hög grad tillåtligheten av pro- duktion genom tillståndsförfaranden liksom de ekonomiska förutsättningarna genom skatter, avgifter och subventioner. Den grundläggande transmissionsinfrastrukturen är i statlig ägo.
Samtidigt är elproduktionen en verksamhet som kräver betydande kapitalresurser.
Investeringar och teknikutveckling kräver långsiktiga och stabila villkor för att
”kunna räknas hem” och tar också lång tid att genomföra i praktiken.
Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. I Sverige ska elcertifikatsystemet bidra till 25 TWh förnybar el från år 2002 fram till år 2020. Tillsammans med Norge ska ytterligare 13,2 TWh el produceras mellan åren 2012 och 2020. De anläggningar som beviljats stöd till 2020 får behålla det i 15 år, dock längst till 2035. Under 2015 ska en kontrollstation för stödsystemet genomföras.
Att subventionera vissa typer av el skapar en dysfunktionell marknad, och lärdo- marna från Tyskland visar att subventionerna gett stora volymer förnybar el, som i sin tur drar undan förutsättningarna för annan, i realiteten mer kostnadseffektiv, energi. Detta gör att man nu ser sig tvingad att även skapa stödsystem för baskraft för att den ska finnas kvar så kallade kapacitetsmarknader. En ökad andel subven- tionerad el, ger minskade förutsättningar för investeringar i baskraft. För att kunna skapa en kostnadseffektiv lösning bör subventionerna till förnybar energi succesivt fasas ut. Detta är dock inte enbart ett svenskt problem utan ett problem för hela EU.
Energipolitiken behöver balanseras om
Under de senaste åren har energipolitikens fokus varit på frågor som rör miljö och klimat. De mål EU har satt upp, och som också gäller i Sverige gällande klimat, för- nybart och energieffektivisering, har alla primärt sin utgångspunkt i miljö och klimat.
Detta har drivits hårt på bekostnad av såväl konkurrenskraft som leveranssäkerhet.
Konkurrenskraften hotas genom att de totala kostnaderna för systemet ökar – kostnader som kunderna i slutändan betalar. Leveranssäkerheten hotas när det blir svårt att upprätthålla en produktion som kan möta efterfrågan.
Konkurrenskraft
Konkurrenskraftiga energikostnader
Kostnadseffektivitet
Leveranssäkerhet
Stabila system
Diversifiering
Miljö/klimat
Minskade utsläpp
Effektivt användande av resurser
Den svenska energipolitiska debatten är ofta väldigt endimensionell. Debatten kretsar kring kärnkraftens framtid. ”Är du för eller emot kärnkraft?” är den fråga som skapar en tydlig skiljelinje. Men vare sig de som svarar ”för” eller ”emot” kan på ett trovär- digt sätt beskriva hur systemet och marknaden ska fungera i framtiden. Kärnkraften kan inte enkelt ersättas av icke-styrbara energikällor, så som vind-, eller solkraft. Att lättvindigt säga att den ska ”ersättas med förnybara energikällor” utan att beskriva hur är inte att beteckna som seriöst.
Det är inte heller självklart att investeringar i ny kärnkraft kommer att bedömas som lönsamma på dagens delvis subventionerade elmarknad, eller under rådande politiska osäkerheter. Att säga att ”det är upp till marknaden” om marknaden hela tiden är under påverkan av politiska beslut, som snabbt kan ändra förutsättningarna är inte heller trovärdigt.
Oavsett vad man tycker om kärnkraft så måste dess centrala roll i det svenska elsys- temet hanteras när den närmar sig sin tekniska och ekonomiska livslängd. Kärn- kraften står tillsammans med vattenkraften för basen i elsystemet. I ett läge där även vattenkraftens produktions- och reglerförmåga är under hot blir det ännu större frå- getecknen kring hur framtidens elsystem egentligen ska fungera.
Vår slutsats framåt är att energipolitiken behöver balanseras om så att lika stor tyngd ges åt alla tre pelarna i energipolitiken. Mål behövs på alla tre pelarna i energipoli- tiken, såväl på EU-nivå som i Sverige. För miljö/klimat bör minskad klimatpåverkan vara det styrande målet.
Avslutning – Hur skapas en ansvarsfull energipolitik?
Elförsörjningen är en grundläggande infrastruktur för det svenska samhället. En lång rad centrala samhällsfunktioner – företag, skolor, sjukhus, transporter och bostäder – behöver energi och direkt och indirekt är alla medborgare i landet beroende av att denna struktur fungerar. Samtidigt är inte minst elförsörjningen en komplex struktur där olika produktionsmetoder måste kunna fungera tillsammans för att skapa en stabilitet och tillförlitlighet.
Energipolitikens tre grundpelare är bra och kloka: leveranssäkerhet, konkurrenskraft och miljöhänsyn. För att energipolitik ska kunna sägas vara ansvarsfull måste alla tre balanseras. Sverige har en fantastisk fördel i att fram till idag ha ett väl fungerande elsystem med en leveranssäkerhet i världsklass, låga klimatutsläpp och relativt sett ett konkurrenskraftigt elpris. Det här är fördelar som vi behöver bevara och värna om även i framtiden.
De förslag vi lägger fram manar till helhetssyn, eftertanke och konsekvensanalys.
Energipolitiken är för viktig för antaganden och att förhastade beslut ska styra.
Vi anser att Sverige behöver:
1. En bred analys ur ett helhetsperspektiv av hur elsystemet ska kunna fungera i framtiden och hur politiken ska kunna leverera på alla tre pelarna i energipolitiken.
Elsystemet är komplext och förändringar i teknik och produktionsmetoder kan få både stora system- och ekonomiska konsekvenser. Innan detta är gjort bör inga förhastade beslut fattas. Utgångspunkten måste vara att energi och el är en viktig möjliggörare i Sveriges utveckling. Energipolitiska beslut måste konsekvensana- lyseras ordentligt. En faktabaserad energikommission bör tillsättas, där experter tillsammans med olika intressenter och politiker grundligt går igenom konsekven- serna av olika vägval. Detta bör göras på ett transparant och inkluderande sätt.
2. Värna den unika situation vi har vad gäller elförsörjning. Vattenkraften är en unik tillgång, så nära energilagring vi kan komma i dagsläget, och denna kraft- källa behövs i den svenska elförsörjningen. Om de förslag som föreligger i Vatten- verksamhetsutredningen genomförs – nyprövning av samtliga vattenverksamheter som inte har tillstånd enligt miljöbalken – minskar vattenkraftens möjligheter att bidra i elsystemet kraftigt. Dessa förslag saknar en bredare konsekvensanalys och bör inte genomföras, och andra sätt att öka miljöhänsynen i vattenkraften måste utvärderas först. Utan en ordentlig baskraftskomponent i den svenska elförsörj- ningen ändras förutsättningarna radikalt och systemet utsätts för helt nya påfrest- ningar. Låt kärnkraften drivas så länge som den uppfyller de krav som ställs och verksamhetsutövarna anser att den är lönsam.
3. Sverige behöver en mer tydlig och kritiskt analyserande hållning till EU:s ener- gipolitik. Hittills har denna politik levererat mer kostnadsökningar än fördelar.
Under överskådlig tid kommer dock de svenska energipolitiska valen att ha avgö- rande betydelse och dessa bestämmer vi över själva.
4. En mer effektiv energimarknad som på ett konkurrensneutralt sätt skapar förut- sättningar för behövliga investeringar. För att åstadkomma detta bör hinder för att bygga ny produktion ses över eller tas bort, såsom effektskatten på kärnkraft och fastighetsskatten för vattenkraftverk. Som det är nu är skatterna på vatten- kraft och kärnkraft hämmande för investeringsviljan. Likaså bör subventioner succesivt fasas ut.
