Who´s got the power?

79  Download (0)

Full text

(1)

Who´s got the power?

En analytisk Girl Power-serie

Who´s got the power?

An analytical Girl Power comic

Fanny Hamrelius

Fakulteten för samhällsvetenskap och humaniora Medier och kommunikationsvetenskap

15 hp

Håkan Liljegren & Linda Ryan Bengtsson Datum: 2018-06-06

Löpnummer:

(2)

Abstract

This project built upon Rebecca C. Hains work on Girl Power heroines and analysed the normative image of the contemporary Girl Power heroine to find out what physical attributes seldom gets to play major roles within the genre. The results were then used to create three main characters for a comic that was published on a blog. The purpose of examining normative representations of female characters in children’s media was connected to “Social Practice Theory” and “Cultivation Theory” which both explains how children learn and are affected by the media. The project argues that negative representations of female characters in media contributes to a negative effect on children’s perceptions of gender but that more varied and positive

descriptions of female characters can attain a reversed effect. This project used hermeneutic analysis and quantitative analysis. The results differentiated themselves somewhat from the results previously produced by Hains. The modern Girl Power heroine dressed more practically and was less sexualized than her predecessors. However, most of the characters were still Caucasian/western, skinny and tall. Most of them had long blonde or red hair and dressed feminine.

The least usual body types were “short and skinny”, “short and sturdy” and “tall and sturdy”. The Powerpuffs Girl’s toddler bodies were also included in the minority, they were the only characters who were not the same age or older than the target audience. The fact that the sturdier bodies were in minority were connected to the idea of the heroine balancing between feminine and masculine. If she were to become too masculine she risks becoming unattractive to the heterosexual male audience and thereby also risky in the economic sense. The fact that women also uphold these norms by contributing to these products and characters were also discussed. The ethnic minority consisted of Asian and African American characters but also characters whose ethnicity could not be interpreted and one character who had parents of different ethnicities. The ones who belonged to the ethnic minorities risked being placed lower in the series’ social hierarchies or made into stereotypes. However, this study also showed that representations of the

white/western Girl Power heroine also was bound to strict standards of beauty. The results of the analysis concerning the heroine’s hairstyles revealed that there were just as many who had the more traditionally

“girly” pigtails as who had the more modern sidecut. This was interpreted as an evolution among the Girl Power heroines towards a more “feministic” modern heroine. However, this also seemed to cover up for the fact that no character had a hairstyle more traditionally associated with males. In the minority style wise there were a few characters who presented themselves as less feminine as well as one quirkier style and one alternative style. In conclusion the Girl Power-heroine seemed to be evolving but the genre is still

prioritising the narratives of white characters.

Keywords: Girl Power, Gender; Comics, Cartoons, Heroines

(3)

Sammanfattning

Detta projektarbete tog avstamp i Rebecca c. Hains arbete om Girl Power-hjältinnor och undersökte den normativa bilden av den kontemporära tecknade Girl Power-hjältinnan. Detta för att ta reda på vilka fysiska drag och attribut som sällan sätts i fokus inom genren. Dessa drag och attribut användes sedan för att skapa tre huvudkaraktärer till en serie som publicerades på en blogg. Syftet med att undersöka normativa bilder av kvinnliga karaktärer i barnmedier stärktes i teorierna ”Social Practice Theory” och ”kultivationsteorin” som båda förklarar hur barn lär sig av och blir påverkade av mediernas värderingar. Arbetet argumenterade för att negativa representationer av kvinnliga karaktärer i medier har en negativ inverkan på barns

genusuppfattningar men att positiva och mer varierade representationer av kvinnliga karaktärer kan verka för en motsatt effekt. Projektet kombinerade hermeneutisk analys med kvantitativ innehållsanalys.

Resultaten skilde sig en del från det Hains hade kommit fram till inom genren. Jämfört med sina föregångare är den moderna Girl Power-hjältinnan mer praktiskt klädd och mindre sexualiserad. Dock var majoriteten av karaktärerna fortfarande vita/västerländska, smala och långa. De flesta hade blont eller rött långt hår och hade en feminin klädstil.

De ovanligaste kroppstyperna var” kort och smal”, ”kort och kraftig” och ”lång och kraftig”. I minoriteten fanns även Powerpuffpinglorna som hade ”småbarnskroppar”, de var de enda karaktärerna som inte var i samma ålder eller äldre än målgruppen. Att kraftigare karaktärer befann sig i minoritet kopplades till idén om att hjältinnan balanserar mellan det manliga och det kvinnliga. Hon får inte bli för manlig då hon kan tänkas bli oattraktiv för den heterosexuella manliga tittaren och där med riskabel i ett ekonomiskt

perspektiv. Vidare konstaterades att även kvinnor upprätthåller normerna för vad som anses attraktivt eftersom även de skapar dessa verk och karaktärer. I etniska minoriteter fanns karaktärer av asiatisk och afroamerikansk härkomst men även karaktärer vars etnicitet inte gick att tyda eller som hade föräldrar av två olika etniciteter. Dessa karaktärer riskerade hamna lägre ned i seriernas sociala hierarkier eller bli

stereotypiserade. Studien visade även att representationerna av de vita karaktärerna höll sig inom strikta utseendemässiga ramar. Resultaten av analysen av hjältinnornas frisyrer visade att det fanns lika många karaktärer som hade de traditionellare ”flickaktiga” höga tofsarna och som hade den mer moderna, kaxiga

”sidecuten”. Sidecuten tolkades som en utveckling hos Girl Power-hjältinnan från den ”söta flickan” till en mer feministisk modern hjältinna men resultaten täckte även upp för en annan brist. Det fanns inga karaktärer som bröt mot den egentliga könsnormen med en traditionellt maskulint associerad frisyr. I den klädmässiga minoriteten fanns ett par karaktärer som hade mindre feminina klädstilar, en karaktär som hade en mer ”egen stil” och en karaktär med en alternativ, ”punkig” stil. Sammanfattningsvis har Girl Power- hjältinnan utvecklats men genren prioriterar fortfarande de vita/västerländska karaktärernas narrativ.

Nyckelord: Girl Power, Genus, Serietidningar, Animerade tv-serier, Hjältinnor

(4)

Innehåll

1 Inledning och problembeskrivning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte ... 2

1.3 Problembeskrivning ... 2

1.4 Avgränsningar ... 2

2 Val av teoretisk grund ... 3

2.1 Teorier ... 3

2.1.1 Representation ... 3

2.1.2 Stereotyper ... 3

2.1.3 Genus ... 3

2.1.4 Genre... 3

2.2 Tidigare forskning ... 4

2.2.1 Representationer av kvinnliga karaktärer i tecknade barnmedier ... 4

2.2.2 Mediers påverkan på barns genusuppfattningar ... 5

2.2.3 Rebecca C. Hains om Girl Power-fenomenet ... 6

2.3 Begrepp ... 6

2.3.1 Girl Power ... 6

2.3.2 Empowerment ... 7

2.3.3 Tjejer ... 8

3 Metodval och motivering ... 9

3.1 Val av metod ... 9

3.2 Hermeneutik ... 9

3.2.1 Analysmodell ... 10

3.2.2 Frågeställningar ... 10

3.2.3 Hermeneutisk förförståelse ... 10

3.2.4 Hermeneutiskt tillvägagångsätt ... 11

3.3 Kvantitativ innehållsanalys ... 11

3.3.1 Variabler ... 11

3.4 Urval ... 12

3.5 Forskningsetiska spörsmål ... 13

3.6 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ... 13

4 Resultat av datainsamling, lösningen och dess grunder ... 15

4.1 Resultat av datainsamling och det som bröt mot förförståelsen ... 15

4.2 Förarbete ... 15

4.2.1 Praktiskt tillvägagångsätt ... 18

4.3 Analys 1: Kroppar ... 18

4.4 Analys 2: Etniciteter... 24

4.5 Analys 3: Hår ... 29

4.6 Analys 4: Identitetsuttryck ... 34

4.7 Fler beslut om karaktärsdesigner ... 37

4.8 Slutsatser ... 37

(5)

4.8.1 Projektresultat ... 38

5 Avslutande reflektioner och fortsatt process/problemlösning ... 39

Referensförteckning: ... 40

Artiklar: ... 40

Bilder: ... 41

Böcker: ... 42

Elektroniska böcker: ... 43

Länkar: ... 43

Urval: ... 45

Serieböcker: ... 45

Tv-serier: ... 45

Youtube filmer: ... 45

Bilagor: ... 46

(6)

1

1 Inledning och problembeskrivning

Detta kapitel introduceras med en bakgrund till projektet. Sedan följer syfte, problemområde och avgränsningar.

1.1 Bakgrund

Genom moderna teknologier har barn idag tillgång till en större mängd medieinnehåll än någonsin. De ser på tv, använder appar och vissa läser fortfarande böcker och serier. Medier är informationskällor men de är likaså packade med värderingar. Mediers karaktärer kommunicerar med barnen. Varje gång en tecknad figur dyker upp på ett barns skärm lär de dem någonting om hur världen fungerar. En stor del av dessa lektioner kommer att handla om genus (Amason I Kosut, 2012, s.350). Från dessa karaktärer kommer barnen att lära sig om vad som är manligt och kvinnligt, men även vad tjejer och killar kan göra och inte göra.

Kvinnliga karaktärer har en lång historia av att vara underrepresenterade i de flesta former av medier, även tecknade medier för barn (Leaper et.al, 2002 i Martin, 2017, s.501). Manliga karaktärer har dominerat och kvinnliga karaktärer har varit bortprioriterade. I slutet av 1990-talet skedde en förändring på den

amerikanska marknaden. The Powerpuff Girls introducerade Girl Power-genren som en plattform för tecknade hjältinnor (Hains, 2012, s.84). Dessa tecknade hjältinnor fick nu vara aktivare och mindre stereotypifierade än vad kvinnliga karaktärer i barnmedier historiskt sett hade varit. Genren blev en hit och har fortsatt utvecklas ända in i dagens medielandskap.

Men passar alla tjejer in i rollen som Girl Power-hjältinna? Enligt Rebecca C. Hains, forskare inom medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning på genus och barnkultur är det en mindre skara av tjejer som representeras inom genren, främst de smala och vita. Dessutom verkar många av dessa hjältinnor vara sexualiserade. American Psychological Association ser problem med orealistiska kvinnoideal i medier och påpekar hur de kan ha en negativ inverkan på unga tjejers självbilder (Harrison & Ward i Cole & Daniel, 2005, s.8–9). Vad är idén med en genre som ska representera en förut ignorerad grupp om den fortsätter utesluta stora delar av gruppen? Detta projekt undersökte kontemporära tecknade Girl Power-verk för att ta reda på hur dessa hjältinnor representeras. Vilka tjejer är det som får inta rollen som Girl Power-hjältinna?

Finns det några typer av fysiska drag och attribut som anses mindre accepterade?

(7)

2

1.2 Syfte

Syftet med detta C-projekt är att skapa tre egna karaktärer som besitter fysiska drag och attribut som är underrepresenterade inom genren. Dessa tre karaktärer ska sedan framträda i ett första nummer av en tecknad serie som ska publiceras på en blogg. Serien kommer främst rikta sig till något äldre tjejer (ca 9–12 år) och tecknas digitalt. Skapandet av karaktärerna kommer baseras på analyser av drag och attribut hos karaktärer i tecknade kontemporära Girl Power-verk. För att komma fram till dessa drag och attribut kommer en kombination av kvantitativ innehållsanalys och hermeneutisk analys att användas som metod.

1.3 Problembeskrivning

Mediers genusvärderingar har en inverkan på barn. Vetenskapliga belägg för dessa effekter går att finna både i kultivationsteorin och Social Practice Theory. Denna inverkan stöds även i en rad studier. Negativa och stereotypiserade bilder av kvinnliga karaktärer har en negativ inverkan på barns genusuppfattningar. Det finns dock belägg för att varierande och starka bilder av kvinnliga karaktärer har en positiv inverkan på barns genusuppfattningar. Därför finns det behov av att skapa mer varierade karaktärer inom barnmedier vilket detta projekt ämnar göra.

1.4 Avgränsningar

Detta projekt kommer fokusera på material producerat i USA. Denna kontext valdes eftersom amerikansk tv-produktion anses vara global och inte regional eftersom dessa program tenderar att visas i många länder, vilket breddar influenserna (Steyer, 2014, s.174). En annan avgränsning är att detta arbete bara undersöker tecknade Girl Power-verk. Därför kan inte detta arbete uttala sig om Girl Power-verk inom andra

medieformer. En tredje avgränsning är att denna undersökning är baserad på kontemporära verk. Även om arbetet är baserat på tidigare forskning är detta inte en historisk översikt, arbetet ämnar snarare måla en helhetsbild över hur genren ser ut idag. Detta arbete ska fokusera på fysiska attribut. Psykologiska attribut som intressen och personligheter skulle kräva bredare ramar och en metod som tillåter tolkaren att ta del av en större mängd material. Detta var något jag i början av projektet ämnade göra men som jag en bit in insåg inte skulle få plats.

(8)

3

2 Val av teoretisk grund

Detta kapitel introduceras med de teorier som arbetet grundat sig på. Efter följer en sektion som behandlar den tidigare forskning som arbetet tar avstamp i och sist följer begreppsdefinitioner.

2.1 Teorier

2.1.1 Representation

Representation är den meningsskapande litterära kopplingen mellan verkligheten och konceptet (Hall i Hall et.al, 2013, s.3). En representation är inte det verkliga utan det som står för det som det representerar. Att representera är att beskriva eller skildra något (Hall i Hall et.al, 2013, s.2). Men det är inte det egentliga tinget som beskrivs. En representation av till exempel en kvinnlig karaktär är inte en verklig kvinna utan något som läsaren uppfattar som en kvinna.

2.1.2 Stereotyper

Skapandet av en stereotyp innebär att ”reducera till ett par enkla karaktärsdrag” (Hall i Hall et.al, 2013, s.237). Viktigt att notera är att en stereotyp är mer än bara en förenkling, de skapas oftast där det finns stora maktskillnader (Hall i Hall et.al, 2013, s.248). Därför är stereotyper ofta fokuserade på de som historiskt har satts i underläge på grund av till exempel klass, kön, etnicitet, religiös bakgrund eller sexuell läggning

(Silverman i Kosut, 2012, s.373).

2.1.3 Genus

Detta arbete utgår utifrån uppfattningen om genus som en påverkbar social struktur även om det går att ta hänsyn till vissa biologiska skillnader (Connell, 2009, s.25). Eftersom denna struktur eller ”konstruktion” är påverkbar kan den potentiellt även bli det av medier. Manligt och kvinnligt beskrivs i boken Om genus såhär:

Vi kan därför inte se på kvinnligt och manligt som något av naturen givet. Men vi ska inte heller tro att de enbart är fenomen som påtvingas oss utifrån genom sociala normer eller myndighetstvång. Människor konstruerar sig själva som maskulina eller feminina (Connell, 2009, s.19).

Genus är således inte något permanent utan konstrueras ständigt om och blir i och med det påverkbart.

2.1.4 Genre

En genre är en klassifikation av en kulturell produkt (Struken & Cartwright, 2009, s.442). En produkt som tillhör en genre kan grupperas med andra liknande produkter utifrån till exempel narrativ, stereotyper eller teman (Ball & Gledhill i Hall et.al, 2013, s.347). Genreprodukten blir igenkännbar utifrån sin likhet med närstående produkter (Ball & Gledhill i Hall et.al, 2013, s.349). Eftersom produkterna i genren oftast liknar varandra uppstår ett problem, produkterna blir enformiga. Om innehållet inom genren blir för homogent skulle konsumenten tappa intresset och därför handlar genreuppehållande lika mycket om att standardisera

(9)

4 produktionen som att skapa material som differerar sig och är nyskapande (Ball & Gledhill i Hall et.al, 2013, s.349–351).

2.2 Tidigare forskning

2.2.1 Representationer av kvinnliga karaktärer i tecknade barnmedier

Majoriteten av undersökningarna av genussrepresentationer i barnmedier visar att kvinnliga karaktärer oftast är underrepresenterade (Steyer, 2014, s.172). Bara 28.3 % av karaktärerna med repliker i familjefilmer är kvinnliga och bara 30.8% i barnprogram (Smith, et.al, 2013 i Lindstrand et.al 2016, s.8). Dessutom råder det idag konsensus inom genusforskningen att kvinnliga karaktärer länge varit underrepresenterade inom

specifikt tecknade barnprogram (Leaper et.al, 2002 i Martin, 2017, s.501). Kvinnliga karaktärer har dessutom en lång historia av att vara stereotypifierade (Hains, 2012, s.147–148). Trots att kvinnliga karaktärer idag är mindre stereotypifierade är de fortfarande ofta endimensionella (Hains, 2012, s.149).

Även karaktärer av andra etniciteter än västerländska har en lång historia av att bli stereotypifierade genom till exempel en lins av orientalism (Sturken & Cartwright, 2009, s.113). Dessa karaktärer blir då missrepresenterade, underrepresenterade och då inkluderas även kvinnliga karaktärer. Stereotypiseringar har som diskuterat ofta även rasistiska laddningar (Hall i Hall et.al, 2013, s.237). Ett exempel på detta i tecknade barnmedier går att finna i Disneyfilmen Prinsessan och grodan från 2009. Huvudkaraktären Tiana är Disneys första afroamerikanska prinsessa men trotts detta är hon inte av kungligt blod utan arbetarklass och faller in i en gammal rasistisk stereotyp av den svarta kvinnan som arbetare och vårdare (Condis i Hains & Forman- Brunell, 2015, s.38). Filmen har även kritiserats för att främst porträttera Tiana i form av en groda, vilket ger henne mindre skrärmtid i sin faktiska mörkhyade form (Hains i Forman-Brunell & Hains, 2015, s.213).

Även könsnormerna i medier är under diskussion. I en undersökning av amerikanska tv-program påträffades att barnkaraktärer som bryter mot könsnormerna är både underrepsenterade och

missrepresenterade (Kelso, 2015, s.1059). Forskaren kom fram till att när nyhetskällor rapporterade om dem fokuserade de ofta på ”extrema fall” eller så försökte de skapa medlidande (Kelso, 2015, s.1078). Denna undersökning fokuserade dock inte på tecknade medier utan en bredare mediekontext så det går att misstänka att barn som befinner sig utanför de traditionella könsnormerna i tecknade medier möjligtvis är ännu färre.

(10)

5 2.2.2 Mediers påverkan på barns genusuppfattningar

Barns mediekonsumtion är ofta under diskussion. Något de flesta dock är överens om är att medierna har någon sorts inverkan på barn. Redan innan barnmedierna blev digitala diskuterades att böcker hade en större inverkan på barn än vuxna. Barnlitteraturen har använts för att kultivera idéer och ”hjälpa dem urskilja sig själva från andra” (Zipes, 2002 i Taber & Woloshyn, 2011, s.226). Barn lär sig från sina omgivningar och tar efter beteenden från omvärlden. Detta kallas ”Social Learning Theory” och i ”omvärlden” inkluderas även mediernas influenser (Pohl i Kosut, 2012, s.355: Martin, 2017, s.500). Dessa influenser kan ha en negativ effekt när medierna porträtterar konservativa eller stereotypiska representationer av kön och kan ha en inverkan på allt ifrån barns val av leksaker, kläder, aktiviteter, framtida arbeten eller självkänsla (Pohl i Kosut, 2012, s.355).

En snarlik teori som även den behandlar mediernas påverkan är ”Cultivation Theory” eller på svenska ”kultivationsteorin”. Kultivationsteorin kan beskrivas såhär “Cultivation theory is based on the belief that audience behaviours and attitudes are shaped by cumulative exposure to mainstream media, with an emphasis on television as a dominant social force in shaping public opinion” (Frechette i Kosut, 2012, s.2). Studier har visat att desto mer tid som spenderas framför tv:n, desto större blir influensen på individens världsbilds och dess attityder (Herrett-Skjellum & Allen, 1996; Morgan & Shanahan, 1997; Oppliger, 2007 i Martin, 2017, s.500)

Det går även att koppla mediernas inverkan på barn direkt till genus som en social konstruktion.

Denna koppling berörs i Encyclopedia of gender in media: “Mediated role models play a particularly important part in children's acquisition of gender labels and gender identity. Children consume mass quantities of mediated messages in Western cultures. Roles influence persons' behaviours, attitudes, self-concepts, and self-presentation regardless of age” (Amason I Kosut, 2012, s.350). Det går därför att se samband mellan de medier barn konsumerar och hur de strukturerar sina genusbilder.

Detta arbete fokuserade på den amerikanska mediemarknaden. Studier har genomförts specifikt på denna regions medier, till exempel visar en studie att tjejer som exponerats för bilder av lättklädda modeller använde negativare ord för att beskriva sig själva än de som exponerades för kontrollbilder (Aubrey et.al, 2009 i Behm-Morawitz & Pennell, 2015, s.214). En annan studie visade en signifikant korrelation mellan exposition av mediers genusstereotyper och en persons egna upplevelser av genus (Lafky & Duffy 1996;

Signorielli 1989, i Behm-Morawitz & Pennell, 2015, s.213).

Oavsett om denna påverkan på barn ska tilltros Social Learing Theory, kultivationsteorin eller genus som en social konstruktion så är effekten tydlig. Om medierna har negativa budskap resulterar det i en negativ inverkan. Men positiva budskap kan ha en omvänd effekt. Forskning har visat att flickors självförtroende går upp när de presenteras för starka kvinnliga karaktärer (Ochman, 1996 i Steyer, 2014, s.176). Dessutom visar studier att barn mer troligt kommer tycka att kvinnliga karaktärer är kapabla att

(11)

6 utföra ickestereotypiska uppgifter efter att ha läst böcker med kvinnliga karaktärer i icketraditionella roller än de som läst samma historier med manliga karaktärer (Scott & Feldman-Summers, 1979 i Steyer, 2014, s.176).

Icketraditionella könsrepresentationer är således bevisade att ha en positiv effekt på barns genusuppfattningar.

2.2.3 Rebecca C. Hains om Girl Power-fenomenet

Rebecca C. Hains är forskare inom medie- och kommunikationsvetenskap och har skrivit boken Growing up with girl power: girlhood on screen and in everyday life (2012). I denna bok undersöker hon Girl Power-fenomenet och diskuterar programmen tillsammans med flickor i målgruppen. Denna bok spelade en väsentlig roll i projektet. I en analys av Girl Power-hjältinnorna gjorde hon följande upptäckt:

This overall uniformity in body type and race meant that although girls were finally represented on screen in new, empowering ways, their physical appearance reflected the values of privileged white middle class, which could potentially limit which girls in the viewing audience would feel empowered by these storylines (Hains, 2012, s.98).

I sin analys av Girl Power-grupper gjorde hon upptäckten att ledaren oftast var den smartaste och snällaste och att de som var mer “nördiga” eller på andra sätt avvikande från den normativa femininiteten fick stå i bakgrunden (Hains, 2012, s.103). Det verkade finnas en hierarki av vilka feminina egenskaper som var mer

“värda” och sattes i ledarroller. Detta ledde in diskussionen på etnicitet och hur få karaktärer det fanns som inte var vita/västerländska (Hains, 2012, s.229–242).

2.3 Begrepp

2.3.1 Girl Power

Att kunna sätta ihop två koncept som ”Girl” och ”Power” kan idag kännas självklart men det har inte alltid varit så (Banet-Weiser, 2004, s.119). Girl Power-konceptet introducerades under 1990-talet i samband med popgruppen Spice Girls (Duvall, 2010, s.402). Fenomenets succé berodde delvis på en ökad uppmärksamhet kring hur negativa stereotyper av kvinnor troddes påverka unga tjejer (Christian-Smith, 1988; Pierce, 1993 i Duvall, 2010, s.402). Detta ökade intresse för unga kvinnors välbefinnande kallas ”the girl crisis” och signalerade ett paradigmskifte, unga tjejer blev viktiga att värna om (Hains, 2012, s.2). Men fenomenets framgång går likväl att tillskriva faktumet att unga tjejer var en outnyttjad marknad. Efter Spice Girls-succén insåg barnkanalerna att de kunde skapa animerade tv-serier som fokuserade på tjejer, tidigare hade tecknat främst riktat sig till killar (Hains, 2012, sid. 81). Detta ledde fram till denna nya nisch inom tv-program (Banet-Weiser, 2004, s.127). Den första tecknade Girl Power tv-serien blev The Powerpuff Girls och hade premiär 1998 (Hains, 2012, s.84). Serien visade att tjejer kunde vara både feminina och rädda världen

samtidigt. Den blev en inspiration till en hel genre av Girl Power-serier med titlar som Totally spies och My life as a teenage robot (Hains, 2012, s.90). Framväxten av genren går även delvis att koppla till tredjevågens

feminism (Banet-Weiser, 2004, s.121). Tredjevågens feminism har sina rötter i USA och var mer inkluderade

(12)

7 än de tidigare vågorna med perspektiv på bland annat etnicitet (Srivastava i Nadal et.al, 2017, s.1677–1679).

Idag är genren fortfarande aktuell med nya verk, Netflix kategorier (Se bilaga 1) och klädföretag som H&M använder gärna ”Girl Power” som tryck på sina barnkläder (Se bilaga 2).

Detta arbete har lagt samman serietidningar och animerade tv-program i en gemensam kategori eftersom många tv-program inom denna genre även ges ut i serietidningsformat. Detta är inget unikt för just denna genre, utan är vanligt bland amerikanska barnprogram. Ett exempel på ett förlag som ger ut

serietidningar baserade på barnprogram är IDW, de har serielicenserna till bland annat Girl Power- franchiserna The Powerpuff Girls och My little pony: friendship is magic (IDW Publishing, n.d).

2.3.2 Empowerment

Begreppet Empowerment används ofta i samband med Girl Power och kan översättas till ”egenmakt”.

Empowerment i samband med feminism kan syfta på både personlig, social eller politisk egenmakt men nivåerna blir ofta sammanflätade (Arnold i Kosut, 2012, s.78). Empowerment existerar i symbios med Girl Power. Såhär har Hains beskrivit genren: “Girl power does not seek to overthrow patriarchal institutions, view women as victims, or hate men. Rather, girl power supports the conservative stance that men and women are equal, for females are already strong and empowered” (Hains, 2004, i Duvall, 2012, s.405).

Begreppet empowerment sätts dock även ibland i kontrast med något allvarligare, sexualisering. En del medier förespråkar sexualisering som en form av empowerment vilket i sin tur distraherar ifrån egentliga orättvisor mellan könen (Fine & McClelland 2006, 2007; Bay-Cheng 2012; Gill 2012; Tolman 2012; Ringrose 2013 i Lamb et.al, 2016, s.529). Den tunna gränsen mellan sexualisering och empowerment diskuteras även av Hains i Growing up with girl power. Hon diskuterar att det som säljs som Girl Power till unga tjejer ofta ligger nära det som säljs som ”sexigt” till män och att tjejer ofta möts av budskapet om att lättklätt bidrar till Girl Power (Durham, 2008 i Hains, 2012, s.195). Om man jämför de första Girl Power-hjältinnorna

Powerpuffpinglorna, med de som kom efter så har det skett en sexualisering. Karaktärerna blev äldre, hade mer smink och sexigare kläder. En genre som i början drevs av empowerment kom snabbt att bli sexualiserad (Hains, 2012, s.91). I sin bok om Girl Power citerar Hains en recension om Kim Possible: ”The animated heroine´s competence is always equated to a sexy look. Kim possible performs her superhero feats with her navel showing” (Ostrow I Hains, 2012, s.12). Denna sexigare Girl Power-hjältinna beräknades vara en gynnsam formel då det tänktes att hjältinnorna även skulle locka unga killar att titta (Hains, 2012, s.91).

(13)

8 2.3.3 Tjejer

Detta arbete använde benämningen ”tjejer” över den traditionellare, möjligtvis mer akademiskt korrekta benämningen ”flickor”. Motiveringen till detta kommer från boken En bok om flickor och flickforskning. Under begreppsdefinitioner diskuteras ordet ”tjej” som en benämning som eventuellt används av grupper när de själva vill verka starka och ”flickor” som en benämning som ofta används om grupper när de sätts i svagare positioner (Frih & Söderberg, 2010, s.11). Begreppet ”flickor” ansåg jag vara både förlegat och

förminskande och därför valdes det modernare ordet ”tjej”. Dessutom passade benämningen både när jag diskuterade målgruppen och karaktärerna i verken, vilka var allt mellan barn och tonåringar.

(14)

9

3 Metodval och motivering

Detta kapitel börjar med att motivera besluten bakom de valda metoderna. Sedan presenteras den första metoden tillsammans med tillhörande analysmodell, frågeställningar, förförståelse och tillvägagångsätt.

Sedan presenteras den andra metoden tillsammans med sina variabler. Sist presenteras urval, validitet, reliabilitet och generaliserbarhet.

3.1 Val av metod

Detta projekt kombinerade hermeneutisk analys med kvantitativ innehållsanalys. Hermeneutiken valdes som analysmetod över andra kvalitativa metoder med motivationen av dess potential att kunna kontextualisera resultat men även på grund av att metoden även tar hänsyn till den som tolkars perspektiv (Ödman, 2007, s.26). Detta var väsentligt för processen eftersom jag ansåg det problematiskt att göra objektiva tolkningar av till exempel etnicitet och kroppsform. Därför kändes det lämpligare ur ett vetenskapligt perspektiv att vara transparant och inte försöka undgå sitt eget perspektiv. Transparens är något som värderas högt inom vetenskapen (Skolverket, 2018). I hermeneutiken så erkänner man att man aldrig kan vara helt objektiv och detta kändes mer sanningsenligt än att försöka låtsas som att man inte redan har förkunskaper eller

förväntningar på ämnet. Detta var något jag till exempel hade anskaffat mig under pilotstudien och skrivandet av litteraturöversikten. Därför ansågs hermeneutiken överlägsen till exempel semiotiken som förväntades falla platt. Med hermeneutiken som metod kunde jag koppla både till teorier och mönster men även kontextualisera och använda mitt eget perspektiv som en styrka.

En stor del av arbetet tog avstamp i att lokalisera normer och identifiera drag och attribut som var mindre vanliga bland Girl Power-hjältinnor. För att se till att de upplevda normerna och resultaten faktiskt stämde valdes en kvantitativ innehållsanalys till som komplement till den hermeneutiska analysen.

Den kvantitativa analysen producerade statistik som sedan den hermeneutiska metoden kunde analysera och kontextualisera. Detta kallas för metodtriangulering och används för att stärka tilltron hos analyser (Østbye et.al, 2004, s.36). Detta förväntades stärka tillförlitligheten i resultaten.

3.2 Hermeneutik

Hermeneutiken är en kvalitativ tolkningsmetod som utgår från idén om att textens mening inte alltid är

“omedelbart tillgänglig eller entydig” (Østbye et.al, 2004, s.65). Texter måste tolkas och sättas in i kontexter för att de skall kunna förstås. Ett viktigt begrepp inom hermeneutiken är “den hermeneutiska cirkeln”. Detta är en metafor för tolkningsprocessen som innebär att man växlar mellan förståelsen av delen och helheten (Østbye et.al , 2004, s.238). Hermeneutiken räknar alltid in tolkaren och menar att en “förutsättningslös tolkning är en orimlighet” (Ödman, 2007, s.26). Därför är det viktigt att definiera sin förförståelse eller sina

“fördomar” om texten innan tolkningsarbetet påbörjas.

(15)

10 3.2.1 Analysmodell

Den hermeneutiska analysmodellen som detta arbete utgick ifrån var baserad på en arbetsmanual som är sammansatt av den pensionerade idéhistorikern Christer Skoglund (Skoglund, 2012). Modellen anpassades utifrån projektformen och syftet. Modellen såg ut enligt följande:

1) Formulera frågeställningar.

2) Skriv ned förförståelse.

3) Inläsning av bakgrundsmaterialet för att få en förståelse av materialet. Här undersöktes karaktärer och serier för att hitta verk som passade genren och urvalet gjordes.

4) Läsning av källmaterialet. Här uppmärksammades och kommenterades allt som bröt mot förförståelsen. För att underlätta dokumentationen skapades ett kodschema med variabler. Utifrån detta kodschema applicerades sedan den kvantitativa metoden.

5) Första tolkning av resultaten. Här besvarades frågeställningarna.

6) Ett varv i den hermeneutiska cirkeln, kontextualisera. Enligt Skoglund ska man här ”försöka se världen genom deras (skaparnas) ögon”. I mitt fall blev det att försöka förstå hur producenterna av dessa medier har tänkt, i ett marknadsförings- eller ekonomiskt syfte.

7) Ett varv till i den hermeneutiska cirkeln, leta efter mönster och teorier. Här gjordes analysen av resultaten.

8) Eftersom detta var ett projekt adderades en skaparfas där resultaten användes för att designa karaktärerna.

3.2.2 Frågeställningar

Två frågeställningar utvecklades för att underlätta tolkningen av resultaten. Dessa löd:

• ”Vilka drag/attribut är vanligast bland karaktärerna?

• ”Vilka drag/attribut är mindre vanliga?”

3.2.3 Hermeneutisk förförståelse

Förförståelsen som togs med in i analysen var baserad på den tidigare forskningen och de teorierna som användes, men även utfallet av en pilotstudie som tidigare genomförts. Denna pilotstudie undersökte Youtube-serien Ever After High från ett hermeneutiskt genusperspektiv och kom fram till att även om de kvinnliga karaktärerna i serien verkade som aktiva aktörer och gick emot klassiska ”prinsesstereotyper”

förhöll de sig ändå utseendemässigt till normen av den vita och smala prinsessan. I denna studie förväntade jag mig finna liknande resultat.

(16)

11 3.2.4 Hermeneutiskt tillvägagångsätt

Steg 5–7 applicerades sedan på utvalda variabler för att producera resultat och resonemang kring hur karaktärsdesignerna skulle se ut, totalt genomfördes fyra analyser. Eftersom analysen var hermeneutiskt var jag öppen för information utanför urvalsramen. Behövde jag söka efter komplimenterade information om karaktärerna utanför urvalsramarna gjorde jag det. Detta arbetssätt fungerade bra i pilotstudien.

3.3 Kvantitativ innehållsanalys

”Kvantitativ analys innebär att man analyserar material som låter sig hanteras i form av siffror eller som kan räknas” (Østbye et.al, 2004, s.157). I undersökningar där man arbetar med människor, brukar en människa kallas för en ”enhet” (Østbye et.al, 2004, s.158). En uppgift om något kallas för en ”variabel” (Østbye et.al, 2004, s.158). I detta arbete fungerade huvudkaraktärerna som enheter och deras drag/attribut som variabler.

Statistiken som presenterades i lösningen var baserad på kodschemat som presenterades i resultatet. Totalt undersöktes sex stycken verk och deras huvudkaraktärer, totalt tjugo enheter. Detta arbete producerade kvantitativ statistik för att kunna fastställa normer och ta fram resultat kring vilka drag som var mindre vanliga. Vad dessa resultat sedan betydde behövdes dock kontextualiseras och det var vid detta den hermeneutiska metoden tog över. Data samlades in under läsningen av källmaterialet och antecknades i kodschemat. Utifrån detta kodschema skapades sedan diagram i Google Kalkylark.

3.3.1 Variabler

Variablerna som användes i läsningen av källmaterialet var:

• Namn på karaktär

• Etnicitet

• Kroppstyp

• Smink

• Kläder

• Hårfärg/frisyr

Samtliga variabler var baserade på tidigare forskning. ”Etnicitet” ämnade analysera vilka etniciteter som representeras inom verken. Denna variabel var baserade på denna observation av Hains:

This overall uniformity in body type and race meant that although girls were finally represented on screen in new, empowering ways, their physical appearance reflected the values of privileged white middle class, which could potentially limit which girls in the viewing audience would feel empowered by these storylines (Hains, 2012, s.98).

Utifrån denna observation var likaså variabeln ”kroppstyp” framtagen för att undersöka om det rådde som Hains kallade det en ”overall uniformity in body type” eller om det rådde mer mångfald i de kontemporära verken (Hains, 2012, s.98). Variablerna ”smink” och ”kläder” ämnade analysera den feminina normen och

(17)

12 undersöka om det fanns några karaktärer som utmanade vad som klassiskt anses vara kvinnligt för att

återkoppla till Kelsos observationer om att få barnkaraktärer i amerikanska medier bryter mot

könsnormerna (Kelso, 2015, s.1059). Variabeln ”Hårfärg/frisyr” kombinerade element av både etnicitets- och könsnormperspektiv.

3.4 Urval

Analysen var baserad på det första avsnittet/numret av varje verk och fokuserade på de kvinnliga huvudkaraktärerna. Dessa verk var:

• DC Super Hero Girls Säsong 1 (Webbserie, Youtube, 2015-pågående)

• Mysticons Avsnitt 1 (Animerad tv-serie, Nickelodeon, 2017-pågående, Canada/USA)

• Star vs. the Forces of Evil Avsnitt 1(Animerad tv-serie, Disney XD, 2015-pågående)

• The Powerpuff Girls Avsnitt 1(Animerad tv-serie, Cartoon Network, 2016-pågående)

• Lumberjanes Nummer 1(Serietidning, BOOM! Studios, 2014-pågående)

• Ana and the Cosmic Race Volym 1, de första 30 sidorna (Grafisk roman, Papercutz 2017- pågående)

Första avsnittet/numret valdes som analysenhet eftersom det är där huvudkaraktärerna introduceras men även för att jag själv skulle teckna ett första nummer. Eftersom analysen var avgränsad till fysiska drag hos karaktärerna fungerade avsnitten/numren mer som insamlingar av data. Det var inte själva

avsnitten/numren som främst analyserades utan fokuset låg på karaktärerna. Det fanns ett par verk som avvek från detta format. DC Super Hero Girls är en Youtube-serie som består av korta avsnitt som bara är ett par minuter långa. Dock låg de första avsnitten ihopklippta till en första säsong på deras Youtube-kanal.

Denna video var ungefär lika lång som ett avsnitt av de andra serierna, därför valdes denna video till

analysen. Ana and the Cosmic Race var svår att avgränsa eftersom det var en grafisk novell utan kapitel, därför analyserades de första 30 sidorna, vilket brukar innefatta ungefär en serietidning och går att jämföras med Lumberjanes första nummer. Efter de sidorna hade läsaren fått en introduktion till huvudkaraktären och storyn vilket stämde överens med de andra urvalen och syftet.

Detta projekt ämnade undersöka kontemporära titlar eftersom det redan finns forskning på äldre verk. Därför valdes endast nutida verk. Samtliga verk var fortfarande under utgivning eller hade planer på att fortsättas ges ut. Studien fokuserar på verk skapade i en amerikansk eller delvis amerikansk kontext även för att denna kontext som förut diskuterat är global men även eftersom det var i den kontexten som genren växte fram. Verken var valda utifrån genre och utgivare, de skulle passa Girl Power-genren, ha kvinnliga huvudkaraktärer i hjältinneroller och vara tecknade. Jag försökte välja ett verk från varje större tv-koncern.

En Youtube-serie lades till för att återspegla faktumet att barn idag inte bara konsumerar media via traditionellt tv-tittande. De flesta verk hade ingen exakt målgrupp definierad, utan var snarare markerade

(18)

13 som ”barntillåtna”, men eftersom jag själv hade valt att skapa material för något äldre tjejer försökte jag välja material som inte uppenbart riktade sig till en väldigt ung publik.

3.5 Forskningsetiska spörsmål

Eftersom detta projekt inte involverade människor på en personlig nivå genom till exempel intervjuer var det först svårt att se några traditionella forskningsetiska problem. Hade jag till exempel analyserat ett verk av specifikt en skapare kunde man problematiserat idén av att försöka tolka exakt vad en person försökt förmedla och sedan anklaga dem för att till exempel följa rasistiska maktstrukturer (vilket görs i analysen).

Dock var detta projekt en generell läsning av en hel genre så detta forskningsetiska problem blev inte relevant.

Forskning handlar om transparens. Eftersom detta projekt brukade en metod som involverade den som tolkade uppstod dock ett annat sorts etiskt problem. Analysen och rapporten kan upplevas

ofullständig om inte även tolkarens perspektiv redogörs för. Därför tänker jag här kort redogöra för vilka perspektiv jag personligen gick in med i detta arbete. Jag föddes 1996 och växte själv upp med Girl Power- genren. Så även om jag inte skulle gå så långt som att påstå att jag har förutfattade meningar om den

kontemporära genren så har jag i alla fall förkunskaper om genren, om de flesta serier som Hains diskuterar i sin bok har jag till exempel minnen av från min egen barndom.

Jag tillhör själv den vita/västerländska gruppen så det kan argumenteras att jag eventuellt inte har ett särskilt brett perspektiv på etnicitet, vilket var något jag bar med mig in i den delen av analysen.

Kroppsligt växte jag upp som kort men ganska smal så representationer av kroppstyper var inte något jag tänkte särskilt mycket på. Under det senaste året har jag gått upp i vikt på grund av medicinering och finner nu representationer av kroppsformer viktigare än någonsin. Jag har själv haft både kort och långt hår och pendlat mellan att klä mig feminint och maskulint under mina tonår så även variablerna som undersökte hår och kläder låg på något sätt även de nära mig.

Så valen av flera av variablerna kan alltså argumenteras vara baserade på både mina intressen och min historia och objektiviteten kan då ifrågasättas. Dock ansåg jag ändå att dessa variabler var relevanta för syftet, undersökningen och problemformuleringen. Under hela arbetet bar jag med mig mitt eget perspektiv och försökte närma mig variablerna och analysen kritiskt med en medvetenhet om min egen position.

3.6 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Ett argument för att detta arbete uppnådde hög validitet var faktumet att alla variabler baserades på tidigare forskning, ingen av dem var ”påhittade” av mig själv utan samtliga var baserade på tidigare studier och var där med förankrade i teorin. Att arbeta vetenskapligt med validitet och reliabilitet kan enkelt förklaras som att inte ”gissa” (Ekström & Larsson, 2010, s.14). I och med att variablerna är baserade på tidigare forskning blir de förankrade i forskningen och inte ”gissningar”. Där med ökar giltigheten.

(19)

14 Något som argumenterar för arbetets reliabilitet är faktumet att projektet använt sig av

metodtriangulering. När man använder sig av mer än en metod stärks tilltron hos resultaten (Østbye et.al, 2004, s.36). Den hermeneutiska metoden kombinerades med kvantitativ innehållsanalys för att säkerställa att de upplevda relationerna mellan variablerna faktiskt stämde.

Något som skulle kunna anses sänka reliabiliteten var att analysen var baserad på verk av olika medieformer vilket till synes kan verka svåra att jämföra. Eftersom analysen endast fokuserade på fysiska drag hos karaktärerna hann de dock alla framstå lika mycket i alla verk. Hade analysen ämnat att analysera psykologiska drag som till exempel personligheter skulle det eventuellt ha blivit problematiskt att jämföra verk av olika längd där man får se olika mycket av karaktärerna. Möjligtvis är resultaten från denna

undersökning inte särskilt generaliserbara eftersom arbetet var så pass avgränsat. Resultaten är bundna både till den geografiska kontexten och det kontemporära perspektivet.

(20)

15

4 Resultat av datainsamling, lösningen och dess grunder

Detta kapitel börjar med att presenterar resultaten av datainsamlingen och det som bröt mot förförståelsen.

Utifrån detta görs sedan den hermeneutiska analysen som är sammanvävd med skaparfasen. Innan dessa analyser kommer dock en del förarbete redogöras för och det praktiska tillvägagångsättet förklaras.

Analysen är indelad i fyra delar: kroppar, etnicitet, hår och identitetsuttryck. Efter varje analys presenteras skaparfasens resultat i form av skisser över karaktärerna. Sist diskuteras ett par ytterligare beslut angående karaktärsdesignerna innan slutsatserna och projektresultatet presenteras.

4.1 Resultat av datainsamling och det som bröt mot förförståelsen

De fullkomliga resultaten av datainsamlingen är presenterade i kodscheman under bilaga 3, karaktärerna är listade i bokstavsordning. Utöver kodschemat kommer det här presenteras det som bröt mot förförståelsen.

För enkelheten skull är aspekterna presenterade efter ”positiva” och ”negativa” aspekter.

En positiv aspekt var hur serierna beskrev sina karaktärer. The Powerpuff Girls intro hade refrängen:” who’s got the power, we got the power!” och Mysticons omnämndes i sitt intro som “warriors”, krigare. Star från Star vs. The Forces of Evil sjunger i eftertexten ” I'm blasting monsters and I never break a sweat.” och i Lumberjanes, som utspelar sig på ett scoutläger för tjejer har någon på lägrets skylt bytt

ut ”girls” i ”camp for girls” till ”hardcore lady types”. Detta hade en starkare koppling till empowerment än vad jag förväntade mig. En annan positiv aspekt var att de flesta karaktärerna var relativt praktiskt klädda, ingen karaktär sprang runt i högklackade skor och när tjejerna i Mysticons som hade haft kjol förvandlade sig till sina superhjältinne-personas fick alla byxor. Eventuellt är inte Girl Power-hjältinnan så sexualiserad eller opraktiskt klädd som hon historiskt sett varit.

Det fanns dock ett par aspekter som överraskade mig negativt. Det första var behandlingen av den asiatiska karaktären Katana i DC Super Hero Girls. Jag blev glad över att se mångfald i superhjältegruppen för hon är med på alla bilder och verkade vara en huvudkaraktär men när jag såg första säsongen var hon bara med i bakgrunden och hade nästan inga repliker. Den sista besvikelsen kom i form av karaktärernas roller, hälften av serierna hade en huvudkaraktär som var prinsessa. Att tjejer måste vara prinsessor för att vara kraftfulla kändes förlegat och inte särskilt ”empowering”.

4.2 Förarbete

Detta projekt fokuserade på skapandet av tre karaktärer. Serien och dess narrativ fungerade som en kuliss men det behövdes göra en del förarbete som inte var direkt relaterat till karaktärerna. Serien fungerade som en introduktion till karaktärerna och världen. Inspirationen kom från andra verk inom genren samt ett projekt jag arbetat på tidigare. Innan projektet studerade jag många verk för att bekanta mig med genren.

Många narrativ handlade om andra världar som unga tjejer fick tillgång till via olika sorts portaler. Det fick mig att tänka på mitt gymnasiearbete ”Flora Disastra”. Det var en illustrerad fiktiv flora och reseskildring över en professor i botaniks resor till en magisk ö. Jag bestämde mig för att omarbeta historien och skrev ett

(21)

16 manus om tre stycken kusiner som ska sova över hos sin moster/faster och upptäcker en portal till denna ö.

I undersökningen låg egentligen inget fokus på genrens narrativ och detta ledde till att inte särskilt stor tid kunde läggas på denna del av arbetet. Dock utgick jag ändå från min observation om hur många Girl Power-hjältinnor i verken som var prinsessor och valde att undvika den stereotypen. Jag skrev mitt manus med idén om att tjejerna skulle få vara ”vanliga tjejer” utifrån denna observation. Utifrån observationen om att verken använde ”empowering”-ord för att beskriva sina hjältinnor valde jag även att fortsätta använda benämningen ”tjejer” över den traditionellare benämningen ”flickor” i min serie av samma anledningar som benämningen användes i rapporten.

Jag valde målgruppen ca 9–12 år. Att välja barn som målgrupp var uppenbart eftersom jag undersökt barnmedier men jag valde att arbeta med material för äldre barn eftersom jag insåg att det skulle krävas ytterligare pedagogiskt arbete för att arbeta med en riktigt ung målgrupp. Detta skulle inte varit något jag i detta projekt skulle haft tidsramarna att sätta mig in i. För att manuset skulle passa målgruppen såg jag till att det inte fanns något för våldsamt innehåll som skulle vara opassande för en yngre målgrupp men ansträngde mig för att hålla narrativet spännande för att locka äldre barn.

Utifrån faktumet att jag tecknade för barn valde jag likt verken jag observerade att inte teckna i en så realistisk stil utan ansträngde mig för att hålla estetiken livlig och färgglad. Jag tog fram små skisser på växter och skapade en moodboard för den magiska ön (Se figur 1). Dessutom skapades designer för saker som monster och professorns katt (Se figur 2).

Figur 1-Skisser/moodboard över den magiska ön

(22)

17

Figur 2-Skisser på katten Pixie, den magiska nyckeln och monster.

Eftersom genreupprätthållelse handlar lika mycket om att förhålla sig till konventioner som att bryta dem för att skapa originalitet valde jag att försöka undvika stereotyper (Gledhill & Ball i Hall et.al, 2013, s.349–351).

Jag ville inte återskapa den traditionella manliga professorn/upptäckaren (typ Indiana Jones) och därför är professorn i mitt manus en kvinna och här lade jag även till ett HBTQ-element eftersom jag i min

litteraturöversikt hittade en underrepresentation av HBTQ-karaktärer i barnprogram (Thorfinnsdottir et.al, 2017, s.411). Därför har den kvinnliga professorn i min serie en fru (Se figur 3 för skisser på båda

karaktärerna).

Figur 3-Skisser på Faster/moster Laura (Vänster) och hennes fru Marina (Höger)

(23)

18 Precis som att serien fungerade som en kuliss till karaktärerna ämnade bloggen endast fungera som ett medium för spridning av projektet. Därför lades inte särskilt mycket arbete på den och det skulle inte heller ha passat syftet att ha gjort det. Arbetet fokuserade främst på skapandet av karaktärerna. Hade arbetet haft större tidsramar kunde arbete lagds ned på hur man till exempel främst når målgruppen. Därför har bloggen endast de nödvändigaste funktionerna och ett enkelt gratistema som endast anpassats efter seriens estetik.

4.2.1 Praktiskt tillvägagångsätt

När man designar en karaktär är det viktigt att man har en grund för kroppen (McCloud, 2006, s.75). Därför skapade jag mina karaktärer från grunden och gav dem drag/attribut efter de resultat jag kom fram till. Efter designprocessen kunde jag teckna serien baserad på manuset i programmet Procreate för att sedan

färdigställa den i InDesign.

4.3 Analys 1: Kroppar

Eftersom utgångspunkten för karaktärsdesignerna var kropparna blev analysen av Girl Power-karaktärernas kroppstyper den uppenbara startpunkten. Utifrån läsningen av källmaterialet och ifyllnaden av kodschemat producerades följande diagram över enheternas drag (Se figur 4).

Figur 4 - Diagram över enheternas kroppstyper

De två mest frekventa kategorierna var ”lång med timglasfigur” och ”smal och lång”. De bildade tillsammans en norm av en lång och smal kropp. De karaktärerna som tillhörde den första kategorin var

(24)

19 samtliga karaktärer ifrån DC Super Hero Girls. De serier som differerade sig med karaktärer som tillhörde de mindre frekventa kategorierna var Mysticons, Lumberjanes och The Powerpuff Girls. Mysticons hade fyra

huvudkaraktärer, varav två inte tillhörde normen (Se figur 5). Dessa var Piper (längst till vänster) som

var ”smal och kort” och Emerald (näst längst till höger) som var ”kort och kraftig”. Anmärkningsvärt var att både Piper och Emerald fungerade som ”sidekicks” eller medhjälpare till de två smala och långa karaktärerna Zarya (näst längst till vänster) och Arkayna (längst till höger). Båda sattes således längre ned i seriens sociala hierarki än de kroppsligt normativa karaktärerna.

Av de undersökta titlarna var Lumberjanes verket med mest variation bland kroppsformerna (Se figur 6). Varje karaktär hade en egen kroppstyp och bara Jo (karaktären i mitten på bilden) var lång och smal och tillhörde då normen. Powerpuffpinglorna stack också ut från normen med deras runda barnkroppar (Se figur 7). Men samtidigt var de dem enda karaktärerna som var småbarn vilket gjorde dem svåra att jämföra med de äldre karaktärerna. Sammanfattningsvis var de ovanligaste kroppstyperna: 1) ”smal och kort”, 2) ”rund barnkropp”, 3) ”kort och kraftig”, 4) ”lång och kraftig”. De två absolut ovanligaste

kroppsformerna var “kort och kraftig” och “lång och kraftig”. Lumberjanes stod för tre av fyra karaktärer inom dessa kategorier och den enda andra karaktären som passade in i någon av dessa kategorier var Emerald från Mysticons.

Figur 5 - Från vänster till höger: Piper, Zarya, Emerald och Arkayna från Mysticons

(25)

20

Figur 6-Från vänster till höger: Ripley, April, Jo, Molly och Mal från Lumberjanes

Figur 7- Från vänster till höger: Bubbles, Blossom och Buttercup från The Powerpuff Girls

Att endast Powerpuffpinglorna hade barnkroppar var inte underligt, de andra serierna hade alla

huvudkaraktärer som var äldre. Möjligtvis ville skaparna locka en äldre tittargrupp med äldre karaktärer som målgruppen kunde relatera till. Att karaktärer som var kortare och/eller kraftigare befann sig i minoritet kan dock kopplas till kroppsideal. Den långa och smala kroppen tillhör mediernas ideal (Frechette i Kosut, 2012, s.16–17). När karaktärer med andra kroppstyper får vara med som i fallet med Mysticons får de ibland ha mindre betydande roller. Bara i serietidningen Lumberjanes såg man tydligt att skaparna

arbetat ”kroppspositivt”. Kroppspositivitet innebär att man arbetar med en positiv attityd kring kroppen utifrån ”form, storlek och förmåga” (Psychology Today, 2016). Utifrån Social Practice Theory blir detta något att sträva efter, mindre stereotypiserade porträtteringar kan ha en positiv inverkan på barns självkänsla (Pohl i Kosut, 2012, s.355).

(26)

21 Finns det något skrämmande med tjejer som inte bara är kraftfulla utan även ser kraftfulla ut?

Kanske gränsar det till det manliga och gör folk obekväma. Det går att påstå att actionhjältinnan existerar mellan det manliga och kvinnliga eftersom hon kombinerar element från båda sidorna (McClearen, 2015, s.835). Actionfilmproducenter får då se till att hon fortfarande är feminin nog för att uppfattas som attraktiv för den heterosexuella manliga målgruppen (McClearen, 2015, s.835). Eventuellt är detta tänk även

applicerbart på Girl Power-genren, en genre som från början arbetade för empowerment kom istället att förhålla sig till normativa kroppsideal för att locka manliga tittare (Hains, 2012, s.91).

Dock är det en förenkling att påstå att karaktärerna endast förhåller sig till kroppsliga normer för att behaga manliga tittare, detta måste sättas i en bredare kontext, kroppsideal är kopplade till vår kultur.

Kvinnor förväntas se ut på ett visst sätt, inte bara utav män utan även av andra kvinnor. Många av de verk som denna analys baserade sig på är skapade av kvinnor. Kvinnor upprätthåller således också dessa normer.

Kanske vågar de flesta medieskaparnare inte utmana normerna för mycket i rädslan om att skapa en enligt samhällets normer ”oattraktiv” produkt som inte kommer att sälja? Detta utifrån ett ekonomiskt perspektiv blir riskabelt och man ska inte glömma att alla dessa verk är kommersiella, många av dem säljer även kringprodukter som till exempel dockor (Mattel, n.d: Toys r Us, n.d).

Noterbart var dock att de analyserade enheterna hade en del olika kroppstyper. Bara i verket DC Super Hero Girls hade alla karaktärer exakt samma kroppsform (Se figur 8). Att alla karaktärer skulle ha exakt samma kroppsform som Hains påstod, stämde således inte bland de kontemporära verken. Dessutom var de dem enda karaktärerna som var sexualiserade vilket även det gick emot Hains hypotes om Girl Power- hjältinnorna (Hains, 2012, s.91). Om man jämför DC-karaktärerna med Star från Star vs the Forces of Evil (Se figur 9), som även hon är tonåring så har hon ingen tydlig byst eller höfter som DC-karaktärerna har. Inte heller poserar hon på samma sätt som de gör vilket ytterligare framhäver deras former.

Figur 8 - Högst upp från vänster till höger: Bumblebee och Super Girl (inte med i säsong 1). Under från vänster till höger: Harley Quinn, Katana, Bat Girl, Poison Ivy och Wonder Woman från DC Super Hero Girls

(27)

22

Figur 9 - Star från Star vs. The Forces of Evil

Ett annat tecken som argumenterade emot sexualisering i de kontemporära Girl Power-verken var The Powerpuff Girls karaktärsdesigner. De såg precis likadana ut i de nya säsongerna som de gjorde när

originalserien hade premiär på 1990-talet. Detta var något positivt, det hade inte varit otänkbart för skaparna att förvandlat karaktärerna till tonåringar. Detta har till exempel gjorts förut av Nickelodeon med

programmet All grown up!, ett program som byggde vidare på programmet Rugratz men som då porträtterade karaktärerna som tonåringar istället för hur de tidigare hade porträtterats som småbarn (IMDb, n.d). Detta har även gjorts inom själva The Powerpuff Girls kontexten i ett avsnitt från originalserien med titeln ”The city of clipsville” när karaktärerna förvandlades till tonåringar och även då sexualiserades (Se figur 10).

Figur 10 - Powerpuffpinglorna som tonåringar i ”The city of clipsville” från 2004

(28)

23 Eventuellt börjar Girl Power-hjältinnan bli mindre sexualiserad än vad hon efter sitt genomslag kom att bli och faktumet att Powerpuffpinglorna får fortsätta vara barn är ett tecken på detta. Men om Girl Power- hjältinnan inte är så sexualiserad som hon historiskt sett varit, existerar det ändå en kroppslig norm

bestående av smala och långa kroppar. Det var bara Lumberjanes som arbetade kroppspositivt och i den andra serien som innehöll kroppsliga minoriteter sattes karaktärerna längre ned i den sociala hierarkin. Eftersom mina karaktärer likt majoriteten av huvudkaraktärerna i de undersökta verken var äldre användes inte

Powerpuffpinglornas småbarnskroppar. Därför använde jag de tre övriga ovanligaste kroppstyperna till mina karaktärer.

Uppdelningen av drag och attribut såg nu ut enligt följande:

• Karaktär A:

o Kort och smal

• Karaktär B:

o Lång och kraftig

• Karaktär C:

o Kort och kraftig

Se figur 11 för skisser på kroppstyperna.

Figur 11- Skisser över kroppstyper

(29)

24

4.4 Analys 2: Etniciteter

Analysen av karaktärernas etniciteter tog avstamp i Hains observation om att majoriteten av Girl Power- hjältinnorna var vita/västerländska (Hains, 2012, s.98). Hennes observation verkade vid första anblicken stämma även i de kontemporära verken. Likt den föregående analysen skapades först ett diagram utifrån kodschemat (Se figur 12).

Figur 12 - Diagram över enheternas etniciteter

Som väntat stod kategorin ”vit/västerländsk” i majoritet med 70% av enheterna. De serier som hade

huvudkaraktärer av andra etniciteter än vita/västerländska var Mysticons, Lumberjanes och DC Super Hero Girls.

Lumberjanes hade likt sin representation av kroppsformer mångfald i representationer av etniciteter. Likt fallet med varierade kroppsideal kan detta stödjas i Social Practice Theory som något positivt. En intressant aspekt var att en av karaktärerna, Ripley hade föräldrar av två olika etniciteter. Hon var den enda karaktären som hade det. Det är dock värt att nämna att detta inte nämndes i första numret utan detta var något jag läste på om. Senare i nr 13 av serien får läsaren möta de flesta av tjejernas föräldrar. I Mysticons var den enda karaktären som inte var vit/västerländsk Piper. Hon var den karaktären som fungerade som en sidekick till Zarya. Denna serie hade således bara en karaktär som inte var vit/västerländsk och hon hamnade lägre ned i seriens sociala hierarki.

I DC Super Hero Girls fanns två karaktärer som inte var vita/västerländska, Bumblebee (Se figur 13) och Katana (Se figur 14). Bumblebee var den enda karaktären med afroamerikanskt påbrå. Katana var en av två asiatiska karaktärer, den andra var Mal i Lumberjanes. Något som försämrar representationen av Katana som en japansk superhjältinna var hur stereotypifierad hon blev utifrån sin nationalitet. Hon går

bokstavligen runt med sitt lands flagga i pannan och trots att hon var med i det mesta reklammaterialet och ska vara en huvudkaraktär så hade hon i princip inga repliker. Efter att ha sett första säsongen visste tittaren

(30)

25 fortfarande ingenting om henne som karaktär. Hon blev definitionen av en stereotyp, ”reducerad till ett par enkla karaktärsdrag” (Hall i Hall et.al, 2013, s.237). Jag misstänkte att denna representation uppstått genom en lins av orientalism. Detta är vanligt vid representationer av icke-västerländska karaktärer (Struken &

Cartwright, 2009, s.113). Detta blir en påminnelse om att även om man tror att barnmedier utvecklats så finns det fortfarande en del rasistiska stereotyper kvar i barnmedier.

Figur 13 - Bumblebee från DC Super Hero Girls

Figur 14 - Katana från DC Super Hero Girls

(31)

26 Det fanns även två karaktärer vars ursprung jag inte lyckades identifiera. Dessa karaktärer var Piper från Mysticons (Se figur 5) och Jo från Lumberjanes (Se figur 6). Eftersom Mysticons är en fantasy-serie behöver Piper inte tillhöra en verklig folkgrupp och Jos etnicitet klargörs aldrig. Detta gjorde dock dessa karaktärer svåra att analysera och därför valde jag att placera dem i en ”övrig inte vit ”kategori. Star, Bubbles, Blossom, Buttercup och Ana var alla vita/västerländska och tillsammans med resten av karaktärerna från DC Super Hero Girls, Mysticons och Molly och April från Lumberjanes bildade de en tydlig majoritet på 70% (Även Wonder Woman kategoriserades som ”västerländsk”). Möjligtvis var den största anledningen bakom dessa resultat maktstrukturer eller en prioritering av de vita karaktärernas narrativ. Bristen på narrativ som kretsar kring afroamerikanska tjejer har kritiserats av bland annat Bryant-Davis som skriver detta i antologin Featuring Females (utgiven av American Psychological association); ”More work must be done to aid African American adolescent females in their search for scripts of identity ” (Bryant-Davis i Cole & Daniel, 2005, s.182). Det måste skapas fler medieprodukter med fokus på mångfald, men det räcker inte med att

karaktärer av andra etniciteter är med i serierna. Maktstrukturer i samhället resulterar både i statistik, sociala hierarkier inom serierna som i fallet med Piper och stereotypiseringar som i fallet med Katana. Dessa karaktärer behöver ha viktigare roller och behöver komma ur stereotyper. Dessa resultat kändes något överraskande då genren växte fram under feminismens tredje våg där mycket fokus låg på etnicitet. Dock liknade resultaten de som Hains kommit fram till tidigare och bevisade bara ytterligare att mer fokus behöver läggas på mångfald.

Barn är medvetna om bristen på mångfald i barnprodukter. I sin bok Growing up with Girl Power diskuterar Hains Barbie-dockor med en grupp afroamerikanska unga tjejer. I en diskussion om att det finns för få svarta barbiedockor pekar en av tjejerna ut: “they always put the white dolls...” och en fyller i: “In the front!” (Hains, 2012, s.239). Eventuellt kan det vara svårt att från det svenska perspektivet förstå hur den amerikanska marknaden ser ut inom just detta ämne. Boken Marketing Semiotics har till exemplet ett kapitel med titeln “Mining the multicultural landscape” (Oswald, 2011). Kapitlet diskuterar hur man kan tänka när man marknadsför till människor av olika härkomst och från det svenska perspektivet skulle detta kunna kännas otänkbart eller till med gränsa till rasism. Kapitlet diskuterar hur man kan gynna på att ”identifying new sources of meaning and value in the target market and extending the primary brand into ethnic markets”(Oswald, 2011, s.147). Med ett sådant marknadsföringstänk blir det tydligt vilka målgrupper som prioriteras. Detta kan återkopplas till prioriteringen av de vitas narrativ och en underliggande rasism i de amerikanska medierna.

Det är omöjligt när man tolkar hermeneutiskt att utesluta sitt eget perspektiv och det ska man inte heller försöka göra (Ödman, 2007, s.26). Därför försökte jag inte undgå faktumet att jag själv tillhör den vita/västerländska gruppen och möjligtvis inte var fullt utrustad för att ha ett heltäckande perspektiv inom detta ämne. Men utifrån mina egna upplevelser började jag under analysen även upptäcka en del strikta skönhetsideal hos de vita/västerländska karaktärerna. När de var blonda, hade de perfekt ”prinsesshår”, aldrig den ”råttfärgade” eller askblonda hårfärgen jag själv fick kommentarer om när jag var i målgruppens ålder. Om karaktärerna var rödhåriga hade de aldrig fräknar och det fick mig att tänka på om jag någonsin

(32)

27 sett en tecknad karaktär i ett barnprogram med ”realistiska fräknar”. Sådana som täcker hela ansiktet, inte bara ett par prickar på kinderna som Velma i Scooby-Doo har. Även bilden av vithet/västerländskhet verkade enformig med representationer av perfekt hår och hy. Detta kan återkopplas till att kvinnliga karaktärer historiskt varit stereotypifierade (Hains, 2012, s.147–148). Så även om kvinnliga karaktärerna idag är mindre stereotypifierade så är de fortfarande långt ifrån fria från sina stereotyper. Representationen av alla typer av kvinnliga karaktärer behöver förbättras.

Mina tre karaktärer är kusiner, att trots detta ge dem olika etniciteter ansåg jag vara positivt då det är så många familjer ser ut idag. Karaktär B i mitt manus var den första som introducerades i manuset och hon gör det tillsammans med sina föräldrar. Därför tog jag tillfället i akt och gav henne föräldrar av två olika etniciteter, en med afroamerikanskt påbrå och en vit/västerländsk. Detta beslut baserade jag på resultaten om hur underrepresenterade afroamerikanska karaktärer var och att det bara fanns en karaktär som hade föräldrar av två olika etniciteter. Eftersom asiatiska karaktärer var både underrepresenterade och

stereotypifierade bestämde jag att karaktär A skulle vara asiat, hon kan till exempel vara adopterad. I detta fall utgick jag från mina erfarenheter om min egen släkt för att inte motarbeta mitt eget perspektiv. I karaktär C valde jag att arbeta fram en karaktär med mer realistiska fräknar som skiljer sig från skönhetsidealet hos den inom genren normativa vita/västerländska hjältinnan.

Uppdelningen av drag och attribut såg nu ut enligt följande:

• Karaktär A:

o Kort och smal o Asiatisk

• Karaktär B:

o Lång och kraftig

o Afroamerikansk och vit/västerländsk

• Karaktär C:

o Kort och kraftig o Vit/västerländsk Se figur 15 för skisser på karaktärerna.

(33)

28

Figur 15- Karaktärsskisser.

(34)

29

4.5 Analys 3: Hår

Denna analys var baserad på variabeln för hårfärg/frisyr. För att förenkla togs separat statistik för hårfärg och frisyr fram. Det första diagrammet presenterar enheternas/karaktärernas frisyrer (Se figur 16).

Figur 16 - Diagram över enheternas frisyrer

Den vanligaste kategorin av frisyrer var ”långt”. De två ovanligaste frisyrerna var page (halvlångt) och lockigt/krulligt. Bara Bumblebee från DC Super Hero Girls hade lockigt hår och bara Jo från Lumberjanes hade page. Men den mest intressanta delen av statistiken var de tre kategorierna som befann sig i mitten. Det var lika många karaktärer som hade höga tofsar, rakat på sidan (så kallat ”sidecut”) och kort hår. De

karaktärerna som hade sidecut var Emerald, Mal och Ana från Ana and the Cosmic Race (Se figur 17.)

Figur 17 - Ana från Ana and the Cosmic Race

Figure

Updating...

References

Related subjects :