Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats 15hp VT 2008
U
PPLEVD NYTTA AV REVISION I MINDRE BOLAGS
KILLNADER MELLAN KUND OCH REVISORHandledare: Thomas Carrington
Förord
Författarna vill gärna tacka alla privata företagare och revisorer som har ställt upp och hjälpt oss med denna uppsats.
Ett särskilt tack vill vi rikta till vår handledare Thomas Carrington som med råd och vägledning hjälpt oss färdigställa ett arbete vi är mycket nöjda med.
Tack!
Uppsala maj 2008
Fredrik Brolin Oskar Söderberg
Sammandrag
Kandidatuppsats i företagsekonomi, Uppsala Universitet, Revision, VT 2008 Författare: Fredrik Brolin
Oskar Söderberg Handledare: Thomas Carrington
Titel: Upplevd nytta av revision i mindre bolag – skillnader mellan kund och revisor
Syfte: Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida skillnader föreligger mellan den av granskade företag upplevda nyttan av revision och revisionsbyråernas åsikt om vad de tillför företag. Frågeställningen blir således vad företagen känner att de får ut av revision, kontra vad revisionsbyråerna känner att de tillför och om det finns en skillnad.
Metod: En huvudsakligt kvalitativ studie har genomförts med intervjuer. Representanter från tre stora revisionsbyråer har intervjuats om sina åsikter, fyra mindre bolag har också tillfrågats.
Teori: Materialet som insamlades under intervjuerna har analyserats utifrån främst förväntningsteori.
Empiri: Materialet presenteras uppdelat på respondent och ämnesområde.
Slutsats: Den mest framträdande gemensamma nämnaren för nyttan av revision visar sig vara rådgivningen gällande skatte- och momsfrågor. Trots revisionsbyråernas framhållande av bredden på de tjänster de kan erbjuda och allt de kan hjälpa företagen med i dess dagliga verksamhet finner vi att de mindre bolagen vi har intervjuat mest är intresserade av rådgivningsdelen. För de mindre bolag som har stora externa intressenter, exempelvis statliga uppdragsgivare och finansiärer, var den påskrivna revisionsberättelsen även värdefull.
Att revision är nödvändigt var de mindre bolagen ense om, dock upplevdes den vara alltför dyr. Just förvaltningsrevisionen var positivt mottagen, samt den kvalitetsstämpel den innebar. De mindre bolagen efterfrågar också en
”mellantingstjänst”, en sorts översiktlig granskning med fokus på just skatt och moms. Om utbud följer efterfrågan ser vi en framtida marknad för denna typ av tjänst.
Definitioner och begrepp
- God revisionssed
Enligt ABL ska revision utföras enligt god revisionssed. Ansvarig för att god revisions- och revisorssed utvecklas på ett ändamålsenligt sätt är Revisorsnämnden (Revisorslagen 3§). Enkelt uttryckt är god revisionssed detsamma som god sed bland erfarna revisorer med stor integritet och professionellt omdöme. Regeringen uttalade i prop. 1997/98:99 ”Aktiebolagets organisation” att lagstiftning av grundläggande normer för god revisionssed övervägdes, men att de i slutändan skulle behöva fyllas ut av och kompletteras med gällande uppfattningar om god revisionssed. Därför bestämdes att en ramlagstiftning som ålägger revisorn att vid granskning beakta god revisionssed var tillräcklig. (FAR SRS 2007)
- FAR SRS
En organisation för revisions- och redovisningsbranschen. Organisationen bildades i september 2006 genom att de två största revisorsföreningarna i Sverige, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) och Svenska Revisorssamfundet (SRS) gick samman.
De arbetar med att utveckla revisions- och redovisningsbranschen genom rekommendationer, remissverksamhet, utbildning samt sitt deltagande i IFAC (International Federation of Accountants). (FAR SRS 2007)
- God revisorssed
En revisor ska iaktta god revisorssed som en allmän plikt. Det går även att tillämpa på verksamhet utöver egentliga revisionsuppdrag, såsom skattefrågor och rådgivning.
Detaljerade bestämmelser om opartiskhet, självständighet, etc. återfinns i Revisorslagen (FAR SRS 2007).
- Mindre bolag
Enligt betänkandet om avskaffandet av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32, gäller att företag som är onoterade och ej verkar inom den finansiella sektorn, samt inte uppfyller mer än ett av följande kriterier, räknas som mindre bolag:
o Mer än 50 anställda
o Balansomslutning på mer än 41,5 miljoner kr o Nettoomsättning på mer än 83 miljoner kr
(Bolagsverket 2008)
Innehållsförteckning
FÖRORD ... 2
SAMMANDRAG ... 3
DEFINITIONER OCH BEGREPP ... 4
God revisionssed ... 4
FAR SRS ... 4
God revisorssed ... 4
Mindre bolag ... 4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 5
1. INLEDNING ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1
1.2 SYFTE ... 2
1.3 AVGRÄNSNING ... 2
2. METOD ... 3
2.1 VALAVMETOD ... 3
2.2 KVALITATIVSTUDIE ... 3
2.2.1 Val av respondenter ... 4
2.2.2 Utformning – Revisionsbolagen ... 4
2.2.3 Utformning – De små företagen ... 4
2.2.4 Genomförande ... 5
2.3 METODKRITIK ... 5
3. TEORETISK REFERENSRAM ... 5
3.1 REVISORNSROLL ... 6
3.2 VADINNEBÄRREVISION? ... 7
3.3 REVISIONISMÅBOLAG ... 8
3.3.1 Rådgivningsrollen ... 8
3.3.2 För- och nackdelar med revision i små aktiebolag ... 8
3.4 FÖRVÄNTNINGSGAP ... 9
4. REVISORERNAS SYN PÅ NYTTAN AV REVISION ... 11
4.1 ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS ... 11
4.1.1 Om nyttan av revision ... 11
4.2 GRANT THORNTON ... 13
4.2.1 Om nyttan av revision ... 13
4.3 KPMG ... 15
4.3.1 Om nyttan av revision ... 15
4.4 SAMMANFATTNINGAVREVISORERNASSYN ... 16
4.4.1 Revision i mindre bolag ... 16
4.4.2 Nytta: rådgivning ... 17
4.4.3 Nytta: minimera kostnader ... 17
4.4.4 Nytta: granska bristande rutiner ... 17
4.4.5 Nytta skatterådgivning ... 18
5 FÖRETAGENS SYN PÅ NYTTAN AV REVISION ... 18
5.1 FÖRETAG A ... 18
5.2 FÖRETAG B ... 19
5.3 FÖRETAG C ... 20
5.4 FÖRETAG D ... 21
6.1 ANALYS ... 23
6.1.1 Rådgivning ... 23
6.1.2 Förvaltningsrevision ... 24
6.1.3 Arvode till revisorn ... 25
6.1.4 Förväntningsgap ... 25
7. SLUTSATS ... 26
8. KÄLLOR ... 28
8.1 SKRIVNAKÄLLOR ... 28
8.2 INTERVJUER ... 29
BILAGOR ... 30
FRÅGESTÄLLNINGSMALL ... 30
Revisionsfirmorna ... 30
Företagen ... 30
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Revisionsplikt råder idag för alla aktiebolag i Sverige. Detta innebär att varje aktiebolag är skyldig enligt lag att ha en revisor som granskar bolaget både ingående och omfattande. De mest betydelsefulla motiven bakom revisionsplikten är nyttan för företagens ägare och långivare samt standardiserad information för olika intressenter. Ett annat motiv för obligatorisk oberoende granskning är att förebygga ekonomisk brottslighet. Ett förslag som är aktuellt är att ta bort revisionsplikten för små aktiebolag, vilket kan få konsekvenser för de aktuella företagen. Med detta som utgångspunkt är det intressant att undersöka vilken upplevd nytta som revision tillför mindre ägarledda bolag. Idag är Sverige näst intill ensam om att ha en revisionsplikt för samtliga aktiebolag oavsett storlek (FAR SRS 2008).
I de diskussioner som handlar om revision, revisionspliktens avskaffande och mindre bolags situation dyker frågan om nytta allt oftare upp. Nyttan kan delas upp efter intressenter då det förklaras hur mycket olika grupper tjänar på en revision av ett företag. Det kan även ses ur ett kostnads- och intäktsperspektiv, där den fastställda nyttan vägs mot kostnaden för företaget att genomföra revisionen. I stora noterade bolag framstår revisionens nytta som mer uppenbar (FAR SRS, 2008). Frågan kan ställas om hur revisionen uppfattas av företaget som har beställt den. När revisionsplikten slopas måste nyttan av revisorns underskrift överväga kostnaden för revisionen i form av pengar men även nedlagd tid.
En revisors uppgift i ägarledda bolag är att göra en i efterhand oberoende granskning av organisationens två huvudsakliga utgångspunkter nämligen redovisning, och förvaltning (FAR SRS 2008). Revision ska ge en kritisk prövning av den granskade verksamheten och se till att den sköts och följer de utsatta gränserna och håller sig inom de ramar som finns. Men ägaren till de mindre ägarledda bolagen ser kanske framförallt revision som en kostnad för att få underskriften på årsrapporten, utan att tänka på de värden som skapas. Genom att upprätta en årsrapport samt få en revisors oberoende granskning skapas ett visst mervärde för de ägarledda bolagen. Bättre tillförlitlighet och lättillgänglig information underlättar för beslutsfattande. Detta leder i sin tur till att företagets värde ökar. Om värdet för denna tjänst
Revision finns inte bara för att granska ett bolag i efterhand. Lika viktigt är att revisorn har en preventiv funktion, alltså att de som styr de ägarledda bolagen vet att dess förvaltning och redovisning kommer att granskas och således gör rätt för sig. Detta torde uppmuntra till bättre följsamhet av bolagsnormer och minska missbruket av lagstridigt kreativ bokföring (Lundén 2005). Genom att utföra denna handling får revisorn en helhetsbild av organisationen, något som ska ligga till grund för revisionsberättelsen. En ren revisionsberättelse är ett kvitto på att allt står rätt till i bolaget och således en kvalitetsstämpel som alla bolag strävar efter. Detta ger en ökad trovärdighet av bolaget vilket kan leda till större kreditsäkerhet och ökad arbetsmoral hos arbetarna (FAR SRS, 2008). När revisionsplikten slopas kan det ske ett större utfall av missbruk inom ekonomisk rapportering.
1.2 Syfte
Vi vill med uppsatsen undersöka huruvida små företags upplevda nytta av revision är förenlig med den nytta som revisionsbolagen anser att de bidrar med. Med detta vill vi se om det finns en kongruens mellan de avsedda resultaten. Vi har valt att se det från de små företagens perspektiv då kostnaden för revision är en påtaglig summa, för en tjänst som de idag är tvingade att beställa. Vi vill inte direkt studera avskaffandet av revisionsplikten, trots den nära kopplingen, utan enbart ge en djupare inblick i ett relaterat ämne. För att åstadkomma detta har vi valt att arbeta mot att besvara följande frågor:
Vilka nyttor upplevs som störst av de utvalda företagen?
Vad anser revisionsbyråerna deras viktigaste bidrag till företagens verksamhet består av?
Finns det några påtagliga skillnader mellan de ovanstående nyttorna?
1.3 Avgränsning
Vi har av tidsekonomiska skäl valt att begränsa oss till företag verksamma i regionen Uppland. Vidare inskränker vi urvalet till enbart ägarledda aktiebolag inom kategorin mindre bolag som den definieras i SOU 2008:32 (se Definitioner & Begrepp). Logiskt följer begränsningen vid urvalet av revisionsbolagen till dem som är aktiva i de valda företagens segment.
2. Metod
I kapitlet redogör vi för resonemanget kring vårt metodval, hur vi gick tillväga med informationsinsamlingen och slutligen hur denna information bearbetades och analyserades.
2.1 Val av metod
Då syftet med uppsatsen är att jämföra eventuella skillnader i synen på nyttan av revision mellan två grupper har vi valt att genomföra en kvalitativ studie. Vi hade kunnat använda en kvantitativ forskningsstrategi istället, med dess fördel att genom ett större urval kunna generalisera eventuella resultat till en population. Eftersom vi ämnar klarlägga eventuella avvikelser i uppfattning om nyttan av revision finner vi att en metod som bidrar till rikligare information är att föredra (Holme & Solvang, 1996). Särskilt är följsamhet vid variation i svaren viktigt i vår studie, där vi intresserar oss i eventuella avvikelser. Vi finner att en helhetsbild där respondenten kan redogöra helt för eventuella resonemang och värderingar har störst chans att besvara frågeställningen.
2.2 Kvalitativ studie
Den kvalitativa forskningsstrategi som vi har funnit bäst passar för att besvara vår frågeställning innefattar ett antal avvägningar. Inom ramen för kvalitativa intervjuer faller många olika varianter på tillvägagångssätt, till exempel öppna intervjuer eller strukturerade intervjuer (Holme & Solvang, 1996). Hur rigid proceduren under intervjun är, med beaktning på mängd av och detaljnivå på frågor faller under rubriken strukturering. Det som avses är utrymmet respondenten har att svara inom (Patel & Davidson, 2003). Valet blir en avvägning mellan möjligheten till djupare, fria utlägg av respondenten och vikten av att få jämförbara svar. Graden av standardisering mellan de olika intervjuerna påverkas påtagligt av valet av struktur, varför vi har valt att genomföra semi-strukturerade intervjuer. Detta val balanserar kravet på jämförbar data med kravet på den omfattande helhetsbild som främjar studien. Ett ramverk med ämnesområden snarare än specifika frågor kommer därför att användas.
För att registrera de svar vi får kommer vi att föra minnesanteckningar. Användandet av inspelningsutrustning har fördelen att senare uppkomna oklarheter lätt kan undersökas, men samtidigt kan närvaron av en bandspelare på bordet under intervjun verka hämmande på de svar man får.
2.2.1 Val av respondenter
Valet av revisionsbyråer begränsades till fyra av de största aktiva i regionen, KPMG, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, GrantThornton och Deloitte. E-post skickades till samtliga och tre möjligheter till intervju gavs. Vi bedömde samtidigt att intervjuer med representanter från tre av de största revisionsbyråerna i Sverige gav oss tillräckligt underlag att dra slutsatser från.
De privata företagen valdes utifrån de kriterier som tidigare nämnts. En databas (Kompass Worldwide, 2008) användes för att filtrera företag efter kriterierna omsättning, personal och balansomslutning. Listor genererades för företag med passande kriterier inom Upplandsregionen och ett standardiserat elektroniskt brev skickades till samtliga där en adress kunde hittas. De som svarade kontaktades och tider för möten bokades, i ett fall utfördes en telefonintervju.
2.2.2 Utformning – Revisionsbolagen
Vi förberedde intervjuerna med revisionsbyråerna genom att läsa den relevanta litteraturen, uppsöka information på byråernas hemsidor om de tjänster de tillhandahåller samt läsa ett mindre antal revisionsberättelser upprättade för mindre bolag de senaste åren. Mot bakgrund av ovanstående konstruerade vi sedan ett ramverk för intervjuerna (se bilagor). Eventuell anonymisering bestämde vi oss för att ta ställning till om ämnet fördes på tal. Den information vi har erhållit från byråerna har vi sedan använt vid utformningen av frågorna till de små bolagen. Då den öppna intervjumetoden vi valde att använda kan försvåra ett direkt jämförande av svaren
2.2.3 Utformning – De små företagen
Även vid intervjuerna med de små bolagen ville vi ogärna styra processen alltför mycket. Då de första intervjupersonerna ville anonymisera svaren, har vi valt att tillämpa det förfarandet på samtliga svar. Vid samtliga intervjuer informerades företagen om att svaren skulle komma att anonymiseras.
2.2.4 Genomförande
Samtliga intervjuer, utom en, ägde rum på respondentens arbetsplats och bedrevs i den semi- strukturerade form som tidigare bestämdes. Intervjuerna styrdes med samtalsområden snarare än standardiserade frågor. Respondenterna fick utrymme att fritt diskutera kring olika områden, något som säkerställde att många egna uppfattningar kom fram. Under intervjun fanns således tid för respondenterna att utveckla sina svar och ge större djup. Oftast följdes svar av följdfrågor, i syfte att utforska en tanke så långt som möjligt.
2.3 Metodkritik
Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader mellan synen på nyttan av tjänsten revision mellan revisorer och företag och att kunna dra generella slutsatser om ofta förekommande mönster och dess möjliga orsaker. Ett större urval av både revisorer och företag kunde ha gett oss en bättre grund för att kunna generalisera våra slutsatser, och en högre tillförlitlighet för desamma. Tidspress både gällande genomförande av intervjuer men också sammanställande, kodifiering och analys av dessa blev ett hinder. Även villigheten bland respondenter att ställa upp var genomgående låg och vi finner på grund av det ännu mer osannolikt att det slutgiltiga urvalet blev representativt.
De företag som ställde upp var alla av skiftande karaktär, såväl i verksamhet som i storlek.
Vid intervjuerna framgick vilken position respondenterna hade i företaget, och även dessa var av skiftande karaktär. Samtliga hade en bra insikt i företagets ekonomi och dess samarbete med revisorerna, men inte alla var ensamt ansvariga för denna. Vi har dock valt att använda oss av samtliga intervjuer då vi anser att alla våra respondenter har haft den insikten i det studerade ämnet att svaren har en tillfredsställande tillförlitlighet.
3. Teoretisk referensram
Referensramen nedan ska förse läsaren med en överblick om de teoretiska utgångspunkter som uppsatsen använder sig av. Här fastläggs den teoretiska grund som används vid analyserandet av den empiri som erhålls.
3.1 Revisorns roll
En revisor har flera arbetsuppgifter som ingår i sina åtaganden. Det mest uppenbara är att granska och skriva under de bokslut som de svenska aktiebolagen enligt lag måste sammanställa för sina verksamheter. En revisors roll är större än så, och revisionsbolagen erbjuder tjänster inom revision, skatt och rådgivning. En revisor ska granska företagets redovisning och styrelsens skötsel av företaget. Revisorn får inte själv sköta företagets räkenskaper, utan endast granska dessa. En revisor har skyldighet att anmäla redovisning som skiljer sig från de lagar och regler som finns, samt rena lagbrott som upptäcks under granskningen. Små företag granskas i regel bara i samband med årsbokslut. Större företag granskas däremot i flera steg dels eftersom det skulle bli alltför omfattande att granska allt efter årsskiftet och dels för att hinna upptäcka eventuella felaktigheter och problem på ett tidigt stadium. Granskningens upplägg beror på hur komplext uppdraget är. Ofta består upplägget av planering, förvaltningsrevision och bokslutsgranskning (Revisionsstandard i Sverige, 2002).
Innan granskningen påbörjas gör revisorn upp en plan för hur revisionen ska gå till.
Huvudsyftet med planeringen är att se till att revisionen går effektivt till och sker i tid. I planeringen bedömer revisorn bland annat vilka områden som är väsentliga att granska, och hur stor risk det är för väsentliga fel.
Den så kallade löpande granskningen görs av revisorerna under hösten. Med löpande granskning menar man bland annat förvaltningsrevision, då man granskar styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning, skatter och avgifter. Om det finns brister inom redovisningen av skatter och avgifter kan företaget få en oren revisionsberättelse. När man utför en löpande granskning analyserar revisorerna även resultat- och balansräkningen, och jämför mellan olika perioder. Genom att göra så, upptäcker revisorerna eventuella orimliga förändringar jämfört med tidigare år. I samband med att revisorn utför den löpande granskningen kartlägger och provar revisorerna även företagets system för interna kontroller.
Med detta menas de riktlinjer och rutiner som företagsledningen satt upp för att så gott som det går, säkerställa att verksamheten sköts effektivt och på rätt sätt. Man vill genom detta skydda sina tillgångar, att oegentligheter och fel förhindras och upptäcks samt att redovisningen är korrekt och komplett.
Bokslutsgranskningen görs för att följa upp den löpande granskningen, och det är vid bokslutsgranskningen som revisorerna granskar den slutgiltiga resultat- och balansräkningen.
Är kundens system för internkontroll effektiv, kan revisorn till viss del förlita sig på detta i bokslutsgranskningen. Om internkontrollen är opålitlig tvingas revisorn genomföra en mer detaljerad granskning av bolagets transaktioner och saldon. (Revisionsstandard i Sverige, 2002)
3.2 Vad innebär revision?
Revision är en i efterhand utförd oberoende granskning av redovisning och förvaltning under en viss tidsperiod (Johansson, Nyström och Rydström 1987). Revision handlar om att kritiskt pröva om den granskade verksamheten uppfyller de krav och normer utsatta för att skydda intressenterna.
Revision sker i samarbete med kunden. En revisor ska förutom att kritiskt granska företagets redovisning även fungera som bollplank för företagen. Detta kan vara en nytta för mindre ägarledda bolag, för att undvika en annars subjektiv bedömning av bolagets räkenskaper. Det är viktigt att en revisor följer de krav som är utsatta för att ge en korrekt bedömning av bolaget. En revisor ska vara opartisk, självständig, och objektiv vid fullgörandet av revisionsuppdraget. Dessa krav som ställs på en revisor ska även gälla de intressenter som finns i ett bolag (FAR SRS, 2008).
Eftersom en revisors arbete ska utföras oberoende, opartiskt, samt självständigt får en revisor inte utöva ett arbete som innebär ett väsentligt inflytande i ett bolag, eller ha personliga intressen i ett bolag som omfattas av revisorns granskning (Ibid).
Revision kopplas ofta ihop med bokslutsrapporter, årsredovisningar och företagsöverlåtelser.
Men revision ska även bidra till en effektivare konkurrens mellan företag, främst genom att företagen i större utsträckning tvingas följa de regler som finns. Genom detta blir det svårare för företag att dölja information vilket kan underlätta för nya företag att komma in på marknaden. De främsta intressenterna av revision i mindre bolag är företagets ägare och ledning, kreditgivare, kunder, leverantörer och samhälle (Andersson, 2005).
3.3 Revision i små bolag
Alla aktiebolag måste idag ha en godkänd eller auktoriserad revisor. Dock skiljer sig efterfrågan åt mellan större noterade aktiebolag och mindre onoterade aktiebolag, med endast ett fåtal ägare. Enligt Svanström (2006) behandlas de ur en revisionssynvinkel lika av lagen trots olika gällande regelverk och ägarförhållanden. Proportionerligt lägger mindre aktiebolag mer pengar på sin revision än större då arvodet inte alltid motsvarar företagets storlek, även den tid som företaget måste lägga ner på att ta fram underlag och ställa sig till förfogande för revisorn under granskningen kan bli dyr i längden. Personalstyrkan på ett mindre aktiebolag är ofta begränsad, vilket innebär att den dagliga skötseln av bolaget blir lidande under revisionen. Slutligen kan det ifrågasättas om en kontroll av att en ledning sköter sitt jobb, som sedan överlämnas till samma aktieägande ledning, är nödvändigt. (Wyett, 2000)
3.3.1 Rådgivningsrollen
Revisorn intar ofta en roll som rådgivare. Det ter sig naturligt att någon med goda yrkeskunskaper som redan är väl insatt i företagets verksamhet och ekonomiska situation är attraktiv när det handlar om rådgivning. Frågor om intern kontroll, tekniska redovisningsfrågor , skatter och införande av ekonomiska styrningssystem är alla exempel på områden där revisorn ofta kontaktas. Mest påtagligt är detta i de mindre företagen. Det är troligt att antalet korrekt utformade deklarationer som skickats in skulle sjunka drastiskt om man inte fick ”fråga revisorn”. Behovet är inte på något sätt begränsat till mindre företag, även stora företag kan ibland ha behov av kvalificerad hjälp på många olika områden. Särskilt de större revisionsbolagen besitter denna breda kompetens (FAR SRS, 2008)
Det viktigaste är att revisorns oberoende aldrig får ifrågasättas. På grund av detta anlitar större företag ofta separata revisionsbyråer för sina revisionsnära tjänster, vilket inte är lika vanligt för mindre företag. Det är då viktigt att revisorn aldrig deltar i rollen som aktiv beslutsfattare (FAR SRS, 2008).
3.3.2 För- och nackdelar med revision i små aktiebolag
Enligt en rapport, som Svenskt Näringsliv beställde av professorer Thorell och Norberg 2005 borde revisionsplikten avskaffas för små aktiebolag. Deras resonemang för detta bestod av ett
flertal slutsatser kring revision. Ett av skälen till att revision infördes från början var ägarnas behov av att övervaka ledningens förvaltning. En korrekt utförd revision säkerställer innehållet i årsredovisningen, tillsammans med förvaltningsrevisionen och ägarnas rätt att utse en revisor vid årsstämman. Problemet vid mindre bolag menar författarna är att de själva förvaltar bolaget. Det blir således ett lagstadgat krav på att kontrollera sig själv, då ingen utomstående har just den nyttan av revisionen.
De som använder sig mest av den granskade informationen i revisionsberättelsen är samhället och kreditgivare. Exempelvis banker kan kräva granskade bokslut för beslut om eventuella lån, om då företaget inte har regelbunden revision kan likvärdig tjänst beställas in för just det tillfället. Den mer samhällsnyttiga funktionen hos revisionen att förhindra ekonomisk brottslighet är också tveksam. Detta då individer som har avsikt att försnilla exempelvis skattepengar enklare kan välja annan företagsform (Thorell & Norberg, 2005).
Den del av revisionen där räkenskaperna granskas kan vara till nytta för företaget, likvärdig tjänst kan dock erhållas från en fristående redovisningskonsult, vilket inte utgör skäl för revision. Det faktum att andra mindre företag inom EU inte har det lagstadgade kravet på revision uppstår en konkurrensmässigt ofördelaktig situation i och med kostnaden för revisionen. Slutligen anser Thorell och Norberg att många av de nyttor som uppfylls av revision idag i framtiden skulle kunna beställas för specifika ändamål, och endast vid behov.
De finner inte tillräckligt starka bevis för att nyttan av revision som den ser ut idag överväger kostnaden för de privata företagen.
3.4 Förväntningsgap
Den första förekomsten av termen förväntningsgap var på 1970-talet, då Liggio beskrev den situation som uppkommer då användarna av ekonomiska rapporter har annorlunda förväntningar på en revisors uppgifter jämfört med revisorn (Porter, 1993). En kommission tillsattes 1974 med syfte att utreda om ett sådant förväntningsgap existerar mellan vad intressenter behöver eller bör förvänta sig och vad revisorn borde kunna eller bör göra.
Slutsatsen av utredningen blev att eventuella problem låg i revisionsberättelsen och brister som kan förekomma i den (Commission on Auditors’ Responsibilities, 1977). I förlängning
Porter ansåg att förväntningsgapet för det första var fel benämnt, där felet låg i att den definition av förväntningsgap som kommissionen använde var alltför snäv. Detta då den varken tog hänsyn till att revisorer kanske inte presterar så bra att de uppfyller de förväntningar och krav som har ställts eller att de då inte åstadkommer vad de rimligen kan och bör göra (Porter, 1993). Hon genomförde en studie om förväntningar och kom fram till att det snarare skulle heta förväntnings-prestationsgapet. Detta kunde sen delas in i två distinkta faktorer, rimlighetsgap och prestationsgap. Rimlighetsgapet åsyftar skillnaden mellan vad samhället förväntar sig och vad en revisor rimligen kan göra, prestationsgapet beskriver skillnaden mellan vad revisorn förväntar sig att samhället behöver och vad samhället rimligen kan förvänta sig. Prestationsgapet är sedan ytterligare uppdelat i två kategorier, otillräckliga standarder samt otillräcklig prestation. Det är den situation där det uppstår en skillnad mellan vad revisorn enligt lag är tvungen att göra och vad allmänheten rimligen förväntar sig att han eller hon ska göra som benämns otillräckliga standarder. När sedan allmänhetens uppfattning om revisorns prestationer skiljer sig från den förväntade kvaliteten på prestationerna uppstår den otillräckliga prestationen (Porter, 1993).
FAR SRS menar att ett prestationsgap uppstår på grund av att revisorns roll kan bli uppdelad.
Olika intressenter förväntar sig och har olika behov av revisorn. Denne har dock begränsningar i form av vad den får och kan göra. Det är när förväntningarna på vad som kan och får göras inte överensstämmer med verkligheten som ett förväntningsgap uppstår. Oftast förekommer det vid granskning av årsredovisningar, försäkring och obestånd (FAR SRS, 2008).
Öhman et al (2005) skriver i sin artikel om förväntningsgap och dess beståndsdelar. De menar att det är skillnaden mellan vad revisorn åstadkommer och förväntningarna som är förväntningsgapet. I huvudsak är det skillnaden i uppfattningar mellan revisorn och utomstående om vad som är revisorns skyldighet samt revisionens innehåll som ligger till grund för missuppfattningen. Revisorns uppgift är att kritiskt och oberoende granska ett företags redovisning för att prestera en revisionsberättelse på de granskade uppgifterna.
Många som använder den informationen uppfattar dock revisorns kontroll som en garanti för att inga fel förekommer, vilket är fel (Öhman et al 2005).
I huvudsak har tidigare studier behandlat det förväntningsgap som uppstår mellan revisorer och företag som beställer tjänsten. Vi vill undersöka huruvida skillnader föreligger i
uppfattningen om den tillförda nyttan mellan revisorer och granskade företag. Det kommer kanske inte att bli så mycket skillnader i uppfattningar på vad en revisors skyldighet är, men väl revisionens innehåll. Även prestationsgapets beståndsdel otillräckliga prestationer förväntas ha en större roll. Vi kommer att använda förväntningsteorin när vi analyserar intervjumaterialet i syfte att se vilka skillnader som föreligger, samt hur väl förväntningsteorin passar in på den undersökta situationen.
4. Revisorernas syn på nyttan av revision
Revisorer från tre ledande revisionsbolag har intervjuats om deras syn på revision och den nytta som de anser tillförs mindre företag. Vi presenterar revisorerna i den ordning som vi intervjuade dem, en efter en, följt av en sammanfattning. Även en kort sammanfattning av de åsikter som uttrycktes på respektive bolags hemsida redogörs för.
4.1 Öhrlings PricewaterhouseCoopers
Enligt sin hemsida hjälper Öhrlings PricewaterhouseCoopers (PWC) till att skapa trygghet och säkerhet för alla intressenter. De erbjuder företag konkret hjälp att identifiera problem och hitta rätt lösningar. Deras roll som kompetenta rådgivare understryks (www.pwc.se).
Revisorn vi intervjuade på PWC heter Tobias Albing. Han är godkänd revisor och har jobbat åtta år i den rollen. Albing jobbar med en bred kundkrets, allt från enmanskonsulter till börsnoterade bolag. I sin roll som revisor jobbar Albing både i team och som underskrivande revisor i fram för allt uppstartsbolag, där fokus ofta hamnar på deras finansiering.
4.1.1 Om nyttan av revision
Nyttan som Albing tycker att revision tillför bolagen varierar ofta mellan de olika företagen.
Det finns inget speciellt företag i en speciell bransch som alltid gynnas av revision, utan den upplevda nyttan kan i stället bero på hur väl företaget är skött och hur väl ägaren till företaget är receptiv till nya idéer och till ny information. Men revisorns roll skiljer sig mellan stora och små bolag. Vid granskning av små bolag, till exempel konsultbolag, blir rollen som revisor
Albing anser att kontroll inte alltid behöver vara den viktigaste delen av revision, dock utgör skatterådgivning en viktig del. Det finns ett lagstadgat inrapporteringskrav om oegentligheter gällande moms- och skattefrågor som leder till en oren revisionsberättelse. Detta ska undvikas så långt det går, men om det finns väsentliga fel som inte rättats till är revisorn skyldig att meddela detta i sin revisionsberättelse. Revisorerna använder sig av en analysmodell i syfte att upptäcka potentiella självgranskningshot. PWC har flera kunder där de både fyller rollen som redovisningskonsult och revisor, dock olika personer.
Vad gäller mervärde kände Albing att de större bolagen, jämfört med de mindre, både bättre förstod nyttan av revisionen och förväntade sig mervärden. Generellt ansåg han att en större granskning gjorde mer nytta än en liten, logiskt då riskanalys får anses grunda granskningsbehov. I stort kände han inte att kunderna hade några vanliga missuppfattningar om vad revisionen försökte uppnå. En viktig del i hur företagen uppfattar nyttan av revision beror på kontakten med företaget. Personkemi kan spela stor roll och ekonomiavdelningens kommunikation med ledningen kan påverkas av hur nyttan av revision upplevs.
Ett av huvudmålen som Albing har i sin roll som revisor, är att förbättra företagens möjligheter att verka och öka sin konkurrenssituation. Detta sker med löpande rådgivning om finansiering, skatteplanering etc. samt lösningar på problem som kan dyka upp med tidens gång. Det är därför viktigt för Albing att ha kontinuerlig kontakt med kunden och förse denne med bästa tänkbara lösningar när det behövs. Revisorer väljs på fyra år, sedan omförhandlas avtalet. Avtalet mellan revisor och kund kan avbrytas när som helst under tiden, dock är det vanligare att man har samma revisor och försöker reda ut de komplikationer som uppstår.
Ett vanligt fel som ofta upptäcktes vid granskning var bristande rutiner, något som var lättare att komma till rätta med i de nyare mindre bolagen där byrån varit inblandad från starten.
Ofta får företaget sätta sig ner och berätta om vad de har gjort det senaste verksamhetsåret, vilket kan vara ett bra sätt att diskutera för- och nackdelar med olika beslut. Ibland förekommande problem kan vara dåligt förda protokoll från styrelsemöten, något som försvårar granskningen och kräver djupare samtal.
Det personliga mötet är mycket viktigt, alla bolag som granskas av revisorn träffas för att ventilera sina synpunkter. I enmanskonsulter träffas parterna inte lika ofta men personlig
kontakt anses ändå vara viktig. En fördel med att vara störst är att en bred kompetens finns inom byrån, exempelvis experter på olika typer av affärssystem som kan utröna huruvida en faktureringsrutin är korrekt sammanställd med rättigheter etc.
4.2 Grant Thornton
Enligt sin hemsida är revision den bästa formen av kvalitetssäkring ett företag kan få.
Revisionen skapar trovärdighet och förtroende hos affärskontakter och banker, kvalitetssäkrar dina räkenskaper, ser till att du följer gällande lagar och regler samt minskar risker för ledare och ägare.
Revisorn hjälper till med rådgivning och fungerar som bollplank men kan också bidra med specialisttjänster och stor erfarenhet. Han hjälper också till med myndighetskontakter (www.grantthornton.se).
Fredrik Agerson heter revisorn som vi har intervjuat på Grant Thornton, där han har jobbat de senaste tio åren. Han är godkänd revisor vilket innebär att han har avlagt revisorsexamen, ett bevis som enligt revisorsnämnden ska säkerställa att man har tillräckliga teoretiska kunskaper för att utföra lagstadgad revision. Grant Thornton är, till skillnad från andra revisionsbolag, endast inriktade på ägarledda bolag.
4.2.1 Om nyttan av revision
Den upplevda nyttan av revision kan variera beroende på storlek och bransch. Konsultföretag som styrs av en enda person, och som har en omsättning under 5 miljoner gynnas inte i lika stor grad som stora bolag av revision. Ett exempel, som nämndes av Agerson är ett konsultbolag, med en ägare inom byggbranschen, där personen inte har några yttre intressenter som bank, eller långivare. Anledningen till detta är att man som en liten företagare har en bra överblick över bolag där ägaren kan alla rutiner, och endast ser revision som en kostnadspost. Dock inte sagt att revision i små bolag är omotiverat. Det finns viktiga anledningar för en revisor att granska bolagets redovisningar. En anledning kan vara att företaget är föremål för uppköp, en affär där köparen med all sannolikhet vill ha en kvalitetsstämpel som revision innebär innan affären går i lås.
För att få banklån kräver banken att bolaget är granskat av en revisor, och att en revisionsberättelse finns för tidigare räkenskapsår. Om detta inte finns, kan bolaget tvingas anlita en revisor som går igenom 3 års redovisning, något som både är omfattande och kostsamt. Bättre är då att jobba proaktivt och göra rätt från början, vilket kan visa sig vara mer lönsamt och kostnadseffektivt. Dessutom kan en revisor granska skattekostnader och välja optimala lösningar för kunden, en välbehövlig hjälp som knappast skatteverket kommer att assistera ägaren med. Det kan vara felaktigheter som gynnar kunden, till exempel kanske kunden betalar för hög moms. Ofta har de mindre ägarledda bolagens ägare sin privata plånbok starkt kopplat till företaget, varför det är viktigt att en oberoende part som revisorn granskar bolaget och motverkar kreativ bokföring.
Mindre bolag kan uppleva mest nytta med revisorn i fråga om rådgivning. Mindre bolag har per automatik en mindre komplex verksamhet där en person har full insyn i vad som sker i bolaget.
Ett alternativ till en slopad revisionsplikt skulle kunna vara att ha en lightvariation av revision.
Mindre bolag skulle kunna ha ett standardprogram eller en checklista för att minska revisionskostnaden och underlätta omfattningen av tjänsten revision. En anledning till att revisionsplikten avskaffas kan ha att göra med att kostnaden för de små bolagen blir en betydande summa av bolagets omsättning. Man vill genom slopandet av revisionsplikten öka konkurrenskraften hos bolagen, inte minst internationellt där revisionsplikten redan försvunnit. En missuppfattning som kan uppstå bland människor som inte är insatta i ämnet är begreppsförvirring med begreppen redovisning och revision.
En anledning till att många bolag väljer att behålla sin revisor trots att revisionsplikten slopas är att man vill göra rätt för sig. Det känns tryggt att ha en expert att fråga om hur man bäst redovisar sin verksamhet.
Arvodet är en viktig del. Det är viktigt för kunden att förstå vad man betalar för. Ett arvode består inte bara av en underskrift utan även finansiell rådgivning, tilläggstjänster, behovsanalys och expertis som skapar mervärde för kunden. Ofta sker arvoden på löpande basis. En revisor utför sitt arbete enligt uttrycken väsentlighet och risk. Detta innebär att man som revisor inte kollar allt utan försöker vara effektiv i sitt arbete och man tittar på helheten.
Nyttan för kunden kan vara att man arbetar tillsammans proaktivt, och håller en bra kontakt.
4.3 KPMG
Fokus för KPMG med ägarledda företag är en nära och långvarig relation. De följer med i både med- och motgång och blir därför en viktig rådgivare och dialogpartner. De tillhandahåller ett brett spektrum av specialister inom revisionsnära rådgivning, exempelvis skatterådgivning.
De ser det som sin uppgift att hjälpa företagare att uppnå en effektiv verksamhet. Ett tydliggörande av verkligheten genom att kartlägga konsekvenser och risker gör att möjligheter uppenbarar sig för företagen (www.kpmg.se).
En av de revisorer på KPMG som har flest företag att övervaka heter Bo Ribers, det är också honom vi har intervjuat. Han är auktoriserad revisor och jobbar med både ägarledda företag och börsbolag. Han anser att det roligaste med att vara revisor är att bidra med kunskap som gör att företaget går bättre.
4.3.1 Om nyttan av revision
Det huvudsakliga området som avgör hur stor nytta ett bolag har av revision beror till stor del på kunskapen och kompetensen hos ägarna. Dock ger revision alltid en kvalitetsstämpel vilket garanterar att inga väsentliga fel finns i bolagets räkenskaper. Detta leder till en ökad trygghet för samtliga intressenter, och ger en mer rättvis bild av företaget. Ribers agerar, liksom de flesta revisorer, ofta som ett bollplank som hjälper företagen med frågor kring hur företaget ska redovisa sina räkenskaper. Det finns ofta en kontinuerlig kontakt mellan Ribers och hans kunder. De största nyttorna som revisorn anser att revisionsbolagen ger, är skatterådgivning.
Med detta menas hur man ska redovisa skatt och vad man får göra avdrag för. En annan viktig punkt är vägledning om hur man sköter sin verksamhet. Man tittar på internkontroll, exempelvis om företaget fakturerar ut alla betalningar, det vill säga om man har koll på sin verksamhet. Vissa företag har mer nytta av revision än andra och vissa ägare kan vara mer öppna för nya idéer från revisorer än andra företagare. Vissa företag anlitar en konsultbyrå för tips och råd om hur man ska sköta sin verksamhet. En revisor behöver ingen ”startsträcka” i
Revision minskar risken i en verksamhet. Ett bolag har ofta många intressenter, bank, långivare, leverantörer m.fl., varför revision är viktigt. Det ger en kvalitetsstämpel och skapar ett mervärde för kunden.
En revisor bör jobba förebyggande och tillhandahålla så kallad aktivrevision där man inte väntar på att kunden ska ringa upp och ta kontakt. Om revisorn hittar nya möjligheter för bolag tar denne kontakt med företagen och ger sitt förslag. Bieffekten av revision är att det leder till en effektivare verksamhet, det är den indirekta nyttan. Den direkta nyttan är rådgivning och den kvalitetsstämpel som en revision innebär.
Vid debitering av arvode är det viktigt att tala om för kunden vilka procedurer som revisorn gjort och inte skriva ut en faktura på ett visst belopp. Arvodet ska istället delas upp i olika kategorier så att kunden enklare förstår vad revisorn gjort och vilka moment som ingår.
4.4 Sammanfattning av revisorernas syn
4.4.1 Revision i mindre bolag
Den upplevda nyttan av revision varierar från företag till företag och mellan branscher. Vissa bolag och vissa branscher har naturligt större nytta av revision framförallt om bolaget är i stort behov av yttre granskning. Det är kompetensen hos de som styr bolaget, ägarna, som avgör hur stor nytta som bolaget har av revision, det är alla de intervjuade revisorerna överens om.
Inom revision tittar revisorn på brister i rutiner och ger alternativa lösningar att arbeta utifrån.
Därför kan revisorn i bolag som sköts på ett bra sätt, ha en mindre roll och kan vara av mindre vikt än i bolag som sköts dåligt.
Enmansföretag med en låg omsättning gynnas inte i lika stor grad som stora bolag av revision.
Anledningen till detta är att man som en liten företagare har en bra överblick över bolag där ägaren kan alla rutiner. Dessutom är antalet intressenter i bolaget färre. En revisors viktigaste uppgift i små bolag kan vara att agera som rådgivare och bollplank. Det finns dock andra anledningar för en revisor att granska de små bolagen. I mindre ägarledda bolag är det vanligt att ägaren har sin privata plånbok kopplat till företaget. Därför är det viktigt att få in en oberoende part som granskar bolaget och motverkar kreativ bokföring.
4.4.2 Nytta: rådgivning
I en revisors tjänst ingår rådgivning. En kund kan kontakta sin revisor vid frågor angående sin verksamhet. Om frågan är av den karaktär att revisorn kan besvara frågan direkt brukar revisorn inte kräva något extra i arvode för att bistå som rådgivare. Om frågan från kunden behöver granskas närmare och således kräver extra uppmärksamhet från revisorn, kan denne ta ut arvode för att lösa uppgiften.
Som tidigare nämnts har inte enmanskonsulter lika stor nytta av revision som större företag.
En revisor har kontinuerlig kontakt med sina kunder, i alla fall enligt revisorerna. Detta för att stämma av företagarnas verksamhet. En annan anledning till den kontinuerliga kontakten är enligt revisorerna för att agera som rådgivare och vara ett bollplank (Agerson). Denna syn på revision hos mindre företag delas även av Albing.
4.4.3 Nytta: minimera kostnader
Revision kan få företag att minska sina kostnader. Detta kan ske genom att revisor granskar skattekostnader och dessutom kan bidra med en kunskap om hur man kan minska felaktigheter inom redovisningen. Det kan vara så att kunden betalar högre moms än vad som är nödvändigt, utan att veta om det. En revisor kan också minska bolagets kostnader genom att se över arbetsgivaravgifter och granska om företaget har rätt till nedsatta avgifter för sina anställda.
4.4.4 Nytta: granska bristande rutiner
I en revisors arbete ingår att granska bristande rutiner i bolaget. Ofta vill man ha fler än en intern kontroll i bolaget för att minska en annars subjektiv syn på bolagets interna arbete.
Det är vanligt att en revisor har synpunkter på rutiner när bolag granskas. De bristande rutiner som hittas, är lättare att rätta till om revisorn har löpande kontakt med företaget, och om företaget haft revisionsbolaget från början.
4.4.5 Nytta skatterådgivning
Det är inom skatterådgivning som revisorerna bidrar till störst nytta för bolagen. Anledning till detta är att det är komplext och att revisorer har expertkunskap inom ämnet.
5 Företagens syn på nyttan av revision
5.1 Företag A
Företag A är ett miljöföretag som i 15 år har sysslat med hämtning och bearbetning av både industri- och miljöavfall. De är aktiva i hela Uppland och har i dagsläget runt 60 anställda.
Från början avknoppat från ett kommunalt bolag är idag ägandet fördelat på fem ägare, som inte längre deltar aktivt i företagets ledning. Andersson är ekonomichef för företaget idag, efter att tidigare ha arbetat som konsult i ekonomifrågor i ett år. Dock klargörs att på kontoret sköts mycket gemensamt, och det är snarare ett team som jobbar med olika frågor än alla var för sig.
Företaget har sedan starten haft samma revisionsbyrå, som är en av Sveriges fyra största.
Andersson menar att nu så har det mest blivit en vana att ha kvar dem. En fördel med det långa samarbetet har varit att det äldre affärssystemet som företaget använder, ett komplicerat och samtidigt bristfälligt system som de dragits med i många år, ibland inte går att få nödvändig information ifrån. Då revisionsbyrån har en person som är förtrolig med just detta system och inser begränsningarna har det underlättat samarbetet. Den huvudsakliga kontakten sker i samband med bokslutsbesöken, som inte är särskilt många. I övrigt sker under året en begränsad kommunikation, där främst frågor om moms och skatt diskuteras. Här menar att Andersson att man inte får vara ”dumsnål”, det är ibland viktigt med expertis. Dock gör arvodet att timlönen för revisorn är dyrare än företagets timlön, vilket föranleder ett arbetssätt som går ut på att enbart presentera den väsentliga informationen, och inte ytterligare onödigt material som måste granskas. Att resultatet blir en ren revisionsberättelse ser han som viktigt då upphandling av den sortens stora avtal om företaget sysslar med kräver det.
Det faktum att ett lagstiftat krav om en kontroll av att man följer andra lagstiftade krav finns, anser Andersson att revisorer ibland blir en slags statens förlängda arm. I huvudsak menar han att hela regelverket för mindre bolag, särskilt kring beskattningsunderlag och konkurser, är
alldeles för invecklat. Samtidigt som kraven på att få starta ett bolag är för låga, här efterlyser han möjligen någon form av grundläggande utbildning, kanske ett tillståndssystem likt utskänkningstillståndet.
Man har ett personligt ansvar för sitt företag, man känner bäst dess verksamhet och gör man något olagligt i sin verksamhet blir det en rättssak. Här spelar det mindre roll om revisionsberättelsen är påskriven, Andersson har själv varit med om att underleverantörer konkursat på grund av misskötsel, självklart med en påskriven revisionsberättelse. Han efterlyser en något mindre krävande from av granskning, kanske något där bara skatt och moms undersöks noga. Han drar gränsen vid fakturakontroll och har svårt att se nyttan i pekpinnar om hur de sköter sina egna utstående pengar.
5.2 Företag B
Respondent Svensson är delägare i bolaget tillsammans en person till, uppdelat så att den andra personen sköter verksamheten och han har hand om ekonomin och det administrativa.
Företaget sysslar i huvudsak med utbildning av projektledare. De etablerades i Uppsala 1997 och har expanderat till två andra städer, företaget har idag åtta anställda. Svensson hade tidigare jobbat som ekonomichef inom ett stort internationellt bolag innan han köpte ut dåvarande delägare i företag B. I samband med ägarövergången flyttades också all hantering av ekonomin ifrån den tidigare anlitade bokföringsbyrån.
De har sedan starten använt en av de fyra största revisionsbyråerna i Sverige, där de anser att de har en bra kontakt med ansvarig revisor. Den huvudsakliga kontakten sker i samband med bokslut och sammanställning av årsredovisning. Det är någon gång i september eller oktober som det arbetet först börjar planeras och årets händelser diskuteras. I övrigt förekom sporadisk kontakt under hela året, främst vid frågor om moms och skatteredovisning, där revisorns breda kompetens nyttjas. Företaget har aldrig haft en oren revisionsberättelse, något som dock inte anses som jätteviktigt.
Revision anser företaget är en dyr tjänst, som icke står i proportion till det som åstadkoms. Ett missnöje handlar om att fakturan för revisionstjänsten oftast är väldigt ospecificerad. Oftast
stadigt närmat sig den situation där den granskade redovisningen ej nämnvärt avviker från den inlämnade, har de svårt att förstå att revisionen inte samtidigt blivit billigare. Misstankar om schablonberäkning av avgiften på omsättning eller andra nyckeltal misstänks.
Då de inte vet hur mycket av avgiften avser löpande rådgivning, och tanken på en löpande taxameter finns, händer ofta att de i första hand kontaktar sin bank eller skattemyndigheten för att få svar. Detta trots bristande kvalitet på svar från skattemyndighetens svar som ofta är
”raka men torra.” De anser vidare att trots revisorns djupa kunskap om gällande regler och lagar är granskningen ingen garanti för att fel inte undviks. Något som vid en skatterevision oundvikligen kommer fram. Helst skulle en mellantingstjänst finnas, mellan granskning och ingenting. Förslagsvis något där skatt och moms behandlas ordentligt, men resterande material högst översiktligt
5.3 Företag C
Nilsson i företag C började sin nuvarande anställning 2002. Han jobbar med ekonomi på företaget och har en begränsad kontakt med sin revisor. Revisorn som företaget har, är densamma som företaget haft sedan han började på företaget.
Nilsson är den som har mest kontakt med revisorn av alla som jobbar på företaget. Han tycker att det fungerar bra med revisorn och bollar frågor med revisorn, ofta kring skatt och moms.
Han har fått mycket hjälp från sin revisor och känner att han kan ringa revisorn så fort han stöter på problem. En revisor kan vara till stor hjälp med översiktbilden.
Han anser att de tjänster som revisorn tillför är till stor nytta men att det är dyrt att få hjälp.
Han försöker att göra så mycket arbete själv kring bokslut, och inte lämna bort så mycket som han gjorde tidigare. Trots detta anser han inte att kostnaden för revision har sjunkit vilket han är förbryllad över. Han anser att revision är värd den kostnad som uppstår. Det är främst skatterådgivning som är den största nyttan som revisorn bidrar med. Vissa använder revisorn som rådgivare kring lönsamhetsfrågor men detta är ingenting som företaget använder sig av.
Revisorerna är dåliga på att specificera fakturor. De fakturorna som företaget har granskas av revisorn till punkt och pricka, men de fakturor som revisorn skickar är inte alls specificerade.
På den punkten vill Nilsson att revisorerna ska bli bättre. Han anser inte att han har full
inblick i vad revisorn gör, fram för allt, mer exakt vad revisorn tar betalt för. Ett missförstånd som han haft tidigare var hur aktiv en revisor behöver vara. Tidigare hade företaget revisorn med på alla bolagsstämmor, och beslut. Detta blev inte bara dyrt, dessutom ansåg man att revisorn inte var nödvändig i frågor som rörde personalfrågor och medarbetarna. Man har funderat på att byta ut revisorn men det är enklare att låta saker vara som de tidigare är.
Även om revisionsplikten skulle avskaffas skulle man ha kvar revisorn, dels för att man tycker att han bidrar med nytta kring företaget och dels för att intressenter kring företaget skulle kräva det. De intressenter som finns är bland annat bank och långivare. Nilsson ringer ibland till skatteverket med frågor kring skatt och moms, för att minska revisionskostnaden.
Det är inte heller alltid som skatteverket kan eller vill svara på alla frågor kring företagets skatt och momsfrågor.
5.4 Företag D
Den sista intervjun var en telefonintervju med en av de två huvudägarna på företag D.
Företaget är ett litet konsultföretag med fem anställda, som jobbar mot den offentliga sektorn.
Dess kärnområde är kunskaper om regional utveckling och tillväxt, där man genomför branschanalyser och omvärldsanalyser.
Eftersom företaget är litet med få anställda låter man en extern person sköta företagets ekonomi, allt från lönefrågor till avdrag. Företaget anser att de har två revisorer, en auktoriserad revisor och en person som har erfarenhet och en bred kunskap om hur man sköter redovisningar och allt som rör ekonomin inom ett företag, en slags internrevisor. Denna person är man väldigt nöjd med, eftersom han anser att hon besitter alla de kunskaper som krävs för att sköta företagets ekonomi. Han har kontakt med denne ”internrevisor” ett par eller någon gång i veckan. De enda ekonomifrågorna som sköts inom företaget är faktureringar, alltså in och utbetalningar. För mer komplicerade frågor vänder sig företaget till sin auktoriserade revisor, som har en bredare kunskap om frågor kring skatt och moms.
Intervjupersonen anser att revision är en nödvändig kostnad bland annat eftersom det finns revisionsplikt. Han är positiv till de tjänster som revisorn kan bistå med, även om han inte
Han anser att det räcker med sin vanliga revisor eftersom hon har gör allt som en auktoriserad revisor skulle göra, även om hon inte har befogenhet att skriva under bokslutsrapporter.
5.5 Sammanfattning av företagens syn
Alla företagen som intervjuades är positiva och har en bra kontakt med sin revisor.
Intervjupersonerna känner att de kan ringa sin revisor så fort de har frågor kring redovisning.
Den största nyttan som revisorerna bidrar med är sin expertis inom framför allt skatterådgivning, och frågor rörande moms. En revisor har ett bredare register än så, och kan svara på frågor om företagets lönsamhet, men detta tycks vara en tjänst som bolagen drar sig från att utnyttja. Anledningen till detta är i de flesta fall att man anser att kostnaden och arvodet till revisorn blir alltför hög varför man begränsar sin kontakt med revisorn. I många av bolagens fall har man inte kontakt med sin revisor oftare än en till två gånger per år, veckorna efter årsskiftet, när boksluten ska sammanställas. Vid frågor kring revisorns arvode är alla de intervjuade bolagen enade om att tjänsten för revision är dyr. De flesta av bolagen nämner också att fakturorna skickade från revisorn är ospecificerade, där varken antalet timmar eller inom vilka områden kostnaden avser, finns med. Detta är något som många av intervjupersonerna vill ha redovisat på fakturan, och man tycker det är konstigt att revisorerna kritiskt granskar bolagens fakturor noggrant men själva skickar fakturor som inte är specificerade.
En revisor väljs på fyra år men kan när som helst sägas upp av båda parter. Den generella uppfattningen är att bolagen verkar vara nöjda med sina revisorer och även om man funderat på att byta revisor gör man inte det för att det är lättare att ha kvar saker och ting som det redan är. Samtliga bolag ansåg de visste vad de kunde förvänta sig av sin revisor.
6. Analys
För att underlätta analysen av det empiriska materialet har vi valt att sammanfatta de viktigaste punkterna i den teoretiska referensramen, och utgått från dessa punkter:
Revisorns roll som strategisk rådgivare och nyttoskapare åt företagen.
Revisorns agerande och roll som nyttoskapare inom förvaltningsrevision.
Kostnaden för revision.
Förväntningsgap mellan företagen och revisorerna.
6.1 Analys
I en revisors arbetsuppgifter ingår att granska företag och bistå med rådgivning.
Det är företagens kunskap som avgör hur stor betydelse en revisor får i företaget, och detta är något som samtliga intervjuade revisorer är ense om. Det finns inget speciellt företag i någon speciell bransch som alltid är mer beroende av en revisor. Allt avgörs enligt revisorerna, på hur väl insatta företagarna är i de frågor som revisorn kan bistå med. Detta tycks spegla våra resultat från företagarna. Eftersom alla intervjupersonerna i företagen besitter olika mängd kunskap, och är öppna för yttre förslag varierar också revisorns omfattning i företagen.
6.1.1 Rådgivning
Intervjuerna vi har gjort med företag och revisionsbyråer stärker våra teorier om att en revisor utför ett par centrala arbetsuppgifter som de små aktiebolagen har nytta av. Det är framförallt förvaltningsrevisionen och skatterådgivning som företagen ansåg vara den största nytta som revisorn tillför till bolaget.
Innan vi kom till revisionsbyråerna hade vi teorin om att revisorn ofta bistod med olika typ av rådgivning till små aktiebolag, dels på grund av informationen på revisionsbyråernas hemsidor. När vi intervjuade revisionsbyråerna fick vi intrycket av att de ofta bistod med
som får någon att bolla frågor med, inte bara inom skattefrågor utan även beslut som rör företagens sätt att agera. Denna uppfattning delades av de företag vi intervjuade, men det visade sig att ingen av företagarna hade kontinuerlig kontakt med sin revisor i frågor som rör förbättring av företagets löpande verksamhet, så som förbättrad lönsamhet.
Om företagen skulle vilja ha rådgivning är det naturligt att man vänder sig till revisionsbyråerna då dessa har en fördel jämfört med andra konsultfirmor. Revisorerna är redan är insatta i verksamheten och kan snabbt agera. Jämfört med externa konsulter som har en längre startsträcka då de måste sätta sig in i företaget först. Samtliga mindre bolag som intervjuades var positivt ställda till möjligheten att ha en begränsad revision. Förslagsvis skulle enbart skatt- och momsfrågor granskas, och syftet skulle vara en ökad säkerhet i förhållandet mot staten.
6.1.2 Förvaltningsrevision
Intervjuerna med revisionsbyråerna och företagen gav svar på frågor vi hade kring förvaltningsrevisionen i små aktiebolag. Små företag granskas i regel endast i samband med årsbokslutet, i slutet av året. Eftersom de aktiebolag vi intervjuade endast träffar sina revisorer när boksluten skall granskas sker det mesta av kontakten med revisorn i slutet av året. Detta gör att revisorernas arbete till viss del är säsongsbetonat, i alla fall med mindre aktiebolag.
Dock består en revisors arbete också av att planera hur revisionen skall gå till.
När vi intervjuade revisorerna fick vi veta att de inte granskar allt i ett företag, utan istället bedömer vilka områden som är väsentliga att granska och hur stor risk det är för väsentliga fel. Ribers var den enda av de revisorer vi intervjuade som underströk hur viktigt det är att jobba proaktivt. Han borde veta, eftersom han var den mest erfarna revisor vi hade kontakt med. Med att jobba proaktivt menar Ribers att man själv tar kontakt med företagen och att man hela tiden tittar på lösningar som kan gynna dem. Ingen av de andra revisionsbyråerna sade uttryckligen att man jobbade proaktivt, dock var det inte ett av samtalsområdena som vi föreslog. Hade vi frågat om detta hade, kan man anta att samtliga valt att säga att det var så man jobbade.
En anledning till att företagen använder sig av en revisor som granskar företagets räkenskaper är att dess intressenter i företaget kräver detta. Ju fler intressenter, desto större anledning att
