Vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient inom hemsjukvården
En litteraturstudie
The nurse-patient relationship within the home health care A litterature study
Elisabeth Ödman Julia Widlund
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå 15hp
Handledare: Elenor Jakobsson och Elisabeth Kling Examinerande lärare: Anna Enblom
Datum: 7/11-2018
SAMMANFATTNING
Titel: Vårdrelationen inom hemsjukvården
Engelsk titel: The nurse-patient relationship within the home health care Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Elisabeth Ödman och Julia Widlund
Handledare: Elenor Jakobsson och Elisabeth Kling Sidor: 31 sidor + bilaga
Nyckelord: Vårdrelation, hemsjukvård, patient, sjuksköterska
Introduktion: En god vårdrelation gynnar både patient och sjuksköterska. Patienten kan få en bättre upplevelse av vården och sjuksköterskan kan lättare individanpassa vården. En stor del av sjukvården bedrivs i hemmiljö och därför är det viktigt att belysa vårdrelationen i hemsjukvården.
Syftet var att belysa vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient inom hemsjukvården.
Metoden som användes till litteraturstudien var Polit och Becks (2017) nio steg. Först skapades ett syfte och därefter valdes relevanta databaser och sökord ut. Artiklarna lästes, analyserades och granskades. Slutligen sammanställdes ett resultat som bestod av 10 kvalitativa artiklar med medelhög eller hög metodologisk kvalitet som svarade mot studiens syfte.
Resultat: I resultatet framkom det att patienter uppskattade personliga vårdrelationer och att sjuksköterskor försökte uppnå en kombination mellan personlig och professionell vårdrelation.
Patienter uppskattade delaktighet, tillit, kontinuitet och ett gott bemötande av sjuksköterskan i vårdrelationen. Resultatet utgjordes av 2 huvudteman: uppfattningar av vårdrelationen och komponenter i vårdrelationen samt sex underteman: personlig vårdrelation och professionell vårdrelation, trygghet och tillit, personliga egenskaper hos sjuksköterskan, delaktighet i vårdrelationen, samt närvaro och tid.
Slutsats: I resultatet framkom att patienter och sjuksköterskor kunde se vårdrelationen som personlig, professionell eller bådadera. Patienter ansåg att sjuksköterskans personlighet, tillit, kontinuitet, respekt och delaktighet var viktiga faktorer i vårdrelationen.
Innehållsförteckning
Introduktion ... 4
Hemsjukvård ... 4
Vårdrelation ... 5
Tillit ... 5
Kommunikation ... 5
Interaktion ... 6
Omvårdnad ... 6
Sjuksköterskans ansvar i omvårdnaden ... 7
Problemformulering ... 8
Syfte ... 9
Metod ... 9
Litteratursökning ... 10
Urvalsprocess ... 12
Databearbetning... 12
Forskningsetiska ställningstaganden ... 13
Resultat ... 14
Uppfattningar av vårdrelationen ... 14
Personlig vårdrelation ... 14
Professionell vårdrelation ... 16
Komponenter i vårdrelationen ... 18
Trygghet och tillit ... 18
Personliga egenskaper hos sjuksköterskan ... 19
Delaktighet i vårdrelationen... 19
Närvaro och tid ... 20
Diskussion ... 21
Resultatdiskussion ... 21
Metoddiskussion ... 25
Klinisk betydelse ... 26
Förslag till fortsatt forskning ... 26
Slutsats ... 27
Referenser ... 28
Bilaga 1. Artikelmatris...25
4
Introduktion
Vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient är grunden i omvårdnaden och omvårdnadsprocessen (Eriksson 2004). Inom hemsjukvården är det viktigt med en god vårdrelation då relationen ofta pågår under en längre tid samt utförs i patientens eget hem. I en god relation mellan sjuksköterska och patient ges det möjlighet för båda parter att växa som människor. Omvårdnad som inte grundas på en relation är endast ett utförande av en rad uppgifter (Eriksson 2004). En god relation gynnar båda parter och kan ge patienten en bättre upplevelse av vården samt göra att sjuksköterskan har det lättare att individanpassa omvårdnaden (Strandås & Bondas 2017).
Hemsjukvård
Socialstyrelsen (2012) definierar hemsjukvård som “hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden”. Hemsjukvård kan bedrivas i ordinärt boende, särskilt boende samt i daglig verksamhet. Närmare 400 000 patienter i Sverige nyttjar kommunala hälso-och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende eller särskilt boende (Socialstyrelsen 2017). I hemsjukvård ingår medicinska insatser, omvårdnad, habilitering samt rehabilitering som utförs av legitimerad eller delegerad sjukvårdspersonal (SFS 1997:14).
Vård i hemmet regleras av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2017:30) vars syfte är att främja hälsa samt att alla människor i Sverige ska få vård på lika villkor. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde samt att de som är i störst behov av vård ska ges företräde i vården (SFS 2017:30).
Vårdrelationen i hemsjukvården skiljer sig från vårdrelationen på sjukhus då sjuksköterskan lämnar den offentliga sfären och kliver in i patientens frizon. Vårdrelationen i hemmet är i större uträckning på patientens villkor än på sjukhus, och sjuksköterskan behöver uppfylla patientens förväntningar för att bli accepterad i hemmet (Bowers 1992). Patienter i hemsjukvården har ofta samma sjuksköterska under en längre tid, vilket skapar möjlighet att utveckla en vårdrelation.
Patienter med god vårdrelation till sjuksköterskan känner ett större behov av att visa uppskattning till sjuksköterskan genom att visa följsamhet och delaktighet i deras vård (Strandås & Bondas 2017).
5
Vårdrelation
Det finns krav om att i alla vårdsammanhang främja en god kontakt mellan personal och patient.
Detta ska i största möjliga mån utformas och genomföras i samråd med patienten ([HSL]
2017:30).
Vårdrelationen kan inte likställas med en privat relation eftersom sjuksköterskan har ett större ansvar och det är patienten som står i fokus. I patientens relation till sjuksköterskan ska det finnas utrymme för att uttrycka sina behov, problem och begär. En vårdrelation verkar hälsobringande eftersom att den gör det möjligt för utveckling för både patient och sjuksköterska (Björck & Sandman 2007). Eriksson (2004) beskriver att alla människor har olika personlighetsdrag och därför behöver omvårdnaden individualiseras och utgå från varje enskild individs egenskaper. När patienterna har möjligheten att dela med sig av deras personliga erfarenheter skapas möjlighet för sjuksköterskan att individanpassa omvårdnaden (Strandås &
Bondas 2017).
Tillit
Enligt svenska akademins ordbok betyder tillit förtroende och förtröstan (Svenska Akademiens ordlista över svenska språket 2015). Tillit kan även beskrivas som övertygelse om någons omtanke eller kärlek i förhållande till personen i fråga (Svenska akademiens ordbok 2009).
Förtroende mellan parter byggs upp över en tid. Vid skapandet av förtroende för en person ökar risken för sårbarhet eftersom förväntningar på personen finns (Hupcey et al. 2001). Thom och Cambell (1999) identifierade sju olika faktorer för sjukvårdspersonal att förhålla sig till för att främja tillit. Dessa sju faktorer var grundlig utvärdering av problem, förståelse för varje enskild individs erfarenheter, uttrycka vilja att vårda, tillhandahålla lämplig och effektiv medicinsk behandling, kommunicera tydligt, bygga en relation samt att vara ärlig och respektfull mot patienten.
Kommunikation
Enligt W. Balzer-Riley (1996) innebär kommunikation ett ömsesidigt utväxlande av mening mellan mottagare och förmedlare. Det finns två typer av kommunikation, verbal och icke-verbal kommunikation. Verbal kommunikation förmedlas genom ord, tonläge och talhastighet. Icke- verbal kommunikation uttrycks genom ögonkontakt, ansiktsuttryck och kroppsspråk. I en interaktion mellan exempelvis sjuksköterska och patient är båda personer både mottagare och förmedlare. Då den ena parten kommunicerar verbalt kommunicerar den andra parten icke- verbalt, exempelvis genom att hålla ögonkontakt och att nicka instämmande (W. Balzer-Riley
6 1996). Sjuksköterskan ska kunna kommunicera med patienten på ett lyhört, respektfullt och empatiskt sätt (Svensk sjuksköterskeförening 2017).
Interaktion
Jangland et al. (2010) presenterar fyra olika steg som tillämpas när sjuksköterskan interagerar med patienter. Dessa steg är sammankopplade och bygger på varandra. Det första steget är att sjuksköterskan fokuserar på den medicinska behandlingen, vilka arbetsuppgifter som ska utföras och ser inte patienten som en person. Sjuksköterskan interagerar endast med patienten genom att prata om medicinsk behandling och det är upp till patienten att inleda andra samtalsämnen. Det andra steget utgår från att sjuksköterskan ser patienten som en kund och vill ge information, service samt samordna vården på ett sätt som gynnar patienten. Sjuksköterskan lägger vikt i serviceaspekten av interaktion och förmedlar information mellan läkare och patienten och dennes anhöriga. I det tredje steget ser sjuksköterskan patienten som en enskild individ och fokuserar på att hjälpa och stödja patienten. Sjuksköterskan är flexibel och jobbar för att hitta rätt nivå för kommunikationen med patienten och dennes anhöriga genom att tillämpa klinisk erfarenhet och kunskapen att tolka kroppsspråk. Detta leder till att sjuksköterskan kan etablera goda relationer med patienten och anhöriga. Det fjärde steget utgår från att sjuksköterskan ser patienten som en individ med individuella behov och resurser och bjuder in patienten till att vara delaktig i omvårdnaden. Sjuksköterskan interagerar genom att ge patient och anhöriga möjlighet att engagera sig i konversationer genom att ställa öppna frågor, bekräfta att de förstått information samt deltar i samtal även om det upplevs som känsligt eller obekvämt. Det första steget blir begränsat i interaktionen med patienten då endast uppgiften står i fokus medan patienten spelar den centrala rollen i de andra tre stegen. För att uppnå det fjärde steget krävs det att sjuksköterskan har förståelse att fokusera på flera aspekter av vårdrelationen beroende på situation (Jangland et al. 2010).
Omvårdnad
Enligt Eriksson (2004) är syftet med omvårdnadsprocessen att uppnå optimal hälsa för patienten, vilket alla vårdaktiviteter strävar efter. Omvårdnadsprocessen består av fyra olika faser som utgör en problemlösningsprocess. Faserna är uppskattning (kartläggning), planering, förverkligande och utvärdering. Omvårdnadsprocessen en interaktiv process där sjuksköterskan och patienten är i interaktion med varandra i omvårdnadsprocessens olika faser. Patienten är också i interaktion med omvärlden, miljön och samhället. Det är relationen mellan patient och sjuksköterska som utgör kärnan i omvårdnadsprocessen och relationen ligger som grund för de
7 verksamma hälsoprocesserna hos patienten. Det är i relationen till sjuksköterskan som patienten får chans att vara delaktig i omvårdnadsprocessen. Omvårdnadsprocessens kärna är oförändrad oavsett situation medan omvårdnadsprocessens faser omformas beroende på aktuell vårdsituation. En god vårdrelation ger ofta en fungerande omvårdnadsprocess (Eriksson 2004).
Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) har en legitimerad sjuksköterska ansvar att leda omvårdnadsarbetet med hjälp av omvårdnadsprocessen. Det betyder att sjuksköterskan ansvarar för bedömning, diagnostik, planering, genomförande och utvärdering av omvårdnaden. Detta görs självständigt samt i samverkan med andra professioner, patienten och patientens anhöriga. Sjuksköterskan ska ha kompetens att genomföra omvårdnadsuppgifter samt att etablera goda relationer med patienten och anhöriga. Omvårdnaden fokuserar på patientens grundläggande behov som innefattar fysiska, psykosociala, andliga och kulturella faktorer. Sjuksköterskan ska tillämpa ett holistiskt förhållningssätt och inneha kunskap om komplexa problem och behov. Vid behov av kompletterande kompetens gällande exempelvis nutrition, smärta och aktivitet är det sjuksköterskans ansvar att rådgöra med andra medarbetare (Svensk sjuksköterskeförening 2017).
Sjuksköterskans ansvar i omvårdnaden
Svensk sjuksköterskeförenings kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2017) beskriver att sjuksköterskans specifika kompetensområde är omvårdnad. Omvårdnadsarbetet utgår från både det vetenskapliga kunskapsområdet och arbetet med patienten utifrån en humanistisk människosyn. Sjuksköterskan ska ha pedagogisk kompetens för att kunna möta patienter med särskilda behov och kunskaper. Sjuksköterskans uppgift är att tillgodose patientens basala och specifika omvårdnadsbehov samt att bevara patientens friska sidor (Svensk sjuksköterskeförening 2017).
Den legitimerade sjuksköterskans arbete utgår från ett etiskt förhållningssätt genom att omvårdnaden ges med respekt för mänskliga rättigheter, vanor, tro, värdighet, integritet, hänsyn till människors värderingar samt respekt för patientens självbestämmande (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Sjuksköterskan ska arbeta för social rättvisa och jämlikhet vid vård-och omsorgstjänster samt vid fördelningen av resurser (International Council of Nurses 2012). För att kunna ge jämställd omvårdnad till alla patienter behöver sjuksköterskan ha kunskap om faktorer som kön, ålder, socialekonomi, miljö och kulturtillhörighet. Den legitimerade sjuksköterskan ska ge en personcentrerad omvårdnad vilket betyder att patienten och dess anhöriga blir förstådda och sedda som unika individer med egna värderingar,
8 förväntningar och behov. Omvårdnaden ska utgå från en ömsesidig respekt för varandra i partnerskapet mellan patient och sjuksköterska (Svensk sjuksköterskeförening 2017).
En stor del av arbetsuppgifterna är att informera och undervisa både patienter och dess anhöriga samt övrig personal inom hemsjukvården (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Det är sjuksköterskans skyldighet att ge information till patienten på ett korrekt, lämpligt och kulturellt anpassat sätt (International Council of Nurses 2012). I hemsjukvården delegeras många typer av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Uppgifter får endast delegeras om de kan uppnå krav på god och säker vård (SFS 1997:14).
Vårdpersonal har skilda arbetsområden, trots det har alla samma syfte; att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom samt lindra lidande (International Council of Nurses 2012). I mötet mellan sjuksköterska och patient tillämpas patientlagen (SFS 2014:821), vars syfte är att främja patientens autonomi och delaktighet inom hälso- och sjukvårdsverksamhet. Omvårdnaden ska genomföras med respekt för den enskilde individen samt med respekt för människors lika värde.
Patienten samt patientens anhöriga ska i största möjliga mån få möjligheten till att vara delaktiga i utformningen av vården, om inte sekretess eller andra bestämmelser förhindrar detta (SFS 2014:821).
Sjuksköterskan har eget ansvar för sin yrkesutövning, vilket innebär att analysera sina styrkor och svagheter och kontinuerligt utveckla sin yrkeskompetens utifrån forskning (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Sjuksköterskan ska regelbundet utveckla sin forskningsbaserade kunskap och lärande för att omvårdnadsarbetet ska få hög kvalitet. Den legitimerade sjuksköterskan ska även sprida information och forskning till personalen för att även deras kompetens ska öka (International Council of Nurses 2012).
Problemformulering
En välfungerande relation mellan sjuksköterska och patient inom hemsjukvården kan ge ökade förutsättningar för en god omvårdnad. Vid en icke fungerande vårdrelation kan patienten bli motvillig till vården och det gör att sjuksköterskan får svårare att utföra sitt arbete vilket leder till att patientens vårdbehov inte blir uppfyllt. Därmed är det av intresse att identifiera de faktorer patienter uppskattar i en vårdrelation med sjuksköterskan samt sjuksköterskans perspektiv av vårdrelationen för att kunna identifiera eventuella skillnader och likheter mellan perspektiven. Genom att få insikt och kunskap om patientens och sjuksköterskans uppfattning
9 av vårdrelationen i hemsjukvården kan det leda till bättre vård för patienten och bättre arbetsmiljö för sjuksköterskan.
Syfte
Syftet var att utifrån vetenskapliga publikationer belysa vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient inom hemsjukvården.
Metod
Studien utformades som en systematisk litteraturstudie vilket är en sammanställning av resultat från tidigare forskning och litteratur. För att möjliggöra replikering av litteraturstudien gjordes en utförlig beskrivning. Litteraturstudien kan ge möjlighet till vidare forskning inom nya forskningsområden. Vid utformningen av litteraturstudien skapades först ett syfte och därefter en plan för insamling av information som sedan analyserades och granskades. Slutligen sammanställdes informationen i ett resultat. Litteraturstudien utgick från Polit och Becks (2017) nio steg (figur 1).
Figur 1. Enligt Polit och Beck (2017), fritt översatt.
1. Formulera ett syfte
2. Välja ut databaser och relevanta sökord
3. Söka efter och identifiera primära
källor
4. Sortera materialet och urskilj väsentlig
information 5. Läsa igenom de artiklar som valts ut
6. Värdera artiklarnas relevans
och lämplighet
7. Göra en kritisk granskning av det utvalda materialet
8. Analysera och sortera artiklarna i
kategorier
9. Göra en kritisk sammanställning av
artiklarna
10 Inklusion- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna i litteraturstudien var att artiklarna skulle vara peer reviwed, skrivna på engelska, skrivna år 2008 och framåt, skrivna om allmänsjuksköterskor och patienter inom hemsjukvården samt om personer över 18 år. Exklusionskriterierna var review-artiklar, artiklar från enbart anhörigperspektiv, andra professioner inom vården, artiklar gällande sjuksköterskestudenter samt artiklar som ej uppnådde medelhög eller hög kvalitet enligt Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report.
Litteratursökning
I första steget i Polit och Becks (2017) nio steg formulerades ett syfte. I andra steget valdes relevanta databaser och sökord ut, samt vilka inklusions- och exklusionskriterier som skulle tillämpas (Polit och Beck 2017). Sökningen för att hitta vetenskapliga artiklar gjordes med hjälp av sökord i databaserna CINAHL och PubMed. Sökningarna gjordes i dessa databaser eftersom CINAHL är inriktat på omvårdnadsforskning och PubMed inriktad på forskning inom omvårdnad och medicin.
I CINAHL användes sökorden Home health care och Nurse-patient relations som Major Headings (MH) samt Home care och Nursing home patients som fritext. I PubMed användes sökorden Home care services och Nurse-patient relations som Medical Subject Headings (MeSH) samt Home care och Nursing home patients som fritext. Sökorden söktes först separat och därefter skapades kombinationer av sökorden genom att använda den booelska operatorn AND vilket gör att sökresultaten innehåller båda sökorden (Polit och Beck 2017). Se tabell 1 och 2.
I tredje steget (Polit & Becks 2017) söktes primärkällor i form av artiklar i databaserna. I CINAHL användes MH-termer samt fritextsökning och i PubMed användes MeSH-termer samt fritextsökning, de sökningarna som gjordes i fritext redovisas i tabellerna inom citationstecken.
Fritextsökningarna gjordes för att ge ett större antal träffar samt för att komplettera MeSH- och MH -termerna i databassökningarna. Samtliga databassökningar gjordes med filtreringen peer reviewed, engelska samt 2008-01-01 till 2018-09-07. I CINAHL sållades ålderskriterierna ut manuellt och i PubMed användes filter för att sålla bort personer under 18 år då sökningen resulterade i för många träffar för att sållas ut manuellt utan filter.
11 Tabell 1. Databassökning i CINAHL.
Datainsamling gjord 2018-09-07
Interna dubbletter: (n), S= Sökning, Major Heading = (MH)
Tabell 2. Databassökning i PubMed.
Datainsamling gjord 2018-09-07
Interna dubbletter: (n), externa dubbletter: ((n)), S= sökning, Medical Subject Heading = MeSH
CINAHL Sökord Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Nurse-patient relations (MH) 7 280
S2 Home health care (MH) 6 280
S3 “Home care” 4 699
S4 “Nursing home patients” 5 215
S5 S1 AND S2 168 24 10 9
S6 S2 AND S3 61 14(11) 1 1
S7 S2 AND S4 142 7(2) 0 0
Totalt 32 11 10
PubMed Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Nurse-patient relations (MeSH) 2 870
S2 Home care services (MeSH) 5 318
S3 “Home care” 6 178
S4 “Nursing home patients” 230
S5 S1 AND S2 85 12((12)) 0 0
S6 S2 AND S3 84 11 (10)
((11))
0 0
S7 S2 AND S4 5 2 0 0
Totalt 2 0 0
12
Urvalsprocess Urval 1
I det fjärde steget av Polit och Becks (2017) nio steg lästes artiklarnas titel och abstract. Efter att artiklarna lästs valdes de artiklar som var relevanta för studiens syfte ut. I de fall abstract inte var tillgängligt bedömdes relevansen utifrån titeln på artikeln. De artiklar som exkluderades var artiklar om distriktsköterskor, andra professioner inom vården eller artiklar utifrån enbart anhörigas perspektiv. Urval ett resulterade i 34 artiklar.
Urval 2
I det femte och sjätte steget lästes artiklarnas syfte, metod, resultat och diskussion (Polit &
Beck 2017). Utifrån detta valdes artiklar bort vars resultat var irrelevanta för studiens syfte. De artiklar som exkluderades var artiklar gällande specialistsjuksköterskor, annan vårdpersonal än allmänsjuksköterskor och artiklar som inte överensstämde med syftet. Från urval ett valdes 11 artiklar vidare till urval två.
Urval 3
I steg sju gjordes en kritisk granskning av artiklarna enligt Polit och Becks (2017) granskningsmall för kvalitativa studier: Guide to an overall critique of a Qualitative Rechearch Report. I granskningsmallen granskas exempelvis om etiska överväganden har gjorts, om urvalet gjorts korrekt samt om mest lämplig design tillämpats. En artikel exkluderades från urval två på grund av att den inte höll tillräckligt hög kvalitet enligt granskningsmallen. 10 artiklar från urval två bedömdes hålla en tillräckligt hög kvalitet och valdes vidare till urval tre.
Dessa sammanställdes i en matris, se bilaga 1.
Databearbetning
I steg åtta i Polit och Becks (2017) nio steg analyserades artiklarna och sorterades in i teman med hjälp av en innehållsanalys. Artiklarna kodades och sorterades utifrån begrepp och nyckelord. Artiklarna skrevs ut, numrerades och lästes noggrant, först individuellt och diskuterades sedan gemensamt. Begrepp som var relevanta för syftet markerades i artiklarna med hjälp av överstrykningspennor och varsin siffra. Begreppen delades in i nyckelord som skrevs på post-it-lappar tillsammans med siffran samt artikelns nummer och sedan jämfördes likheter och skillnader mellan de olika nyckelorden. Post-it-lappar med relevanta nyckelord lades ihop och utgjorde högar med lappar som blev till flera olika teman. Numreringen av artiklarna och nyckelorden gjorde det enklare att identifiera vilka texter som hörde till vilket
13 tema. I det nionde steget (Polit & Beck 2017) gjordes en kritisk sammanställning av artiklarna vilket utmynnade i två huvudteman och sex underteman.
Forskningsetiska ställningstaganden
Enligt Polit och Beck (2017) bör etiska överväganden göras vid urval och presentation av resultatet till litteraturstudien. Vid valet av artiklar är det viktigt att tänka på att etiska överväganden har gjorts vid studierna samt att samtliga artiklar redovisas oavsett om resultatet överensstämmer med eventuella förväntningar eller inte, därför redovisades alla artiklar oavsett resultat. Författarna ska inte förvränga resultatet av den data som används till litteraturstudien (Polit & Beck 2017). För att undvika felaktigt resultat översättes artiklarnas resultat så direkt som möjligt utan att göra egna tolkningar. Vid översättning användes svensk-engelskt lexikon.
Citaten redovisades i originalspråk för att undvika feltolkningar vid översättning. För att endast inkludera vetenskapliga källor i arbetet sållades de artiklar som inte var peer rewied bort.
Artiklarna granskades med hjälp av Polit & Becks (2017) granskningsmall för att ge ytterligare försäkran om att artiklarna var vetenskapliga. Enligt Olsson & Sörensen (2011) är det oetiskt att plagiera text i en litteraturstudie. Studiens författare har därför varit noga med att referera tydligt genom att använda primärkällor och referera korrekt.
14
Resultat
Resultatet baserades på 10 kvalitativa artiklar skrivna mellan år 2008 och 2017. Resultatet delades in i två huvudteman samt sex underteman. Uppfattningar av vårdrelationen: personlig vårdrelation och professionell vårdrelation. Komponenter i vårdrelationen: tillit och trygghet, personliga egenskaper hos sjuksköterskan, delaktighet i vårdrelationen samt närvaro och tid, (figur 2).
Figur 2. Studiens resultat i två huvudteman och sex underteman till vårdrelationen inom hemsjukvården.
Uppfattningar av vårdrelationen
I det här temat lyfts den personliga vårdrelationen och den professionella vårdrelationen då det framkom att vårdrelationen kunde ses på två olika sätt.
Personlig vårdrelation
Sjuksköterskorna beskrev att första mötet med patienten betraktades som ett tillfälle att plantera ett frö som senare skulle kunna ge upphov till en relation (McGarry 2008). För att inleda en relation med patienten underlättade det om sjuksköterskorna samlade in information om patienten genom att observera hemmiljön och prata med anhöriga. På så vis kunde
Vårdrelationen inom hemsjukvården
Uppfattningar av vårdrelationen
Personlig vårdrelation
Professionell vårdrelation
Komponenter i vårdrelationen
Trygghet och tillit Personliga egenskaper hos
sjuksköterskan Delaktighet i vårdrelationen
Närvaro och tid
15 sjuksköterskorna få värdefull information om vad patienten hade för intressen och lättare inleda en konversation (Iwasaki et al. 2017). ”I think it takes a few visits to really get to know the client. But if you sort of sow the seeds that you know will hopefully [a relationship] will grow from it” (McGarry 2008 s.86)
Sjuksköterskor beskrev att det var en rolig del av deras arbete att lyssna på patienter och deras livshistorier. De kände även att det var viktigt eftersom det hjälpte dem att förstå deras patienter bättre (MacGarry 2008). För att skapa en känsla av samhörighet och närhet valde en del sjuksköterskor att dela personlig information med patienterna. Vad och hur mycket personlig information som uppgavs berodde på hur sjuksköterskorna upplevde att patienten tog emot informationen. Vid personlig informationsöverföring upplevde sjuksköterskorna att patienterna blev mer bekväma och delade själva med sig av personliga tankar. I de fall där sjuksköterskorna inte hade en lika nära relation med patienten så handlade samtalen om ytliga saker. (Iwasaki et al. 2017; Turpin et al. 2012). ”We laugh and talk about our families and have a really good relationship that way” (Turpin et al. 2012 s, 463).
En patient beskrev att besök av sjuksköterskan blev ett avbrott i hennes annars ensamma tillvaro. Flera patienter beskrev att de var nöjda med att få samtala med någon en stund, oavsett om det var ytliga samtalsämnen eller ledde till djupare diskussioner. Det var ofta uppskattat att sjuksköterskan slog sig ner en stund och gärna delade med sig av någon personlig information.
(Holmberg et al. 2012). En patient beskrev “Having someone to talk to about things that troubles you, a person that you can talk with, can actually be of great importance (...) it improves my life situation” (Leine et al. 2017 s. 2759).
Några patienter beskrev situationer där sjuksköterskan inte kunde uppfylla deras sociala behov.
Exempelvis om patienterna ville prata om ämnen som krävde kunskap eller erfarenhet som sjuksköterskan inte hade (Öresland et al. 2009).
Patienter med hemsjukvård beskrev att det var viktigt att bli behandlade som unika individer och att de ville känna att det var ett personligt möte mellan patienten och sjuksköterskan.
Patienterna förväntade sig att bli bemötta med respekt och inte bli behandlade som sjuka personer trots att de var i behov av vård i hemmet. De önskade att sjuksköterskan var villig att prata om vardagliga saker som i en vanlig konversation mellan två individer (Holmberg et al.
2012; Turpin et al. 2012).
16 Flera patienter uttryckte att de hittade mening i vårdrelationen genom att känna att sjuksköterskan visade intresse för patienten. En patient berättade att de flesta sjuksköterskor frågade personliga frågor och kunde vid nästa besök fortsätta prata om samma ämnen. På så vis kunde relationen mellan sjuksköterska och patient utvecklas. Patienten uttryckte att det inte skulle vara lika bekvämt om sjuksköterskorna endast var där i medicinskt syfte och då skulle inte en relation kunna skapas (Turpin et al. 2009). En annan patient förklarade ”It just seemed more than simply nursing care. It was a friend popping in … a young woman that connected
…, an attitude of being willing to be a friend and a visitor as well as a professional nurse. She sort of became a friend” (Turpin et al. 2009 s. 464). Patienter beskrev att de sjuksköterskor som umgicks med patienterna och lärde sig deras rutiner, lärde känna dem på ett mer personligt plan. Patienterna menade att det hjälper sjuksköterskan att individanpassa vården då sjuksköterskan känner deras patienter och deras bakgrund (Koskenniemi et al. 2014).
Holmberg et al (2012) beskrev att somliga patienter såg relationen mellan sjuksköterska och patient som enbart en vänskapsrelation medan andra såg dem som professionella utövare som kom till deras hem för att utföra sjuksköterskearbete. Även fast sjuksköterskorna kunde komma in med egen nyckel och röra sig fritt i patienternas hem så förväntade patienterna att sjuksköterskorna respekterade patienternas hem. Exempelvis genom att fråga innan de plockade fram material även om de visste var det fanns. Patienterna menade att de var medvetna om att sjuksköterskorna var där för att utföra en uppgift relaterad till deras sjukdomstillstånd och att de inte var där i rollen som gäst. Därför kände patienterna inte heller behovet av att ta rollen som värd (Holmberg et al. 2012).
Patienter beskrev även att de ibland kunde känna att sjuksköterskan brydde sig mer om arbetsuppgifterna än att prata med dem (Öresland et al. 2009). En patient berättade “...Others just come here hand over the medicine and then they leave again. I get a bit angry. I feel that they could say something at least. It feels that I am not worth anything” (Öresland et al. 2009 s.227).
Professionell vårdrelation
Öresland et al. (2008) beskrev att sjuksköterskor ansåg att hemsjukvård utförs i patientens personliga sfär vilket betyder att det är patienten som bestämmer och inte sjuksköterskan.
Sjuksköterskorna uttryckte att de anpassade sig till patientens levnadsvanor för att minska risken för osämja. De menade att hemsjukvården är mer jämställd än på sjukhus eftersom patienten får bestämma mer i sitt hem. När sjuksköterskorna befinner sig i patientens hem
17 anpassar de sig efter gästregler och visar respekt för patienten och dennes hem (Öresland et al.
2008).
You respect the patient`s wishes much more in the home than in the hospital. Yes, that is our world. This home is the patient`s world. I intrude into the patient`s world. We serve the patients, that`s it. I come into the patient`s homes, but I am not in charge; the patient is in command and I have to ask what I am allowed to do. (Öresland et al. 2008 s.375)
Enligt Öresland et al. (2008) berättade sjuksköterskor att de betedde sig som de ansåg att gäster skulle göra i deras egna hem, när de besökte patienter. För att inte korsa några gränser och visa respekt satte sjuksköterskorna inte upp några regler i patienternas hem. Sjuksköterskorna uttryckte även att det fanns en risk för att inte bli accepterad hos patienter och därför höll de en låg profil när de besökte patienter, som en gäst på besök. Sjuksköterskorna uttryckte vikten av att byta från en avslappnad roll till en mer bestämmande roll när det behövdes (Öresland et al.
2008).
Sjuksköterskorna ansåg att de klev in i patienternas hem med en professionell roll men belyste samtidigt vikten av att skapa relationer med patienten. En sjuksköterska beskrev att hon kommunicerade med patienten i rollen som sjuksköterska men samtidigt som om hon var
”vilken person som helst” för att kunna lära känna patienten på ett personligt plan (Iwasaki et al. 2017).
… I know he/she is a client, but I think engaging in human-to-human relationship is an essential part of being a nurse. If we are not one’s natural self, our relationship will not last long. (Iwasaki et al. 2017 s.545)
Enligt Öresland et al. (2008) uttryckte vissa sjuksköterskor att deras relation till patienten inte sågs som en personlig vänskap. De menade att en vän är en personlig, privat vän och det var inte på det sättet de såg sig själva även om relationen med patienten till viss del ledde till en slags vänskap. Sjuksköterskorna berättade att de besökte patienterna med syfte att utföra uppgifter och på så vis såg de sig som professionella (Öresland et al. 2008). Enligt Iwasaki et al. (2017) ansåg sjuksköterskorna att det var viktigt att hålla ett professionellt avstånd till patienten och inte blir för bekanta med dem. De uttryckte en oro över att komma för nära patienten och menade att avståndet var en viktig del i att ha ett professionellt förhållningssätt och för att upprätthålla kvaliteten på vården. Det är sjuksköterskornas uppgift att känna av och bedöma vilket avstånd de ska hålla för att patienten ska känna sig bekväm. (Iwasaki et al 2017).
Att uppskatta rätt avstånd var avgörande för att kunna upprätthålla en god vårdrelation enligt
18 sjuksköterskorna. (Iwasaki et al. 2017; Mc Garry 2008; Öresland et al. 2008). En strategi de använde för att uppnå avståndet var att tydligt skilja på att vara privatperson och att vara en person som utför sitt arbete. ”I have boundaries because my job is my job and my private life is my private life. I don’t mix the two” (Öresland et al. 2008 s.378).
Flera sjuksköterskor beskrev att för att upprätthålla en professionell vänskapsrelation var det viktigt att ha tydliga gränser. Det var dock svårt att förhålla sig till professionella relationsgränser när det handlade om just hemsjukvård eftersom hemmiljön gjorde att gränserna blev svåra att definiera. (McGarry 2008; Öresland 2008). Vårdrelationen upplevdes på flera olika nivåer och korsade gränserna för både en professionell relation och en personlig relation.
Vid hembesök fanns det både ett syfte att utföra ett kliniskt arbete samtidigt som både sjuksköterskan och patienten engagerade sig i deras sociala förhållande. Både sjuksköterskor och patienter beskrev därför relationen som både professionell och personlig (McGarry 2009).
Komponenter i vårdrelationen
I det här temat lyfts trygghet och tillit, personliga egenskaper, delaktighet samt närvaro och tid eftersom det ansågs vara viktiga komponenter i vårdrelationen.
Trygghet och tillit
Sjuksköterskor beskrev att tillit var en av de viktigaste delarna i vårdrelationen med patienter.
De menade att det är viktigt att patienten känner sig avslappnad och trygg när sjuksköterskan kommer in i patienternas privata hem samt i arbetet sjuksköterskan utför (Öresland et al. 2008).
Genom att lyssna på patienten, vara tyst och hålla låg profil känner sig patienten trygg med sjuksköterskan. Sjuksköterskorna ansåg även att det var positivt att prata en stund innan de startar med arbetsuppgifterna (Öresland et al. 2008).
Även patienter uttryckte att tillit var en avgörande faktor i vårdrelationen (Turpin et al. 2012).
Enligt patienter var tillit kopplat till både hur vården utförs samt till sjuksköterskan. De ansåg att tillit baserades på ärlighet, att vården var tillgänglig när den behövdes samt att den var skickligt utförd så att patienten inte kunde skadas (Holmberg et al. 2012). Patienterna uttryckte även vikten av personlig vård som är skräddarsydd för patientens individuella behov, mående och preferenser. En patient uttryckte att han kände sig trygg när vårdpersonal var välinformerade om hans situation och visste hur de skulle hantera den (Schaepe & Ewers 2017).
“Having familiar people around me, who know my situation and how people deal with it, so that I don`t have to explain every single step again and again” (Schaepe & Ewers 2017 s.951).
19 Kommunikation var en viktig del av patienternas uppfattning av trygghet och tillit. De patienter som inte kunde uttrycka sig verbalt använde till exempel ansiktsuttryck eller små gester med fingrarna. De förväntade sig att sjuksköterskan skulle förstå vad de menade och åtgärda det. I de fall patienterna inte kände sig förstådda blev de ledsna och frustrerade (Schaepe & Ewers 2017). Patienter uttryckte att en god dialog spelar en stor roll för en god och tillitsfull vårdrelation. För en trygg vårdrelation var det viktigast för patienterna att deras frågor blev besvarade samt att sjuksköterskan lyssnade på dem (Leine et al. 2017). Patienterna menade att tillit till sjuksköterskan baseras både på sjuksköterskans erfarenheter och professionella förmågor (Schaepe & Ewers 2017).
Personliga egenskaper hos sjuksköterskan
Patienterna ansåg att sjuksköterskornas personligheter hade stor betydelse i deras egna välmående. Personlighetsdrag som uppskattades var gott humör, vänlighet och att vara uppmuntrande, hjälpsam och stöttande. Vänlighet beskrevs som att vara snäll och aldrig säga nej till patienten (Turpin et al. 2012). Patienter belyste även egenskaper som att vara medmänsklig, diskret, engagerad, skicklig på sitt arbete samt bra på att samspela med patienter.
En medmänsklig sjuksköterska var vänlig och sympatisk. En diskret sjuksköterska beskrevs som känslig och omtänksam medan en engagerad sjuksköterska beskrevs som hjälpsam och positiv. En sjuksköterska som upplevdes vara duktig på sitt arbete var kompetent och hade erfarenhet, sjuksköterskor som samspelade med sina patienter konverserade med dem, lärde känna patienterna och deras anhöriga. (Koskenniemi et al. 2015).
Patienter ansåg att sjuksköterskor som hade ett gott humör och var stöttande gjorde att de kände sig glada och nöjda. I de fall sjuksköterskan var på dåligt humör och otrevlig blev även patienterna på dåligt humör (Öresland et al. 2009). Patienterna uttryckte att om sjuksköterskan visade omtanke kände sig patienterna mer avslappnade, vilket var viktigt för vårdrelationen (Turpin et al. 2012).
Patienter kände sig värdefulla genom att sjuksköterskan visade medlidande, var förstående, uppmärksam och inte försummade eller nedvärderade patienten. Den icke verbala kommunikationen spelade även stor roll för att visa att de värdesatte patienterna (Koskenniemi et al. 2014).
Delaktighet i vårdrelationen
Enligt Koskenniemi et al. (2015) tyckte patienterna att vissa sjuksköterskor förmedlade att de var där för dem och visade respekt genom att uttrycka en önskan om ömsesidig förståelse.
20 Patienterna uppfattade sjuksköterskan som närvarande i mötet med patienterna och uppmärksam på deras behov. I relationer med den typen av sjuksköterska blev patienterna delaktiga i sin vård och kände sig bekväma med att ställa frågor samt att dela tankar, erfarenheter och förhoppningar (Koskenniemi et al. 2015). Patienterna mötte även sjuksköterskor som förmedlade att de inte var där för dem och då kände sig patienterna förbisedda. Patienterna upplevde att sjuksköterskan enbart var där för att utföra obligatoriska uppgifter och kände sig inte respekterade. I sådana vårdmöten drog sig patienterna tillbaka, blev tysta och vågade inte uttrycka tankar och funderingar. Brist på ömsesidigt förstående mellan sjuksköterskan och patienterna ledde även till att patienterna blev mindre delaktiga i sin vård (Koskenniemi et al. 2015).
Patienterna betonade vikten av deras egen medverkan i vårdrelationen. Det innefattade att de fick vara delaktiga i beslut gällande deras vård samt att respektera varandras idéer och åsikter.
De försökte ofta komma fram till gemensamma beslut tillsammans med sjuksköterskan och de tyckte att det var viktigt att upprätthålla en ömsesidig förståelse för varandra (Turpin et al. 2012;
Öresland et al. 2009). En patient berättade ”I respect her opinions. We have different views, but she doesn’t put down my views and I don’t put down her views. It has just become a very good relationship.” (Turpin et al. s.462). En del patienter uttryckte att de inte alltid kände sig delaktiga i beslut. Om patienternas åsikter skiljde sig från sjuksköterskans kunde de i vissa fall framföra sin åsikt och hoppades att sjuksköterskan skulle respektera det medan en del patienter valde att finna sig i beslutet för att undvika gräl med sjuksköterskan (Öresland et al. 2009).
Patienterna menade att både sjuksköterskan och patienten har en skyldighet att upprätthålla en god vårdrelation (Öresland et al. 2009). Patienter ansåg att de själva måste vara villiga att öppna upp sig och vara ärliga om vad som pågår i deras liv och sjuksköterskan måste kunna lyssna och ta in det patienterna säger (Turpin et al. 2012).
Närvaro och tid
Patienterna betonade vikten av kontinuitet, då det var en faktor som gjorde att patienterna kände sig trygga (Holmberg et al. 2012; Schaepe & Ewers 2017; Turpin et al. 2012; Öresland et al.
2009). Att lära känna varandra var början till en vårdrelation enligt patienterna. För att göra det var det fördelaktigt att ha samma sjuksköterska som vårdade patienterna och helst under en längre tid. Patienterna menade att när de haft samma sjuksköterska under flera års tid så hade de lyckats skapa en bekväm relation och det var en av de viktigaste faktorerna i deras vård.
(Schaepe & Ewers 2017; Turpin et al. 2012).
21 Att sjuksköterskorna tog sig tid för patienterna var en del av att gemensamt skapa en vårdrelation enligt patienterna (Leine 2017; McGarry 2008; Turpin et al. 2012). Genom att sjuksköterskan svarade på frågor och förklarade de momenten som utfördes kände patienterna att de inte slösade på sjuksköterskans tid. Det gjorde att patienterna kände sig avslappnade när sjuksköterskan var på besök. En patient beskrev att om hen skulle känna sig stressad av sjuksköterskan skulle andningen och därmed hälsotillståndet försämras. (Turpin et al. 2012).
”… So if the relationship was terrible then I would be struggling and stressed and wouldn’t want them [the nurses] coming in. “(Turpin et al. 2012 s.464).
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient inom hemsjukvården. Resultatet visade att patienterna uppskattade att sjuksköterskan var personlig i vårdrelationen samtidigt som sjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att både vara professionell och personlig i vårdrelationen. Gemensamt för både sjuksköterskor och patienter var att trygghet och tillit var en viktig komponent i vårdrelationen. Patienter kände sig delaktiga i sin vård när sjuksköterskan var uppmärksam på patientens behov. En förutsättning för att upprätthålla en god vårdrelation var att patienterna vårdades av samma sjuksköterska under en längre tid samt att sjuksköterskan var närvarande och tog sig tid för patienten vid besöken.
Resultatet sammanställdes i två huvudteman: uppfattningar av vårdrelationen och komponenter i vårdrelationen, och sex underteman: personlig vårdrelation, professionell vårdrelation, trygghet och tillit, personliga egenskaper hos sjuksköterskan, delaktighet i vårdrelationen samt närvaro och tid.
Resultatdiskussion
I resultatet framkom det att patienter ville bli behandlade som personer och inte patienter, bli bemötta med respekt samt bli behandlade som unika individer vilket tas upp i temat personlig vårdrelation. Detta styrks av Kvåle och Bondeviks (2008) studie där det framkom att patienter på sjukhus ville bli behandlade med respekt och ses som individer och inte enbart som patienter, till exempel genom att sjuksköterskan kommer ihåg deras namn. Det styrks även av Jangland et al(2010) som skriver att sjuksköterskor bör se patienten som en unik individ med individuella behov och resurser. I resultatet framkom det att patienter inte uppskattade när sjuksköterskan var för inriktad på arbetsuppgiften och inte såg patienten. Detta styrks av Jangland et al. (2010) som beskriver att interaktion från sjuksköterskan som enbart är inriktad på arbetsuppgiften blir otillräcklig för patienten.
22 Vidare visade resultatet att sjuksköterskor kunde dela med sig av personlig information för att skapa en känsla av närhet och samhörighet. Detta styrks av Varpen Unhjem et al. (2017) som skriver om sjuksköterskor inom psykiatrisk vård som upplevde att dela personlig information var ett ovärderligt tillvägagångsvis för att göra relationen mer öppen, ärlig, ömsesidig och likvärdig. Det skapade möjlighet för jämlikhet i vårdrelationen då det annars bara var patienten som behövde lämna ut personlig information. Resultatet visade även att det är sjuksköterskan som avgör hur mycket personlig information som ska framföras. Även detta styrks av Varpen Unhjem et al. (2017) som skriver att om patienterna efterfrågar personlig information är det upp till sjuksköterskan att bestämma om eller hur det ska bemötas. Det var få sjuksköterskor som valde att inte dela med sig av något personligt alls, de flesta sjuksköterskorna försökte hitta en balans i hur mycket personlig information de skulle dela med sig av (Varpen Unhjem 2017).
Det kanske kan vara svårt att säga hur mycket personlig information sjuksköterskan ska dela med sig av då alla har olika gränser för sin personliga integritet. Somliga kan ha lätt att prata om personliga saker, vilket skulle kunna bli för personligt och utgöra en risk för att kliva ut rollen som professionell. Vart gränsen går kan vara svårt att identifiera då det är en subjektiv uppfattning för både patient och sjuksköterska.
Resultatet påvisade att sjuksköterskorna betonade vikten av att ha ett professionellt förhållningssätt i relationen till patienten, vilket visas i temat professionell vårdrelation.
Sjuksköterskorna beskrev även att för att hålla en professionell nivå var det viktigt med gränser, dessa gränser var dock svåra att identifiera inom hemsjukvården. Det styrks av Eriksson (2004) som redogör för att vårdrelationen ska vara professionell och grundas på kunskap och etiska riktlinjer. Eriksson (2004) förklarar även att gränserna för vårdrelationen kan variera beroende på den aktuella vårdsituationen.
Resultatet visar att sjuksköterskor anser att det är viktigt att hålla ett respektfullt avstånd till patienten för att kunna etablera en vårdrelation. I en studie av Halldórsdóttir (2008) stödjs detta då hon förklarar att sjuksköterskan bör hålla en viss distans till patienten för att kunna inge en känsla av respekt och medkänsla. Att endast använda sig av närhet och utesluta distans till patienten visar på brist av professionalitet. Genom att använda både distans och närhet kan en välfungerande vårdrelation utvecklas (Halldórsdóttir 2008). Eftersom att varje relation är unik kanske det är svårt att förutsäga hur personlig eller professionell vårdrelationen ska vara. I vissa relationer kan det kännas mer bekvämt att vara personlig eftersom en del personer trivs bättre med varandra. I resultatet framkom att patienter och sjuksköterskor generellt hade olika uppfattning om vårdrelationen, patienter såg den som mer personlig än vad sjuksköterskorna
23 gjorde. Det kanske kan bero på att sjuksköterskan träffar flera patienter varje dag och då blir vårdrelationerna en del av arbetet, till skillnad från patienter där vårdrelationen kan vara en stor del av deras vardag.
I temat trygghet och tillit visade resultatet att tillit är en av de viktigaste delarna i vårdrelationen enligt både patienter och sjuksköterskor. Enligt Halldórsdóttir (2008) är det viktigt att patienten känner sig trygg i sin relation till sjuksköterskan och kan uttrycka personliga tankar. I resultatet framkom det att patienter baserade tillit till sjuksköterskan på ärlighet, tillgänglig vård, individanpassad vård, kommunikation samt sjuksköterskans kompetens. Detta styrks av och stämmer väl överens med Tom och Cambell (1997) som identifierar ärlighet, förståelse för individuella skillnader, tydlig kommunikation samt kunskap om behandling som faktorer för att skapa tillit i vårdrelationen.
I resultatet framkom det att patienter som inte kunde uttrycka sig verbalt förväntade sig att sjuksköterskor skulle ha förmåga att tolka deras icke-verbala uttryck. Patienter ansåg att det var viktigt att de fick sina frågor besvarade och kände sig hörda. Detta styrks av Prip et. al (2018) som gjort en studie på cancerpatienters behov av kommunikation och relation under poliklinisk behandling. Studien visade att cancerpatienterna förväntade sig att sjuksköterskan skulle ha särskilda kommuntionsförmågor, till exempel genom att kunna tolka patientens uttryck och behov. Cancerpatienterna belyste vikten av att få sina frågor besvarade på ett förståeligt sätt samt att sjuksköterskan visade medkänsla (Prip et al. 2018). Det styrks även av Jangland et al (2010) som skriver om fyra olika steg som tillämpas när sjuksköterskan interagerar med patienter. I det tredje steget ser sjuksköterskan patienten som en unik individ och använder sin kunskap till att tolka kroppsspråk och på så sätt kunna etablera en god relation med patienten och dess anhöriga (Jangland et al. 2010). Även om sjuksköterskan får kunskap om kommunikation från sjuksköterskeutbildningen kan det behöva kompletteras med erfarenhet för att kunna kommunicera med patienter i olika situationer. Det kanske kan vara enklare att kunna tolka patienters icke-verbala kommunikation då sjuksköterskan har skapat en relation till patienten jämfört med enstaka möten med patienten.
I temat närvaro och tid beskriver patienterna behovet av kontinuitet och att de fick en tryggare och bekvämare vårdrelation då de hade samma sjuksköterska under en längre tid. Det styrks av Eriksson (2004) som beskriver att kontinuitet är viktigt oavsett längden på vårdtiden samt av Fincham et al (2004) som menar att kontinuitet i vården gynnar patienten då hen får träffa en sjuksköterska som de redan lärt känna vid tidigare vårdtillfällen. Resultatet visade även att
24 patienterna känner sig trygga när sjuksköterskan känner till deras situation och vet hur de ska hantera den. Det menar även Fincham et al (2004) som beskriver att patienter känner frustration över att behöva berätta sin historia på nytt varje gång de träffar ny vårdpersonal. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska sjuksköterskan tillgodose patientens behov av trygghet, säkerhet och kontinuitet. Även om det skulle kunna gynna både sjuksköterska och patient med kontinuitet kan det kanske vara svårt för sjuksköterskan som enskild individ att utföra det. Flera faktorer kan ha betydelse för att kontinuitet ska kunna uppnås, exempelvis personalresurser, arbetstider och ekonomiska faktorer.
I temat delaktighet i vårdrelationen framkom att patienterna kände sig bekväma i vårdrelationen när sjuksköterskan var närvarande och uppmärksam på patienten. Det gjorde att patienterna vågade dela med sig av sina åsikter och tankar och kände delaktighet. Det går att jämföra med Eriksson (2004) som beskriver att patienten med hjälp av vårdrelationen vidare kan bli delaktig i omvårdnadsprocessen. Studiens resultat påvisade även vikten av att sjuksköterskan och patienten respekterar varandras idéer och åsikter. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska vården från sjuksköterskan bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Vidare visade resultatet att det krävs engagemang från både patienten och sjuksköterskan och patienten för att kunna etablera och upprätthålla en vårdrelation. Även det styrks av Eriksson (2004) som menar att relationen bygger på ömsesidighet och kan därmed inte uppkomma enbart genom deltagande från sjuksköterskan. Det kanske inte alltid är möjligt för sjuksköterskan att tillgodose patientens åsikter och idéer på grund av brist på tid och resurser. Det skulle kunna leda till att patienten inte känner sig respekterad och delaktig i vårdrelationen.
I resultatet framkom att upplevelsen av vårdrelationen skiljer sig mellan varje enskild individ oavsett om de är sjuksköterskor eller patienter. Enligt den här studiens författare skulle det kunna bero på social bakgrund eftersom att resultatet har en global utbredning och det skulle även kunna bero på personliga egenskaper, exempelvis har en del personer större benägenhet och behov att integrera med andra. Upplevelsen skulle även kunna variera beroende på patientens livssituation och förväntningar på vårdrelationen. I resultatet redovisas även åsikter som skiljer sig från majoriteten av de andras åsikter vilket kan bero på den subjektiva upplevelsen av vårdrelationen. Det skulle kunna ses som en svaghet då det kan vara svårt att dra någon slutsats av en enskild individs upplevelser samtidigt som det skulle kunna ses som en styrka då resultatet visar olika perspektiv på vårdrelationen vilket speglar verkligheten.
25
Metoddiskussion
Litteraturstudien utfördes enligt Polit & Becks (2017) nio steg med syfte att belysa vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient inom hemsjukvården. Till en början gjordes databassökningarna i CINAHL, PubMed och PsycINFO, eftersom sökningarna i PsycINFO endast resulterade i dubbletter exkluderades databasen från studien. Sökorden valdes utifrån relevans till ämnet. Ord som testades i samtliga databaser var ”home nursing, professional”,
”experience” och ”perception”, dessa uteslöts då de enbart resulterade i dubbletter.
”Professional patient relations” uteslöts även som sökord på grund av att det resulterade i många artiklar om andra vårdprofessioner än sjuksköterska, istället användes ”nurse-patient relations”.
Det uppkom hinder i artikelsökningen då det fanns begränsat med forskning om vårdrelationen i hemsjukvården. Oavsett vilket sökord som kombinerades med ord som representerade hemsjukvård resulterade det i de flesta fall i samma artiklar i sökresultatet eftersom forskningen kring hemsjukvården är sparsam. Vid sökning av artiklar inom hemsjukvården resulterade det även i många artiklar gällande distriktssjuksköterskor vilket var ett exklusionskriterie för studien.
Artikelsökningarna innefattade från början artiklar upp till 10 år gamla. Det resulterade i för få artiklar och därför utökades tidsspannet med ytterligare ett år. På grund av den sparsamma forskningen inom området skulle det vara svårt att skriva studien utifrån enbart patienten eller sjuksköterskans perspektiv. Därför användes artiklar från båda perspektiven för att få tillräcklig forskning till resultatet. Genom att belysa vårdrelationen från båda perspektiven kan det möjligtvis ge en mer komplett bild av vårdrelationen.
Databassökningarna gjordes både individuellt och gemensamt vilket minskade risken för att exkludera relevanta artiklar eller inkludera artiklar som inte svarar mot syftet. Detta kan ses som en styrka då författarna blev eniga om urvalet av artiklar. Det kan även ses som en styrka att bearbeta artiklarna från två olika perspektiv då det kan minska risken för feltolkningar.
Samtliga artiklar som användes till resultatet hade en kvalitativ metod, vilket ses som en styrka vid beskrivning av upplevelser. Det kan det även vara en svaghet att enbart använda artiklar med kvalitativ metod eftersom kvalitativa och kvantitativa artiklar tillsammans kan ge ett mer omfattande resultat (Polit & Beck 2017). Citat användes på originalspråk för att förstärka deltagarnas upplevelser och personliga tankar.
26 En artikel som används till resultatet genererade mindre information än övriga artiklar. Trots det användes artikeln då den var relevant till syftet och stärkte resultatet. Studiens författare ansåg även att om artikeln uteslutits hade resultatet blivit missvisande genom att allt resultat då inte hade redovisats. I resultatet har två olika forskare skrivit två artiklar var vilket kan ses som en styrka då dessa forskare troligtvis är pålästa inom ämnet. Det kan även ses som en svaghet då forskaren kan vara påverkad av sin egen förförståelse inom ämnet.
I litteraturstudiens resultat användes artiklar skrivna i Sverige, Japan, Finland, England, Tyskland och Kanada. Inga utmärkande skillnader framkom i resultatet, vilket kan bero på ländernas relativt lika kulturer. Litteraturstudiens resultat visar främst västvärlden och industriländer och är därför inte generaliserbart i utvecklingsländer vilket kan ses som en svaghet.
Klinisk betydelse
Litteraturstudiens resultat lyfter fram faktorer som främjar en god vårdrelation. Kunskap om vad patienter uppskattar i en vårdrelation gör att sjuksköterskan lättare kan skapa goda relationer med patienten. Patienter belyste vikten av en personlig vårdrelation medan sjuksköterskorna förespråkade en professionell relation, kunskap om detta kan göra sjuksköterskorna skapar mer personliga relationer. Resultatet påvisade även vilka faktorer som skapade tillit och trygghet till sjuksköterskan, vilket är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om i skapandet av vårdrelationer. Genom att undervisa om faktorer som gynnar en vårdrelation i grundutbildningen skulle förutsättningarna för att skapa goda vårdrelationer öka.
Litteraturstudiens resultat kan även tillämpas i andra kontext inom vården, till exempel inom somatisk slutenvård eller psykiatrisk vård.
Förslag till fortsatt forskning
Forskning om vårdrelationen i hemsjukvården är sparsam. Forskning om vårdrelationen i hemsjukvården har mestadels utgått från patientens perspektiv medan sjuksköterskans perspektiv inte är lika utforskat. Därför skulle vidare forskning utifrån sjuksköterskans perspektiv kunna bidra till större kunskap inom ämnet. Det skulle även vara intressant att forska om likheter och skillnader mellan vårdrelationer i hemsjukvården och på sjukhus då det kan ge ökad förståelse för vårdrelationer generellt.
27
Slutsats
Resultatet visar att patienter vill bli behandlade som unika individer och att sjuksköterskan är personlig i vårdrelationen. Sjuksköterskor ansåg att det är viktigt att ha ett professionellt förhållningsätt genom att vara både professionell och personlig. Patienter ansåg att sjuksköterskans personlighet hade en stor betydelse för vårdrelationen. Exempel på egenskaper som uppskattades var att sjuksköterskan var vänlig, förstående, hjälpsam och stöttande. Både sjuksköterskor och patienter beskrev tillit som en avgörande faktor i vårdrelationen. Enligt patienter har sjuksköterskan och patienten en gemensam skyldighet att upprätthålla en god vårdrelation. För att uppnå en god vårdrelation betonade patienter vikten av kontinuitet och tid tillsammans med sjuksköterskan.
28
Referenser
* = Artiklarna finns med i resultatet.
Björck, M. & Sandman, L. (2007). Vårdrelation. Ett försök att tydliggöra begreppsanvändningen. Vård i Norden, 86(27), 14-19. doi:10.1177/010740830702700404
Bowers, L. (1992). Ethnomethodology II: A study of the community psychiatric nurse in the patient’s home. International Journal of Nursing Studies, 29(1), 69-79. doi: 10.1016/0020- 7489(92)90062-L
Eriksson, K. (2004). Vårdprocessen. Stockholm: Liber AB.
Fincham, L., Copp, G., Caldwell, K., Jones, L. & Tookman, A. (2004). Supportive care:
experiences of cancer patients. European Journal of Oncology Nursing, 9, 258-268. Doi:
10.1016/j.ejon.2004.08.004
Halldórsdóttir, S. (2008). The dynamics of the nurse-patient relationship: introduction of a synthesized theory from the patient’s perspective. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(4), 643-652. Doi: 10.1111/j.1471-6712.2007.00568.x
*Holmberg, M., Valmari, G. & M.Lundgren, A. (2012). Patients´ experiences of homecare nursing: balancing the duality between obtaining care and to maintain dignity and self- determination. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(4), 705-712. doi: 10.1111/j.1471- 6712.2012.00983.x
Hupcey, J., Penrod, J., Morse, J., Mitcham, C. (2001). An exploration and advancement of the concept of trust. Journal of advanced nursing. 36(2), s 282-293. Doi: 10.1046/j.1365- 2648.2001.01970.x
International council of nurses. (2012). The ICN code of Ethics for nurses. International council of nurses.
29
*Iwasaki, T., Yamamoto-Mitani,N., Sato, K., Yumoto, Y., Noguchi-Watanabe. & Ogata, Y.
(2017). A purposeful Yet Nonimposing Approach: How Japanese Home Care Nurses Establish Relationships With Older Clients and Their Families. Journal of Family Nursing, 23(4), 534- 561. doi: 10.1177/1074840717743247
Jangland. E., Larsson, J. & Gunningberg, L. (2010). Surgigal nurses’ different understandings of their interactions with patients: a phenomenographic study. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 25, 533-541. doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00860.x
*Koskenniemi, J., Leino-Kilpi, H. & Suhonen, R. (2014). Manifestation of respect in the care of older patients in long term care settings. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(2), 288-296. doi: 10.1111/scs.12162
Kvåle, K. & Bondevik, M. (2008). What is important for patient centred care? A qualitative study about the perceptions of patients with cancer. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(4), 582-589. Doi: 10.1111/j.1471-6712.2007.00579.x
*Leine, M., Klopstad Wahl, A., Råheim Borge, C., Hustavenes, M. & Bondevik, Hilde. (2017).
Feeling safe and motivated to achieve better health: Experiences with a partnership-based nursing practice programme for in-home patients with chronic obstructive pulmonary disease.
Jorunal of Clinical Nursing, 26(17-18), 2755-2764. doi: 10.1111/jocn.13794
*McGarry, J. (2008). Defining roles, relationships, boundaries and participation between elderly people and nurses within the home: an ethnographic study. Health and Social Care in the community, 17(1), 83-91. doi: 10.1111/j.1365-2524.2008.00802.x
*McGarry, J. (2009). Relationships between nurses and older people within the home:
exploring the boundaries of care. International Journal of Older People Nursing, 5(4), 265- 273. doi; https://doi.org/10.1111/j.1748-3743.2009.00192.x
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer
30 Prip, A., Möller, K., Nielsen, D., Jarden, M., Olsen, M-H. och Danielsson, A. (2018). The Patient- Healthcare Professional Relationship and Communication in the Oncology Outpatient Setting. Cancer Nursing, 41(5), 11-22. doi: 10.1097/NCC.0000000000000533
SAOL, Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (2015). 14. uppl. Stockholm:
Svenska Akademien
*Schaepe, C. & Ewers, M. (2017). ´I need complete trust in nurses´ - home mechanical ventilated patients´ perceptions of safety. Scandinavian Journal of Caring science, 31(4), 948- 956. doi: 10.1111/scs.12418
SFS 1997:14. Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård.
Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2012). Termbanken.http://termbank.socialstyrelsen.se 2018-10-10
Socialstyrelsen. (2017). Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 2016.
SO, Svensk ordbok (2009). Stockholm: Svenska Akademien.
Strandås, M. & Bondas, T. (2017). The nurse- patient relationship as a story of health enhancement in community care: A meta-ethnography. Journal of advanced nursing, 74(1), 11- 22. doi: 10.1111/jan.13389
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Thom, D. & Cambell, B. (1997). Patient-physician trust: an exploratory study. Journal of Family Practice. 44(2), 169-176.
