• No results found

Lena Sandberg Helena Sandström

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share " Lena Sandberg Helena Sandström"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2008:015

E X A M E N S A R B E T E

Utmaningen är försoningen

En studie av elevers konfliktuppfattning

Lena Sandberg Helena Sandström

Luleå tekniska universitet Lärarutbildning

Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Pedagogik och lärande

(2)

ABSTRAKT

Syftet med vår undersökning var att utöka vår konfliktkompetens genom att få kunskap om elevers uppfattningar och erfarenheter till konflikt- situationer i skolan. Som bakgrund till undersökningen har vi studerat tidigare forskning inom konflikthanteringsområdet.

Fokuseringen har varit kommunikationens betydelse och det etiska perspektivet, till varför konflikter uppstår och vilka verktyg man kan behöva i konfliktsituationer.

Vår undersökning utfördes på två grundskolor i Norrbotten Fem yngre elever i år tre intervjuades i en kvalitativ studie emedan 73 elever i år sju till nio, fick delta i en kvantitativ enkätstudie som sedan analyserades kvalitativt. Detta eftersom vår undersökning huvudsakligen baserades på frågor som hade med attityd och åsikt att göra. Vår analys av studien visade att de äldre eleverna såg begreppet konflikt som något fysikiskt och inte som en verbal kränkning medan de yngre även såg konflikten/bråket som något verbalt. Något som även framkom med stor tydlighet i studien var det väl fungerande värdegrundsarbetet bland de yngre barnen medan värdegrundsarbetet i stort sett verkade obefintligt bland de äldre eleverna. Att detta värdegrundsarbete måste få ta tid i skolan och inte avslutas när eleverna blir lite äldre var en av de slutsatser vi drog under arbetets gång.

Nyckelord: Konflikter, konflikthantering, värdegrund, etik, kommunikation, samtal

(3)

FÖRORD

Speciellt vill vi tacka de respondenter som deltagit i vår undersökning och de handledare vi haft på våra praktikskolor, som givit oss tid och utrymme att genomföra undersökningen.

Dessutom vill vi även tacka vår handledare Marja-Liisa Lejon som visat oss stor tilltro genom arbetet.

Ett extra stort tack vill vi dock ge våra familjer som har stöttat oss och visat stor förståelse för all den tid detta arbete har tagit från julefriden

Tack till er alla!

Öjebyn 2008-01-02 Helena Sandström Lena Sandberg

(4)

Innehållsförteckning:

ABSTRAKT FÖRORD

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... 3

BAKGRUND ... 5

Definitioner ... 5

Mobbning... 5

Konflikt... 6

Etik ... 7

Vad är en konflikt? ... 8

Tidigare forskning om barns konfliktuppfattningar... 9

Teoretisk utgångspunkt... 10

Lärande ur ett sociokulturellt perspektiv enligt Vygotsky ... 11

Vad är kommunikation? ... 11

Konflikthanteringsmetoder... 13

Kompissamtal... 13

Medling ... 14

Sammanfattning av de tre metoderna ... 16

Förankring i styrdokumenten... 16

FN: s konvention om barnets rättigheter ... 16

Likabehandlings- lagen ... 17

Värdegrunden i skolans styrdokument ... 17

Skolan och etiken ... 18

SYFTE... 19

Frågeställningar ... 19

Avgränsningar... 19

METOD... 20

Val av metod... 20

Kvalitativ undersökning med intervju som metod ... 21

Undersökning med enkät som metod... 21

Intervju genomförande och bearbetning ... 22

Enkät genomförande och bearbetning... 23

RESULTAT... 24

Resultat av elevintervjuer ... 24

Resultat av elevenkäter ... 25

DISKUSSION ... 30

Validitet / Reliabilitet... 30

Analys Diskussion ... 32

Resultat Diskussion... 35

Egna reflektioner ... 37

LITTERATURFÖRTECKNING ... 38

Bilagor 1-3………...37 ff

(5)

”Men man får aldrig acceptera små konflikter som pågår för det visar sig ofta att dessa accelererar och leder till grövre kränkningar och mobbning…”

Lars Arrhenius, Barn- och elevombud

INLEDNING

En ung kvinna i tjugoårsåldern som tidigare misshandlat andra intervjuades i Aktuellt 29/10- 2007. Det var först efter att kvinnan varit med om att i grupp misshandlat en annan ung individ mycket svårt, som hennes ögon öppnades och hon insåg vad hon gjort. Numera var kvinnan nattvandrande ”ängel” som hjälpte andra i svårigheter. Den intervjuade kvinnan menade att många unga nuförtiden upplever en stor hopplöshet och meningslöshet i sina liv samt att tydliga och kloka vuxna förebilder saknas i den närmaste kretsen. Ett förslag kvinnan gav var att införa konkret livskunskap i skolan och detta förstås redan från de tidigare åldrarna. Vi möter alltför ofta rubriker i massmedia där människor berättar om sin skoltid där de i åratal blivit utsatta för mobbning och kränkande behandling. Mobbning kan ibland vara det sista steget i en upptrappning av olika konflikter och meningsskiljaktigheter som kanske hade kunnat stävjas om ett väl fungerande värdegrundsarbete skett på ett tidigt stadium ute i skolorna. Grünbaum och Lepp (2005) anser att mobbning är toppen på ett isberg. Under ytan finns symptom på ett skolklimat med många och dolda konflikter. De skriver vidare att det finns all anledning att arbeta med förebyggande program som utvecklar relationer och konfliktkompetens både bland lärare och bland elever. Att destruktiva konflikter, mobbning, våld och ett hårdare samhällsklimat på många sätt går hand i hand är ett faktum som vi två lärarstudenter diskuterat mycket kring. Unga idag lever i en betydligt hårdare värld än för bara några decennier sedan, där utanförskap, främlingsfientlighet och våld inte hör till ovanligheterna. Den relativt nya lagen från 2006 mot diskriminering och annan kränkande behandling innebär en nolltolerans mot alla former av kränkande behandling, en nolltolerans som alla måste respektera och aktivt arbeta för menar vi.

FN har utropat 2001-2010 till ett internationellt decennium för freds- och ickevåldskultur för världens barn. Vår tolkning är att vi måste starta med fredsarbetet hos den enskilde individen och grundlägga goda värderingar, som motverkar utveckling av destruktiva konflikter, mobbning, diskriminering och våld. Under lärarutbildningens gång har vi insett att pedagogen verkligen har ett stort ansvar när det gäller att hos eleverna i skolan förmedla de grundläggande goda värderingarna. Vi är skyldiga till att aktivt motverka trakasserier och förtryck och medverka till att eleverna känner samhörighet, solidaritet och ansvar för andra människor.

(6)

För oss kändes det väsentligt att utöka vår konfliktkompetens, där också det förebyggande värdegrundsarbetet utgör en central del. En insikt i vad elever i olika åldrar upplever som en konflikt samt olika metoder i konflikthantering ger kunskap hur pedagogen i skolan kan arbeta förebyggande som en del av värdegrundsarbetet. Om detta arbete fungerar skapas ett tryggt och gynnsamt arbetsklimat som främjar alla elevers lärande. Även Gunilla Wahlström (1996) hävdar att det borde vara naturligt att skolan avsätter tid för att hos eleverna utveckla den viktiga, mänskliga kompetensen att kunna fungera tillsammans med andra människor på ett bra sätt. Författaren framhåller att den mänskliga kompetensen naturligtvis också innehåller en medvetenhet om hur man kan agera i en konflikt för att undvika destruktiva tendenser såsom mobbning och andra kränkningar.

I denna uppsats kommer vi att fördjupa oss inom området kring konflikter och konflikthantering, med fokus på kommunikationens roll i uppkomst och hantering. Vi vill visa på de kommunikativa faktorer som medverkar i samspelet mellan människor. Dessutom görs ett försök att tydliggöra det viktiga etiska förhållningssättet i mötet med eleverna. I den empiriska delen har vi valt att ta avstamp i elevernas uppfattningar och erfarenheter. Detta för att belysa de konflikter som uppstår i skolan och förhoppningsvis även förhindra att dessa förblir olösta destruktiva isbergstoppar. Vi kommer också att visa att konflikter i sig inte enbart behöver vara något negativt, utan kan även utmynna i utveckling och lärande. Vi anser att en god lärandemiljö förutsätter att eleverna känner sig trygga. Genom att arbeta förebyggande och konstruktivt med konflikthantering, kan det stärka elevernas relationer till varandra och öka tryggheten i klassrummet och i skolan.

(7)

BAKGRUND

I följande avsnitt presenteras ett antal författare och forskare som är insatta och vedertagna inom kommunikation och konflikthantering. De flesta har vi haft tillfälle att studera under vår lärarutbildnings olika kurser och ämnesinriktningar på Luleå Tekniska Universitet.

Arbetet inleds med ett definitionsavsnitt där vi definierar mobbning, konflikt och etik. Vi valde att börja med att definiera mobbning för att ge läsaren en insikt i vad en destruktiv konflikt kan mynna ut i, för att därefter definiera begreppet konflikt. Etiken anser vi vara den bas som konflikter vilar på och avslutar definitionsavsnittet. Vi har sedan valt att ge en bild vad ett antal författare anser en konflikt egentligen är, följt av vad barn anser och hur de upplever konfliktsituationer genom tidigare forskares studier. Därefter presenteras den teoretiska utgångspunkten, den sociokulturella teorin som vårt arbete grundar sig på.

Utifrån tidigare valda författare och forskares resonemang har vi tagit fasta på att kommunikation i olika former kan fungera både som konfliktutlösare och förebyggande instrument. Vi har därför valt att presentera olika författares resonemang kring kommunikation. Därefter presenteras tre stycken redan beprövade konflikthanterings och konfliktförebyggande metoder för att sedan avsluta med de styrdokument som skolan och dess personal ska rätta sig efter i det dagliga arbetet med eleverna.

Definitioner

Mobbning

Mobbning kan vara toppen av ett isberg, där det under ytan finns symptom på ett skolklimat med många och dolda konflikter (Wahlström, 1996, Grünbaum och Lepp, 2005). Mobbning anser vi vara den vanligaste och allvarligaste formen av en konflikt som gått överstyr inom skolan.

Ordet mobbning kan enligt Maltén (1998) härledas ur det latinska uttrycket ”mobile vulgus”

som på ett ungefär betyder ”den lättrörliga, opålitliga hopen”. Detta blir på vårdad engelska

”mob” och sedermera för vardagsbruk ”mobbning” som sedan försvenskats till mobbing. I uppsatsen väljer vi att använda ordet mobbning istället för mobbing.

Vi anser att mobbning är en medveten aggressiv attityd som visas återkommande till en person eller grupp med syfte att skada fysiskt och psykiskt. Forsman (2003: 7) definierar mobbning som: ”Mobbning föreligger när en eller flera elever under skolpliktig tid utsätter enskild eller flera elever, vilka befinner sig i någon form av underläge, för återkommande reella, fysiska, psykiska och socialt kränkande särbehandlingar över tid i ett medvetet och oskäligt uppsåt att skada.”

För oss känns det viktigt att de emotionella känslorna och upplevelserna beaktas, då vårt mål är att försöka förstå elevernas situation och uppfattning. Höistad (2001) har under många år studerat mobbningsproblematiken. Han definierar begreppet mobbning när en eller flera personer upprepade gånger, under en längre tid, utsätter en eller flera individer för medvetna, aktiva destruktiva handlingar och/eller uteslutning. Mobbning kan indelas i tre typer, fortsätter författaren, nämligen tyst mobbning via kroppsspråket, verbal mobbning och fysisk

(8)

mobbning. Den vanligaste formen av mobbning är den tysta, svåråtkomliga mobbningen och exempel på denna är att kasta menande blickar mellan varandra, inte svara på tilltal eller att behandla någon som luft. Enligt Höistad (2001) är denna form av mobbning mycket svår att upptäcka och orsakar ofta den utsatte för stor skada. Verbal mobbning kan vara lättare att upptäcka än den tysta som kan vara viskningar, ryktesspridning, hån, anmärkningar eller SMS-meddelanden. Enligt vår egen erfarenhet från egna barn och den verksamhetsutbildning vi gjort, är det också den typ av mobbning som det är svårast för oss att upptäcka. Slutligen beskriver författaren den fysiska mobbningen, den som också oftast är lättast att upptäcka.

Igenkännande tecken på denna kan vara sönderrivna kläder och blåmärken. Mobbningsformen kan även gå till så som att man gömmer saker för en kamrat, tar hans/hennes väska och kastar den emellan sig eller kamouflerar våldet i lekar eller idrott. För att hindra upptäckt utförs den fysiska mobbningen på ett sätt så att den ska märkas så lite som möjligt.

Att det är obalans i maktförhållandet och att de som mobbar har makt över och förtrycker den individ som är i underläge är de flesta forskare överens om. Larsson (2003) menar att en mobbares överlägsenhet bygger på en auktoritet som är destruktiv. Syftet är att skada den andra, att överdriva och nedvärdera skillnaderna dem emellan och att trycka ned offret.

Mobbaren strävar efter att öka klyftan mellan honom själv och den utsatte. Larsson (2003) hävdar att mobbning som tillåts fortgå får allvarliga konsekvenser. Att för en ung människa vägras gemenskap med andra människor innebär en fasansfull kränkning av ett grundläggande behov, nämligen att dialogen med omgivningen inte kan ske på ett naturligt sätt. Hela individens personliga utveckling hämmas och resultatet blir en osäker, skadad självkänsla som helt förlorat sin tilltro till den egna förmågan att klara sig ute i samhället.

Självdestruktivitet, antisociala tendenser, vrede, hat och självmord kan bli den slutliga följden av mobbning.

Slutsatsen att trots skolans alla konventioner, lagstiftningar och läroplaner om människolivets okränkbarhet och vuxenvärldens beslut att; ingen elev i skolan skall utsättas för mobbning, egentligen kan stå som de tomma ordens retorik dras av Forsman (2003). Han poängterar att mobbning nu ses som ett av skolans största problem. Under sina år som behandlande psykolog har Forsman mött många livsöden som farit illa på grund av de trakasserier och övergrepp de utsatts för under sin skolgång. Även om såren läkt ut finns ärren kvar och smärtan av kränkningarna gör sig för många utsatta påminda och kan kännas lika intensiv som decennier tidigare. Mobbarens ständiga plågande spelar ofta en mindre roll, det är framför allt vuxenvärldens försummelse att inte vilja se, som gör allra mest ont, anser Forsman. Samma slutsats drar även Larsson (2003) när hon beskriver de mobbades unga sinnen som genom skolans oförmåga att förhindra mobbning lär sig att det är legalt att värdera individer olika och att respekten för den enskilde eleven kan offras. Därför att skolan inte agerat som de borde. Detta anser vi är helt förkastligt, när vi har en skyldighet enligt skollagen att motverka just detta. Vi ska inte behöva påminna oss om att; en verksam lärare har alltid skyldighet att motverka mobbning.

Konflikt

Det är inte enkelt att ge en allenarådande definition på begreppet konflikt. Alla människor upplever livets konflikter på olika sätt beroende på vem man är och vad man bär med sig för livserfarenheter i sin ryggsäck. Nationalencyklopedin (1993) beskriver begreppet konflikt som en motsättning som kräver lösning. Ordet konflikt härstammar från latinets conflictus och betyder sammanstötning eller kollision.

(9)

Grünbaum och Lepp (2005) presenterar Fishers definition av en konflikt. Han anser att en konflikt kan uppstå när två eller flera parter eller grupper uppfattar sig ha olika och oförenliga behov, intressen, synsätt/normer, värderingar eller mål, vare sig det leder till aggressiva handlingar eller inte. Dessutom, menar författarna att många konflikter bottnar i störningar i kommunikationen mellan parterna och därmed cementeras språkliga missförstånd lätt. En konflikt kan också ses som en farlig möjlighet. Med detta menas att konflikter hör livet till och vi utvecklas genom att hantera konflikter (Grünbaum och Lepp 2005).

En annan forskare är Karin Utas Carlsson, som i grunden är barnläkare och har gjort sin forskarutbildning i pedagogik. Carlsson (2001) presenterar flera olika forskares definition på konflikt. Vi väljer att visa Galtung som definierar konflikt som ”inkompatibility between goal states, or values held by actors in a social system” (2001: 50) Översättningen av detta lyder ungefär: Konflikt inträffar när parters mål och värderingar är oförenliga. Målet, menar Carlsson, har med parternas önskningar att göra, något de vill göra, materiellt, eller icke materiellt. Slutligen ger forskaren en definition som kan användas i undervisningsändamål och som enligt författaren inte är ovedersäglig men dock praktisk. Denna lyder: Konflikt föreligger när parter inte är överens om och när åtminstone en av dem hyser negativa känslor p.g.a. detta. (Carlsson 2001: 50) För oss innebär detta att man kan inte bara se sin egen del i en konfliktsituation utan vi måste också utveckla eller lära oss att se den andres sida av saken.

Vi har tagit fasta på att en konflikt är en oenighet som inte har hunnit växa till något svårt och ohanterligt. En outredd konflikt kan växa sig större och utmynna i personliga tragedier, fysisk våld och i värsta fall krig. En konflikt är ofta första steget i en oenighet och behöver inte bara vara enbart negativ om den hanteras och löses i tid, innan den vuxit sig större. Hela samhället runtomkring oss, då framför allt i skolan förekommer konflikter. Som blivande pedagoger kommer vi att arbeta mycket med människor och där det oundvikligen kommer att förekomma konflikter. Konflikter uppstår mellan elever varje dag i skolan detta är något som påverkar hela skolmiljön. Om det finns många konflikter i en grupp är det mycket svårt att kunna koncentrera sig på att lära sig nya saker. För att förebygga att många av konflikterna uppstår behöver man använda sig av förebyggande arbete som skapar en trygghet och stabilitet hos eleverna. Skolan ska enligt oss vara en inspirationskälla och en plats för kunskap, inte en plats som upplevs som jobbig och skapar oenigheter. Det känns därför viktigt för oss att försöka förstå konflikter, hur de uppstår och hur man kan hantera eller lösa dem.

Att en och samma händelse kan upplevas som obetydlig för en person medan en annan upplever händelsen som helt livsavgörande, är ett faktum som vi tydligt uppmärksammat under den verksamhetsförlagda utbildningen.

Etik

Enligt Jenny Gren (2007) har orden etik och moral ursprungligen samma innebörd. Ordet etik kommer i från grekiskans ethos, moral kommer från latinets moralis, de båda orden betyder sed eller sedvänja. Nu skiljer man på begreppen; moralen står för ens handlingar, etiken står för reflektionen över handlingarna man gör. Man talar om en moralisk handling och en etisk teori.

Att ägna sig åt etik på det personliga planet är att se sitt eget handlingssätt och fundera över vilka värderingar, regler och normer som styr detta och göra dem tydliga för sig själv genom att ompröva dem. Vi anser att genom att lära känna sig själv och skaffa en förståelse för ens egna ståndpunkter och värderingar kan vi också lättare motivera eleverna till att förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Andersend (1997) påtalar att andra

(10)

världskrigets händelser gav upphov till en etisk diskurs. Behovet av en etik diskussion och ett nytt ”normvärde” genomsyrar hela vårt samhälle idag. Det moderna samhället har blivit alltmer sekulariserat, vilket innebär att religionen inte som tidigare ger svar med givna normer runt förhållningssätt och mänskligt handlande. Våra moraliska reaktioner på rättvisefrågor har tidigare haft sin grund i historien men när nya situationer uppkommer måste nya ställningstaganden tas. Genom att samhället också blivit allt mer pluralistiskt, med olika religioner, ismer och livsstilar, blandas olika uppfattningar och normer. Svårigheten i ett pluralistiskt och sekulariserat samhälle är att var och en måste ta ett eget beslut och ställningstagande, samtidigt som det kan vara svårt att acceptera att andra har en annan åsikt och kultur.

Narrativ etik är en beskrivning hur etiken är invävd i våra liv i en normativ tillvaro. Vägen som är utstakad och bestämmer hur vårt liv ser ut är detsamma som målet enligt Henriksen och Vetlesen (2001). De menar också att var och en av oss har en egen historia som ger oss en bild om hur vi är eller tror att vi är. Vi väljer och sorterar vad som känns mest angeläget och undermedvetet, samtidigt sker en moralisk tolkning av de handlingar och val man gör. Man intar en ett etiskt förhållningssätt. Författarna menar att alla möten människor emellan kräver en etisk fordran. Det kräver ett outtalat krav på vårt uppförande och bemötande mot den andra. I kommunikationen med andra sker en ständig och värderande dimension av våra etiska perspektiv, genom att reflektera över andras åsikter måste man ta nya överväganden. Vi lär hela tiden av andra genom kommunikation då vi tvingas ta till oss en annans ståndpunkt.

Vi alla är i en ständig förändringsprocess och vår utstakade väg, målet, kan förändras många gånger om. Ibland kan det bero på ett enda möte med en speciell person eller en enda enstaka händelse.

Vad är en konflikt?

I vårt samhälle betraktas konflikter ofta som något negativt och mer eller mindre farligt anser Carlsson (2001) vilket i sin tur ger upphov till rädsla och obehag. Men, fortsätter författaren, konflikter behöver inte nödvändigtvis upplevas så. Det hela är en fråga om erfarenheter hos den enskilde individen. Lär vi oss att hantera dem på ett konstruktivt sätt, d.v.s. så att alla parter får sina behov i stor utsträckning tillfredsställda, kommer vi istället att uppleva hur vi själva och andra växer och utvecklas. Konflikter är en förutsättning för liv och växt, alltså inte i sig något negativt. Det är vår oförmåga att handskas konstruktivt med konflikter som får negativa följder. Deutsch genom Carlsson (2001) visar på att destruktiva konflikter utmärks av en tävlan. Tillit och respekt förloras i processen när partnernas attityder blir allt mer negativa En sådan konflikt fortsätter oftast efter det att de ursprungliga orsakerna blivit irrelevanta och glömts bort. Den konstruktiva sidan av konflikter utmärks istället av samarbete avslutar författaren.

Personer med en positiv inställning, ser konflikter som något naturligt och oundvikligt som stimulerar till utveckling. De med en negativ syn undviker konflikter då de känner tveksamhet och rädsla för konfliktsituationen, allt enligt Maltén (1998). Han understryker dock att innan man kan lösa en konflikt måste en konfliktanalys göras, där man synliggör och medvetandegör dess innehåll i den aktuella konfliktsituationen. Därmed förlorar konflikten sin makt över de inblandade. Maltén (1998) menar att lärare ibland försöker manipulera en konflikt, vilket innebär att läraren lägger locket på och utser en syndabock i konfliktsituationer. Detta medför att all diskussion upphör men att problemen ligger kvar

(11)

obearbetade. Man förhindrar en kollektiv samverkan där gruppen inte klarar av att samla tillräcklig kraft för en konstruktiv konflikthantering.

Graner (1994) ser också konflikter som positiva eller negativa beroende på om konflikten blir hanterad eller ej. I överlag menar han att konflikter är lika nödvändiga som önskvärda och genom att pröva olika handlingsalternativ får man en anledning till att finna nya vägar. Det negativa med konflikter kommer när de inte utreds och blir destruktiva. Detta skadar den individuella människan psykiskt. Deutsch genom Carlsson (2001) anser att den destruktiva konflikten fortsätter i det oändliga efter det att de ursprungliga orsakerna glömts bort. Den tidigare tilliten och respekten mellan parterna försvinner och en alltmer negativ kontakt mellan parterna blir följden avslutar forskaren.

Maltén (1998) samt Graner (1994) påtalar det faktum att individer som upplever konflikter negativt ofta känner rädsla och obehag vilket i sin tur kan utmynna i psykisk ohälsa. Maltén (1998) menar att konflikter kan stimulera utveckling om konflikten i sig ses som ett naturligt inslag i livet samt att individen dessutom har en positiv inställning till situationen. Granér (1994) påtalar att konflikter är lika önskvärda som nödvändiga. Sammanfattningsvis kan sägas att ovan nämnda författare ser på konfliktfenomenet som både något positivt och negativt. Samtliga författare är dock ense om att det viktigaste i konfliktsituationen är att en god och korrekt konflikthantering utförs, där samtliga parter i stor utsträckning får sina behov tillgodosedda. Genom att pröva olika handlingsalternativ får individen anledningar till att finna nya vägar i konfliktsituationen.

Tidigare forskning om barns konfliktuppfattningar.

För att vi ska utveckla en förståelse och insikt om konflikter, som vi framför allt kommer att ha nytta av i vårt pedagogiska uppdrag, är det av vikt att vi förstår elevers och barns uppfattningar och erfarenhet av konflikter. Det finns en mängd litteratur och arbeten som fokuserar på konfliktlösnings metoder men väldigt lite om själva barnets upplevelser och åsikter. Detta finner vi stöd i hos Andrzej Szklarski (2000) som menar att trots att konfliktämnet flitigt behandlats i pedagogisk litteratur så är kunskaperna om barns och ungdomars upplevelser i samband med konflikter ringa. Szklarski förtydligar att det är hanteringen av konflikter som är mest framträdande i existerande litteratur. När det handlar om empirisk forskning kring barn och ungdomars konflikter och konflikthantering är själva upplevelsen av konflikten mycket sällsynt. Enligt författarens uppfattning borde detta faktum verkligen motivera för ny forskning inom detta område.

År 1996 skrev Szklarski en avhandling med syfte att beskriva vilka erfarenheter och upplevelser barn har av konflikter. Det han framför allt ville titta på var vilka känslor som väcktes till liv vid en konflikt samt hur barnen uppfattade konflikthanteringen. I sitt arbete använde forskaren sig av kvalitativa intervjuer med polska och svenska barn. Han fann att det fanns flera olika orsaker till att konflikter uppkom, bland annat kunde detta vara skillnader i tänkesätt, lögner och missförstånd. Orsakerna till dessa konflikter grundade sig enligt författaren på fyra kategorier. Dessa är princip-, objekt-, individ-, och situationsrelaterade orsaker. Upplevelserna som barn har i samband med konflikter delade Szklarski in i tre grupper. Dessa grupper är negativa upplevelser såsom rädsla, sorgsenhet, skam eller besvikelse. Den andra gruppen är neutrala upplevelser såsom bristande vilja till engagemang eller meningslöshet samt slutligen den tredje gruppen positiva upplevelser såsom solidaritet, ansvarskänsla eller spänning. Resultatet i studien visar på att olika sorters känslor kan för

(12)

barnen göra sig gällande samtidigt i en konfliktsituation. Att konflikter till övervägande del leder till negativa upplevelser, såsom rädsla, hos barn är också en slutsats som dras i avhandlingen. Dessa negativa upplevelser slår särskilt hårt mot barnens psykiska välmående och är även mest framträdande avslutar författaren (Scklarski, 1996).

Varför det uppstår konflikter och motsättningar beskrivs också på ett bra sätt av Inga Andersson som är fil. dr legitimerad psykolog och lektor med speciell inriktning mot samtal, handledning och psykosocial problematik. Hon menar att en vanlig förklaring varför det finns bråkiga barn är neurologiska avvikelser, hemförhållanden, i skolan eller samhället. Vi tolkar det så att med bråkiga barn menar hon barn som ofta råkar i konflikt. Andersson (1999) menar att man ska arbeta med problemet som att det är något alla i omgivningen medverkar till. Det är i samspelet problemet och löningen finns – inte hos individen. Alla budskap är både signaler till andra och svar på deras signaler. Vi har tagit fasta på hennes resonemang när vi skriver att det är viktigt att förstå konflikters natur och förlopp i vårt pedagogiska uppdrag.

Andersson (1999) menar att det lätt uppstår onda cirklar med fastlåsningar, prestige och känslor av skuld och otillräcklighet. Genom att ta bort skuldtänkande, genom att lyssna och respektera varandra kan man få ett fungerande samspel och komma fram till gemensamma lösningar.

Vår tolkning av Scklarski, 1996 och Andersson (1999) är att orsaken till konflikter ofta är beroende på de egna värderingarna vi bär inom oss, i en tolkning gentemot omgivningens normer och traditioner. Det budskap man ger till andra och de signaler som vi i vår tur sänder tillbaka bildar reaktioner hos omgivningen.

Teoretisk utgångspunkt

I detta avsnitt presenterar vi lärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Detta med hjälp av den ryske psykologen, filosofen och pedagogen Lev Vygotskijs tankegångar där den mänskliga kommunikationen anses som grundläggande för den enskilde individens utveckling och lärande. Att lärande och utveckling sker i ett samspel med andra människor i en sociokulturell miljö är en central tes i Vygotskijs teori. Genom denna interaktion med andra är individen således alltid på väg mot nya sätt att tänka och förstå sin omvärld (Säljö, 2000). Utifrån den sociokulturella teorin menar vi att i samband med konflikthantering i skolan där en vuxen eller mer erfaren kamrat är närvarande så upplever och erfar barnet olika möjligheter till problemlösning. Erfarenheterna och fantasin vidgas på detta sätt för barnet som därmed snart är redo att själv konstruera lösningar. Individen i konflikthanteringssituationen har på detta sätt funnit nya insikter och ett lärande har skett. Vi anser att även värdegrundsarbetet i skolan där pedagogen och eleven i interaktion med varandra samtalar om människors lika värde, kan ses ur den sociokulturella teorins synvinkel. Vygotskij menar att lärande är en interaktiv process och ett ”samarbete” mellan barnet och den vuxne. I den situationen som finns mellan lärare och elev utvecklas elevens psykologiska funktioner med hjälp av och under deltagande av den vuxne. Genom samspel, delaktighet och interaktion sker sålunda ett lärande (Strandberg, 2006).

(13)

Lärande ur ett sociokulturellt perspektiv enligt Vygotsky

Den sociokulturella teorin grundar sig enligt Strandberg (2006) på att psykologiska förmågor, sådana som minne, logik och problemlösning skapas i det sociala samspelet för att sedan bli till erfarenheter. Ett lärande sker alltså för den enskilde individen i ett samspel med en sociokulturell miljö med andra erfarna människor. Lärandet sker sålunda inte i ett vakuum utan lärandet är beroende av sammanhanget det sker i. Strandberg (2006) poängterar att dagens svenska läroplaner uppmanar oss att använda en pedagogik, en kunskapssyn som bygger på Vygotskijs idéer och tankar, där samspelet och interaktionen med andra människor är en nödvändighet för lärande och utveckling.

Enligt Vygotskij genom Säljö (2000) tar all intellektuell utveckling, allt tänkande sin utgångspunkt i social aktivitet. Det startar med ett tillstånd där barnet kan göra saker tillsammans med andra och vidare till ett tillstånd där barnet kan agera ensam, utan hjälp.

Denna idé om att dynamiken i människors tänkande och färdigheter är beroende av social interaktion och stöd från andra människor, är grunden för Vygotskijs begrepp: den närmaste utvecklingszonen. Vygotskijs tankegång är att genom att människor behärskar vissa kunskaper och färdigheter, är de snart också nära att behärska vissa andra nya kunskaper och färdigheter. När individen så erövrat dessa nya kunskaper och insikter, uppkommer nya utvecklingszoner i relation till mer avancerade problem. På detta sätt fortsätter det livet igenom när vi människor introduceras till nya sociokulturella färdigheter och kunskaper (Säljö, 2000).

Det är språket som enligt Vygotskij är det absolut viktigaste psykologiska redskapet för människans utveckling och lärande. ”Språket är framför allt ett medel för social samvaro, ett medel för utsagor och förståelse” (Vygotskij, 1934/1999). Genom språket blir människan delaktig i andras perspektiv och det är genom språket som sociokulturella erfarenheter förmedlas. Vygotskij menar att språket fungerar som ett redskap för kommunikation både inom människan och mellan människor och är länken mellan samhällets kollektiva erfarenheter och den enskilde individen Vår slutsats är att vid konflikthantering och värdegrundsarbete i skolan är den mänskliga kommunikationen, som bygger på samspel och interaktion, sålunda avgörande för resultatet.

Vad är kommunikation?

Enligt Maltén (1998) innebär kommunikation en sändare och en mottagare och interaktionen där mellan i mer än bara ord. Hur kroppen signalerar ut våra känslor och hur vi uppfattar varandra genom detta tysta språk. Som god samtalspartner måste man kunna lyssna aktivt, med det menar Maltén att de icke verbala signaler som vi sänder ut, berättar mycket av våra känslor och om vår personlighet utan några ord. I ett samtal är det viktigt att sändaren, den som berättar, känner att den får någon sorts feedback på det som sägs. Denna respons är viktigt för att samtalet ska kunna fortsätta och sändaren känner, att det som berättas har en betydelse för den som lyssnar, mottagaren. I en kommunikation som sker på ett privat plan menar han att samtalet blir ett bollplank med ett givande och tagande av tidigare erfarenheter och man lär känna varandra bättre och bättre. I ett privat samtal får man ofta något tillbaka i motsats till ett professionellt samtal där utbytet är mer ensidigt. Då är det samtalsledarens uppgift att hjälpa samtalet fram och styra över innehållet.

(14)

Den professionella samtalsledarens roll beskrivs av Kuoppa och Hägg (1997) som en vägledares roll. Kategorisering av samtal liknar de med en samtalstrappa, där varje steg har en olik dimension av ett samtal. Ett samtal är ett sätt att umgås och samverka mellan människor.

Innehållet i samtalet bestämmer var på trappan man befinner sig i interaktionen. Människor som inte känner varandra väl, försöker att mötas på vägen, för att hitta en balans mellan kallpratet och de förtroenden som man vanligtvis ger sina mera nära vänner. Fast ibland, menar författarna, kan det kännas lättare att prata med någon professionell person som man inte kommer att träffa igen, när det gäller våra personligaste tankar och känslor. Vägledande samtal kan bedrivas i konsulterande syften, utvecklingssamtal, pedagogisk handledning, stödsamtal eller kollegiala stödsamtal. Till skillnad från det privata samtalet har samtalsledaren här ett ansvar och måste ha ett professionellt förhållningssätt. Denne måste också vara insatt i samtalstekniker och arbeta med ett öppet förhållningssätt. God självkännedom och en förmåga till ett empatiskt tänkande är en av förutsättningarna till att vara en god samtalsledare. Kimber (1993) ger rådet att vi som professionella samtalsledare måste lyssna mer seriöst på dem som pratar. Författaren beskriver samtalssituationer i skolan som kan vara känsliga och svåra att ta itu med och ofta slutar på fel sätt. Många gånger tror vi att vi själva är experten och tolkar och värderar det som sägs med vår personliga erfarenhet.

Kimber (1993) menar att det inte bara finns en sida av saken utan många, verkligheten ser olika ut beroende på vem som tolkar den. Ett sätt att tolka den verkligheten, är att inte lämna något åt slumpen utan fråga om och om igen, tills du tror du uppfattat saken rätt. Att känna sig in i den andres situation, är ett sätt att visa att man bryr sig och det är den berättande som är den verkliga experten på sina egna känslor. Positiv omformulering är ett sätt att se ett problem från flera håll. Börjar man ett samtal med en positiv formulering behöver den andre inte känna sig i en försvarsposition utan samtalet kan växa fram. Hon beskriver hur viktigt det är att som samtalsledare hålla tråden så inte samtalet flyter ut och börjar handla om oviktiga ting. Genom att nå självinsikt, öka sin kunskap i samtalsmetoder samt att vara en aktiv lyssnare kan man öva upp sin förmåga att föra ett samtal där den andre känner sig sedd och förstådd.

Nilsson och Waldemarsson (1994: 39) beskriver vilka medvetna och omedvetna budskap vi ger varandra samt hur vi tolkar dessa. ”De erfarenheter som vi gjort smälter samman till en helhetsuppfattning av omvärlden. Det är utifrån den helhetsbilden som vi tolkar, tar ställning och gör förutsägelser. Människor har olika bakgrund, erfarenhet, personlighet och skilda meningar – vi ser därför världen ur olika synvinklar.” Författarna framför att alla de erfarenheter vi har om världen smälter samman till en helhetsuppfattning. Varseblivning innebär en selektiv process där vi i första hand tar till oss den information som bekräftar det vi redan tror på. Vi tar in våra intryck via våra sinnen för att sedan selektivt ta till oss det som för oss är förståelig information. Detta innebär att vi begränsar vår uppfattning om omvärlden, vi använder våra tolkningsmallar och riskerar att inte se vad som egentligen finns där.

Människan använder större delen av sin kommunikation till att förstärka det vi redan tror på, för att vi söker mening och sammanhang i vår tillvaro. Även om vi vet att världen förändras så har vi svårt för att emotionellt handla. Ofta tar det emotionella överhanden när vi reagerar på vad andra människor säger eller på hur de agerar. Om vi ska arbeta professionellt med människor och dagligen kommunicera verbalt eller icke verbalt är det viktigt att vi förstår hur dessa processer interagerar med varandra.

Betydelsen av den icke verbala kommunikationsprocessen tas även upp av Damgaard och Norrlykke (2000). De visar på de viktiga signalerna jag som lyssnare ger, för att samtalet ska växa fram. De menar att vår självkännedom ger den andra en känsla av stabilitet och visar på förståelse och respekt för den andre. Vi som lyssnare måste visa att vi aktiverar oss i den berättande, detta visar vi genom vårt kroppsspråk och vår mimik. Om tiden tryter är det bättre att vara ärlig att säga som det är och bestämma en ny tid för ett träffas istället för att låta vårt

(15)

omedvetna, ibland respektlösa kroppsspråk tala. Författarna menar att man ska ge samtalet tid och inte kasta ut lösningar hur som helst för att få ett avslut. Respekt och ödmjukhet föder respekt vare sig det är ett personlig eller professionellt samtal.

Som pedagoger kommer vi dagligen att använda oss av kommunikation i vårt möte med elever, kolleger och föräldrar. Vi har sett att vårt sätt att kommunicera med andra ställer ett krav på en egen självinsikt. Genom ett medvetande om grupprocesserna och erfarenhet och kännedom om olika samtalstekniker, kan vi utföra vårt yrkesuppdrag på ett professionellt sätt.

När vi förstår och blir medvetna om vilka processer som samverkar i konflikter kan vi också öppna oss själva och ge hjälp och ibland råd i vardagliga möten med andra människor. Det vardagliga samtalet kräver inte något av den andre utan de inblandande kan mötas och välja sin samtalsriktning och djup själva (Maltén, 1998, Nilsson och Waldemarsson, 1994). Många samtal förs på en neutral nivå utan personliga värderingar eller uttryck, även kallat kallprat.

Sammantaget kan vi nu säga att under ett samtal bör de rätta signalerna och budskapen ges som kan öppna upp för en mer förtroligare konversation. Vare sig man samtalar eller lyssnar, kommunicerar vi och interagerar med andra människor via kroppsspråket.

Konflikthanteringsmetoder

Under de litteraturstudier som bedrivits kring konflikthantering har vi valt att titta lite närmare på de redan beprövade metoderna Kompissamtal, Medling och Nonviolent Communication.

Detta för att just de metoderna känns intressanta och därför angelägna för oss att använda i vår kommande yrkesroll, när en konflikt redan brutit ut.

Kompissamtal

Journalisten Lars Edling (1997) förespråkar kompissamtalet som modell för att lösa konflikter mellan elever istället för att de ska behöva använda våld eller tystnad. Edling berättar inledningsvis om sin egen uppväxt under 1960-talet där det i hemmet inte fanns någon tradition att tala ut om personliga problem. Inte heller i skolan fanns moment som utvecklade känslomässiga sidor hos eleverna. Istället var det endast intellektuella färdigheter och fakta som räknades. Numera, fortsätter Edling, är fler unga medvetna om sina känslor men fortfarande undervärderas dock känsla och intuition i skolarbetet. Edling vill lyfta fram betydelsen av en känslomässig medvetenhet hos individen som han tror är djupt nödvändig för vårt samhälle. Dessa tankegångar delar vi helt med författaren.

Kompissamtalet har stora fördelar menar Edling (1997). Först och främst ger den eleverna en möjlighet att lösa konflikter med ord istället för våld och tystnad. Metoden strävar efter att förebygga mobbningstendenser och ger eleverna i samtalet träning i att lyssna på kompisen och känna empati. Dessutom får eleverna öva sig i att inför publik tala och använda sitt kroppsspråk och sist men inte minst gör metoden eleverna medvetna om sina egna roller i det sociala samspelet.

Själva samtalet startar med att alla eleverna sitter i en ring och där samtliga har möjlighet till att se varandra framifrån, på lika villkor. Utgångspunkten är skapandet av en positiv, kärleksfull stämning under samtalets gång menar Runstedt- Christensen genom Edling (1997) och betonar att om inte den grundläggande tryggheten finns i gruppen kan samtalet urarta och bli till rena domstolen. Den vuxne samtalsledaren öppnar samtalet med att be eleverna berätta om de själva klarat ut någon konfliktsituation som skett under den gångna veckan. Syftet är

(16)

att uppmuntra till självständig konfliktlösning där eleven själv får berätta vad som hände i den specifika konfliktsituationen. Inget skvaller eller avbrytande av någon elevs berättelse får förekomma och tanken är att de inblandade ska känna igen händelsen. Förhoppningsvis även sedan själva berätta om det som hänt och därigenom medvetandegöra sina egna roller i samspelet människor emellan. Att stå för vad man gjort kräver ibland mod och det är därför väsentligt att ingen blir utpekad som syndabock utan istället får ett erkännande om att det är viktigt att våga stå för det man gjort även om det var fel.

Det är nödvändigt att en samtalsledare är förtrogen med sina egna känslor och har en väl utvecklad självkänsla menar Runstedt- Christensen genom Edling (1997). Det gäller att som samtalsledare till exempel veta när man ska vara neutral och vänta tills eleverna finner lösningen och när man ska stå upp för en grundläggande värdering, så som att ta avstånd från diskriminering eller mobbning. Vikten av att vara en god förebild och i ord och handling och med sitt beteende demonstrera det sätt att tänka som man försökt lära eleven betonas av Carlsson (2001). Hon tar stöd av Brofenbrenner (1976) och Banduras (1977), vilka båda är överens om den goda förebildens värde vid inlärning och attitydpåverkan.

Fortsättningsvis under kompissamtalets andra runda får eleverna berätta om de gjort något fel mot någon kamrat eller om de själva råkat ut för något. Ibland får eleverna dessutom gå upp i ringen och konkret visa vad som hänt. På detta sätt blir konflikten mycket tydligare för alla, även de inblandade. Grünbaum och Lepp (2005) poängterar att drama kan vara ett effektivt medel att lära sig konstruktiv konflikthantering. När eleven i en roll spelar sina egna konflikter får samtliga parter möjlighet till en total upplevelse av problemet. I denna upplevelse blir den andre partens tankar och känslor förståeliga för motparten och de övriga deltagarna.

Medling

Konflikthanteringsmetoden medling har sitt ursprung i det gamla Kina där medlare reste omkring i de då mycket spridda byasamfunden med uppgift att hjälpa invånarna att lösa konflikter. Linda Marklund som är forskare vid Luleå Tekniska Universitet, är en auktoritet i medlingskretsar och leder för närvarande det viktigaste elevmedlingsprojektet i skolorna i Norrbotten. Marklund (2007) berättar i sin avhandling att fredsrörelsen i USA var mycket stark efter andra världskriget. Denna fredsrörelse var på många sätt influerad av fredsförebilden Mahatma Gandhis tankegångar om att hitta lösningar på problem genom en konsekvent icke- våldsprincip. Gandhi följdes av Marthin Luther King, Jr som med ickevåld protesterade mot 1960- talets hårda rasdiskriminering. Resultatet av Martin Luther Kings kamp blev undertecknandet av ”The civil rights bill” som skrevs under 2 juli, 1964. Efter denna händelse kan man säga att en ny alternativ konfliktlösnings- era tog sin början.

Medlingsmetoden började i USA användas i olika sammanhang av allmänheten för att lösa tvister mellan exempelvis grannar, familjemedlemmar och företag. Det var i början av 1980- talet som medling infördes i USA: s skolor och därefter har sedan skolmedling spridit sig runt om i världen avslutar Marklund (2007).

Den centrala tankegången i medling är att man inte skuldbelägger någon eller dömer till straff menar Grünbaum och Lepp (2005). Metoden bygger på frivillighet där alla berörda möts som jämställda och visar varandra respekt. Författarna poängterar att målet är en vinna - vinna lösning där parterna i konflikten upplever att de blir sedda, hörda och tagna på allvar.

Medlaren (en eller flera) är en neutral, tredje part som underlättar kommunikationen mellan parterna. De ger inga egna förslag och visar inte heller sina värderingar gällande konflikten.

(17)

Samma slutsats drar även Marklund (2003) och belyser det faktum att det inte endast är de båda parterna som är vinnare utan även hela skolan. Hon poängterar dessutom att det är bevisat att skolmedling minskar förekomsten av mobbning och ger en harmonisk och fredlig atmosfär i skolan. Andra fördelar med medlingsmetoden enligt forskaren, är att eleverna själva lär sig lösa sina konflikter samt att den emotionella intelligensen (EQ) utvecklas.

Enligt Grünbaum och Lepp (2005) innebär skolmedling att alla elever och lärare lär sig om konflikthantering och tränar samarbete som en grund för att kunna utöva medling. Alla i skolan bör engagera sig i skolmedling och tankegångarna ska även genomsyra hela skolkulturen. Ett skolklimat av detta slag kan givetvis endast nås i skolor där både skolledning och personal engagerar sig fullt ut i skolmedling. Förhållningssättet till konflikter måste även ändras från ett straffande till ett problemlösande tänkande, betonar författarna. Det gäller att stärka eleverna i övertygelsen om att de själva klarar att handskas med konflikter på ett konstruktivt sätt.

Dock betonar Carlsson (2001) att medlingsmetoden inte lämpar sig för alla konflikter i skolan. Ibland måste de vuxna gå in och ta avstånd från vissa beteenden. Sådana beteenden kan vara mobbning, diskriminering p.g.a. ras, kön eller religion eller vid drogbruk och kriminalitet. Författaren poängterar att det även i sådana allvarligare fall är viktigt att skilja mellan beteendet – som man tar avstånd från- och personerna som man aldrig får fördöma.

Inte heller i så kallade asymmetriska konflikter – situationer där en part är starkare än den andre i det avseendet att han/hon förtrycker den andre psykiskt eller psykiskt är medling lämplig som metod. Exempel på asymmetriska konflikter är mobbning där andra metoder gäller för att få ett slut på eländet.

Nonviolent Communication

Det är den amerikanske psykologen Marshall Rosenberg som har grundat konflikthanterings metoden ickevåldskommunikation eller giraffspråket som den också kallas. Medkänsla och empati står i centrum för metoden och Rosenberg (2003: 17) beskriver kärnan i Nonviolent Communication på detta sätt: ”Det jag vill ha i mitt liv är medkänsla, ett flöde mellan mig och andra som bygger på att vi ger från hjärtat.”

Metoden bygger på att medvetandegöra varandras behov och känslor i kommunikationsprocessen tills en naturlig medkänsla för varandra uppstår. De fyra komponenter som metoden arbetar med är; observation, känsla, behov och önskemål.

Individen ska lära sig att ärligt uttrycka de fyra komponenterna samt att lyssna empatiskt genom dem, inte bara verbalt utan genom alla sinnen. Rosenberg (2003) uppmanar oss att söka efter underliggande behov samt värderingar och handskas konstruktivt med de känslor som alla berörda parter hyser. Det gäller sålunda att bli medveten om vad vi själva känner och behöver för att sedan uttrycka de önskningar vi har som kan berika vårt och andras liv.

Genom metoden utvecklas ett djupt lyssnande, respekt och empati hos användaren. Vi lär oss att lyssna aktivt och få insikt i konfliktlösning där allas behov blir tillfredsställda.

Rosenberg (2003) berättar att han av pedagogiska skäl använder två dockor; en giraff och en varg för att förklara kommunikationsprocessen. Giraffen står för ickevåldskommunikation och vargen för det våldsamma sättet att kommunicera där man lägger skulden på den andra parten och anfaller honom/henne. Författaren har valt giraffen för att den har ett stort hjärta och för att den genom sin långa hals kan få en överblick av situationen. Nonviolent

(18)

Communication är ett förhållningssätt som effektivt kan användas på alla kommunikationsnivåer och vid alla typer av konflikter, t.ex. i nära relationer, skolor, terapi och handledning samt vid medling i strider och konflikter över hela världen. Enligt Rosenberg (2003) har spridningen av träningar i Nonviolent Communication och att NVC används för att medla mellan människor i konflikt i Israel, Palestina, Nigeria, Kroatien och Rwanda varit en källa till en speciell tillfredsställelse för honom. Dock, menar Carlsson (2001) tar Rosenberg i metoden endast upp interpersonell kommunikation (mikronivån) och förväntar sig att hans ickevåldskommunikation (”giraffspråket”) ska leda till att konflikter alltid kan lösas på ett bra sätt.

Sammanfattning av de tre metoderna

Det förefaller oss så som att de tre metoderna Kompissamtal, Medling, och Nonviolent Communication har en del gemensamt. Först och främst bygger alla de tre metoderna på frivillighet och har som mål att nå en lösning där alla parters behov blir tillfredsställda.

Författarna vill att vi vid användandet ska lära oss att lyssna aktivt till den andre parten samt att handskas konstruktivt med känslor som alla berörda hyser. En annan målsättning för metoderna är att individen ska förbättra sina kommunikativa egenskaper. Att göra skillnad mellan problemet/handlingen och personen är också en tankegång som genomsyrar de tre konflikthanteringsmetoderna. Det är sålunda beteendet som fördöms och inte människan som alltid har känslor och behov oavsett vilka handlingar som utförts. Att vi i konflikthanteringssituationen lär av en annan mer erfaren person är även detta tydligt i de tre modellerna. Dessutom genomsyrar metoderna Vygotskys grundtankar om den mänskliga kommunikationens stora roll vid lärande och utveckling samt att det sålunda är vid social samvaro och interaktion med andra som ett lärande sker (Vygotskij, 1934/1999).

Förankring i styrdokumenten

Vi inleder med att redogöra för FN: s konvention om barnets rättigheter, då svensk lagstiftning och skolans styrdokument är under stark influens av denna.

FN: s konvention om barnets rättigheter

Sverige ratificerade FN: s konvention om barnets rättigheter efter ett beslut i riksdagen den 21 juni 1990 utan att reservera sig på någon punkt (prop.1989/90:107). Genom ratificeringen har Sverige gjort en internationell folkrättslig förpliktelse att följa konventionens bestämmelser.

FN: s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs av FN: s generalförsamling den 20 november 1989. För första gången formulerades barns egna mänskliga rättigheter i ett internationellt bindande dokument. Alla länder i världen med undantag av USA och Somalia har ställt sig bakom barnkonventionen. Regeringen är skyldig att vart femte år rapportera till barnrättskommittén om vad Sverige gör för att leva upp till barnkonventionens krav.

Barnkonventionen är en del av den internationella rätten, men är vad jurister brukar kalla en

”mjuk lag”. Kränkningar av den kan inte tas upp i en internationell domstol, utan lagen handlar om att utveckla en moraluppfattning om hur barn ska behandlas. Det är UNICEF: s uppgift att se till att konventionen efterlevs. Kritik och påtryckningar är egentligen de enda

(19)

sanktioner som finns att tillgå när ett land inte lever upp till det som står i barnkonventionen.

Konventionens verkliga betydelse kommer att bero på hur allmänt känd den blir och hur mycket av den som tas som utgångspunkt i politiskt och annat arbete för och med barn. Därför är det viktigt att dess innehåll sprids till en allmänhet, inte minst till barnen.

Barnkonventionen tillerkänner barn grundläggande medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Likabehandlings- lagen

Likabehandlings - lagen togs i bruk 1 april, 2006. Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. (S F S 2006: 67) Konkret innebär detta att skolan måste upprätta en likabehandlingsplan samt redovisa planerade åtgärder, baserade på de riktlinjer som lagen anger.

Värdegrunden i skolans styrdokument

Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen slår fast att;

”Verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö”. (Utbildningsdepartementet, 1998: 5)

I läroplanens mål och riktlinjer framhålls att varje elev ska utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter. Varje lärare ska; ”klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling”. (L p o 94 sid.11) Läroplanerna slår vidare fast att det finns vissa grundläggande värden som är centrala och som ska vara värdegrundsförmedlare i samhället.

Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.” (L p o 94 sid.9) Värdegrunden vägleder alltså läraren att tillsammans med eleverna utveckla regler för samarbetet och samvaron i den egna gruppen. Det handlar om att hos eleven utveckla kompetenser som är nödvändiga i dagens samhälle.

Att värdegrunden är viktig hävdar Lindell och Hartikainen (2001) och poängterar att värdegrunden ska synas tydligt i skolan. Det är också viktigt att reglerna är så få som möjligt och gärna skrivna i positiva ord. Har man regler i skolan måste man också diskutera, besluta och genomdriva påföljder. De menar att utifrån läroplanens värdegrundsresonemang måste skolorna utarbeta en konkret förankrad värdegrund. Utan en nödvändig värdegrund på gruppnivån kommer individualiseringen inte att fungera. För mycket energi måste då läggas på ordningsfrågor. När man byggt upp en värdegrund kan individualiseringen bli konstruktiv.

Skolan ska arbeta fram, förankra samt kontinuerligt upprätta en värdegrund. Det är också

(20)

någonting som är viktigt i alla grupper. Det kan gälla en familj, en klass, ett kollegium, ett företag osv. När vi inte har en gemensam värdegrund kan man se konsekvenserna i egoistiskt handlande, utanförskap, okamratligt beteende, kränkningar och våld.

Skolan och etiken

De etiska riktlinjer som läraren har skyldighet att följa finns i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, L p o 94, där står följande; ”Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet skall prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden.” (sid. 8)

Detta innebär att förutom lärarens uppgift att ge eleven kunskap enligt de nuvarande läroplanerna och kursplanerna, har läraren i skolan ytterligare en uppgift, en fostrande sådan.

Enligt Skolverkets rapport; Med demokrati som uppdrag (2000) har läraren uppgiften att lära och utveckla elevernas förmåga att reflektera över olika etiska situationer. Eleverna ska i skolan förberedas att hantera etiska och moraliska situationer. Detta ställer ett krav på läraren som inte är kunskapsrelaterat utan är personligt kopplat till pedagogens egen insikt i etiska perspektiv och värderingar. Detta påstående finner vi stöd i hos Gren (2007) som har stor erfarenhet från skola och fortbildning. Hon menar att de nya läroplanerna ställer höga etiska krav på lärarna. Ett av kraven är att man som pedagog har ett förhållningssätt som överensstämmer med de demokratiska värderingarna och att man förverkligar dem i sitt möte med eleverna. Genom att förmedla dessa bidrar man att de lär sig reflektera etiskt och integrerar goda värderingar i sitt tänkande och sitt kunnande. Därför är det viktigt att eleverna får möta lärare som är etiskt reflekterande och har en förtrogenhet i att hantera etiska situationer.

Att lärarens människosyn har en stor betydelse i mötet med eleverna och att läraren påverkar elevernas utveckling och lärande poängteras även av Maltén (1998). Han menar att det är viktigt att läraren klargör sin syn för eleverna och varifrån denna syn kommer ifrån. Vidare beskriver han hur lärarrollen har förändrats under det senaste decenniet och hur gruppkommunikation har blivit en viktig del inom yrket. Den individualistiska lärarrollen har ersatts med en kollektiv lärarroll, där samverkan och gemensam planering sätts i fokus.

Maltén skriver att lärarrollen är på väg att utvecklas mot att bli mer handledande, där läraren mer kommer att fungera som en mentor. Författaren anser att elever bör få ta allt större del i klassrummet genom att vara aktiva i gruppsamtal och diskussioner. Då undervisningen fokuseras på detta vis, kommer eleverna att lära sig värdet av gruppdynamisk färdighet.

(21)

SYFTE

Syftet med vår undersökning är att utöka vår konfliktkompetens genom att få kunskap om elevers uppfattningar och erfarenheter till konfliktsituationer i skolan

Frågeställningar

Vad är en konflikt och hur uppkommer den?

Hur kan konflikten hanteras och förebyggas?

Vilken förståelse har eleverna till konflikter?

Avgränsningar

Uppsatsen kommer inte att gå närmare in på de olika etiska perspektiven, som det finns en mängd olika inriktningar på - utan främst beröra vad det innebär att ha ett etiskt perspektiv som pedagog. Vi kommer inte heller att beröra genusperspektivet eller direkta mobbnings orsaker och åtgärdsprogram, utan i huvudsak fokusera på konfliktuppfattningar och konflikthanteringsmodeller.

(22)

METOD

Inledningsvis gjorde vi en litteraturstudie där relevant och aktuell forskning i ämnet studerades. Detta för att få förkunskaper och en teoretisk grund att stå på inför vår empiriska undersökning samt att relevanta frågor sedan kunde ställas i intervju och enkät. Den utförda elevstudien som ligger sist i arbetet ska söka svar på de frågeställningar och det syfte som formulerats.

Val av metod

I vår empiriska studie har vi valt att använda oss av en kvantitativ enkätundersökning (bilaga 3) som analyserats kvalitativt, samt en kvalitativ intervjuundersökning (se bilaga 2).

Enligt Trost (2001) används termen kvantitativ när det handlar om något som är mätbart eller jämförbart. En kvalitativ undersökning innebär motsatsen, det vill säga att något inte är mätbart eller jämförbart. En kvalitativ analys strävar efter att tränga djupare in i problematiken och är också känslig för nyanser i svaren. Till utformandet av enkäterna, samt tillvägagångssätt för intervjuer har i huvudsak Patel och Davidsons (2003) samt Trost (2001, 2004) använts. Patel och Davidson poängterar att ingen teknik för att samla information kan sägas vara bättre eller sämre än den andra. Det handlar istället om den undersökandes förmåga att utifrån tid och de medel som står till förfogande kunna utröna vad som verkar vara mest relevant för att kunna ge svar på den frågeställning som ställts.

Vi valde att utföra en intervju med de yngre barnen. Detta för att de ska kunna förstå och svara på frågor för att erhålla ett så bra och innehållsrikt empiriskt material som möjligt.

Enligt Patel och Davidson (2003) ger intervju en djupare och mer kvalitativ kunskap än den kvantitativa metoden.

Empirin vi använt oss av är dels en enkätundersökning bestående av 73 enkäter utförda i fyra olika klasser, vilka tillsammans med intervjuerna ligger till grund för vårt fortsatta arbete. Vi valde att göra vår undersökning med gruppenkäter för att få en bredd i resultatet. Enligt Trost (2004) är enkäter även ett bra sätt att få ett svar på frågor med ett känsligt innehåll som man vanligtvis inte skulle ha svarat på muntligt.

Urval

Det kändes enkelt och naturligt för oss att i undersökningen gå tillbaka till de skolor där vi gjort vår verksamhetsförlagda utbildning. Detta hade givetvis både fördelar och nackdelar. Att i den kvalitativa intervjusituationen känna eleven sedan tidigare öppnade upp för samtal grundade på tidigare förtroenden. Vi valde att utföra en intervju med de yngre barnen. Alla barn i år 3 har inte utvecklat full läs- och skrivförståelse och många av de ord och begrepp som finns kring konflikter måste omformuleras till barnens egen nivå. Detta för att de skulle förstå och svara på frågan, för ett så bra och innehållsrikt emiriskt material som möjligt. I intervjuerna användes ordet bråk istället för begreppet konflikt, för att de yngre barnen lättare skulle kunna ta till sig och förstå frågeställningarna.

(23)

Ett bekvämlighetsurval innebär att man enligt Trost (2001: 30) tager vad som finns tillgängligt. Enkätundersökningen utfördes i de klasser som vi tidigare praktiserat i och utfördes i fyra olika klasser. Klasserna blev slumpvis valda beroende på att vi valde att utföra undersökningen en bestämd dag. De klasser som hade lektionen schemalagd under förmiddagen fick utföra enkäten.

Intervjuundersökningen utfördes på fem elever en klass tre i en by utanför en större förort i Norrbotten. På skolan går ca 250 elever och där arbetar ca 30 vuxna.

Enkätundersökningen utfördes i en treparallellig grundskola i åren sju till nio i en större förort i Norrbotten. På skolan går ca 200 elever och där arbetar ca 35 vuxna. Enkäten är utförd i fyra klasser; två sjuor, en åttonde samt i en niondeklass. De svarande var totalt 73 stycken fördelat på 31 flickor och 42 pojkar. Från de olika klasserna saknades totalt åtta stycken elever.

Kvalitativ undersökning med intervju som metod

Under intervjuerna använde vi oss av en kvalitativ metod för att erhålla en djupare kunskap än den fragmentiserade kunskap som ofta erhålls när vi använder oss av en kvantitativ metod. I den kvalitativa metoden är intervjuare och intervjuperson båda medskapare i samtalet och mötet sker på lika villkor. (Patel och Davidson, 2003) Det hermeneutiskta synsättet som användes i intervjuerna är enligt författarna, när intervjuaren närmar sig forskningsobjektet utifrån sin egen förförståelse. Patel och Davidson menar att förförståelsen, de tankar, intryck, känslor och den kunskap forskaren har, är en tillgång och inte ett hinder för att tolka och försöka förstå forskningsobjektet.

Trost (2001) poängterar att utmärkande för kvalitativa intervjuer är att intervjuaren ställer enkla, raka frågor och dessutom får tillbaka innehållsrika och komplexa svar. I intervjusituationen eftersträvades en låg grad av standardisering. Trost (2004) förklarar detta med att intervjuaren tar frågorna i den ordning de passar samt att följdfrågor utförs beroende av de tidigare svaren. Att variationsmöjligheterna är stora vid en låg grad av standardisering betonas av författaren och detta faktum menar vi var viktigt när en intervju med barn skulle utföras.

Undersökning med enkät som metod

Trost (2001) samt Ejvegård (1996) påpekar att innan man påbörjar själva arbetet med utformning av en enkät, måste man ha fastställt ett syfte med undersökningen. Man måste veta vad det är för frågor, som ska vara med i enkäten och vad man vill utreda. Trost (2001) menar att det är viktigt att använda ett lättförståeligt språk och undvika ord som kan misstolkas. Vidare är det betydelsefullt att ha korta frågeställningar och en genomtänkt ordningsföljd, samt att vara konsekvent i enkäten - detta för att undvika eventuella missförstånd. Det är även viktigt att tänka på hur formuläret är uppbyggt och att enkäten är informativ och välarbetad. Ejvegård (1996) menar att enkäten passar bäst då det gäller att få fram attityder, smak och åsikter. Han menar vidare att en enkät ska vara enkel och åskådlig och svaranden ska inte behöva tveka hur han/hon ska göra för att svara på frågorna.

(24)

Enligt Trost, (2001) finns det två sätt att ställa attityd- och åsiktsfrågor. I det första ska den svarande ta ställning till ett antal påståendesatser och ange i vilken utsträckning han/hon instämmer i dessa. I det andra sättet ställs frågor som besvaras jakande eller nekande.

Författaren varnar dock för ett för stort bruk av denna typ av enkätundersökning. Han hävdar att risken kan bli att den svarande tröttnar och ger svaren på måfå. Resultatet blir då att trovärdigheten i undersökningen därmed minskar.

Enkäterna var till största delen av kvantitativ karaktär med fasta frågor och slutna svarsalternativ. Vår undersökning baserades huvudsakligen på frågor som hade med attityd och åsikt att göra och analyseras därför kvalitativt. Det fanns ett flertal fördelar i vår uppsats att välja enkäter som datainsamlingsmetod. En fördel var att vi fick möjlighet att nå en stor mängd respondenter. En annan fördel var att enkäterna gick relativt fort att utföra eftersom frågorna var korta och få.

Intervju genomförande och bearbetning

Som hjälpmedel i den kvalitativa intervjusituationen användes en bandspelare. Detta för att efter intervjun få en möjlighet att lyssna i lugn och ro på det sagda. Trost (2004) anser att användning av bandspelare vid intervjuer har en uppsättning fördelar och nackdelar. Till fördelarna hör att intervjuaren kan lyssna till tonfall och val av ord hur många gånger som helst efter slutförd intervju. Dessutom kan man vid intervjun verkligen koncentrera sig på intervjupersonen och inga anteckningar behöver skrivas. Nackdelarna är först och främst att sådana detaljer som gester och mimik går förlorade vid bandinspelning om nu inte en videokamera används. Dessutom kan det vara besvärligt att spola banden fram och tillbaka för att lyssna på detaljer. Att själv utföra alla intervjuerna är en stor fördel, enligt författaren, och poängterar att minnet av det man ”läst mellan raderna” eller de intryck man fått kanske är den allra viktigaste ingrediensen vid tolkning och analys.

Dagen i år tre inleddes med ett samtal med alla eleverna och det förklarades vad intervjuerna skulle handla om. Att elevernas medverkan i intervjuerna var mycket viktig för vårt arbete poängterades också. Trost (2004) menar att varje individs bidrag i realiteten är viktigt och att det är önskvärt att vi som intervjuare också betonar detta. Under introduktionen gavs även en förklaring till varför endast fem elever intervjuades och att dessa hade valts ut med lottens hjälp. Efter det att elever namngivits, frågade jag dessa om det gick bra för dem att bli intervjuad. Trost (2004) pekar på det faktum att vi alltför ofta förbiser att barnet/eleven faktiskt också har rätt till en egen vilja och till en egen integritet. Lyckligtvis ville de fem eleverna vara med på intervjuerna och de verkade även ta sitt uppdrag på största allvar.

Intervjuerna utfördes i ett litet rum nära klassrummet. Miljön i rummet var av det gladare slaget, med fina gardiner, planscher och annat. Ett anslag med texten ”Samtal pågår, stör ej”

hade satts upp på dörren så förhoppningen var att inga störningsmoment skulle inträffa.

Intervjun startade med en förfrågan om det gick bra för han/hon att bli intervjuad och det poängterades än en gång att deras medverkan var värdefull för oss. Den första intervjun blev givande och inga störningsmoment inträffade. Även den andra intervjun flöt på bra med en avslappnad stämning. Vid den tredje intervjun öppnade dock en fritidspedagog dörren utan att knacka och kom in och började leta efter något, så ett visst lugn försvann därmed. Efter lunchrasten genomfördes så de två sista intervjuerna som båda blev givande och utan störningar.

References

Related documents

Andra resultat är det rollöverskridande mannen behöver göra för att träda in på den kvinnliga arenan (förhålla sig till) samt att män troligtvis får mer uppskattning

För att försöka minimera dessa risker har många företag tagit fram policys eller olika riktlinjer som de anställda måste följa, det kan till exempel handla om att man

Rapport nr HT14 IPS LAU925;6.. Vårt utgångsresonemang var att elevers kunskapsutveckling i matematik kan begränsas om grundläggande matematiska kunskaper är labila.

I pilotstudien är detta tema och det samspel mellan personal och närstående det beskriver en förutsättning för att personalen skall kunna skapa sig en bild av patienten

Jag håller med om Tanners (2014) uppmaning till fler etnografiska undersökningar med inriktning på respons och interaktion i klassrummet. Denna studie har bara

skrivundervisningen för att eleverna mentalt skulle planera sitt skrivande. Dock, när Lärare 1 nyttjade tankekarta i sin undervisning gjordes detta i syftet att specifikt utmana

Resultatet indikerar på att förskollärarnas gemensamma åsikt är att pedagogisk dokumentation har vidgat och underlättat helhetssynen för att utveckla och

Våra frågeställningar löd: Vad trygghet innebär för ensamkommande flyktingbarn, vad trygghetsskapande (respektive otrygghetsskapande) är för ensamkommande barn och vad