• No results found

- En studie om medias porträttering av män i förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "- En studie om medias porträttering av män i förskolan"

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

- En studie om medias porträttering av män i förskolan

Greta Filén Hammarström och Ronja Ångnell

Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Självständigt arbete 15 hp, GN

Förskoledidaktik

Kurs- eller utbildningsprogram (210 hp) Vårterminen 2020

Handledare: Camilla Eline Andersen Examinator: Mie Josefson

English title: The man, the myth, the predator – A study about Swedish medias view of men working in ECEC

(2)

Mannen, myten, förövaren

-En studie om medias porträttering av män i förskolan

Greta Filén Hammarström och Ronja Ångnell

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka diskurser om män som arbetar i förskolan i två olika dagstidningar. Vidare diskuteras hur dessa diskurser kan påverka förskolans arbete med jämställdhet.

Metoden som legat till grund för denna studie är kritisk diskursanalys. Resultatet av denna studie visar på att det finns tre identifierade diskurser i det insamlade materialet:

• En brottsdiskurs

• Män som sexuella förbrytare

• Män som bristvara

I resultatet blir det tydligt att män i förskolan till störst del nämns i media i sammanhang av sexuella övergrepp mot barn. Med grund i att diskursen om män som sexuella förbrytare finns, dras slutsatsen att denna diskurs är en anledning varför så få män väljer att arbeta inom förskolan. Detta påverkar i sin tur förskolans arbete med jämställdhet, eftersom barnen lär sig att ett arbete inom förskolan är

kvinnoarbete.

Nyckelord

Diskurs, Diskursanalys, Förskola, Jämställdhet, Män, Media

(3)

Innehållsförteckning

Förord ... 1

Beskrivning av författarnas insatser i studien ... 1

1 Inledning ... 2

2 Tidigare forskning ... 4

2.1 Mot en jämställd förskola ... 4

2.2 Män i förskolan ... 6

2.2.1 Stockholm universitets arbete med frågan om män i förskolan och sexuella övergrepp ... 7

2.3 Medias påverkan på vår opinionsbildning ... 8

2.3.1 Medias rapportering av sexuella övergrepp i förskolan ... 8

3 Syfte och frågeställningar ... 11

4 Teoretiskt perspektiv ... 12

4.1 Socialkonstruktionism ... 12

4.2 Diskurs som teoretiskt begrepp ... 12

4.3 Diskursanalys ... 13

5 Metod ... 15

5.1 Val av metod ... 15

5.1.1 Att studera text ... 15

5.1.2 Kritisk diskursanalys ... 15

5.2 Urval och avgränsningar ... 16

5.3 Genomförande ... 17

5.4 Databearbetning och analysmetod ... 17

5.5 Forskningsetiska överväganden ... 18

5.6 Studiens kvalitet ... 19

6 Resultat och analys ... 20

6.1 Sexuella övergrepp i förskolan ... 20

6.2 Männen i artiklarna ... 21

6.3 Subjektspositioner för män i förskolan ... 23

6.4 Det som utesluts ... 24

6.5 Dagens Nyheter och Aftonbladet ... 24

6.6 Förskolans jämställdhetsarbete ... 26

7 Diskussion ... 28

7.1 Sammanfattning av studien ... 28

7.2 Resultatsdiskussion ... 28

7.2.1 Sexuella övergrepp mot barn ... 28

7.2.2 Förskolans arbete med jämställdhet ... 29

7.2.3 Män som bristvara ... 30

(4)

7.3 Metoddiskussion ... 30

8 Betydelse för praktiken och professionen ... 31

9 Vidare forskning ... 32

10 Referenser ... 33

11 Bilagor ... 36

9.1 Bilaga 1 - Artiklar ... 36

9.2 Bilaga 2 ... 39

9.3 Bilaga 3 ... 41

9.4 Bilaga 4 ... 42

(5)

1

Förord

Arbetet med denna uppsats har varit krävande, intressant och stundvis väldigt jobbigt eftersom vi tagit del av mycket material som behandlar ämnet sexuella övergrepp mot barn. I det stora hela har det varit en givande process.

Vi vill tacka vår handledare Camilla Eline Andersen för att hon hjälpt oss överkomma hinder i

processen, och att hon trott på vår idé och peppat oss. Vidare vill vi tacka de vänner som ställt upp och korrekturläst uppsatsen, och kommit med intressant och bra feedback.

Beskrivning av författarnas insatser i studien

Denna uppsats har skrivits utan att vi har träffats i verkligheten en enda gång. Digitala tjänster har under skrivandets gång hjälpt oss på det sätt att vi alltid kunnat dela våra texter, tankar och funderingar med varandra. Det har stundvis varit tufft och utmanande att inte ses i verkligheten men det har

fungerat. Ibland har vi arbetat tillsammans och samtidigt på vissa delar, och ibland har arbetet delats upp mellan oss. Sammantaget är alla avsnitt och hela uppsatsen ett resultat av bådas arbete.

(6)

2

1 Inledning

Vi har både under våra praktiker och när vi befunnit oss på nätet upplevt att det finns ett visst stigma kring män som arbetar inom förskolan. Vi har dels upplevt att vårdnadshavare kan känna en oro för att låta män ta hand om deras barn eftersom de är rädda för att deras barn skall utsättas för övergrepp, dels att män som arbetar inom förskolan kan vara rädda för att bli orättvist misstänkliggjorda för sexuella övergrepp på barn. Precis innan vi började skriva denna uppsats uppdagades det att en manlig barnskötare hade begått sexuella övergrepp på barn på en förskola i Sverige. Detta upplevde vi resulterade i stor medial täckning, och debatter kring bland annat utdrags- och misstankeregister. En förälder som haft barn på förskolan säger “Hur kan man inte ha bättre koll på en man som ska jobba med små barn?” (Björklund 2020) till en journalist på Mitt i. Detta citat säger dels en del om hur debatten om män i förskolan kan se ut i media, dels att det finns olika förväntningar på kvinnor och män i förskolan. Hade vårdnadshavare sagt “Hur kan man inte ha bättre koll på en kvinna som ska jobba med små barn?” om liknande rapporter hade kommit ut kring en kvinnlig pedagog?

När vi har sökt efter andra elevers uppsatser kring samma ämne, män i förskolan, upptäckte vi även att en större del av de som skrivit om detta är just män. Detta fick oss, som kvinnor, att reflektera kring varför så få kvinnor verkar intressera sig för detta ämne. Ämnet män i förskolan verkar relativt omdebatterat och är förmodligen något både kvinnor och män inom förskolan kommer att möta någon gång, och bör därmed även vara av intresse för kvinnor.

I Lpfö 18 kan man läsa att “Arbetslaget ska medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet” (Lpfö 2018, s. 13). Denna debatt kring jämställdhet i förskolan har funnits länge, och redan 2004 skapade

regeringen en delegation för jämställdhet i förskolan, som fick i uppdrag att utveckla förskolans jämställdhetsarbete (SOU 2004:115, s. 41). Detta uppdrag tog slut 2006. Ett av målen med delegationen var att:

“lyfta fram goda exempel på insatser i Sverige [...] för att stimulera fler män att söka sig till utbildningar med inriktning [...] i förskolan samt även insatser för att behålla män som redan arbetar i förskolan.” (SOU 2004:115, s 41.).

I delegationen skrivs det även fram att när man nämner jämställdhet i förskolan är det första folk tänker på det låga antalet män inom förskolan (2004:115, s. 41). Vidare lyfts det fram att män troligen inte väljer förskolan som yrke då deras kön så starkt begränsar den pedagogiska rollen (ibid.). Positiva följder av ett könsblandat arbetslag är att det ger en större bredd av erfarenheter och kunskaper vilket leder till större möjligheter kring diskussioner och utveckling. Män i förskolan är även bra för att påvisa för barnen att kön inte har någon betydelse för vilket yrke man väljer (ibid., s. 42). Förskolan vilar således på en jämställd värdegrund och arbetet med jämställdhet lyfts kontinuerligt fram som viktigt, där män ses som en stor del av detta arbete. Just ämnet män i förskolan i relation till

jämställdhet är något vi reflekterat kring under hela vår utbildning, eftersom en ytterst liten del av våra klasskamrater har varit män. Kan man arbeta aktivt med jämställdhet om endast ett kön representeras i arbetslaget? Att enbart 4,5% av de som arbetar inom förskolan idag är män (SCB 2018) talar emot det jämställdhetsarbete som förskolan och regeringen vill uppnå. Många barn kommer aldrig eller sällan möta manliga pedagoger under sina vistelser på förskolan.

(7)

3

Från början var vi intresserade av att få fatt i manliga pedagogers egna upplevelser och tankar kring att arbeta som man inom förskolan. Däremot blev vi tvungna att tänka om i och med rådande COVID-19- utbrott, vilket skulle ha gjort det svårt för oss att genomföra intervjuer. Efter att ha fallit tillbaka på tankarna om den stora mediala rapporteringen kring den tidigare nämnda barnskötaren, landade vi till slut i ett intresse för medias rapportering kring män som arbetar inom förskolan. Vidare har vi intresserat oss för huruvida medias rapportering försvårar förskolans jämställdhetsarbete genom att bidra till diskursen om sexuella övergrepp på barn av manliga pedagoger. Denna uppsats kommer alltså behandla ämnet hur manliga pedagoger framställs i media, och hur detta påverkar förskolans jämställdhetsarbete. Detta skiftet från intervjuer till media innebar för oss att vi kunde fortsätta med vår sociala distansering, samtidigt som vi kunde skriva en uppsats om ett ämne vi tycker är väldigt intressant. Med denna uppsats hoppas vi kunna bidra med en insyn till hur pedagoger kan komma att mötas på olika sätt inom förskolan beroende på kön. Vidare hoppas vi att denna uppsats kommer kunna utgöra diskussionsunderlag kring jämställdhet och genus i förskolans arbete med jämställdhet.

(8)

4

2 Tidigare forskning

2.1 Mot en jämställd förskola

I denna del kommer tidigare forskning som behandlar ämnet jämställdhet i förskolan presenteras.

Skolverket lyfter fram att traditionella könsmönster grundläggs tidigt i livet, därför är det viktigt att förskolor medvetet arbetar med att motverka och utmana dessa. Vidare är det viktigt att arbete inom förskolan är och uppfattas som tillgänglig för alla som står inför ett yrkesval, samt att barn i förskolan uppfattar att alla kön kan arbeta inom alla yrkeskategorier. Att öka andelen män i förskolan är en metod för att uppnå detta (Ekström & Heikkilä 2012, s. 2, 6). Sveriges kommuner och landsting (2015, s. 8) menar att normer kring kön och yrken påverkar både barn och vuxna. Att många barn möter barnskötare och förskollärare tidigt i livet innebär att det finns en möjlighet att visa att dessa yrkena passar lika bra för män och kvinnor. Vidare påpekar de att män i förskolan inte är en lösning för att uppnå en jämställd förskola, men det kan däremot vara en väg för förskolan för att lyfta frågan om jämställdhet, och för att kunna realisera förskolans uppdrag om att motverka traditionella

könsmönster. Det viktiga är att barnen i förskolan ska veta att de får göra det som intresserar dem, oavsett vilket kön de identifierar sig som.

Wernersson (2009, s. 17, 24) skriver att kvinnor anses ha en medfödd kunskap för läraryrket medan mäns lärarroll innehåller tydlighet och aktivitet. Vidare skriver författaren att pedagoger behöver vara empatiska och kunna visa känslomässigt engagemang, samtidigt som att män som inte tar

känslomässig distans från barn kan drabbas av förlorad respekt utifrån genusordningen som finns.

Heikkilä (2015, s. 93) betonar att det finns en norm om att män ska vara goda förebilder i förskolan, särskilt för små pojkar för att visa dem hur en “riktig man” är. Denna norm förstärker stereotypa föreställningar om att män och kvinnor har olika egenskaper, vilket i sin tur kan leda till att alla män inte känner sig välkomna som medarbetare i förskolan. Heikkilä menar även att det finns en positiv aspekt av förebildstänkandet, vilket hon kallar “jämställda förebilder”. Detta innebär att män i förskolan kan visa upp en annan bild än den normativa maskulinitetsbilden eftersom det finns en inbyggd motsägelse mellan att samtidigt visa upp aspekter av normativ manlighet, och att arbeta med ett så kvinnligt kodat arbete som förskolepedagog. Att vara en jämställd förebild skulle då kunna vara att gestalta ett mer flexibelt sätt att vara man på än det som är normen, och det är detta männen i förskolan på ett sätt redan gör genom att verka inom ett kvinnligt kodat yrke (ibid.).

Manliga förskollärare är en minoritet inom yrket. De manliga förskollärare som finns är ofta av åsikten att lika många män som kvinnor bör arbeta i förskolan för att uppnå jämställdhet (Wernersson 2009, s.

36). Ett forskningsprojekt (Gannerud m.fl. 2009) genomfördes där pedagoger och lärare av alla kön fick svara på enkäter om män i förskolan. Resultatet visade att många pedagoger är överens om att få män i yrket innebär låga löner samt låg status för yrket. Detta avspeglar en genusordning där män ges högre status och värde. Att män gynnas av genusordningen genom till exempel högre lön var det fler kvinnliga pedagoger som höll med om än män. Däremot var nästintill alla pedagoger oavsett kön överens om att bristen på män är ett problem i förskolan (ibid., s. 94).

Grundläggande värden förskolan vilar på är “Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor.” (Lpfö

(9)

5

2018, s. 5). Man kan alltså utläsa att det är essentiellt att arbeta med jämställdhet i förskolan, och att manliga pedagoger kan ses som en viktig del i detta jämställdhetsarbete. Trots detta är som tidigare nämnt endast 4,5% av de som arbetar inom förskolan i Sverige idag män (SCB 2018). Vad har då gjorts för att öka andelen män i förskolan, eftersom de är en viktig del av jämställdhetsarbetet?

Skolverket (Ekström & Heikkilä 2012, s. 3) har kartlagt och analyserat de insatser som genomförts.

Tre typer av åtgärder kunde identifieras: könskvotering till akademiska yrkesutbildningar, nätverk för män i utbildning eller yrkesarbete inom kvinnodominerade yrken och preparandkurser för arbetslösa män. En konkret insats som har gjorts är rekryteringskampanjer. Dessa insatser har genomförts av lärosäten, kommuner, arbetsförmedlingen eller dessa i samverkan med varandra. Kartläggningen visar att det har saknats nationella samlade insatser, trots att frågan regelbundet uppstått. De insatser som har genomförts har inte resulterat i en bestående förändring av andelen män som arbetar i förskolan.

De kommuner som har uppvisat en relativt hög andel män inom förskolan har inte haft någon medveten strategi för att öka andelen män i förskolan. Däremot verkar det som att enskilda

förskolechefer genom att ha en medveten strategi och avsikt att anställa mer män lyckats med detta (Ekström & Heikkilä 2012, s. 3).

Man kan jämföra dessa resultat med Norges åtgärder för att öka andelen män i barnehagen, Norges motsvarighet till förskola, vilket resulterade i att antalet män mer än femdubblats under 1990–2011.

Detta arbete har varit långsiktigt och pågått sedan 2001, och man har satt in insatser mot många olika aktörer parallellt och på många olika nivåer (Ekström & Heikkilä 2012, ss. 4–5). Medier har varit en stor del av den norska insatsen, vilka man har använt medvetet för att sprida goda exempel och information. Vidare har man rekryterat många män med tidigare erfarenhet med barn och unga, till exempel inom idrottsrörelser. Utöver detta har barnehagar med höga andelar män utsetts till

demonstrationsbarnehagar vars uppdrag är att agera som goda exempel och informera om hur man kan rekrytera fler män. På regional nivå har medel öronmärkts för att öka jämställdhetsarbetet i barnehage, och man har haft rekryteringsteam vilka har bedrivit uppsökande rekryteringsverksamhet och

marknadsfört barnehage. Utöver detta har kvotering varit tillåtet, och om en kvinna och en man haft likvärdiga kvalifikationer har man alltså kunnat tillämpa positiv särbehandling och anställt mannen (ibid, ss. 4–5).

2011 presenterade Norges dåvarande Barn-, inkluderings- och jämställdhetsminister Audun

Lysbakken i Jämställdhet 2014. Regeringens handlingsplan för jämställdhet mellan könen följande:

“Vi måste motarbeta att traditionella och ohälsosamma könsstereotyper reproduceras och förstärks”

(vår översättning) (Barne, likestillings og inkluderingsdepartementet 2011, s. 3 i Kasin & Slotten 2015, s. 3). Senare i dokumentet beskrivs målet “Regeringen vill ha utrymme för en mångfald av roller så att flickor och pojkar, män och kvinnor, oavsett bakgrund, har frihet att välja oavsett traditionella förväntningar” (vår översättning) (Barne, likestillings og inkluderingsdepartementet 2011, s. 15 i Kasin & Slotten 2015, s. 3). Dessa två olika former av argumentation visar olika närmanden till hur man ser på kön och jämställdhet. Den första argumenterar för att vi behöver en mer jämn

representation av kön för att män och kvinnor är olika, medan den andra hellre vill överskrida könsskillnader och betonar individuella skillnader mellan kön. Detta visar på att det finns en otydlighet när det kommer till förståelsen av relationen mellan kön och syn på jämställdhet i

barnehagen i Norge (Kasin & Slotten 2015, s. 3). Män önskas i barnehagen som representanter för det manliga könet, och för att de är olika från kvinnor. Samtidigt finns en liberal argumentation, att män och kvinnor ska ha lika möjligheter inför sina yrkesval (ibid., s. 4). Jämställdhet i förskolan/barnehage handlar alltså inte bara om att man ska arbeta jämställt med barnen, utan även att man vill ha en jämställd könsrepresentation i olika yrken på arbetsmarknaden. Att enbart 10% av de som arbetar inom barnehage i Norge kan ses som ett uttryck för ojämlikhet mellan könen. För att lyckas med

(10)

6

jämställdhet inom detta område behövs det alltså fler män i förskolan (ibid., s. 10).

Sammanfattningsvis verkar det finnas en syn om att män i förskolan är viktiga för

jämställdhetsarbetet. Det har satts in vissa insatser för att öka andelen män, utan resultat. Detta går att jämföra med Norges framgångsrika insatser för att öka andelen män i barnehagen. Däremot verkar det finnas två olika tankar kring varför män behövs i barnehage, dels behövs de för att representera det manliga könet för barnen, dels för att bidra till en mer jämställd arbetsmarknad.

2.2 Män i förskolan

I denna del kommer tidigare forskning kring ämnet män i förskolan att presenteras.

Män som trots allt väljer att arbeta inom förskolan verkar mötas av motsägelsefulla reaktioner.

Nordberg (2005, s. 16) beskriver hur män i förskolan både anses vara en bristvara i yrket, samtidigt som de är ett problem. Även Hedlin och Åberg (2012, s. 442) påpekar ambivalensen män inom förskolans verksamhet möts av eftersom de välkomnas som bristvara, samtidigt som de riskerar att misstänkliggöras för sexuella övergrepp mot barn. Sveriges kommuner och landsting (2015, s. 9) menar att de få män som finns i förskolan måste förhålla sig till att de riskerar att misstänkliggöras som pedofiler enbart i egenskap av sitt kön. Trots att fallen är mycket ovanliga så får varje misstanke om av sexuella övergrepp i förskolan konsekvenser för alla män i förskolan, då det kan påverka hur de förhåller sig till sin yrkesroll. Vidare påverkar det säkerligen även de män som vill träda in i yrket.

Vidare diskuterar Hedlin och Åberg (2012, s. 442) diskursen om sexuella övergrepp mot barn och vad denna betyder för de som arbetar inom förskolan. De menar att förskolläraryrket betraktas som kvinnligt vilket ger konsekvenser för män som väljer att arbeta inom detta fält, eftersom de inte passar in. De betonar även att kvinnors kroppar förknippas med omsorg samtidigt som mäns kroppar

förknippas med fara för barn, därför riskerar män inom förskolan att misstänkliggöras för sexuella övergrepp på barn. Vidare lyfter de hur många av de förskollärarstudenter de intervjuade inför denna artikel själva lyfte frågan om sexuella övergrepp i förskolan utan att de blev frågade om det. Detta tyder på att diskursen om sexuella övergrepp var stark för dessa studenters meningsskapande av sin yrkesidentitet. Pruit (2015, s. 520) diskuterar liknande saker i en artikel. Han resonerar kring att det finns en syn på män inom förskolan som något onaturligt, då närvaron av en man innebär ett potentiellt hot mot barns säkerhet. Pruit kallar denna diskurs av misstänksamhet där män redan från början tilldelas tvivelaktiga motiv. Det finns en rädsla för att män ska vara pedofiler, feminina, homosexuella och/eller våldsamma. Denna rädsla hänvisas till kollektiva representationer inom samhället. Vidare menar Pruit (2015, s. 520) att man ifrågasätter män som arbetar inom förskolans motiv, vilket bidrar till synen på att mannen inte passar i förskolan. Dessa män måste ständigt bevisa att de inte är ett hot mot barns säkerhet genom att använda sig av olika strategier, till exempel genom att inte vara för fysiska med barnen (ibid, s. 529).

Det har även pågått diskussioner om huruvida mäns arbetsuppgifter borde begränsas. Nordberg (2005, s. 206) skriver att det blossade upp en pedofildebatt i Sverige i slutet av 1990-talet till följd av

avslöjanden om sexuella övergrepp på förskolor. Detta medförde att det skapades en laddning kring män i förskolan. Till följd av detta lämnade många män yrket och få män valde att börja arbeta med barn. Vidare skriver Nordberg (2005, s. 208) att denna debatt medförde diskussioner kring huruvida man skulle begränsa de arbetsuppgifter manliga pedagoger skulle få utföra i förskolan. Till följd av liknande pedofildebatter som var aktiva även i Danmark i slutet av 1990-talet menar Baagøe Nielsen (2005, s. 28) att det i Danmark fattades beslut av bland annat fackföreningen att

(11)

7

“övervakningsstrategier” skulle utvecklas. Detta innebar framförallt att män i förskolan inte fick lämnas ensamma med barn, särskilt inte under intima situationer såsom blöjbyten. Även i dagens samhälle verkar dessa diskussioner och restriktioner finnas. Pruit (2015, s. 530) gjorde en studie på en förskola i USA där männen inte fick hjälpa barn vid intima arbetsuppgifter som till exempel

toalettbesök eller klädbyten, och inga män fick arbeta på småbarnsavdelningen. Detta med

motivationen att det skulle kunna göra föräldrar obekväma (Pruit 2015, s. 518). Dessa åtgärder hade satts i verk trots att ingen anställd på den undersökta förskolan hade varit med om att en man betett sig olämpligt mot barnen (ibid, s. 530).

Sammanfattningsvis kan man dels se att män i förskolan möts av motsägelsefulla situationer. Det finns en kollektiv rädsla om att de män som väljer att arbeta i förskolan är pedofiler, vilket har resulterat i att man i vissa fall begränsar deras arbetsuppgifter.

2.2.1 Stockholm universitets arbete med frågan om män i förskolan och sexuella övergrepp

I denna del kommer en utvärdering av Stockholms universitets arbete med frågan om män i förskolan samt förebyggande och identifierande av sexuella övergrepp i förskolan att presenteras kort.

Förskollärarutbildningen vid Stockholms Universitet har identifierat ett behov av att utbilda för att förskollärare ska kunna förebygga, hantera och upptäcka sexuella övergrepp på barn i och utanför förskolan. Detta dels för att barn har rätt till en trygg miljö i förskolan, dels för att frågan om övergrepp måste problematiseras som en del i att arbeta för att män som läser till förskollärare ska kunna utföra omsorgsarbete under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (Bergström, Eidevald, Hulth & Westberg Broström 2019, s. 1). Därför genomfördes en utvärdering av hur Stockholms universitet förbereder sina förskollärarstudenter på att förebygga och hantera sexuella övergrepp i förskolan. I en programutvärdering lade man till frågan “I vilken grad tycker du att programmet har förberett dig för att hantera misstankar om övergrepp mot barn i och utanför

förskolan?”. 61.5% svarade i Ganska liten eller i Liten grad (ibid., s. 3). Vidare genomfördes intervjuer hösten 2017 med studenter från förskollärarprogrammet för att se vad de tänkte om programmets arbete med frågan om sexuella övergrepp mot barn. Sammanfattningsvis visade dessa intervjuer att det behövs mer kunskap kring dessa frågor, och att utbildningen aktivt behöver arbeta med dessa.

Studenterna efterfrågade kunskap om hur man kan arbeta för att skydda barn mot övergrepp. Utöver detta efterfrågades strategier för männen som går utbildningen, för att de inte ska känna sig utpekade eller misstänkliggjorda (ibid. s, 10).

Vidare skrivs det i utvärderingen att bara prata om sexuella övergrepp i förskolan, där män är

överrepresenterade som dömda förövare (Magnusson et al 2018 i Bergström et al 2019, s. 2), riskerar att skapa en självreglering hos manliga pedagoger. På grund av risken att bli misstänkliggjord kan därmed barns behov av omsorg, till exempel kramar eller blöjbyten, bli bortprioriterade. Denna självreglering riskerar därför att även förstärka en normativ syn på män som mindre omsorgsfulla än kvinnor, vilket även riskerar motverka förskolans jämställdhetsuppdrag. Vidare redogörs det för hur män som studerar på förskollärarutbildningen signalerar för att de blir ifrågasatta under sina

verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Detta genom att föräldrar inte vill att männen ska vara nära deras barn under blöjbyten, toalettbesök eller vila (ibid.). I intervjuer med manliga

förskollärarstudenter återkom ständigt uttalanden om att män inte kan göra samma sak som kvinnor på förskolan, eftersom närhet innebär att män riskeras att ses som misstänkta (ibid., s. 6).

(12)

8

Sammanfattningsvis kan man se att män som utbildar sig till förskollärare vid Stockholms Universitet kan möta motstånd ute på sina praktiker i egenskap av att de är män, och att de upplever att de inte kan göra samma saker som kvinnor i förskolan eftersom att de då riskerar att misstänkliggöras. Vidare menar en överhängande del av förskollärarstudenterna på Stockholms universitet att dessa frågor inte behandlas tillräckligt under utbildningens gång.

2.3 Medias påverkan på opinionsbildningen

I denna del kommer Mccombs (2006) teori om medias påverkan på allmänhetens opinionsbildning att presenteras kortfattat. Detta för att ge en bild om hur media kan ha en påverkan på gemene mans uppfattning och åsikter om ämnet män i förskolan.

Mccombs (2006, s. 23) lyfter fram att vår information och kunskap om offentliga frågor kommer från media, eftersom vi inte kan koppla de flesta av dessa frågor till egna, personliga, erfarenheter. Vi handskas alltså med en andrahandsverklighet, som formas av journalisters rapportering av dessa händelser. Vidare menar Mccombs (Ibid. s. 24, 108) att vilka nyheter media väljer att presentera och lägga fokus på påverkar hur viktig en fråga blir och huruvida allmänheten kommer anse att det är värt mödan att bilda sig en åsikt om frågan. Det är många ämnen och frågor som vill fånga allmänhetens uppmärksamhet, och medierna spelar en stor roll i vilka som lyckas eftersom de utövar ett starkt inflytande på vår uppfattning om vad vi behöver fokusera på. Detta är dock inget avsiktligt, utan beror på att medierna måste välja ut vilka frågor som är viktigast att rapportera om just nu. Media har alltså en stark påverkan på vad allmänheten kommer att lägga fokus på och bilda åsikter om. På så sätt formar även media den allmänna opinionen (Mccombs 2006).

2.3.1 Medias rapportering av sexuella övergrepp i förskolan

I denna del kommer tidigare forskning kring ämnet medias rapportering av sexuella övergrepp i förskolan att presenteras.

Nordberg (2005, s. 206) beskriver hur medial rapportering om sexuella övergrepp i förskolan kan påverka de män som arbetar inom förskolan. Under tiden Nordberg genomförde sin studie avslöjades en pedofil som arbetat inom förskolan i en av kommunerna Nordberg studerade, med stor medial rapportering kring händelsen. Detta resulterade i att de manliga förskollärarna som blev intervjuade mådde dåligt psykiskt, både av händelsen men även utav alla artiklar eftersom de blev oroliga för att misstänkliggöras.

Mejia, Cheyne och Dorfman (2012, s. 470) skriver att de flesta invånarna i USA inte har någon förstahandserfarenhet av sexuella övergrepp mot barn, trots att tiotusentals barn utsätts för övergrepp varje år. Detta innebär att många, inklusive politiker, formar sin förståelse för sexuella övergrepp mot barn utifrån nyheterna och medierapportering. Nyhetsrapportering kring sexuella övergrepp mot barn har alltså en kritisk funktion när det kommer till att hjälpa politiker och allmänheten att förstå vad som behöver göras för att förhindra att övergrepp sker. Cheit, Shavit och Reiss-Davis (2010, s. 101) fann i sin undersökning av amerikanska artiklar om sexuella övergrepp på barn 1992–2004 att media tenderar att vinkla sexuella övergrepp mot barn som ett brott som begås av främlingar, vilket har främjat missuppfattningen om “stranger danger”. Nyhetsrapportering kring dessa sensationella, ovanliga, fall var överrepresenterade samtidigt som fall av övergrepp inom familjen

(13)

9

underrepresenterades i media. Detta trots att nästan alla fall av sexuella övergrepp mot barn innefattar en vuxen som finns i barnets närhet (ibid.). Även Bergström, Westberg-Broström & Eidevald (2018) menar att övergrepp som sker inom familjer inte får lika mycket medial uppmärksamhet som

övergrepp av lärare eller främlingar. Weatherred (2015, ss. 29–30) skriver att fokuset och skulden i nyhetsrapporteringarna läggs på gärningsmannen. Samtidigt rapporterar man knappt någonting om hur man kan förebygga övergrepp, eller vilka konsekvenser sexuella övergrepp på barn kan få. Man sätter alltså inte övergreppen i en större social kontext. Munk, Lindsoe Larsen, Buch Leander och Soerensen (2013, s. 20) lyfter fram att de att de som arbetar inom förskolan har en mer realistisk syn på risken för sexuella övergrepp mot barn i förskolan än allmänheten, eftersom allmänheten bara får insyn i detta genom medias rapportering, vilket kan bidra till den oproportionerliga rädslan.

Bergström, Westberg-Broström & Eidevald (2018, s. 1) skriver att den amerikanska medierapporteringen av sexuella övergrepp på barn är cyklisk, då den varierar från massiva

rapporteringar till inga alls. Vidare menar de att artiklar om sexuella övergrepp på barn endast skrivs när misstänksamhet uppstår i USA. De påpekar att sättet artiklar vinklas på främjar vissa tolkningar av ett problem, samtidigt som andra tolkningar hindras. Därför kan hur media presenterar ett problem påverka idéerna om vilka åtgärder man kan vidta för att lösa problemet. Man kan alltså se att diskurser som produceras i media kan påverka vilka politiska åtgärder man kommer att vidta kring sexuella övergrepp på barn.

Mejia, Cheyne och Dorfman (2012, s. 12) beskriver skillnaden mellan tematiska och episodiska artiklar. Episodiska artiklar fokuserar på en specifik händelse, och rapporterar kring ett specifikt fall.

Tematiska artiklar fokuserar tvärtemot på den bredare kontexten kring en händelse. De poängterar tt medias rapportering kring sexuella övergrepp på barn i USA oftast är episodiska. Bergström, Westberg-Broström & Eidevald (2018, ss. 1–2) skriver att när det kommer till problem fokuserar tematiska artiklar på sociala strukturer, medan episodiska artiklar fokuserar på individuella orsaker.

Att medierapportering kring sexuella övergrepp på barn oftast är episodiska leder till en syn om att samhället inte har något ansvar i detta eftersom problemet ligger hos individer och inte på

samhällsnivå. Episodiska artiklar tenderar att lägga ansvaret för barns säkerhet på vårdnadshavare, medan tematiska artiklar har en potential att uppmana vårdnadshavare, politiker och allmänheten att se sexuella övergrepp på barn som ett gemensamt, allmänt, ansvar (ibid.).

I Bergström, Westberg-Broström & Eidevalds (2018, ss. 4–5, 7) artikel om svenska tidningars rapportering kring sexuella övergrepp mot barn kunde de identifiera två dominerande diskurser: (I) barnets bästa och förskolan som en bra plats och (II) jämställdhet som ideal. De lyfter fram att det är en diskursiv hierarki där (I) barnets bästa och förskolan som en bra plats är den mest dominerande diskursen i deras material. Denna diskurs lägger fokus på hur barnens sårbarhet innebär att det är viktigt att förskolan är en trygg och säker plats. Barn beskrivs i media som extra sårbara då de är oförmögna att försvara sig och har svårt att beskriva sina upplevelser. När dessa artiklar om sexuella övergrepp publiceras vaknar även debatten om män i förskolan, alltså Jämställdhet som ideal. De formuleringar som används i artiklarna är att män är potentiellt farliga, att de behövs ur ett

jämställdhetsperspektiv samt att de ifrågasätts. Man diskuterar alltså inte en sak utan att nämna det andra. Artiklarna skriver även ofta ut den misstänktes ålder och anställningstyp, och i nästan alla artiklar som de hittade poängterades det att den misstänkte var en vikarie. Detta skapar en föreställning om att utbildad samt fast anställd personal gör förskolan säkrare och kan förhindra sexuella övergrepp mot barn.

(14)

10

Sammanfattningsvis verkar medias rapportering av sexuella övergrepp i förskolan påverkan på gemene mans uppfattning om hotbilder. Detta påverkar även männen i förskolan, eftersom att de är de som misstänkliggörs. Vidare tenderar artiklarna att vara episodiska, och bidrar inte med en bredare kontext kring händelsen. Det läggs ytterst lite fokus på hur dessa händelser kan förebyggas.

Den tidigare forskning som presenterats under detta avsnitt visar att det finns viss forskning kring hur allmänhetens syn på män i förskolan påverkas av medias rapportering. Mycket av den forskning som har kunnat identifierats har däremot utförts i amerikansk kontext. I relation till detta vill vi med denna studie därför placera oss i en svensk kontext. Detta för att få fatt i de diskurser som finns om män i förskolan i svensk media. Utöver detta blir det även intressant att undersöka hur dessa diskurser om män i förskolan kan påverka förskolans jämställdhetsarbete, eftersom det genomgående under vår sammanställning av tidigare forskning framkommer att män är viktiga för förskolans

jämställdhetsarbete. Detta syfte kommer att preciseras under kommande del, med följande frågeställningar.

(15)

11

3 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av diskursanalys undersöka diskurser kring män som arbetar inom förskolan i två olika dagstidningar. Vidare vill vi diskutera hur dessa diskurser kan påverka förskolans arbete med jämställdhet. De frågeställningar vi utvunnit ur vårt syfte är:

• Vilka diskurser finns om män i förskolan i två utvalda tidningar?

• Hur kan dessa diskurser påverka förskolans arbete med jämställdhet?

För att svara mot den andra frågeställningen kommer denna fråga ställas mot och diskuteras i relation till Läroplanen för förskolan (2018) och den forskning som presenteras under tidigare forskning, del 2.1.

(16)

12

4 Teoretiskt perspektiv

I detta avsnitt presenteras denna uppsats teoretiska ansats, diskursanalys, som använts för att besvara syfte och frågeställningar. Denna teoretiska ingång valdes eftersom syftet är att undersöka hur två stora tidningar porträtterar män i förskolan, och vi menar att språket och dess betydelse för diskurser blir viktigt i denna studie. Då diskursanalys kommer från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv (Burr 1995, s. 1) kommer först socialkonstruktionism beskrivas, därefter kommer diskurs som teoretiskt begrepp presenteras för att sist gå in på diskursanalys.

4.1 Socialkonstruktionism

Det socialkonstruktionistiska perspektivet utgår från att vår kunskap om världen är socialt och kulturellt konstruerad (Burr 1995, s. 2). Dessa konstruktioner uppstår när individer i interaktion med varandra kategoriserar världen och tillsammans bygger upp gemensamma sanningar, vilka sedan tas för givet. En viktig grundsten inom detta perspektiv är alltså att vi konstruerar verkligheten genom språk. Eftersom vår språkanvändning är beroende av den sociala och kulturella tid vi befinner oss i, den är alltså inte konstant, är därför även vår kunskap och förståelse av världen det (Berger &

Luckman 2003, s. 128;81;77). Hur vi konstruerar världen utgör vad som anses vara socialt accepterat, vad som är normalt, och därför även vad som inte blir socialt accepterat (Burr 1995, s. 2).

Att ha ett socialkonstruktionistiskt synsätt innebär att man håller ett kritiskt förhållningssätt till omvärlden och sig själv, för att få fatt i och utmana de tankar och föreställningar man har om världen.

Det blir viktigt att reflektera kring hur ens syn på världen har påverkats och formats av dels de föreställningar och erfarenheter man har sedan tidigare, dels den sociala och kulturella kontext man lever inom (Berger & Luckman 2003, s. 128).

4.2 Diskurs som teoretiskt begrepp

Boréus (2015, s. 177) definierar diskurser som språkliga praktiker, med regler och regelbundenheter i hur vi talar och kategoriserar sociala grupper och omvärlden. Bolander och Fejes presenterar Winther Jørgensen och Philips förenklade definition av diskurs: “ett bestämt sätt att tala om och förstå [...] ett utsnitt av världen” (Winther Jørgensen & Philips 2000, s. 7 i Bolander & Fejes 2019, s. 93). Inom diskurser uppkommer det hela tiden olika beskrivningar av verkligheten, där vissa beskrivningar får status av att vara sanning medan andra hamnar utanför diskursen.

En viktig aspekt av diskurser är tanken om att texter inte bara “är”: när vi använder oss av språk tolkar vi även omvärlden. Alla texter bygger på en gemensam förförståelse som delas av textförfattaren och den som läser texten. Genom att granska texter och fundera över vad vi tar för givet kan man komma åt det outsagda i texten, alltså det underförstådda. Innebörden av att vara till exempel förskollärare skapas inte enbart av att man studerar till förskollärare på universitet, utan också genom hur vi tenderar att framställa och tala om förskollärare, samt genom de villkor de möter i samhället (Boréus 2015, s. 164). Genom att studera texter och hur det pratas om förskollärare kan man identifiera vilka diskurser, förväntningar och tankar, som finns kring vad en förskollärare är. Man kan alltså inte beskriva världen neutralt, eftersom våra ord är laddade med förväntningar och värderingar, och användandet av dessa ord återskapar och skapar diskurser (Boréus 2015, s. 165).

(17)

13

Till sist vill vi kort presentera makt inom diskurser. Eftersom diskurser hjälper till att forma vår värld blir det viktigt att reflektera kring de maktrelationer som uppstår. Bolander och Fejes (2019, s. 97) menar att olika diskurser ger upphov till olika maktrelationer och inom dessa diskurser positioneras olika subjekt och deras relationer till varandra, som till exempel män i förskolan och media. Utifrån detta kan man tänka sig att det är genom kritiska diskursanalyser man kan synliggöra dessa

maktrelationer för att kunna förändra ojämlika förhållanden för att skapa mer jämlikhet.

4.3 Diskursanalys

Karaktäriserande för diskursanalys som teori är utgångspunkten att bilder av verkligheten skapas genom språket. När vi talar om hur saker och människor är, utesluter vi samtidigt allt annat som faller utanför. Konsekvenserna av vårt språk blir att vi positionerar människor och grupper av människor, ofta utan att vi reflekterar kring vad det innebär att tala på det sätt vi gör. Med hjälp av diskursanalys kan vi studera vilka sanningar som skapas genom språk och därför även vad som blir normalt, och vad som då blir onormalt. Det är först då vi kan förändra våra tankesätt kring det vi tar för givet (Bolander

& Fejes 2019, ss. 91–93). Detta kan ses som viktigt eftersom dessa indelningar och tolkningar av omvärlden ger konsekvenser för konkreta människor, då människor kan hamna utanför dessa diskurser och därför utanför det normala (Boréus 2015, s. 177). Som till exempel män som “onaturliga” i förskolan. Boréus (2015, s. 165) skriver att något som ofta studeras i diskursanalyser är det som kallas subjektspositioner, vilket hon definierar som “det utrymme som människor kategoriserade på olika sätt ges för sitt agerande”. Dessa positioner tänks vara inringade av språkliga praktiker som skapar

förväntningar på och föreställningar om människor. Vidare skrivs det att om en subjektsposition är ett handlingsutrymme, måste det även finnas andra förhållanden vilka begränsar och möjliggör handling utifrån denna position (ibid.).

Som diskursanalytiker är man intresserad av att undersöka den verklighet som finns i det insamlade materialet, i detta fall de tidningsartiklar vi valt som beskriver män i förskolan. Detta betyder inte att verkligheten utanför dessa artiklar ser ut på samma sätt. Detta innebär att man kan få en relativt avsmalnad syn på verkligheten, som i denna studie vilken enbart behandlar två olika tidningar under en viss tidsperiod (Bolander & Fejes 2019, s. 95). Vidare är det inom diskursanalytisk forskning viktigt att reflektera kring sin egen påverkan på diskurser. Bolander och Fejes (2019, s. 95) poängterar att det inom forskning inte går att vara fristående från diskursen, eftersom den producerade

forskningen agerar medproducent till diskursen.

Det finns olika diskursanalytiska inriktningar, men den om använts till denna uppsats är kritisk diskursanalys. Inom kritisk diskursanalys använder man begreppet diskurs så som Fairclough (1992 i Boréus 2015, s. 179) såg på begreppet, det vill säga att hur vi talar och skriver om saker påverkar andra sociala praktiker i samhället. Vidare påverkar diskurser hur vi uppfattar verkligheten och bidrar till hur vi förstår samhället, men de påverkar även identiteter och relationer mellan grupper. Inom kritisk diskursanalys görs en tydlig diskursdefinition där diskurser enbart är språkliga praktiker.

Vidare har diskurser gränser då man avgränsar dem till ett visst sammanhang, i detta fall män i förskolan och hur de porträtteras i två olika tidningar (Boréus 2015, ss. 179–180).

Kritisk diskursanalys har en samhälls- och maktkritisk ingång med metoder för analys både för textens och diskursens nivå. På textens nivå använder man sig utav analysverktyg för språkstudier. Man kan alltså analysera ordval, grammatik och metaforer et cetera (Boréus 2015, s. 180). Utöver detta kan man

(18)

14

leta efter nominaliserade begrepp, vilket beskrivs som ett sammanfattande uttryck för en process där aktörer är kopplade till handlingar utan att aktören nämns (Boréus 2015, s. 168). Vidare läggs vikt vid vad som sägs i en text och vad som då blir underförstått och tas för givet. I detta kan man se vilka grupperingar och identiteter som formas. På diskursnivå kan man bland annat studera hur texter och diskurser påverkar varandra och hur texter produceras och konsumeras i samband med de diskurser de manifesterar. Det blir alltså ett verktyg för att se vilka relationer de olika grupperingarna i en diskurs får. Till sist görs en analys på den sociala praktikens nivå där man sätter in diskursen i ett socialt sammanhang. Svårigheterna med kritisk diskursanalys är att det är svårt att veta var analysen på textnivå slutar och diskursnivå börjar (Boréus 2015, s. 180). Detta kan man knyta till ovanstående artiklar där man kan se att pedofildiskursen bidrar till att män blir osäkra på sin arbetsplats och deras relation med kollegor, vårdnadshavare och barn påverkas av denna diskurs.

(19)

15

5 Metod

I detta avsnitt presenteras valen som gjorts för att kunna skapa och analysera materialet i denna studie av diskursanalyser i två olika tidningar. Först presenteras den tillämpade metoden, textanalys med en diskursanalytisk ansats. Vidare motiveras valet av tidningar och artiklar som utgör underlaget för denna studie. Utöver detta kommer även de etiska överväganden vi mött och tagit ställning till redogöras för.

5.1 Val av metod

5.1.1 Att studera text

Eftersom denna studie ämnar undersöka hur manliga pedagoger framställs i två olika tidningar är textanalys ett välmotiverat verktyg för att analysera det valda materialet. Detta fungerade även med målet att inte behöva ha fysisk kontakt med andra människor i och med COVID-19. Under denna del kommer tankar kring att studera text kortfattat att presenteras.

Bolander och Fejes (2019, s. 95) skriver att allt material inom diskursanalysen ses som språkliga utsagor som beskriver en verklighet. Alla texter för alltså fram sanningsanspråk. Eftersom alla texter har sanningsanspråk finns det ingen text som ger en viktigare eller mer äkta bild av verkligheten än någon annan, därför är en statlig utredning alltså inte mer äkta eller viktigare än en transkribering av en intervju när man väljer sitt material inför en diskursanalys. Valet av vilken slags text man vill analysera bör baseras på vilket intresse man har som forskare, eftersom en genomförd diskursanalys visar vilka beskrivningar av verkligheten som får status av att vara sanna i den kontexten.

Boréus (2015, ss. 157–158) betonar att det som skrivs i texter producerar bilder av både olika grupper av människor och fenomen, vilket påverkar läsarens föreställning om dessa. Texter har alltså makt att påverka vårt samhälle och hjälper till att forma våra tankar kring dels hur samhället är, dels hur det bör vara. Texter kan därmed producera identiteter, men även återspegla de föreställningar som redan råder i ett samhälle. Vidare menar Boréus (2015, s. 159) att det är viktigt att ha någon kännedom om texten man undersöker genretillhörighet när man analyserar den. Detta dels för att förstå textens funktion och vad den gör, dels för att få hjälp i tolkningen av hur texter mottas av läsare. Varje text bygger även på en gemensam förförståelse som delas av textproducent och mottagare av texten. Genom att granska olika påståenden och reflektera kring vad som tas för givet kan man på ett systematiskt sätt komma åt det outsagda i texten, det vill säga det som underförstås (ibid., s. 164). Utöver detta poängterar Boréus (2015, s. 174) att när man arbetar med texter är det viktigt att tänka på att man arbetar med tolkningar, och det finns aldrig entydiga tolkningar att göra.

5.1.2 Kritisk diskursanalys

I denna del kommer den tillämpade metoden att presenteras, vilket är den diskursanalytiska inriktningen kritisk diskursanalys.

(20)

16

Boréus (2015, s. 174) skriver att diskursanalyser ger möjlighet att synliggöra bilder av verkligheten, eftersom texten är ett uttryck för diskurser. Utöver detta menar Boréus (2015, s. 179) att diskurser påverkar hur vi uppfattar verkligheten, och bidrar till hur vi förstår samhället. Vidare påverkar diskurser de identiteter och relationer som finns och skapas mellan grupper av människor. Därför kommer denna studies analys av texter att ha en diskursanalytisk ansats, för att framhäva vilka diskurser som framträder i materialet. Utöver detta poängterar Boréus (2015, ss. 168–169) att inom kritisk diskursanalys betraktas språket som en social konstruktion med stor betydelse för hur man i ett samhälle uppfattar verkligheten. För att kunna analysera texter kan man därför fokusera på hur meningar är uppbyggda, samt vilka ordval som har gjorts i texten. Ordvalen blir speciellt viktiga att undersöka eftersom de kan visa vilken slags relation som byggs upp mellan det texten behandlar och de som läser den. Ord som betraktas som vardagliga kan till exempel hjälpa till att skapa en relation präglad av vardaglighet mellan en aktör och textläsaren. Vidare skriver Boréus (ibid., s. 180) att utgångspunkten för kritisk diskursanalys är att diskurser och texter påverkar varandra ömsesidigt.

Textanalysen är främst formad utifrån några av de frågor Bolander och Fejes (2019, s. 98) presenterar, men dessa har omformulerats för att de ska passa denna studiens syfte:

• Vad sägs om män i texterna?

• Hur talas det om män i förskolan?

• Vilka subjektspositioner för män i förskolan skapas genom detta tal?

• Vad utesluts genom detta tal?

I följande delar kommer arbetsprocessen beskrivas, samt hur material har valts och hur vi genom denna diskursanalytiska metod har sökt svar på frågeställningarna. Vidare diskuteras de olika forskningsetiska ställningstagandena denna uppsats stått inför.

5.2 Urval och avgränsningar

Det första steget av urvalsprocessen för att finna material till denna studie var att avgränsa de tidningarna som skulle undersökas. Tillslut valdes Aftonbladet och Dagens Nyheter, då detta är två stora rikstäckande tidningar. Aftonbladet ägs till 91 procent av den norska mediekoncernen Schibsted och till 9 procent av Landsorganisationen i Sverige. Ledarsidan beskriver sig som “oberoende

socialdemokratisk”, men nyhetsredaktionen har ingen politisk färg (Aftonbladet 2016). Dagens Nyheter är en oberoende liberal tidning, och ingår i Bonnierkoncernen (Nationalencyklopedin). Trots att politik inte är ett fokus i denna studie gjordes valet att ha med både en tidning som ligger till höger och en som ligger till vänster på det politiska spektrat för att undvika eventuell politisk partiskhet.

Utöver dessa reflekterades det även kring huruvida även branschtidskrifter borde ingå i denna studie, såsom till exempel Förskolan, men valet föll istället på två tidningar utan koppling till förskolan. Detta val gjordes eftersom syftet är att undersöka en mer allmän syn på män i förskolan, vilket inte en riktad branschtidskrift skulle kunna bidra med. Därmed valdes två rikstäckande tidningar istället.

I det andra steget av urvalsprocessen valdes vilka sökord som skulle användas samt vilka genrer av texter, som till exempel debattartiklar eller liknande, om detta skulle finnas i sökresultaten. För att få fram artiklar har ordet “förskola” använts i sökningarna. För att förenkla processen har artiklarna utvunnits från respektive tidnings hemsida istället för från tryckta tidningar. Då studien syftar till att undersöka diskurser om manliga pedagoger i Dagens Nyheter och Aftonbladet har valet gjorts att inte eliminera eventuella debattartiklar, insändare och dylikt från studiens material trots att detta är texter

(21)

17

som kan ha skrivits av aktörer som inte är anställda som journalister på respektive tidning. Detta beslut togs eftersom tidningarnas ansvariga utgivare har valt att publicera dessa texter i sina tidningar, och därför kan texterna ha påverkat den allmänna opinionen. Utöver detta har tidsspannet begränsats till artiklar från 1 januari 2018 till 1 maj 2020. Vi är medvetna om att ett tidsspann som sträcker sig längre tillbaka i tiden skulle kunna ge ett annat, mer nyanserat, resultat men menar ändå att två års tid

kommer innebära tillräckligt med material samt så nutida och relevanta texter som möjligt. Vidare begränsas urvalet av texter till texter som berör Sverige och svenska förskolor, och inte rapporter om saker som skett utomlands. Totalt har 30 artiklar hittats, fördelat på 19 från Aftonbladet och 11 från DN.

5.3 Genomförande

Insamlandet av artiklar bestod av tre steg.

Första steget var att söka upp artiklar. Tidningarnas hemsidor och deras egna sökmotorer användes för detta. Genom att bara använda sökordet “förskola” försäkrade vi oss om att vi fick ett så stort urval som möjligt. Mer specifika sökord såsom “man förskola” eller “män förskola” exkluderades eftersom det bedömdes kunna påverka sökresultatet negativt genom att utesluta relevanta artiklar. Därefter sorterades sökresultaten efter publiceringsdatum och sökresultaten gick systematiskt igenom bakåt i tiden, till 1 januari 2018.

Det andra steget var att läsa de rubriker och ingresser som kom upp i sökresultaten. Genom att läsa dessa kunde en bild skapas om vad artikeln handlade om. Om artikeln på något sätt handlade om män i förskolan i allmänhet eller en man i förskolan inkluderades den i studien.

Det sista steget bestod av att dela upp artiklarna så att vi fick hälften var att bearbeta. En mer noggrann genomgång av studiens databearbetning följer i kommande avsnitt.

5.4 Databearbetning och analysmetod

Denna uppsats använder sig utav en kritisk diskursanalys, utifrån från hur Boréus (2015) och Bolander och Fejes (2019) beskriver hur dessa kan gå till. Databearbetningen bestod av sex steg.

Det första steget var att läsa igenom allt material översiktligt, vilket Boréus (2015, s. 185) påpekar är viktigt för att skapa en överblick samt en känsla för den diskurs som manifesteras. Därför inleddes processen med att läsa igenom alla de 30 artiklar som ingick i materialet. För att göra det ännu tydligare användes sedan en konkret uppställning av rubrikerna (se bilaga 2). Dessa rubriker

färgkodades i ett dokument utifrån vilka ord som är återkommande i rubrikerna för att tydligare se vad som presenteras och hur det presenteras. I de två olika tidningarna är rubrikerna lite olika, men många olika aspekter återkommer, så som misstänkt och barnskötare, men nästintill alla artiklar har ord gemensamt som framställs i nästan identisk form, som barnskötare och barnskötaren. Vidare kategoriserades artiklarna dels utifrån vilka fall de berörde, dels vad de handlade om.

Nästa steg utgick från det arbetssätt och de frågor som formulerats av Bolander och Fejes (2019, s.

98), vilka presenterades under del 5.1. Det innebar att varje artikel lästes om fyra gånger, varje gång utifrån en av de fyra frågorna. Under läsandets gång skrevs anteckningar ner samt så togs nyckelord ut. Det andra steget blev alltså att lästa artiklarna utifrån frågan “Vad sägs om män i texterna?”, det tredje utifrån frågan “Hur talas det om män i förskolan?”, det fjärde utifrån frågan “Vilka

(22)

18

subjektspositioner för män i förskolan skapas genom detta tal?”, och slutligen det femte utifrån frågan

“Vad utesluts genom detta tal?”.

Steg nummer 6 blev att slutligen sammanställa hur många gånger olika ord, såsom till exempel pedofil, övergrepp, et cetera, nämns i artiklarna för att få en överblick av språkbruket (se bilaga 3).

Detta eftersom diskursanalys som teori i många men lägger vikt vid språket och hur det positionerar människor och grupper av människor (Bolander & Fejes 2019, ss. 91–93).

5.5 Forskningsetiska överväganden

Denna studie kan relateras till netnografiska studier eftersom materialet har samlats in på internet, vilket skapat fler forskningsetiska utmaningar. Berg (2015, ss. 154–155) skriver att forskning som innefattar material från internet präglas av att det empiriska materialet är lättillgängligt, och att det blir lätt att tänka att man har rätt att använda materialet efter eget behag enbart för att det är publicerat på nätet. Därför är det viktigt att ha i åtanke att material som detta, till skillnad från till exempel

intervjutranskriptioner, inte har som syfte att agera underlag för diskussion och analys. Däremot granskas bara texter i denna studie vars syfte är att läsas av andra eftersom de publicerats i tidningar, detta innebär att de till en viss mån förväntas skapa en debatt kring ämnet, dock inte i den mån vi gör i denna studie. Vetenskapsrådet (2017, s. 12) menar att en viktig del av forskningsetiken är de frågor om hur medverkanden i forskning får behandlas. I många sammanhang begränsar man forskningsetik till överväganden av etiska frågor som berör de som medverkar i forskningen. Eftersom denna studie inte haft några direkta medverkanden utan har undersökt tidningar har andra forskningsetiska frågor uppstått. Man kan tänka sig att författarna till de artiklar som har analyserats medverkar på ett indirekt sätt i studien. Detta har inneburit att vi tänkt på att göra så rättvisa tolkningar av materialet som möjligt, genom att ofta återkomma till materialet för att försäkra oss om att artiklarna inte har tolkats på ett orättvist sätt. Utöver detta har det tagits i beaktning att inte få någon av de som skrivit artiklarna att uppstå i dålig dager utifrån vad de skriver, och vi vill påpeka att det är texterna som undersöks och inte dess författare.

Att använda tidningsartiklar från internet som material är inte oproblematiskt eftersom dessa kan komma att revideras eller raderas i framtiden. Vi är även medvetna om att resultatet till viss del bygger på just våra tolkningar av innehållet, och att om någon annan läser samma artiklar kanske helt andra tolkningar och känslor uppstår hos dem. Därför utgår vi från tidigare forskning som grund, vilket underbygger och stärker våra tolkningar.

Vetenskapsrådet (2017, s. 41) poängterar att forskare bör vidta åtgärder för att förhindra eller minska risken för att känsliga personuppgifter ska spridas om försökspersoner. Inga försökspersoner har deltagit i denna studie men man kan tänka sig att männen det rapporteras om är indirekt medverkande i studien. Vi har, i respekt mot dom, varit noga med våra ordval när vi skriver om dessa. Denna uppsats använder sig till exempel inte av ordet “pedofil”, förutom när det presenteras exempel från artiklar som använder detta ord. Vidare har vi valt att inte nämna orterna och eller kommunerna där brotten har begåtts eftersom vi inte vill uppmuntra till att någon söker upp dessa män. Vi är medvetna om att det är relativt enkelt att hitta dessa artiklar i källhänvisningen och därifrån få information om vilka kommuner och eller län det handlar om, men det är ett ställningstagande från vår sida. Eftersom en del av fallen inte har resulterat i fällande domar bör dessa män därmed betraktas som oskyldiga och lämnas ifred. Ett undantag är fallet i Botkyrka eftersom just “Botkyrka” har blivit en del av den mannens smeknamn och identitet i media, och skulle därför ha varit väldigt svårt att skriva runt.

(23)

19

Bolander och Fejes (2019, s. 112) skriver att även texter som skrivs inom forskning bidrar till

sanningsproduktion. Därför blir det viktigt att ställa sig kritisk till även sitt eget arbete, och försöka se vilka kategoriseringar som uppstår genom texten. I samband med detta har vi diskuterat huruvida en uppsats som berör detta ämne på något sätt kan bidra med negativa konsekvenser, som att ännu fler män inte vågar söka sig till ett arbete inom förskolan. Vi har därför försökt hålla en så neutral ton som möjligt när vi diskuterar dessa texter, vilket också är något forskning eftersträvar i allmänhet - det vill säga objektivitet (Vetenskapsrådet 2017, s. 27). Vi vill med denna uppsats inte skrämma bort fler män, men vi förstår i och med alla skrivelser om sexuella övergrepp mot barn av manliga pedagoger, misstankar och hur manligheten ses som “onormalt” i förskolan att denna uppsats kan tolkas som skrämselpropaganda för män. Detta är inte vår avsikt, då vi är av åsikten att manliga pedagoger behövs i förskolan. Vi tycker att det är viktigt att kunna belysa de debatter som pågår och hur de kan ha en påverkan på män och kvinnor i förskolan. Med denna studie önskar vi att uppmuntra till en mer positiv syn på män i förskolan, genom att påvisa och kritisera den ensidiga rapporteringen i media.

5.6 Studiens kvalitet

Att göra en kvalitativ undersökning är inte oproblematiskt. Thornberg och Fejes (2019, s. 37) menar att de mänskliga elementen i kvalitativ forskning både utgör en svaghet och en styrka i forskningen.

Svagheten ligger i att forskningen är beroende av forskarens förförståelse, färdigheter, intellekt, utbildning, självdisciplin och kreativitet medan styrkan ligger i att man tillåter mänskliga instinkter att generera nya sätt att förstå och se världen på. De skriver att eftersom forskaren är ett så centralt redskap i den kvalitativa forskningen så är resultatets kvalitet beroende av forskarens kompetens, inte minst i analysarbetet.

Vidare bör denna studie ses i relation till de 30 antal artiklar som legat till grund för undersökningen.

Thornberg och Fejes (2019, s. 287) skriver att kvalitativ forskning, som denna, blivit kritiserad i relation till dess användbarhet eftersom en kvalitativ studies resultat inte kan generaliseras statistiskt, till skillnad från kvantitativ forskning. Däremot kan man göra en analytisk generalisering, där man betraktar resultat från kvalitativ forskning som arbetshypoteser. Dessa utgör blygsamma spekulationer om trolig tillämpbarhet på liknande situationer med liknande betingelser, i relation till den situation som studerats (Kvale 1997 i Thornberg & Fejes 2019, s. 289). Dessa 30 artiklar kan alltså inte sägas representera alla tidningars skrivelser och alla människors åsikter om män som arbetar inom förskolan.

Man bör betrakta studiens resultat i relation till den mängd material som agerat underlag, dock kan det tänkas bidra med ett perspektiv på hur det kan se ut även i andra tidningar. Andra insamlingsmetoder såsom till exempel intervjuer hade gett möjlighet att ta del av några få personers upplevelser och känslor, men genom att ha undersökt artiklar i rikstäckande tidningar menar vi att vi fått en bred uppfattning av medias rapportering av män i förskolan och dess diskurser. Eftersom studien är av begränsat omfång gjordes valet att begränsa materialet, trots att studiens pålitlighet hade påverkats positivt om fler tidningar hade undersökts, eller om även branschtidningar hade inkluderats för att se om debatten ser annorlunda ut där.

(24)

20

6 Resultat och analys

Syftet med denna uppsats är som tidigare nämnt att undersöka hur Aftonbladet och Dagens Nyheter porträtterar män som arbetar inom förskolan. I detta avsnitt presenteras resultatet av diskursanalysen.

Analysen har formats av våra frågeställningar och de diskursanalytiska frågorna tidigare presenterade under del 5.6. Den första delen (6.1) behandlar översiktliga slutsatser om det som sägs i artiklarna.

Vidare följer en fördjupning av vad som sägs om män i förskolan i artiklarna (6.2), följt av vilka subjektspositioner som skapas för män utifrån detta tal (6.3). Efter detta presenteras det som utesluts av detta tal (6.4) och skillnaderna mellan Dagens Nyheter och Aftonbladet (6.5). I den sista delen behandlas frågeställningen ”hur kan dessa diskurser påverka förskolans arbete med jämställdhet?”

(6.6).

6.1 Sexuella övergrepp i förskolan

Steg ett i analysen var att efter ha läst igenom alla texter en gång dra översiktliga slutsatser om vad som sägs om män i förskolan. Totalt handlar 27 av 30 av artiklarna om sexuella övergrepp mot barn.

Bristen på “positiva” artiklar har skapat en diskurs om män som sexuella förbrytare i förskolan då tidningarna valt att inte rapportera om andra händelser än sexbrott. Det mest förekommande fallet i artiklarna var övervägande fallet i Botkyrka, och detta var även fallet som dels agerat inspiration till denna uppsats. En man i 40-årsåldern åtalas misstänkt för grovt barnpornografibrott, sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt ofredande och kränkande fotografering. Utredningen innehåller både nedladdade filmer och bilder samt egenproducerat material som den misstänkte tagit själv. Mannen har erkänt att han begått dessa brott under flera års tid, både på sin arbetsplats men även hemma (TT 2020b). Han dömdes, efter perioden denna studies material innefattar, till 2 års fängelse (Nordström &

Hjertén 2020). 15 av 30 artiklar handlar om mannens brott, samt ytterligare en handlar om att Botkyrka anmält sig själva till Skolinspektionen till följd av händelsen. Totalt har det publicerats 16 artiklar om detta, vilket utgör över hälften av denna uppsats material.

De artiklar som sticker ut i denna mängd är dels två artiklar om en kriminell man som begått allvarliga brott under tiden han arbetade på en förskola, och att han efter avslutad anställning hade mördats (TT 2019a & & Omni 2019). Dels är det även en kort artikel från 2018 som beskriver hur Luleå kommun vill att fler män ska arbeta inom förskolan, och de hade som mål att öka andelen män från tre procent till fem under följande år (Aftonbladet 2018). Det fanns ingen uppföljande artikel om huruvida Luleå kommun har lyckats med detta eller ej. Detta innebär en procentsats där 96.6% av alla artiklar handlar om brott samt 3.4% om att rekrytera fler män till förskolan. Utifrån detta kan vi se att det är tre diskurser som presenteras i de olika artiklarna. Dessa presenteras i en tabell för att ge en enkel överskådning.

Diskurs: Brottsdiskurs Män som sexuella förbrytare Män som bristvara

Antal artiklar: 29 27 1

Bilaga 3

Det är främst en brottsdiskurs vilken kan identifieras i 29 av 30 artiklar. Denna innefattar både brott av typen sexuell karaktär, men även brott utöver dessa. Det är även en diskurs om män som sexuella

(25)

21

förbrytare vilken kan identifieras i 27 av 30 artiklar. Utöver dessa är det diskursen som finns i den återstående artikeln, vilket kan kopplas till Bergström, Westberg-Broström & Eidevalds (2018, s. 7) identifierade diskurs jämställdhet som ideal, det vill säga att män behövs i förskolan. Däremot har vi valt att kalla den män som bristvara.

Här vill vi knyta an till det vi framfört under tidigare forskning, del 2.3.1. Precis som Weatherred (2015, ss. 29–30) skriver, sätter man inte i någon artikel sexuella övergrepp på barn i ett större samhällsperspektiv, med forskning eller statistik på varför dessa övergrepp sker eller hur man kan förebygga dessa. I en av artiklarna går man in lite kort på barnskötaren i Botkyrkas liv, utan någon förklaring varför men det kan tolkas som en slags förklaring till varför han utvecklats till en förövare, vilket vi kommer diskutera mer i följande avsnitt. Fokuset i artiklarna ligger genomgående på att det är män som begått brott och man lägger skulden på enskilda individer. Däremot diskuteras det i några artiklar om hur förskolor borde haft bättre koll och hur man måste organisera om för att förhindra att övergrepp kan ske.

Sammanfattningsvis kan slutsatsen att det finns tre framträdande diskurser om män i dessa två tidningar dras. Det som blir tydligt är att rapporteringen är väldigt ensidig och nästan enbart talar om män i förskolan i kontexten sexuella övergrepp mot barn. Detta skapar en bild av att män som arbetar i förskolan är sexuella förbrytare.

6.2 Männen i artiklarna

Denna del innefattar del två av analysen, nämligen en fördjupning av vad som sägs om män och hur det talas om män i förskolan i artiklarna. Detta för att kunna se vilka diskurser som blir framträdande om hur män i förskolan är. Eftersom det inte finns någon debattartikel eller liknande text med åsikter med i materialet har det inte kunnat utvinnas någon konkret information om åsikter om män i

förskolan. Man skulle kunna koppla den enstaka artikeln som handlar om att Luleå kommun vill anställa fler män i förskolan som en positiv beskrivning av män i förskolan, eftersom det enligt dem behövs fler. Samtidigt nämns det inget konkret i artikeln om varför det behövs fler män utan man får tolka mellan raderna att det är för att män bidrar med något positivt till förskolan. Därför har

sammanhangen männen nämns i fått undersökas för att kunna dra slutsatser om vad som sägs om män.

Männen som omnämns i artiklarna beskrivs aldrig fysiskt. Genomgående i de 29 av 30 artiklar som handlar om brott beskrivs männen utifrån antingen en, några eller alla dessa egenskaper: yrkestitel, kön, brott och ålder. I endast tre artiklar väljer man att beskriva en man med ordet pedofil i olika former: ”pedofil”, ”Botkyrkapedofilen” och ”förskolepedofil” (Johansson 2020; Eriksson 2020;

Thornéus 2020). Det är också samma man som i en utav artiklarna får den längsta och mest utförliga beskrivningen:

Mannen berättar att föräldrarna separerade när han var i sjuårsåldern, och att han först bodde med sin mamma. I tonåren flyttade han hem till pappan och bodde kvar tills han var i 30-årså[l]dern. [...] Mannen uppger att han aldrig haft någon kontakt med den psykiatriska vården. Han berättar att han övervägt att söka hjälp på en mottagning med anledning av sin sexualitet men att han inte vågat på grund av skammen. Han berättar för läkaren att han inte haft några kärleksrelationer i vuxen ålder (Johansson 2020).

References

Related documents

Frågeställningarna besvaras i delstudie I genom att studera vilka arbetssätt, laborerande eller konkretiserande, som används i undervisningen när lärare eller

Para los comentarios sobre la temprana división entre pueblos matacos y guaicurúes (tobas) ver 9.1. “Mujer toba joven.. reducido a los siglos XIX y XX es una construcción de los

Workshopen mynnade 2008 ut i en ansökan om forskningsmedel till Vetenskapsrådet för projektet ”Idrott och hälsa – ett ämne för lärande?”, ett samverkansprojekt mellan

För att fortsätta ha ett starkt näringsliv med nya och växande företag behöver vi kunna erbjuda god tillgång till el med konkurrenskraftiga priser.. Sverige ska ha en god

Öppna förskolan är inte minst en viktig resurs för barn till utrikes födda föräldrar som ger möjlighet för barnen att umgås och träna svenska språket..

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör visa sitt tydliga stöd för kristna kopter i Egypten och tillkännager detta för regeringen.. Riksdagen

På samma möte för- svarade Chrustjov sin teori om den fredliga koexistensens möjligheter, medan kineserna framhöll att ett krig mellan socialistiska och

Att barnen skulle vara mottagare räcker inte för att förklara det som visade sig i observationerna av denna studie där barnen, upprepade gånger och på många olika sätt, visat