• No results found

Måste vi ha NO?: Elevers uppfattning om sin NO-undervisning i skolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Måste vi ha NO?: Elevers uppfattning om sin NO-undervisning i skolan"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Avdelningen för fysik och elektroteknik

Karin Fredriksson

Måste vi ha NO?

Elevers uppfattning om sin NO-undervisning i skolan

Do we have to study science?

Pupils’ opinions about their science education at school

Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet

Datum: 08-03-07 Handledare: Morgan Leander

(2)

Abstract

During my education I have frequently noticed that pupils do not like science or find it hard and dull. The purpose with this investigation is to find out how pupils experience their science education and if they can understand the arguments for studying the subject at school.

I have made a questionnaire study among pupils in grade 8 and 9. After analyzing their answers I have interviewed some of the pupils to get answers on further questions.

The investigation resulted in conclusion that pupils have hard to connect their science-

education to their everyday lives. The most important element in forming the pupil’s opinions about science is their relation to the teacher and how the lessons are set-up.

The following questions will be answered in this paper:

Do pupils understand why they have science at school?

Can the pupils see the use of scientific knowledge in their everyday life?

How do pupils look upon their science education?

Keywords: Arguments for science at school, connections between science and pupils’

everyday life, pupils’ perceptions of scientific education in school and its relevance to society.

(3)

Sammanfattning

Jag har flera gånger under min utbildning fått uppfattningen att eleverna tycker att NO är svårt och tråkigt. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur eleverna egentligen upplever sin NO-undervisning och om de kan förstå argumenten för att det finns som ämne i skolan.

Jag har gjort en enkätundersökning bland elever i år 8 och 9. Efter att ha analyserat svaren från enkäterna har jag intervjuat ett urval av dessa elever för att få svar på ytterligare frågor.

De resultat som framkom är att eleverna har svårt att koppla sin NO-undervisning till sina vardagsföreställningar. Den faktor som är mest betydelsefull när det gäller elevernas

inställning till NO är deras relation till pedagogen och hur denne lägger upp sin undervisning.

De frågeställningar som besvaras i uppsatsen är följande.

Förstår eleverna varför de har NO i skolan?

Kan eleverna se att de har någon nytta av sin NO-kunskap i sin vardag?

Hur ser eleverna på sin NO-undervisning?

Nyckelord: Argument för NO i skolan, elevers vardagsföreställningar, koppling mellan NO och vardagsföreställning och NO-undervisningen.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning _________________________________________________________ 1

1.1 Syfte ___________________________________________________________ 1 1.2 Frågeställningar _________________________________________________ 2 1.3 Bakgrund _______________________________________________________ 2 1.3.1 Vad säger styrdokumenten i skolan _______________________________ 2 1.3.2 Ekonomiskt argument__________________________________________ 3 1.3.3 Nyttoargument _______________________________________________ 4 1.3.4 Demokratiskt argument ________________________________________ 5 1.3.5 Kulturargument_______________________________________________ 5 1.3.6 Begrepp och språk ____________________________________________ 5 1.3.7 Lärarens roll och undervisningens struktur _________________________ 6 1.3.8 Intresse och motivation_________________________________________ 7

2. Metod ____________________________________________________________ 8

2.1 Urval __________________________________________________________ 8 2.2 Datainsamlingsmetoder ___________________________________________ 8 2.3 Procedur _______________________________________________________ 9

3. Resultat _________________________________________________________ 10

3.1 Fråga 1. Vad tycker du om NO i skolan? _____________________________ 10 3.2 Sammanställning av enkätfråga 2-5 _________________________________ 11 3.3 Fråga 6. Hur lär du dig NO bäst? __________________________________ 12 3.4 Fråga 7. Vilket program kommer du att läsa på gymnasiet?

Fråga 8. Kommer du att ha nytta av dina NO-kunskaper då? _____________ 14 3.5 Fråga 9. Vad vill du jobba med när Du blir ”stor”?

Fråga 10. Kommer du att ha nytta av dina NO-kunskaper då? ____________ 16 3.6 Elevers förståelse av argumenten för NO i skolan ______________________ 17

4. Diskussion _______________________________________________________ 18

4.1 Metoddiskussion ________________________________________________ 18

4.1.1 Tillförlitlighet _______________________________________________ 18

4.1.2 Giltigheten _________________________________________________ 18

(5)

6. Litteraturförteckning ______________________________________________ 27 7. Bilagor

Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 3

Bilaga 4

(6)

1. Inledning

Under min utbildning då jag varit på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har jag vid flera tillfällen träffat på elever som tycker att naturorienterade ämnen (NO) är tråkigt, ointressant och rent av svårt. De förstår inte anledningen till att det finns med på schemat och de kan inte finna motivering till att lära sig ämnet. Det är dock inte alla elever som har denna inställning till NO men jag uppfattade att flertalet tycktes ha en negativ attityd till ämnet. Flera rapporter visar att intresset för NO i skolan sjunker och så även intresset för naturvetenskapliga och tekniska yrken. Osborne menar att det inte är någon ny företeelse. Redan för 30 år sedan kunde man se ett avtagande intresse hos studenter gällande naturvetenskapliga och tekniska studier. Detta sjunkande intresse av att göra karriär inom ett naturvetenskapligt yrke ser man fortfarande bland elever. Eleverna har svårt att se egennyttan med att läsa NO och därmed belöningen i form av ett förhoppningsvis välbetalt yrke. (Osborne 2003)

TIMSS visar att resultaten i NO från undersökningen 1995 och 2003 skiljer sig åt. 2003 visade sämre resultat jämfört med 1995. Det måste ändå tilläggas att svenska elevers poäng i undersökningen är något högre än om man jämför med det internationella genomsnittet. Trots att den svenska lärarkåren har ett lägre antal utbildade pedagoger 2003 än 1995 kan inte detta anges som ett motiv till sämre resultat. Om man jämför undersökningen från 1995 med 2003 års undersökning tycker eleverna att det går bra för dem i NO trots att det skett en försämring i kunskapsnivån mellan de båda mätningarna. (TIMSS 2003) TIMSS är en internationell studie gällande svenska elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap sett ur ett

nationellt och internationellt perspektiv. Undersökningen är gjord i år 8 i 50 länder över hela världen. Den syftar till att beskriva och jämföra elevers kunskaper i och inställning till matematik och naturvetenskap.

Ramsden skriver i sin rapport att under 1970-talet var det en topp gällande forskning om elevers attityd till naturvetenskap i allmänhet och även till skolämnet NO. Ny forskning likväl som äldre pekar på att uppfattningen bland elever är att NO är komplicerat och att de inte så lätt kan koppla dessa kunskaper till sin vardag. (Ramsden 1998) Det finns dock flera faktorer som påverkar elevernas inställning till NO. Bland dessa kan nämnas: kamratrelationer, support från pedagogen, varierande undervisningsstrategier samt kommunikationen i klassrummet. (Osborne 2003) Dessa faktorer inte är statiska. Eleverna har t ex inte samma lärare hela tiden och undervisningen kan varieras beroende på vilket arbetsområde de läser.

1.1 Syfte

Det talas så mycket om ett sjunkande intresse för naturvetenskap och teknik både som skolämne och som ämne rent allmänt vilket senare kan spegla sig i val av yrke. Eftersom det är i skolan som eleverna först kommer i kontakt med NO så är det viktigt hur de upplever och

(7)

1.2 Frågeställningar

• Förstår eleverna varför de ska läsa NO i skolan?

• Kan eleverna se att de har någon användning av NO-kunskapen i sin vardag?

• Hur ser eleverna på sin NO-undervisning?

1.3 Bakgrund

För att över huvud taget få eleverna motiverade att läsa NO krävs att de förstår varför de ska ha ämnet på schemat. Sjøberg beskriver fyra argument för att NO finns i skolan: ekonomiskt argument, nyttoargument, demokratiskt och slutligen ett kulturellt argument. Dessa kan ses både ur ett samhälleligt och personligt perspektiv. (Sjøberg 2000) I skolans styrdokument kan man läsa om ämnets syfte och karaktär, både för NO och teknik. (Skolverket 2000) Vidare är det av betydelse för eleverna hur de förstår och kan använda sin kunskap. En viktig faktor för hur eleverna uppfattar sin undervisning är deras relation till pedagogen och hur denne lägger upp och varierar arbetssätten på lektionerna. Denna faktor skapar intresse som i sin tur ger eleverna motivation. För att bättre ta till sig undervisningen krävs att eleverna förstår de begrepp, det vill säga det språk som används i naturvetenskapliga sammanhang. Det gäller att elever och pedagog talar samma språk så eleverna förstår och kan ta till sig pedagogens budskap.

1.3.1 Vad säger styrdokumenten i skolan

Redan i första kapitlet i Lpo 94 står att skolan vilar på demokratisk grund där aktiviteten i skolan skall utformas i likhet med demokratiska värderingar. Undervisningen skall vara av den karaktären att den ger eleverna en förutsättning att aktivt kunna delta och påverka samhällslivet. De ska kunna argumentera, granska och värdera påståenden för att kunna ta ställning till dessa samt skaffa sig kunskap för att kunna göra val av utbildning. På så vis ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Skolan ska förbereda eleverna så de kan leva och fungera i samhället samt lära sig ta ansvar för miljön.

Skolan ska även medverka till att eleverna kan skaffa sig ett övergripande förhållningssätt till globala miljöfrågor. Eleverna ska även genom en historisk överblick få möjlighet att utveckla sin beredskap inför framtiden. (Utbildningsdepartementet 1998)

Målen är att eleverna ska känna till fundamentala begrepp och samband inom de

naturvetenskapliga och tekniska ämnena. De ska känna till bakgrunderna för en god miljö och förstå elementära ekologiska sammanhang. De ska känna till förutsättningarna för en god hälsa och betydelsen för hur den egna livsstilen kan påverka hälsan och miljön. Eleverna ska få fördjupade kunskaper efter eget val vilket då kan vara inom de naturvetenskapliga ämnena.

(Utbildningsdepartementet 1998)

Pedagoger skall i sin undervisning utgå från elevernas behov, förutsättningar och erfarenheter.

De ska stimulera och handleda eleverna så de kan utvecklas och uppleva kunskap som meningsfullt. (Utbildningsdepartementet 2004) Pedagogens uppgift är att försöka öka elevernas engagemang i naturvetenskap och därmed intresset av att studera ämnet. Är

pedagogen engagerad leder det till större intresse och inlevelse hos eleverna. (Ramsden 1998)

(8)

Kursplanens syfte med NO och teknik är att få elevernas intresse för naturen att växa, göra vardagstekniken synlig och förklarlig. Den ska även gynna samhällets strävan att skapa hållbar utveckling samt att omsorg om natur och människor utvecklas. Utbildningen skall leda till ett förhållningssätt där kunskaps- och åsiktsbildning står i överensstämmelse med

naturvetenskapens och demokratins ideal för välgrundade argument. NO-ämnena har en lång tradition som skolämnen och därtill utgör de en del av den västerländska kulturen. (Skolverket 2000)

Det sker nu en fokusering i kursplanen på kunskapens användning i vardagliga situationer.

Eleverna ska få insikter i frågor om hur den aktuella kunskapen har vuxit fram och hur de själva vidare kan utveckla sin kunskap. De gemensamma målen att uppnå och sträva mot i NO samt teknik syftar till att de enskilda ämnena tillsammans ska ge en enhetlig syn på naturen och människan samt naturvetenskapen med dess tillämpningar. (Skolverket 2000) Osborne menar att de läroplaner som relaterar till elevernas vardag genererar en positivare attityd till NO. (Osborne 2003)

Även ämnet teknik räknas in i NO-blocket. Syftet med ämnet är ”att öka förståelsen av hur produktionsförhållanden, samhället, den fysiska miljön och därmed våra livsvillkor

förändras”. Teknisk utveckling påverkar människan och hennes livsmönster kännetecknas i stor grad av användning av tekniska föremål. Ytterligare ett syfte med ämnet är att göra vardagstekniken begriplig och synlig så vi kan bemästra och använda den teknik som omger oss. Att använda tekniska föremål kan ge konsekvenser för miljön. Undervisningen ska ge eleverna beredskap att analysera och värdera användandet av tekniska lösningar gällande konsekvenser för miljö och våra livsvillkor. (Skolverket 2000)

Fullständiga kursplaner och betygskriterier för NO och teknik finns som bilaga 3 och 4.

1.3.2 Ekonomiskt argument

Det ekonomiska argumentet för att läsa NO i skolan kan grundas i två aspekter. Det första är lönsamhet för samhället och det andra är lönsamhet för individen.

Näringslivet i dagens samhälle präglas till stor del av teknologi och vetenskap. Samhället behöver arbetskraft, inte bara en grupp högt utbildade människor utan en bred arbetsför mängd människor som har kunskaper inom naturvetenskapliga/tekniska områden. Sjøberg menar att skolan ska förbereda eleverna att delta i produktions- och samhällslivet, vilket även Lpo 94 beskriver. (Utbildningsdepartementet 1998), (Sjøberg 2000) Skolan har som uppgift att förse samhället med yrkesmässig arbetskraft inom naturvetenskapliga och tekniska genrer.

Den ska inte enbart utbilda en elit av naturvetare utan ge flertalet elever en naturvetenskaplig

(9)

ska läsa NO i skolan menar Sjøberg. (Sjøberg 2000) Lpo 94 beskriver i ett av målen, som eleverna ska uppnå efter genomgången grundskola, att de kan fördjupa sig i valfritt ämnesområde efter eget val och intresse. Där ges utrymme för detta argument att ha NO- kunskaper för samhällsekonomiska avseenden. (Utbildningsdepartementet 1998)

Det finns även ett argument gällande personlig vinning med att läsa NO i skolan. Yrken inom tekniska och vetenskapliga genren är i allmänhet mer välbetalda men även detta argument kan vara svårmotiverat för eleverna. Eleverna har en föreställning att NO-ämnena är mer

svårbegripliga än övriga ämnen i skolan och de ser inte någon direkt nyttan av att läsa dem.

De ser inte heller att de kan tjäna snabba pengar genom naturvetenskapliga studier vilket då leder till att elever väljer bort dessa för att läsa t ex ekonomi. Belöningen för studierna kommer sent. Sjøberg menar att det ekonomiska argumentet för personlig vinning finns men är svårmotiverad. (Sjøberg 2000) Osborne säger att även om elever finner NO både intressant och användbart när det gäller att skaffa arbete är det inte ett övervägande argument för naturvetenskapliga studier. (Osborne 2003)

1.3.3 Nyttoargument

Många elever uppfattar skolans NO-undervisning som abstrakt, långt bort från sina egna begreppsområden. Eleverna måste kunna relatera sina vardagsbegrepp till de begrepp som används i skolan. I annat fall skapas ingen förståelse för naturvetenskapen. (Strömdahl (red.) 2002) Enligt TIMSS är det inte så vanligt, bara en fjärdedel av de tillfrågade eleverna tycker att undervisningen syftar till att relatera kunskapen i NO till vardagen även om tre fjärdedelar av lärarna i undersökningen anser att de ofta försöker få eleverna att koppla undervisningen till vardagliga företeelser. Eleverna ser sin personliga nytta av NO som låg och därmed blir motivationen till att läsa ämnet också låg. (TIMSS 2003) I flera undersökningar visas vikten av att kunna binda samman skolans naturvetenskap med elevernas vardagliga kunskaper för att göra dem mer förklarliga. (Osborne 2003) (Ramsden 1998) Eleverna måste se nyttan av sin kunskap för att bli motiverade att studera.

Vårt vardagliga liv kännetecknas av naturvetenskap och teknisk utrustning. De kunskaper och färdigheter vi lär oss i NO och teknik ska hjälpa till så vi kan följa med i den vetenskapliga utvecklingen samt behärska tekniken vardagslivet. Sjøberg beskriver naturvetenskap som att förklara världen medan teknologi är att bemästra den i praktiken. För att vi ska få en

grundläggande förståelse för den naturvetenskap som vår tillvaro vilar på krävs att

undervisningen i skolan gör det möjligt att förstå och förklara världen runt oss. (Sjøberg 2000)

Även här finns motargument till nyttan med NO i skolan. Trots att vi inte känner till den naturvetenskapliga bakgrunden till teknologin kan vi lära oss hantera de tekniska apparaterna ändå. Nya tekniska apparater blir mera konsumentvänliga och lättare att använda. Ur den synpunkten är nyttoperspektivet satt i tvivel. För den vetgirige naturvetaren är insikten om hur dessa apparater fungerar betydelsefull men för gemene man räcker det med att kunna använda dem. (Sjøberg 2000) Det görs betydande ansträngningar för att öka elevernas intresse att läsa naturvetenskap i skolan. Till detta krävs det vardags- och verklighetsanknuten undervisning vilket förväntas ge större motivation. (Strömdahl (red.) 2000) Man måste få eleverna att förstå att kunskap ger valmöjligheter. Kunskap om exempelvis teknik kan bidra till att hitta

lösningar i arbetslivet och även ge den enskilde individen valmöjlighet gällande yrkesval.

(Steinberg 1994)

(10)

1.3.4 Demokratiskt argument

Kompetens i NO är viktigt för att en demokratisk process ska fungera. Dagens samhälle är i ständig förändring och då den tekniska utvecklingen blir mer komplicerad krävs en viss beredskap för att hänga med. (Thorén 1999) För att förstå dessa processer behöver vi ha kunskaper inom naturvetenskap och teknik likväl som inom andra samhällsvetenskapliga perspektiv. (Dimenäs 1996) Det är en skyldighet likväl som en rättighet för varje person att kunna vara med och påverka vad som sker i samhället, vilket kräver kunskap inom respektive området så att man kan bedöma om argumenten är bra eller dåliga. (Sjøberg 2000) Den naturvetenskapliga undervisningen i skolan ska syfta till att ge eleverna denna kompetens.

Även Östman säger att naturvetenskapens förståelse är viktig för att kunna följa med i offentliga debatter (Östman nämnd i Strömdahl (red.) 2002 ) Skolans roll har blivit allt viktigare när det gäller att ge eleverna denna framtidsberedskap. Det blir allt mera nödvändigt att kunna läsa och förstå, alltså att kommunicera naturvetenskap. (Helldén 2005)

1.3.5 Kulturargument

Naturvetenskap är ett av mänsklighetens viktigaste kulturarv. De stora filosofernas tankar och naturvetenskapliga teorier utgör för oss idag vår gemensamma verklighetsuppfattning.

(Sjøberg 2000) Våra rötter till den västerländska kunskapstraditionen står att finna i antikens Grekland. De gamla filosoferna letade ständigt naturliga förklaringar till naturen och

människans existens. (Säljö & Wyndhamn nämnd i Strömdahl (red.) 2002) Den

naturvetenskap vi idag lär oss innebär en socialisering in i en tradition med speciella termer och uttryck som under en lång tid har utvecklats och som gäller än idag. (Schoultz nämnd i Strömdahl (red.) 2002) Den naturvetenskapliga kulturen är inget fenomen skilt från

samhällets övriga utveckling. Denna utveckling och övrig samhällsutveckling är starkt kopplade till varandra. Allteftersom nya rön framkommer ackumuleras dessa och

naturvetenskapen och tekniken utvecklas. Denna utveckling går hand i hand med vår sociala utveckling och därmed samhällsutvecklingen. (Ekstig 2002) Det demokratiska argumentet och kulturargumentet står varandra således nära i vissa avseenden och är inte lätta att se som fristående argument.

1.3.6 Begrepp och språk

Inom naturvetenskapen är de specifika begreppen centrala i undervisningen. Ett begrepp beskrivs som föremål, fakta eller fenomen som kan delas in i mönster vilket är tydligt

strukturerat inom naturvetenskapen. Definitionen av dessa begreppen är av betydelse speciellt när även samma begrepp används i vardagsspråket. Dessa begrepp kan ha samma betydelse, men även vitt skilda, beroende på var de används. (Ramsden1998) (Schoultz nämnd i Strömdahl (red.) 2002) Det gäller för eleverna att lära sig betydelserna av begreppen och att se dem i sina rätta sammanhang, att förstå skillnad och likhet i natur-

vetenskapliga sammanhang och i vardagen.

(11)

är giltiga i sina speciella sammanhang medan våra vardagsbegrepp är mera allmängiltiga.

(Strömdahl (red.) 2002)

Stor vikt bör därför läggas vid att pedagog och elever ska tala samma språk så undervisningen kan befästas hos eleven samt att välja ut och använda de begrepp som är relevanta i ämnet.

Lärandesituationen är en fundamental del under livet och då stor del av vår inlärning sker i ett socialt samspel med andra är det viktigt att en dialog förs mellan elever och pedagog i

klassrummet så kunskapen befästs. (Dimenäs 1996) Tidigare forskning om lärande pekar på betydelsen av socialt samspel och språkets betydelse. (Helldén 2005) Thorén menar att när eleverna är aktiva skapas förståelse genom att de kan hitta kopplingar mellan befintliga begrepp och de nya. För att de nya begreppen ska befästas hos eleven krävs att eleverna uppfattar dem som meningsfulla, att de fungerar bättre än de gamla. Det ger då en känsla av välbehag och inspirerar till vidare inlärning. (Thorén 1999)

1.3.7 Lärarens roll och undervisningens struktur

I dagens NO-undervisning förekommer ofta laborativa inslag. Ritchie anser att bästa sättet att förstå är att själv pröva även om det inte är möjligt i alla lägen. (Ritchie 2001) Laborativa inslag, alltså att göra experiment ska bidra till att göra lärandet blir mera konkret och lättare att förstå (Wickman nämnd i Strömdahl (red.) 2002) samt strävar efter att likna det sätt som vetenskapsmännen arbetar utefter. (Ekstig 2002) Undervisningen i skolan bedrivs även med genomgångar där eleverna lyssnar och iakttar vilket ses som ett producerande förhållningssätt.

Elevernas lärande ska vara en aktiv process, ett samspel mellan teoretiskt och praktiskt arbete.

(Dimenäs 1996)

Det är ändå viktigast hur pedagoger strukturerar undervisningen så att eleverna kan få bästa förståelsen och känna glädje över vunnen kunskap. (Ekstig 2002) Pedagogens uppgift är att variera undervisningens innehåll och arbetssätt så att eleverna blir intresserade, entusiasmeras och att de känner sig engagerade. Detta kan ske om undervisningen ger eleverna möjlighet till lärande utifrån sina egna föreställningar, sin förförståelse. (Dimenäs 1996) Detsamma säger även Thorén samt att klassrumsklimatet är av stor betydelse för inlärningen. Då alla elever inte lär på samma sätt krävs en variation i undervisningen. Det är pedagogens roll att ge eleverna möjligheter så att de på bästa sätt kan följa med och skapa förståelse för

naturvetenskapen. (Steinberg 1994) Forskningen visar klart att det är pedagogen och dennes sätt att variera undervisningen som är den betydelsefullaste variabeln när det gäller att mäta elevers attityd till NO. Den mest vanligt förekommande orsaken att elever gillar/inte gillar ämnet är just förhållandet till pedagogen. Det är av stor vikt att pedagogen har en positiv attityd till ämnet han/hon undervisar i. (Osborne 2003) Är pedagogen engagerad leder det till större intresse och engagemang hos eleverna. (Ramsden 1998)

Skolan har en tendens att sträva bakåt i undervisningen där den framträdande rollen av nedslag i historien, med de klassiska upptäckterna genom tiderna, utgör hållpunkter vilket måste ändras på. Nu bygger visserligen naturvetenskapen på dessa upptäckter men för att fånga elevernas intresse måste skolans NO-undervisning se framåt. Undervisningen måste hålla jämna kliv med den naturvetenskapliga och tekniska utvecklingen och sträva efter att utveckla lärandet. Osborne skriver i sin forskningsrapport för att förbättra kvaliteten på den naturvetenskapliga undervisningen krävs både nyrekrytering och bevarande av kunniga, entusiastiska pedagoger. Han menar även att pedagoger ska undervisa i de ämnen de känner sig bekväma med. Man kan ställa sig frågan om den naturvetenskapliga undervisningen ska bedrivas i block som den gör i dagsläget eller som separata ämnen. (Osborne 2003)

(12)

1.3.8 Intresse och motivation

Intresse, motivation och även engagemang är några begrepp som genomsyrar den

naturvetenskapliga undervisningen i skolan. De är starkt sammankopplade och svåra att ses separat. Skapas intresse för ämnet i undervisningen får eleverna större motivation och blir förhoppningsvis mera engagerade. Intresse i elevernas perspektiv är vad de förklarar som motivation, vilket definieras med engagemang . Vidare är elevernas intresse varierande beroende på vilken nytta de kan se att de kommer att ha av sin kunskap. Det som elevernas intresse bygger på kan vara om de kommer i kontakt med sådan naturvetenskap som de personligen känner nytta av, tycker är roligt att lära, hur starkt motiverade de är, om de tänker studera naturvetenskap på högre nivå samt göra naturvetenskaplig karriär. Ramsden menar också att elever kan vara motiverade till studier utan att för den delen vara särskilt

intresserade. (Ramsden 1998)

Även elevernas självförtroende spelar en stor roll när det gäller att lära naturvetenskap och teknik. Av NO-ämnena är det i biologi som de känner störst självförtroende och minst i fysik och kemi. Det verkar finnas ett positivt samband mellan självförtroende och resultat i NO.

Elevernas intresse i miljökunskap är bland de lägsta i undersökningen. Det är förvånande då det finns uppsatta mål i de svenska styrdokumenten i skolan som är riktade mot omsorg och ansvar om vår natur. (TIMSS 2003)

Elevernas attityd till ämnet har förändrats. De värderar inte NO lika högt som förut. Ett färre antal elever, i undersökningen 2003 än 1995, tycker att de behöver vara bra i NO för at få ett bra arbete. Även andelen elever som är intresserade av ett arbete där NO-kunskaper krävs minskar. Trots detta upplever eleverna att det rent allmänt är bra att kunna NO. De negativa attityderna till NO återfinns i större utsträckning när det gäller fysik än biologi. (TIMSS 2003)

(13)

2. Metod

2.1 Urval

Jag har låtit 106 elever i år 8 och 9 vara med i min undersökning. Att jag valt år 8 och 9 beror på att de har teknik på schemat vilket även räknas med i NO-blocket. Urvalet räknas inte som slumpmässigt utan kan ses som strategiskt då alla vid undersökningstillfället närvarande elever i de tillfrågade klasserna svarat på min enkät. Dock har inte alla elever i varje klass varit närvarande vid undersökningen, vilket kan bero på sjukdom eller annan frånvaro men jag räknar det som en 100 % närvaro. De elever som svarat på min enkät finns på två skolor i en mindre kommun i Mellansverige.

Eftersom enkätundersökningen bara ger ytliga svar har jag även gjort djupintervjuer med ett 12 stycken elever. Jag intervjuade först en elev, sedan två och tre tillsammans. Efter det intervjuade jag ytterligare 7 elever enskilt. Jag såg i den första omgången intervjuer att eleverna gav bäst respons när de intervjuades enskilt.

Jag har valt att använda mig av en så kallade kvalitativ intervjuteknik. Grundfrågorna var i förväg bestämda och utgick från de frågor som fanns på enkäten. Följdfrågorna varierades under intervjuns gång beroende på vad eleverna svarade så att det skulle ge så uttömmande svar som möjligt. De elever som jag intervjuade finns i de klasser som tidigare svarat på min enkät. Urvalet av elever till intervjuerna gjordes av respektive pedagog för att jag inte skulle kunna göra någon påverkan på vilka elever som intervjuades. Eleverna fick även själva välja att medverka.

2.2 Datainsamlingsmetoder

Jag har använt mig av enkätfrågor i min undersökning. Frågorna har jag konstruerat efter de argument Sjøberg beskriver om varför man ska läsa NO i skolan: kulturellt, ekonomiskt, demokratiskt argument och nyttoargument. (Sjøberg 2000) Även aspekter som begrepp och språk, intresse och motivation, pedagogens inverkan och lektionernas innehåll har diskuterats.

De flesta frågorna är kvantitativa frågeställningar, så kallade icke öppna frågor, där eleverna fick kryssa i önskat svarsalternativ. Till de flesta frågor fanns utrymma att ge kommentarer.

Några frågor krävde att eleven ska skriva svar på så kallade öppna frågor.

Standardiseringen av enkäten är hög, då alla får svara på samma enkätfrågor. Eftersom det inte är möjligt att samla alla elever, som ska medverka i undersökningen på ett och samma ställe under samma tid, är dessa förutsättningar inte lika. De miljömässiga förhållandena har ändå varit relativt lika för alla elever, då de har fått svara på enkäten i sina hemklassrum.

Enkäterna har besvarats enskilt. (Trots 1994)

(14)

2.3 Procedur

Jag kontaktade de lärare som undervisar i NO i år 8 och 9 på respektive skola och frågade om jag kunde göra en enkätundersökning med eleverna. Jag besökte klasserna på skolan i deras hemklassrum och presenterade min undersökning och förklarade för eleverna vad jag ämnade undersöka. Jag har själv delat ut enkäten till varje elev och även samlat in dem samt tackat varje medverkande för delaktighet. Efter att jag har samlat in enkäterna har de sammanställts.

På en del enkäter gavs flera svarsalternativ vilka tagits med i resultatet. Därför stämmer inte alltid antal svar med antal enkäter som besvarats. Det fanns även frågor som inte var

besvarade, vilket också kan bidra till att antalet inte stämmer.

Eleverna har delgivits att all information behandlas konfidentiellt och att ingen information ska kunna spåras till dem eller till skolan i denna rapport. De har också informerats om att deltagandet är frivilligt och att inget tvång att vara med finns. (Trots 1994)

När jag gjorde enkätundersökningarna frågade jag samtidigt om jag fick återkomma och göra intervjuer med eleverna vilket inte var några problem alls. Jag kontaktade åter pedagogerna i de aktuella klasserna och bestämde tid för intervjuer. Eleverna intervjuades en och en, två eller tre i grupp. För att inte störa koncentrationen under intervjun spelades hela intervjun in på en MP3-spelare. Inspelningarna kunde sedan föras över på dator för att transkriberas och analyseras. Alla inspelningar på MP3 och överföringarna på datorn har sedan raderats.

Eleverna har även här informerats om att inget material kommer att kunna spåras till dem, till skolan eller inte ens till den aktuella kommunen. (Johansson 2006)

(15)

3. Resultat

I denna undersökning har 106 elever från två skolor i år 8 och 9 besvarat frågor om vilken uppfattning de har till NO hur de ser på sin NO-undervisning i skolan. De har även fått svara på hur de tycker att de lär sig NO bäst samt vilken nytta de tror att de kommer att ha av sina NO-kunskaper i framtiden, både på gymnasiet och i yrkeslivet. Efter enkätundersökningen har även ett antal elever intervjuats för att få fram en vidare förklaring till vad de har för

uppfattning om varför de ska läsa NO i skolan.

Resultaten redovisas i den ordning de kommer på enkäten och under intervjun. Enkäten och huvudfrågorna till intervjun finns som bilaga. Resultaten redovisas i procent av inlämnade enkätsvar vilket gör att det blir lättare att jämföra. På en del frågor har flera svarsalternativ kryssats i så antalet svar kommer inte att stämma med antal besvarade enkäter. Det finns även med svar där inget alternativ är ikryssat. Därför utgår jag från antal svar på varje fråga i min redovisning av resultaten. Svaren på frågorna under intervjun redovisas i text. Alla

elevkommentarer som finns med är autentiska och därför kan stavfel förekomma.

Elevkommentarerna är kursiverade.

3.1 Fråga 1. Vad tycker du om NO i skolan?

Eftersom min uppfattning är att eleverna tycker NO är tråkigt och ointressant vill jag börja med att ta reda på vad eleverna egentligen tycker om ämnet. För att få en överskådlig bild av deras uppfattning fick de i den första frågan på enkäten fem svarsalternativ (se tabellen nedan) där de kunde kryssa i det alternativ de tycker stämmer bäst. Det fanns även plats för att skriva egna kommentarer vilket många elever också gjorde. Då eleverna hade möjlighet att kryssa i flera svarsalternativ anges resultatet i procent. Fördelningen mellan svarsalternativen

redovisas i tabellen nedan.

Jättetråkigt [%]

Tråkigt [%]

Varken tråkigt eller roligt

[%]

Roligt [%]

Jätteroligt [%]

3 9 35 47 6

Tabell 1. Procentuell fördelning av svaren på fråga ett på enkäten. Siffran anges i procent av dem som besvarat frågan. De som inte besvarade frågan räknas inte med i resultatet.

35 % av eleverna tycker att NO som ämnesblock är varken roligt eller tråkigt. De flesta elevkommentarer på frågan säger att ämnets karaktär beror på hur läraren lägger upp lektionerna och vilket arbetsområde de arbetar med. I följande elevkommentar kan man se det:

Det är roligare ibland, men det beror på vad det är för område.

Beror på vilken lärare man har.

Det är endast 3 % som absolut inte gillar ämnet och något fler, 9 % som tycker det är tråkigt.

Även om min uppfattning att elevernas attityd verkar nedlåtande är ändå inte elevernas

(16)

inställningen till ämnet så negativ enligt undersökningen. Drygt hälften svarar att det är roligt/jätteroligt vilket tyder på att inställningen ändå är mera positiv än negativ. Ämnets popularitet beror på pedagogens inställning till ämnet och hur lätt eleverna kan få förståelse för vad de gör.

Under intervjuerna framkom att NO är intressant på grund av att på dessa lektioner gör man experiment vilket inte sker på de andra lektionerna i skolan. Eleverna uttryckte att det är roligare när man får göra något praktiskt för att då blir förståelsen bättre av vad de gör vilket följande elevkommentar pekar på:

Det är ganska invecklat men när man väl förstår så är det intressant.

Nä men, har man bra lärare som gör lektionen rolig, så tycker jag att det blir roligt.

3.2 Sammanställning av enkätfråga 2-5

Fråga 2-5 på enkäten har sammanställts i tabellen nedan. Frågorna är följande:

Fråga 2. Vilket NO-ämne är roligast?

Fråga 3. Vilket NO-ämne är tråkigast?

Fråga 4. Vilket NO-ämne är lättast?

Fråga 5. Vilket NO-ämne är svårast?

För att ta reda på hur eleverna uppfattar varje enskilt ämne i NO-blocket fick de svara på frågor om ämnenas karaktär gällande roligt, tråkigt, lätt och svårt. Den procentuella fördelningen av svaren har sammanställts i tabellen nedan. Det har framkommit både i

tidigare forskning och i denna undersökning att elevernas intresse inte gäller generellt för hela NO-blocket utan varje ämne uppfattas på olika sätt.

Roligast [%]

Tråkigast [%]

Lättast [%]

Svårast [%]

Kemi 33 21 11 35

Fysik 12 41 9 38

Biologi 23 31 27 19

(17)

Det roligaste ämnet enligt enkäterna är teknik vilket även stämmer med svaren från intervjuerna. Teknik är inte bara teoretiskt utan innehåller även praktiska inslag i

undervisningen. Flera elevkommentarer säger att när de får arbeta med praktiska saker och tänka själva blir det roligare. Ofta har eleverna lite förkunskaper i ämnet och då blir det både intressantare och lättare att lära mera. Är ett ämne roligt blir det också lätt vilket klart framkom i enkätsvaren men dessa elevkommentarer:

…för det är något man kan, roligt att läsa om.

Vi bygger bilar nu och då får vi sitta själva och greja.

Enligt undersökningen är fysik det tråkigaste ämnet. Eleverna upplever ämnet som rörigt och svårt för att det innehåller matematik. Några elever har uttryckt att fysik blir tråkigt därför att man inte experimenterar lika mycket på de lektionerna. Se elevkommentar nedan. Ett ämne behöver inte vara svårt för att det ska vara tråkigt. Många elever tycker också att biologi är tråkigt för då får de inte heller experimentera så mycket. Det tråkigaste momentet i

undervisningen, enligt intervjusvaren, är när de får sitta och anteckna när pedagogen har genomgångar och skriver på tavlan.

Fysik är tråkigt för man får läsa mäst.

Teknik upplevs som lätt likväl som det är roligt för då får de arbeta med praktiskt och det gör ämnet lättare. De behöver inte heller anteckna så mycket på dessa lektioner. Många elever beskriver att experimentera som både lätt och roligt. Samtidigt som många tycker att biologi är tråkigt är det lätt enligt enkätsvaren. En elevkommentar från intervjuerna löd:

Tycker om att läsa om människokroppen. Man kan lite om det innan.

Kemi är ett ämne som uppfattas av eleverna som svårt. Vid en intervju uttryckte en elev att kemi är svårt för att det är mycket tecken att komma ihåg. Eleven sa också att när de ska experimentera är det mycket siffror att hålla reda på. Eleverna ser ingen koppling mellan vardagen och skolämnet kemi. De tycker att genomgångarna i kemi är svåra då det är mycket begrepp att hålla reda på. Det är även svårt i NO när man vill ha lite bättre betyg enligt elevkommentaren:

Då måste man dra ju slutsatser och sånt kan vara svårt ibland.

Eleverna tycker även att fysik är svårt. De tycker det är svårt med elläran och att få kopplingarna att fungera. Två elevkommentarer beskriver detta:

I fysiken är det så många konstiga saker.

Svårt koppla i ellabbar så allt ska fungera.

Det kan förklaras med att de inte kan se samband mellan ämnet och sin egen vardag eller se att de har någon nytta av kunskapen de får i undervisningen.

3.3 Fråga 6. Hur lär du dig NO bäst?

När jag analyserade enkätsvaren dök det upp ytterligare frågeställningar som jag ville ha svar på. Jag gick då ut till de klasser där jag gjorde enkätundersökningen och intervjuade ett urval

(18)

av dessa elever. Intervjuerna startade med att eleverna frågades om vad de i allmänhet tycker om NO. Enligt de flesta svaren beror det på vilket område man läser för tillfället. Många tycker teknik är intressant medan kemi är det ämne som de tycker är minst kul. De flesta gillar att göra experiment. Hur NO upplevs beror på vilket ämnesområde de håller på med.

Med frågan: Hur lär du dig NO bäst? vill jag ta reda på hur eleverna upplever att de lär sig NO på bästa sätt. Frågan fanns både på enkäten och ställdes till eleverna i intervjun. På enkäten hade frågan fyra svarsalternativ:

När läraren berättar När vi får göra experiment Grupparbete

Läsa i boken och svara på frågor

Det gavs även plats för eleverna att skriva egna kommentarer efter svarsalternativen.

Knappt hälften av svaren var markerade med endast ett alternativ, nämligen det första. De kommentarer som eleverna gav till det svaret (se elevkommentar nedan) var att de lär sig bäst om läraren berättar och de får anteckna för att sedan läsa på anteckningarna trots att det i tidigare fråga ansågs som tråkigt. Även under intervjuerna kom det fram att eleverna tycker de lär bäst när pedagogen berättar och de får anteckna även om det ansågs som det tråkigaste momentet. Eleverna sa att om de vill ha något förklarat för sig kan de få det på en gång.

Pedagogen kan tydliggöra begrepp som annars kan vara svåra att förstå.

När läraren förklarar på tavlan är det lättare än i boken.

Det andra svarsalternativet var att göra experiment. Eleverna säger att när man har kul jobbar man bra. Att göra experiment är kul för då får de göra något praktiskt och då lär de sig bäst.

När de gör experiment kan de se att de har användning för det de gör på lektionerna i sin vardag som att koppla elkablar. Elevkommentar:

För det är bra och jobba praktiskt. Jag lär mig när jag har kul.

Dryga hälften av svaren var markerade med fler än ett svarsalternativ. De som markerat alla fyra alternativen motiverar det med att de tar till sig kunskap bäst när det är variation på undervisningen. Några elever säger också att det beror på vad man läser om vilket sätt som är bäst enligt följande elevkommentarer:

Jag lär mig av allt.

Vi gör olika saker så jag tar till mig kunskap bäst på många olika sätt.

De elever som angett tre svarsalternativ motiverar det med att de inte har så lätt att lära så det är bra med flera olika sätt att arbeta på under lektionerna. Ytterligare några elever kryssade i två alternativ. De förklarade att man lär bra när läraren berättar och man får anteckna samt att

(19)

Även om några elever inte tyckte om att göra experiment var det ändå flertalet som uttrycker att de lär sig bäst när de får arbeta praktiskt. Eleverna upplever NO som ett roligt ämne när de får experimentera. De hade ingen förklaring till det men uttryckte att:

…då händer det något.

3.4 Fråga 7. Vilket program kommer du att läsa på gymnasiet?

Fråga 8. Kommer du att ha nytta av dina NO-kunskaper då?

För att se om elever uppfattar att deras kunskaper i NO kan kopplas till fortsatta studier på gymnasiet ställdes två frågor: Vilket program kommer du att läsa på gymnasiet? och Kommer du att ha nytta av dina NO-kunskaper då? Det stora flertalet elever tror att de kommer att ha nytta av sina NO-kunskaper de fått på grundskolan när de ska läsa på gymnasiet. Endast ett fåtal av de eleverna i hela undersökningen anser att de inte kommer att ha någon nytta av sina NO-kunskaper.

I enkäten gavs fem svarsalternativ på fråga 7 (Vilket program kommer du att läsa på

gymnasiet?) att välja på. (se enkäten i bilaga1) På det sistnämnda alternativet fanns möjlighet att skriva förslag. Då eleverna har haft svårt att skilja på yrkesinriktade program och annat program redovisas dessa tillsammans som en kategori. I fråga 8 (Kommer du att ha nytta av dina NO-kunskaper då?) ställdes frågan om eleverna tror att de kommer att ha nytta av sina NO-kunskaper när de ska läsa på gymnasiet. Även där fanns möjlighet att skriva egna kommentarer.

Tabell 4. Sammanställning av svaren på fråga 7 och 8 på enkäten. Procentuell fördelning gällande vilket program de har för avsikt att välja på gymnasiet vilken uppfattning de har om nyttan av sina NO-kunskaper då.

Eftersom undersökningen även innefattade elever från år 8 var det många elever som inte kunde svara på vad de vill läsa för program på gymnasiet. Av de elever som hade svårt att

Ja [%]

Lite tror jag [%]

Nej [%]

Naturvetenskapliga programmet/

teknikprogrammet

88 12 0 Samhällsvetenskapliga/estetiska

programmet

8 84 8 Yrkesinriktat program/

annat program

13 70 17 Barn/fritid/

omvårdnadsprogrammet

43 0 57 Gymnasieprogram med

idrottsinriktning

25 50 25

IT/el 60 0 40

Ej angett val av program 33 62 5

(20)

ange vilket gymnasieprogram de vill läsa var det ändå några elever som anser sig ha nytta av sina NO-kunskaper. Endast ett fåtal svarade nej medan drygt hälften av denna kategori elever tror att de kommer att ha lite användning för dem på gymnasiet.

I den grupp elever som tänker läsa naturvetenskapliga/tekniska programmet var det 88 % som svarade ja på frågan. Det är den kategorin elever som direkt ser att de kan koppla

grundskolans NO-kunskaper med de gymnasiala studierna vilket följande elevkommentar pekar på:

Det är ju mycket NO och matte då så jag kommer att få nytta utav mina kunskaper.

Elever som tänker välja yrkesinriktade program tror sig ha mindre nytta av sina NO- kunskaper. Ungefär lika många elever svarade ja som nej och resterande elever tror att de kommer att ha lite nytta av dessa kunskaper. Till denna kategori kan följande program räknas:

hotell och restaurang, hantverk och bygg, naturbruk/skogsbruk, transport, plåt och svets samt handel, design och frisör. En elevkommentar talar för nyttan av sina NO-kunskaper i

gymnasiestudierna:

Om jag blir lastbilschaufför kan jag ha nytta av de t ex olika gaser och bensiner.

Det är knappt hälften av de elever som har för avsikt att läsa barn- och fritids/

omvårdnadsprogrammet som svarade ja på frågan medan drygt hälften av dessa elever tror att de kommer att ha nytta av sina NO-kunskaper. Ser man på den kategori elever som ska välja ett gymnasieprogram med idrottsinriktning är det en fjärdedel som svarade ja på frågan.

Samma förhållande gäller de som svarade nej på frågan och som inte kan se att de kommer att ha nytta av sina NO-kunskaper på gymnasiet och hälften svarade ”lite tror jag”.

Elevkommentar:

Man lär sig ju om kroppen, blodet och alla organ som finns i kroppen.

De elever som ska välja IT eller elprogrammet tror att de kommer att ha nytta av sina NO- kunskaper. 60 % av dem svarade ja på frågan. Anmärkningsvärt nog svarade 40 % av de eleverna att inte kommer att ha nytta av sina dem på gymnasiet. Av elevernas kommentarer på frågan kan vi se:

En del grejer är bra att veta, men ganska mycket är överkurs.

(21)

3.5 Fråga 9. Vad vill du jobba med när Du blir ”stor”?

Fråga 10. Kommer du att ha nytta av dina NO-kunskaper då?

För att få en föreställning om vad eleverna har för tankar om sina framtida yrkesval och om de tror sig ha nytta av sina NO-kunskaper då ställdes frågorna: Vad vill du bli när du blir stor?

och Kommer du att ha nytta av dina NO-kunskaper då? På den första frågan fanns inga svarsalternativ utan eleverna fick skriva svaret.

Tabell 5. Sammanställning av svaren på fråga 9 och 10. Procentuell fördelning gällande yrkesval och vilken nytta eleverna tror sig ha av sina NO-kunskaper då.

De elever som kan tänka sig estetiska, teoretiska yrken vet inte om de kommer att ha någon nytta av sina NO-kunskaper, men de tror det. Av dem som tänker sig ett serviceyrke svarade 8 % ja på den frågan. Resterande svarade vet inte men tror det.

Av de elever som vill arbeta med el/datorer eller inom industrin svarade hela ca 90 % ja att de kommer att ha nytta av sina NO-kunskaper. Resterande tror inte det att de kommer att ha någon nytta av dessa kunskaper. Av de elever som vill ha ett yrke inom hantverk, ekonomi eller design svarade 18 % ja och 12 % nej. Resterande svar var lika fördelade på de två sista alternativen.

Bland de eleverna som uppgav att de kan tänka sig att arbeta inom livsmedelsbranschen tror hälften att de kommer att ha nytta av sina NO-kunskaper och hälften att de inte kommer att ha nytta av dem. Alla som vill bli ingenjörer svarade ja. Detsamma gäller för dem som vill arbeta med djur.

Ja [%]

Vet inte men jag tror det

[%]

Vet inte men jag tror inte

det [%]

Nej [%]

Estetiska/

teoretiska yrken

0 100 0 0

Serviceyrke 8 92 0 0

El/datorer, industriarbete

90 0 10 0 Hantverk, ekonomi,

design

18 35 35 12

Livsmedelsbranschen 0 50 50 0

Ingenjör

Arbeta med djur

100 0 0 0

Vet inte än 70 30 0 0

(22)

Då det är tidigt i livet när man bara går i grundskolan att svara på vad man vill bli när man är stor var det en stor del av eleverna som inte svarade på frågan om yrkesval. Trots det fanns det ändå elever som tror att de kommer att ha nytta av sina NO-kunskaper. Av de elever som uttryckte att de vill ha ett yrke med direkt NO-anknytning, exempelvis elektriker, arkeologer, veterinärer, var 61 % av dem tveksamma till att de kommer att ha nytta av sina NO-

kunskaper. 39 % såg kopplingen mellan sina NO-kunskaper och yrkesvalet.

3.6 Elevers förståelse av argumenten för NO i skolan

Under intervjuerna frågades eleverna varför de tror att de har NO i skolan. Då det inte är någon lätt uppgift att redogöra för det presenterades de fyra argument som Sjøberg beskriver:

demokratiskt argument, kulturargument, nyttoargument och ekonomiskt argument.

De argument som är svårast för eleverna att förstå är det demokratiska argumentet och kulturargumentet. De har svårt att se samband mellan kunskapen de får i skolan och hur det kan ge inflytande i samhället. De förstår inte att den kunskap de får i skolan ska hjälpa dem att ta beslut i livet som inte bara påverkar deras egna liv utan också samhället de lever i. De förstår sakkunskapen i ämnet men kan inte koppla det till något de kan använda i vardagen.

Även om de uttryckte att de inte kunde vara med och påverka sa en elev:

… man kan inget göra åt miljön ändå. De bara bestämmer.

Vi lär oss om miljöfarligt i NO.

Även kulturargumentet är svårbegripligt för eleverna. Naturvetenskapen är ett av

mänsklighetens viktigaste kulturarv. De har svårt att se att det som de gamla filosoferna tänkte ut inom naturvetenskapen gäller än idag och att det är utifrån deras tankar vi bygger vidare med vår naturvetenskap. Natur och kultur går alltså hand i hand. En elevkommentar löd:

…skoj att veta, bra att veta.

Den främsta nyttan de ser med NO i skolan gäller ellära. Då ser eleverna att de kan ha direkt användning av sina NO-kunskaper. Eleverna säger också att det beror på vad de ska göra i framtiden om de kan se någon nytta av NO. När det gäller att klara av att hantera tekniska apparater anser de att det klarar de utan NO i skolan. En elev sa under en intervju:

Man kan ju använda TV-kontrollen ändå.

(23)

4. Diskussion

4.1 Metoddiskussion

4.1.1 Tillförlitlighet

Jag har valt att både intervjua eleverna och låta dem svara på en enkät. De elever som finns med i undersökningen är från år 8 och 9 på två av kommunens skolor. Alla elever, som var närvarande vid tillfället då enkäten skulle besvaras, svarade på den. Jag anser det som 100 % närvaro vid de tillfällena eftersom undersökningen inte avser att kompletteras med de elever som vid första undersökningstillfället var frånvarande.

När jag intervjuade eleverna gjorde jag det enskilt med en elev eller i grupp om två eller tre.

De elever som intervjuades ensamma svarade tydligast på mina frågor medan de som var tre tillsammans hade svårare att svara. Jag anser att när jag intervjuade eleverna en och en fick jag den bästa responsen från dem. Eleverna har varit positivt inställda både när det gäller att svara på enkäten och bli intervjuade. Tillförlitlighet anses därmed vara god.

4.1.2 Giltigheten

Enkäten innehöll nio frågor med svarsalternativ och en öppen fråga. Det fanns också plats på de flesta frågorna att skriva egna kommentarer. Genom att först låta eleverna svara på enkäten fick jag en uppfattning om hur de ser på sin NO-undervisning. Jag fick även en grov

uppskattning om hur de tror att de kommer att ha nytta av sina NO-kunskaper i gymnasiet och senare i yrkeslivet. Elevernas svar har kategoriserats och beskrivits i resultatdelen. Utifrån frågorna och svaren på enkäten konstruerades frågorna till intervjuerna. På så vis kunde jag ställa riktade frågor samt följa upp med följdfrågor under själva intervjun för utförligare svar.

Eleverna var mycket positiva till att bli intervjuade. Några elever tyckte det var svårt att besvara mina frågor så jag fick formulera frågorna utifrån den elev som intervjuades.

Intervjuerna spelades in för att sedan delvis renskrivas och analyseras. Giltigheten är god, om något mindre än önskat då alla enkätsvaren inte kommenterats av eleverna.

4.2 Resultatdiskussion

På mina VFU-placeringar under min utbildning har jag ofta träffat på elever som tycker NO är tråkigt, svårt och ointressant. Många förstår inte varför ämnet finns med på schemat. Jag vill med denna undersökning ta reda på om de kan förstå varför de har NO i skolan och hur de upplever sin undervisning. Elever i år 8 och 9 fått besvara en enkät med frågor och några elever i dessa klasser har även intervjuats om hur de uppfattar sin NO-undervisning.

Resultatet kommer att diskuteras i samma ordning som frågeställningen.

4.2.1 Förstår eleverna varför de ska läsa NO i skolan?

NO och vardagsföreställningar

På den första frågan kan jag utifrån min undersökning säga att eleverna inte förstår varför de ska läsa NO i skolan. De uppfattar ämnet som ett rent skolämne, inte som något som de kan

(24)

ha nytta av för övrigt. De känner inte att det som de lär på lektionerna kan relateras till deras vardag. Det påpekas även i TIMSS som vidare säger att tre fjärdedelar av pedagogerna i den undersökningen tycker att de ofta kopplar undervisningen till vardagen. Bara drygt en fjärdedel av eleverna upplever det som att NO-undervisningen är användbar i deras vardag.

(TIMSS 2003) Många elever säger att de vill ha ett yrke med direkt naturvetenskaplig/teknisk anknytning, men har svårt att se kopplingen mellan skolans naturvetenskap och yrkesval. 61

% av dem var tveksamma till att ha nytta av sin NO-kunskap medan 39 % svarade ja på den frågan. Det är ungefär samma fördelning bland eleverna i TIMSS som i denna undersökning när det gäller att relatera nyttan av sin NO-kunskap till vardagen. (TIMSS 2003) Förmodligen behövs ytterligare konkreta kopplingar mellan undervisningen och det som eleverna upplever är användbart i vardagen. Elevernas och pedagogernas vardagsföreställning tycks således inte se ut på samma sätt. Pedagogerna behöver sätta sig in i elevernas vardagsföreställningar för att på ett bättre sätt kunna koppla NO-undervisningen till elevernas vardag.

Ekonomiskt argument

När jag intervjuade eleverna sa de att de gillar NO som helhet men när man pratar om varför de ska läsa det i skolan kan de inte se betydelsen av argumenten. Det är få elever som kan se en ekonomisk vinst med att läsa NO. Sjøberg menar att då eleverna uppfattar ämnet som svårt ser de heller inte den vinsten av att läsa det och utbilda sig till ett NO-relaterat yrke. (Sjøberg 2000) Skolan har inte lyckats skapa intresse för naturvetenskapen trots att vår vardag bygger på naturvetenskap och teknik. Eleverna har svårt att se den egna nyttan med att läsa NO och i och med det belöningen i form av ett förhoppningsvis välbetalt yrke vilket även Osborne skriver om i sin rapport. (Osborne 2003) Vinsten kommer för sent i livet. En elev uttryckte att om man har kunskaper kan man få ett bättre jobb. Resultaten i denna undersökning stämmer bra överens med TIMSS. Ett färre antal elever i den senare TIMSS-undersökningen tycker att de behöver ha kunskaper i NO för att få ett bra arbete. (TIMSS 2003) Eleven sa inte att det var naturvetenskapliga kunskaper utan nämnde det som kunskaper i allmänhet. Övriga elevkommentarer kan nämnas:

Jag ska bli frisör. NO och frisör… vet inte riktigt… kemiska ämnen om man ska blanda de.

Jaa. … se nytta av NO … kanske om jag ska forska eller så.

Nyttoargumentet

Sjøberg menar också att det är svårmotiverat att läsa NO för att klara av tekniska apparater i vardagen. Även om man inte förstår hur den fungerar kan man ändå lära sig hantera den. De allra flesta tekniska apparater är utformade så man kan använda dem utan teknisk utbildning.

(Sjøberg 2000) På samma sätt uttryckte sig eleverna i intervjun.

(25)

Ramsden anser att eleverna måste kunna relatera sina NO-kunskaper till vardagsföreteelser för att se nyttan av dem. (Ramsden 2003) Kunskap om teknik kan leda till att man hittar lösningar i arbetslivet som kan leda till bättre jobb. (Steinberg 1994)

Det blir således intressantare för eleverna om de läst om något i skolan sedan hör om samma sak exempelvis på TV. Då kan de hänga med lättare och förhoppningsvis förstå lite mer. Det är följaktligen bättre att kunna lite om mycket än tvärt om för att ha kapacitet att lära sig mera.

Detta kan leda till att om eleverna kan se en koppling mellan det de lär i skolan och deras vardagsföreställningar blir den nya kunskapen lättare att förstå och förhoppningsvis mera intressant vilket följande elevkommentar beskriver:

Om man läst om nå´t i NO är det roligare om man kan lite när man tittar på TV eller så.

Demokratiska argumentet

När jag frågade eleverna om de förstod det demokratiska argumentet för att läsa NO i skolan var det inte någon som direkt kunde svara att de gjorde det trots att Lpo 94 säger att eleverna skall utveckla förmågan att utöva inflytande och ta ansvar. (Utbildningsdepartementet 1998) Då klimatfrågan var ett aktuellt ämne när intervjuerna gjordes gav jag dem ledtrådar om miljö och växthuseffekt. Det var någon elev då som tyckte att han/hon kunde förstå hur man med NO-kunskaper kan vara med och påverka vad som händer. Trots att det finns mål som skall uppnås i kursplanen gällande miljö och hälsa (Utbildningsdepartementet 2004) är kunskap om miljön oviktig för eleverna. Även i TIMSS beskrivs intresset i miljökunskap som lågt.

(TIMSS 2003) Bland elevernas kommentarer kan nämnas:

… miljö, det är la bra … miljö är en sak jag tycker många ska kunna om men inte i skolan.

Eleverna förstår vikten av att ha kunskap om miljön men ser inte anledningen till att de läser om det i skolan för att kunna vara med och påverka sin framtid. Det är inte självklart för eleverna att kunskap ger inflytande. De flesta eleverna hade svårt att förstå hur man som person kan påverka för när man ser på samhället är det politikerna som styr och bestämmer.

Det är förståligt att eleverna inte kan koppla detta argument till sin NO-undervisning. Det blir således pedagogens uppgift att påvisa hur kunskap kan leda till inflytande. Pedagogen ska lära eleverna ta tillvara på tillfällen där de kan argumentera och värdera påståenden för att kunna utöva inflytande. (Utbildningsdepartementet 1998) (Östman nämnd i Strömdahl (red.) 2002) Det bör således ges fler tillfällen i undervisningen att arbeta med dessa frågor. Eleverna måste lära sig att se konsekvenser av val de gör och bedöma vikten av dem.

Kulturargument

Detsamma gäller när jag frågade eleverna om de förstod argumentet för att NO i skolan kan ses som ett kulturarv. Det var inte någon elev som tyckte det var ett hållbart argument. De hade svårt att förstå motiveringen att naturvetenskapen har tradition som skolämne och att den utgör en del av den västerländska kulturen. (Skolverket 2000) Då naturvetenskaplig

utveckling och övrig samhällelig utveckling går hand i hand ser man att kulturargumentet är att räkna med. (Säljö & Wyndhamn nämnd i Strömdahl (red.) 2002) Efter en stunds tystnad under intervjun sa en elev:

(26)

… behöver inte lära sig det som de kom på men om man ska komma på nå´t nytt, utveckla idéer.

Det är la skoj att bara veta.

Osborne menar att skolan har en tendens att sträva bakåt i undervisningen. (Osborne 2003) För att fånga elevernas intresse måste skolan se framåt och vara i fas med den

naturvetenskapliga utvecklingen. Skolan måste göra eleverna intresserade och det som intresserar elever är företeelser i deras vardag, sådant de känner igen. För att förstå dagens naturvetenskap och teknik måste eleverna lära sig dess grunder alltså den naturvetenskap som har utvecklats under åren och bygger på vårt kulturarv.

Pedagogens roll

Det visas flera gånger på vikten av pedagogens roll när det gäller att skapa intresse i ämnet för att fånga elevernas. Osborne säger att både nyrekrytering och bevarande av kunniga

pedagoger är en förutsättning för att få en bra undervisning. (Osborne 2003) Om pedagogerna får undervisa i de ämnen där de känner säkerhet och har kunskap i kommer de att visa intresse och engagemang vilket gör att även eleverna känner detta. Ramsden skriver också att

motivation skapar intresse för ämnet. Är pedagogen intresserad smittar detta av sig på eleverna. (Ramsden 1998)

4.2.2 Kan eleverna se att de har någon användning av NO-kunskap i sin vardag?

Fritidsaktivitet och NO

Enligt min enkätundersökning och genom intervjuerna kan jag se att eleverna har svårt att förstå kunskapen de får i skolan utifrån sina vardagsföreställningar. Det som de lär sig på NO- lektionerna är långt från deras eget begreppstänkande och de kan inte koppla natur-

vetenskapen till sin fritidssysselsättning. Många elever sa att de spelar fotboll på fritiden.

Eleverna kan se att det finns ett samband mellan undervisningen i NO och i detta fall deras fritid även om det är få situationer som eleverna kan nämna. Likaledes de som tror sig ha nytta av sina NO-kunskaper har de svårt att förklara hur. En elev sa:

Vi har ju läst om tyngdkraften men det tänker man ju inte på när man spelar fotboll.

Intresse och NO

(27)

Yrkesval

Många elever har klart för sig vad de vill bli när de blir stora men ser inte sambandet mellan av att ha läst naturvetenskap i skolan och sina yrkesval. Även de elever som vill bli elektriker har svårt att se detta sammanhang. Det hänger än en gång ihop med hur de ser på sin kunskap.

Ser eleverna på kunskap som specifikt skolämne blir det svårt att knyta samman det de lär i skolan med det som händer utanför. Kan de se kunskapen som användbar i sin vardag är den värdefullare och intressantare och blir förhoppningsvis roligare att lära i skolan.

Kursplanen

Även om kursplanen för NO fokuserar på användning i vardagliga situationer har eleverna svårt att uppfatta detta. (Skolverket 2000) Osborne menar att de läroplaner som relaterar till elevernas vardag skapar en positivare inställning till NO. (Osborne 2003) I denna

undersökning ser man att eleverna har svårt att se hur NO i skolan kan knytas samman med deras vardag. Det är många elever som inte ser att de har nytta av sina NO-kunskaper de får i skolan när de ska läsa på gymnasiet eller välja yrke. Eftersom de inte har denna koppling kan de heller inte göra val med naturvetenskaplig anknytning.

4.2.3 Hur ser eleverna på sin NO-undervisning?

Tråkigt eller roligt

När jag har varit ute på VFU under min utbildning har jag tyckt mig märka att många elever tycker att NO är tråkigt. Eleverna är inte intresserade av ämnet och ibland tycker de att det är rent av svårt. Men när jag tittade på enkät- och intervjusvaren visar de på motsatsen. 35 % av eleverna har svarat att de tycker NO är varken roligt eller tråkigt, ämnet har en ganska neutral position hos eleverna. Hela 53 % svarade roligt/jätteroligt. Över hälften av eleverna tycker NO är ett ämna som tilltalar dem. I TIMSS beskrivs elevernas inställning till NO som positiv trots att elevernas kunskapsnivå sjunkit något från den första mätningen 1995 till den sista 2003. Men även om den sjunkit tycker eleverna att det går bra för dem. (TIMSS 2003) Att inte min tidigare uppfattning och resultatet i undersökningen inte stämmer kan bero på många saker. Nedan följer några exempel på faktorer som kommit fram genom enkäterna och i intervjuerna.

Eleverna och pedagogen

Elevernas uppfattning om naturvetenskap, både i TIMSS och enligt min undersökning, beror till stor del på hur pedagogen undervisar och vad han/hon har för inställning till ämnet. En engagerad pedagog kan entusiasmera eleverna på ett bättre sätt och få dem intresserade. Det behövs också variation på lektionerna för att göra eleverna intresserade. Enligt

elevkommentarerna kommer det an på hur pedagogen är och vad de gör på lektionerna som skapar intresse för ämnet. Det är enligt både Ramsden och Osborne viktigt hur förhållandet mellan eleverna och pedagogen som är en av de avgörande faktorerna till elevernas attityd till ämnet. (Osborne 2003) (Ramsden 1998) En entusiastisk pedagog kan få eleverna intresserade och därmed mera engagerade. Flera elevkommentarer säger likadant, ett exempel är:

(28)

Nä men, har man bra lärare som gör lektionerna roliga, så tycker man att det är roligt.

Påverkan av attityd

Det man gör på lektionstid fungerar på samma sätt som i vardagen, man behöver variation för att det ska bli intressant. De faktorer som påverkar elevernas attityd till ämnet är enligt Osborne kamratrelationer, stöd från pedagogen, en varierande undervisning och hur man kommunicerar naturvetenskap i klassrummet. (Osborne 2003) Att inte min uppfattning om elevernas inställning till naturvetenskap stämmer kan bero på dessa faktorer. Att eleverna påverkar varandra i sin attityd till ämnet tycktes vara en stor faktor som påverkade min uppfattning men som sedermera visade sig vara felaktig. När de enskilt fick besvara enkäten kom deras korrekta åsikter fram vilket visar på att eleverna har en positivare inställning till naturvetenskap än jag först trodde. Följande kommentar säger:

Jag tycker att NO är jätte roligt för när man lär sig saker där då är det skit kul att ha NO.

Göra experiment

Det som eleverna uttrycker är roligt blir lättare och att jobba med praktiska saker gör ämnet intressantare. Flera elever uttryckte att de lär sig bäst när de får experimentera. Att

experimentera är som att göra saker i verkliga livet. Ämnet behöver heller inte vara svårt för att det ska ses som tråkigt. Biologi är ett ämne som eleverna ofta tycker är tråkigt även om det inte är svårt på grund av att det inte ger tillfälle till så många laborativa inslag. De vill hellre experimentera vilket jag tolkar som att de kan se samband med det de gör på lektionerna och sin vardag. De får då omsätta sina teoretiska kunskaper genom att arbeta praktiskt vilket då kan överensstämma med deras vardagsföreställningar. Trots det var det några som uttryckte att det är svårt med elläran även om det är vardagsnära och lätt att hitta samband till i vardagen.

Fysik och matematik

Några elever kommenterade frågan om lätt/svårt med att fysik är svårt för att det är mycket matematik i ämnet. Då kan man undra vilken sorts matematik som eleverna i år 8 och 9 använder. De matematiska beräkningarna bör inte vara svårare i fysiken än de är i ämnet matematik. Det kan också vara så att eleverna har svårt att se hur olika ämnen i skolan kan överlappa och komplettera varandra, det vill säga integreras. Fysik är ett ämne som inte kan läsas enbart som fysik utan innehåller en hel del matematik. Fast på grundskolan ska inte fysik vara mer än att förstå begrepp och då behövs inte matematiken i den utsträckningen.

Men eftersom undersökningen inte ser på hur eleverna uppfattar sin matematikundervisning är det svårt att få förklaring på detta.

(29)

bevarande och nyrekrytering av kunniga pedagoger. Han skriver också att pedagogerna bör undervisa i de ämnen de är väl förtrogna och känner sig trygga med. (Osborne 2003) Den utbildning dagens pedagoger har/får utbildas de inte i alla NO-ämnen utan kanske bara i några av dem. I och med detta kan inte alla pedagoger känna sig lika säkra i varje ämne. För att göra experiment i undervisningen krävs en viss vana och säkerhet. De pedagoger som inte känner denna säkerhet kanske inte gör experiment lika stor utsträckning som en van pedagog. Detta kan vara en orsak till att eleverna uppfattar fysik som ett ämne där de inte får göra experiment i så stor utsträckning. Osborne ställer frågan om NO ska bedrivas i block eller som separata ämnen. (Osborne 2003) Med tanke på elevernas svar och kommentarer i denna undersökning verkar det som att NO-ämnena med fördel kan undervisas separat.

(30)

4.2.4 Sammanfattning diskussion

Eleverna i denna undersökning har svårt att förstå de argument som Sjøberg beskriver för att NO finns som ämne på schemat. De har svårt att se några bra kopplingar mellan den NO- kunskap de lär i skolan och som kan vara användbar i deras vardag. De ser inte den nytta de kan ha av sin naturvetenskap i sitt yrkesval. NO-undervisningen relateras sällan till elevernas vardag eller rättare sagt vad de upplever som vardagsnära. Även om det sker en fokusering i kursplanen på NO-kunskapens användning i vardagsnära situationer ser det ut som att pedagogens och elevernas vardagssituationer inte stämmer överens. Lärarens och elevernas vardag måste se lika ut annars refererar läraren inte till det som eleverna ser som sin vardag även om pedagogens avsikt är att koppla undervisningen till elevernas vardag.

Det är svårt att motivera eleverna att läsa NO om de inte kan koppla det de lär till något för dem meningsfullt. För att eleverna ska känna att de har nytta av det som de lär sig krävs att den kunskapen upplevs som värdefull, användbar. Då kan man som pedagog få intresserade och engagerade elever. Det som eleverna uppfattar som meningsfullt är att experimentera vilket kan ses som att det är lätt att koppla till deras vardag och känns bekant för dem.

Det finns många faktorer som påverkar elevernas inställning till NO. Den mest betydelsefulla är elevernas relation till pedagogen. Har eleverna och pedagogen en bra relation i

klassrummet betyder det mycket för hur undervisningen upplevs av eleverna. Även

pedagogens intresse av ämnet är av betydelse för hur eleverna upplever ämnet. En engagerad pedagog påverkar eleverna i positiv riktning vilket kan göra dem intresserade och därmed mera engagerade.

References

Related documents

In this paper we add to this picture of differences, and contribute to the research discourse about school-based teacher education, by identifying and

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att asylpolitiken på EU-nivå är så robust att avtal med tredjeland för att hindra migration

Data to Normality in Statistical Process Control. Process Capability Calculations for Non-normal Distribu- tions. Process Capability Studies in Theory and Practice. Licentiate

Comparison on Health-related Quality of Life between American and Taiwanese Heart Failure patients Att jämföra hälsorelaterad livskvalitet mellan patienter med hjärtsvikt

Kvinnor som besöker verksamheter för mödrahälsovård, barnahälsovård, alkohol- och drogmissbruk samt mental hälsa får information om orsaken till varför de får

I familjecentrerad omvårdnad ses familjen som ett system och i familjerela- terad omvårdnad är personen/patienten i centrum för vård och omsorg men hänsyn tas till hens

Protokoll fort den lOjuli 2020 over arenden som kommunstyrel- sens ordforande enligt kommun- styrelsens i Sodertalje delegations- ordning har ratt att besluta