”Det känns som att min personlighet sitter i hur jag ser ut”

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

”Det känns som att min personlighet sitter i hur jag ser ut”

- En kvalitativ studie om sociala mediers påverkan på ungdomars eventuella upplevelser av psykisk ohälsa utifrån fysiska ideal

SQ4562, Vetenskapligt arbete i socialt arbete, 15 hp

Scientific Work in Social Work, 15 higher education credits Kandidatnivå

Höstterminen 2015

Författare: Rebecca Andersson & Suzanne Ruotsalainen Handledare: Jörgen Lundälv

Abstract

Titel: ”Det känns som att min personlighet sitter i hur jag ser ut”

-

Författare: Rebecca Andersson & Suzanne Ruotsalainen

Socionomprogrammet vid Institutionen för socialt arbete Göteborgs Universitet, Höstterminen 2015

Via medier sprids förväntningar och budskap om fysiska ideal och krav som formar en typ av självförverkligande hos individer. Sociala medier kan vara en källa till psykisk ohälsa genom att det ger oavbruten tillgång till information om fysiska ideal, vilket kan medföra stress.

Ungdomar kan därför vara mer utsatta för risker för att utveckla stress och psykisk ohälsa som är sammankopplat till den snabba utvecklingen av teknologin. Uppsatsens syfte och

frågeställningar har därmed utformats för att undersöka sociala mediers eventuella påverkan på ungdomar som studerar på gymnasiet i 16-19 års-åldern. Detta gjordes utifrån vad

ungdomarna upplevde att det fanns för fysiska ideal som var konstruerade i dagens samhälle, och som ungdomarna menade återfanns på sociala medier. Vi hade även för avsikt att

undersöka och i så fall försöka förstå på vilket sätt sociala medier kunde vara en bidragande faktor till ungdomarnas egna eventuella upplevelser av psykisk ohälsa. Vi ville även

undersöka och i så fall försöka förstå ungdomarnas upplevelser av hur andra ungdomar eventuellt kunde uppleva psykisk ohälsa. Detta skulle ses i relation till huruvida ungdomarna menade att sociala medier konstruerade fysiska ideal, som eventuellt påverkade ungdomarnas erfarenheter av psykisk ohälsa. Uppsatsen var byggd på en kvalitativ forskningsmetod.

Intervjuer genomfördes med åtta forskningsdeltagare vid enskilda tillfällen. Resultat och slutsatser visade att ungdomarna upplevde att sociala medier konstruerade specifika fysiska ideal. Det framkom att ungdomarna hade en samstämmig bild av vilka specifika fysiska som betraktades vara fördelaktiga egenskaper, som kvinnor respektive män skulle besitta för att anses vara ’normala’. Studien visade även att majoriteten av ungdomarna upplevde olika former och tillstånd som kunde indikera på psykisk ohälsa, som utgjordes av stress, press, samt nedstämdhet och depression. Ungdomarna upplevde dessa tillstånd, på grund av att dem upplevde att de fysiska idealen var för extrema och därför svåra att leva upp till.

Nyckelord: Ungdomar, sociala medier, psykisk ohälsa, fysiska ideal

Förord

Ett stort tack till vår handledare, Jörgen Lundälv för ditt stöd och den vägledning som du ägnat oss under denna process. Tack för dina kreativa idéer som har hjälp oss att kunna

utveckla vår uppsats.

Vi vill också ödmjukt tacka alla intervjupersoner som ställt upp och som generöst har ägnat sin tid till att dela med sig av sina upplevelser och erfarenheter till oss. Det är ni som har

gjort vår studie möjlig att genomföra!

Till sist vill vi även tacka våra familjer och vänner som har hjälpt och stöttat oss under denna tid.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.

INLEDNING

2.

SYFTE OCH PROBLEM

2:1 Problemformulering………....2

2:2 Syfte………...2

2:3 Frågeställningar………...3

2:4 Avgränsningar……….3

2:5 Ämnets relevans för socialt arbete …………...………..4

2:6 Begreppsförklaringar………..4

3.

BAKGRUND

3:1 Fysiska ideal………...7

3:2 Psykisk ohälsa……….7

3:3 Sociala medier……….8

4.

TIDIGARE FORSKNING

4:1 Stress och kroppsuppfattning………10

4:2 Sociala medier- kroppsuppfattning och hälsa………..,,,,,11

4:3 Psykisk ohälsa- stress- och hälsoproblem………...12

4:4 Likheter och skillnader……….13

5.

TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

5:1 Socialkonstruktivism………...15

5:2 Identitet……….16

5:3 Social kognitiv teori………..18

5:4 Normalitet och avvikelse………..19

5:5 Alternativa teorier……….20

5:6 Den teoretiska ramen………...20

6.

METOD OCH MATERIAL

6:1 Diskussion av val av forskningsmetod………..………...……22

6:2 Val av ansats……….23

6:3 Val av undersökningsinstrument………...23

6:4 Pilotintervjuer och revidering av intervjuguide………24

6:5 Val av analysmetod……….……..24

6:6 Urval och urvalskriterier………...25

6:7 Rekrytering av forskningsdeltagare………..26

6:8 Genomförande………...27

6:9 Förförståelse- vår roll som forskare………..28

6:10 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet……….29

6:11 Estiska huvudkrav och etiska aspekter………...30

7.

RESULTAT OCH ANALYS

7:1 Ungdomars upplevelser av fysiska ideal i sociala medier………...34

7:2 Sociala mediers konstruktion av fysiska ideal – eventuell psykisk ohälsa…………..39

7:3 Analysöversikt………..49

8.

DISKUSSION

8:1 Diskussion om resultat……….51

8:2 Slutsatser och diskussion………..52

8:3 Jämförelse - tidigare forskning och resultat………..53

8:4 Vidare forskning………...54

8:5 Vetenskapsteoretisk ram och genererad kunskap………...55

9.

REFERENSER

Bilaga 1 Intervjuguide……….……..61

Bilaga 2 Informationsbrev till berörd rektor………63 Bilaga 3 Informationsbrev till berörda ungdomar………65 Bilaga 4 Samtyckesblankett……….67

KAP 1 INLEDNING

Via sociala medier sprids förväntningar och budskap om olika fysiska ideal och krav, som formar en typ av självförverkligande hos individer. Samhällets utveckling av teknologi för användandet av sociala medier har ökat risken för individer att utveckla psykisk ohälsa (Arnetz & Ekman, 2013). Kontexten och förhållandet som individen befinner sig i kan öka risken för att personen känner en otillräcklighet, som i sin tur försvårar förmågan att hantera sitt psykiska mående (ibid.). Sociala medier kan vara en källa till psykisk ohälsa, genom att det ger oavbruten tillgång till information om fysiska ideal, vilket kan medföra stress

(Carlsson, 2010). Internet är den viktigaste källan för information i åldersgruppen mellan 12 - 45 år. Allra starkast är internet som informationskälla för personer i åldrarna 16 - 25 år (Findahl, 2012). Ungdomar kan därför vara mer utsatta för risker att utveckla stress och psykisk ohälsa, som är sammankopplat till den snabba utvecklingen av teknologin (ibid.).

Samhällets uppfattning av det konstruerade fysiska idealet formar individers invanda tankemönster och bidrar till att individer jämför sig med den ideala nivån (Etilé, 2007).

I debattartikeln i Norrtelje tidning, publicerad år 2014, ”Dags att ta psykisk ohälsa på allvar”, betonas psykisk ohälsa som ett uppkommande tillstånd hos elever i skolan på grund av sociala mediers inverkan (Lundgren Gestlöf, 2014). Artikeln betonar att sociala medier återger en perfekt bild av andras liv, vilket medför stress, prestationsångest och svikande självkänsla bland elever i skolan (ibid.).

Vi har valt detta forskningsobjekt, som berör sociala medier och dess inverkan på ungdomars eventuella upplevelser av psykisk ohälsa, av den anledningen att vi anser att det är ett viktigt ämne att lyfta. Vi finner ämnet högst aktuellt och relevant då flödet av sociala medier speglar den kontext och det samhälle vi lever i idag.

KAP 2 SYFTE OCH PROBLEM

I detta kapitel kommer vi att beröra problemformulering, syfte och frågeställningar i vår studie. Vi kommer även att beskriva avgränsningar och ämnets relevans för socialt arbete.

Avslutningsvis kommer vi att förklara centrala begrepp i vår studie.

2:1 Problemformulering

Ungdomars psykiska ohälsa började mätas för ca 25 år sedan i Sverige. Individers psykiska välbefinnande har minskat och den psykiska ohälsan har markant ökat

(Folkhälsomyndigheten, 2013). Den psykiska ohälsan hos ungdomar är relaterat till olika förutsättningar i individens liv. Tillståndet av psykisk ohälsa samvarierar exempelvis med individens samhällsideal och identitet (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2015). Vår avsikt är därmed att problematisera huruvida ungdomars eventuella psykiska hälsa kan påverkas utifrån konstruktioner av fysiska ideal som råder i dagens samhälle och som ungdomarna upplever återfinns i sociala medier. Vi avser lyfta ämnet, på grund av dess relevans för den tid och kontext vi lever i, då studier visar på att 89 procent av svenskar i åldrarna 16 – 24 år använder sig av sociala medier regelbundet (Forsberg, 2010). Är sociala medier eventuellt en källa till psykisk ohälsa?

Målet med vår studie är att undersöka relationen mellan sociala medier och dess inverkan, som en bidragande faktor till ungdomars egna eventuella upplevelser av psykisk ohälsa, samt ungdomarnas upplevelser av hur andra ungdomar eventuellt kan uppleva psykisk ohälsa. Vi anser att forskning som berör sociala mediers inverkan på ungdomars psykiska mående, är relevant att uppmärksamma inom forskning i socialt arbete. Där av har nedanstående syfte och frågeställningar formulerats.

2:2 Syfte

Syftet med studien är att undersöka sociala mediers eventuella påverkan på ungdomar som studerar på gymnasiet i 16-19 års-åldern. Detta görs utifrån vad ungdomarna upplever att det finns för fysiska ideal som är konstruerade i dagens samhälle, och som ungdomarna menar återfinns på sociala medier. Vi har även för avsikt att undersöka och i så fall försöka förstå på vilket sätt sociala medier kan vara en bidragande faktor till ungdomarnas egna eventuella upplevelser av psykisk ohälsa. Vi vill även undersöka och i så fall försöka förstå ungdomarnas upplevelser av hur andra ungdomar eventuellt kan uppleva psykisk ohälsa. Detta skall ses i

relation till huruvida ungdomarna menar att sociala medier konstruerar fysiska ideal, som eventuellt påverkar ungdomarnas erfarenheter av psykisk ohälsa

2:3 Frågeställningar

Studien består av två preciserade frågeställningar, samt en preciserad följdfråga till frågeställning två.

 Vilka fysiska ideal upplever ungdomarna att sociala medier i dagens samhälle konstruerar?

 Upplever ungdomarna att fysiska ideal som sociala medier konstruerar i dagens samhälle, påverkar deras och andra ungdomars upplevelser av psykisk hälsa? Om så, på vilket sätt och hur kan sociala medier vara en bidragande faktor till att

ungdomarna upplever psykisk ohälsa, på grund av de fysiska ideal som ungdomarna menar finns på sociala medier?

2:4 Avgränsningar

I vår studie har vi valt att fokusera på ungdomar som studerar på två olika gymnasieskolor belägna i Västra Götalands län. På grund av den tidsram som vi har blivit tilldelade, kommer urvalsgruppen endast att bestå av åtta forskningsdeltagare (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2015).

Under senare år har intresset ökat för att undersöka uppkomsten av psykisk ohälsa, genom att undersöka eventuella bidragande faktorer som ger en förståelse för psykisk ohälsa (Tew, 2005). Utforskningen av sociala perspektivs närmande av begreppet psykisk ohälsa, börjar klargöra sambandet mellan psykisk ohälsa och dess förhållande till sociala omständigheter (ibid.). Psykisk ohälsa är ett tillstånd som kan uppkomma utifrån olika varierande faktorer som exempelvis, individuella färdigheter, sociala förutsättningar samt ungdomars enskilda upplevelser av psykiska- och fysiska samhällsideal (ibid.). Vi har valt att avgränsa

undersökningen och fokusera på fysiska ideal, som en konstruktion skapad av sociala medier och som en eventuell orsak till att ungdomar upplever psykisk ohälsa. Konstruktionen av olika fysiska ideal kommer att utgå ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv i vår studie.

Perspektivet kommer att utgöra ett samhälleligt perspektiv som en eventuell förklarande faktor till uppkomsten av hur ungdomar eventuellt kan uppleva psykisk ohälsa.

2:5 Ämnets relevans för socialt arbete

Vi anser att det är ett viktigt ämne att lyfta, då området är högst aktuellt och relevant då flödet av sociala medier är en del av den kontext och det samhälle vi lever i idag. Vi anser även att ämnet är viktigt att lyfta för att eventuellt synliggöra och exemplifiera ungdomars eventuella upplevelser av psykisk ohälsa.

Vi anser att det är av vikt för socialarbetaren att få en fördjupad kunskap kring hur fysiska ideal framställs via sociala medier och synliggöra den eventuella påverkan på ungdomars psykiska hälsa, utifrån förståelse av olika faktorer som samspelar på individ, - grupp, - och samhällsnivå. Fysiska ideal har på senare tid utvecklats till ett socialt problem och kan därför förklaras både på en individ- och strukturellnivå, få konsekvenser för samhället (Prestjan, 2001).

Vi anser att vår studie kan bidra till en ökad förståelse om sociala mediers eventuella påverkan på ungdomars psykiska hälsa. Studien kan på så vis eventuellt ha relevans för socionomens arbete att vidare arbeta efter att förebygga psykisk ohälsa hos ungdomar.

Preventivt arbete kan således ske genom att socialarbetaren arbetar för att skapa en förståelse och medvetenhet hos ungdomarna om fenomenet i ett förebyggande syfte av att motverka psykisk ohälsa. Genom det sociala arbetet som socialarbetaren utför, kan förebyggande arbete exempelvis ske genom att arbeta med att stärka ungdomens självbild, samt självkänsla.

2:6 Begreppsförklaringar

Psykisk hälsa/välbefinnande

Begreppet psykisk hälsa kan definieras som ett mentalt tillstånd av välbefinnande, där

individen kan klara av ”vanliga” påfrestningar (WHO, 2014). Individen kan även förverkliga egna möjligheter, samt bidra till det samhälle som individen lever i. Ett psykiskt eller fysiskt tillstånd som utgör ett socialt välbefinnande kan användas som ett mått för psykisk hälsa (ibid.).

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa kan definieras som ett psykiskt sjukdomstillstånd och är ofta ett flytande begrepp mellan vardagens påfrestningar och vad som anses vara ett psykiskt

sjukdomstillstånd (Vingård, 2015). Psykisk ohälsa kan innebära olika symptom för psykiska besvär. Symptomen kan yttra sig genom nedstämdhet och oro, vilket kan vara ’normala’

reaktioner när påfrestningar uppstår i livet och kan ofta vara övergående. Psykisk ohälsa är också ett tillstånd av mer allvarliga symptom, som kan uppfylla kriterierna för en psykiatrisk diagnos (ibid.).

Stress

Begreppet stress kan definieras som ett sätt för kroppen att svara på de påfrestningar som den kan utsättas för. Stress används och beskrivs ofta som en negativ erfarenhet. Begreppet kan användas för att upplysa och förklara olika hälsoproblem (Arnetz & Ekman, 2013). De flesta förklaringsmodellerna av begreppet stress har en gemensam syn om att stress kan ses som en process, där krav från miljön utmanar och överstiger människans förmåga till att kunna anpassa sig. Detta påverkar individen på en kroppslig och psykologisk nivå, vilket gör individen mer sårbar för sjukdomar (ibid.).

Social konstruktion

En social konstruktion kan definieras som ett utryck för sociala förhållanden eller ett socialt samspel av sociala beteenden. Sociala konstruktioner är skapade och existerar inte i

verkligheten, utan är endast konstruerade utifrån människors tankar och språk (Thurèn, 2007).

Genom individers samspel och beteenden skapas en gemensam uppfattning, som består av sammansatta idéer, som utgörs av uttalade och outtalade överenskommelser. Detta bildar en social konstruktion i samhället (Hacking, 1999).

Sociala medier

Sociala medier kan definieras som ett samlingsbegrepp för många olika sociala nätverkssajter, som exempelvis Facebook, Linkedin, Google plus, samt olika artiklar från tidningars

nätupplagor (Lindgren, 2012). Sociala medier kan även definieras som en mötesplats för användare att utföra aktiviteter, som exempelvis att blogga, twittra, samt göra fildelningar mm. Användarna kan bygga upp sitt eget innehåll, samt skapa kontakter och bilda nätverk med andra (ibid.).

Fysiska ideal

En övergripande beskrivning av fysiska ideal kan beskriva individens självuppfattning om sitt eget utseende. Det kan handla om individens egen kropp, samt hur kroppens storlek och motoriska förmåga formas av individens erfarenheter av självmedvetande, psykiska hälsa och samhällets sociokulturella påverkan (Foucault, 1975;1993). Synen på individers kroppar är i ständig rörelse och i relation till yttre omständigheter. Den mänskliga kroppen konstrueras av maktförhållanden i samhället, som utformar en konstruktion av vad som ska anses vara

’normalt’ respektive ’avvikande’ (ibid.).

Samhälleliga ideal

Den mänskliga kroppen konstrueras av maktförhållanden i samhället som skapar en konstruktion av vad som ska anses vara ’normalt’ respektive ’avvikande’ (Foucault, 1975;

1993). Samhällets normer och bilder som förmedlas till individer, präglas av

individualisering som en form av självförverkligande (Bunketorp Käll & Ekman, 2013).

KAP 3 BAKGRUND

I detta kapitel kommer vi att behandla utvecklingen av fysiska ideal, psykisk ohälsa och sociala medier, samt beskriva utvecklingen av begreppen.

3:1 Fysiska ideal

Under alla tider har människor gett uttryck för sin samhällsposition och identitet genom val av smink, kläder och sitt kroppsspråk, för att förändra och försköna sitt utseende. Något som alltid har vart bestående är hur kläder och utseendet har använts för att markera individens sociala position i samhället, som innefattar status, makt och grupptillhörighet (Brown, 2011).

Genom historien har det funnits olika konstruerade ideal. Kvinnor har exempelvis ansetts vara attraktiva, då de haft fylligare kroppsformer under en viss epok. Män har betraktats vara auktoritära, då de haft viss övervikt under en viss epok. Utseendet har genom historien alltid spelat en viktig roll hos individer i samhället, då kontrollen över sin kropp har varit synonymt med att man har kontroll över sitt liv och sin omvärlds förväntningar (ibid.). Ett annat

exempel på konstruerade ideal genom tiderna har varit hur kvinnor förr använde korsetter, för att forma deras kroppar. I dagens samhälle formar individer sina kroppar genom olika

kirurgiska ingrepp, för att uppnå de rådande samhälleliga fysiska idealen och omvärldens förväntningar (ibid.). Det som styr och som har utformat fysiska ideal över tid, har påverkats av vad som ansetts vara ’normalt’ respektive ’avvikande’ från normen i samhället. Individer som avviker från ordningen betraktas som ett hot mot normen och utgör något som anses vara

”farligt och oskönt” (ibid.).

3:2 Psykisk ohälsa

Utifrån vår uppsats har vi valt att angripa begreppet psykisk ohälsa som ett socialt fenomen, utifrån att vi betraktar tillståndet som en företeelse eller ett socialt skeende. Vi har valt att inte utgå ifrån perspektivet om att psykisk ohälsa utgör ett ”socialt problem” eller ett ”samhälleligt problem”, då vi anser att tillståndet nödvändigtvis inte behöver utgöra en belastning för samhället, vad beträffar uppsökande av stöd och behandling. Vi menar att tillståndet kan betraktas vara ett personligt problem.

Mellan åren 1985-1986 fanns det inga större skillnader mellan tjejers och killars psykiska hälsa. Det var lika vanligt förekommande att en kille som en tjej kunde känna av liknande symptom vid psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2013).

Under de senaste tjugo åren har det skett en tydligare markant ökning av psykisk ohälsa bland ungdomar. Mellan åren 1997 – 2007 fyrdubblades antalet män och kvinnor mellan 16 – 19 års ålder, som hade vårdats på sjukhus för depression i Sverige. Generellt så mår äldre tonåringar sämre än de yngre åldersgrupperna (Ahrén & Lager, 2012). Statistik representerar en större andel tjejer som påvisar sämre psykisk hälsa än killar. Kunskapsöversikten visar att det är ett större antal tjejer som oftare drabbas av depression, oro och ångest. Tjejer tenderar att i större utsträckning oroa sig för kroppsform och utseende mer än vad killar gör. Självskadebeteende och suicidförsök har blivit allt vanligare bland unga tjejer i tonåren (ibid.).

Idag finns det även kunskap om att vissa individer har en ökad sårbarhet för att utveckla psykisk ohälsa. Utvecklingen av psykisk ohälsa kan ske av yttre faktorer som inverkar på individens beteende och mående (Ahrén & Lager, 2012). Uppgifter från Socialstyrelsen (2011) visar att ungdomars psykiska ohälsa har fortsatt att öka. Bland ungdomar i åldern 18 - 24 år hade 10 procent av kvinnorna någon form av kontakt med psykiatrisk öppen- eller slutenvård. Hos männen var motsvarande siffra, 7 procent (Socialstyrelsen, 2013).

Socialstyrelsen rapporterade under år 2013 att ökningen av den psykiska ohälsan bland ungdomar, har medfört att flera ungdomar behöver behandling av psykiatrisk vård. Vidare konstaterar Socialstyrelsen att detta försämrar ungdomars möjligheter att etablera sig i

samhället. Den ökande gruppen av ungdomar som upplever psykisk ohälsa kan på sikt utgöra ett växande folkhälsoproblem (ibid.). Psykisk ohälsa beskrivs som ett fenomen, som är vanligt förekommande bland den svenska befolkningen beståendes av unga vuxna. Socialstyrelsen (2013) rapporterade resultat från olika enkätundersökningar, som uppvisade att 20–40 procent av befolkningen har upplevt någon form av psykisk ohälsa. Av de 20-40 procenten

uppskattades det vara ca 5-10 procent, bland befolkningen som upplevde sig lida av en allvarligare grad av psykisk ohälsa, då de var i behov av psykiatrisk behandling (ibid.).

3:3 Sociala medier

I slutet av 1960 – talet observerades den snabba utvecklingen av informations- och

kommunikationsteknologin i Sverige (Arnetz & Ekman, 2005). Mobiltelefonen och internet var tidigare två främmande begrepp. Utvecklingen och tillväxten av mobila- och interaktiva kommunikationer har gjort stora framsteg i samhället sedan 1990-talet. I dagens samhälle lever individer ett liv där medieanvändningen tenderar att uppta större delen av människors

fritid. Forskning visar att sociala nätverk har en benägenhet att dominera bland ungdomar (Carlsson, 2010).

Ca 80 procent av den svenska befolkningen hade under tidigt 2000 – tal tillgång till

mobiltelefoner, men det var högst ovanligt att man hade tillgång till internet via sin telefon (Forsberg, 2010). 80 procent av dagens ungdomar mellan 16 – 25 år använder sina

mobiltelefoner dagligen, för att besöka sociala nätverk som Instagram, Twitter och Facebook.

Det är ett faktum att sociala medier i dagens samhälle alltid finns tillgängliga i våra mobiltelefoner, samt vart vi än går. Statistik visar att 89 procent av svenskar i 16 – 24 års ålder använder sig av sociala medier regelbundet (ibid.).

På senare tid har användandet av sociala medier markant ökat, och det ger ständiga

möjligheter till att vara uppkopplad dygnet runt (Roos & Prättälä, 2012). Begreppen, ”medier”

och ”påverkan” har allt oftare börjat lägga fokus på individers möjligheter att utveckla sina liv och sina identiteter (Lindgren, 2012).

KAP 4 TIDIGARE FORSKNING

I detta kapitel kommer vi att beröra tidigare forskning utifrån olika studier och vetenskapliga artiklar. Vi har valt att utgå ifrån tre vetenskapliga studier, som vi finner är av relevans för att utöka förståelsen om vårt forskningsobjekt. Vi har medvetet valt att uppmärksamma tre studier som har genomförts i tre olika länder. Detta ger en möjlighet till en begränsad utblick i nationell och en internationell forskning.

4:1 Stress och kroppsuppfattning

Den första vetenskapliga artikeln som vi har valt att uppmärksamma är, ”Investigating adolescent stress and body image” (Murray et al, 2011). Artikeln är en australiensk studie som har en psykologisk ämnesorientering. Vi valde att uppmärksamma om studien, av intresse för att artikeln belyser och betonar om viktiga samband mellan olika begrepp som exempelvis, stress, psykisk ohälsa, kroppsuppfattning och självkänsla. Begreppen finner vi av relevans för vårt forskningsområde (ibid.).

Författarna, Murray, Byrne & Rieger (2011) uppger att syftet med deras utförda studie var att undersöka sambandet mellan stress och kroppsuppfattning hos unga kvinnor, respektive unga män. De hade för avsikt att granska individers självkänsla och depressiva symptom, utifrån den grad av stress som kan uppkomma i samband med kroppsuppfattning. Under studien deltog 533 ungdomar som studerade vid fyra icke statliga skolor (ibid.).

Studien visade att det hos ungdomar fanns ett samband mellan höga nivåer av stress, dysfunktionell kroppsuppfattning, depressiva symptom och låg självkänsla. Resultatet av studien indikerade på att stress under tonåren stod för mellan 21 - 35 procent av variansen i kroppsuppfattning. Resultatet tydde på att stressen hos ungdomar kan spela en viktig roll vad beträffar deras egen självkänsla och kroppsuppfattning. Kombinationen av stress, självkänsla och depressiva symptom stod för 47-58 procent av variansen av kroppsuppfattning (ibid.).

Studien redovisade för att unga kvinnor upplevde högre stress och depressiva symptom, samt att dem upplevde en mer negativ självkänsla och kroppsuppfattning i jämförelse med unga män. Studien visade även att kroppsuppfattningen hos unga kvinnor påverkades av olika kamratgruppers subkulturer, som likställer utseende med godkännande. Mäns

kroppsuppfattning påverkades negativt utifrån påtryckningar från manliga kamrater (ibid.).

Studiens begränsning är att fördelningen av forskningsdeltagare inte kan anses vara rättvist fördelat bland killar och tjejer, då deltagandet från en av skolorna endast bestod av tjejer. Där av inverkar studiens tillvägagångssätt på resultatet (ibid.). Styrkan som presenteras av studien betonar att det är den första undersökningen som har utförts, utifrån vilken roll stress har och inverkar på ungdomars uppfattningar och syn på deras kroppar (ibid.).

4:2 Sociala medier – kroppsuppfattning och hälsa

Den andra vetenskapliga artikeln som vi har valt upplysa om är, ”Healthism, and looking good: Body ideals and body practices in Norway”(Rysst, 2010). Artikeln är en norsk studie som har en inriktning på konsumentforskning. Vi valde att upplysa om denna artikel av den anledningen att den belyser om hur kroppsideal är konstruerade i sociala medier och hur de påverkar norska män och kvinnor. Utgångspunkten för studien finner vi av intresse, då den berör begreppen och sambanden mellan sociala medier och dess konstruktioner av fysiska ideal (ibid.).

Författaren Rysst (2010) beskriver att syftet med artikeln var att utforska dömande och disciplinerade attityder och ”blickar” som visas i tidningar och bland norska män och kvinnor om kroppsideal. Studien bestod av 20 kvalitativa intervjuer, samt analys av fyra utvalda norska tidningar (ibid.).

Artikeln beskriver hur sociala medier anses vara en källa som driver fram de fysiska idealen i samhället. I dagens sociala medier framförs ett budskap om att synligt fett anses vara ett problem. Användandet av sociala medier gör det lättare för individer att jämföra sig med orealistiska ideal som sprids över sociala medier (ibid.). Hälsotrenden som skildras i sociala medier påverkar således individers uppfattningar om deras kroppar och strävan efter att försöka uppnå dessa ideal. Artikeln belyser om hur personer med övervikt anser sig vara mindre lyckliga, på grund av de ideal som konstrueras och sprids via sociala medier. Artikeln menar att det blir svårare för individer att leva med övervikt, utan att känna missnöje över sitt utseende (ibid.).

Studien visade en motsvarande relation i hur tidningar skildrar ideala kroppar och hur

deltagarna beskriver ”snygga kroppar”. Intervjuerna visade att personerna som aktivt tränade gav en mer detaljerad och tydlig beskrivning av hur ”snygga kroppar” är och ska se ut (ibid.).

Studien redovisade även för att både män och kvinnor upplevde ett missnöje över sina kroppar, men att det fanns ett större missnöje bland kvinnor. I analysen kommer författaren fram till att de norska männen respektive kvinnorna i studien styrdes av ”healthism” och dominerande kroppsideal. De dominerande kroppsidealen som konstruerades via sociala medier, medförde att deltagarna ökade deras konsumtion av produkter för att uppnå det ideala utseendet (ibid.).

Begränsningen med studien är att forskningsdeltagarna endast delar med sig av deras berättelser om deras handlingar och ageranden kring kroppspraxis i ett visst

intervjusammanhang. Begränsningen med studien blir således att en observation av forskningsdeltagarnas beteenden uteblir, vilket försvårar trovärdigheten av individernas specifika ageranden (ibid.). En annan begränsning och brist med studien är att deltagarna hade en relation till forskaren, vilket kan påverka resultatet av intervjuerna (ibid.). Styrkan med artikeln är att den visar att det existerar ett samband mellan individers uppfattningar av rådande fysiska ideal och sociala mediers konstruktion av dessa, som utgör en bidragande del till forskningen (ibid.).

4:3 Psykisk ohälsa – stress- och hälsoproblem

En tredje och sista källa vi har valt att använda oss av är en avhandling om, ”Close to the edge - Discursive, embodied and gendered stress in modern youth”(Wiklund, 2010).

Avhandlingen är svensk och har en psykoterapeutisk ämnesorientering. Vi valde att använda denna avhandling på grund av att den försöker fördjupa förståelsen om ungdomars psykiska ohälsa, i form av upplevd stress i ung ålder. Utgångspunkten för studien finner vi av intresse då den berör begreppen unga vuxna, ungdomar med psykisk ohälsa, stress- och

ohälsoproblem (ibid.).

Wiklund (2010) beskriver att syftet med avhandlingen var att, med hjälp av en utforskande och tvärvetenskaplig ansats försöka fördjupa förståelsen av subjektiva ohälsoproblem, samt upplevd stress bland unga i Sverige. Avhandlingen hade fokus på flickors och unga kvinnors upplevda stressproblem (ibid.). Författaren kombinerar både en kvalitativ- och en kvantitativ forskningsmetod. Den kvalitativa metoden genomfördes via intervjuer med en grupp unga kvinnor i åldrarna 16-25 år. Urvalet byggde på att personerna någon gång hade sökt hjälp för stressrelaterade problem. Den kvantitativa undersökningen genomfördes via enkäter i årskurs

1-2 på tre olika gymnasieskolor. Forskningsdeltagarna bestod av totalt 1027 flickor och pojkar vid 16-18 års ålder (ibid.).

Avhandlingens resultat av den kvantitativa undersökningen redovisar för att en stor andel av de unga vuxna upplevde oro och ångest, samt någon form av hälso- och stressbesvär (ibid.).

Resultatet visade även att det var två till tre gånger fler unga kvinnor som upplevde problem relaterat till besvär jämfört med unga män. Majoriteten av ungdomarna upplevde sig vara under press, delvis på grund av krav utifrån prestationer i skolan, samt egna inre krav.

Ungdomarna beskrev sig ha hälso- och stressbesvär, samt ångest (ibid.).

Resultatet från den kvalitativa undersökningen redovisade för att unga kvinnor upplevde stress, utifrån olika faktorer i deras liv (ibid.). Exempel på de olika faktorerna var utbildning, skola, arbetsliv, samt familje- och partnerrelationer, samt modernitetens utveckling. Den upplevda stressen innefattade kognitiva, sociala, fysiska och emotionella dimensioner.

Berättelserna belyste även att den upplevda stressen och psykiska ohälsan sträckte sig från det förflutna till nuet, samt innefattade oro för framtiden (ibid.).

Styrkan med avhandlingen är kombinationen av en kvalitativ och kvantitativ

forskningsmetod. Detta tillför kunskap om ungdomar och stress från erfarna djupgående berättelser till prevalenssiffor på gruppnivå (ibid.). Wiklund beskriver att begränsningen med avhandlingen försvårar möjligheten att ta hänsyn till att förstå och använda samtlig insamlad data. Författaren menar att eftersom en helhetssyn tillämpas i studien över det insamlade materialet, så försvårar det hennes förmåga och möjligheter till att skilja erfarenheter i fasta som kategorier (ibid.).

4:4 Likheter och skillnader

Vi anser att de tre olika studierna har vissa likheter respektive skillnader, utifrån deras

karaktär och val av forskningsdesign. Den australienska studien använder sig av en kvantitativ forskningsmetod. Den norska studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod, medan den svenska avhandlingen bygger på både en kvalitativ- och en kvantitativ forskningsmetod.

En skillnad mellan de tre olika studierna är att de är genomförda i tre olika länder, Australien, Norge och Sverige. En skillnad och en likhet med samtliga studier är att vi anser att studierna

behandlar begrepp med skilda innebörder, men samtidigt att studierna betonar liknande begrepp som blir återkommande i respektive studie.

Vi har valt att ta upp begreppet hälsa som ett exempel på en gemensam väsentlig ståndpunkt, som genomsyrar samtliga studier och benämns i olika former och innebörder. I den

australienska artikeln betonas begreppet psykisk ohälsa, vilket vi upplever benämns som ett negativt tillstånd i samband med att individer upplever höga nivåer av stress. I den norska vetenskapliga artikeln, anser vi att artikeln betonar att individer upplever psykisk hälsa och psykisk ohälsa, beroende på deras kroppsformer och mängden av den träning de utför. Vi upplever att begreppet i denna studie får en innebörd som syftar till hets kring träning och dess fysiska påverkan. I den svenska avhandlingen diskuteras psykisk ohälsa, som ett ohälsoproblem som skapas i relation till olika faktorer som genererar stress.

KAP 5 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

I det här avsnittet redogör vi för val av vetenskapsfilosofisk utgångspunkt och vårt

metateoretiska perspektiv, som utgörs av inslag av både stark och svag socialkonstruktivism.

Teorierna och begreppen som vi vidare har valt att utgå ifrån utgörs av, identitet, social kognitiv teori, samt normalitet och avvikelse. Vi har strategiskt valt att urskilja teorier och begrepp av relevans, efter att vi har genomfört samtliga intervjuer. Vår avsikt har varit att försöka anpassa teorierna utefter innehållet av insamlad empiri. Vår teoretiska ram grundar sig på valda teorier, samt begrepp som har en stark koppling till vårt metateoretiska

perspektiv. Vi anser att vår teoretiska ram är av relevans för att bilda till en fördjupad förståelse för vårt resultat och för våra forskningsfrågor. I kapitlet kommer i även att beröra alternativa teorier som hade kunnat vara av relevans för vår studie. I en avslutande del av kapitlet kommer vi att djupare redogöra för vår teoretiska ram och dess koppling till vår studie. Vi kommer även att redogöra för förklaringen till vårt metateoretiska perspektiv som grundar sig på en stark och en svag socialkonstruktivism.

5:1 Socialkonstruktivism

Vår uppsats grundar sig på socialkonstruktivism som utgör den vetenskapsfilosofiska utgångspunkten och vårt metateoretiska perspektiv. Socialkonstruktivism har en samhällsvetenskaplig inriktning och utgör kontexten, de historiska- och kulturella

sammanhangen och den avgörande faktorn för hur individen tolkar och uppfattar sin omvärld (Burr, 2003). På så sätt existerar det en mängd skilda uppfattningar om omvärlden och dess kontext, och ingen uppfattning kan avgöras vara mer verklig eller mer sann än någon annan (ibid.).

Konstruktivism är en samhällsvetenskaplig inriktning som antyder att människors aspekter av verkligheten är socialt konstruerade i samspelet och i interaktionen med den andra under en viss epok. Språket blir centralt för utformningen och skapandet av en eller flera

konstruktioner och utgör olika strukturer som talar genom människans upplevelser, erfarenheter och uppfattningar om omvärlden (Kvale & Brinkmann, 2009). Genom olika sociala interaktioner skapas och omskakas individens utveckling av identitet och betonar en så kallad, socialkonstruktivistisk teoribildning. Människans samspel med andra utgör och formar individers identiteter, då människans identitet inte kan betraktas som något på förhand givet eller inneboende i oss själva (Larsson, 2005). Individer tilldelar andra människor

bedömningar och tillskrivningar som vilar på den kultur och den kontext individerna befinner sig i. Socialkonstruktivism som en teori och ett perspektiv kan frambringa en djupare

förståelse av ett fenomen, som forskaren önskar att studera (ibid.).

Vår avsikt är att vår vetenskapsfilosofiska utgångspunkt och metateoretiska perspektiv ska genomsyra hela vår uppsats och ge en övergripande förståelse för de sociala konstruktionerna, som kan betraktas framgå av forskningsdeltagarnas upplevelser och berättelser. Vi har även för avsikt att använda denna utgångspunkt, för att djupgående kunna analysera vilken eller vilka sociala konstruktioner som kan tänkas uppenbaras ur ungdomarnas utsagor.

Begränsningen med att använda oss av socialkonstruktivism kan innebära en svårighet för oss som forskare att inta en objektiv roll. Svårigheten kan uppkomma då vår egen definition av sociala händelser alltid är i ständig rekonstruktion (Ejrnaes & Kristiansen, 2003).

5:2 Identitet

Begreppet identitet utgör ett psykologiskt- och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, som kan definieras som människors sätt att uppfatta sig själva (Frisèn & Hwang, 2006). Individers identiteter består av egenskaper som vi själva väljer att tilldela oss, samt egenskaper som vi själva tilldelas av andra. Människans identitet är i ständig utveckling och utformas under hela livsloppet (ibid.). Psykologen, Eriksson förespråkar att barnets utveckling sker i åtta separata utvecklingsfaser, som varar mellan födseln och ålderdomen. Eriksson ansåg att varje fas innehåller kriser. Han menar att vi utvecklar större kunskap och större mognad om oss själva, om individen finner en positiv lösning på varje kris. En negativ sida kommer att införlivas i vår personlighet om krisen inte kan lösas på ett tillfredställande sätt. Eriksson menade att identitetsutvecklingen under tonåren blir avgörande för hur individen intar rollen som vuxen (ibid.). Jag-identitet är ett begrepp som definierar individens förmåga av att känna och bevara en kontinuitet och inre enhet, som någorlunda hänger samman med andra individers

uppfattningar av en själv. Utvecklingen av identitet innebär i förlängningen en förmåga till hängivenhet och uthållighet mot ideal och andra människor (ibid.).

Adolescens är en av Erikssons åtta åldrar och som avser en period mellan 10 – 19 år i en människas liv (Duregård, 2008). Begreppet, Adolescens används inom sociologi och psykologi och består av psykologiska och fysiska förändringar, men också av andra stora

förändringar som sker i individens liv när personen befinner sig i denna period (ibid.). Under denna period får vännerna en större och mer betydande roll i ungdomens liv (Magnusson

& Häggström-Nordin, 2009). I adolescensens psykosociala förändringsprocess uppstår det viktiga faktorer som utgörs av identitet och individens prestationsförmåga (Harter, 1993). En individs självkänsla påverkas av omgivningen, erfarenheter, samt av kön som kan leda till psykisk ohälsa (ibid.). Bland ungdomar som befinner sig i fasen adolescens, anses utseende vara en väsentlig faktor som påverkar ungdomars självkänsla. Låg självkänsla bland

ungdomar kan anses vara en bidragande faktor till att de upplever depression, ångest, ätstörningar, självmordstankar och känslor av hopplöshet (ibid.). Individens självkänsla kan påverkas av individens egen kroppsuppfattning. Fysiska ideal och normer som existerar i samhället påverkar individens självuppfattning, samt huruvida individen kan leva upp till de ideal som finns (Frisèn & Hwang, 2006).

I vår uppsats har vi för avsikt att utgå ifrån identitet som ett begrepp. Vi har valt att fokusera på samtliga delar som utgör helheten av begreppets betydelse och innehåll. Vi finner

adolescens som en viktig fas att beskriva och uppmärksamma ur begreppet identitet, då ungdomarna i vår studie betraktas befinna sig i denna utvecklingsfas. Vi anser att begreppet, identitet i sin helhet kan fördjupa vår förståelse av ungdomarnas utsagor. Begreppet täcker in samtliga delar vad beträffar ungdomarnas inre processer att anpassa sig utefter egna

identifierbara egenskaper. Begreppet behandlar även en förståelse för ungdomarnas utveckling av identitet, som vi kan uppmärksamma och tolka.

Kritik mot subjektsfilosofin som utgör innebörden av begreppet identitet, kan innebära att man betraktar subjektet och individen som en redan ”etablerad identitet”. Det vill säga ”jag är” uttrycker en fixerad identitet, som inte ger utrymme för att individens identitetsutveckling kan ses som anpassningsbar efter sociala kontexter (Ljunggren, 1999). Då vi reflekterar över hur vi betraktar begreppet, identitet kan vi uppleva en begränsning i vår tillämpning av

begreppet utifrån den riktade kritiken ovan. Vi kan uppfatta att vi fokuserar för mycket på hur individens identitetsutveckling sker i ett samspel, utifrån den sociala kontexten. På så sätt utelämnar vi möjligheten till att betrakta individens identitet, utifrån vad personen är, utan den kontextuella inverkan.

5:3 Social kognitiv teori

Social kognitiv teori utgör ett social psykologiskt perspektiv som innefattar interaktionen, som sker mellan individerna. Individens miljö och omgivning ger uttryck för den sociala kognitiva teorin, och förklarar dess samverkan som påverkar olika individers beteende (Nutbeam & Harris, 2004). Genom förmågan av att individen lär sig att observera andra individers beteenden och ageranden, så kan de komma att påverka individens egna beteenden och agerande. Exempel på en påverkan kan vara olika hälsobeteenden. Vad som blir den avgörande faktorn för individens eventuella förändring av beteende är tron på förmågan av att utföra beteendet (ibid.).

Vårt sociala liv infinner sig i tydliga sociala roller, beteendeförväntningar och normer som formar olika krav på individers utryck i beteendet (Engdahl, 2011). Förväntningarnas kontrollerande kraft av det sociala samspelet etableras genom långvariga processer och medför en vana för individers specifika sätt att agera och interagera med andra. (ibid.).

Social kognitiv teori förespråkar främst om hur individers mänskliga beteenden regleras av pågående sociala aktiviteter i omvärlden (Bandura, 1991). Teorin beskriver att jaget är som ett kognitivt schema. Schemat består av individens olika uppsättningar av kunskaper och

erfarenheter. Dessa är starkt förankrade eller nära relaterade till den sociala omvärldens gemensamma konstruktioner, diskurser och sociala normer. Individens enskilda schema består av ett jag-schema och en jag-struktur, som symboliserar rollbeteenden och förväntningar, samt hur individen ska agera på bästa sätt för att hantera olika sociala situationer (ibid.).

Vi har valt att använda oss av social kognitiv teori, då vi anser att teorin behandlar delar som kan skapa en förståelse för ungdomarnas beteende och agerande. Teorin kan även skapa en förståelse för hur ungdomarna kan påverkas, och för hur deras beteenden kan anpassas och regleras på grund av sociala aktiviteter som pågår i samhället. I vår uppsats har vi valt att fokusera på två olika begrepp i teorin, som utgörs av sociala roller och beteendeförväntningar.

Motiveringen till val av begrepp baseras på att de kan tydliggöra vilka sociala roller som ungdomarna intar eller önskar inta på grund av beteendeförväntningar och krav som individerna upplever existerar i dagens samhälle.

Begränsningen med social kognitiv teori är att den lägger stor vikt vid kognitiva förmågor (Bandura, 1991). Detta innebär att vi i vår uppsats utelämnar en möjlighet att beakta eventuell påverkan, utifrån biologiska eller hormonella bestämningsfaktorer. Exempel på perspektiv som vi kan gå miste om är hur individens förnuft och förmåga att fatta beslut, kan vara oberoende av tidigare erfarenheter eller kognition (ibid.).

5:4 Normalitet och avvikelse

Normalitet och avvikelse är två begrepp som utgår ifrån psykologisk- och sociologisk teori.

Utifrån samhällets värderingar och normer påverkas vi människor utifrån konstruktionen av vad som ska anses vara ’normalt’ respektive ’avvikande’ (Svensson, 2007). Individer konstruerar en verklighet utifrån ett tillskrivet ideal. Idealet tillskrivs mentala och fysiska egenskaper för att urskilja den ‘normala’ individen. De egenskaper som avviker från normen symboliserar ”de andra”, som ’avvikande’ och kan på så vis bidra till ett utanförskap (ibid.).

Individers gemensamma föreställningar och konstruktioner om vad som anses vara ’normalt’

bidrar till skapelsen av vad som betraktas vara ’avvikande’. Ett ”dem”, skapas utifrån något som beskriver och ’avviker’ från ett ”vi”. I detta fall betraktas ”vi” innefatta individer i ett majoritetssamhälle, där de flesta har det som bedöms vara önskvärda egenskaper. I motsatts betraktas ”de andra”, de som inte anses besitta de önskvärda egenskaperna, det ’normala’ och blir på så sätt ’avvikare’ (ibid.).

Vi anser att begreppen är av relevans för att kunna analysera vårt resultat. Under intervjuerna uppmärksammade vi hur vissa ungdomar betonade ord som att vara ’normal’ och att inte

”passa in”. Vi har för avsikt att genom användningen av begreppen, normalitet och avvikelse försöka bilda oss en förståelse för vilka egenskaper ungdomarna tillskriver dessa begrepp. Vi har vidare för avsikt att utöka vår förståelse för hur ungdomarna förhåller sig till begreppen och deras uppfattningar av vilka egenskaper de anser vara ideala.

Vi är medvetna om att vid användningen av begreppen så bidrar vi till förstärkningen av begreppens innebörd, men också till bilden av fenomens existens av ’normala’ respektive

’avvikande’ egenskaper.

5:5 Alternativa teorier

Vårt val av teoretisk ram grundar sig på val av teorier och begrepp som eventuellt kan utgöra en förklaring till ungdomarnas eventuella utsagor och upplevelser av psykisk ohälsa.

Begreppen och teorierna har noga utvalts av dess relevans och anknytning till det sociala arbetet, och kan motiveras utifrån att vår uppsats berör och har en inriktning på

samhällsvetenskaplig forskning. Vid urval av teorier och begrepp övervägde vi att eventuellt använda den holistiska- och den biostatiska teorin. Teorierna övervägdes då de berör

perspektiv om hälsa- och ohälsa, som vi finner är av relevans för vår studie. Innehållet i respektive teori ansåg vi vara intressant och skulle kunna appliceras på vårt insamlade material. Motiveringen till att vi i slutändan valde att inte inkludera de holistiska- och de biostatiska teorierna i vår studie, grundade sig på att vi upplevde att respektive teori hade en åtskild inriktning, med fokus på medicin. Där av, gjorde vi en övervägning och valde således att inte inkludera teorierna i vår studie, då vår studies inriktning hade för avsikt att fokusera på samhällsvetenskapliga teorier och begrepp.

5:6 Den teoretiska ramen

Vår teoretiska ram utgör en multidisciplinär dimension, då val av teoretisk förankring utgår ifrån olika discipliner. Det finns en medvetenhet hos oss om att de olika teorierna och begreppen hänger samman och att de relaterar till varandra. Vi betraktar att de olika delarna utgör olika dimensioner som vidare kan förenas samman och utgöra en helhet. Teorierna och begreppen kan ge en sammantagen förståelse för frågans komplexitet, vilket vi bedömer vara en styrka för vår uppsats.

I vår studie har vi inslag av både stark och svag socialkonstruktivism, som utgör vårt metateoretiska perspektiv. Med stark socialkonstruktivism beskrivs individen påverkas av diskursiva och samhälleliga strukturer (Burr, 2003). Den diskursiva makten spelar en central roll, där individen ensam, eller individerna som grupp inte har några möjligheter till att påverka de diskurser och konstruktioner som ”existerar” (ibid.). Med svag

socialkonstruktivism betraktas individen som aktivt handlande och som en aktiv

diskursanvändare, där personen har möjlighet att skapa, återskapa och omskapa verkligheten i samspel med andra och i samverkan med omgivningen (ibid.).

Vi anser att vår studie har inslag av den starka socialkonstruktivismen, då vi utgår ifrån att sociala medier är den stora delen i samhället som konstruerar de existerande fysiska idealen.

Vissa sociala medierna kan betraktas vara oåtkomliga källor för individer att påverka innehållet, exempelvis vad beträffar reklam och tidningar (ibid.). Vid ett inslag av svag socialkonstruktivism så kan vi ur ett åtskilt perspektiv betrakta sociala medier som en åtkomlig källa för individer att skapa, återskapa och omskapa verkligheten. På så sätt kan även konstruktionen i vissa sociala medier betraktas som att det är individerna som bidrar till de ”existerande” sociala konstruktionerna (ibid.).

Vidare vill vi tydliggöra för vår tolkning av huruvida vår teoretiska ram hänger samman. Vi betraktar socialkonstruktivism som grunden i vår teoretiska ram och som en övergripande faktor för vad som konstruerar det som anses utgöra normalitet och avvikelse.

Socialkonstruktivism, normalitet och avvikelse kan vi samtidigt betraktas vara en gemensam nämnare som utgör ett samhälleligt perspektiv, som inverkar på huruvida den enskilda individen utvecklar sin identitet på en individnivå. Detta kan förklaras genom att individens identitetsutveckling ständigt är påverkad av omgivningens kontext. Kontexten kan förklaras bestå av sociala konstruktioner som inverkar på individens sätt att utveckla sin identitet och sina upplevelser av vad som kan betraktas vara ’normalt’, samt ’avvikande’. Vidare anser vi att användningen av social kognitiv teori kan förklara hur individens mänskliga beteende regleras av pågående sociala aktiviteter i omvärlden. Individens intagande av olika sociala roller påverkas av individens uppfattningar av vilka beteendeförväntningar som existerar och som uppstår i samband med individens uppfattning av samhällets sociala konstruktioner kring olika fenomen.

KAP 6 METOD OCH MATERIAL

Detta kapitel inleds med en diskussion av val av forskningsmetod. Kapitlet kommer även att beröra utformningen av forskningsdesign, urvalsstrategi och val av instrument. Avsnittet innehåller genomförande av intervjuer och tillvägagångssätt vid analys. Kapitlet består även av uppsatsens reliabilitet, validitet, generaliserbarhet, samt studiens etiska aspekter och överväganden.

6:1 Diskussion av val av forskningsmetod

Vi har valt att grunda vår studie på en kvalitativ forskningsmetod. Vi anser att en kvalitativ forskningsmetod är bäst lämpad för att genomföra vår studie. Motiveringen till val av forskningsmetod sker utifrån att metoden är förenlig med vårt syfte av att undersöka

individers verbala utsagor och åsikter, om varför ungdomen tänker och tycker på ett visst sätt.

De subjektiva upplevelserna blir centrala för intervjun (Kvale & Brinkmann, 2009). Den kvalitativa metoden grundar sig på förhållandet mellan teori och praktisk forskning. Den praktiska forskningen, innebär insamling av empiri i form av intervjuer som i sin tur i en analys ska knytas an till en teoretisk förankring av teorier och begrepp (Svensson & Starrin, 1996). En kvalitativ metod kännetecknas av ambitionen av att försöka förstå och analysera helheten av insamlad empiri, utifrån begrepp och teorier (Davidsson & Patel, 1994).

Fördelen med att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod är att vi på kort tid kan få ta del av personers reflektioner kring ett samhällsfenomen, då intervjuerna kan innebära djupa och komplexa frågor att besvara (Ahrne & Svensson, 2015). En annan fördel är att intervjuer kan innebära möjligheter till insamling av individers språkbruk, normer, emotioner för vidare analys med hjälp av begrepp och teorier för att skapa oss en förståelse om samhällsfenomenet (ibid.).

Vid övervägandet av forskningsmetod vägde vi mellan en alternativ forskningsmetod som bestod av en kvantitativ metod. Metodvalet av en kvantitativ metod kunde anses vara fördelaktigt för att kunna inkludera ett större antal ungdomar som deltagare i studien och således lättare kunna generalisera vårt resultat (Bryman, 2011). Vid övervägandet beaktade vi att våra forskningsfrågor skulle vara problematiska att besvara vid utförandet av en kvantitativ studie. Syftet med vår studie och dess preciserade frågeställningar ansåg vi vara beroende av subjektiva berättelser. Därför motiverar vi till att användandet av en kvantitativ metod skulle

vara problematiskt vid utformningen av enkät frågor, för att kunna uppfylla de djup som vi hade för avsikt att undersöka i vår studie (ibid.). Där av motiveras vårt val av en kvalitativ metod som mest aktuell för utförandet av vår studie.

6:2 Val av ansats

När en studie ska genomföras med kvalitativ metod, kan tre olika ansatser väljas. Den deduktiva ansatsen bygger på att studien utgår ifrån förekommande teori, medan den induktiva ansatsen utgår ifrån empirin. Det finns även den abduktiva ansatsen som kan ses som ett mellanting mellan de tidigare ansatserna, vilket betyder att den utgår ifrån både teori och empiri (Ahrne & Svensson, 2015).

Vi valde att till en början inta en induktiv ansats, då vi ville lyssna till ungdomarnas

berättelser om psykisk ohälsa, sociala medier och fysiska ideal. Valet av ansats kan motiveras utifrån att försöka undvika att omedvetet välja bort material och anpassa empirin utifrån valda teorier (Larsson, 2005). I vår studie hade vi en genomgående tanke om att utgå ifrån empirin som genererade i urval av relevanta begrepp och teorier, vilket utgör en abduktiv ansats.

Vidare har vi valt att inta ett explorativt, samt ett formulativt inslag i vår studie. Den explorativa ansatsen i vår studie syftar till att undersöka om det finns en relation mellan sociala medier och ungdomars upplevelser av psykisk ohälsa. Användandet av den

formulativa ansatsen syftar till att öka vår förståelse om sambandet mellan de olika begreppen existerar (Kvale & Brinkmann, 2009).

6:3 Val av undersökningsinstrument

Vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer, då vi fann denna intervjumetod som bäst lämpad för vårt tillvägagångssätt. Utifrån semistrukturerade intervjuer ger metoden oss intervjuare, utrymme att ställa ytterligare uppföljningsfrågor, samt variera frågornas ordningsföljd beroende på hur intervjun utformar sig (Bryman, 2011). Syftet var att anpassa vår intervjuguide (se Bilaga 1) efter den enskilda intervjusituationen med utgångspunkt ur förbestämda intervjufrågor, för att i allra största mån inte avgränsa deltagarnas svar (Backman

& Gardelli & Persson & Gardelli, 2012). Intervjuguiden består av 15 öppna frågor. Öppna frågor lämnar utrymme för att forskningsdeltagarna ska kunna berätta vad dem vill och inte ledas i en viss riktning (Bryman, 2011).

6:4 Pilotintervjuer och revidering av intervjuguide

Vi valde att utföra två test-intervjuer, med två av våra kurskamrater. Syftet med intervjuerna var att försöka förbättra vårt undersökningsinstrument, samt försöka att trygga våra roller som intervjuare.

Intervjuerna varade mellan 35-50 min och vi båda var närvarande vid intervjutillfällena. Vi turades om att intervjua varsin person. Intervjuerna genomfördes i en större lokal på skolan, där ett fåtal studenter befann sig i närheten. Platsen gav utrymme för våra kurskamrater att kunna tänka och besvara frågorna i en lugn och trygg omgivning (Bryman, 2011).

Efter att båda intervjuerna var genomförda valde vi gemensamt att utföra ett fåtal revideringar i vår intervjuguide, utifrån mottagen konstruktiv kritik från våra kurskamrater. Vi hade en gemensam upplevelse om att våra frågor kunde uppfattas vara väldigt lika varandra. Vid vissa tillfällen under intervjuerna fick vi känslan av att vi upprepade samma frågor, vilket vi uppfattade vara enformigt. Efter avslutade intervjuer ifrågasatte vi om våra kurskamrater upplevde det som vi befarade. Båda personerna höll inte med vår uppfattning och menade att det var bra frågor som fick dem att tänka, utifrån olika synvinklar och perspektiv. De

upplevde att frågorna var öppna och gav en möjlighet för diskussion. I övrigt uttalade

personerna att frågorna var i en bra och sammanhängande ordningsföljd, men att vissa frågor kunde kortas ner för att förenklas. Den konstruktiva kritiken som våra kurskamrater uttalade kunde vi som intervjuare instämma med.

Vi som intervjuare upplevde inte att våra frågor var svåra att ställa, vilket vi ansåg genererade i att intervjuerna blev lättsamma. Vi har en förståelse och en medvetenhet om att våra utförda test-intervjuer kan yttra sig åtskilt i jämförelse med vad intervjuerna med ungdomarna

kommer att göra. Detta eftersom vi sedan tidigare har en relation till de personerna som deltog i våra pilotintervjuer.

6:5 Val av analysmetod

Användandet av den kvalitativa intervjun innebär att beskriva och tolka olika teman som förekommer i forskningsdeltagarnas världsbild och berättelser av denna. Analysen av det insamlade materialet sker i flera olika steg. Utifrån att vi till en början väljer

bakgrundsmaterial, urval av deltagare, samt val av teman under intervjuer, tills att vi slutet utför en tolkning av intervjumaterial (Kvale, 1997). Vidare finns det om sex olika steg för att

kunna genomföra en kvalitativ analys. Vi har valt att utgå ifrån de fyra första stegen för genomförandet av vår analys. Då vi har en viss tidsbrist under vår process för utförandet av vår C-uppsats har vi valt att bortse från de två sista stegen (ibid.).

Under första steget är det av vikt att forskningsdeltagaren kan skildra sin världsbild/livsvärld under intervjun och återge om enskilda upplevelser, känslor och tankar kring

forskningsobjektet och det utvalda ämnet för studien (ibid.). Under det andra steget upptäcker deltagaren nya förhållanden och kan se och uttala sig om nya innebörder i vad individen upplever (ibid.). I det tredje steget skapas utrymme för intervjuaren att tolka, beskriva, samt återkoppla uppfattningen av deltagarens svar, huruvida uppfattningen skedde korrekt. Det skapar då utrymme för deltagaren att förklara, bekräfta, samt eventuellt förtydliga tidigare svar. Förhoppningsvis framkommer det en tydligare och en mer korrekt beskrivning av deltagarens uppfattningar (ibid.). I det fjärde steget tolkar intervjuaren det transkriberade materialet, som till en början kartläggs och struktureras inför en analys (ibid.). Vid utförandet av kartläggningen av det transkriberade materialet, väljs det mest väsentliga materialet ut, utifrån dess relevans för undersökningens syfte och forskningsobjekt. Materialet utgör olika teman och kategoriseringar, som utgör grunden för en analys (ibid.). Under det femte steget utför intervjuaren ytterligare kompletterande intervjuer (ibid.). Det möjliga sjätte steget har som syfte att utvidga tolkningen och beskrivningen, till att omfatta forskningsdeltagarens agerande. Detta då personen i fråga börjar agera utifrån de nya insikter som individen erfarit efter första intervjun (ibid.).

6:6 Urval och urvalskriterier

Vårt urval består av åtta ungdomar. Deltagarna består av fyra tjejer och fyra killar. Deltagarna valdes ut genom lämplighetsurval. Urvalet innebär att individerna tillfrågas för medverkan, tills att antalet deltagare var uppnått. Deltagarna för vår studie valdes utifrån studiens inklusionskriterier (Depoy & Gitlin, 1999).

Inklusionskriterier för deltagande i vår studie:

 16-19 års ålder.

 Använder sociala medier.

 God svenska, för att kunna utföra och kommunicera i en intervju.

Det första inklusionskriteriet innefattar ett krav om att deltagarna behöver vara över 15 år.

Kravet motiveras delvis utifrån att ungdomarna vid denna ålder inte är i behov av

vårdnadshavares samtycke för delaktighet i vår studie. Vi valde detta inklusionskriterie, då vi under vår C-uppsats har viss tidspress. Det andra inklusionskriteriet innefattar att ungdomarna behöver använda sig av sociala medier. Kravet motiveras som en avgörande faktor för

deltagandet i vår studie. Det tredje inklusionskravet som berör att deltagaren behöver ha god svenska. Kravet motiveras utifrån att undvika missförstånd vid de enskilda intervjutillfällena för att eftersträva informationen som är tillförlitlig. Vad beträffar kön, gymnasieskola och program som ungdomarna har valt att studera är inte av relevans för vår forskningsfråga.

6:7 Rekrytering av forskningsdeltagare

På grund av den tidspress vi arbetar under, har vi inriktat vårt sökande efter deltagare som studerar på gymnasiet. Vår avsikt med val av sökande efter deltagare, var att snabbt kunna finna deltagare som uppnådde våra krav om åldrar. Vi har varit i kontakt med rektorer på två olika gymnasieskolor för att få tillträde till att besöka eleverna under lektionstid för vidare information om deltagande i vår studie. Rektorerna valde att avböja på grund av tidsbrist. Vid en tredje kontakt med en rektor på en annan gymnasieskola fick vi möjlighet att besöka tre klasser under en dag, beståendes av 80-90 elever. Vid besöket i varje klass fick vi 10 minuter till vårt förfogande att presentera oss själva och vår studie, samt att dela ut enskilda exemplar till respektive elev om informationsblad. Resultatet av vårt besök genererade i tre

intresseanmälningar, varav en avböjde. Vi utförde två enskilda intervjuer med de två eleverna som visade intresse. Vi hade en önskan om att kontakta ytterligare gymnasieskolor för att komma ut i fler klasser. Vi övervägde alternativa val och på grund av att höstlov och röda dagar inföll sig för eleverna, valde vi att avstå från ytterligare kontakt med andra skolor. Vi valde istället att försöka rekrytera deltagare genom att ta kontakt med en person i vårt nätverk som studerade på gymnasiet. Tanken var att personen skulle hjälpa oss att komma i kontakt med andra elever på sin gymnasieskola. Vi valde att undvika att genomföra intervjuer med personer som vi har eller har haft en relation till, av etiska principer.

Personen hjälpte oss att rekrytera sammanlagt sex forskningsdeltagare i olika åldrar.

Intervjuerna genomfördes i ett enskilt rum på ett bibliotek. En av intervjuerna skedde skriftligt via mail.

6:8 Genomförande

Innan vi genomförde intervjuerna ansåg vi att det var av vikt att läsa in oss om tidigare forskning, för att erhålla en djupare förkunskap inom ämnet och om vårt forskningsobjekt (Larsson, 2005). Inför intervjutillfällena tillfrågades forskningsdeltagarna om vart de önskade att bli intervjuade, om de hade några specifika önskemål om att eventuellt intervjun skulle ske i deras gymnasieskola. Anledningen var att försöka underlätta situationen för deltagarna och skapa en trygghet vad beträffar val av miljö, för att ungdomarna lättare skulle kunna besvara frågorna på ett öppet och ärligt sätt (Bryman, 2011). Innan intervjutillfällena uttalade ingen deltagare några speciella önskemål om plats för genomförandet av intervjuer. Vi bokade därför rum för intervjutillfällena att genomföras antingen på Institutionen för socialt arbete, eller på ett bibliotek beläget närliggande deltagaren.

Intervjuformen byggde på användandet av en intervjuguide (se Bilaga 1). Frågorna bestod av öppna frågor, samt en del kompletterande frågor som formulerades vid intervjuns utformning på plats. Tidsrymden för intervjuerna varade mellan 30-40 minuter, beroende på

forskningsdeltagarnas utveckling av svaren.

Intervjuaren ska vara lyhörd för vad som uttalas respektive inte uttalas. Empatin utgörs även vara en viktig del under intervjusamtalet (Larsson, 2005). Under intervjuernas genomförande var vi som intervjuare medvetna och måna om att försöka att inte lägga in egna värderingar och åsikter i forskningsdeltagarnas svar (Svensson & Starrin, 1996). Under intervjun försökte vi att ha ett öppet och empatiskt förhållningssätt i förhållande till deltagarna.

Under intervjuerna med de enskilda deltagarna, deltog vi båda två intervjuare. Vi var noga med att i förväg fråga deltagaren om personen kände sig bekväm med att två intervjuare skulle närvara och vi lät då deltagaren avgöra på egen hand. Under intervjuerna turades vi båda om att inta huvudrollen, att ställa frågorna.

Vi ansåg att det var av stor betydelse att fråga om forskningsdeltagarens samtycke till att spela in samtalet innan påbörjad intervju (samtyckesblankett, se Bilaga 4). Vi önskade spela in samtalen för att inte gå miste om någon empiri eller omedvetet transkribera materialet, genom att tolka och lägga in egna värderingar i deltagarens ord och utsagor. I nära samband med intervjuerna transkriberades dessa ordagrant till en skriven text (Svensson & Starrin, 1996).

Samtliga personer som deltog under våra intervjuer gav oss tillåtelse att spela in samtalen. På förfrågan om de önskade att ta del av det transkriberade materialet innan användning, svarade samtliga nej. Intervjupersonerna informerades om att det inspelade materialet skulle raderas efter att uppsatsen var slutförd (Kvale, 1997). Intervjuerna spelades in via en mobiltelefon.

Samma dag som intervjuerna genomfördes tog vi ansvar för att föra över ljudfilerna till en dator, för säkrare oåtkomligt förvar med lösenord för tillträde. Anledningen var att försäkra oss om att intervjuerna inte fanns lättillgängliga för utomstående personer att ta del av.

Efter varje genomförd intervju skrev vi en intervjudagbok, då vi antecknade hur vi ansåg att intervjun hade gått och vad som kunde förbättras vid nästkommande tillfälle. Vi kunde då bättre reflektera över vår intervjuguide och öka vår förståelse för det som sades och vad intervjuguiden eventuellt saknade. Intervjudagboken användes som ett hjälpmedel för oss att reflektera kring intervjusituationerna. Det tydliggjorde både våra reaktioner och vårt

tillvägagångssätt att intervjua.

6:9 Förförståelse - vår roll som forskare

Vid användandet av en kvalitativ forskningsintervju har forskaren en betydande och avgörande roll för hur resultatet av studien artar sig. Som forskare krävs det att man kan vidhålla en balans av att kunna hålla en viss distans till sitt fält, samtidigt som forskaren bör komma nära det som berör forskningsfältet (Kvale, 1997). Utifrån utförda intervjuer har vi tolkat forskningsdeltagarnas upplevelser och berättelser. Vi har varit måna om att försöka inta neutrala roller, både vid intervjutillfällena och vid analysen av resultatet. Vi kan dock

konstatera att vi har haft vissa svårigheter med att inta neutrala roller. Detta för att vi själva har egna starka upplevelser om det område vi studerar om. Vid intervjutillfällena kände vi att vi, vid ett flertal tillfällen ville bekräfta deltagarnas ord och upplevelser, genom att

uppmärksamma deltagarna om att vi hade gemensamma upplevelser. Detta undveks för att inte påverka deltagarna i deras svar.

Vi vill vidare lyfta våra upplevelser om den neutrala forskarrollen, som vi upplever till viss del kan problematiseras. Vi upplever och anser att det finns vissa svårigheter för att kunna inta en helt neutral roll i vår studie, då vi har svårt för definitionen av vad neutral innebär. Vi upplever oss färgade av egna tankar och erfarenheter, och har en medvetenhet om att vi gärna vill lyssna till det som bekräftar det vi själva tänker och har intresse av.