• No results found

Konflikter i grundskolan Konflikter i grundskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Konflikter i grundskolan Konflikter i grundskolan"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

LÄRARUTBILDNINGEN

LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 15 poängExamensarbete, 15 poäng

Konflikter i grundskolan Konflikter i grundskolan

Conflicts in school

Conflicts in school

(2)

Samhällsvetenskapliga institutionen Lina Wickman

Jessica Hansen GO2963

GO2963

2009 Vårterminen 2009 Vårterminen

Sammanfattning

Den här uppsatsen handlar om olika typer av konflikter och om hur personalen på Lillskolan hanterar dessa. Mitt syfte är att undersöka vilka typer av konflikter som kan uppstå i skolans värld samt vilka tillvägagångssätt för att lösa dessa som används av pedagoger på Lillskolan.

Jag har utgått från en kvalitativ undersökningsmetod då jag ville få en djupare förståelse av konflikthanteringsmetoder på Lillskolan samt för att få en väldetaljerad bild av hur den teori som finns inom ämnet stämmer överens med hur konflikter hanteras inom Lillskolan.

Lillskolan ligger i Lilla i Lilleby kommun. Det är en F-6-skola med ca 130 elever läsåret 2007/2008. Personalen är indelad i tre olika arbetslag, år F-2, år 3-4 och år 5-6. På skolan finns fritidshemmen Spiggen och Gäddan. Undersökningen sker genom intervjuer av vuxna och i studien framkommer att alla intervjuade pedagoger har samma syn på konflikter och hanterar dem ungefär på samma sätt.

Konflikter uppstår för att vi uppfattar vår omvärld olika beroende på tidigare upplevelser, vår bakgrund och erfarenhet är grunden för hur vi väljer att se saker och ting.

I studien framkommer att konflikter till viss del inte kan lösas på grund av de ekonomiska resurserna skolan har. Att se över verksamhetens miljö och att utvärdera sitt eget arbetssätt är några vägar mot att förebygga uppkomsten av konflikter.

I min studie fann jag att sexstegsmodellen är en konflikthanteringsmetod som skulle passa bra som utgångspunkt för konflikthantering på Lillskolan. Sexstegsmodellen är en förebyggande samverkansstrategi som går ut på att lära alla som verkar inom Lillskolan hur man bör agera då konflikter uppstår.

(3)

Förord

Jag vill tacka er som bidrog genom att ta er tid för att delta i min intervjuundersökning.

Ett stort tack riktar jag till min handledare som utmanade mina tankar under hela

Examensarbetets gång. Jag vill även tacka min sambo som varit ett oerhört stort stöd för mig under hela studietiden.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

1.1 Bakgrund 1

1.2 Egna erfarenheter 2

1.3 Problemformulering 4

1.3.1 Syfte 4

1.3.2 Frågeställningar 4

1.3.3 Avgränsningar 4

2. Metod 5

2.1 Vetenskapligt synsätt 5

2.1.1 Positivism 5

2.2.1 Hermeneutik 5

2.1.3 Mitt vetenskapliga synsätt 6

2.2 Angreppssätt 6

2.2.1 Induktion 6

2.2.2 Deduktion 6

2.2.3 Hypotetisk- deduktiv metod 7

2.2.4 Mitt angreppssätt 7

2.3 Undersökningsmetod 7

2.3.1 Kvantitativ metod 7

2.3.2 Kvalitativ metod 7

2.3.3 Min undersökningsmetod 8

2.4 Mitt tillvägagångssätt 8

3. Teoretisk referensram 10

3.1 Konflikter 10

3.1.1 Konstruktiva respektive destruktiva konflikter 11

3.1.1.1 Konstruktiva konflikter 11

3.1.1.2 Destruktiva konflikter 11

3.2 Konflikttyper på olika nivåer 12

3.2.1 Individnivå 12

3.2.1.1 Typer av konflikter 12

(5)

3.2.2 Gruppnivå 13

3.2.2.1 Typer av konflikter 13

3.2.3 Organisationsnivå 14

3.2.3.1 Typer av konflikter 14

3.3 Konflikthantering 15

3.3.1 Defensiva strategier 15

3.3.2 Makt- och tvångsstrategier 15

3.3.3 Rituella strategier 16

3.3.4 Samverkansstrategier 16

4. Empiri 17

4.1 Lillskolan i Lilla 17

4.2 Olika typer av konflikter 17

4.2.1 Konflikter mellan vuxna 17

4.2.2 Konflikter mellan elever 19

4.3 Konflikthantering 20

4.3.1 Tillvägagångssätt för konflikthantering med vuxna 20 4.3.2 Tillvägagångssätt för konflikthantering med barn 21

5. Analys 23

5.1 Vuxna 23

5.2 Barn 24

5.3 Strategier 24

6. Slutdiskussion 26

6.1 Studiens resultat 26

6.2 Reflektion kring egen studie 27

6.3 Förslag på fortsatt forskning 27

Källförteckning Bilaga 1

(6)
(7)

1. Inledning

I det här kapitlet presenterar jag bakgrunden till mitt valda ämne, konflikthantering i skolan. Min avsikt är att presentera ämnet och anledningen till mitt val av ämne. Sedan kommer det här kapitlet att mynna ut i en konkret problemformulering.

1.1 Bakgrund

Den här uppsatsen handlar om olika typer av konflikter och om hur personalen på Lillskolan i Lilla i Lilleby kommun hanterar dessa. För att inte förväxla konflikter med mobbning vill jag ge följande beskrivning av dessa två förekommande situationer som kan uppstå inom skolans värld.

En konflikt är till skillnad från mobbning något som uppstår plötsligt och inte är återkommande, en konflikt är när två eller flera personer inte kan komma överens, en konflikt kan även påträffas mellan grupper, organisationer eller mellan länder. På fritids till exempel, kan det uppstå en konflikt om man ska fördela leksakerna för en lek på ett visst antal barn och fler barn vill ha samma leksak.

”En konflikt uppstår när olika parter vill ha samma saker och inte kan komma överens om hur de ska dela.” http://databas.bib.vxu.se:2075/artikel/936296

Mobbning uppstår då en eller flera personer på ett eller ett annat sätt trakasserar samma person eller grupp antingen psykiskt eller fysiskt vid upprepade tillfällen.

”Mobbning förutsätter en viss obalans i styrkeförhållandena: den som blir utsatt, mobboffret, har svårt att försvara sig mot den eller dem som angriper. Mobbning kan ske direkt, med fysiska eller verbala medel, eller indirekt, t.ex. genom social isolering ("utfrysning").”

http://databas.bib.vxu.se:2075/artikel/257401/257401

(8)

Vi hör om skolskjutningar som sker runt om i världen som sker allt närmre oss hela tiden. För något år sedan var det en utbytesstudent som sköt vilt omkring sig på ett universitet i USA.

För några år sedan var det en kille som sköt ihjäl sina klasskamrater och lärare på en skola i USA. Det senaste jag såg på nyheterna var att en 16årig pojke släpptes efter att ha varit häktad misstänkt för att ha planerat att mörda rektorn och några andra elever på sin gymnasieskola i Stockholmstrakten. Tre skolor brann i Göteborgstrakten under loppet av några veckor hösten 2007. Vem eller vilka är ansvariga för det? Är det missnöjda före detta elever eller missnöjda nutida elever? Kan sådant beteende undvikas genom att införa konflikthantering på schemat, eller om lärarna har större erfarenhet och kunskap kring konflikthantering? Min erfarenhet från vikariat, verksamhetsförlagd utbildning (VFU), och av bekanta som arbetar i skolan, är att konflikter är något som uppstår dagligen. En del är svårlösta medan andra löses snabbt.

I svenska klassrum finns det elever som bråkar med elever och/eller med lärare på bekostnad av att de elever som vill lära sig något tyvärr inte får lära sig. Detta resulterar i sämre kunskap hos eleverna. En undersökning; PIRLS 2006 (Progress in International Reading Literacy Study), visar att svenska barns läskunnighet har försämrats mycket de senaste åren. Från att varit på odelad första plats bland tioåringar i världen år 2001, då undersökningen gjordes för första gången har Sverige år 2006 sjunkit ned och är nu på sjunde plats. (Skolverket, 2007:8ff) Har detta resultat att göra enbart med läsvanorna i dagens familjer eller kan stökiga elever i klasserna vara en annan orsak till detta?

Efter att ha genomgått lärarutbildningen där jag förutom föreläsningar och seminarier har varit ute på VFU, samt efter min erfarenhet från att vikarierat i olika klasser på olika skolor ser jag att det i läraryrket finns ett stort behov av att kunna hantera konflikter. Vi måste lära oss hur vi hanterar situationen, hur vi förebygger situationen samt hur vi mentalt kan släppa situationen.

(9)

1.2 Egna erfarenheter

I en klass där jag vikarierade i slutet av min lärarutbildning hamnade jag i en obehaglig situation med två flickor i en klass. Efter många protester och en hel del argument från tjejerna fick jag äntligen ut dem på rast. Detta genom att, ungefär som en vallhund, mota ut dem genom dörren. Jag gick in till min VFU-handledare i klassrummet bredvid och berättade vad som hade hänt, hon sa att de tjejerna kan vara sådana. Efter rasten syntes ingen av

flickorna till och jag pratade med min VFU-handledare igen som sa att jag skulle ägna mig åt de 25 kvarvarande eleverna istället och att vi skulle ringa hem om de inte dök upp under lektionen.

Efter att ha varit i kontakt med föräldrarna kom efter ungefär en timme en rosenrasande mamma med sin dotter till skolan. Mamman var ursinnig på mig efter att ha hört dotterns berättelse om vad som hade hänt på rasten innan hon försvann från skolan. Halvt chockad bad jag henne vänta lite medan jag hittade någon annan som kunde ta över klassen för att vi skulle kunna prata. Jag gick in till min VFU-handledare som var i klassen bredvid och förklarade att det i mitt klassrum fanns en ursinnig mamma samt att jag inte visste vad jag skulle göra. Jag kände mig oerhört rädd och nervös för vad som skulle hända. Hon ordnade så att en annan lärare skulle vara med när jag skulle prata med mamman och hennes dotter.

När vi började prata visade det sig att eleven hade sagt till sin mamma att jag hade kastat ut henne ur klassrummet, utan vare sig jacka eller skor samt att jag hade klämt hennes hand då jag stängde dörren. Inget av detta upplevde jag som sant men mamman och dottern vidhöll detta. Efter en liten stund kom även den andra eleven med sin mamma. Den här mamman var även hon irriterad och nu ville hon veta vad som hade hänt. Jag återgav, för första gången, min version av skeendet. Ingen av tjejerna ville hålla med om något av det jag sagt. När de nu tillsammans återgav vad som hänt hade vissa detaljer förändrats från första elevens skildring av det som inträffat. Jag hade enligt tjejerna klämt bådas händer och en fot i dörren, samt knuffat ut dem så de ramlat, allt eftersom de berättade och fyllde i ord åt varandra, förändrades första elevens berättelse. Under tiden de berättade blev jag hemskt irriterad på det de höll på med, och påtalade detta. Mamman till andra eleven sa till sin dotter att det verkar

(10)

konstigt att det inte är samma historia som hon hade fått höra på vägen till skolan och undrade varför det var så? Då erkände hennes dotter att det inte var som de sa, utan att det var som jag hade sagt. Däremot så vidhöll första eleven att det var som hon sagt. Den inkallade läraren som satt med som samtalsledare gick nu in och pratade med övriga klassen om vad som hade hänt och återkom med samma berättelse som jag hade gett tidigare. Trots detta gav sig ändå inte den första eleven, men hennes mamma bad om ursäkt för hennes och hennes dotters beteende. Detta gick sedan vidare till rektor men då var jag inte längre inblandad då man på skolan ansåg att jag inte tillhörde problemet. Det var flickornas beteende, skolk och lögner som var orsaken till att rektor blandades in. Hur man sedan valde att gå vidare vet jag inte.

Den här konflikten är förmodligen en av de mest skrämmande upplevelser jag har varit med om inom skolans värld. Ord stod mot ord, dessutom var jag okänd för föräldrarna. Jag förstår mammornas reaktioner helt och hållet. Om ens barn kommer och säger att någon har betett sig illa mot dem, skadat dem, nog skulle jag vilja veta vad som pågår på ett sådant ställe. Att som oerfaren vikarie, på ett ställe där eleverna bara sett mig passera i korridorerna och där föräldrar aldrig träffat mig överhuvudtaget, hamna i en sådan situation var en väldigt obehaglig situation.

Tack vare läraren som kallades in för att vara samtalsledare och det stöd jag fick från min VFU-handledare har jag inte blivit avskräckt för att arbeta inom skolan. Utan dem är jag inte säker på att jag hade fortsatt min utbildning.

Den här händelsen och de rysligheter som sker runt om i världen med koppling till skolan, är anledningen till att jag känner mig manad att skriva min examensuppsats om just konflikthantering i skolan. Jag vill ta reda på vilka typer av konflikter som kan uppstå i skolans värld och vad konflikterna handlar om samt likheter och skillnader mellan olika aktörers konflikter.

1.3 Problemformulering

1.3.1 Syfte

(11)

Mitt syfte är att undersöka vilka typer av konflikter som kan uppstå i skolans värld samt vilka tillvägagångssätt för att lösa dessa som används av pedagoger i skolan. Vidare är mitt syfte att ta fram konkreta förslag på förbättringar i konflikthanteringen på Lillskolan.

1.3.2 Frågeställningar

 Vilka typer av konflikter uppstår mellan vuxna på Lillskolan?

 Vilka typer av konflikter uppstår mellan barn på Lillskolan?

 Hur löser de konflikter på Lillskolan?

 Hur skulle personalen kunna arbeta för att lösa dem?

1.3.3 Avgränsningar

Jag har valt att begränsa min undersökning till att studera konflikter mellan vuxna på skolan samt konflikter mellan barn. Jag har valt att inte studera konflikter mellan barn och vuxna på skolan eller konflikter mellan personal och föräldrar.

2. Metod

Jag kommer här att redogöra för mina metodologiska utgångspunkter för mitt uppsatsarbete. Utgångspunkterna innefattar vetenskapligt synsätt, angreppssätt, undersökningsmetod och undersökningsteknik.

Metod är ett vetenskapligt sätt att försöka närma sig det ämne som forskaren avser att behandla i sin uppsats och en beskrivning av hur forskaren tänker gå tillväga för att göra det, (Ejvegård 2000:29).

2.1 Vetenskapligt synsätt

Enligt Thurén (1992:10) fastställer vetenskapen en sanning genom att undersöka hur verkligheten är. Vetenskaplig kunskap är konstant under utveckling och förändring. Inom vetenskapen finns två begrepp om vad kunskap är och hur den uppnås; positivism och hermeneutik.

2.1.1 Positivism

(12)

Enligt positivismen är endast det vi kan observera med våra sinnen och det vi logiskt kan resonera fram, giltigt för att bygga kunskap på, det är enbart säkerställda fakta som ska användas i analysen för att sedan dra slutsatser utifrån. (Thurén, 1992:14f)

Det positivistiska synsättet jämställer social- och samhällsvetenskaperna med naturvetenskapen och menar att sociala och psykologiska fenomen är detsamma som fysiska.

En positivistisk syn på vetenskap menar att vetenskapen ska vara fri från subjektivitet då vetenskapens uppgift är att fastställa fakta utan egna värderingar. Precision och sökande efter generella regler karaktäriserar vetenskap enligt ett positivistiskt synsätt. Syftet med den positivistiska forskningen är att enbart undersöka och mäta det som går att observera ur ett objektivt förhållningssätt, (Lantz 1993:25ff).

2.2.1 Hermeneutik

Det hermeneutiska synsättet har sitt ursprung i tolkning av bibliska texter, förespråkarna ville att alla skulle förstå budskapen och meningen med berättelserna. Det hermeneutiska målet med forskning är att hitta en förståelse för själva betydelsen, ”att finna en mening”. Man har ett holistiskt synsätt; hermeneutikerna vill skapa sammanhang och förståelse genom att

hänsyn tas till alla faktorer som på något sätt kan påverka fenomenen som ska förstås. I en hermeneutisk undersökning är subjektiva och känslomässiga inslag viktiga eftersom den hermeneutiska forskningen menar att det är människorna som skapar verkligheten.

(Lantz, 1993:25ff).

2.1.3 Mitt vetenskapliga synsätt

Jag är intresserad av att undersöka hur man i skolan bör hantera konflikthantering för att få en långsiktig lösning dels för att fritiden inte följer med eleverna in i klassrummet och dels för att eleverna själva ska kunna lösa konflikter som uppstår utan att alltid behöva blanda in vuxna. Jag är även intresserad av hur konflikter mellan vuxna ter sig och hur sådana ska lösas för att fungera på lång sikt. Jag anser att mitt synsätt är mer hermeneutiskt än positivistiskt eftersom jag i mitt arbete försöker bilda mig en uppfattning utifrån erfarenheter jag har med mig från VFU, vikariat och egen skolgång samt utifrån det jag funnit i litteratur och genom de intervjuer jag har genomfört. Litteraturen jag läst ger en subjektiv vinkel på ämnet då

(13)

litteraturen är skriven av personer som känner för ämnet. Utifrån detta kommer jag att resonera och diskutera fram en slutsats.

2.2 Angreppssätt

Thurén (1992:19) menar att slutsatser kan dras genom induktion, med utgångspunkt i empirin, och genom deduktion som är grundad på logik.

2.2.1 Induktion

Induktion är ett angreppssätt där forskaren drar generella slutsatser utifrån empiriskt material.

Eftersom empiriska data sällan ger en komplett verklighetsbild kan forskaren aldrig vara helt säker på en induktiv slutledning, (Thurén, 1992:19f). Enligt Lantz (1993:42f) baseras en induktiv slutsats alltid på sannolikheten att något kommer att ske i framtiden. Finns det ingen teori för det som undersöks kan forskaren studera ett enskilt fall och därigenom dra slutsatser.

2.2.2 Deduktion

Det deduktiva angreppssättet innebär enligt Lantz (1993:42f), att man prövar teoretiska begrepp i verkligheten för att se hur teorin överensstämmer med enskilda fall. Deduktion innebär att forskaren i empirin söker bevis för teoretiska påståenden. Thurén (1992:23f) menar att deduktion innebär att forskaren drar logiska slutsatser utifrån påståenden och antaganden.

2.2.3 Hypotetisk- deduktiv metod

Enligt Patel och Tebelius (1987:18), besvaras den inledande problemformuleringen genom att härleda antaganden om verkligheten till en hypotes från teorin. Sedan undersöks hypotesens validitet gentemot verkligheten och accepteras eller falsifieras.

2.2.4 Mitt angreppssätt

Mitt angreppssätt bygger på induktion eftersom jag utgår från det empiriska materialet från Lillskolan för att sedan jämföra detta med den teoretiska referensramen och därigenom kunna dra slutsatser.

2.3 Undersökningsmetod

(14)

Beroende på vilka data man vill samla in finns det två metoder att välja mellan; kvalitativ eller kvantitativ. Enligt Svenning (2000:70ff,150) ger kvalitativ data svar på frågan varför medan kvantitativ data ger svar på frågan hur många.

2.3.1 Kvantitativ metod

Målet är enligt Merriam S B (1994:30f), kontroll och bevisning av det undersökta ämnet.

Undersökningar med den här metoden kan vara beskrivande eller förklarande. Oberoende om data samlas in genom observationer eller enkäter måste all data, enligt Svenning (2000:70f,168), omvandlas till siffror för att forskaren ska kunna bearbeta informationen.

Kvantitativa undersökningar är strukturerade och genomförs på många, slumpmässigt utvalda, enheter.

2.3.2 Kvalitativ metod

Kvalitativa undersökningar används för att nå djupt in i ett problem, med hjälp av få undersökningsenheter. Metoden används främst inom beteendevetenskap samt samhällsvetenskaper och kännetecknas av att förförståelsen hos forskaren är utgångspunkt i verklighetstolkningarna som forskaren gör. Detta ställer höga krav på forskarens kreativitet och detaljförståelse samt helheten, för att en god forskning ska kunna genomföras. Syftet med kvalitativa undersökningar är att åskådliggöra genom intensiva studier av ett forskningsobjekt. (Svenning, 2000:80f,150f)

2.3.3 Min undersökningsmetod

Jag anser att min problemformulering kräver en kvalitativ metod eftersom jag vill få en djupare förståelse av konflikthanteringsmetoder i skolan, samt för att få en detaljerad bild av hur den teori som finns stämmer överens med hur lärare hanterar konflikter. Undersökning sker genom intervjuer av flera pedagoger på Lillskolan i Lilla.

2.4 Mitt tillvägagångssätt

(15)

Jag har varit i kontakt med flera grundskolor i olika kommuner med en förfrågan om det finns pedagoger som var villiga att ställa upp på att bli intervjuade för mitt examensarbete. Två skolor visade intresse för min uppsats, men senare drog sig den ena skolan ur på grund av lärarnas redan stora arbetsbörda. Min förhoppning om minst tio pedagoger att intervjua uppfylldes inte då pedagogerna på den andra skolan dels inte är tio stycken och dels för att några av dem ansåg sig ha en redan stor arbetsbörda, men jag fick slutligen fem pedagoger att ställa upp.

I min avgränsning angav jag att jag inte har undersökt konflikter mellan barn och vuxna samt mellan föräldrar och personal. Jag har inte heller intervjuat barn på grund av att jag inte fick tillåtelse från barnens föräldrar till det. Därför har jag intervjuat barnens lärare och fritidspedagoger. Jag har inte undersökt konflikter mellan barn och vuxna på grund av att de som ställde upp på att bli intervjuade ansåg att det inte uppstod konflikter mellan dem och barnen. Jag har medvetet valt att inte studera konflikter mellan lärare och föräldrar för att det inte är det som jag är intresserad av att få veta, för mig ligger intresset i barnen och personalen på skolan.

Inför intervjuerna formulerade jag en halvstrukturerad intervjuguide (se bilaga1) med fem frågeområden som jag ansåg var lätta att ställa passande följdfrågor utifrån, jag försökte att ställa frågor som öppnar upp nya tankar hos den intervjuade för att jag anser att det är genom dessa nya idéer hos den intervjuade som det riktigt intressanta och givande dyker upp.

Mina intervjuer har slutligen blivit fem stycken som jag har genomfört med pedagoger på Lillskolan i Lilla. För att få en bred bild av hur konflikter hanteras har jag intervjuat både personer med lång och kort erfarenhet från skolans värld. Utav dessa fem arbetar tre personer idag i barngrupper, de övriga två är rektor respektive rektorsassistent som båda har arbetat

som lärare tidigare. Att jag valt intervjuer är för att jag anser att en intervju, jämfört med en enkät, kan öppna nya frågeställningar som kan ha stor relevans för ämnet medan man i en enkät får förutbestämda svar på förutbestämda frågor som inte öppnar för nya infallsvinklar.

Intervjuerna genomfördes med varje person för sig och varje intervju tog mellan en

(16)

halvtimme och en timme. Frågorna jag ställde i intervjuerna var öppna frågor för att jag skulle få ut så mycket information som möjligt från var och en av de intervjuade och för att de skulle svara så ärligt som möjligt på mina frågor informerade jag även om att allt de säger hanteras anonymt samt att deras namn och arbetsplats kommer att vara fingerade i uppsatsen.

Min analys och redovisning av intervjuerna har jag genomfört genom att lyssna på de bandade intervjuerna samt läst mina anteckningar från intervjuerna. Då ljudet var väldigt dåligt på inspelningarna har jag litat mycket till mina anteckningar. Därefter har jag tematiserat och analyserat materialet utifrån frågeställningarna jag har angivit under stycket problemformulering.

(17)

3. Teoretisk referensram

I detta kapitel sätter jag in konflikthantering inom organisationen skola i ett sammanhang genom att beskriva den teori som finns inom ämnet. Dessutom beskriver jag olika typer av konflikter.

Det svenska ordet konflikt kommer från latinets conflictus som betyder kollision. Det finns många beskrivningar av vad som kännetecknar en konflikt. Maltén (1998) hänvisar till följande citat;

”Deutsch, 1973: Det föreligger en konflikt när det dyker upp oförenliga aktiviteter, dvs. när den ena verksamheten blockerar, förstör, hämmar eller på ett eller annat sätt skapar problem för den andra verksamheten.”

”Lewin, 1951: En kollision mellan olika kraftGran.”

”Newcomb (i Coser, 1971): Konflikt är ett spänningstillstånd mellan individer och den grupp han tillhör med konsekvent störning i kommunikationsmöjligheterna.”

(Maltén, 1998:145)

3.1 Konflikter

Konflikter uppstår enligt Ekstam (2007:14f) för att vi uppfattar saker på olika sätt. Författaren menar att vi går runt med ”färgade glasögon” beroende av vårt kön, vårt arv, vår uppfostran, vår utbildning, vår yrkesposition, vår livserfarenhet samt våra olika behov. Vår bakgrund och erfarenhet utgör grunden för hur vi uppfattar saker och ting.

Ahrenfelt och Berner (1992:137) menar att på arbetsplatser där det under lång tid funnits konflikter, blir konflikten en stabil punkt, man vet att den finns där och hur läget är. Att försöka lösa en gammal konflikt kan vara skrämmande då man inte vet vad man kommer att få, då man hittills alltid vetat vad man har haft. Wahlström (1996:7f) anser att om vi inte kan

(18)

lösa konflikter på vår egen hemmaplan kommer vi aldrig kunna lösa problem mellan länder, organisationer, partier, företag och individer. Vidare menar författaren att om vi lär oss hur vi

kan lösa konflikter skulle vi inte känna den rädsla inför dem som många gör, och därför undviker att hamna i en sådan.

” It’s like the common cold. We all know what it is, but objectively analyzing it can prove difficult, as can identifying the causes and understanding the effects. And most difficult is discovering a cure.”

(Wall och Callister I: Journal of Management, vol. 21, nr. 3, 1995:515)

Maltén (1995:204) anser att många förtränger konflikter som uppstår. Man låtsas inte om dem förrän något akut inträffar. Har konflikten ökat i omfattning kan det bli mycket svårare att lösa den mot vad det hade blivit om man hade tagit tag i den direkt. Dock menar Ekstam (2007:114) att det inte är förrän konflikter får ekonomisk konsekvens som motivationen att ta tag i konflikten verkar finnas.

3.1.1 Konstruktiva respektive destruktiva konflikter

Ekstam (2007:20f) talar om konstruktiva och destruktiva konflikter. Författaren menar att det måste tillåtas finnas konflikter för att en kreativ utveckling ska få utlopp bland de inblandade.

Vidare menar Ekstam, om alla tycker likadant uppstår det sällan dynamik och skapandekraft, samt att det handlar om att stärka de konstruktiva konflikterna och minska de destruktiva.

3.1.1.1 Konstruktiva konflikter

När respekt för varandras åsikter visas samt alla får delge sin åsikt, och när man tillsammans kommer fram till vad som är det underliggande problemet för konflikten, och man sedan gemensamt kommer fram till en lösning är en konstruktiv konfliktlösning. Ekstam kallar detta för ”ett understödjande klimat”, vilket innebär att man accepterar varandra, man lyssnar till varandra och visar lyhördhet inför varandras tankar och ståndpunkter. Vidare anser författaren att konstruktiva konflikter kan bestå av höjda röster, starkt engagemang samt gräl. Dock är det alltid med fokus på sakfrågan och inget annat.

(19)

3.1.1.2 Destruktiva konflikter

Ekstam menar att en konflikt blir destruktiv då man lämnar sakfrågan och blir mer inriktad på personerna som är iblandade, än sakfrågan det handlade om ursprungligen. I grupper där ett försvarsklimat är representerat bland gruppmedlemmarna uppstår ofta destruktiva konflikter.

Känslorna tar över och förnuftet sätts åt sidan. När man går till personangrepp stärks känslan av misstro och oenighet och de inblandade intar försvarsställning.

(Ekstam, (2007:20f)

3.2 Konflikttyper på olika nivåer

Maltén (1995:203) menar att det förekommer konflikter på olika nivåer. Vidare menar Maltén att vissa konflikter ska låtas passera utan att ägna dem större tid, medan andra konflikter måste tas tag i av någon för att nå en lösning. Många är rädda att möta en konflikt, men författaren anser att vi inte behöver vara det. En konflikt hanterad på rätt sätt leder till utveckling och en starkare gruppsammanhållning. Även Markham (1998:11) anser att konflikter kan vara utvecklande och positiva - hanterade på rätt sätt, och menar att de kan föra oss framåt samt skapa nya idéer och tankesätt. Dock menar Maltén att det krävs stor kunskap om konflikthantering, konflikter och deras orsaker för att skapa detta. I en skolklass måste läraren känna hur läget är i relationerna mellan olika grupper samt mellan individer, om det förekommer maktkamper eller andra intriger som orsakar obehag för en eller fler elever i klassrummet. (Maltén1998:149)

3.2.1 Individnivå

Det finns enligt Maltén (1998:157) två typer av konflikter som klassas till individnivå. Den ena typen av konflikt menar Maltén vara på intrapersonellt plan och den andra benämner han som rollkonflikt. Dessa konflikter märker vi av när beslut ska tas och vi inte kan komma fram till en bra lösning. Detta förekommer oftast, enligt författaren, då vi inte är utvilade eller då vi är under stress, mental eller fysisk sådan.

3.2.1.1 Typer av konflikter

(20)

Intrapersonell konflikt inom individen: Maltén talar om konflikt inom en och samma roll inom individen, där man står mellan olika alternativ som är lika attraktiva, ett attraktivt val står mot ett oattraktivt val eller då båda valen är lika oattraktiva. Konflikten sker på ett intrapersonellt plan, Maltén ger exemplet: ”Ska vi fara till Madeira eller till Cypern?”. Men det kan även gälla ett val mellan ett attraktivt alternativ och ett oattraktivt alternativ. Den andra typen är en rollkonflikt som sker inom individen, exempelvis mellan den kollegiala rollen och yrkesrollen, då förväntningarna från elever, föräldrar samt rektor inte går att förena

med de förväntningar som kollegor och facket visar. Rollförväntningarna kolliderar på grund av att förväntningar från olika håll inte går att uppfylla. (Maltén, 2000:227f)

3.2.2 Gruppnivå

Maltén menar att konflikter på gruppnivå vanligast förekommer då oförenligheter finns, det kan röra sig om sakkonflikter, intressekonflikter eller värderingskonflikter. Ofta handlar det om missuppfattningar och brister i kommunikationen mellan olika grupper. Vidare menar Maltén att det många gånger ligger en maktfråga i botten av konflikten; ”Vem ska bestämma?”. (Maltén, 2000:228)

För att kunna lösa konflikter inom grupper menar Maltén att det är av största vikt att man närmar sig problemet öppet, villigt att lyssna till varandra samt utan förutsättningar, för att inte ytterligare försvåra konflikten. (Maltén, 1999:160)

3.2.2.1 Typer av konflikter

På gruppnivå finns det enligt Maltén sex olika typer av konflikter:

Den första som nämns är pseudokonflikter eller kommunikationskonflikter som beror på bristande kommunikation, otydliga beskrivningar samt oklart kroppsspråk och språksvårigheter, för att nämna några orsaker. Därefter nämns sakkonflikter som uppstår genom till exempel oenighet kring hur resonemang och fakta ska värderas, vad som är själva problemet, hur arbetet ska planeras samt vilka regler som gäller. Sedan tar författaren upp rollkonflikter som exempelvis kan gälla vem som ska göra vad hemma eller på jobbet eller då

(21)

någon uppvisar ett beteende som inte stämmer med det förväntade beteendet. Sedan finns det intressekonflikter som inträffar när till exempel enskilda personer eller grupper ser till sitt eget bästa eller till exempel då individuell lönesättning bringar osämja i arbetslag eller då betyg skapar tumult i en skolklass.

Värde/värderingskonflikter som enligt Maltén är den mest svårlösta konflikttypen, det kan bland annat gälla etiska och moraliska problem, skilda måluppfattningar om synen på till exempel homosexualitet eller vad som är lämplig arbetsklädsel eller pedagogik. Och slutligen strategikonflikter där det exempelvis kan gälla val av arbetssätt för att nå ett gemensamt mål eller att man har olika syn på till exempel vad som bör ingå i personalens fortbildning.

(Maltén, 1998:157f)

3.2.3 Organisationsnivå

En organisation består enligt Anthony och Govindarajan (2000:3f) av en grupp människor som arbetar tillsammans för att nå gemensamma mål. Organisationen inbegriper en hierarki av chefer som styr sina underordnade. Den högsta ledningen beslutar om den övergripande strategin och enhetscheferna formulerar kompletterande strategier för att deras enhet ska nå sina mål. Maltén (2000:230) menar att konflikter på organisationsnivå kommer av att organisationens idéer och mål inte stämmer överens med verkligheten.

3.2.3.1 Typer av konflikter

Maltén (2000:230f) nämner tre olika typer av konflikter på organisationsnivå; system-, struktur- och lojalitetskonflikter.

Systemkonflikter; Skolan har länge varit styrd från centralt och regionalt håll och skolledningen har haft till uppgift att se till att dessa bestämmelser har följts. Utöver detta har överordnade myndigheter haft till uppgift att kontrollera detta på lokal nivå. Detta benämns regelstyrning. Sedan år1994 har skolan blivit decentraliserad, beslut ska fattas på gräsrotsnivå, den enskilda skolan och arbetslagen ska själva fatta beslut om sina delmål och sedan formulera dessa i sin lokala arbetsplan.

(22)

Regelstyrningen har i och med detta blivit utbytt till det vi kallar målstyrning. Denna frihet, eller börda vilket man nu väljer att se målstyrningen som, kan vara svår för personalen att ta till sig. Att själv vara den som utformar väl genomtänkta målformuleringar och planering för dessa, istället för att följa en mall är något som kan vara svårt för lärare som är gamla i yrket kan vara en orsak till konflikter som uppstår. Beslut som ligger långt ovan en själv som man inte kan påverka utan måste följa kan utlösa systemkonflikter. (Maltén, 2000:230f)

Strukturkonflikter; Till exempel kan gällande regler och rutiner inom myndighetsutövning vara ett hinder för utvecklande och smidigare ärendehantering. I skolans värld kan detta jämföras med schemaläggning. Ett fast schema skapar ordning och reda men kan hindra flexibilitet och utveckling i arbetet. Om några lärare vill prova på ett annorlunda arbetssätt kan ett fast schema hindra detta. Detta är enligt Maltén exempel på strukturkonflikter.

(Maltén, 2000:230f)

Lojalitetskonflikter; Många lärare känner sitt uppdrag som en omöjlighet att uppnå, att skapa

”Europas bästa skola” när ekonomiska nedskärningar hela tiden görs är det svårt för lärare att känna lojalitet gentemot sina huvudmän. Det är inte enbart ekonomiska hinder kontra kvaliteten på utbildningen som man kan hamna i lojalitetskonflikt kring, det kan gälla etiska samt moraliska prövningar som har med religion, politik eller kärlek att göra.

(Maltén, 1998:160f)

3.3 Konflikthantering

Maltén (1998:174) talar om att det i samband med konflikthantering finns fyra förhållningssätt eller strategier vilka beror på de inblandades förhållande till konflikten samt till varandra.

3.3.1 Defensiva strategier

För att lösa en konflikt med en defensiv strategi försöker man dölja problemet som är orsaken till konflikten. Det kan handla om att ignorera problemet genom att omplacera en part i

(23)

konflikten eller i vissa fall även så långt som ett avsked, detta kan också benämnas syndabocksstrategin. (Maltén, 1998:175)

Problemet med en defensiv lösning av en konflikt kan vara att problemen finns kvar och därmed också ångesten hos de inblandade. Alla parter förlorar om denna strategi tillämpas eftersom vidare samarbete försvåras eller blir omöjligt, därför är den defensiva strategin i grunden destruktiv. (Maltén, 1998:175)

3.3.2 Makt- och tvångsstrategier

Med sådana här strategier sätts parterna styrka mot varandra tills någon av dessa helt enkelt ger upp, det vill säga att utkomsten blir en vinnare och en förlorare. Det kan också röra sig om att en part genom hot tvingar motparten att ge upp och därmed blir inte konflikten löst utan snarare ”inkapslad”. Makt- och tvångsstrategier kan om de fortgår för länge leda till att den underlägsne parten börjar göra motstånd och kanske även så långt som att sabotera, något som exempelvis finns risk för när ett barn kommer upp i tonåren. Om makt- och tvångsstrategier tillämpas mellan lärare och elever eller vice versa bör skolkurator eller skolpsykolog kallas in som medlare i konflikten. (Maltén, 1998:176)

Liksom defensiva strategier är även makt- och tvångsstrategier destruktiva som innebär att den ena parten vinner och ofta leder till att förloraren vill hämnas. (Maltén, 1998:177)

3.3.3 Rituella strategier

Rituella strategier går ut på att avleda uppmärksamheten från konflikten och att lätta på stämningen hos de inblandade. Exempel på detta kan vara att vid en konferens välja att placera alla vid ett runt bord där ingen har en bättre placering än en annan. (Maltén, 1998:177)

3.3.4 Samverkansstrategier

Denna strategi syftar till att få alla inblandade parter att känna sig engagerade och motiverade och till skillnad från de tre tidigare beskrivna strategierna är denna konstruktiv.

(24)

Samverkansstrategi består av följande; problemlösande samtal, förhandlingar samt om nödvändigt, medling av en tredje part utifrån. (Maltén, 1998:178)

I samverkansstrategin får motsättningar fortfarande finnas men det är viktigt att alla tar ansvar för dem och att konfliktens existens erkänns. Diskussionen ska vara förutsättningslös och öppen och de inblandade ska känna förståelse, respekt och tillit inför varandra. Om en medlare behövs är dennes uppgift att föra parterna närmare varandra samt att stimulera viljan till en gemensam diskussion. Medlaren ska dock inte komma med förslag på lösningar utan de ska komma direkt från de inblandade. Medlare kan vara antingen en intern medlare som känner till organisationen och de inblandade eller en extern medlare som inte känner till organisationen men däremot har erfarenhet från andra konflikter. (Maltén, 1998:179)

(25)

4. Empiri

I detta kapitel presenteras resultatet av de intervjuer jag har genomfört på Lillskolan i Lilla.

4.1 Lillskolan i Lilla

Lillskolan ligger i Lilla i Lilleby kommun. Det är en F-6-skola med ca 130 elever läsåret 2007/2008. Personalen är indelad i tre olika arbetslag, år F-2, år 3-4 och år 5-6. På skolan finns fritidshemmen Spiggen och Gäddan. Skolans upptagningsområde är förutom Lilla även Veta, Näs, Fors, Hult och Rum. (Boson, 2008)

4.2 Olika typer av konflikter

4.2.1 Konflikter mellan vuxna

Gällande konflikter mellan vuxna berättar Boson att det finns ett visst mått av oärlighet bland medarbetare på skolan. Med det menar hon att missnöje inte sägs direkt till henne utan hon märker av det genom till exempel en vass ton i rösten på den hon pratar med, eller mummel i korridoren eller på bemötandet hon får av vissa medarbetare. Missnöje som uppstår kan handla om att lärarna inte anser att de tilldelade resurserna är tillräckliga, löner som inte höjts enligt vad de tycker är tillräckligt eller om att de har för stor arbetsbörda. Detta är något som Boson känner sig bekymrad över, dels för att hon inte kan påverka så mycket som hon skulle vilja eftersom budget inte bestäms av henne och dels för att det var just dessa saker hon ville ändra på när hon bestämde sig för att jobba som rektor. Anledningen till att hon ville bli rektor var att hon ville få bort stoppen som hon upplevde att hennes rektorer skapade under hennes tid som lärare, hon vill hjälpa pedagogerna att utöva sin profession så som de själva skulle vilja. Hon vill ge frihet till lärarna i deras pedagogiska idéer. Tyvärr sätter hennes budget stopp i de fall hon vill släppa på tyglarna vilket känns tråkigt. Boson menar att det i slutändan alltid handlar om pengar, eller bristen på dem. Mycket går att göra utan ekonomiska resurser men det finns ännu mer som inte kan påverkas utan pengar, som exempel nämns behov av anpassade lokaler för olika ämnen bland annat bildämnet som behöver lokaler med rinnande vatten, ljusbord stort ljusinsläpp från fönster stora arbetsytor samt ”arkiveringsyta”

(26)

för att förvara pågående projekt. Eller för att kunna ha en tillfredsställande musikundervisning behövs olika slags instrument och en utbildad musiklärare, i dagsläget kommer Musikskolan

till Lillskolan två gånger i veckan vilket innebär att alla elever inte får ha musik under ledning av utbildad och kunnig ledare varje vecka.

Gran tycker däremot att hon får höra mycket från missnöjda medarbetare, hon menar att det är henne de går till när de är missnöjda, trots att hon inte kan påverka något från den positionen hon har idag. Vidare menar Gran att de äldre lärarna är mer gnälliga än de yngre, hon menar att de ”muttlar” mer och visar på större missnöje med sin arbetssituation än vad de yngre gör.

Sunesson säger att konflikter som uppstår inom arbetslag ofta härrör från vad som är rättvist respektive orättvist. Får en i arbetslaget ta ut kompledigt för en aktivitet så ska exakt lika mycket komp lämnas till övriga i arbetslaget. Eller då det gäller avtalen som kommunen gjort med facken; även om man inte tillhör samma fack och har samma avtal så ”ska” man, enligt några av medarbetarna ha lika villkor som alla andra. Oförmåga att unna andra något gott menar Sunesson är grunden till många konflikter som uppstår inom ett arbetslag. Även Svensson och Mandusson menar att det ofta handlar om rättvisa då konflikter uppstår.

Mandusson menar vidare att konflikter även uppstår då två olika synsätt på verksamheten möts. Det kan till exempel röra sig om att en person tycker att barnen ska lära sig genom att själva ta initiativ och utan inblandning av en vuxen, medan en annan kan tycka att en vuxen bör finnas där med förslag och idéer på vad barnen kan sysselsätta sig med. Om båda dessa personer känner starkt för sitt respektive synsätt kan konflikter uppstå i den gemensamma planeringen för verksamheten. Detta går ut över barngruppen även om de inblandade försöker att inte visa barnen sina motsättningar, enligt Mandusson. Sunesson menar att om det finns många personer med väldigt stark vilja i arbetslaget kan även detta orsaka konflikter eftersom det i sådana fall kan vara svårt att kompromissa.

Mandusson nämner en konfliktsituation som inträffade på Lillskolan under en längre period och som år 2007 resulterade i att en medarbetare lämnade skolan för att jobba på annan skola

(27)

inom samma organisation. Detta på grund av meningsskiljaktigheter om hur verksamheten skulle utformas som resulterade i öppna gräl med höjda röster som dessutom bidrog till allmänt dålig stämning i arbetslaget och på skolan. Enligt Mandusson minns ingen vad det var som var grundorsaken till konflikten, hon menar att det förmodligen var en bagatell som aldrig löstes och sedan resulterade det i den stora konflikten som nämns ovan.

4.2.2 Konflikter mellan elever

Enligt Gran uppstår konflikter mellan barn då det handlar om regelbrott eller orättvisor.

Pojkar hamnar oftast i konflikter då någon inte följer reglerna för leken och flickor hamnar i konflikter om sådant som har med rättvisa att göra. Som exempel nämner Gran en bandymatch på rasten där någon inte följer de vanliga reglerna vilket ofta leder till att pojkarna som är med reagerar och inte accepterar det inträffade, detta visar de genom att ta till knytnävarna och endel svordomar. Vidare menar Gran att konflikter bland flickor kan uppstå när en flicka ska följa med en annan flicka hem för andra dagen i rad och det finns ytterligare en flicka som vill följa med, detta är orättvist och kan orsaka stor uppståndelse i flera dagar efteråt och inte sällan lägger sig föräldrarna i barnens konflikt, när det är flickor inblandade, Gran berättar om en konflikt som uppstod mellan två flickor på fritids, som gjorde att familjerna som umgåtts sedan många år, helt slutade umgås under en längre tid för att de inte kunde komma överens om vem som gjort fel, Gran skrattar när hon berättar detta och tillägger att små konflikter kan få så stora konsekvenser om man inte hanterar dem på ett bra sätt från början vilket förmodligen inte gjordes i detta fall.

Vem som ska ge vad till någon som fyller år kan även det orsaka stort rabalder mellan flickorna menar Svensson. Att lösa dessa gamla konflikter är jätteviktigt menar Mandusson, och tillägger att för husfridens skull bör konflikter lösas direkt när de uppstår, men man kan inte vara överallt samtidigt och se alla konflikter som uppstår. Vi får vara glada om vi kan hindra hälften av barnens konflikter som är på väg att uppstå och lösa hälften av de konflikter vi inte kan hindra. Mandusson vill dock påpeka att många av barnen faktiskt är rätt bra på att lösa konflikter på egen hand, de lär sig genom att härma oss och sedan försöka klara av det själva. Sunesson påtalar att de försöker lära barnen att inte skvallra utan att de ska försöka lösa problem som uppstår själva innan de säger till en vuxen.

(28)

Svensson menar att det kan uppstå en konflikt bland flickor då det ska bestämmas vem som ska sitta bredvid vem under lunchen eller fruktstunden, detta är oerhört viktigt att tänka på innan personalen fördelar ut sittplatserna för barnen, för om det blir fel kan det påverka hela gruppen i flera dagar eventuellt veckor. Dessutom, menar Svensson, kan en konflikt mellan flickor uppstå ur en gammal konflikt som inte har försvunnit ur deras minnen. Det kan handla om något som hände flera veckor tillbaka i tiden som plötsligt får nytt bränsle och så är åter konflikten igång, vilket leder till att hela gruppen blir instabil och nya konflikter uppstår i nya konstellationer ”och sen är allt i gång”, säger Svensson och suckar. Mandusson säger att det

precis som hos vuxna även bland barnen kan härröra från en gammal konflikt som aldrig riktigt lösts, detta är vanligare hos flickorna som ofta drar upp gammalt groll och tjafs. Vidare menar Mandusson att det ofta är just det, tjafs, som uppstår mellan flickorna. De kan tjafsa om allt från vem som ska ha den röda barnvagnen till vem som ska passa sparkcyklarna tills alla hunnit ut på rast.

Sunesson berättar att hon har funderat över ifall anledningen till att flickor ofta bråkar är på grund av att de inte har något annat att göra, de är uttråkade. Vad det beror på är alltid svårt att säga men en anledning skulle kunna vara att det inte finns så stort utbud av vänner, särskilt på en liten skola som Lillskolan är. Vidare säger Sunesson att hon tror att det är oerhört viktigt att det finns tillräckligt många i samma ålder för att alla ska finna en riktig vän, är det en liten ort med en liten skola så är det svårt för alla att finna en sann vän, känner man sig inte trygg i gruppen och om man står utan en äkta vän kanske det kan vara anledningen till att det uppstår så många konflikter om vem som ska leka med vem.

4.3 Konflikthantering

På Lillskolan finns sedan vårterminen 2007 en likabehandlingsplan som utformades i och med formuleringen av lagen om förbud mot kränkande behandling, som trädde i kraft 1 april, 2006. Lagen innefattar; förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder samt förbud mot annan kränkande behandling som t.ex. mobbing. (Trygghet, respekt och ansvar, En sammanfattning av regeringens proposition 2005/06:38)

(29)

4.3.1 Tillvägagångssätt för konflikthantering med vuxna

Boson, Gran, Mandusson, Sunesson och Svensson menar alla fem att det är viktigt att till en början stå tillbaka och inte börja ”re” i det direkt, utan de vill ge de inblandade tid till att lösa konflikten på egen hand oavsett om det är vuxna inblandade eller som det är barn inblandade.

Om de inte kan lösa den på egen hand anser ovannämnda att det bästa tillvägagångssättet är samtal och att lyssna ordentligt på vad var och en av de inblandade har att säga. Först bör man lyssna på var och en i enskildhet, därefter menar Gran att det är viktigt att sammanställa vad som framkommit under de enskilda samtalen för att sedan träffas i grupp alla tillsammans, för att försöka lösa det hela. Boson, Mandusson Sunesson och Svensson går direkt från enskilda samtal till gruppsamtal där de agerar som någon slags medlare i samtalet i de fall då det behövs.

Gran påtalar även vikten av att ta tag i det snarast och reda ut det innan det får efterverkningar. Hon menar vidare att hon, så fort hon fått kännedom om konflikter, alltid har tagit kontakt med de inblandade snarast för att få en bild av ifall konflikten kan lösas av de inblandade själva, eller om hon måste agera medlare. Ju snabbare konflikten upplöses desto snabbare fungerar arbetslagen som vanligt. Boson och Gran menar båda att en konflikt som aldrig löses bara växer tills den inte går att hantera, och personal antingen omplaceras eller söker sig bort från arbetsplatsen självmant. Ovannämnda säger att det är oerhört viktigt att arbetslagen fungerar för barnens skull, och det är för barnen vi är här. Detsamma gäller konflikthantering då barn är inblandade, menar alla fem.

4.3.2 Tillvägagångssätt för konflikthantering med barn

Sunesson säger att det börjar med enskilda samtal och därefter i grupp. Att låta barnen själva lösa konflikter är en sak som eftersträvas inom verksamheten, men ibland går det inte och då får en vuxen gå in som medlare. Vid behov kontaktas även föräldrarna till de barn som är inblandade och i de få fall det inte hjälper så lämnar pedagogen över till rektor som då får ta över och arbeta vidare på sitt sätt. Boson säger att det aldrig gått så långt under hennes tid som rektor, konflikter som uppstått bland elever på skolan har alltid kunnat lösas av lärarna som jobbar med de elever det handlar om. I sällsynta fall kopplas kurator och skolsköterska in, anledningen till det är dels för att de har tystnadsplikt och dels för att det kan vara lättare för

(30)

barnen att öppna sig och prata med en vuxen som inte står dem nära som föräldrar och lärare gör, menar både Boson och Mandusson.

Vidare nämner Boson att man på Lillskolan till hösten 2008 aktivt kommer att arbeta med likabehandling, där det ingår bland annat träning i konflikthantering för både elever och för vuxna. Detta är ett beslut som är fattat för att försöka få en bättre stämning på skolan i allmänhet, i dagsläget så finns det en hel del negativa attityder bland eleverna som måste vändas till positiva attityder istället. Den negativa attityden märks bland elever redan i tidiga skolår och upp i de senare, dessa visar sig genom psykisk mobbing, trakasserier och hånfulla ord. Det märks även i klassrummen genom att studieresultaten blir sämre bland eleverna och lärarna får agera polis större del av undervisningstiden än vad de kan utöva sin profession.

Detta påverkar såväl elever som personal på skolan på ett tråkigt sätt och resulterar i bland annat stress och sjukskrivningar bland personalen, det märks på barnen genom att de visar en ovilja för att gå till skolan.

Sunesson nämner en ofta förekommande konfliktsituation med en och samma elev där eleven kallar personalen för fula saker samt svär och är riktigt ”ful i munnen”. Det förekommer även att eleven vandaliserar material i omgivningen genom att kasta, sparka och förstöra. En tillsynes obetydlig tillsägelse eller händelse kan utlösa detta beteende hos eleven utan att personalen vare sig är beredd på vad som komma skall eller ens vet vad det var som utlöste beteendet.

När konflikten inte löser sig genom samtal leder den första konflikten ibland till ytterligare en konfliktsituation, den uppstår när personalen försöker återfå kontrollen över situationen genom att med muskelkraft avlägsna eleven från övriga elever, antingen genom att lyfta ut eller dra ut eleven. Vilket leder till att eleven skriker svordomar och öknamn till allt och alla som finns i närheten. Eleven blir inte lugnare och konflikten löser sig inte utan det som sker är att eleven helt enkelt tvingas att avlägsna sig tills denne lugnat ned sig eller glömt bort vem som var föremålet för raseriet. Dessutom upprepar sig samma konflikt flera gånger per vecka och ibland flera gånger per dag.

(31)

Mandusson berättar att samma situation ibland kan lösas genom hot om att ringa hem till elevens föräldrar för att berätta för dem om vad deras barn har gjort. Detta kan ibland lugna eleven tillfälligt, menar Mandusson och även Svensson.

(32)

5. Analys

Med det här kapitlet vill jag framföra hur jag uppfattar olika typer av konflikter samt användningen av konflikthantering på Lillskolan i Lilla, jämfört med det jag presenterar i kapitlet, teoretisk referensram.

Ekstam (2007:20f) talar om konstruktiva och destruktiva konflikter. När respekt för varandras åsikter visas samt alla får delge sin åsikt, och när man tillsammans kommer fram till vad som är det underliggande problemet för konflikten, och man sedan gemensamt kommer fram till en lösning är en konstruktiv konfliktlösning. Ekstam kallar detta för ”ett understödjande klimat” vilket innebär att man accepterar varandra, man lyssnar till varandra och visar lyhördhet inför varandras tankar och ståndpunkter. Jag anser att detta är precis det tillvägagångssätt som de fem jag intervjuat talar om. De vill först ha enskilda samtal med de inblandade då alla blir hörda, sedan talar och lyssnar alla inblandade på varandra tillsammans.

5.1 Vuxna

Boson nämnde att det ibland blir vassa toner mot henne från medarbetare, detta är vad Ekstam (2007:20f) kallar för destruktiva konflikter, då sakfrågan åsidosätts och kritiken istället riktas mot personen. Jag tolkar det som att Boson känner lojalitetskonflikter gentemot sina medarbetare. Hon nämner att hon ville bli rektor för att ta bort de stopp hon själv upplevde under sin tid som lärare, men nu i en position där hon trodde hon kunde förändra går det inte att förändra som hon skulle vilja. Hon befinner sig i en intrapersonell rollkonflikt där hon känner att hon sviker sina medarbetare och hon är samtidigt i en systemkonflikt då hon inte kan påverka så mycket som hon skulle vilja på grund av sin plats i organisationen.

Sunesson talar om att det uppstår konflikter då alla inte behandlas lika, gällande bland annat ledighet, lön eller förmåner då detta påverkas via vilket avtal deras fack har med arbetsgivaren. Detta uppfattar jag vara en intressekonflikt då alla ser till sitt eget bästa. Detta upplever jag som en svårlöst konflikt då jag själv är övertygad om att alla människor alltid kommer att se till sig själva i slutänden. En förebyggande samverkansstrategi där alla parter varje terminsstart går igenom vilka regler som gäller vem och vilka ledigheter som var och en

(33)

har rätt till anser jag borde lösa en del av problemet, dock inte hela då jag fortfarande anser att avundsjuka förmågan att inte unna andra något extra aldrig kommer att försvinna.

5.2 Barn

En sak som är gemensam för alla som jag har intervjuat är att de menar att pojkar blir mer handgripliga i konflikter och att flickor är mer psykiska i sina konflikter. Både Gran och Svensson talar om att killar blir kompisar snart efter att en konflikt skett, medan flickor är mer långsinta och kan vara tjuriga en lång stund efter att konflikten inträffat. Jag finner att flickor hamnar i intressekonflikter medan pojkar snarare hamnar i sakkonflikter, samt att pojkar löser sina konflikter på ett konstruktivt sätt vilket jag tolkar utifrån deras snabba väg att åter bli vänner. Flickor löser där emot konflikter med en defensiv strategi, vilket jag uppfattar genom att flickor ofta tar upp gammalt groll då nya konflikter uppstår. Om det ens är nya konflikter som uppstår eller om det är en gammal konflikt som ligger till grund då den aldrig blivit grundligt löst.

5.3 Strategier

Maltén (1998:174) nämner olika konfliktslösningsstrategier, bland andra nämns defensiv strategi med vilken man försöker dölja problemet som är orsaken till konflikten. Mandusson talar om en konfliktsituation som resulterade i att en medarbetare flyttades till en ny arbetsplats, detta anser jag vara en defensiv konfliktlösning eftersom man istället för att lösa konflikten omplacerade en av de inblandade, man ignorerade helt enkelt problemet. I det läget anser jag att en samverkansstrategi (Maltén, 1998:178), hade varit ett bra sätt för att hantera just den konflikten. Eftersom alla inte kan tycka likadant så måste motsättningar få finnas men genom en samverkansstrategi får alla känna att ens egna åsikter har betydelse, och man kan tillsammans komma fram till en lösning genom att tala ut och resonera sig fram till en kompromiss som alla parter är nöjda med.

Gällande konflikter som uppstår mellan barn anser jag att personalen jag intervjuat på Lillskolan följer en samverkansstrategi för att lösa konflikter som uppstår, eftersom de först samtalar med varje inblandad person sedan låter alla träffas och samtala i grupp för att komma fram till en lösning och om det behövs inkludera en neutral medlare i samtalet. Det anser jag

References

Related documents

McGregor(1960) kom fram med en ledarstil där ledaren antar att det finns två typer av arbetare, Teori X och Teori Y. De två typerna av teorier visar hur ledaren tänker och

Maja och Katarina beskrev att deras uppfattning var att de inte hanterade konflikterna mellan barnen olika beroende på vilket kön barnet hade.. Under intervjun med Klara beskriver

förhållandena på Bergslagsplan utmärker sig genom att generera betydligt högre saltförluster än övriga platser. Exakt vad det är som skiljer denna mätplats åt vet vi inte. Det

The influence of surface tension will be more important as the thickness of the casting is decreased whereas heat transfer has a more pronounced influence on thicker sections, but

Nyanlända barn och ungdomar har även lägre hälsa, men när hänsyn tas till skillnader i socialt kapital,

De har även en gemensam grundsyn som bygger på att eleverna ska lära sig att lösa sina konflikter själva så långt det går och att lärarna mer finns till hands i fall de

Element fyra skjuts därför fram genom färgen som kontrasterar mot dels den vita bakgrunden men även mot affischens andra textuella och visuella element.. Övrig text skrivs med

Flere mennesker kunne gjennom korsang fått gode opplevelser som igjen kan gi et bedre liv – om vi kaller det trivsel, livskvalitet, velvære, eller simpelthen bedre helse.