ASEA 1973

ASEA 1973

-

^~

...

10 år i sammandrag

ASE~-gruppen

1973 1972 1971 1970 1969 1968 1967 1966 1965 1964

Fakturering, Mkr 5249 4952 4001 3690 3333 2728 2765 2447 2324 2082

Rörelseresultat efter

avskrivningar, Mkr .321 250 236 252 246 191 177 162 245 246

Vinst före bokslutsdispositioner

och skatter, Mkr 331 274 236 258 255 223 208 174 269 264

Redovisad nettovinst, Mkr 138 116 89 9D 90 B6 71 53 73 77

Utdelning, Mkr

(För 1973 enligt förslag) 70,9 7D,9 62,5 62,5 62,5 49,0 48,5 48,5 48,5 48,5

Utdelning per aktie, kr ¹) 4,50 4,50 3,97 3,97 3,97 3,11 3,08 3,08 3,D8 :1

Anställda den 31 december 39154 38651 37911 36591 34867 32 726 32 4D1 34413 34332 33398

Fakturering per anställd, tkr 131 128 1D6 101 96 83 85 71 68 62

Investeringar i maskiner

och fastigheter, Mkr 393 325 344 224 168 136 190 142 1S4 ^1?A

Löner och löneblkostnader, Mkr 1770 1560 1 368 1183 1036

Likvida medel, Mkr 821 954 640 604 598 496 511 351 340 473

Rörelsekapital, Mkr 1 874²) 1 917²) 1 759²) 1 580²) 1564 1 394 1283 1164 1118 1093

Summa obeskattade reserver, Mkr 918 886 835 795 730 667 639 618 566 533

Summa eget kapital, Mkr 1493 1 400 1 236 1217 1 D26 984 911 891 881 852

Balansomslutning, Mkr 7183 6374 5692 4988 42S4 3721 3460 3198 2 893 2 759

Antal aktieägare (ca) 75000 75 ODD 70000 55 000 50 000 46000 45000 45 000 43DOO 4DDDO

Uppglf:terna hämtade ur årsredovisningar från respektive ~r

') VId beräkning av utdelning per aktie har hAnsyn tagits till fondemissioner åren 1973, 197D och 1965 2) Inklusive kund- och växelfordringar av långfristig karaktär

Ordinarie bolagsstämma

hålles i Västerås fredagen den 15 mars kl 11.00 i Kristiansbergsskolans aula, Trastvägen 1. Aktie- ägarna erinras om bolagsordningens bestämmelse, att för rätt till deltagande i bolagsstämman fordras anmälan hos styrelsen. Anmälan skall ske senast tisdagen den12mars kl11.00 och bör vara skriftlig.

Aktieägarna uppmanas att snarast möjligt inregistrera sina aktier, vilket endast kan ske vid bolagets huvudkontor i Västerås. Sista registreringsdagen för årets bolagsstämma är den 12 mars kl 11.00.

Beslutad utdelning

tillhandahålles fr o m kl 13.00 den 15 mars mot kupong nr 1 på bolagets huvudkontor

i

Västerås och på samtliga affärsbanker i landet.

Aktieägare ombedes att underrätta Aktieregistret,

ASEA, 721 83 Västerås, om eventuella ändringar

av titel, namn och adress.

1973 i sammandrag

ASEA-gruppen

Beställningsingången steg med 52% till

7 670

Mkr

(1972: 5 030

Mkr).

Faktureringen uppgick till 5 249 Mkr (4 952 Mkr).

Orderstocken var vid årsskiftet ca ..n

000

Mkr

(6 300

Mkr).

]1;1V9Steringar i maskiner och fastigheter uppgick till

393

Mkr (325 Mkr).

(ikvida medel uppgick till

821

Mkr

(954

Mkr).

Arets vinst var

138

Mkr

(116

Mkr).

Moderbolaget

Beställningsingången steg med

31

Ofo till

2

504 Mkr

(1 915

Mkr).

Faktureringen uppgick till

2 020

Mkr

>ess Mkr).

Orderstocken var ca

2 700

Mkr.

westeringar i maskiner och 1astigheter uppgick till

141

Mkr

(115

Mkr) samt i aktier till

71

Mkr

(68

Mkr).

Likvida medel uppgick till

378

Mkr (479 Mkr).

Arets vinst var

123

Mkr

(102

Mkr).

Föreslagen utdelning är 4:50 kr per aktie, totalt

70,9

Mkr

(70,9

Mkr).

Medeltalet anställda var

17

607 (18 318),

varav

6 989 (7182)

tjänstemän och

10 618 (11136)

ALLMÄNNA SVENSKA ELEKTRISKA AKTIEBOLAGET

Arsredovisning o

1973

Innehåll

10 år i sammandrag 1973 l sammandrag 3 styrelsens årsredovisning

3 Elenergins plats i framtidens energiförsörjning 7 Förvaltningsberättelse

19 ASEA-gruppen. Resultaträkning 20 ASEA-gruppen. Balansräkning

22 Kommentar till ASEA-gruppens balansräkning 23 Moderbolaget. Resultaträkning

24 Moderbolaget. Balansräkning

26 Specifikation av moderbolagets aktieinnehav 28 Kommentar till moderbolagets balansräkning 30 Finansieringsanalys

32 Förslag till vinstdisposition 33 Revisionsberättelse

34 Jämförande data för större dotterbolag

36 ASEA-gruppens sammansättning (Översiktsschema) 39 Materialhanteringens ekonomi och teknik

ASEAs styrelse och företagsledning samt vissa företagschefer inom gruppen

ANVÄNDA FÖRKORTNINGAR

Myntsorter Fysikallska enheter

B s bo livares V volt

C r$ cruzelros VA voltampare

D kr danska kronor W watt ,

DM tyska mark r/min varv per minut

Ors drakmer Esc escudos F franska francs FB belgiska francs Fl floriner kr svenska kronor Lit lire

Mal$ Malaysiadollar Prefix

m k finska mark

N kr norska kronor k kilo- tusen

Pta s pesetas M mega- miTJoner

Pes pesos

R rand

Rs rupees

s

scflilling S$ Singaporedollar Sir schweizerfrancs

övre bilden: Två gasturbinkraftverk från STAL-LAVAL Turbin på 43 MW vardera har installerats vid Oskarshamns kärnkraftverk för att dels tillgodose verkets reservkraftbehov och dels producera spetskraft. (Foto: Lennart Jansson) Nedre bilden t v: Turbingenerator på 507 MVA för Ringhals kärnkraftverk uppmonterad för prov. (Foto: Arvid Bengtsson)

2

Nedre bilden t h: En ny typ av tyristorventil, för 125 MW och 125 kV, har installerats i Konti-skan-överföringens

strömriktarstation i Vester Hassing i Danmark som ersättare för en av jonventilerna. Erfarenheterna från driften av ventilen utnyttjas i den likströmsöverföring mellan Danmark och Norge som är under byggnad. (Foto: Arvid Bengtsson)

styrelsens årsredovisning för år 1973

Bolagets 91 :a räkenskapsår

Elenergins plats i framtidens energiförsörjning

Oljeförsörjningen i världen har under den senaste tiden av många upplevts som krisartad. Det aktuella

•;;qet bör dock mindre beskrivas som en verklig olje-

- •1

st än som en politiskt betingad leveranskris. Efter- som de kända oljefyndigheterna är koncentrerade till några få oljarika områden finns risk för att den nu aktuella krisen kan komma att upprepas.

- , l ett vidare perspektiv finns inte skäl att se pessi-

o~istiskt

på den framtida tillgången av energiråvaror.

Någon utpräglad brist på olja är inte att vänta inom de allra närmaste årtiondena. Nya energikällor, som

t

ex kärnkraften, blir allt viktigare och gamla energi-

råvaror som kol kommer att på nytt få stor betydelse.

Energi är en förutsättning för så gott som alla faser av det moderna samhällslivet. Utan rimlig tillgång på energi kan vi inte behålla, än mindre öka vår nuva- rande levnadsstandard. Energi har hittills varit billig - den har relativt sett minskat i pris under det senaste årtiondet. Detta gäller både primära energiformer, t ex olja, kol och naturgas, och sekundära former som värme, elkraft m m. Den nuvarande oljeleveranskrisen får troligen som bestående resultat att energi blir betydligt dyrare. Detta ger i sin tur incitament till att spara energi, att utveckla energisnålare industriella processer och att påskynda prospekteringen efter nya

fyndigheter av fossila bränslen. Härtill kommer att till- lämpningar av känd teknologi, vilka inte varit ekono- miska med hittillsvarande oljepriser, kan bli väl lön- samma vid en högre prisnivå. Hit hör exempelvis syntetisk bensin ur

kol~

Slutligen får man, åtminstone på längre sikt, räkna med nya energikällor.

Bland d e p r i m ä r a e n e r g i

f

o r m e r n a är i dag olja flerstädes dominerande. Kärnkraften är urider stark utveckling och kolet, vars betydelse hit- tills relativt minskat, blir ett viktigt komplement till och i många fall en ersättare för oljan, Vattenkraften kom- mer i absoluta tal att växa men på grund av den begränsade tillgången relativt sett att minska i bety- ' delse. Dess karaktär kommer att förskjutas från bas- kraft till toppkraft i och med att kärnkraften tar över mer och mer av baskraftgenererlngen.

Även bland d e s e k u n d ä r a e n e r g i f o r-

m e r n a dominerar idag olika raffinerade oljepro-

dukter. Dessa svarar i Sverige för uppskattningsvis

65% av den nyttiggjorda energin. Elenergin är den

därnäst viktigaste sekundära energiformen med i runt

tal 25% av den nyttiggjorda energin. Dess andel har

vuxit snabbare än oljeprodukternas och kommer tro-

ligen att öka ännu snabbare.

Elenergins karakteristika

Bland de sekundära energiformerna intar elenergin en särställning genom sin flexibilitet: den kan med hög verkningsgrad omvandlas till ljus, värme eller mekaniskt arbete, den kan med små förluster trans- porteras i stora och små mängder över praktiskt sett godtyckliga avstånd. Miljömässigt är den helt ren.

En av de största fördelarna med elenergi är att den kan genereras på ett mycket flexibelt sätt. l ett v ä l balanserat storkraftnät i stil med det svenska- som också betjänar det internordiska kraftutbytet - kan i viss utsträckning alternativa primära energiråvaror användas. Ett dominerande beroende av olja som energikälla kan undvikas samtidigt som fluktuationer i tillgång och efterfrågan kan utnyttjas för optimal generering. Detta är ett tungt vägande skäl för en vidgad användning av elenergi.

l de flesta av ASEA-gruppens marknadsländer får man räkna med en period av knapphet på primär- energi och överallt och för överskådlig framtid med dyrare energi. Detta gäller vare sig mönstret för energiförsörjningen blir en forcerad kärnkraftutbygg- nad, ökad användning av kol eller något annat alter- nativ för primärenergins alstring.

Elenergins användning

Industrin är i de flesta länder den största förbruka- ren av energi, i Sverige ca 50% av den nyttiggjorda energin, härav omkring en tredjedel i form av elenergi.

Prisrelationerna mellan el och olja kommer att locka till ökad andel el. Energisnålare processer kommer att kräva el för styrning och drift, likaså t ex värme- sparande ventilations- och luftkonditioneringsanord- ningar och andra installationer för tillvaratagande av förlustvärme inom industrin. Dyrare energi kommer även att göra det viktigare att öka effektiviteten vid energiutnyttjandet i industriella processer. Härigeno!J\

kan förlusterna, främst i form av spillvärme, minska ; Värdering av kostnaderna för framtida förlustenergier i

t

ex elektriska maskiner och apparater sker idag endast för stora enheter. Denna gräns kommer tro- iigen att förskjutas nedåt.

Ett av de stora användningsområdena för energi

uppvärmning av bostäder och andra lokaler. Det tar

35% av den totala energiförbrukningen (till hushåll

o. ch handel går drygt 40 %). Under senare år har fjärr-

och elvärme kraftigt byggts ut. Fjärrvärmen höjer

totalverkningsgraden och ökar väsentligt möjlighe-

terna att reducera luftföroreningarn!!.

t kraftvärmeverk kan både elkraft och hetvatten för fjärrvärmedistribution samtidigt genereras. Häri- genom kan bränslets värmeinnehåll utnyttjas till mel- lan 80 och 90 %. Jämfört med enbart el generering i ett värmekraftverk av kondenstyp erhålles alltså drygt dubbelt så mycket nyttig energi ur samma mängd bränsle. Kylvattenutsläppet elimineras dessutom så gott som helt. Denna kombination av el- och fjärr- värmegenerering är än så länge dock riktigt lönsam endast i större tätorter. En kraftig expansion är att förutse. Den höga verkningsgraden förutsätter dock

..,~mtidlga

behov av elenergi och värmeenergi, vilket

! _

)llmänhet ej innebär någon större begränsning.

Mottrycksverk, som genererar elkraft och process- ånga för cellulosaindustrin, har liknande fördelaktiga egenskaper som kraftvärmeverken.

Elektrisk uppvärmning av bostäder kommer sanno- .__.<t att öka i framtiden. Prisutvecklingen på olja hittills

antyder att utbyggnadstakten för elvärmekan öka väsentligt. En teknik, som kan komma att spela en viktig roll i framtidens bostadsuppvärmning, är s k värmepumpar. Den medger en dramatisk sänkning av elenergiförbrukningen för samma värmebehov. Priset för idag tillgängliga värmepumpar är dock för högt

för att medge en allmän användning. Med högre olje- priser än vi haft och en viss vidareutveckling av dagens teknik kommer värmepumpen att bli eko- nomiskt slagkraftig.

ASEAs roll

De konkreta uppgifterna för ASEA-gruppen i en marknad kännetecknad av dyrare och knappare energi blir främst

a t t fortsätta utveckla och finslipa tekniken för gene- rering, överföring och distribution av elenergl

a

t

t utveckla styr- och kontrollsystem för industriella processer, miljö- och komfortanläggningar, ny- eller omkonstruerade för bättre hushållning med energin a t t för konstruktioner o·ch anläggningar utarbeta nya eller modifierade lösningar som ger optimal avvägning mellan å ena sidan material- och framställnings- kostnad, å andra sidan hushållningen med energi.

Kraftvärmeverken ger mycket god bränsleekonoml. Mellan 80 och 90% av bränslets värmeinnehåll utnyttjas. Produktionen av elkraft och hetvatten är inte bunden till viss energiråvara. Kol, olja eller annat bränsle kan användas.

Bilden visar kraftvärmeverket l Västerås. (Foto: Lennart Olsson)

Till det högeffektlaboratorium som Hydro-Qu~bec Institute of Research bygger utanför Montreal levererar ASEA sex enfastransformatorer för kortslutningsprov. Kopplade till 735 kV-nätet i två påral!el!a trefasgrupper kan de momentant ge en effekt av 7200 MVA.

Varje transformator väger 304 ton - ett av de tyngsta lyft som förekommit l Montreals hamn. (Foto: Graetz)

Förvaltningsberättelse

Under åren 1971-73 har ASEA-gruppens företag investerat mer än 1000 miljoner kronor i maskiner och fastigheter. Mer än 500 miljoner kronor har samtidigt

~~~ts

ned i tekniskt utvecklingsarbete. Därutöver har __ Alppens resultaträkning belastats med avsevärda

Introduktionskostnader inom nya produktområden, i första hand reaktorer, turbiner och generatorer för kärnkraftverk samt elektronik och elektronikkompo-

.. -enter,

t

ex integrerade kretsar. Dessa insatser för att

...Jtveckla ASEAs teknik och bygga ut produktions- apparaten har gjort ASEA-gruppen väl rustad att be- tjäna sina kunder världen över. Den senaste utveck- lingen på energiförsörjningsområdet understryker värdet av dessa satsningar.

översikt över ASEA-gruppens utveckling under 1973 Internationellt sett präglades den ekonomiska utvecklingen under 1973 av en högkonjunktur med betydande prisstegringar, framför allt på råvaruom- rådet. Ränteläget var allmänt sett högt. Högkonjunk- turen i industriländerna kan sägas ha överträffat tidigare konjunkturtoppar under efterkrigstiden med undantag endast av Koreaboomen 1950- 51. Världs-

~-'\ndeln

ökade i volym med ca 15·%, vilket är en av

_J ^snabbaste uppgångarna under efterkrigstiden.

Mot slutet av året dämpades dock konjunkturen fler- städes. l USA visade orderingången till industrin en .. yikande tendens och industriproduktionens öknings-

kl avtog, samtidigt som konsumentprisernas tilltog.

· En i stort sett likartad bild visade utvecklingen i många stora industriländer.

Dämpningen av den internationella konjunkturen under årets senare del förstärktes av den osäkerhet som den s k oljekrisen medförde.

Den svenska ekonomin, som under 1972 kom in l ett högkonjunkturskede senare än flertalet industri- länder, karakteriserades under året främst av den stimulans som kom från utlandet. Till skillnad från förhållandena flerstädes i världen var ränteläget lågt.

Orderingången till den svenska industrin ökade starkt från utlandet. Industriproduktion och export steg kraftigt. Till följd av att konsumtionen steg mindre än väntat och bostadsbyggandets volym sjönk, uppvisade nationalprodukten en begränsad stegring.

Det ä r t redje året i rad som Sverige visar den lägsta tillväxttakten bland OECD-Iänderna.

Ar 1973 präglades av en fortsatt oro på den inter- nationella valutamarknaden. Dollarn, som vid årets ingång noterades l 4:75 kr, sjönk under sommaren till ett lägsta värde på omkring 4 :- kr. Under senare delen av året återhämtades större delen av denna nedgång. Pundets ställning fortsatte under året att försvagas. Flertalet västeuropeiska valutor revalvera- des i februari gentemot dollarn, _ den svenska kronan i mindre omfattning än övriga. Kursförändringarna under året har inte försvagat den internationella konkurrenskraften hos ASEA-gruppens produkter.

Beställningsingången på investeringsvaror sker som regel under en konjunkturuppgångs senare del.

Konjunkturens förändringar återspeglas därför hos ASEA med en viss tidsförskjutning. Beställnings- ingången till ASEA-gruppens företag steg från kunder i Sverige med 21 -% och från kunder i utlandet med 97(J/o. Totalt uppgick beställningarna till 7 670 Mkr (5 030), en ökning med 52

4lfo.

Beställningar exklusive kärnkraftutrustning ökade med drygt 30 °/o till 6 030 Mkr.

Den internationella konjunkturuppgången medförde en betydande ökning av moderbolagets export- beställningar, medan tillväxttakten i den inhemska efterfrågan var måttlig. Totalt ökade beställnings- ingången med 31

4lfo

till 2 504 Mkr. Beställningarna från utlandet steg med 69% till 1131 Mkr, medan de svenska beställningarna ökade med 10% till1373 Mkr.

AB Dahrentråd, Nossebro, som tillverkar lindnings- tråd , förvärvades för 22 Mkr och AB Figeholms Bruk, som tillverkar isolermaterialet presspan, för 0,6 Mkr.

Utbyggnaden av den internationella försäljnings- organisationen har fortsatt. Nya försäljningsbolag har

startat~

i Iran, Malaysia och Venezuela. Ett nytt försäljningsbolag, ASEA AIS, bildades i Norge som dotterbolag till ASEA-PER KURE A!S, som skall fort- sätta sin hittillsvarande tillverkning av främst trans- formatorer. Under året förvärvades 49% av aktierna i ett nybildat försäljningsbolag i Sydafrika, ASEA Reunert (Pty) Ltd, Johannesburg. Nya kontorsbygg- nader har tagits i bruk eller är under uppförande i Finland, Portugal, Spanien och Österrike.

ASEA sålde under året sitt minoritetsintresse i

Kone Oy, Helsingfors. STAL-LAVAL Turbin AB sålde

sitt aktieinnehav i STAL Refrigeration AB till tidigare

minoritetsägaren Alfa-Laval AB.

·

'

'

Il

r

~

;,

l!

'l

l !!

..

"

;

!

Beställningar och leveranser

Kraftutrustning

ASEA-gruppens beställningar på kraftutrustning ökade väsentligt under 1973.

Beställningarna till moderbolaget från marknaderna utanför Sverige ökade kraftigt och svarade för ungefär 40% av bolagets totala beställningar av kraftutrust- ning. l Sverige, där beställningarna på elutrustningar för kärnkraftverk var väsentligt mindre 1973 än före- gående år, fortsatte beställningarna av konventio- nell kraftutrustning att öka.

E:~ktrisitetsvesen, '

NVE. skagerack-överföringen får till en början en effekt av 500 MW.

l USA beställdes den första av en serie på tre 3-fastransformatorer om 500 MVA för spänningen 765 kV av American Electric Power Service Corpora- tion, Virginia.

AB ASEA-ATOM fick order från det finska konsortiet Teollisuuden Voima Oy (TVO) på en komplett leverans av ett kärnkraftverk på 660 MW, som skall uppföras på ön Olkiluoto utanför Finlands västkust.

STAL-LAVAL Turbin skall leverera ångturbinen.

Ytterligare beställningar på kraftutrustning från USA omfattade bl a beställningar från Commonwealth Edison Company, Chicago, på sju enfastransforma- torer på 370 MVA, 765 kV, och från Public Service Electric & Gas Company of New Jersey på sex transformatorer.

Den order som AB ASEA LME AUTOMATION erh( ) under 1972 från AB Kärnkraftutbildning på en avan- cerad kärnkraftsimulator utvidgades under 1973.

Utbildningsutrustningen, som är den första i sitt slag Från Forsmarks Kraftgrupp AB erhölls beställning

på reaktorn och hjälpsystemen för andra aggregatet, Forsmark 2. ASEA-ATOM svarar också för bränsle- härden.

i Europa, innehåller en exakt kopia av kontroll- ) rummet i ett kärnkraftverk med kokarreaktor. Den

^{1 1}

Moderbolaget erhöll beställning på den elektriska utrustningen till de två strömriktarstationerna för kraftöverföringen med högspänd likström mellan Norge och Danmark. Beställare är Det Jysk-Fynske Elsamarbejde, ELSAM, och Norges Vassdrags- og

tilläggsutrustning som beställts 1973 medger simu- lering av driften vid kärnkraftverk med tryckvatten- reaktorer.

l Saudi-Arabien erhöll ASEA en order från Ministry of Water and Agriculture på en dieselelektrisk kraft- station 4X 1000 kVA och AB Liljeholmens Kabelfabrik en beställning på 68 km kabel för 33 kV.

AktlekapltalfiSrindringar under året (Nyemissionerna till pari om ej annat sägs)

AB Hägglund & Söner, örnsköldsvik, från 15,0 Mkr till 25,0 Mkr genom nyemission

8,0 milj. mk genom nyemission ASEA Electrlc Ltd., Dublin, från 0,005 milj. ~till 0,03 milj.~ genom fondemission

österrelchische ASEA Elektrizitätsges.

mbH, Wien, från 4,0 milj. S ti1110,0 milj. S genom nyemission

ASEA {Phillppines) lnc., Manila, från 0,65 milj. PhilPas till 0,9 milj. PhiiPes

genom fondemission

l

8

Kafak AB, Sundsvall, från 0,3 Mkr till 3,0 Mkr genom nyemission

LEPPER-DOMINIT Transformatoren GmbH, Bad Honnef, från 17,0 milj. DM till 20,0 milj. DM genom nyemission

ASEA Electric Pty, Ltd., Melbourne, från 4,0 mil]. A$ till 5,0 milj. A$ genom nyemission till en kurs av 150%

ASEA lndustries Limited, Varennes, från 5,0 milj. Can$ till 6,0 milj. Can$

genom nyemisslon

Oy ASEA Ab från 5,0 mil]. mk till

ASEA Electrica Lda., Lissabon, från 5,0 milj. Esc till 20,0 milj. Esc genom nyemission

Campania ASEA Argentina S.A.I.C., Buenos Aires, från 0,35 mil]. ArgPes till 0,5 milj. ArgPes genom fondemission

ASEA lndustrial S.A., Säo Paulo, från 2,0 milj. Cr$ till 6,0 milj. Cr$ genom nyemission

Dessutom har under året följande bolag blidats eller förvärvats:

AB Dahrentråd, Nossebro, genom att AB Elektrokoppar, Helslngborg, från utomstående förvärvat samtliga aktier.

Aktiekapitalet uppgår till 1,9 Mkr.

AB Figeholms Bruk genom förvärv från utomstående av samtliga aktier. Aktie- kapitalet uppgår till 1 ,O Mkr.

ASEA AIS, Oslo, har nybildats med ett aktiekapital av 10,0 milj. Nkr.

ASEA Venezuela S.A., Caracas, nybildat med aktiekapital 1 ,O milj. Bs, varav inbetalats 0,2 milj. Bs

ASEA IRAN Co., Teheran, nybildat med aktiekapital 8,0 milj. Rials, varav inbetalats 2,8 milJ. Rials. ASEAs andel är 60/J/o.

ASEA Sdn Bhd, Kuala Lumpur, nybildat med aktiekapital 0,5 milj. Mal$

ASEA-SKANDIA Oy, Helsingfors, från 6,0 milj, mk till 7,5 milj. mk genom nyemission

Oy STAL-LAVAL Ab, Helsingfors, från 0,2 milj. mk till 0,3 milj. mk genom nyemission

Aktiekapitalet i Campania ASEA del Peru S.A., har nedsatts från 2,012 milj.

Sales till 1 ,O milj. Sales.

Campania ASEA del Uruguay S.A.

har likviderats. Tidigare aktiekapital 0,03 milj. UrugPes

Oy ASEA-ATOM Ab, Helsingfors, nybildat av AB ASEA-ATOM med aktiekapital 0,01 milJ. mk

Lumatic Belysnings A/S, Köpenhamn, genom att Järnkonst AB, Landskrona, från utomstående förvärvat ytterligare 40 ¹¹/o av aktiestocken. Innehavet uppgår därmed till 99%. Aktiekapitalet är 0,075 milj. Dkr.

l »

Viktiga andragångsbeställningar erhölls i Holland och Österrike. l Holland gällde beställningen ett

kondensatorbatteri på 50 MVA, 150 kV, i Österrike en gasturbin på 70 MW.

Under året fick STAL-LAVAL Turbin beställning från Statens Vattenfallsverk på fyra gasturbiner med en sammanlagd effekt av 220 MW.

Bland Intressanta leveranser under året märks:

• Malmö kommun tog i drift ett fjärrvärmeverk. AB Electro-lnvestvar huvudleverantörföranläggningen.

• En synkronkompensator på 160 MVA, 900 r/ min till Manitoba Hydro i Kanada. Den har placerats l södra terminalen av överföringen med högspänd likström från Nelson River.

• Två vattenkraftgeneratorer på 225 MVA, 128 r/ min, som köpts av Comisi6n Federal de Electricidad i

1 ·-

1 ^Mexico.

~-4

Två vattenkraftgeneratorer på 42,5 MVA, 115 r/ min, som levererats till China National Technical Import Corporation i Peking.

• En trefastransformator på 945 MVA, 345 kV, till Northeast Utilitles Company, USA, för Millstona kärnkraftverk.

Industriutrustning

ASEA-gruppens orderingång på industriutrust- ningar, som täcker ett brett område från tunga QUINTUS®-pressar och stora ugnar till avancerad processkontroll, ökade avsevärt under 1973. Liksom tidigare svarade moderbolaget för största andelen

-'!

detta produktområde.

- 1

Det allmänt förbättrade ekonomiska läget i världen under året speglades i att moderbolagets beställ- ningar utanför Sverige ökade med 82 %. Totalt kom

12r---~

10r-- --- -- - - -

6 4

2

o

1964 65 66 . 67 68 69 70 71 72 73 Arlig stegring av produktionsfaktorernas anskaffningspriser f moderbolaget

61 % av beställningarna på industriutrustning från exportmarknaderna.

ASEA noterade många stora exportorder från stålverk och gjuterier. Sålunda beställde British Steel Corporation en 70-tons ASEA-SKF skänkugn för sin anläggning i Clydesdale.

Fjorton ASEA PRESSPOUR·ugnar beställdes till den stora lastbilsfabrik, som är under uppförande vid Kama-floden

i

Sovjetunionen.

Likaledes har V/0 Stankoimport i Sovjetunionen beställt åtta QUIN_TUS®-pressar för plåtformning.

Två av dem har en presskraft av 60 000 ton, de övriga av 10 000 ton vardera.

GRÄNGEs ESSEM AB beställde ett komplett system för datainsamling och kontroll av ugnar för fram- ställning av aluminium. ASEA LME AUTOMATION tillhandahåller datorsystemet. Ett realtidsdatorsystem för produktionskontroll och orderbehandling köptes av Lahtis Glasbruk i Finland.

En stor beställning på elektrisk utrustning för grov- plåtvalsverk erhölls från Rautaruukki Oy i Finland.

Den första större ordern på valsverksutrustning i Osttyskland ingick från det statliga Elektrotechnik Export-Import. l Spanien innefattade beställningarna ett integrerat vågsystem från ENSIDESA för charge- ring av masugn och skänktraverser för ett stålverk.

l Grekland erhölls order för ett stålverk innefattande ljusbågsugnar, traverser, drivutrustning för ett varm- bandvalsverk samt en transformatorstation.

Ett antal betydelsefulla beställningar på industri- utrustning kom från cellulosaindustrin, bl a driv- och kontrollutrustningen för en ny pappersmaskin, den största i världen, i ett pappersbruk, som byggs av Obbola Linerboard AB nära Umeå.

Genom Electro-lnvest erhölls beställningar på

Mkr

800,---~---.

Bokfört värde Marknadsvärde

71 72 73 1970 71 72 73

ASEA-gruppens innehav av börsnoterade svenska och utländska aktier

QUINTUS®-press för plåtformning med en presskraft av 60 000 ton levererad till stankolm port, Sovjetunionen.

(Foto: Lennan Olsson)

utrustningar till en ny utvecklingsetapp vid Hylte Bruks AB. Två PAPERMAC-system för kontroll av yt- vikt och fukthalt hos pappersbanan beställdes av AB Statens skogsindustrier (ASSI).

Till de intressantare leveranserna hör:

• Elektrisk utrustning för ett kulsinterverk vid LKABs gruvor i Kiruna

• En ASEA-SKF skänkugn för A<;:os Finos Piratinis stålverk i Porto Alegre, Brasilien.

• Stahlwerke Peine-Salzgitter AG, Västtyskland och Vöest-Aipine AG, Österrike, driv- och kontroll- utrustningar för glättvalsverk baserade på ASEAs system COMBIMATIC och COMBITROL.

• The Ministry of Electricity and Water i Kuwait tog i bruk driv- och manöverutrustning för vatten- verk och pumpstationer.

-, En QUINTUS®-press för extrusion av kopparklätt aluminium levererades till National- standard Company Ltd, Skottland.

Transportutrustning

Även beställningsingången på transportutrustning var under året livligare än 1972. Detta gäller såväl moderbolaget som STAL-LAVAL Turbin och

AB Hägglund & Söner. Orderingången i Sverige steg väsentligt men huvudparten av ökningen kom på den utländska marknaden.

Statens Järnvägar beställde 30 tyristorlok. Tio av dessa hör till ASEAs typ Re 2, medan de återstående tillhör typ Re 4. De senare innehåller nyheter beträf- fande tyristorerna, elektroniken, strömriktarna och

'ransformatorerna. Hittills har SJ beställt 150 lok av

·Re-typ.

l

l Australien har Melbourne Metropolitan Tramways Board beställt 100 spårvagnar, till vilka ASEA och det . australiensiska dotterbolaget skall leverera den 'alektriska utrustningen.

De schweiziska förbundsjärnvägarna, SBB-CFF,

har beställt ett omfattande vagnförhalningssystem till godsbangården i Muttenz nära Basel.

ASEAs första order på elektriskt framdrivnings- maskineri för ett

oljeborrning~fartyg

erhölls från Taiwan Shipbuilding Corporation.

STAL-LAVAL Turbin upprätthöll sin ställning som världens ledande tillverkare av fartygsturbiner genom att erhålla order på 50 marina drivutrustningar av typ AP med en sammanlagd effekt av 1500 MW. Bolaget fick bl a en order på en drivutrustning av typ AP med en effekt av 33 MW för en gastanker, som skall byggas av Compagnie Maritime Beige S.A. i Antwer- pen. Fartyget är det första turbindrivna fartyg som beställts i Belgien i modern tid.

Hägglund & Söners beställningar på däckskranar ökade avsevärt under året, bl a·till följd av sto ra order från Grekland.

Under året levererade ASEA 13 tyristorlok typ Re 2 till SJ och 53 tunnelbanevagnar till AB Storstockholms Lokaltrafik.

Till viktigare leveranser utanför Sverige hör sex tyristorlok typ Rh 1043 med elektrisk broms åt öBB, de österrikiska förbundsjärnvägarna.

standardprodukter och halvfabrikat Den uppåtgående trenden i efterfrågan på standardprodukter och halvfabrikat under 1972 för- stärktes under 1973. En särskilt stark .efterfrågan gjorde sig gällande för sådana standardprodukter som motorer och apparater, vilka levereras av moder- bolaget och vissa dotterbolag. Moderbolagets export- försäljning av standardprodukter har under senare år ökat kraftigt. Exportandelen uppgick 1973 till 50 % .

ASEA har under året som första företag på världs- marknaden introducerat EXCONAL®, varumärket för kopparklädda aluminiumledare, framställda med hög- trycksteknik i den nya fabriken i Robertsfors.

AB ASEA-SKANDIA och dess nordiska dotterbolag ,

ASEA-gruppens fakturerade försälJning fördelad på olika marknacter (Belopp

i

Mkr)

1973 1972 1971 1970 1969 1968 1967 1966 Västeuropa (exkl. Sverige) 1 812 1 508 1 371 1 075 814 700 607 479

Östeuropa 150 128 119 89 102 66 68 61

Nordamerika 238 253 152 112 171 190 137 111

Latinamerika 188 157 108 107 89 73 55 73

Australien, Nya Zeeland 107 89 103 84 74 79 96 133

Asien 161 99 101 110 70 85 104 50

Afrika 69 66 56 34 22 25 62 81

Summa 2725 2 300 2 010 1 611 1 342 1 218 1129 988

Sverige 2 524 2 652 1 991 2 079 1 991 1 510 1 636 1 459

Totalt 5249 4952 4001 3690 3333 2728 2 765 2447

l~ l

som arbetar i installationsmaterial- och hushålls- maskinbranschen, sålde för 761 Mkr jämfört med 668 Mkr ett år tidigare. Den konjunkturuppgång, som

inträffade under året, har endast i begränsad om- fattning kommit elgrosshandeln till del. Bolaget har

dock väl hävdat sin marknadsposition såväl i Sverige som i övriga Norden.

Efterfrågan hos Liljaholmens Kabelfabrik på kabel och ledningar var på den svenska marknaden till en början dämpad men steg avsevärt under årets senare del. Efterfrågan i utlandet var god. Marknadsbilden för kondensatorer har varit ungefär likartad den för kabel och ledningar.

Även marknadsläget för AB Järnkonsts produkter förbättrades kraftigt såväl i Sverige som på de vikti- gaste exportmarknaderna i de nordiska länderna.

Beställningarna steg väsentligt. En gynnsam mark- nadsutveckling noterades också för CEWE-SELFA AB.

De tillverkande utiandsbolagen

l ASEA-PER KURE A/S, Oslo, präglades utveck- lingen av att verksamheten på kraftområdet i Norge liksom under 1972 låg · på en låg nivå. Till följd av ett par individuella stora order steg orderstocken.

Faktureringen sjönk kraftigt, vilket till större delen är att hänföra till överlåtelsen av verksamhet på

ASEA AIS.

Även för LEPPER-DOMINIT Transformatoren GmbH, Bad Honnef, kännetecknades marknaden av låg efter- frågan och låga priser till följd av stark konkurrens.

l Australien var efterfrågan från såväl industri- som kraftområdena svag under första delen av året. Mot slutet av året ökade dock industrins efterfrågan på investeringsvaror. Den totala beställningsingången i ASEA Electric (Aust.) Pty, Ltd., Lilydale, steg inte

Mkr 420

J

l ^~ v

/_

360

300

240

/

/ ... v

" ^/

180

120

Ol

l l i l l l l

1964 65 66 67 68 69 70 71 72 73

AsEA-gruppens investeringar i maskiner och fastigheter

12

oväsentligt främst tack vare den stora ordern på spår- vagnar till Melbourne. Faktureringen var oförändrad.

Även i Brasilien var efterfrågan svag under första delen av året men förbättrades därefter. Orderstocken hos ASEA Eletrlca S.A., Säo Paulo, sjönk något.

l Spanien var efterfrågan på motorer för andra året i följd utomordentligt livlig till följd av den utpräglade högkonjunkturen. På grund av att tillverkningen i Sabadell flyttades till den utvidgade fabriken i San Qulrico blev faktureringen för ASEA-CES S.A. något lägre, 50;4 Mkr (51 ,3). Orderstocken steg kraftigt.

Beställningsingång och produktion vid ASEA s.a., ""' Persan; (Paris), steg kraftigt. Faktureringen ökade .JJ från 48,7 till 63,5 Mkr:

ASEA lndustries Limited, Varennes, (Montreal), som Inledde sin verksamhet under 1972, noterade

order från nya kunder såväl på den inhemska ~ marknaden som i utlandet. Orderingången var dock J

totalt sett l äg re.

l Campafira ASEA de Mexico S.A., Mexico City, steg orderingång och orderstock. Faktureringen ökade från 10,7 Mkr till 14,3 Mkr.

Produktion och investeringar

Investeringsverksamheten har varit livlig. l maski- ner och fastigheter har investeringarna under de senaste fem åren utvecklats sålunda

(i

Mkr):

ASEA-g ru p pen Moderbolaget

1969 168 67

1970 224 64

1971 344 92

1972

3~5

115

1973 393 141 Inom moderbolaget flyttade Reläsektorn under

! :_)

hösten in i den nyuppförda fastigheten på

Finnslätten~

området i Västerås. Huvuddelen av den 12 500 kvad- ratmeter stora enplansbyggnaden består av ett

1.8

v

j~

^'\

/ --

" ^{~ /}

' _' ^/

1.6

1.4

1.2

1.0

ol l

1964 65 66 67 68 69 70 71 72 73

Kapitalomsättningens hastighet inom moderbolaget uttryckt såsom fakturerad försäljning dividerad med arbetande kapital

"arbetstandskap" för samttiga kontors-, monterings- och provningsavdelningar.

En ny produktverkstad för medelstora maskiner inrättades i befintliga lokaler

i

Västerås och tas i drift under våren 1974. l Ludvika togs en ny monteringshall för stora krafttransformatorer i bruk och arbetet på en integrerad verkstad för tillverkning av lindnings- kopplare för krafttransformatorer påbörjades.

Nya serviceverkstäder i Malmö, Göteborg och Sundsvall, liksom en tillbyggnad av serviceverkstaden i Luleå, färdigställdes. Ett nytt kontor för Bergslags- _regionen är under uppförande på Finnslätten-

~ )mrådet i Västerås.

- Vid STAL-LAVAL Turbin uppförs på det nya indus- triområdet i Finspång en ny verkstadsbyggnad för kraftverks- och gasturbiner. Verkstäderna beräknas -

~as

l drift under första hälften av 1974. Företaget på- l_. A>örjade också en utbyggnad av skovelverkstaden i

Ludvika.

i

Vid Surahammars Bruk färdigställdes en ny mas- ugn i Spännarhyttan, som avses leverera flytande tackjärn till det likaledes nyuppförda stålverket i Sura-

hammar, s6m skall tas i drift under våren 1974.

Vid Elaktrokoppar beräknas en anläggning för kon- tinuerlig gjutning och valsning av kopparvalstråd komma i gång vid mitten av 1974.

ASEA-HAFO AB har en ny fabrik för produktion av högintegrerade kretsar under uppförande i Järfälla, vilken beräknas vara färdigställd undervåren 1974.

HaggiLind

&

Söner har traffat ett samarbetsavtal med ÖY Wiima AB, Helsingfors, avseende tillverkning

~ah

märknadsföring av busskarosserier för den

~ ^{_ .} .ivenska marknaden. Tillverkningen kommer att ske i Finland, delvis med komponente:r från Hägglunds, som successivt avvecklar sin b'usstillverkning.

')Il kr

--2000 j .---'--"---~"'--'---,

Löner och lönebikostnader inom moderbolaget (mörkare staplar) och _~ruppen

Från verksamheten vid de tillverkande bolagen i utlandet kan nämnas att ASEA-CES färdigställt nya anläggningar för kontor, lager och verkstäder för lik- strömsmaskiner och stora växelströmsmaskiner.

Dessa är belägna i San Quirico de Tarrasa. LEPPER- DOMINIT har installerat utrustning för högspännings- prov och färdigställt en ny monteringshall i Bad

Honnef.

Användningen av n· umeriskt styrda produktions- maskiner inom ASEA-gruppen fortsätter att öka i snabb takt, vilket bidrar till minskade genomloppstider

i verkstäderna och höjd produktivitet. Under 1973 beställde moderbolaget ett trettiotal numeriskt styrda maskiner. Totalt beställdes maskiner till ett belopp av ca 125 Mkr. 65 % av moderbolagets maskinpark är yngre än tio år. Frågor om arbetarskydd och arbets- miljö har liksom hittills intagit en central ställning i

rationaliseringsarbetet.

Personal

Tillgången på arbetskraft, som i Sverige förbättra- des väsentligt under 1972, var god under huvuddelen av 1973. Efterfrågan ökade under hösten.

Antalet anställda i ASEA-gruppen var i stort sett oförändrat och uppgick vid årsskiftet till 39154 (38 651) varav 16 272 (16 115) var tjänstemän och

22 882 (22

536)

arbetare. Antalet anställda

i

utlandet var vid utgången av året 6 870 (6 040). l det stora fler- talet företag inom ASEA-gruppen sjönk omsättningen av såväl tjänstemän som arbetare. l moderbolaget var omsättningen av arbetare 14,2 % , vilket är den lägsta siffran på fjorton år. Omsättningen bland tjänstemän

var knappt 7 %.

Inom moderbolaget minskade skiftarbetets andel av ordinarie arbetstid något. Den sedan flera år fort- gående ökningen av sjukfrånvaron avbröts under året.

Antalet yrkesskador minskade betydligt. Frånvaro till följd av yrkesskador motsvarade knappt 0,4% av det totala antalet arbetade timmar i verkstäderna. Den medicinska personalvården har i allt större utsträck- ning inriktats på förebyggande hälsovård, inte minst inom ergo,nomiområdet.

Arbetstiden l verkstäderna förkortades från 41 till 40 timmar per vecka.

Inom moderbolaget liksom inom flera andra fÖretag inom. ASEA-gruppen har utbildningsverksamheten · varit omfattande. En ny form av vidareutbildning av nyutexaminerade gymnasieingenjörer har införts vid moderbolaget. Utbildningstiden, som är ett år, för- delas på en praktisk del i verkstäderna och en teoretisk del som bedrivs på fritid. Intresset för in-.

dustriskolan i Västerås har avsevärt ökat, vilket lett tHI

att en extrakurs startades under året. Totalt sett an-

togs 233 elever vid indu striskolan mot 128 föregående

Nedre bilderna: Motorer och strömriktare för reversibelt kallvalsverk hos Huta Lenins, Polen.

Motordata: 2 x 1290 kW, 450-850 r/min för valsparen, 2X 1100 kW, 390-1170 r/min för vardera av

de två hasplarna. Motorkopplingarna är försedda med skivbromsar.

Ovre bilden: ASEA ljusbågsugn med 60 ton nominell kapacitet hos Firth Brown Ltd., Sheffield. Ugnen används enbart för framställning av råstål och arbetar enligt duplexprincipen tillsammans med en 70 ton ASEA-SKF skänkugn för raffinering och vakuumbehandling av stålet.

l ASEA-Ieveransen ingår ugnstransformator och fem traverskranar för 1 0-150 ton lyftkraft.

..

l

år. Vid slutet av året var 435 ungdomar !Jnder utbild- ning vid skolan. Inom moderbolaget har framgångs- rika försök genomförts med korta informationsträffar varje vecka förmansområdesvis inom flera av

sektorernas verkstäder.

Integrationen mellan olika delsystem för

adminis~

trativ databehandling har snabbt ökat med avsevärt bättre lönsamhet hos databehandlingen som följd.

Moderbolagets utgifter för löner och avlöningar har utgjort:

_ ../Il styrelse, verkställande direktör och andra företagsledare till tjänstemän

~iii

kollektivanställda

1973 1972

tkr tkr

6030 334 589 337 470 678 089

5 373 311 315 328 648 645336 Av den totala summan löner och avlöningar har under 1973 ca 70 Mkr (65) utbetalats i form av

helg~

dags- och semesterersättningar. Arets rörelse i moderbolaget har vidare belastats med 147 Mkr (119) avseende .kostnader för obligatoriska och avtalsenliga pensions- och försäkringsavgifter samt allmän

arbetsgivaravgift. Härav utgjorde den allmänna arbetsgivaravgiften 27 Mkr (13). Under året utbetala- lades i löner och lönebikostnader för anställda i hela ASEA-gruppen 1 770 Mkr (1 560).

Teknisk utveckling

1

På grundval av sina omfattande erfarenheter inom --området för överföring av högspänd likström har

ASEA utvecklat en ny generation av tyristorventiler.

Dessa är uppbyggda av moduler, vilket avsevärt

för~

enklar stationens layout och leder till ökad driftsäker- het. En prototyp har satts i drift i den danska ström- riktarstationen på

Konti-Skan~linjen

med gott resultat.

Datorstyrning i driftcentraler och av hela kraftnät ökar alltmera. Ett totalintegrerat datorsystem för

kraft~

produktion och nätdrift i hela Sverige är under

ut~

veckling. Systemet, som tas fram i samverkan med ASEA LME AUTOMATION, skall ge Vattenfallsverket bättre möjlighet till ekonomisk drift och driftsäker- hetsanalys.

Ett intensivt utvecklingsarbete har resulterat i att ASEA nu kan erbjuda väsentligt tystare transforma- torer än de nuvarande. Man har gått fram på tre vägar: stabilare kärnor har införts, ljudabsorberande skärmar har anbringats runtom transformatorn och

vidare har nya kylare konstruerats, som ger lägre fläktljud vid oförändrad kyleffekt

American Electric Power och ASEA har träffat avtal om att fortsätta sitt år 1969 inledda forskningssam-

arbete inom området ultrahöga spänningar

i

en tredje etapp. En provstation skall uppföras i lndiana, USA, för mätningar på kraftöverföringssystem och

kompo~

nenter tör 1500 kV och däröver.

Inom ASEA-ATOM har arbetet att befrämja kärn- kraftverkens säkerhet och tillgänglighet fortsatt. l det första levererade kommersiella kärnkraftverket, Oskarshamn l, har ett datauppsamlingssystem instal- lerats, som ger besked om alla komponenters funk- tion. Med ledning av de inhämtade uppgifterna söker man på konstruktionsstadiet optimera kompo- nentvalet

ASEA-ATOM träffade en överenskommelse med General Electric Company, gällande från 1 januari 1974, rörande driftserfarenhet från kärnkraftverk och säkerhetsfrågor. Syftet med överenskommelsen mellan företagen, som är två av de mest betydande leverantörerna av kokarreaktorer, är att befrämja kärnkraftverkens drifttillgänglighet, ekonomi och säkerhet. Företagen kommer liksom hittills att obe-

roende av varandra utveckla och i inbördes konkur- rens marknadsföra sina egna reaktorsystem i alla länder.

En ny typ av sjökabelarmering har utvecklats av Liljeholmens Kabelfabrik med väsentligt förbättrade mekaniska egenskaper och låg vikt. Den är avsedd främst för sjökablar förlagda där risk för skador genom trålning föreligger. För att öka brandsäker- heten har nya material för isolering och mantlar ut- vecklats. Inom området kraftkondensatorer har nya kondensatorspänningsdelare för spänningar upp till 75 kV utvecklats, som möter alla krav på temperatur- stabilitet.

STAL-LAVAL Turbin fortsatte i samarbete med United Aircraft Corporation i USA utvecklingen av en stor industriell gasturbin. Bolaget har också utvecklat ett 37 MW maskineri med ett propellervarvtal av

85 varv/min.

Inom området tyristorlok ger det samarbete, som ASEA och General Motors Corporation i'"'ledde 1972, ytterligare fart åt utvecklingen. Efter avtal med SJ har utveckling,av ett höghastighetståg för svenska järn- vägar igångsatts med sikte på tåghastigheter upp till 220 km/h. Provkörningarna skall avslutas under 1975.

Med utgående från marknadens krav på tekniska, prestanda, ergonomi och miljö har ASEA utvecklat ett nytt truckprogram. Programmet omfattar såväl batteridrivna åktruckar som batteri- och diesel- elektriskt drivna gaffeltruckar. De eldrivna truckarna har för första gången fått prestanda som är likvärdiga dem som truckar med förbränningsmotorer har.

Elektrakoppar har tagit fram en ny aluminiumlege-

ring, kallad DUCTALEX. Den är avsedd för kablar,

ledningar och lindningstråd. Legeringen har goda

Ovre bilden: Ett led i Elektroniksektorns produktion av mönsterkort ("tryckta kretsar"). Annette Bergqvist sätter upp en film med kortets ledningsmönster i kameran för reproduktion och överföring genom ett antal behandlingssteg till

kopparklädda glasfiberkort. (Foto: Lennart Olsson)

18

Nedre bilden: ASEAs numeriska styrsystem NUCON möjliggör avancerad elektronisk styrning av de flesta typer av verktygsmaskiner. På bilden ställer NS-operatör Tore Hedman verktyget i position i en NUCON-styrd borr- och fräsmaskin hos ESAB i Laxå. (Foto: Olle Hagelroth)

'}..--~-

·-·"":.,. .. -.-~~-'":':i. .... ~~,-.,;.: .. ~·~··;.z:

t~--~~:~.-,-.--.;.y··r:;:~?" ... ^~:·

.. ,,.,jK_-:::o.-... vr.·.,.~ -~·•-:.,~:.., '"-

mekaniska egenskaper, hög ledningsförmåga och ger ett lågt och stabilt övergångsmotstånd i anslutningar.

Hägglund & Söner har utvecklat en ny typ av last- maskin för arbeten i gruvorter och trånga tunnlar. Den har utrustats med grävarmar och transportör i stället för kastande skopa och är därför skonsam mot både förare och utfraktningsvagnar. Föraren kan från manöverplatsen även dika och rensa ortbottnen, arbeten som tidigare måst utföras manuellt.

ASEA-HAFO har under året gjort stora framsteg på halvledarområdet Några mycket komplicerade kretsar (av typ MOS-LSI) har färdigutvecklats för seriepro-

)uktion under 1974. Kretsarna, som innehåller 2 500

- ·till 5 000 transistorer, ingår i dataterminaler och

kalkylatorer.

Verkstadsautomationen har ägnats stort intresse . och under året har ASEA lanserat en helelektrisk

~~"")ndustrirobot som har ett brett användningsregister med avancerade styrfunktioner. Den är ändå lätt att programmera. styrutrustningen är baserad på mikro- datorteknologi.

Systemen för teknisk databehandling utgör i växande grad ett viktigt verktyg

i

det tekniska utveck- ligsarbetet.

Under de senaste tre åren har ASEA haft det största antalet beviljade patent av alla svenska företag.

Verksamheten inom vissa utländska intressebolag Thrige-Titan A!S, Odense. Bolaget har noterat en avsevärt ökad beställningsingång. Faktureringen upp- gick till 278 Mkr (242). Aktiekapitalet har genom fond- - "'mission ökat från 76,5 till 102 milj. Dkr (74 Mkr).

"Jnder året har hela aktiekapitalet i S&B Commutators, lnc., New Jersey, USA, förvärvats.

Arno S.A., Säo Paulo. Under verksamhetsåret april 1972 - mars 1973 utvecklades rörelsen kraftigt.

·-~ärtill

bidrog den starka utvecklingen av den brasi-

lianska ekonomin liksom ökad exportförsäljning.

Investeringarna i maskiner och byggnader har som följd av rörelsens expansion varit stora. Faktureringen uppgick till194 Mkr (143). Aktiekapitalet ökade genom

fondemission från 63,3 milj. Cr$ till 72,8 milj . Cr$

(52 Mkr). Bolaget gav 12% utdelning på stamkapitalet samt 8,9 % bonus.

ASEA Electric South Africa Ltd., Pretoria. Rörelsen har under året utvecklats gynnsamt med stor ökning i beställningsingång och fakturering. Aktiekapitalet har genom nyemission (kurs 280

°/o)

höjts från 2,5 milj.

Rand tlll 3,5 milj. Rand (24 Mkr). Faktureringen upp- gick till168 Mkr (107). Bolaget föreslår 15% (14 %) utdelning på det höjda kapitalet.

RTE-ASEA Corporation, Waukesha, Wisconsin, USA. Aktiekapitalet har ökats genom nyemission från 8 till10 milj . $ (46 Mkr). Faktureringen uppgick till

40 Mkr (21). Bolaget redovisar förlust även 1973, bolagets andra verksamhetsår.

Bokslut

Den fakturerade försäljning' en för ASEA-gruppen uppgick under 1973 till 5 249 Mkr (4 952), en ökning med 6%. Exklusive ASEA-ATOM, vars fakturering 1972 inkluderade leveransen av Oskarshamns kärn- kraftverk, uppgick ökningen till 12 %. Moderbolagets fakturerade försäljning ökade med 3% till 2 020 Mkr (1 959). l flera bolag inom gruppen har den begrän- sade orderstocken vid årets ingång medfört att be- läggningen i verkstäderna under den första delen av året blev lägre än kapaciteten. Den goda beställnings- ingången medförde en icke obetydlig forbättring av beläggningen under årets senare del,· men hann i flera fall ej omsättas i utievaranser under 1973. Detta har medfört en begränsad ökningstakt av den fakturerade försäljningen såväl för gruppen som för moderbo-

laget. l stället har en icke oväsentlig uppgång skett i varuförlagen, eftersom betydande insatser under året nedlagts på order, som kommer att levereras i början av 1974.

Rörelseresultatet för ASEA-gruppen under 1973 är betydligt bättre än under föregående år. Dock bör observeras att 1972 års resultat påverkades av den förlust, som uppstod inom ASEA-ATOM vid leverans av det första aggregatet till askarshamnsverkets Kraftgrupp AB. Även om ASEA-ATOM exkluderas, har dock marginalen förbättrats för ASEA-gruppen. De verkställda avskrivningarna under 1973 överstiger det kalkylmässiga behovet, som ökat betydligt genom de senaste årens stora maskininvesterlngar. Moderbo- laget uppvisar ett i stort sett oförändrat resultat av den industriella verksamheten. Avskrivningar på maskiner och inventarier har skett enligt kommunal- skattelagens kompletteringsregeL

Resultatet för de sektorer och bolag inom gruppen, som tillverkar standardprodukter, vilket varit gott i flera år, har ytterligare förbättrats under 1973. Såtunda redovisar Liljeholmens Kabel, CEWE-SELFA, Scandi- navian Glapfiber AB och Järnkonst utmärkta resultat.

Detsamma gäller ASEA-SKANDIA och dotterbolagen i Storbritannien, Österrike, Nya Zeeland och Filippi- nerna. Den omfattande anläggningsverksamheten inom moderbolaget, som tidigare visat otillfreds- ställande avkastning, har under 1973 utvecklats gynnsamt.

Även under 1973 har verksamheten inom ASEA-

ATOM gått med förlust. Till den av 1973 års bolags-

stämma i ASEA-ATOM beslutade balanseringen av

kostnader för investeringar

f

teknisk och kommersiell

utveckling har under året överförts 4 Mkr. Samtidigt

har avskrivningar verkställts med 7,6 Mkr, motsva-

l l

l

_!

'i ,.,

l

rande 20% av 1972 års avsättning. Bolaget har hos aktieägarna hemställt om dels en höjning av aktie- kapitalet från

60

tlll100 Mkr, dels om ett medelstill- skott om 30 Mkr under 1974 såsom bidrag till bolagets utvecklingskostnader och för täckande av underskott på pågående projekt. De två ägarna - Staten och ASEA - har samtyckt härtill under förutsättning av Riksdagens godkännande.

r

Rörelsen inom Elaktrokoppar har medfört förluster under 1973. Detta beror helt på företagets engage- mang i Aluminium Bahrain (ALBA). Enligt avtal skall delägarna i ALBA till

vi~st

överenskommet pris uttaga en andel av produktionen, svarande mot delägar- skapet i bolaget. Detta avräkningspris från ALBA till delägarna för levererad aluminium har under en stor del av 1973 varit högre än gällande marknadspris.

Successivt under året har emellertid världsmarknads priset stigit och låg vid utgången av året på en nivå som översteg gällande avräkningspris, varför inga för luster på detta engagemang beräknas uppstå under 1974.

Även STAL-LAVAL Turbin visar ett otillfredsstäl- lande rörelseresultat under 1973, beroende på efter- kostnader på tidigare års leveranser samt introduk- tionskostnader för produktionen av de stora kärnkraft- turbinerna.

Prisläget på transformatorer, främst vad gäller krafttransformatorer, har under de senaste åren ogynnsamt påverkat resultatet inte endast för moder- bolaget utan även för de tillverkande dotterbolagen i Västtyskland, Norge och Kanada. De två sistnämnda bolagen redovisar ett negativt rörelseresultat.

Räntasaldot inom ASEA-gruppen är praktiskt taget oförändrat mellan 1972 och 1973. För moderbolagets vidkommande har en betydande förbättring inträffat, vilket beror på dels att 1972 års resultat belastades med kostnader av engångskaraktär för obligationslån, dels att avkastningen på likvida medel l utlandet varit ovanligt gynnsam under 1973.

Den tidigare omnämnda försäljningen av moderbo- lagets aktieinnehav i Kone Oy, Helsingfors, samt STAL-LAVAL Turbins försäljning av STAL Refrigera- tion har medfört betydande realisationsvinster.

Osäkerheten på valutamarknaderna har varit stor även under 1973. Paritetsförändringarna i början av 1973 och den successivt fallande kursen på dollarn medförde kursförluster, som endast delvis kompen- serats av den framförallt under årets sista månader markanta förstärkningen av dollarkursen. Kursförlus- ter, hänförliga till under året levererade order, inklu- deras fr o m 1973 l rörelseresultatet, vilket även gäller jämförelsevärdena för 1972.

Avsättningar till obeskattade reserver inom AsEA- gruppen utgör såväl 1973 som 1972 drygt 70 Mkr, var-

18

av till varulagerreserver 28 Mkr (13) och till investe- ringsfonder 44 Mkr (58). Vidare har Ull fria reserver m m avsatts 30 Mkr (3), varefter vinsten före skatter utgör 225 Mkr (198).

Med hänsyn till att varuvolymen i moderbolaget ökat har av årets vinst 30 Mkr avsatts till varulager- reserv (1972 upplösning med 4 Mkr). Till Investerings- fond har i 1973 års bokslut avsatts 1 O Mkr (20). Moder- bolagets vinst före skatt uppgår till140 Mkr (124).

skatteavsättningen under 1973 uppgår till17 Mkr. Den låga avsättningen är att hänföra till det särskilda

investeringsavdraget och det under året Införda

~

forskningsavdraget "J

Den redovisade vinsten efter dispositioner och skatter uppgick till138 Mkr (116) för ASEA-gruppen och 123 Mkr (102) för moderbolaget.

Lån och ansvarsförbindelser avseende aktieägare m fl

Bolaget har icke någon lånefordran, för vilken upp- giftsskyldighet föreligger i förvaltningsberättelsen enligt aktiebolagslagen.

Ansvarsförbindelser, för vilka uppgiftsskyldighet föreligger, avser bostads- eller billån till anställda och uppgår per 1973-12-31 till:

för styrelseledamot, styrelsesuppleant i bolaget

för verkställande direktör i koncernbolag (fastighets- eller

förv~ltningsbolag

samt utländskt försäljningsbolag)

för styrelseledamot, styrelsesuppleant i koncernbolag (fastighets- eller för- valtningsbolag)

för anställda*) i bolaget

tkr

7

89

31 10206 10333 Dessa ansvarsförbindelser har ingåtts före ikraft- ( ) trädandet av den lag som inskränker bolagets rätt att ingå ansvarsförbindelser för aktieägare m fl.

*) Då bolaget saknar möjligheter att bedöma l vilken omfattning anställda och deras anförvanter är aktieägare, har samtliga ansvarsförbindelser för anställda här medtagits.

ASEA-GRUPPEN Resultaträkning

RÖRELSERESULTAT

Extern fakturerad försäljning Avgår:

Tillverknings- samt försäljnings- och administrationskostnader Rörelseresultat före avskrivningar

Avskrivningar:

maskiner och inventarier

fabriksfastigheter med därtill hörande anläggningar samt andra fastigheter

kraftverksanläggningar och vattenråtter jordbruks- och skogsfastigheter samt gruvor balanserade utvecklingskostnader

"""'\Jedskrivnlngar mot investeringsfonder:

maskiner

fabriksfastigheter med därtill hörande anläggningar lanspråktagna belopp av investeringsfonder

(\. )Rörelseresultat efter avskrivningar

-~

ANDRA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Utdelningar på aktler och andelar i andra bolag Räntor:

från andra än koncernbolag Avgår:

till andra än koncernbolag på pensionsskuld

kostnader för obligationslån

Realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar:

värdepapper

maskiner och inventarier fastigheter

Extraordinära Intäkter

~ -~ursdifferenser

·,· -··6vriga extraordinära kostnader Kostnader för aktleemissioner

Medelstillskott till AB ASEA-ATOM från staten

Upplöst reserv hos ASEA för motsvarande medelstillskott från )moderbolaget

Vinst före bokslutadlapositioner och skatler

BOKSLUTSDISPOSITIONER

Avsättningar till varulagerreserver Avsättningar till investeringsfonder Nedskrivningar av värdepapper Avsättningar till personalstiftelser Overföringer till bundna medel Avsättningar till fria reserver m m Vinst före skatter

Avsättningar till skatter

Minoritetsandelar i vinster Arets vinst

') Exklusive moms och liknande skatter 528 863 tl<r (föregående Ar 482 717 tkr) ') Korrigerat vArde p g a ändrad redovisning av kursdifferenser

-181153

- 30151 3084

74 7600

168 - 31 375

82178

-113 249 - 26321

53960 3667 2591

374 - 19716 75

1973 5248597¹⁾

-4.705 319 543278

- 222062¹)

31543') 31543 321216

33132

57392

-;) CP»

...

~6

~

60218

19417 89!55

330802

44253 3247

30298 225142 83 893 141249 3 306 137 943

-149026

- 26057 2086 74.

2208 - 30517

74197

- 95699 - 24056 8336

Belopp l tkr 1972

-4524 745

32 725³)

32725 250375²⁾

27398

53894

---- ~1..$"

4864 4124 3816 1 955 8529²)

409 30000 15 000

---- .z,\.,

/ 12804

6983 844

45000 273856

13022 58179 101 2018

. 2 2952 197 582

n4n

120 105 4055 116 050

'l Kalkylmässigt avskrivningsbehov fOr maskiner och Inventarier utgör 158 000 tkr (137 000 tkr) och för fastigheter och kraftverkaanläggningar 45 000 tkr (42 000 tkr) samt för balanserade utvecklingskostnader 7 600 tkr (- tkr)

i

:i

,l

ASEA-GRUPPEN Balansräkning

TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Likvida medel:

Kassa, bank och postgiro Finansväxlar

Värdepapper Fordringar:

Kunder i Sverige Kunder i utlandet Varuväxlar Ovriga fordringar Varor (not 1) *

Förskott till leverantörer S:a omsättningstillgångar

Spärrmedel tar Investeringstonder AnläggningsUllgångar

Fordringar:

Kunder i utlandet Varuväxlar Ovriga fordringar Värdepapper ••

Maskiner, inventarier och kraftledningar (not 2)

Ofullbordade nyanläggningar och förskott till entreprenörer (not 2) Fabriksfastigheter med därtill hörande anläggningar

samt andra fastigheter (not 2}

Uppskrivning i samband med fondemission Kraftverksanläggningar och vattenrätter (not 2) Jordbruks- och skogsfastigheter samt gruvor (not 2) Balanserade kostnader för Investeringar i teknisk och kommersiell utveckling, AB ASEA-ATOM

Patent, goodwill m m S:a anläggningstillgångar

BALANSSUMMA

• Noterna i balansräkningen hänvisar till kommentaren på s. 22, av årsredovisningen

•• Häri ingår:

1 343 906 AB Electrolux

637 322 AB Skandinavlska Elvark 266 784 AB Svenska Fläktfabriken

20 255 Thrige-. Titan AIS

91 302 Svenska Elgrossist AB SELGA 162 500 Elektriska Svetsnings AB 220 000 Stensjöns Kraft AB 1 575 000 ASEA Electric South Africa

Ltd., Pretoria 360 000 i Aluminium Bahrain

79 555 i AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning

90 000 i AB Electro-lnvest

BRANDFtJRSÄKRINGSVÄRDEN Maskiner och inventarier

185600 75400 41 800 24 000 18260 16250 13517 10000 9 986 9668 9000

Fabriksbyggnader med därtill hörande anläggningar och andra byggnader

Kraftverksbyggnader

Jordbruks- och skogsfastigheter Summa

20

1973-12-31

462 577

358434 821 011 11 024

501 908 643420 61 067

81 653 1288 048 2384272 229343 4 733 698 52 225

29 597 93003

216473 339073

459533 610 070 90025

720980

720 980 105 641 37671

34400

o

2397393

7183316

som utgör en del

25 000 Kabeldon AB

50 000 Bjurhagens Fabriker AB 22 986 Brännälvens Kraft AB

486159 467 860

468 722 497 651 78912 59 659

30750 113936 123905

689 556 9 000

45 000 askarshamnsverkets Kraftgrupp AB 44 000 Karhulan Kuitulasi Oy

2 500 P Borens Fabriks AB 3 000 Blåsjöns Kraft AB 48

ooo

Norsk Glassfiber AIS

1 500 AB Norrköpings Kabelfabrik samt diverse andra aktier i företag, där ASEA-gruppens delägarskap icke överstiger 50%

2800175

1994239 46409 74933 4 915 756

Belopp i tkr 1972-12-31

954019 7361

1104 944 1904657 198 302 4169 283

4291C)

26~

443 727 501 025 95318

698556 78660 37924

38000

o

2 161 801

6373 997

o

8500 6200~'\\

574;_v 5 370 5 314 4 000 3900 3648 3 000

373 459 533

2503110

1 764 399 36486 74286 4378 281