• No results found

VD har ordet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "VD har ordet"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Årsredovisning

2006

(2)

VD har ordet 1

Förvaltningsberättelse 2

Resultaträkningar 4

Balansräkningar 5

Förändringar i eget kapital 8

Kassafl ödesanalyser 9

Noter till räkenskaperna 10

Revisionsberättelse 22

Femårsöversikt 23

Aktien 24

2006

Om PROACT

Proact är specialist på att lagra, säkerställa och arkivera stora volymer av affärskritisk information. Som en fristående integratör levererar vi konsulttjänster, support och system inom fokusområde lagring och arkivering.

Proact-koncernen har cirka 260 medarbetare och fi nns i

Danmark, Finland, Lettland, Litauen, Norge och Sverige. Proact grun- dades 1994 och moderbolaget Proact IT Group AB (publ) är sedan 1999 noterat och återfi nns numera på Stockholmsbörsens Small Cap under symbolen PACT.

För information om Proacts erbjudande, kundreferenser, historik och medarbetare mm hänvisas till vår hemsida www.proact.se.

Årsstämma 2007

Årsstämman äger rum torsdag den 26 april kl 18.00 i bolagets lokaler på Isafjordsgatan 35 i Kista.

Rätt att deltaga i stämman har aktieägare som fi nns införd i den av VPC förda aktieboken fredag den 20 april 2007 och som har anmält sig enligt nedan. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste således tillfälligt registrera sig under eget namn i aktieboken för att ha rätt att själv eller genom ombud deltaga i stämman. Sådan omregistrering måste vara genomförd senast fredag den 20 april 2007.

Anmälan om deltagande i årsstämman skall ha kommit bolaget tillhanda senast tisdag den 24 april kl 16.00. Anmälan kan göras på följande sätt:

Adress: Proact IT Group AB, Box 1205, 164 28 KISTA Tel: 08-410 667 11

E-post: arsstamma@proact.se

Kommande informationstillfällen

26 april Delårsrapport jan-mars

13 juli Delårsrapport jan-juni

19 oktober Delårsrapport jan-sept 13 februari 2008 Bokslutskommuniké

(3)

Proact har under 2006 visat såväl tillväxt som lönsamhet.

Samtliga sex länder där Proact är verksamt - Danmark, Finland, Lettland, Litauen, Norge och Sverige - uppvisade ett positivt resultat. Ett intensivt arbete kring fokusering och förenkling har givit önskad effekt.

Proacts roll som specialist inom områden som är affärs- kritiska för kunderna är nyckeln till framgången.

Marknaden för lösningar inom lagring och arkivering har varit fortsatt god, och beräknas växa med 5-6 procent per år under de närmaste åren enligt IDC. Inom ramen för den tillväxten fi nns det emellertid områden som har högre till- växt. Dessa är ofta kopplade till mjukvara och tjänster för att hantera den allt större mängd data som skapas i alla organi- sationer och företag. Kraven på arkivering kommer såväl inifrån organisationer som från kunder och myndigheter.

Ekonomisk och teknisk effektivitet grundar interna krav; om ett system går ner är det viktigt att rätt information fi nns lagrad på ett säkert sätt för att snabbt kunna få igång syste- men igen. Kunderna kräver arkivering och spårbarhet av information för att ha möjlighet att gå tillbaka och analysera olika händelser. Myndigheterna kräver arkivering av bland annat polisiära skäl, exempelvis för att kunna spåra ekono- misk brottslighet och förhindra terrorism.

Proacts sedan tidigare dominerande ställning som inte- gratör på marknaden för lagring leder naturligt mot en stark position inom arkivering, som bas för fortsatt tillväxt. Den omfattande seminarieverksamheten, speciellt inriktad på arkivering, har under året samlat ett stort antal deltagare runt om i de olika länderna. Specifi ka lösningar för olika branscher bygger på god kunskap om kundernas bransch- specifi ka utmaningar, men även på tillgång till de bäst passande tekniska lösningarna. Baserat på denna kunskap skapar och anpassar Proact lösningar för ett fl ertal olika branscher. Idag är lösningarna för telekom, media och olje- industri de mest omfattande, men även bank/försäkring, tillverkningsindustri och offentlig sektor erbjuds specifi ka lösningar.

Som oberoende integratör ansvarar Proact för drift och support hos många olika kunder. Flera av dessa åtaganden är mot större outsourcingleverantörer som åtar sig att driva hela IT-funktionen åt kunden, men som väljer att under-

sourcing stärker Proacts roll även som leverantör av arkive- ringslösningar till kunderna. Kontrakten är ofta fl eråriga och skapar en kontinuerlig affärsrelation. Utvecklingen av mark- naden för selektiv outsourcing inom bolagets fokusområden lagring och arkivering är fortsatt positiv. Allt fl er och allt större sådana strategiska avtal har tecknats under 2006.

Proacts styrka ligger i att inom fokusområdena lagring och arkivering hjälpa kunderna att förstå de omvärldskrav som inverkar på deras affär, och skapar processer och rutiner som stödjer dessa krav samt implementera tekniska system som möjliggör effektivitet.

Proact har totalt i koncernen anställt en person i veckan i genomsnitt under 2006. Genom att anställa fl er säljare och affärsskapande konsulter blir det möjligt att än bättre förstå och möta kundernas utmaningar och möjligheter. Genom ett högre tjänsteinnehåll kan Proact på så sätt stärka rollen hos kunderna som specialist och integratör inom de alltmer komplexa områdena lagring och arkivering.

För 2007 är målet att fortsätta den lönsamma tillväxten.

Genom att hela tiden förädla portföljen av erbjudanden skall Proact utveckla sina affärsrelationer till befi ntliga kunder och fi nna nya. Många kan lösa ett problem - givet tid och pengar - men som specialist kan Proact lösa komplexa problem på ett enklare och mer effektivt sätt.

Proacts långsiktiga mål är att ha en tillväxt på 10 procent med en vinst före skatt på 5-7 procent.

Ett stort tack till samtliga medarbetare som genom hårt arbete har möjliggjort den lönsamma utvecklingen. Arbetet har förbättrat vår position hos de fl lesta av våra kunder och har bidragit till att ytterligare stärka Proacts varumärke.

VD har ordet

(4)

Generell information

Bolagets firma är Proact IT Group AB (publ) med säte i Stockholms kommun. Huvudkontorets adress är Isafjordsgatan 35, 164 28 Kista. Bolaget är sedan 1999 noterat på

Stockholmsbörsen och återfinns numera på Small Cap under symbolen PACT.

Verksamhetsinriktning

Proact är specialist på att lagra, säkerställa och arkivera stora volymer av affärskritisk information. Som en fristående integra- tör levererar Proact konsulttjänster, support och system inom fokusområde lagring och arkivering.

Moderbolaget, Proact IT Group AB (publ), är ansvarigt för koncerngemensamma frågor.

Proactkoncernen har 258 medarbetare och finns i Danmark, Finland, Lettland, Litauen, Norge och Sverige.

Året som gick

År 2006 har präglats av tillväxt och lönsamhet. Samtliga länder i koncernen uppvisar resultatförbättringar och står väl rustade inför 2007. Det intensiva arbetet kring fokusering, förenkling och kostnadskontroll som påbörjades under 2005 har givit önskad effekt 2006. Nyrekrytering är en viktig faktor för fortsatt tillväxt, under året har 50 nya medarbetare anställts.

Bolagets tjänsteutbud med selektiv outsourcing har ökat, vilket i sin tur öppnat upp nya affärsmöjligheter hos kunderna.

Omsättning och resultat

Rörelsens omsättning under året uppgick till 756,5 (689,2) mSEK, vilket motsvarar en ökning med 10 procent jämfört med 2005.

Av omsättningen uppgick systemförsäljningen till 436,6 (364,0) mSEK, en ökning med 20 procent jämfört med 2005.

Tjänsteverksamhetens omsättning avseende konsulttjänster, avtalad kundsupport samt driftstjänster var i stort oför- ändrad jämfört med föregående år och uppgick till 317,2 (320,9) mSEK.

Samtliga länders verksamhet redovisade positiva resultat under 2006. Stor resultatförbättring har skett i den svenska verksamheten under 2006 och visar att tidigare genomförda åtgärder har givit resultat. Även den norska verksamheten har uppvisat stora resultatförbättringar under 2006.

Resultat före skatt uppgick till 18,0 (–10,1) mSEK och har belastats med kostnader för nedskrivning av goodwill hänförlig till den norska konsultverksamheten om 7,0 (–) mSEK. Resultat före skatt 2005 belastades med jämförelse- störande poster om 11,4 mSEK.

Koncernens totala goodwillpost uppgår till 62,8 (71,8) mSEK och är i stor utsträckning hänförlig till den svenska verksam heten. Balansposten värderas löpande och det

framtida nyttjandevärdet bedöms överstiga bokfört värde.

Per den 31 december har totalt 43,0 mSEK upptagits som uppskjuten skattefordran hänförlig till förlustavdrag och temporära skillnader. Av totalt uppskjuten skattefordran avser 4,3 mSEK temporära skillnader i det norska varulag- ret. Resultatet för 2006 medför att årets bolagskatt blir 4,9 mSEK. Den goda resultat utvecklingen har samtidigt inne- burit att 11,1 mSEK har aktiverats som uppskjuten skat- tefordran. Detta medför därför netto en positiv inkomstskatt om 6,2 mSEK för räkenskapsåret 2006.

Bolagets ansamlade förlustavdrag uppgår till 191,8 mSEK, av dessa har 153,6 mSEK bedömts kunna utnyttjas mot framtida vinster och skatteeffekten av dessa har upp- tagits som uppskjuten skattefordran. Outnyttjade under- skottsavdrag som inte har bedömts kunna utnyttjas inom de närmaste åren uppgår därmed till 38,2 mSEK.

Vinst per aktie uppgick till 1,97 (–0,91) kr.

Finansiell ställning

Koncernens likvida medel uppgick till 54,7 (58,3) mSEK per den 31 december 2006. Därutöver har koncernen en outnyttjad checkkredit med en limit om 40,6 mSEK.

Koncernen har inga räntebärande skulder. Soliditeten upp- gick till 33,3% (36,7%) per den 31 december 2006.

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 28,3 mSEK, varav 0,9 mSEK avser omräkningsdifferenser.

Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till –22,6 mSEK, varav –19,9 mSEK avser återköp av egna aktier.

Koncernens investeringar uppgick under året till 7,5 (7,0) mSEK och avser i stor utsträckning reservdelar kopplade till bolagets supportverksamhet samt utrustning till bolagets out- sourcingverksamhet.

Medarbetare

Medelantalet anställda under året uppgick till 241 (265) personer. Den 31 december uppgick antalet anställda till 258 (257) personer.

Moderbolaget

Moderbolagets omsättning uppgick till 17,3 (17,5) mSEK.

Resultat före skatt uppgick till 3,1 (–7,6) mSEK.

Moderbolagets likvida medel uppgick till 2,7 (14,3) mSEK.

Kassaflödet under året uppgick till –11,6 mSEK, varav kas- saflöde från rörelsen 8,4 mSEK. Moderbolagets investeringar i återköp av egna aktier uppgick till –19,9 (–) mSEK.

Antalet anställda i moderbolaget uppgick vid årets slut till 5 (4) personer.

Miljö

Bolaget bedriver inte någon verksamhet som omfattas av miljö- balkens tillstånds- eller anmälningsplikt.

Förvaltningsberättelse 2006

Styrelsen och verkställande direktören för Proact IT Group AB (publ), org.nr 556494-3446, lämnar härmed årsredovisning samt koncernredovisning för räkenskapsåret 2006, bolagets tolfte verksamhetsår.

(5)

Forskning och utveckling

Bolaget bedriver inte någon forsknings- eller utvecklingsverk- samhet.

Styrelse och ledning

Olof Sand har under året fungerat både som VD för de svenska bolagen och som koncernchef.

Andra ledande befattningshavare under 2006 har varit Omar A Lien (vice VD), Jonas Persson (CFO), Osmo Laita (VD för Proact Datasystem Oy), Marit Fagervold (VD för Proact IT Norge AS), Jakob Høholdt (VD för Proact System A/S), Peter Javestad (regionchef Sverige norr) och Martin Ödman (region- chef Sverige söder).

På ordinarie bolagsstämma omvaldes samtliga styrelseleda- möterna Anna Lindström, Dag Sehlin, Terje Thon, Staffan Ahlberg och Anders Hultmark. Stämman utsåg Staffan Ahlberg till styrelsens ordförande.

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning för styrelsen samt en VD-instruktion. Arbetsordningen anger bland annat vilka ärenden som bör förekomma, formerna för styrelse- sammanträden, protokoll och rapportering samt arbets- fördelning mellan styrelse och VD.

Styrelsen har sammanträtt nio gånger under 2006. På samt- liga ordinarie styrelsemöten har styrelsen behandlat bolagets och koncernens verksamhet samt finansiella ställning fördelat på verksamhetsgrenar och finansförvaltning, personal- och organisationsfrågor samt legala frågor. Därutöver har strate- giska frågor såsom företagsförvärv, fastställande av affärs- och verksamhetsplaner samt finansiella målsättningar behandlats.

Enskilda styrelseledamöter har bistått koncernledningen i olika frågor av strategisk karaktär. Styrelsen har utsett två ledamöter till att utgöra revisionsutskott respektive kompensationsutskott.

Bolagets revisor deltar årligen vid styrelsemöten och rapporterar då iakttagelser från revisionsgranskningen.

Svensk kod för bolagsstyrning

Bolagsstyrningen i Proact IT Group AB (publ) utgår från svensk lagstiftning, främst den svenska aktiebolagslagen och note- ringsavtalet med Stockholmsbörsen. I december 2004 presen- terades en svensk kod för bolagsstyrning. Proact omfattas för närvarande inte av detta regelverk.

Ägarförhållanden

Proact-aktien är sedan juli 1999 noterad och återfinns numera på Stockholmsbörsens Small Cap under symbolen PACT.

Proact hade 5 149 (6 318) aktieägare den 31 december 2006, varav mer än hälften var privatpersoner med mindre inne- hav. Större aktieägare var IGC Industrial Growth med 17,0%

(14,2%), Skandia Liv 7,3% (7,2%), Proact IT Group (publ) 6,3%

(–), RBC Dexia Investor Services Trust 5,1% (5,1%), Nordea Fonder 3,8% (5,0%) och SIF med 3,1% (3,1%) ägarandel.

Aktien

Aktiekapitalet uppgår till 11 798 087 kr fördelat på 11 798 087 aktier med kvotvärde 1. Samtliga aktier äger lika andel i bolagets

årsstämman får varje röstberättigad rösta för fulla antalet av denne ägda och företrädda aktier utan begränsningar i rösträtten.

Återköp egna aktier

Vid årsstämman den 5 april 2006 bemyndigades styrelsen att förvärva upp till 10% av bolagets aktier fram till nästa års- stämma. Återköp av egna aktier genomförs i syfte att optimera bolagets kapitalstruktur. Under 2006 har 745 250 aktier, ca 6,3%, förvärvats till en genomsnittlig kurs av 26,71 kronor, aktierna har totalt anskaffats för 19,9 mSEK.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång.

Förväntningar avseende framtiden

Proact förväntas under 2007 ha fortsatt lönsam tillväxt inom specialistområdena lagring och arkivering. Bolaget fortsätter med förenkling av rutiner och processer samt att fokusera på branschanpassade lösningar. Eventuella osäkerheter i den allmänna konjunkturen motverkas dels av bolagets kontrakterade tjänsteintäkter, dels av de legala och regu- latoriska krav som kunderna måste anpassa sig till. Som specialist har Proact här en starkare ställning än en gene- ralist. Rollen som specialist ger Proact dessutom befintliga och nya medarbetare möjlighet att utvecklas inom sina respektive specialistområden, vilket gör att bolaget kan fort- sätta att attrahera kvalificerade medarbetare på en hårdare arbetsmarknad inom IT-industrin.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen kommer att föreslå årsstämman att en utdelning om 1 kr per aktie skall ske för verksamhetsåret 2006.

Till årsstämmans förfogande står:

Summa fritt eget kapital 90 063 581 kronor

Årets resultat 4 560 785 kronor

Summa 94 624 366 kronor

Styrelsen och verkställande direktören föreslår följande behand- ling av balanserad vinst:

Utdelning, 1 kr per aktie 10 670 237 kronor Att balansera i ny räkning 83 954 129 kronor

Summa 94 624 366 kronor

I bolaget finns 11 798 087 registrerade aktier, varav 1 127 850 aktier som för närvarande ej är utdelningsberättigade åter- köpta egna aktier. Summan av ovan föreslagna utdelning om 10 670 237 kronor kan komma att ändras, dock max till 11 798 087 kronor, om an talet återköpta egna aktier förändras innan avstämningsdag för utdelning.

Beträffande bolagets redovisade resultat för räkenskapsåret och ställningen 2006-12-31 hänvisas till nedanstående

(6)

Resultaträkning koncernen

Belopp i kSEK 2006 2005

RÖRELSENS INTÄKTER

Nettoomsättning Not 3, 4, 6 756 476 689 217

Summa rörelsens intäkter Not 5, 29 756 476 689 217

RÖRELSENS KOSTNADER

Handelsvaror Not 14, 19 –446 878 –387 897

Övriga externa kostnader Not 6, 8, 28 –63 578 –70 828

Personalkostnader Not 6, 9, 13 –211 745 –229 308

Avskrivningar och nedskrivningar Not 15, 16 –17 094 –11 439

Summa rörelsens kostnader Not 5, 29 –739 295 –699 472

Rörelseresultat Not 3, 8, 14 17 181 –10 255

Finansiella intäkter Not 10 1 340 888

Finansiella kostnader Not 11 –548 –754

Summa resultat från finansiella investeringar Not 14 792 134

Resultat före skatt 17 973 –10 121

Inkomstskatt Not 12 6 213 226

Nettovinst / Nettoförlust 24 186 –9 895

Resultatet fördelas enligt följande:

Moderbolagets aktieägare 22 485 –10 790

Minoritetsintresse 1 701 895

24 186 –9 895

RESULTAT PER AKTIE

Resultat per aktie för resultat hänförligt

till moderbolagets aktieägare före utspädning, kr Not 32 1,97 –0,91

Resultat per aktie för resultat hänförligt

till morderbolagets aktieägare efter utspädning, kr Not 32 1,97 –0,91

Resultaträkning moderbolaget

Belopp i kSEK 2006 2005

RÖRELSENS INTÄKTER

Nettoomsättning Not 3 17 285 17 472

Summa rörelsens intäkter Not 5 17 285 17 472

RÖRELSENS KOSTNADER

Övriga externa kostnader Not 6, 8 –11 525 –10 500

Personalkostnader Not 6, 9 –7 658 –14 561

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Not 16 –8 –9

Summa rörelsens kostnader Not 5, 29 –19 191 –25 070

Rörelseresultat Not 3, 8, 14 –1 906 –7 598

Resultat från finansiella investeringar

Resultat från andelar i koncernföretag Not 17 4 114 –1 075

Ränteintäkter och liknande resultatposter Not 10 1 047 1 395

Räntekostnader och liknande resultatposter Not 11 –194 –342

Summa resultat från finansiella investeringar Not 14 4 967 –22

Resultat före skatt 3 061 –7 620

Skatt på årets resultat Not 12 1 500

ÅRETS RESULTAT 4 561 –7 620

(7)

Belopp i kSEK 2006-12-31 2005-12-31 TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar Not 16

Datorer och maskiner 12 3

Summa materiella anläggningstillgångar 12 3

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier i koncernföretag Not 17 140 199 140 199

Andra långfristiga fordringar Not 18 4 699 4 599

Uppskjutna skattefordringar Not 12 3 119 1 619

Summa finansiella anläggningstillgångar 148 017 146 417

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 148 029 146 420

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Fordringar

Kundfordringar Not 20 854

Fordringar hos koncernföretag Not 18 5 972 11 552

Skattefordringar 361 235

Övriga fordringar 203 371

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 21 601 324

Summa fordringar 7 991 12 482

Kassa och bank Not 27 2 729 14 325

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 10 720 26 807

SUMMA TILLGÅNGAR 158 749 173 227

EGET KAPITAL OCH SKULDER

EGET KAPITAL Not 31

Bundet eget kapital

Aktiekapital (11 798 087 st aktier, á kvotvärde 1) 11 798 11 798

Reservfond 28 236 145 884

Summa bundet eget kapital 40 034 157 682

Fritt eget kapital

Balanserade vinstmedel 90 064 –28

Årets resultat 4 561 –7 620

Summa fritt eget kapital 94 625 –7 648

SUMMA EGET KAPITAL 134 659 150 034

SKULDER Långfristiga skulder

Skulder till koncernföretag Not 18 7 857 7 857

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 458 570

Skulder till koncernföretag Not 18 11 696 8 338

Övriga skulder Not 22, 24 236 430

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 23 3 843 5 998

SUMMA SKULDER 24 090 23 193

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 158 749 173 227

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Ställda säkerheter Not 26 24 699 24 599

Ansvarsförbindelser Not 26 25 645 23 076

Balansräkning moderbolaget

(8)

Balansräkning koncernen

Belopp i kSEK 2006-12-31 2005-12-31

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar Not 15

Goodwill 62 785 71 845

Övriga immateriella anläggningstillgångar 14 926 17 149

Summa immateriella anläggningstillgångar 77 711 88 994

Materiella anläggningstillgångar Not 16

Datorer och maskiner 4 518 5 357

Inventarier 3 388 3 728

Reservdelar 3 016 2 973

Summa materiella anläggningstillgångar 10 922 12 058

Finansiella anläggningstillgångar

Andra långfristiga fordringar Not 18 6 498 5 635

Summa finansiella anläggningstillgångar 6 498 5 635

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 95 131 106 687

Uppskjutna skattefordringar Not 12 43 004 35 591

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager

Färdiga varor och handelsvaror Not 19 9 323 7 865

Summa varulager 9 323 7 865

Fordringar

Kundfordringar Not 20 196 505 176 369

Aktuella skattefordringar 2 209 2 293

Övriga fordringar 333 1 056

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 21 73 275 50 872

Summa fordringar 272 322 230 590

Kassa och bank Not 27 54 672 58 313

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 336 317 296 768

SUMMA TILLGÅNGAR 474 452 439 046

(9)

Belopp i kSEK 2006-12-31 2005-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER

EGET KAPITAL Not 31

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare

Aktiekapital (11 798 087 st aktier, á kvotvärde 1) 11 798 11 798

Övrigt tillskjutet kapital 297 964 297 964

Andra reserver –4 344 70

Balanserat resultat inklusive årets resultat –154 572 –156 640

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 150 846 153 192

Eget kapital hänförligt till minoriteten 7 115 7 842

SUMMA EGET KAPITAL 157 961 161 034

SKULDER Långfristiga skulder

Uppskjutna skatteskulder Not 12 6 380 6 377

Pensionsförpliktelse Not 13 378 1 217

Summa långfristiga skulder 6 758 7 594

Kortfristiga skulder

Förskott från kunder 325 151

Leverantörsskulder 124 789 97 326

Aktuella skatteskulder Not 12 1 134 205

Övriga skulder Not 22 16 997 24 427

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 23 166 488 148 309

Summa kortfristiga skulder 309 733 270 418

SUMMA SKULDER 316 491 278 012

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 474 452 439 046

(10)

Förändringar i eget kapital

Hänförtligt till Totalt

KONCERNEN Hänförligt till moderbolagets aktieägare minoriteten eget kapital

Aktiekapital Övrigt tillskjutet Omräknings- Ansamlad förlust

Belopp i kSEK kapital differenser inkl årets resultat Totalt

Ingående balans

per 1 januari 2005 11 798 297 964 –6 158 –145 850 157 754 7 409 165 163

Utdelning till minoriteten –771 –771

Omräkningsdifferenser 6 228 6 228 309 6 537

Årets resultat –10 790 –10 790 895 –9 895

Utgående balans

per 31 december 2005 11 798 297 964 70 –156 640 153 192 7 842 161 034

Utdelning till minoriteten –481 –481 –2 200 –2 681

Återköp av egna aktier –19 936 –19 936 –19 936

Omräkningsdifferenser –4 414 –4 414 –228 –4 642

Årets resultat 22 485 22 485 1 701 24 186

Utgående balans

per 31 december 2006 11 798 297 964 –4 344 –154 572 150 846 7 115 157 961

MODERBOLAGET

Aktie- Reserv- Överkurs- Balanserad Årets Totalt

Belopp i kSEK kapital fond fond vinst resultat eget kapital

Eget kapital 2005-01-01 (11 798 087 aktier) 11 798 310 272 151 222 –126 827 157 654

Överföring föregående års resultat –126 827 126 827

Överföring av överkursfond till reservfond 145 574 –145 574

Nedsättning av överkursfond –126 577 126 577

Årets resultat –7 620 –7 620

Eget kapital 2005-12-31 (11 798 087 aktier) 11 798 145 884 –28 –7 620 150 034

Överföring föregående års resultat –7 620 7 620

Nedsättning av reservfond –117 648 117 648

Återköp av egna aktier –19 936 –19 936

Årets resultat 4 561 4 561

Eget kapital 2006-12-31 (11 798 087 aktier) 11 798 28 236 90 064 4 561 134 659

Proact IT Group AB (publ) har inte lämnat någon utdelning under 2005 eller 2006.

(11)

Kassaflödesanalyser

Koncernen Moderbolaget

Belopp i kSEK 2006 2005 2006 2005

KASSAFLÖDE FRÅN ÅRETS VERKSAMHET Not 27

Årets resultat 24 186 –9 895 4 561 –7 620

Justering för poster som ej är kassaflödespåverkande:

Avskrivningar och nedskrivningar Not 15, 16 17 094 12 570 8 9

Realisationsvinst/förlust –142

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar Not 17 3 455

Nedskrivning av fordringar 377

Finansiella poster 1 341 284 –52

Övriga justeringar Not 6 1 724 6 133 2 784

Förändring avsättningar Not 13, 25 –954 –185 –435

Skatt –4 278 –4 176 –1 500 –338

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändring av rörelsekapital 39 490 4 589 3 069 –2 197

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Varulager –1 835 –246

Rörelsefordringar –46 904 16 146 4 414 –455

Rörelseskulder 37 591 –16 713 897 –1 682

Kassaflöde från rörelsen 28 342 3 776 8 380 –4 334

INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av dotterbolag efter avdrag

för förvärvade likvida medel –393 –3 752

Investeringar i materiella anläggningstillgångar –7 541 –6 970 –17

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 235

Amortering av långfristig fordran –909 36 –23

Kassaflöde från investeringsverksamheten –8 450 –7 092 –40 –3 752

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Utdelning till minoritetsägare Not 27 –2 681 –771

Återköp av egna aktier –19 936 –19 936

Amortering av lån –646

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –22 617 –1 417 –19 936

ÅRETS KASSAFLÖDE –2 725 –4 733 –11 596 –8 086

Likvida medel vid årets början Not 27 58 313 65 351 14 325 22 411

Omräkningsdifferens i likvida medel –916 –2 305

LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 54 672 58 313 2 729 14 325

(12)

Noter till räkenskaperna

Belopp i kSEK

Not 1 - Redovisningsprinciper Allmänna redovisningsprinciper

Moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlig- het med Årsredovisningslagen och de av EU antagna International Financial Reporting Standards (IFRS) med de tillägg och undantag som anges i Redovisningsrådets rekommendation RR 32:05

”Redovisning för juridiska personer” samt Redovisningsrådets Akutgruppsuttalanden.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de av EU antagna International Financial Reporting Standards (IFRS) och Redovisningsrådets rekommen- dation ”Kompletterande redovisningsregler för kon- cerner RR 30:05”. Vid övergången till IFRS har IFRS 1 – First-time Adoption of International Financial Reporting Standards tillämpats för koncernredovis- ningen.

Följande nya standarder har utgivits under 2006 men har ej tillämpats av bolaget.

IAS 14 – Segmentsrapportering

Under sommaren 2006 beslutade IASB att några nya standarder eller väsentliga uppdateringar av befintliga standarder inte skall träda ikraft före 1 januari 2009.

Tillgångar och skulder upptas till anskaffnings- värde med avdrag för ackumulerade avskrivningar respektive nominellt värde om ej annat framgår.

Fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till balans dagens kurs. Fordringar värderas till det belopp varmed de förväntas inflyta.

Godkändes för utförande

Årsredovisningen och koncernredovisningen för Proact IT Group AB (publ) har godkänts för publice- ring enligt ett styrelsebeslut den 13 februari 2007.

Koncernredovisning

Koncernens omfattning

Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen och exkluderas då det bestämmande inflytandet upphör. Effekterna av alla koncerninterna transaktioner som intäkter, kostnader, fordringar och skulder samt orealiserade vinster och koncernbidrag har eliminerats.

Koncernen infattas ej av intresseföretag.

Förvärvsmetoden

Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvs- metoden. I koncernens eget kapital ingår, förutom moderbolagets eget kapital, således endast dotter- bolagens resultat efter förvärvstidpunkten. Eget kapital i förvärvade bolag fastställs genom en förvärvs analys utifrån en marknadsvärdering av tillgångarna och skulderna vid förvärvstidpunkten vilket även innebär identifiering och värdering av samtliga immateriella till- gångar. Om anskaffningsvärdet överstiger det vid för- värvsanalysen beräknade värdet av nettotillgångarna redovisas skillnaden som goodwill. Om anskaffnings- kostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar redovisas mellanskill- naden direkt i resultaträkningen.

Omräkning av utländska verksamheter

De konsoliderade finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor, vilken är moderbolagets funktions- och presentations valuta.

För verksamheter som har en annan funktio- nell valuta än svenska kronor sker omräkning av resultaträkningar, balansräkningar inklusive good- will till svenska kronor. Detta innebär att tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs och resultaträkningarna till periodens genomsnittskurs.

Omräkningsdifferenser redovisas under eget kapital

som en separat post. Omräkningsdifferenser hänför- liga till varaktig finansiering av dotterbolag redovisas, med beaktande av skatteeffekt, direkt mot eget kapital. När investeringen avyttras förs tidigare omräk- ningsdifferenser över resultaträkningen som en del av realisationsresultatet.

Minoritetens andel

Minoritetens andel utgörs av den del av dotterbola- gens resultat och nettotillgångar som inte direkt eller indirekt ägs av moderbolaget. I koncernens resultat- räkning utgör minoritetens andel en del av resultatet.

Minoritetens andel i dotterbolagens egna kapital redovisas i särskild post under eget kapital i balans- räkningen.

Intäktsredovisning

Koncernen genererar intäkter huvudsakligen genom försäljning och installation av hård- och mjukvara, underhålls- och supporttjänster samt fristående IT- konsulttjänster. Intäkterna vid försäljning av hård- och mjukvara redovisas när Proact överfört alla väsentliga risker och fördelar förknippade med äganderätten till produkten. I de flesta fall inträffar detta när den legala äganderätten har överförts eller när varorna rent fysiskt har överlämnats till köparen. I det fall väsentliga risker förknippade med äganderätten av varan kvar- står, har inte försäljningen slutförts och intäkten redo- visas därför inte. Underhålls- och supportintäkter erhålls främst genom serviceavtal till fast pris och redovisas linjärt över avtalsperioden. Konsulttjänster intäktsförs normalt på löpande räkning dvs i takt med att arbetet utförs. Konsultprojekt som utförs till fast pris, eller på löpande räkning med tak, resultatavräk- nas i takt med fastställandet. Av den beräknade totala intäkten för ett projekt avräknas under respektive period så stor del som motsvarar de under perioden upparbetade kostnadernas andel av de beräknade totala kostnaderna.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff- ningsvärde minus avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hän- föras till förvärvet av tillgången. Avskrivningar enligt plan på materiella anläggningstillgångar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och uppskattad nytt- jandeperiod. Härvid tillämpas en avskrivningstid om 3 år för datorer, 5 år för inventarier samt 3 år för reservdelar. Tillgångarnas restvärde och nyttjande period prövas varje balansdag och justeras vid behov.

En tillgångs redovisade värde skrivs ned till dess åter- vinningsvärde om tillgångens redovisade värde över- stiger dess bedömda återvinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.

Immateriella anläggningstillgångar

Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffnings- värdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Nedskrivningstest görs årligen samt när det finns en indikation på att en tillgång minskat i värde. Goodwill allokeras till kassa- genererande enheter för att kunna nedskrivnings- testas. Var och en av dessa kassagenererande enheter utgör koncernens verksamhet i vart och ett av de länder där denna bedrivs. I de fall en tillgångs redo- visade värde överstiger dess beräknade återvinnings- värde skrivs tillgången ner till sitt återvinningsvärde.

Kundrelaterade tillgångar och varumärken Kundrelaterade tillgångar och varumärken som identi- fierats vid verksamhetsförvärv redovisas som immate- riella tillgångar till anskaffningsvärde. Avskrivningar av kundrelaterade tillgångar sker enligt plan linjärt över maximalt 10 år. Vid varje enskilt fall sätts en nyttjande- period över vilken varumärken avskrives linjärt enligt plan. Vid indikation på värdenedgång görs en bedömning av tillgångens redovisade värde. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräk- nade återvinningsvärde skrivs tillgången ner till sitt återvinningsvärde.

Nedskrivningar

Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redo- visade värdet kanske inte är återvinningsbart. En ned- skrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde.

Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjande värdet. Vid bedömning av nedskrivnings- behov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassa- genererande enheter).

Lånekostnader

Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig.

Finansiella instrument

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, finansiella instrument som hålles till förfall och finansiella tillgångar som kan säljas.

Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instru- menten förvärvades. Ledningen fastställer klassifice- ringen av instrumenten vid den första redovisningen.

Nedan beskrivs endast de instrument som är aktuella för koncernen.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv mark- nad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen till- handahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran.

De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggnings- tillgångar. Lånefordringar och kundfordringar ingår i posten Kundfordringar och andra fordringar i balans- räkningen.

Redovisning av derivativa finansiella instrument och säkringsåtgärder

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen per kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifieras som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som antingen: (1) en säkring av verkligt värde av en identifierad tillgång eller skuld eller ett bindande åtagande (verkligt värdesäkring); (2) en säkring av en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring); eller (3) en säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet.

(13)

Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen för- hållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkra- de posten, liksom även målet för riskhanteringen och strategin för att vidta olika säkringsåtgärder.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstru- ment som används för säkringssyften samt föränd- ringar i säkringsreserven i eget kapital återfinns i not.

Nedan beskrivs endast de finansiella instrumet och säkringsåtgärder som koncernen använder.

(a) Säkring av verkligt värde

Förändringar i verkligt värde på derivat som identifieras som säkring av verkligt värde, och som uppfyller vill- koren för säkringsredovisning, redovisas i resultaträk- ningen tillsammans med förändringar i verkligt värde på den post som gett upphov till den säkrade risken.

(b) Derivat som inte uppfyller villkoren för säkringsredovisning

Vissa derivatinstrument uppfyller inte villkoren för säkringsredovisning. Förändringar i verkligt värde för sådana derivatinstrument som inte uppfyller villkoren för säkringsredovisning redovisas omedelbart i resultat räkningen.

Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad (t ex marknadsnoterade derivat- instrument samt finansiella tillgångar som innehas för handel och finansiella tillgångar som kan säljas) base- ras på noterade marknadspriser på balansdagen.

Noterat marknadspris som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen, använt noterat marknadspris för finansiella skulder är den aktuella säljkursen.

Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (t ex OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Koncernen använder ett antal olika metoder och gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Noterade marknadspriser eller mäklarnoteringar för likartade instrument används för långfristiga skulder. Andra tekniker, såsom beräkning av diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för resterande finansiella instrument.

Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden. Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av marknadspriser för valutaterminer på balansdagen.

Nominellt värde, minskat med eventuella bedömda krediteringar, för kundfordringar och leverantörs- skulder förutsätts motsvara deras verkliga värden.

Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysning i not, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknads- ränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument.

Likvida medel och kortfristiga placeringar

Likvida medel placeras på bankkonto eller investeras i räntebärande svenska värdepapper. Löptiden på placeringarna som ingår i likvida medel uppgår till maximalt tre månader.

Leasing

Ett leasingavtal klassificeras som ett finansiellt leasing- avtal om det innebär att de ekonomiska fördelarna och ekonomiska riskerna som förknippas med ägan- det av objektet i allt väsentligt överförts från lease- givaren till leasetagaren dvs företaget. Övriga leasing- avtal klassificeras som operationella leasingavtal.

Operationella leasingavtal Leasingavgiften konstnadsförs löpande.

Finansiella leasingavtal

Objekt som innehas enligt ett finansiellt leasingavtal

verkligt värde eller till nuvärdet av minimi leaseavgif- terna om det är lägre. Leasingbetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Räntan för- delas över leasingperioden så att varje redovisnings- period belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovi- sade skulden. Objektet avskrives enligt samma princip som gäller för andra tillgångar av samma slag.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffnings- respektive nettoförsäljningsvärdet efter principen först in- först ut.

Eget kapital

Kostnader hänförliga till nyemission av aktier eller optioner redovisas i eget kapital som en reduktion av erhållen likvid.

Skatter

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräknings- metoden på alla temporära skillnader som uppkom- mer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skattefordran, inklusive fordran för ännu ej utnyttjade underskotts- avdrag, redovisas endast om den bedöms kunna utnyttjas inom de närmaste åren.

Omvärdering av den uppskjutna skatteskulden/

skattefordran görs varje år till aktuell skattesats och redovisas i koncernresultaträkningen som en del av årets skattekostnad. Värderingen av skatteskul- der/skattefordringar sker till nominellt belopp och i enlighet med de skatteregler och skattesatser som beslutats.

I moderbolaget redovisas den uppskjutna skatte- skulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna.

Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterföretag redo- visas inte då moderbolaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder nettoredovisas om de är relaterade till samma skattemyndighet.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns ett åtagande som en följd av en inträffad hän- delse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig upp- skattning av beloppet kan göras. Där effekter av när i tiden betalning sker är väsentlig skall avsättningen utgöras av nuvärdet av de utbetalningar som för- väntas krävas för att reglera förpliktelsen.

Ersättningar till anställda

Pensioner Avgiftsbestämd plan

Vid avgiftsbestämd plan betalar koncernen avgifter till en separat juridisk enhet. Avgifterna kostnadsförs löpande. Koncernen har inga legala åtaganden att betala något ytterligare utöver de löpande avgifterna.

Förmånsbestämd plan

En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering. Faktorer som påverkar är vanligen ålder, tjänsteår och lön.

Aktuariella antaganden för att beräkna förpliktelsen och kostnaden görs av bolaget årligen och beräk- ningen görs av en oberoende aktuarie. Förpliktelserna beräknas till diskonterade värden och redovisas under avsättning till pensioner.

Avgångsvederlag

lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än 12 månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.

Bonusplaner

När det finns en legal förpliktelse redovisar koncernen en skuld och en kostnad för bonus, baserat på en formel som beaktar försäljning och/eller vinst i enlig- het med bolagets bonusmodeller.

Segmentsredovisning

Det primära segmentet utgörs av geografiska om råden baserade på var tillgångar är lokaliserade.

Det sekundära segmentet utgörs av rörelsegrenarna systemförsäljning och tjänsteverksamhet.

I varje land finns ett rörelsedrivande bolag som vart och ett består av de två rörelsegrenarna system- försäljning och tjänsteverksamhet vilket avser konsult- tjänster och avtalad kundsupport. Försäljning mellan koncernbolag uppgår till ringa belopp. Prissättning sker på marknadsmässiga villkor. Administrativa tjänster som utförs för annat koncernbolags räkning faktureras till marknadspris.

Kassaflödesanalys

Vid upprättande av kassaflödesanalysen har den indirekta metoden använts. Vid tillämpning av den indirekta metoden beräknas nettot av in- och utbetal- ningar i den löpande verksamheten genom att netto- resultatet justeras för periodens förändring av rörelse- tillgångar och rörelseskulder, poster som inte ingår i kassaflödet samt poster som ingår i kassaflödet för investerings- och finansieringsverksamheten. I likvida medel ingår placeringar på maximalt tre månader, vilka tagits med till upplupet anskaffningsvärde.

Osäkerhet i uppskattningar och bedömningar

I balansräkningen förekommer tillgångsposter; good- will och immateriella tillgångar, som varje år testas för att kontrollera om nedskrivningsbehov föreligger.

Dessa tester baseras på antaganden om framtiden utifrån förhållanden som är kända vid testtillfället.

Dessutom görs varje år en genomgång av det bok- förda värdet av uppskjutna skattefordringar utifrån en genomgång av förväntade skattepliktiga intäkter.

Vid beräkning av nyttjandevärdet för tillgångar görs antaganden om framtida resultatutveckling. Den framtida resultatutvecklingen kan avvika från gjorda antaganden om förhållanden på marknaden förändras utan att ledningen i bolaget anpassar organisation och verksamhet efter de ändrade marknadsförutsätt- ningarna. Då finns det risk att den framtida resultat- utvecklingen blir sämre och därmed uppstår en risk för väsentliga justeringar i redovisade belopp.

References

Related documents

Av studien framgick, att omedelbar kostnadsföring av utgifter i den period de uppkommer var den metod som dominerade i praxis, men trots detta ansågs den mest uttänkta och

Vi väljer att använda oss av resultat före skatt, då korrelationen mellan aktieavkastningen och avkastningen på eget kapital vid bokfört värde var högst vid denna

För det andra föreligger revisorns roll och de bedömningar som är förenliga med uppskattande av de prognoser som ligger till grund för värdering av tillgångar.. Som en logisk

Denna studie visar att identifierade immateriella tillgångar inte tillför relevant information då de utgör en mycket liten andel i relation till den totala finansiella

Spel företagen har en högre risk eftersom det inte går att veta om dessa spel är relevanta om tre år och har dem då endast ett spel så tar banken en stor risk eftersom om

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direk- törens förvaltning av Everysport Media Group A

Den första frågan som det blev diskussion kring var om texten endast skall handla om patent och sedan vilka krav som skall ställas på den som söker patentet.. En annan fråga blev

Tio år in på ett nytt sekel är Latinamerika fortfarande inte fritt från förtryck.. 2000-talets kolonialherrar är en internationell handels- politik som gör att Latinamerika