• No results found

Avkastningen på eget kapital blev 25%.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Avkastningen på eget kapital blev 25%. "

Copied!
56
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

INNEHÅLL

Sid 1990ikorthet ______________________ 1 Den nya televärlden ~---2 T elein vestgruppen - organisationsschema _ 6 Teleinvestgruppen under 1990 8

T eleinvest AB 11

Säljrelaterad verksamhet

Telefinans 12

Teleannons 14

Scandinavian Telecommunication

Trading 16

Speciella nättjänster

Swedish Telecom International 17

TeleLarm 20

Industri

Teli 22

TCC 24

TeleNova 25

DiabData 26

Programvara/hjälpmedel

Telesoft 27

Infologics 28

Konsultverksamhet

Swedtel 30

Förvaltningsberättelse 31

Redovisningsprinciper 34

Resultaträkningar 35

Balansräkningar 36

Balansräkning exklusive Teleinvest ABs externa upplåning för Televerket 38

Finansieringsanalyser 39

Bokslurskommentarer 40

Revisionsberättelse för Teleinvest AB ____ 48 Fem år i sammandrag ____________ 49

Styrelsen 50

Adresser 52

Produktion: Thurdin Bouvier AB Foto: Stig Göran Nilsson m fl Tryckindustri, Solna1991

(3)

1990 I KORTHET

Omsättningen ökade med 26% till8 253 Mkr.

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till365 Mkr.

Avkastningen på eget kapital blev 25%.

1990 blev för Teleinvestgruppen ett år med stora framgångar men också vissa bakslag.

På plussidan finns framförallt Teli som eko- nomiskt gjort det bästa året någonsin i sin 1 00-åriga historia. Vinsten steg från 141 till 203 Mkr efter finansnetto.

Där finns också Tele Larm, Telefinans, Tele- annons och Diab Data som utvecklats mycket starkt samt ST International som under 1990 gjort framsteg i en hård, internationell kon- kurrens.

På minussidan finns framförallt Telesoft och TCC. Den förväntade marknadsexpansionen inom ADA-området uteblev, varför Telesoft

uppvisar ett starkt negativt resultat. TCC- gruppen har haft stora kostnader för pro- dukt- och marknadsutveckling; en kraftig omstrukturering har också genomförts under året. Resultatet är av dessa skäl negativt.

Teleinvest har också påverkats av händelser i omvärlden. Kriget i Mellersta Östern drabba- de Swedtel som hade omfattande åtaganden i Kuwait. Den svenska finansbolagskrisen medförde att vi förlorade pengar i Finans AB Nyckeln.

/J~- - fua~~

/

~emar

W åh/ström

(4)

DEN NYATELEVÄRLDEN

GRÄNSLÖS KONKURRENS, NYA ALLIANSER ...

.. Teleinvest bildas

o k a d internationalisering, skärpt

konkurrens, bolagisering av Så var alltså situationen vid 80-talets Televerket-allt är tecken på samma början. Inom Televerket beslöts att sak: den nya televärlden l samla viss verksamhet i ett aktie bo- Förr var telekommunikationer en lag. Teleinvest bildades.

nationell monopolverksamhet. -Det var ett viktigt steg för att öka I dag-och ännu mera i framtiden- Televerkets konkurrenskraft, kon- går ingen operatör säker, inte ens på staterar Ingemar Wåhlström. Genom hemmaplan. Konkurrensen blir kniv- våra spjutspetsaktiviteter har vi

skarp! kommit att spela en väsentlig roll för

Liberaliseringen hade så smått börjat T eleverkskoncemens utveckling redan 1981 då Teleinvest bildades. under 80-talet.

Ingemar Wåhlström, VD i Telein- Ingemar Wåhlström och Annika vest, berättar: Christiansson ger flera exempel på - I USA hade man öppnat vissa sek- framgångsrika Teleinvest-satsningar:

torer för konkurrens redan på 70- - Teli som förvandlats till ett starkt talet, t ex enklare terminalutrust- vinstgivande företag och nu är en av ning. Samtidigt diskuterades ytterli- Sveriges två stora AXE-leverantörer.

gare avreglering. I England smiddes

planer på att privatisera British - Telefinans som startats för att Telecom. Och i många andra länder underlätta finansieringen av Tele- började man ifrågasätta om det var verkets produkter-och som på kort rätt att hantera telekommunikatio- tid blivit ett av Sveriges ledande nerna i monopolform. Det här sam- finansbolag.

mantaget gjorde att man framför sig

-T eleannons som köptes från ITT kunde se en virvelvind av ökad kon-

och som genom förvärvet av det kurrens som skulle svepa fram över

lönsamma Din Del1986 nu är mark- världen under 80-talet.

nadsledande inom området "väg- Annika Christiansson, ekonomi- ledande media".

direktör och vice VD i Teleinvest

- Tele Larm som blev eget bolag kompletterar:

1983 och till att börja med hade -Även i Sverige hände saker. 1980 stora lönsamhetsproblem men som t ex tog riksdagen de principbeslut nu fått ett slagkraftigt produkt- som successivt därefter lett fram till sortiment, är lönsamt och på stark att hela utrustningsmarknaden var frammarsch på exportmarknaderna.

liberaliserad 1989. Samtidigt beslöt riksdagen också att den konkurrens-

Skärpt konkurrens

utsatta delen av Televerkets verk-

samhet skulle särredovisas. Detta för Men nu skriver vi 1991- och nu att undanröja risken för att mono- räcker det inte längre med att en viss polverksamheten skulle kunna del av Televerkets verksamhet drivs i utnyttjas för att subventionera den bolagsform. Nu måste hela T elever- konkurrensutsatta verksamheten. ket bolagiseras.

0

(5)

Skälet är den kraftigt ökade konkur- rensen på alltmer avreglerade mark- nader. Några exempel från den sven- ska marknaden belyser situationen:

Tidigare nationella monopolföre- tag som AT&T och British Telecom är i dag verksamma i ett 60-tallän- der, däribland Sverige. Även US Sprint och US West har egna kontor och verksamhet i Sverige.

Tyska Bundespost, franska Tele- com och många andra teleoperatörer har långt framskridna planer på att expandera i andra länder, förmod- ligen också i Sverige.

Televerkets svenska konkurrent Comvik har sålt 40% av sitt satellit- företag Comvik Skyport till det glo- bala teleföretaget Cable & Wireless.

Comvik har också köpt in sig i Ban- verkets 250 mil långa fiberoptiska nät i Sverige.

A T &T har ingått en allians med Esselte i syfte att öka sin närvaro i Sverige.

Motorola planerar att etablera satellitsystem som erbjuder en världstäckande mobiltelefonitjänst - ett starkt hot mot alla nationella operatörer av mobiltelefoni, inte minst det svenska Televerket.

Över alla gränser

Listan med exempel kan göras längre. Sammantaget fångar den dagsläget i ett nötskal- teleopera- törerna agerar numera över alla nationella gränser. Dygnet runt finns det möjlighet att sekundsnabbt nå de mer än 600 miljoner användare som finns kopplade till det globala tele- nätet. Teleoperatörernas kunder finns inte längre endast i det egna landet- de är spridda över världen.

Det är i denna konkurrenssituation som det svenska Televerket fram- deles ska konkurrera- och överleva.

Televerket övergår alltså under 90- talet från att vara en stor aktör på den svenska marknaden till att bli en liten aktör på den europeiska och den globala marknaden.

USA ochJapan svarar för närmare hälften av världens teletrafik. Det svenska Televerkets globala mark- nadsandel uppgår till någon enstaka

proc~nt, i Europa kanske ett par, tre procent. Vissa regionala telebolag i

(6)

... OCH ETT TELEINVEST I NY SKEPNAD

USA och stora europeiska tele- operatörer gör årligen vinster som ligger i samma storleksordning som det svenska Televerkets omsättning.

Det är med giganter a v detta slag som Televerket ska konkurrera!

Följa kunderna utomlands

Ingemar W åhlström:

- Vi måste, precis som andra sven- ska tjänsteproducerande företag, typ flyg, banker och försäkringsbolag, följa de svenska kunderna ut i värl- den och erbjuda dem en förstklassig service till konkurrenskraftiga priser.

- För att klara detta måste vi för- modligen starta egna dotterbolag i viktigare länder och göra företags- förvärv. Men vi måste också etablera samarbete, allianser och konsortier med andra företag- och det är omöj- ligt om Televerket drivs i "verks- form", en företagsform som i stort sett är okänd utanför Sveriges grän- ser och som inte ens har ett tydligt regel verk.

Redan för drygt ett år sedan bil- dades inom T eleinvestgruppen ett företag som skulle bryta mark på området- ST International. Räcker inte det?

- Nej, menar Ingemar Wåhlström, ST International var ett första viktigt steg men i framtiden krävs att hela Televerket med sina resurser kan agera på den internationella mark- naden. Om vi ska kunna ingå strate- giska och slagkraftiga allianser måste det vara hela Televerket som står bakom.

Redan i dag svarar aktiebolag för ca 80% av den samlade teleomsätt- ningen inom OECD-området. Bety- der det att bolagiseringen av Tele- verket kommer onödigt sent?

- Nej, vi har haft Teleinvest i tio år och lärt oss mycket om hur det är att verka på konkurrensutsatta markna- , der. Den senaste tiden har vi också haft ST International som arbetat in- ternationellt. Många av de teleför- valtningar som bolagiserats i andra länder startar från en betydligt sämre utgångspunkt.

Kulturförändring

På T el i finns ett program som löper på 3,5 år och syftar till att ersätta den gamla "verkskulturen"

med en modern "företagskultur".

Hur lång tid kommer en sådan process att ta inom ett bolagiserat T elever k?

- Det tar säkert 3-5 år att genom- föra en fullständig kulturomvand- ling, konstaterar Annika Christians- son. Men samtidigt har Televerks- koncernen redan hunnit en bra bit på väg genom alla åtgärder som vidtagits under 80-talets senare del.

Mycket av den nödvändiga föränd- ringen är redan avklarad.

Vad händer med Teleinvest när Televerket bolagiseras?

- Vi blir ett av flera dotterbolag.

Vissa Teleinvest-enheter bryts dock ut och blir särskilda enheter eller separata dotterbolag. Det gäller till exempel Centrala FinansEnheten, ST International och Telefinans, konstaterar Ingemar Wåhlström.

(7)

Annika Christiansson:

- Det nya Teleinvest blir en stark bolagsgrupp i 10-miljardersklassen med fem affärsområden som domi- neras av respektive Teli, TeleMedia (sammanslagning av dagens Tele- Media och Teleannons), Kabel-TV, Tele Larm och Mimer Infologics.

"Största företagsförvärvet"

Själva förvandlingen av Tele- verket till bolag är tänkt att gå till på följande sätt: Det nuvarande Tele- invest förvärvar inkråmet i Tele- verket, värderat till21,6 miljarder kr, genom en s k apportemission och blir moderbolag i den nya koncernen med arbetsnamnet "Svenska Tele- AB". Därefter blir det nya Teleinvest ett dotterbolag i koncernen. Det be- tyder att ni får vara med och köpa Televerket för närmare 22 miljarder kr, vad sägs om det?

- Ja, det blir nog vårt största före- tagsförvärv någonsin .. !

(8)

TELEINVESTGRUPPEN

EN VIKTIGDEL I TELEVERKs- KONCERNEN

,-

· ----·- - - - - -- - - - - - -

L__ ____ T _ E_LE __ I_Nv_ESTAB

---.. ---·---T

SALJRELATERAD

l

SPECIELLA NÄ TT JÄNSTER

Televerkskoncernen år- ån så länge- uppdelad i en verksdel, Televerket, och en bolagsdel, Telemvestgruppen.

Under forntsåttning att rik&dagen till- styrker kommer hela T deverket ~nart

att bolagiseras.

Teleinvestgruppen&- företag arbetar på marknader dar det av olika skal vant naturhgt for Televerkskoncernen att upptrada i bolagsform.

Telemvestgruppe~ totala omsåttrung uppgkk 1990 till8 253 Mkr.

Det motsvarar ca 18% av Televerks- koncernenr. totala omsattning. Tdem- vestgruppen ar således en betydande del av T eleverkskoncernen.

Telemvestgruppen består av moderbo- laget Teleinver.t AB, 14 helå.gda dotter- bolag (199t-02-15), ett antal delägda dotterbolag och dotterdotter bolag.

Verksamheten 1 Teleinvestgruppen år indelad 1 fem affarsområden, som vart och ett .samverkar med ett eller flera resultatområden mom Televerket.

· -

r---

1

l

l

l

Inom Telemvestgruppen finns också

L

r--

vissa koncerngemensamma affärsfunk- tioner, bl a den Centrala FinansEnheten och Fastighets AB Telaris.

De fem affarsomrädena ar:

Silljrelaterad verksamhet Speciella natt)a~ter

Industn

Program v ara/Hjalpmcdel Konsultverksamhet

VERKSAMHET

l

-

Telefinans

ST l

nternationa1 Sergelinkasso

Tele Larm Teletrading

Teknicard A/S Teleeradit

Tele Larm A/S

-

Teleannons Teab Pta Ltd

OY Telefakta - Bino Video

DinDel CareCenter

Telefakta A/S Branschfakta Scandinavian

STTrading

OYSTT

(9)

:TELEVERKET

r---- ~:~·- C _ e_ n- tr- a- la _ F _ i- na _ n _ s _ E _ n _ h _ e - te _n _ _ __ _ lr---~~Fa~~~~~~-A - B-

l

t--:- - - ---~ ~---'

. :

i ' j .

- .f---L--- - - -· - - - r -

1

\

l

INDUSTRI

Te

Ii

l '

SvenskaTeli Mobitel

, _ _ ______ TCC _,

1

Tele Command Plc TCCPic TCCNS

r-··'--~-~~----

T

TeleNova PCC

Diab Data Diab Data lnc DiabOataNs

PROGRAMVARA

HJÄLPMEDEL KONSULTVERKSAMHET

l ----

L r---- -· :

j

Telesoft - ~--

Swedtel : -

: l

l

Telesoft lnc l

l

L Seanswitch

l i ---~---·----_.._j

l Telesoft Telecom l

l

l

l

l

l

Telesoft Europe

L _ l _ _ _ t

'

;

lnfologics ! - -

l

l

lnfovox

l l l

l

l

Mimer Software

l ' l

l

:

TeleDelta

L ___________ j

l Aktier

i

andra bolag

Telemvest

SOSAB50%

AU-Systl!'rn ~st 33%

Cornmunlcator 16.7%

DAFA Data 9.S%

! Tele Projektlnvest 100%

: ArlandastadTeleDataABATD70%

: TeleGUideTerrNnal33%

l 1 Scandinavian

Telecommunication Trading

STT NS (Norge} W%

l

Swedish Telecom International

tnfonet lnc 5%

Om01lel Spa 9%

Vesstel B V 50%

TeleDelta

Kontocentralen 10%

TeleLarm

APRO Pte Ud 49%

Tekn!Card Ltd 45%

Dnft/Maoover/Telemstallatton 25%

TrygghetscentraJen NS 15%

Falck Slkrrng AJS 2,5%

Teli

Entel50%

TeleNova

C-Ware30%

L__ - - - · - - - -

- - - - -

· · - - - '

(10)

TELEINVESTGRUPPEN UNDER 1990

Storoinst för Teli, viktiga order till ST International, Tele Larm och Diab Data, rekord i avtal för Telefi- nans, Infologics i ny kon- cern, Swedtel-personal som gisslan i Irak, Sam- hall-köp i TeleNova och storförlust i Telesoft- det är några av 1990 års vikti- gaste händelser inom Teleinvestgruppen.

STORA ORDER, FLERA REKORDVINSTER

FRÅN SPANIEN

Rekord i avtal för Telefinans

Under 1990 drabbas Sverige av den s k finansbolagskrisen. I kölvattnet av krisen bedöms svagare finansbolag komma att slås ut.

Telefinans, Televerkskoncernens eget finansbolag, gör dock ett rekordår.

T rots den allt hårdare konkurrensen tecknar Telefinans avtal för närmare 2,5 miljarder kr, vilket kan jämföras med 1,2 miljarder kr året dessförinnan.

Under året startar Telefinans också en central kreditenhet som arbetar med kreditprövning för hela Televerkskon- cernen. Ca 15 000 kreditprövningar görs under året.

. . . . A - -

-..-•-. 'SVERIGE DIREKT.

FRÅN N'f k zav_ND

000 946

~IHD'rVT·--·

,- - ~DIREKT·

:

. ~

FRÅNUSA

!~ . ., l ~ .-.~

1800 345. 0046 .. .,

~~~~ f~

1800 753 0046""

-~" o~y~~~046,.,,.,

~- ~

.

-

- ~8/IJt :

c:

osoo

89

o

"'NNNEN :

046 ST International -~~,.,.,~~.A~SAN tar hem ABB-order

I hård konkurrens tar ST International och dess holländska bolag Vesatel BV hem en strategisk order från Asea Brown Boveri, ABB. Uppgiften är att kommunikationsmässigt förbinda ABE- kontoret i Västerås med två polska dot- terbolag. Lösningen blir två satellit- stationer i Polen och en huvudstation i Västerås för tele- och data trafik. Häri- genom skapas den första alternativa förbindelsen från Sverige till Öst- europa.

ST International vidareutvecklar också telefonitjänsterna "Sverige Direkt" och

"020-Line International" samt ingår i ett konsortium som får i uppdrag att bygga upp ett mobiltelefonnät i Est- land. Man etablerar också egen repre- sentation i vissa strategiska lägen, bl a i London, Paris och Haag.

Fastighets AB Telaris

Fastighetsavdelningen inom Teleinvest ombildas vid årsskiftet 1989/90 till bo- lag och antar i början av 1991 namnet Fastighets AB Telaris.

Under 1990 träffas avtal med Nacka Strand Fastigheter, ett dotterbolag till Areona Fastighetsutveckling AB, om köp av mark och uppförande av admi- nistrativa byggnader i två etapper.

Den första avser kontor för Televerket Radio Östra med planerad inflyttning hösten 1993, den andra kontor för

'). J

.

) l

andra enheter inom Televerkskoncer- ) nen med planerad inflyttning våren

1994. Totalt blir det 750-800 nya kontorsarbetsplatser.

Nya framgångar )

för Diab Data

Även Dia b Data gör ett bra år. Omsätt- ningen ökar med 3 5% och vinsten sti- ger från 9 till ca 16 Mkr.

Viktiga avtal sluts med bl a Posten och KommunData. För tredje gången i följd topprankas Dia b Data i Statskontorets

basdatorutvärdering.

På produktsidan lanseras två nya dato- rer för industriella tillämpningar och kommunikationstillämpningar, Diab 1130 och Dia b 1320. Vidare släpps minidatorn DS 90-41 som jämfört med tidigare modell rymmer fördubblade prestanda.

(11)

OCH OMSTRUKTURERING AV TELESOFT

Telifyller 100 - och slår rekord

1990 blir ett ekonomiskt mycket bra år för Teli-det bästa i företagets 100-åriga historia! Omsättningen uppgår till1 ,8 miljarder kr och vinsten

!stiger från 141 till203 Mkr ''-.efter finansnetto.

Omstruktureringen fortsätter -division Elektramekanik i

..-.~ Vänersborg läggs ner, division

_,'Mönster kort i Timrå säljs.

Nya order tas hem- utrustning för 300 Mkr till spanska Tele- fonica, AXE-leveranser för 2 miljarder kr till Televerket.

Med japanska NTT Internatio- nal Corporation, världens stör- sta telekommunikationsföre- tag, skrivs avtal på det starkt expansiva fiberoptikområdet.

Kung Carl Gustaf och drottning Silvia besöker Teli-och prov- ringer en digital bildtelefon.

Det spanska televerket Telefonica har beställt tele- fonistplatser från Te/i, en order värd ca 300 Mkr.

Nykoncern med lnfologics

Den 1 april skapas Infologics-koncer- - pen genom en sammanslagning av tre

tidigare fristående företag inom Tele- investgruppen- Infologics, Infovox och Mimer Software. Koncernen ska ut- veckla tjänster för att öka trafiken på Televerkets nät, baserade på kunskaps- baserad teknologi, databasteknologi och talteknologi.

Vid årsskiftet 1990/91 utökas Info- logics-koncernen ytterligare. Dels till- förs då konsult- och uppdragsverksam- heten inom TeleDelta, ett företag som tidigare varit dotterbolag till sT- International. Dels tillförs Televerkets projekt Telepedagogik, verksamt inom framtidsområdet interaktiv video.

GulaGuiden används alltmer

Information i elektroniska media är ett snabbt växande område. Så också för Teleannons vars företagsdatabas Gula Guiden nu används ca 1 500 gånger per dag. Därmed är Gula Guiden en av Videotexnätets mest använda data- baser. Som ett komplement till Gula Guiden startas Adressguiden.

Förlust i

Finans AB Nyckeln

Som så många andra stora kapital- förvaltare placerar Centrala Finans- Enheten (CFE) pengar i Finans AB Nyckeln. I 1990 års bokslut reserveras 63 Mkr av totalt placerade 190 Mkr för förlusten.

Omsättning

Resultat efter finansnetto -

Mdrkr 10

8 6 4 2

o 85/86' 87 88 89 90

Räntabilitet på eget kapital

% 50 40

30

20

10

o 85/86' 87 88 89 90

Räntabilitet på sysselsatt kapital

% 18 15 12

9 6

3

o 85/86' 8 7 88 89 90

soliditet

Mkr 500 400

300

200

100

o

exkl. Telefinans, Fastighets AB Telaris och CFE

% 30 25 20 15

10 5

o 85/86 87 88 89 90 'Omraknat till 12 månader

(12)

Samhall köper del av TeleNova

Samhall köper 9,5% av aktiekapitalet i TeleNova, ett företag som med hjälp av anpassade datorsystem kompenserar funktionshinder i arbetslivet.

Vidare förbinder sig AMS att hos TeleNova beställa arbetsplatsanpass- ningar och användarutbildningar för minst 110 Mkr t o m utgången av 1992.

Swedtel-personal fast i Irak

När Irak invaderar Kuwait finns nio Swedtel-experter i Kuwait för att över- vaka installationen av ett datasystem för kundhantering. Swedtel-personalen hamnar tillsammans med andra sven- skar som gisslan i Bagdad. Swedtels hemmaorganisation lägger ned ett stort arbete på att stötta de drabbades famil- jer och få gisslan frisläppt. Detta blir klart strax före jul.

Uppdragen i Mellersta Östern har tidigare varit omfattande för Swedtels del och svarat för ca 20% av verksam- heten. Tills vidare måste denna del kompenseras med andra uppdrag.

Telesoft gör stor förlust

Telesoft, som bildades 1989 genom en sammanslagning av Telelogic och Tele- soft Inc, gör en storförlust.

Skälet är att den förväntade marknads- expansionen på AD A-området helt uteblir. Dataindustrin sviktar, försvars- industrin i USA skjuter upp sina inves- teringar och stora delar av telekom- munikationsindustrin bestämmer sig för ett annat programspråk.

Konsultverksamheten inom Telesoft Telecom fortsätter dock att växa och går med vinst.

Telesoft omstruktureras kraftigt och Teleinvest, som vid årets början äger 58 % a v aktierna i T elesoft, köper under året tillbaka alla utestående aktier och konvertibler och äger vid årets slut 100% av Telesoft.

Tele Larm ger Arlanda skydd

Tele Larms dotterbolag CCTV-Consult tecknar en 20-miljonersorder på ett avancerat bevaknings-TV -system för Arlanda flygplats. Systemet ska omfatta parkeringsplatserna, transithallarna, områdena vid flygplanen m m. Den första etappen avklaras under året.

Tele Larm förvärvar också en minori- tetspost i danska F ale k Sikring, ökar sin ägarandel i Asian Protection, köper teknikdelen av SSS (Sveriges tredje största vakt bolag), startar dotter- bolaget Care Center, sluter samarbets- avtal med Securitas, bygger ut larm- nätet, tar hem order från Polen och Sovjet samt slår exportrekord med sitt trygghetssystem.

TELEINVEST AB

CFEs externa upplåning

Totallånevolym: j2,4 miljarder kronor per den 3 j december j 990

CFEs interna utlåning

Totallånevolym: j 2,1 miljarder kr per den 31 december j 990

Köpta valutor (importgenererat)

Totalt 1560 Mkr under 1990

Fakta om Teleinvest AB Styrelseordförande Tony Hagström Verkståilande direktor Ingemar Wåhlström

1990 1989

-~-------~~-~~-

Omsattmng, Mkr 2106 t 727 varav rante1ntal<ter

CFE 1988 t 613

Resultat efter

finansnetto, Mkr -69 -4

varavCFE 1 38

Medelantal anstalida 46 42

(13)

TELEINVEST AB

T eleinvestgruppen omfattar moder- bolaget Teleinvest AB, 14 helägda dotterbolag, ett antal delägda bolag och dotterdotterbolag.

Gruppens affärside är att stödja och komplettera samt marknadsföra Te- leverkets produkter och tjänsteut- bud.

Moderbolagets primära uppgift är att utöva ägaransvar gentemot dot- terbolagen och svara för övergripan- de strategisk planering, koordine- ring, uppföljning och finansiell pla- nermg.

CENTRALA FINANSENHETEN Televerkskoncernen är Sveriges stör- sta investerare med ca 10 miljarder kr per år och därmed också en av de större låntagarna på den svenska penningmarknaden.

Televerkskoncernens upplåning, lik- viditet och valutaaffärer hanteras av en "internbank", Centrala Finans- Enheten (CFE), som utgör en resul- tatansvarig division inom Teleinvest AB. Målsättningen för CFE är att till- handahålla Televerkskoncernens oli- ka enheter så förmånliga finansiella tjänster som möjligt. Det sker genom att CFE utnyttjar och vidareutveck- lar koncernens samlade styrka mot de aktuella finansmarknaderna.

1990 präglades av stor turbulens på finansmarknaderna. I Sverige varie- rade ränteläget kraftigt i skenet av dels politisk kris under våren, . dels spekulation mot kronan under hös- ten.

Hösten 1990 drabbades marknaden även av "Finansbolagskrisen" med betydande oro som följd. Även CFE drabbades negativt beroende på gjor- da placeringar i marknadsbevis, emitterade av finansbolag. Övrig verksamhet inom CFE utvecklades dock mycket bra under året.

Sedan oktober 1990 har en av ban- kerna i koncernens emissionskonsor- tium, Manufacturers Hanover Bank avsagt sig sitt medlemskap i konsorti- et. De banker som nu ingår i emis- sionskonsortiet är Svenska Handels- banken, skandinaviska Enskilda Banken, Nordbanken, Gota Bank och] P Bank.

De senaste årens liberalisering av de finansiella marknaderna har påtag- ligt bidragit till att pressa koncernens effektiva räntekostnader. En kost- nadseffektiv och flexibel kapitalan- skaffning är en allt viktigare konkur- rensfaktor för Televerkskoncernen i en telekommunikationsmarknad som präglas av fri konkurrens.

Under hösten återupptog T eleverks- koncernen emissioner av Teleobliga- tioner och tre nya lån öppnades. Vid årsskiftet uppgick CFEs totala låne- volym till12,4 miljarder kr.

Den interna utlåningen uppgick vid årsskiftet till drygt 12,1 miljarder kr.

De största låntagarna var Televerket med ca 7,0 miljarder kr, Telefinans med ca 2,9 miljarder kr och Telein- vestAB med ca 0,8 miljarder kr.

CFEs nettoresultat 1990 blev efter reserveringar för kreditförluster 0,8 Mkr. 31,8 Mkr härrör från gynnsam valutafinansiering, s k korglån och swap. Terminsnettot uppgick till ca 4 Mkr medan räntenettot/mismatch bidrog med 28 Mkr. Reserveringar för kreditförluster belastar resultatet med63 Mkr.

FASTIGHETS AB TELARIS Fastighets AB Telaris (fd fastighets- enheten inom Teleinvest) ska för- valta Teleinvestgruppens fastigheter och ansvara för nyinvesteringar i kommersiella fastigheter inom hela Televerkskoncernen. Årets investe- ringar uppgår till 8 O Mkr.

Omsättning fördelad på affärsområden*

' \

-+--- -·,,___;::::S::::åll!:_~~terad ve~ksart}het __ ,1~~

--\_!rlE.LJstr'-·---~ .. _ _ _ ~3%

\

l

l l

, ! Spec1ella nättjänster 1 O%

l-

Pr~~~_y_ani/H

1

älpmedel _?.~o-

Konsultverksamhet 2%

• . / Koncerngemensamt 2%

~-->···---~~-·------

*Exk! rantemtakter l CFEs finansvE\rksamhet

(14)

."

SÄLJRELATERAD VERKSAMHET

\

)

46%

~~============~

l

Lars K Jonsson

1990 blev ett rekordår för Telefinans. Inom det dominerande verksam- hetsområdet, finansiering av kontorsväxlar, teckna- des avtal för närmare 2,5 miljarder kr (1,2). En ny- startad kreditenhet gjorde ca 15 000 kreditprövning- ar för hela Televerks- koncernen.

Balansomslutning

Resultat efter finansnetto -

Mdr Mkr

6 300

5 250

4 200

3 150

2 100

50

o 85/86. 87 88 89 90 D '18mån

Fakta om Telefinans AB Styrelseordforande Stlg-Ame Larsson Verkstallande direktör Lars E. Jonsson

- - -- -·-__!!!_0 _ _ 1989 Omsattning, Mkr 1 858 1 350 Resultat efter

hnansnetto Mkr 240 184 Rantabilitet

eget kapital Medeltal anstalida Soliditet. "'o

29 162 13

47 138 10

TELEFINANS

Telefinans huvuduppgift är att erbjuda Televerkets kunder bästa tänkbara finansieringsform vid inköp av Tele- verkets produkter inom ljud, bild, text och data. I de allra flesta fall sker detta genom hyresavtal.

Telefinans, som sedan 1989 är ett auk- toriserat finansbolag, medverkar också i finansieringen av Televerkskoncernens interna inköp av t ex bilar, maskiner och inventarier.

ÅRET SOM GÅ IT

Under 1990 upplevde Sverige den s k fi- nansbolagskrisen. I kölvattnet av krisen bedöms svagare finansbolag komma att slås ut. Kvar förväntas de bli som har en klar och tydlig affärside, starka ägare, bra marknadsföringskanaler och stora kundbaser. Till dessa hör Telefinans.

När det gäller Telefinans dominerande verksamhet, finansiering inom Telever- kets systemkoncept, blev 1990 ett re- kordår - trots en allt hårdare konkur- rens. T otalt tecknades avtal för närmare 2,5 miljarder kr, vilket kan jämföras med 1,2 miljarder året dessförinnan.

Genom samarbetet med Televerkets närmare 2 000 säljare har Telefinans vissa fördelar gentemot andra finans- bolag. Det gäller bl a kunskapen om telernatik men också möjligheten att erbjuda paketlösningar som omfattar inte bara finansiering av kontorsväxlar utan också nätlösningar, service och un- derhåll. Detta systemkoncept har vidareutvecklats under det gångna året.

Under 1990 startade Telefinans en cen- tral kreditenhet som arbetar med kreditprövning för hela Televerkskon- cernen. Ca 15 000 kreditprövningar gjordes.

För att ytterligare utveckla den kon- cerninterna finansieringen etablerades ett nytt dotterbolag, Telecredit. De övri- ga dotterbolagen - Sergelinkasso som hanterar inkassoverksamhet för Tele-

finans och Televerkskoncernen samt Telettading som arbetar på andra- handsmarknaden för kontorsväxlar - vidareutvecklades.

På uppdrag av Televerket påbörjades en utredning om speciella telekort, d v s kreditkort som i första hand ska använ- das vid telefonitjänster. De första tele- - korten beräknas vara ute på marknaden 1991.

FRAMTIDEN

Telefinans finansieringskoncept be- döms vara en bra bas för en framgångs- rik verksamhet även i framtiden, sam- tidigt som konkurrensen förväntas öka ytterligare.

I Telefinans planer ingår ökad interna- tionell aktivitet samt en ytterligare sats- ning på bilfinansiering inom T eleverks- koncernen, där det totalt finns ca 10 000 fordon.

)

(15)

A l&

-- -

ABe Data

Med hjälp av satellit har ABB i Västerås nu fått en säker tele- och datakommunikation med sina polska dotterbolag. Tidigare hade ABB problem med kommunikationen till Polen. I ett samarbete mellan Televerket i Västerås, Vesatel inom ST International och Telefinans levererades satellitlösningen på sex veckor från order till fungerande kommunikation. Det är den första alternativa tele- förbindelsen från Sverige till Östeuropa. Gunnar Ah/ är teknisk expert på ABB Data.

(16)

~~====sÄLJRELATERADVERKSAMHET~=-. . ~-=~==~~--~====:.===:=:=:~~====~==~~~~==

Lars Arenander

Teleannons har på senare

&r byggt upp flera stabilt lönsamma verksamheter:

Gula Sidorna, Företags- katalogen, Din Del och OYTelefaktaAB. Under 1991 tillkommer enligt planerna ytterligare en del - elektroniska media.

Omsättning

Resultat efter finansnetto

M~ M~

1000 1~

o o

85/86" 87 88 89 90

"18mån

Fakta om Teleannons Styrelseordforande Lars G. Johnsson Verkstallande direktor Lars Arenander

1990

Otnsattmng. Mkr 803 Resultat efter

finansnetto. Mkr 101 Rantabilitet på

eget kapital. 'Yo 295 Medelantal

anstalida 838

Sollditet, % 6

1989 496 40 77

806 6

TELEANNONs

Teleannons affärside äratt-primärt ur Televerkets nummerinformation - ut- veckla, marknadsföra och producera reklamfinansierade produkter inom området vägledande media samt därtill relaterade tjänster.

Verksamheten bedrivs i moderbolaget samt i dotterbolagen Din Del AB, Branschfakta Scandinavian AB, OY Telefakta AB i Finland och Telefakta AJS i Norge.

Under hela 1980-talet har vägledande media haft en stark tillväxt och svarar nu för cirka 7% av de totala reklam- investeringarna i Sverige. Det är därmed det sjätte största reklammediet, större än fackpress, populärpress och bio- och TV- reklam tillsammans.

ÅRET SOM GÅ TT

Under 1990 var reklammarknaden positiv i Sverige och Finland, dock med en viss avmattning mot slutet av året. I Norge präglades marknaden av fortsatt låg expansion och det norska dotter- bolaget gick med fortsatt förlust.

Teleannons lönsamhet var fortsatt god.

GULA SIDORNA

De regionala telefonkatalogerna, med Gula Sidorna, är ordermässigt Tele- annons viktigaste produkt - ca 770 Mkr (680). Under året har produkten vidareutvecklats, bl a genom möjlighet till röd färg i annonserna och ett förenk- lat sökregister.

Åtgärder har vidtagits för att ytterligare förbättra kundservicen och för 1991 är målsättningen orderbekräftelse inom fem dagar och annonskorrektur inom tio dagar. Internt har organisationen ändrats genom att ökat ansvar lagts på de regionala försäljningsavdelningarna.

DINDEL

Den lokala telefonkatalogen Din Del produceras och marknadsförs av dot-

terbolaget med samma namn. Omsätt- ningen uppgick 1990 till ca 345 Mkr (325). Katalogen finns nu i hela landet, undantaget storstadsområdena.

Under 1990 har konkurrensen skärpts väsentligt, och flera konkurrenter har kopierat Din Del-konceptet. Försälj- ningsarbetet har successivt ändrats och bedrivs nu med både fältpersonal och telefonförsäljare. Aven i Din Del har re- gionerna fått utökat ansvar för att för- bättra kundservicen.

FÖRETAGsKATALOGEN

Företagskatalogen är en generell affärs- katalog för Sveriges alla företag. Under 1990 tecknades annonsorderför ca 108 Mkr (100) och distributionen utökades till ca 425 000 exemplar.

NISCHPRODUKTER

Under 1990 har Teleannons tagit över hela ansvaret från Televerket vad be- träffar Vägtelekatalogen och Båt- guiden. Ett nytt avtal har slutits med Svenska Golfförbundet om fortsatt samarbete och utgivning av Svensk Golfguide. Databranschen har givits ut av dotterbolaget Branschfakta Scandi- navian AB.

OY TELEFAKTA AB, FINLAND Det finska dotterbolaget omsatte ca 50 Mkr (58) och nådde lönsamhetskravet 20% avkastning på investerat kapital.

Företagskatalogen Yritystele, som gavs ut för tredje året, utvecklades starkt positivt och blev marknadsledande. De lokala katalogerna Iki Oma utvecklades positivt.

TELEFAKTA

NS,

NORGE

Det norska dotterbolaget är försälj- ningsagent för Bedriftskatalogen, som ägs av norska televerket och är Norges motsvarighet till den svenska Företags- katalogen. Marknaden har präglats av

\

J

(17)

stagnation varför dotterbolaget äv.en för 1990 uppvisar negativt resultat. At- gärder har vidtagits för att säkerställa en hög kvalitet i försäljningen. Ett år återstår nu av kontraktet med norska televerket.

ELEKTRONisKA MEDIA

Information i elektroniska media är ett snabbt växande område för Tele- annons. I Gula Guiden, en företagsdata- bas i Videotexnätet, kan användaren söka på bransch, adress, namn och rikt- nummerområde.

Gula Guide~ har haft en positiv utveck- ling och under 1990 ökat omsättningen till16 Mkr (10). Gula Guiden används nu ca 1 500 gånger/dag och är därmed en av Videorexnätets mest använda databaser. Under 1991 kommer Gula Guiden att vidareutvecklas, bl a genom sammanslagning med Nummervisio- nen. Som ett komplement till Gula Gui- den startades under det gångna året Adressguiden.

GRAFISK ENHET

En egen, högproduktiv grafisk enhet har tagits i drift och ska till att börja med producera såväl gula sidor åt Tele- annons som vita sidor åt Televerket.

FRAMTIDEN

Teleannons har flera stabilt lönsamma verksamheter- Gula Sidorna, Företags- katalogen, Din Del och OY Telefakta.

I år tillkommer enligt planerna ytterli- gare en del- elektroniska media. Under 1991 är en fortsatt positiv försäljnings- utveckling fullt tänkbar.

På längre sikt finns framför ·allt två osäkerhetsfaktorer. Den ena gäller i vilken utsträckning Televerket får kon- kurrens av andra stora nätoperatörer.

En utveckling i den riktningen kan för- svåra Teleannons möjligheter att få till- gång till komplett nummerinformation.

Den andra gäller i vilken takt tillväxten sker inom elektroniska media där kon- kurrensen förväntas vara hårdare och lönsamheten lägre.

Vägleda.nde media är nyckel- ordet för Teleannons. Affärsiden är att hjälpa kunderna hitta rätt med stöd av både tryckta och elektroniska media. Kullens fyr vid Mö/le är ett annat exempel på vägledande media med tele- anknytning. Fyren bevakas via telenätet från Sjöfartsverket i Norrköping.

(18)

- - -SÄLJRELATERAD VERKSAMHET

Anders Ostlund

ST Trading bildades så sent som 1988 och de första åren präglades av uppbyggnad, med under- skott som följd. Under

1990 har ST Yrading funnit sin arbetsform och resultatmässigt nått

"break-even".

Omsättning

Resultat efter finansnetto Mkr

600

Mkr 40

450

300

150

o 88 89 90

Fakta om STTrading styrelseordförande Berne Landgren Verkstallande drrektOr Anders Östlund tf. to m 90 12 31 Göran Ahlberg tf fr.o.m 91.01.01

20

o

-20

-40

_ _ _ _ _ _ _Jt90-198!

Omsattnmg, Mkr 550 440 Resultat efter

finansnetto, Mkr o -37

Rantabilitet

eget kapital,% neg neg Medelantal

anstaHda 68 80

Sohditet,% 13 9

SCANDINAVIAN TELE-

COMMUNICATION TRAD ING

ST Tradings uppgift är att tillse att Tele- verkskoncernen upprätthåller en ledan- de position i Sverige på marknaden för produkter som telefoner, telefonsvara- re, fax och telefontillbehör.

Detta sker genom att ST Trading desig- nar, utvecklar, konstruerar, köper in och marknadsför produkterna. Distri- butionen sker via återförsäljare till slut- användare i Sverige och utlandet.

ÅRET SOM GÅTT

Grunden för ST Tradings verksamhet är den svenska marknaden och närheten till Televerket, dit mer än 80% av bola- gets försäljning på totalt 550 Mkr un- der 1990 har kanaliserats.

ST Trading bildades som bolag så sent som den l januari 1988 och de första verksamhetsåren har präglats av inves- teringar i organisations- och produkt- sortimentsuppbyggnad, med relativt stora underskott i verksamheten som följd.

Under den senare delen av 1990 har ut- vecklingen lett fram till att bolaget hit- tat sin arbetsform. Bolaget har nu en bra operativ bas att bygga vidare på och resultatmässigt är 1990 det verksam- hetsår då ST Trading når "break-even".

På exportsidan har ST Trading under 1990 haft lokal representation i Fin- land, Norge, Danmark och England.

Huvudinriktningen har varit att konso- lidera dessa enheters verksamhet och förse dem med ett för marknaden kon- kurrenskraftigt sortiment.

FRAMTIDEN

ST Tradings produkter väljs/utformas med höga krav på design, funktionalitet och användarvänlighet för att stödja Televerkskoncernens marknadsprofiL Den planerade bolagiseringen av Tele- verket kommer att medföra ytterligare förbättrade affärsmöjligheter för ST Trading som bolag.

I sin exportverksamhet har ST Trading målsättningen att på valda produktseg- ment bli marknadsledare i Norden och att dessutom vidareutvecklas genom en successiv och balanserad expansion på andra valda marknader.

l

(19)

SPECIELLA NÄTTJÄNSTER

Viesturs Vucins

1990 var ST Internatio- nals första verksamhetsår.

strategiska order togs hem från bl a ABB och MoDo, de internationella tele- fonitjänsterna Sverige Direkt och 020-Internatio- nal utvecklades och upp- byggnaden av ett mobil- telefonnät i Estland in- leddes.

Fakta om ST International StyrelseordfOrande Tony Hagström Verkstallande direktor Vlesturs Vuclns

1990 Omsattnmg, Mkr 202 Resultat efter

fmansnetto. Mkr 34 Rantabthtet pa

eget kaprtal, % 155 Medelanta t

a11stallda 79

Sohdrtel% 15

SWEDISH TELECOM INTERNATIONAL

Swedish Telecom International startade sin verksamhet 1990. Bolaget ska som en del av Televerkskoncernen

- vara en resurs för svenska företag genom att utveckla och tillhandahålla ett kostnadseffektivt och heltäckande utbud av internationella telekommuni- kationstjänster för tal-, text-, bild- och datakommunikation, samt

- underlätta privatkunders behov ge- nom att utveckla och tillhandahålla lättanvända internationella telekommu- nikationstjänster.

Bolagets verksamhet har under 1990 bedrivits i tre affärsområden med eget resultatansvar: företagskommunika- tion, personkommunikation och mobi- la teletjänster. Vid sidan därav har också funnits enheter för internationella relationer, drift- och nätplanering samt ekonomi och administration.

ÅRET SOM GÅTI Företagskommunikation

LINK-tjänster. För att kunna erbju- da snabba och tillförlitliga förbindelser till olika delar av världen har ett nät av digitala höghastighetsförbindelser byggts upp. Detta har skett genom avtal med teleförvaltningar i olika länder, framför allt i Europa, USA och Japan.

De digitala förbindelserna används för all typ av trafik, främst data.

SAT-tjänster. Som ett komplement till LINK-tjänster erbjuds förbindelser via satellit (VSAT). Verksamheten be- drivs framför allt i Vesatel.

Initialt var Vesatel AB ett helägt dotter- bolag men under året såldes 50% av ak- tierna till det holländska telebolaget.

Numera är Vesatel BV stationerat i Amsterdam, strategiskt beläget inom EG, med ett kontor i Stockholm.

Under 1990 tog ST InternationaVVesa- tel BV i konkurrens med internationella teleoperatörer en strategisk order från

Asea Brown Boveri, ABB. Kravet var att de polska dotterbolagen i Elblag och Wroclaw skulle kunna kommunicera med något av ABBs tre kommunika- tionscentra, vilka finns i Västerås, Mannheim och Baden. Vesatel byggde två satellitstationer i Polen och en huvudstation i Västerås för tele- och datatrafik. Därigenom skapades den första alternativa förbindelsen från Sve- rige till Östeuropa, vilket bedöms kun- na bli en viktig referens för kommande affärer.

PAK-tjänster. Privata nät kan

"skräddarsys" för en kunds räkning.

Om det t ex gäller ett svenskt företag kan det svenska nätet förlängas - antingen via Infonet som är ett globalt datanät och når 11 O länder världen runt eller via Paxnet med spridning framför allt i Europa. Under 1990 har ett första viktigt kontrakt tecknats inom detta område med MoDo.

I strategin ingår att bygga ut det globala kundstödet maximalt. Så t ex erbjuds en kontakt för kundens totala behov av in- ternationella telekommunikati onstj än- ster. Vidare har en nätdriftcentral star- tats i Göteborg, och samarbete inletts med nätdriftcentralerna i Stockholm och Jönköping för att dygnet runt över- vaka näten.

Personkommunikation

För att öka trafikvolymen utvecklas tjänster som gör det enklare att ringa in- ternationellt och samtidigt enklare att betala.

Sverige Direkt. Genom att ringa ett speciellt "Sverigenummer" kopplas man direkt till en svensk operatör som vidarekopplar till önskad abonnent i Sverige. Mottagaren betalar samtalet.

Under 1990 har denna tjänst introduce- rats från Finland, Italien, Nederländer- na, Belgien, Kanada, Japan och Nya Zeeland och finns numera från ett 15- tal olika länder.

(20)

Y - - - -SPECIELLA NÄ TI JÄNSTER

========;;;;;;;;:========::;;;;;======;;;;;;;;::::::::=====:::::::=:=====:::::::::;;;;;;;;::::====::====:::=

020-Line International. Från utlan- det kan man ringa till t ex företaget/

myndigheten i Sverige och själv endast betala en markeringsavgift. Resterande avgift debiteras på mottagaren. Avtal om denna tjänst har under 1990 slutits med flera länder, bl a USA, Storbritan- nien, Nederländerna, Italien, Spanien, Belgien, Frankrike, Tyskland, Schweiz, Japan, Australien, Nya Zeeland, Dan- mark, Finland och Norge.

Kreditkortstelefoni. Under året har beslut tagits om att 1991 införa s k kre- ditkortstelefoni. Man ska kunna ringa antingen hem till Sverige eller mellan två andra länder - och styra räkningen enligt önskemål. Ä ven kommersiella kreditkort, som t ex Eurocard, ska kun- na användas.

Under 1990 har vidare beslut tagits om att den internationella telefonitjänsten ska utvecklas för att öka trafikvolymen.

För närvarande sker merparten av sam- talen kl 08-18. Genom speciella rabat- ter och kampanjer ska samtalsfrekven- sen ökas på tidiga morgnar och sena kvällar.

MOBILA TELETJÄNSTER

Sverige är världens mobiltelefontätaste land med snart en halv miljon mobil- telefoner, eller närmare 5 mobiltele- foner per 100 invånare.

Avregleringen i Europa har öppnat möj- ligheter att på licensbasis utveckla, byg- ga och driva mobiltelefonsystem. Det gäller både i Väst- och Östeuropa.

Tillsammans med Telecom Finland In- ternational och det estniska kommuni- kationsdepartementet ingår ST Interna- tional i ett konsortium som under 1990 fått i uppdrag att bygga upp ett mobilte- lenät i Estland. Nätet ska tas i drift un- der andra halvåret 1991 och byggas ut i etapper, med början i huvudstaden Tal- linn. Det är ett NMT -nät och passar därmed de mobiltelefoner som används i Sverige och Finland. Diskussioner om motsvarande uppbyggnad förs också med Lettland.

ST International ingår också i ett kon- sortium som konkurrerar om att bygga upp ett mobiltelenät i Polen. Även i Ita- lien finns företaget med i licenskampen.

INTERNATIONELLA RELATIONER ·

Under året har uppbyggnaden påbörjats av ett eget representationsnät i vissa ut- valda länder. Ambitionen är att följa de svenska företagen ut i världen och med medarbetare på plats kunna utveckla, bevaka och samarbeta med partners i respektive land. London, Paris och Haag är platser där egen representation byggts upp under 1990. Närmast på tur står USA och Tyskland. Televerket har dessutom representation i Bryssel.

TELEDELTA TILL INFOLOGICS Det tidigare dotterbolaget TeleDelta, som utvecklar s k mervärdestjänster, har per 1 januari 1991 överförts till In- fologics.

FRAMTIDEN

Vid en internationell jämförelse är det svenska Televerket litet. Vissa regionala telebolag i USA och stora europeiska teleoperatörer gör årligen vinster som ligger i samma storleksordning som Televerkets totala omsättning. För ST Internationals del handlar det därför mera om att sluta allianser med olika samarbetspartners och finna andra vä- gar än förvärv och investeringar.

Tekniskt ligger svensk telekommuni- kation långt framme och torde kunna hävda sig väl i konkurrensen. De sven- ska storföretagens starka internationa- lisering ger också möjligheter till in- brytningar på utländska telemarknader - samtidigt som givetvis den friare kon-

kurrensen kan medföra att svenska storföretag upprättar samarbete med utländska teleoperatörer. Sveriges framtida relation till EG får stor bety- delse.

• J l

(21)

l

l

ST International driver tillsammans med finska televerket och est- niska teleministeriet ett bolag som bygger ett NMT mobiltelenät i Estland. Redan nu fungerar kommunikationen mellan Stockholm och Tallinn via det finska nätet. Viktor Siilats är VD för joint-ven- ture-företaget INFO, som bl a driver videobolaget Esti Video och nyhetsbyrån Baltfax.

(22)

- - - SPECIELLA NÄTIJÄNSTER

t:::=========================:=:=:=:===

Berne Landgren

1990 blev ett bra år för Tele Larm. Omsättningen ökade från 385 till470 Mkr och res,ultatet förbätt- rades till ca 20 Mkr (15).

Stora order tecknades, företagsföroäro gjordes och affärsområdet trygg- hetssystem expanderade kraftigt.

Omsättning

Resultat efter finansnetto

Mkr Mkr

500 60

400 40

o -40

85/86* 87 88 89 90

*18mån

Fakta om Tele Larm

Styrelsoordforande Ingemar Wåhlström Verkstailande direktor Beme Landgren Anders Gytder vVD, an..'Vartg to r Sverigeverksamheten

1990 1989 Gmsattnlng. Mkr

Resultat efter finansnetto, Mkr Riin!abtlitet eget kapttclt, % Medelantclt anstalida Solrditet, %

470 20 20

556 26

385 15 19

496 29

TELELARM

Tele Larms affärside är att leverera

"tekniska säkerhetslösningar för krä- vande kunder".

Bland produkterna finns brandlarm, in- brottslarm, trygghetssystem, larmkom- munikation, passersystem och bevak- nings-TV. Tele Larm erbjuder också kvalificerade tjänster som service, ut- bildning, projektering och konsulta- tion. Kunderna köper således en säker- hetsfunktion med teknik och tjänster i samverkan.

Verksamheten i Sverige indelas i fem re- gioner med ett 20-tal försäljnings- och servicekontor över hela landet. Viss verksamhet bedrivs även genom dotter- bolag såväl i Sverige som i utlandet.

ÅRET SOM GÅ TI

Ekonomiskt blev 1990 en nytt bra år för Tele Larm. Omsättningen ökade till ca 470 Mkr (385) och resultatet för- bättrades till ca 20 Mkr (15). Antalet anställda var i genomsnitt 556 (496).

Under året förvärvades tekniksidan in- om SSS, det tredje största vaktbolaget i Sverige.

Vidare startades dotterbolaget Care Center AB som utvecklar trygghetscen- traler för användning inom åldringsvår- den.

Som en följd av Televerkets förvärv 1989 av Ericssons svenska försäljnings- bolag, övertog Tele Larm under 1990 Ericssons kunder när det gäller trygg- hetssystem. Dessutom fick man service- ansvaret för larmövervakningssystem i ett stort antal industriföretag.

Under året slöts samarbetsavtal med Se- curitas som innebär att Securitas succes- sivt kommer att ansluta sina larmcen- traler till Tele Larms larmnät.

Larmnätet förbättrades ytterligare un- der året. Dels knöts det ihop så att det nu är rikstäckande, dels utvecklades en s k utombandskanal vilken möjliggör

anslutning via en redan befintlig tele- fonförbindelse.

Dotterbolaget CCTV-Consult tecknade en 20-miljonersorder på ett avancerat bevaknings-TV -system för Arlanda flygplats. Systemet ska omfatta parke- ringsplatserna, transithallarna, områ- ~-~.~ dena vid flygplanen m m. Under året av- klarades den första etappen.

Ett pilotprojekt med fjärrstyrd TV- övervakning via !DN-nätet (det digitala ~-,

telenätet) genomfördes vid en oljedepå i ~

Göteborg. Tekniken bygger på en ny kodning av TV-bilder som gör det möj- ligt att via telenätet och bildkodare till en rimlig kostnad kunna övervaka t ex lastning och grindstyrning på mycket stora avstånd.

Avancerad teknik utnyttjas också när det gäller att förse Barsebäcks kärn- kraftverk med säkerhets-, inpasserings- och inbrottsskydd, en order som teck- nades under det gångna året. Bl a kopp- las passersystemet till det dosimetersys- tem som mäter strålningen.

T el e Larm utsågs till leverantör också för den andra etappen av Globen City i Stockholm.

Under året förvärvades 2,5% i det dan- ska bolaget Falck Sikring A/S, näst störst i Danmark på tekniska säkerhets- system. Tidigare fanns ett samarbets- avtal som innebar att Falck Sikring sål- de T el e Larms brandlarm, trygghets- larm och passersystem i Danmark.

I bolaget APRO (Asian Protection), be- läget i Singapore, ökade Tele Larm sin ägarandel från 25 till 49%. Bolaget, som under 1990 gick med vinst, har successivt stärkt sin position och rankas nu som ett av de främsta säkerhetsföre- tagen i Singapore.

Mfärsområdet trygghetssystem expan- derade kraftigt, allra mest i Sverige och i Norge. Totalt säljer nu Tele Larm ca 20 000 trygghetstelefoner per år. Hit- tills har tillverkningen i huvudsak skett i

)

)

(23)

det delägda bolaget Anteuna i Kalix.

Under året avvecklade dock Tele Larm sitt ägande i Antenna och beslutade att förlägga merparten av tillverkningen till Sydostasien. Det gäller även produktio- nen av hemlarm, en produkt som köp- tes ut från Antenna.

Under året tog Tele Larm också hem or- der på projekt i Polen och Sovjet - rege- ringsbyggnaden i Warszawa och två ny- byggda Tetra Pak-fabriker i Sovjet. I båda fallen gällde det installation av brandlarm.

Stora investeringar gjordes under 1990 för att utveckla hjälpmedel för hante- ring av framför allt brand- och passer- system. Syftet är att underlätta och stödja igångsättandet, driften och servi- cen av olika system, inte minst utom- lands.

FRAMTIDEN

Tele Larm är i dag det ledande tekniska säkerhetsföretaget i Sverige med en marknadsandel på ca 35%.

Internationellt hör Tele Larm till de 10-20 största säkerhetsföretagen i Eu- ropa. Faktureringen utomlands uppgår än så länge dock endast till 6-7% av omsättningen. De närmaste åren för- väntas andelen öka till20-25%.

I dag har Tele Larm egna bolag förutom i Sverige i bl a Danmark och Singapore.

I planerna ingår att under 1991 etablera bolag i ytterligare länder .

Problemet vid utökad export är att i re- spektive land få säkerhetssystemen myndighetsgodkända och godkända för anslutning till tele- och radionätet, en process som i många länder är ytterst tidskrävande. Godkännandeprocessen, som i dag kan ses som handelshinder, väntas dock bli kraftigt förenklad de närmaste åren.

Arlanda flygplats bevakas av TV-kameror, installerade pa strate- giska platser. Det är Tele Larms dotterbolag CCTV-konsult, som levererar och installerar systemet, som är inkopplat på telenätet.

(24)

INDUSTRI

BemrvStröm

1990 blev det bästa året i Telis 1 00-åriga historia.

Omsättningen uppgick till

1~8 miljarder kr och vins- ten steg från 141 till203

A1krefrer~nansneffo.

Omstruktureringen, som påbörjades 1988, slut- fördes under året.

Omsättning

Resultat efter finansnetto

Mkr

3000

2000

1000

o

Mkr 200

100

o

-100 85/86" 87 88 89 90

"18 mån

Fakta om Teli Styrelseordforande Tony Hagström Verkstallande direktOr BennyStröm

1990 1989 - - - -

Omsattning 1810 1772

Resultat eftar

finansnetto_ Mkr 203 141 Räntabilitet

egetkapltal.% 45 38

Medelantal

anstalida 2689 3194

Solidrtet,% 34 40

TELl

T eli, som på senare år kraftigt omstruk- turerats, är ett av Sveriges ledande före- tag inom telekommunikationsområdet och Televerkets största leverantör av te- lekommunikationssystem och service.

Telis affärside är att med eget ansvar för utveckling, marknadsföring och pro- duktion vara verksamt inom fyra kärn- områden:

Produkter som ingår i telenätet.

Produkter som ansluts till telenätet.

Service av produkter som är an- slutna till nätet.

Kvalificerade förbindnings- produkter i telenätet.

ÅRET SOM GÅTT

1990 blev ett ekonomiskt mycket bra år förTelioch det bästa i företagets 100- åriga historia. Omsättningen uppgick till 1,8 miljarder kr, vinsten steg från 141 till 203 Mkr efter finansnetto och räntabiliteten på eget kapital ökade från redan höga 3 8% till45%.

Omstruktureringen, som påbörjades 1988, slutfördes under året.

Division Elektramekanik i Vänersborg, som hade ca 290 anställda, lades ned.

Ca 120 av de anställda bereddes arbete i division Företagssystem. I övrigt klara- des nedläggningen genom naturlig av- gång.

Division Mönsterkort i Timrå, som sedan starten för tre år sedan haft lönsamhetsproblem, såldes till Elektra- tryck AB i Stockholm, ett företag som är specialiserat på tillverkning av mönster- kort och har erforderliga marknadska- naler.

Parallellt med detta förstärktes verk- samheten i de fyra kärndivisionerna - Nätsystem, Företagssystem, Anslut- ningssystem och Service.

I konkurrens med Ericsson tog T eli hem en order på ca 2 miljarder kr från Televerket om att under tre år leverera växlar för Televerkets utbyggnad a v AXE-nätet i Sverige.

Med spanska T elefonica tecknades kontrakt om att fram till1992 leverera utrustning för ca 300 Mkr. Ordern av- ser telefonisystemet ES 201, ett system somTeliräknar med att framöver kun- na sälja till många andra länder.

Ytterligare exportorder tecknades, främst inom RDS-området (Radio Data Systems).

Med japanska NTT International Corporation, världens största telekom-

/iii.

munikationsföretag, skrevs avtal angå- " ; ende licenser, tekniköverföring och komponentleveranser på det starkt ex- pansiva fiberoptikområdet. Det var ett strategiskt viktigt avtal, eftersom T elis mål är att kraftigt öka omsättningen på fiberoptikområdet och inom några år vara ledande i Skandinavien när det gäl- ler prefabricerade fiberför bindningar.

Samtliga divisioner har under året arbe- tat i alltmer bolagslika former. De har fått egna styrelser med såväl externa som fackliga representanter. Divisio- nernas ökade självständighet möjlig- gjorde också en fortsatt effektivisering och krympning av de centrala staberna.

ft

Under året togs beslut om att avveckla alla produkter och andra engagemang riktade mot branscher utanför kärnom- rådena. Framför allt gälldedetta utrust- ning för PC-branschen.

Ett nytt treårigt samarbetsavtal teckna- des med Televerket. Det innebär bl a att man bildar gemensamma produktkom- mitteer för telenätsystem och kundsys- tem på företagssidan. Det sistnämnda bedöms leda till att produktutvecklings- tiden kan kortas ner.

Från Televerket övertog Teli en service- enhet i Gävle och förstärkte därmed yt- terligare sin servicedivision som sedan tidigare är representerad i Kristine- hamn, Stockholm och Malmö.

Under året harTeliockså stått värd för två uppmärksammade studiebesök. Det

(25)

Teli ska under tre år leverera AXE-växlar för ca 2 miljarder kronor. Henrik Lager på Division Nätsystem i Nynäshamn systemtestar linjekretskort.

References

Related documents

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering

Styrelsen och verkställande direktören för Novus Group International AB (publ) avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2007-07-01 --

Så här många extra kopior behöver du av respektive bild för att kunna lösa vårt soduku:. Linné beskrev alla då

används bakterier som bildar propionsyra vid tillverkning av grevéost och olika Penicillium-arter för att tillverka grön- och vitmögelostar.. Medvurst och salami: I korvarna används

Men nu när vi i väst drar ner på vår konsumtion slår det hårt mot arbetarna i textil- industrin och i annan exportin- dustri – vilka framför allt är kvinnor, säger Roger

Vilket synes ovan i tabell 7 har Spearmans korrelation för delårsrapporter beräknats för att studera sambandet mellan de olika variablerna; antal sidor, antal sökord,

[r]