En presentation av avloppsverket i Skebäck
Avloppsverket i siffror
Avloppsverket hanterar i genomsnitt 45 000 m3 avlopps- vatten/dygn. Den totala kapaciteten är 90 000 m3 avlopps- vatten/dygn.
För närvarande är 140 000 personer från hushåll/industrier anslutna till kommunalt vatten och avlopp. Avloppsverket har kapacitet att ta hand om avlopp från 220 000 personer.
Reningskrav på vatten som släpps ut från Skebäcksverket:
Syreförbrukande ämnen, högst 10 mg/l.
Totalfosfor, högst 0,3 mg/l.
Fordonsgasanläggningen kan producera 200 m3 fordonsgas/
timme, vilket innebär 1,7 miljoner m3 fordonsgas/år.
1 m3 fordonsgas motsvarar ca 1 liter bensin/diesel.
Avloppsverket i Skebäck är en stor energiproducent.
För att rena avloppsvattnet förbrukar avloppsverket varje år 8 GWh i form av el och biogas. Årligen utvinner av- loppsverket 16 GWh biogas från slamprocessen. 50 GWh utvinns från avloppsvattnet och 14 GWh från energi- skogar som odlas på mark som gödslas med slam.
Förutom avloppsverket i Skebäck ingår åtta mindre avloppsverk, ett 60-tal spillvattenpumpstationer och ett 30-tal dagvattenpumpstationer i det kommunala systemet.
Örebro kommun är också driftansvarig för ett avloppsverk och fem pumpstationer i Lekebergs kommun.
Avloppsverket i Skebäck invigdes 1958. Reningskapaciteten utökades genom utbyggnad 1971 och 1978.
Goda råd från ett avloppsverk
Förväxla inte toaletten med ett sopnedkast. På avlopps- verket rensar vi bort allt möjligt skräp som följer med avloppsvattnet – damtrosor, kalsonger, bindor, tam- ponger, plastpåsar, tops, snus, cigarettfimpar, kondo- mer, gamla strumpor – bara för att nu nämna en del.
Toaletter ska förstås enbart användas till kiss, bajs och toalettpapper. Allt annat skräp samlas ihop, sor- teras och slängs där det ska slängas. Tips och goda råd finns på www.orebro/avfall, Sortering och återvinning.
Mät upp tvättmedel när du kör en tvätt. Ju mindre mängd tvättmedel, desto bättre. Dosering av tvätt- medel hänger ihop med vattnets hårdhetsgrad. I större delen av Örebro kommun är vattnet mjukt (hårdhets- grad 5 dH). Undantag är t.ex. Glanshammar, Kilsmo och Brevens Bruk som har hårt vatten (12 dH).
Doseringsmängd finns på tvättmedelspaketen. En enkel regel är att dosera mindre mängd tvättmedel ju mjukare vattnet är.
Frågor om vatten och avlopp?
Kontakta Örebro kommun, telefon 019-2110 00.
www.orebro.se/avlopp
Avloppsverket Skebäck, Box 33300, 701 35 Örebro
Besöksadress: Skebäcksvägen. Telefon: 019-21 10 00. Telefax: 019- 32 28 10. E-post: avloppsverket@orebro.se
Släng inte överblivna mediciner i avloppet eller i toa- letten. Det ställer till problem, eftersom avloppsverkets reningsprocess inte klarar av att rena vattnet från läke- medelsrester.
Undersökningar av avloppsvatten från Universitets- sjukhuset i Örebro, USÖ, och Örebro kommuns avloppsverk visar att små mängder läkemedelsrester finns kvar i vattnet efter rening – och följer med ut i Svartån. Den största delen av läkemedelsresterna kommer från hushållen.
Lämna alltid gamla mediciner, hormonplåster och inhalatorer till Apoteket. Kanyler samlas i en Safe Clip- behållare som både hämtas och lämnas på Apoteket.
Om alla hjälps åt på detta enkla vis blir avloppsverkets hantering enklare och effektivare. Vi sparar pengar – och hela naturen mår bättre.
Från ån – och tillbaka till ån igen
Svartån är själva livsnerven i Örebro kommuns vattensystem.
Vatten från ån pumpas till Skråmsta vattenverk och genomgår en första rening. Därefter pumpas vattnet vidare till högt belägna infiltrationsdammar, filtreras genom grusåsar och blandas så småningom med vanligt grundvatten. Blandningen pumpas in till vattenverket och renas i flera olika steg. Nu är vattnet klart att användas i stadens hushåll och i industrier.
Allt använt vatten leds till avloppsverket i Skebäck. Det är vårt uppdrag att rena det använda vattnet så att det åter kan
Avloppsverket sett ovanifrån
Så här renas vattnet, steg för steg Mekanisk rening
Det mekaniska reningssteget (se flödesschemat till höger) ligger först i reningsprocessen. Här avskiljs en mängd för- oreningar som följer med avloppsvattnet från hushåll och industrier, t.ex. toalettpapper – men också annat skräp som aldrig borde slängas i avloppen. Slammet som avskiljs i försedimenteringen skrapas till slamfickor och pumpas vidare till slambehandling.
Biologisk rening
I det biologiska reningssteget renas vattnet från finfördelade föroreningar som finns kvar efter det mekaniska steget.
Avloppsvattnet leds genom stora luftnings- och sedimen- teringsbassänger med mikroorganismer som lever på för- oreningar, växer till sig i antal och bildar så kallat aktivt slam.
I sedimenteringsbassängerna sjunker slammet till botten, skrapas till slamfickor och återförs till luftningsbassängerna där processen börjar om igen. En mindre mängd av slammet skiljs av och pumpas till slambehandling.
Kemisk rening
I ett tredje steg tillsätts fällningsmedel för att ta bort fosfor.
Fosforn flockas och sjunker till botten i sedimenterings- bassängerna. Slammet skrapas till slamfickor och pumpas vidare till slambehandling.
Slambehandling
Slammet från de olika processerna förtjockas (vattnet filtreras bort och volymen minskar). Sedan pumpas slammet till två rötkammare för stabilisering (rötning), som pågår i ca 20 dygn.
I rötkamrarnas syrefria miljö värms slammet till 35o och det organiska materialet bryts ned. Vid nedbrytningen bildas energirik biogas som i huvudsak består av metan och koldioxid.
Allt slam som återstår efter rötning gör också nytta.
Energin i det varma slammet tas om hand och används för att värma våra rötkammare. Därefter pumpas slammet vidare till avvattning, får en jordliknande konsistens och lagras sedan i torrslamsilos. Slammet används främst som gödsel till energiskogar samt som jordförbättringsmedel.
Gashantering
Biogasen som utvinns i slam- behandlingen används som drivmedel och för uppvärm- ning. Avloppsverket är en betydande gasproducent och merparten av produktionen levereras till biogasmackar som fordonsgas.
Överskottet från biogas- produktionen blandas med deponigas från kommunens avfallsanläggningar och används för uppvärmning av avloppsverkets egna lokaler samt för ångproduk- tion på Universitetssjukhuset i Örebro, USÖ.
släppas ut i naturens kretslopp. I avloppsverket passerar vattnet tre reningssteg – ett mekaniskt, ett biologiskt och ett kemiskt.
Sedan är vattnet rent nog att släppas ut i Svartån igen.
Flödesschema
Följ siffrorna och se vad som händer på olika ställen i avloppsverket 1. Doseringsutrustning för fällningsmedel som järnsulfat eller flytande
kemikalier
2. Pumpstation 1 med tre lyftpumpar, så kallade snäckpumpar 3. Två silgaller, spaltvidd tre mm, med renstvättar
4. Sandfång, luftat, totalt två stycken, 470 m3 5. Sandtvätt
6. Försedimenteringsbassänger, totalt 14 stycken, 5 300 m3, 2 540 m2
7. Pumpstation 2 med tre lyftpumpar, så kallade snäckpumpar 8. Luftningsbassänger, totalt 16 stycken, 14 700 m3
9. Mellansedimenteringsbassänger, totalt 14 stycken, 9 500 m3, 2 950 m2
10. Pumpstation 3 med tre lyftpumpar, så kallade snäckpumpar 11. Doseringsutrustning för kemikalier som:
– flytande fällningsmedel – fast fällningsmedel
– polymer, helautomatiserad för pulver
12. Flockningsbassänger, totalt 36 stycken, 1 875 m3
13. Slutsedimenteringsbassänger, totalt 12 stycken, 13 800 m3, 3 750 m2
14. Pumpstation för värmepumpar med tre lyftpumpar, så kallade centrifugalpumpar
15. Värmepumpar vid Eon, två stycken
16. Slamlager för externt slam, totalt fyra stycken, 800 m3 17. Slamförtjockare med omrörargrind, totalt två stycken,1 400 m3
18. Mekanisk slamförtjockare
19. Två rötkammare med propelleromrörare, 6 000 m3 20. Slamlager med omrörare, 700 m3
21. Doseringsutrustning för polymer, tre linjer
22. Utrustning för slamavvattning med torrslamsilo, två linjer 23. Värmeväxlare för uppvärmning av rötkammare 24. Värmeväxlare på utgående slam
25. Värmepump 26. Gasklocka, 600 m3
27. Reningsanläggning för biogas, kapacitet 300 m3 biogas/timme
28. Luftningscentral, två stycken turbokompressorer, en blåsmaskin
29. Administration och laboratorium 30. Kontrollrum och verkstad 31. Elverkstad och garage 32. Ställverk och reservkraft
33. Kompressorhus, bläster- och målningsverkstad 34. Kallförråd
35. Varmförråd 36. Förrådsplan
37. Mindre upplag för avvattnat slam, biomull 1
2
3
4
5
6
7
8
10
11
9 12
13 14
15
26 17
19
20
21 22
16
27
23 24
25 18
Slut- sedimen- tering
Slambehandling
Mekanisk rening Biologisk rening Kemisk rening
Pumpstation 1 Sandtvätt
Sand- fång
För- sedimen- tering
Mellan- sedimen- tering
Värmepumpar vid Eon
Pumpstation 2
Externt slam
Externt slamlager
För- tjockare
Rötkammare
Värme- växlare
Värme- växlare Värme-
pump
Slamlager
Slamav- vattning
Torrslamsilos Förtjockare
Gasklocka
Deponigassystem
Gashantering
Inlopp
Panncentral USÖ
Gasfackla
Gasrening Gasmackar Panncentral egen
Gas till externa industrier
Luftning Silgaller
med renstvätt Dosering
fällningsmedel
Pumpstation 3
Flockning Pump-
station Dosering
fällningsmedel
Polymer
Fjärrkyla
Svartån
