Interaktiv högläsning och dess möjligheter

(1)

KULTUR–SPRÅK–MEDIER

Självständigt arbete i Svenska och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Interaktiv högläsning och dess möjligheter

The possibilities of interactive read aloud

Julia Egvärn Neda Antic

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs F- 3, 240 högskolepoäng

Självständigt arbete i fördjupningsämnet LL204G, 15

högskolepoäng Handledare: Ange handledare

2021-01-13

Examinator: Camilla Jonasson Handledare: Robert Walldén

(2)

2

Förord

Denna kunskapsöversikt är skriven av Julia Egvärn och Neda Antic. Vi går grundlärarprogrammet för F-3 på Malmöuniversitet och har valt att fördjupa oss i

svenskämnet. Vi båda intresserar oss för läsning och läsinlärning hos yngre elever och har haft detta som grund för vår kunskapsöversikt. Vi har under arbetets gång delat upp

arbetsprocessen till viss del. Detta för att vara så effektiva som möjligt och kunna fördjupa oss i ämnet. Sökning efter artiklar i databaser och granskning av artiklarna har delats sinsemellan. Vi har därefter sammanställt och disponerat resultatet tillsammans. Övriga delar i kunskapsöversikten har skrivits gemensamt. Kunskapsöversikten behandlar

interaktiv högläsning. Som framtida lärare ser vi denna kunskapsöversikt som en god grund att basera vårt framtida arbetssätt på för att vidare skapa de bästa förutsättningarna för eleverna och deras läsutveckling.

(3)

3

Sammandrag

Denna kunskapsöversikt har som syfte att undersöka vilka möjligheter interaktiv

högläsning har för att främja barns läsutveckling. Frågeställningen som ska besvaras är;

vilka möjligheter har interaktiv högläsning i skolan och hemmet för barns läsutveckling?

Inledningsvis presenteras den relation vår kunskapsöversikt och syfte har till

styrdokumenten samt internationella kunskapsmätningar. Vi har redogjort för hur vi gjort sökningar för att hitta det urval av artiklar som utgjort en grund för att besvara vår

frågeställning. Vidare presenteras resultatet av de artiklar som valts ut med fokus på syfte och frågeställning. En diskussion förs kring resultatet och en slutsats om att interaktiv högläsning skapar ett brett ordförråd, god läsförståelse och läsintresse dras. Dessa är

faktorer som är viktiga i processen av att lära sig läsa. Interaktiv högläsning visade sig även skapa goda möjligheter för barns akademiska framgång.

Nyckelord: Akademisk framgång, interaktiv högläsning, läsförståelse, läsintresse, läsutveckling, ordförråd

(4)

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ____________________________ 5 2. Syfte och fråga _ 7 3. Metod ____ 8 3.1 Sökmetod 8 3.2 Sökord _ 9 3.3 Urval och avgränsningar ___________ 10

4. Resultat ____________________________________ 14 4.1 Högläsning för att främja ordförståelse 14 4.2 Högläsning för att främja läsförståelse 16 4.3 Högläsning för att främja läsintresse 18 4.4. Högläsning för att främja akademisk framgång _ 19

5. Slutsatser och diskussion ____________________________________ 21

Referenser ___________________________________________________ 24

(5)

5

1. Inledning

Inspirationen till denna kunskapsöversikt har uppstått genom iakttagelser på den

verksamhetsförlagda utbildning vi haft inom ramen för vår utbildning. Vår erfarenhet är att det inte läggs mycket tid och engagemang på högläsning samt att den inte utförs på ett interaktivt sätt. Högläsningen ses som en sagostund istället för att tas tillvara på som ett lärtillfälle där reflektion kring innehållet skapas. Läraren har i skolan en stor betydelse för elevers syn på läsning och har stor möjlighet att påverka denna positivt. Att kunna läsa är en förutsättning för att klara av att leva i det allt mer komplexa samhället.

Lärare kan använda högläsning som ett verktyg i läsundervisningen. Hur högläsning används i skolan och hemmet har betydelse för barns läs- och kunskapsutveckling.

Möjligheterna med den interaktiva högläsningen i skolan och hemmet är många. Interaktiv högläsning innebär att samtal om och kring boken förs före, under och efter läsningen. Den interaktiva högläsningen syftar till att ge barnen en djupare förståelse för litteraturen. Ann- Katrin Svensson (2009) menar att högläsning där man samtalar om texten stärker elevers språkutveckling mer än om man läser utan att diskutera innehållet.

I kursplanen för svenska står det ingenting om högläsning utan endast om läsning generellt.

Att analysera och bearbeta texter står både som förmåga och i centralt innehåll 1–3 men det nämns aldrig att detta kan ske inom högläsningen (Skolverket, 2019a). Lärare kan därför behöva stöd för att se interaktiva potentialer i högläsningen.

Många elever vi träffat på är svaga läsare och har även svårt med många andra delar av svenskämnet. Vi ville därför undersöka vilka möjligheter interaktiv högläsning har för att främja barns läsutveckling. Enligt PIRLS mätningar har Sveriges resultat vad gäller läsförmåga och attityder till läsning sjunkit i ett flertal år fram till 2011 då det tog en vändning (Skolverket, 2019b). Det är svårt att se hur resultaten ser ut i nuläget då senaste rapporten inte kommit ut än. Skolverket gjorde för några år sedan en satsning på läsande, skrivande och samtalande. Denna satsning kallas Läslyftet. Läslyftet bygger på kollegialt

(6)

6

lärande och har som mål att förbättra svenska elevers språkkunskaper. Projektet är frivilligt men under de senaste åren har många skolor deltagit (Skolverket, 2020).

Ett annat projekt som skapats för att förbättra svenska elevers läsning och läsförståelse är En läsande klass. Initiativet till projektet har tagits av Martin Widmark som ville uppmuntra lärare i Sverige att avsätta 30 minuter för läsning och läsförståelse varje dag. I projektet används enkla verktyg för att gå på djupet i texterna då det inte endast räcker med att bara läsa (Läsrörelsen, 2014). Projektet använder sig av de så kallade läsfixarna som kan hjälpa till at skapa större förståelse för texten. Läsfixarna består av spågumman som förutspår vad som ska hända sen, detektiven som reder ut oklarheter, nya ord och uttryck, reportern som ställer frågor eller svarar på frågor om texten, konstnären som skapar inre bilder av det lästa och cowboyen som fångar in och sammanfattar med sitt lasso. Projektet förenklar interaktiv läsning vilket skapar möjligheter för fler att använda sig av det i sin undervisning. Det har dock blivit kritiserat just för att det förenklar det, då interaktiv läsning kräver fördjupade didaktiska kunskaper om interaktiv högläsning för att utforma interaktionen.

Det finns stora möjligheter med interaktiv högläsning, och vi har i denna uppsats valt att närmre undersöka vilka dessa är och hur det kan gynna barns läsinlärning.

(7)

7

2. Syfte och fråga

Syftet med vår kunskapsöversikt är att undersöka vilka möjligheter interaktiv högläsning har för att främja barns läsutveckling. Vi har valt att inkludera studier utförda i både i skol- och hemmiljö eftersom läsutvecklingen påbörjas innan skolan. Vår frågeställning blir därför:

Vilka möjligheter har interaktiv högläsning i skolan och hemmet för barns läsutveckling?

(8)

8

3. Metod

I detta kapitel kommer vi att redovisa det empiriska material vi hittat. Vi kommer att presentera sökmetod, sökord samt urval och avgränsningar av vetenskapliga artiklar som gjorts. Detta ligger till grund för det resultat vi kommit fram till. Till sist presenteras en tabell med de artiklar vi valt ut att ha som grund för vår systematiska litteraturstudie.

För att göra en systematisk litteraturstudie behövs en grund med tillräckligt många

empiriska studier av god kvalitet som kan utgöra underlag för slutsatser (Eriksson Barajas, Forsberg, Wengström, 2013). I vår systematiska litteraturstudie har vi granskat olika artiklar som bygger på en vetenskaplig grund. Urvalet av artiklar har speglat vår

frågeställning. Artiklarna som väljs ut baseras på det urval som fås fram, men också utifrån på de krav som sätts på studier som ska inkluderas (Eriksson Barajas m.fl., 2013). Enligt Katarina Eriksson Barajas m.fl. (2013) syftar en systematisk litteraturstudie på en

sammanställning av artiklar och studier där fokus ligger på aktuell forskning inom det valda ämnet samt har en möjlighet att bland annat ligga till grund för nya forskningsstudier.

De artiklar som valts ut har endast belyst möjligheterna med interaktiv högläsning. Detta gör att vårt resultat endast visar en del av helheten av interaktiv högläsning. Vilka möjliga nackdelar som kan finnas har inte belysts. Läsaren måste vara medveten om detta och ha ett kritiskt förhållningssätt.

3.1 Sökmetod

Vi har sökt relevant forskning och litteratur utifrån vår frågeställning och syfte. Vi har främst fokuserat på ämnet högläsning för yngre elever i skolan och i hemmet. Vårt fokus på åldersspann har främst varit från förskoleklass till årskurs tre. Endast elektronisk sökning har använts. Denna sökning har gjorts utifrån databaser med anslutning till Mau biblioteks hemsida. Vi har använt oss av både svenska och internationella databaser. Främst har ERIC använts, men även Education Research Complete (ERC) och SwePub. Vi upptäckte snabbt att svensk forskning var svår att hitta och därför är majoriteten av vårt empiriska material

(9)

9

hämtat från internationella databaser samt skrivet på engelska. Att vi endast har en svensk källa gör att vårt resultat inte visar hur interaktiv högläsning främjar specifikt svenska barn.

I ERIC och ERC användes begränsningarna ”peer-review” samt ”academic journals”. I SwePub användes begränsningen refereegranskat. Vi använde oss av dessa begränsningar för att få fram träffar som är granskade och därför tillförlitliga. Vid majoriteten av

sökningarna begränsades även träffarna med årtal, 2010–2020. I sökningen använde vi oss även av citationstecken för att söka på hela fraser och därmed begränsa antalet träffar samt för att få ett så relevant urval som möjligt.

3.2 Sökord

Vi har främst utgått från sökordet ”read aloud”/”reading aloud”/högläsning och därefter utvecklat det genom att söka tillsammans med andra relevanta ord så som reading development, literacy development, classroom, lärare, klassrum. Vi började sökningen i ERIC med ”read aloud” och fick efter begränsningar upp 304 resultat. Sökträffarna var för många och stämde inte så väl överens med det vi valt att undersöka. Vi bestämde oss därför för att utöka sökningen med fler termer för att få ett smalare och mer relevant utbud.

Därefter sökte vi på “read aloud” AND “comprehension”. Där använde vi academic journals, peer rewieved och 2010-2020 som begränsning och fick då fram 56 träffar.

Därifrån valde vi ut artikeln Interactive Read Alouds: Teachers and Students Constructing Knowledge and Literacy Together. Vi testade även att söka på ” “read-aloud” AND

“reading development” or “literacy development”. Med begränsningarna peer review, academic journals, och 2010-2020 fick vi

totalt 21 träffar. Bland dessa träffar valde vi ut artikeln Family Literacy Coaching:

Partnering with Parents for Reading Success. ”read-alouds” AND ”intervention” är

ytterligare en sökning vi gjort. Vi använde oss av samma urval som nämns ovan. Då fick vi 43 träffar och valde ut artikeln Effects of a read aloud intervention on first grade student vocabulary, listening comprehension, and language proficiency. Vi har även gjort sökningar som inte gett några relevanta resultat, till exempel “reading aloud” AND

“elementary classroom”. Vi fick då efter begränsningar åtta träffar men inget som var

(10)

10

relevant för vår kunskapsöversikt. För tydligare beskrivning, se tabellen på nästkommande sida. I början av vårt sökande gjorde vi sökningar med hjälp av ord så som ”benefits”,

”advantages” och ”view”. Vi valde sedan att utelämna sådana ord då de är värderade och ger ett riktat resultat. Detta för att få ett så objektivt perspektiv som möjligt.

3.3 Urval och avgränsningar

Vid en del sökningar fick vi upp många träffar och var därför tvungna att sovra ut de som var av relevans för vårt ämne och frågeställning. Detta gjorde vi genom att titta på titlarna.

Av de titlar som verkade intressanta och relevanta läste vi även dess abstract. En del artiklar behandlar lärarens högläsning medan andra fokuserar kring högläsning i hemmet.

Utöver dessa urval har även andra avgränsningar gjorts. Vi har till exempel valt bort

artiklar som har ett fokus på barn i svårigheter och barn med engelska som andraspråk då vi ville undvika att arbetet skulle bli för brett och komma för långt ifrån vår frågeställning.

I tabellen nedan presenteras det mer specifikt hur våra sökningar gjorts för att hitta de artiklar vi valt ut.

Datum Databas Sökord Begränsningar (år, peer- review…)

Antal träffar

Valda artiklar (utifrån relevans för frågeställning)

17/11–

20

ERIC “reading development”

AND “literacy development”

Academic journals, peer- rewieved, 2010-2020

81

Instructional

Interactions: Supporting Students' Reading DevelopmentThrough Interactive Read-Alouds of Informational Texts.

McClure, E. L., &

Fullerton, S. K. (2017

(11)

11 17/11-

20

ERIC “read aloud”

AND “reading development” or

“literacy development”

Academic journals, peer- rewieved

50 The Real Power of Parental Reading Aloud:

Exploring the Affective and Attentional

Dimensions

Lawson, K. (2012).

17/11- 20

ERIC “read-aloud”

AND “reading development” or

“literacy development”

21 Family Literacy Coaching: Partnering with Parents for Reading Success Brown, C. L., Schell, R., Denton, R., &

Knode, E. (2019).

8/12- 20

ERIC “read alouds”

AND “ development”

63 Don't Judge a Boy by His Face: Creating Space for Empathy, Engagement, and Skill Building through

Interactive Read Alouds López, M. M., &

Friedman, H. T. (2019).

17/11- 20

SwePub högläsning AND klassrum

inga 1

Litteraturarbetets möjligheter; En studie av barns läsning i årskurs F-3

(12)

12

Jönsson, K. (2007).

8/12 - 20

ERIC “read alouds”

AND

“development”

63 Interactive Read-

Alouds--An Avenue for Enhancing Children’s Language for Thinking and Understanding: A Review of Recent Research.

Lennox, S. (2013).

13/11- 20

ERC “read alouds”

AND

“intervention”

43 Effects of a read aloud intervention on first grade student

vocabulary, listening comprehension, and language proficiency.

Baker, D. L., Santoro, L., Biancarosa, G., Baker, S. K., Fien, H.,

& Otterstedt, J. (2020).

17/11- 20

ERIC “story reading”

AND

“vocabulary development”

106 Impacts of Dialogical Storybook Reading on Young Children’s Reading Attitudes and Vocabulary

Development.

Kotaman, H. (2013).

(13)

13 18/11-

20

ERIC “early literacy”

AND “whole classroom”

1 An Evaluation of an Explicit Read Aloud Intervention Taught in Whole-Classroom Formats In First Grade.

Baker, S. K., Santoro, L. E., Chard, D. J., Fien, H., Park, Y., &

Otterstedt, J. (2013).

26/11- 20

ERIC “reading” AND

“future success”

Academic journals, peer- rewieved

23 Establishing a Family Literacy Program with a Focus on

Interactive Reading:

The Role of Research and Accountability DeBruin-Parecki, A.

(2009).

(14)

14

4. Resultat

I detta kapitel kommer vi att granska våra källor utifrån vår frågeställning som lyder; vilka möjligheter har interaktiv högläsning i skolan och hemmet för barns läsutveckling? Vad dessa källor kommit fram till kommer redovisas i en sammanställning. Resultatet är indelat i tre delar där vi undersöker vår frågeställning utifrån olika aspekter som främjar barns läsutveckling, samt vilken påverkan interaktiv högläsning kan ha för den akademiska framgången. Eftersom ordförståelse, läsförståelse och läsintresse är tre viktiga faktorer för läsutveckling har vi valt att utgå ifrån dessa.

4.1 Högläsning för att främja ordförståelse

Ett starkt ordförråd har visat sig vara viktigt för att skapa starka läsare. Det finns olika metoder att använda för att stärka barns ordförråd och högläsning är en av dem.

Scott K. Baker et al. (2013) genomförde en studie om högläsning och vad det utvecklar hos eleven. Studien fokuserade mestadels på ordförrådet hos eleverna och hur det utvecklas genom interaktiva samtal. Studien bestod av 12 lärare och 225 elever där de delade upp det så att sex lärare arbetade med en interventionsgrupp och de andra sex med en

kontrollgrupp. Interventionsgruppen utbildades och fick tydliga instruktioner av hur de skulle genomföra högläsningen i sina klassrum medan kontrollgruppen fick fortsätta arbeta med högläsningen som de gjort tidigare. Interventionsgruppen skulle använda sig av olika strategier under högläsningen, lärarna skulle använda sig av interaktiva samtal genom att diskutera boken, före, under och efter högläsningen. Under högläsningen skulle fokus ligga på elevernas egna slutsatser ur boken/texten där de använder tidigare kunskaper och drar egna slutsatser om vad de förväntar sig av boken/texten. Efter högläsningen skulle lärarna lägga vikt på att sammanfatta och diskutera elevernas olika erfarenheter av boken (Baker et al., 2013).

Forskarna kom fram till att de elever som ingick i interventionsgruppen och de som fick höra flest ord samt fick orden förklarade och diskuterade kring dem utvecklade ett större

(15)

15

ordförråd och en bättre ordförståelse än de elever som var i kontrollgruppen. Det påvisades även i studien att om läraren enbart läser boken och inte diskuterar tex svåra ord, utvecklas inte ordförrådet eller ordförståelsen hos eleverna (Baker et al., 2013).

I Doris Luft Baker et al. (2020) studie var fokus istället på högläsning genom att bygga förståelse för boken och återberätta boken tillsammans. Studien byggde på att skapa aktiviteter före, under och efter högläsningen. Detta gjordes för att främja elevers aktiva deltagande i gruppen och deras ordförståelse. Ett exempel på en aktivitet är att läraren introducerar nya ord för eleverna innan högläsningen för att stärka deras förkunskaper för att kunna förstå textens innehåll. Efter högläsningen fick eleverna diskutera kring de nya orden de fick presenterat för sig innan högläsningen (Baker et al. 2020). Både studien Baker et al. (2013) och Baker et al. (2020) visade ett positivt resultat på interaktiv högläsning. Ordförrådet förstärktes och vidgades genom förklaringar och diskussioner i helklass hos eleverna i interventionsgruppen. Skillnaden mellan studierna var att i Baker et al. (2013) användes återberättande och diskussioner i både par och helklass medan Baker et al. (2020) utförde studien genom aktiviteter och återberättande.

Huseyin Kotaman (2013) gjorde en undersökning där han kom fram till att barns vokabulär ökade när deras föräldrar använde sig av interaktiv högläsning. Undersökningen baserades på två grupper barn och föräldrar, en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Föräldrar i kontrollgruppen blev instruerade i hur de skulle gå tillväga när de läste för sina barn, samt fick information om vikten av interaktiv högläsning för att utveckla barns ordförråd. Före och efter studien utfördes tester för att mäta barnens ordförråd, detta för att kunna studera effekten av interaktiv högläsning på barnens ordförråd (Kotaman, 2013).

När resultaten av testerna före och efter jämfördes kunde de se att ordförrådet hos barnen i experimentgruppen hade blivit större. Samma resultat kunde inte ses bland barnen i

kontrollgruppen. Studien visade att interaktiv högläsning kan ha stora effekter för barns utveckling av ordförråd, och mer så än den traditionella högläsningen har (Kotaman, 2013).

Kotaman (2013) påpekar även att en sådan utveckling kommer ha en positiv påverkan av

(16)

16

barns språkutveckling. Kotaman (2013) drar därför slutsatsen att användning av interaktiv högläsning kan ha en påverkan på barns läsutveckling genom dess påverkan på ordförrådet.

Med ett brett ordförråd innan barn börjar skolan skapas större möjligheter och underlättar barns vidare utveckling i skolarbetet (Lennox, 2013). Interaktiv högläsning har visat positiva effekter på ett bredare ordförråd.

Baker et al. (2013), Baker et al. (2020) och Kotaman (2013) fick alla positiva resultat vad gäller interaktiv högläsning och dess påverkan på ordförrådet. Studierna har visat att en högläsning där diskussioner förs både kring innehåll och orden i sig skapar goda

möjligheter för att barn ska utveckla sitt ordförråd. Genom ett starkt ordförråd blir läsinlärningen lättare och barnen blir starka läsare.

4.2 Högläsning för att främja läsförståelse

Läsförståelse är något barn och elever lär sig genom att lyssna, samtala och återberätta.

Därför är det extra viktigt att i tidig ålder börja läsa högt för barn och i skolan skapa lärmöjligheter genom interaktiv högläsning. Detta är något som lyfts fram i flera av de studier som vi har granskat.

Baker et al. (2013) fokuserar förutom på ordförståelse även på elevers läsförståelse då läraren i experimentgruppen agerar som modell för eleverna och deras utveckling av läsförståelse. Med hjälp av olika strategier såsom diskussion om boken innan, under och efter kan läraren framföra hens resonemang för att utveckla elevernas förståelse och resonemang (Baker et al., 2013).

Baker et al. (2020) utförde en studie som bestod av fler lärare och fler elever än studien Baker et al. (2013). I Baker et al. (2020) fick även kontrollgruppen ta del av material som experimentgruppen fick. Skillnaden var att kontrollgruppen fick arbeta med materialet som de brukar göra med högläsning för att gynna elevers förståelseutveckling medan

experimentgruppen fick utbildning och tydliga instruktioner på hur de skulle använda det

(17)

17

givna materialet. Bedömningen av eleverna skulle ske utifrån läsförståelse, ordförståelse och återberättande av texter (Baker et al., 2020).

Även Erin L. McClure och Susan King Fullerton (2017) genomförde en studie om interaktiv högläsning där de följer en lärare och hennes sätt att arbeta kooperativt och utvecklande av läsförståelse under interaktiv högläsning. Som Baker et al. (2013/2020) arbetade även läraren med interaktiva samtal innan, under och efter högläsningen. För att främja läsförståelsen uppmuntrar läraren eleverna att tänka efter vad det är för bok barnen har framför sig, vad den kommer handla om, vem är det som skriver boken, samt om vilken genre boken tillhör.

Enligt McClure och Fullerton (2017) kan interaktiva samtal möjliggöra upplevelser och mening av boken för eleverna. Målet med interaktiv högläsning är att exponera elever för en rad olika texter samt uppmuntrande samtal kring texterna. Läraren ska vara en modell och förebild för flytande läsning etc. Detta ska leda till att skapa ett bredare ordförråd, läsförståelse och utveckla lässtrategier. Genom den interaktiva högläsningen visar läraren olika lässtrategier och skapar frågor som gör att eleverna tänker bortom texten (McClure och Fullerton, 2017). För att utveckla läsförståelsen hos eleverna i experimentgruppen fick läraren använda sig av frågorna, “Vad händer först?”, “Vad hände sen?” och “Vad hände i slutet?” och för att vidareutveckla svaren hos eleverna använde läraren sig av följande frågor “Vad trodde du, du visste?, “Vad ville du veta?” och “Vad lärde du dig?”. Frågorna var ett stöd för eleverna för att de sedan skulle kunna diskutera och resonera utan lärares initiativ. Denna metod användes i studien för att visa progressionen i elevernas läsförståelse när de själva kunde diskutera och resonera utan att läraren behöver uppmuntra till det (Baker et al, 2013).

McClure och Fullerton (2017) skrev om liknande strategier som Baker et al. (2013). Hur man som lärare kan utveckla elevers läsförståelse. Genom interaktion med andra elever och lärare utvecklar eleverna förståelse för texter och på så sätt utvecklar de sin läsförståelse och sitt ordförråd menar McClure och Fullerton (2017). Baker et al. (2013) och McClure och Fullerton (2017) har gemensamt att de båda fokuserar på texttypers påverkan för elevers utveckling av läsförståelse genom interaktiv högläsning.

(18)

18

Både Baker et al. (2013), Baker et al. (2020) och McClure och Fullerton (2017) visar

positiva effekter av diskussioner och återberättande av texter som gynnar elevers utveckling av läsförståelse. Brown et al. (2019) nämner även i sin studie att interaktiv högläsning har en positiv effekt på läsförståelse, detta jämförs med passivt lyssnande och då har Brown et al. (2019) kommit fram till att det passiva lyssnandet inte gynnar elevers utveckling av läsförståelse.En något annorlunda uppfattning uttrycks av Kit Lawson (2012) som argumenterar för att interaktiv läsning åsidosätter melodiska och rytmiska mönster i språket, men även berättelsens sammanhållning. Detta är aspekter som ligger till grund för andra delar av läsinlärningen, läsförståelse samt en viktig del i att lära sig få upp ett läsflyt (Lawson, 2012).

Sammanfattningsvis menar majoriteten av studierna att den interaktiva högläsningen gynnar elevers utveckling av läsförståelse. Endast Lawson (2012) kunde se en liten nackdel med interaktiv högläsning men även han som vi kan se ovan har kommit fram till att den gynnar elevernas läsförståelseutveckling.

4.3 Högläsning för att främja läsintresse

En del i att barn utvecklar sin läsförmåga är att läsa på egen hand. Högläsning kan vara en faktor i att skapa detta intresse för läsning. Detta är något som lyfts fram i flera av de studier vi har granskat.

I Karin Jönssons (2007) avhandlingsstudie påpekas det att högläsning kan öppna upp för fler och längre texter. Jönsson (2007) påpekar att högläsning kan skapa inspiration till elevers enskilda läsande och språkutveckling. Att använda sig av högläsning kan underlätta för yngre elever samt skapar en möjlighet att lägga mer fokus på innehållet och reflektion av innehållet. Högläsningen i klassrummet är tänkt att påverka och stimulera den egna läsningen, och vice versa (Jönsson, 2007).

Clara Lee Brown et al. (2019) utförde en studie där de kom fram till att föräldrarnas högläsning var viktig för att barnen skulle utvecklas i sitt eget läsande. De barn som deltog

(19)

19

i studien hade identifierats av sin lärare som svaga i sin läsutveckling och nådde inte upp till målen för läsning. Deras fundering var hur föräldrar kunde motiveras och bli mer rustade för att hjälpa sina barn med läsinlärningen och syftet med studien var därför att ge föräldrarna verktyg som skulle kunna hjälpa dem hjälpa sina barn och se om det gjorde någon skillnad. Att involvera föräldrar i barns läsinlärning är ett av de mest effektiva stöd till barns akademiska framgång (Brown et al., 2019). Ytterligare en följd av högläsningen som märktes av var att barnen fick en starkare motivation och intresse för att läsa både själva och högt. Många barn som har svårt med läsningen tycker ofta inte om att läsa varken i skolan eller hemma (Brown et al., 2019).

Minda Morren Lopez och Hannah T. Friedman (2019) utförde en studie där de följde en lärare i hennes klassrum och observerade hennes arbete med interaktiv högläsning. Syftet med deras studie var att förstå hur interaktiv högläsning skapade möjligheter till elevers utveckling av det egna läsandet, läsintresset samt hur eleverna i klassrummet skapade en gemensamhet. Under observationen kunde de se att den interaktiva högläsningen ökade motivationen till det egna läsandet och läsförståelsen hos eleverna (Lopez & Friedman, 2019). Slutsatsen av studien var att elever blivit motiverade till att själva börja läsa böcker samt diskutera med varandra om de böcker de läst vilket ökade deras läsförståelse men också deras egna läsande (Lopez & Friedman, 2019).

Precis som Jönsson (2007) beskriver ett arbete med högläsning för att inspirera eleverna i sin egna läsning visar både Brown et al.s (2019) och Lopez och Friedmans (2019) studie att en interaktiv högläsning har den påverkan, att den kan påverka och motivera den egna läsningen. Även Kotaman (2013) drog slutsatser om att högläsning har denna effekt.

Kotaman (2013) beskriver att skiftet till interaktiv högläsning skapade en interaktion mellan barn och föräldrar under läsandet som i sin tur gjorde att barnen fick en mer positiv attityd och motivation till läsning (Kotaman, 2013). En positiv attityd och motivation för läsning är en viktig del i barns läsutveckling och är en viktig förutsättning för att barn ska läsa på egen hand.

4.4. Högläsning för att främja akademisk framgång

(20)

20

Det har visat sig att interaktiv högläsning kan främja barns akademiska framtid och framgång när de börjar skolan (DeBruin-Parecki, 2009). Andrea DeBruin-Parecki (2009) startade ett program för att hjälpa föräldrar som saknade någon högre utbildning att hjälpa sina barn få en framgångsrik akademisk framtid genom interaktiv högläsning. Föräldrarna blev då utbildade i hur de skulle gå tillväga när de läste för sina barn med en interaktiv metod. DeBruin-Parecki (2009) kom fram till att interaktiv högläsning kan leda till att barn utvecklar förmågor som kan leda till framgång i skolan. Läsprogram och högläsning kan aldrig garantera barns framtida akademiska framgång men kan driva barnen framåt med hjälp av de förmågor de lär sig (DeBruin-Parecki, 2009).

Brown et al. (2019) håller med DeBruin-Parecki (2009) om att högläsning är ett av de mest effektiva stöd till barns akademiska framgång, men menar också att föräldrarna spelar en viktig roll i detta och att involvera dem i barns läsinlärning har en påverkan på den akademiska framgången (Brown et al., 2019). För att sammanfatta, att använda sig av interaktiv högläsning för att utveckla barns läsförståelse kan främja barns akademiska framtid och göra dem starkare i skolan.

(21)

21

5. Slutsatser och diskussion

I denna del kommer vi presentera våra egna tankar kring resultatet och kommer besvara frågeställningen med hjälp av det resultat vi kommit fram till. Frågeställningen som besvaras är; vilka möjligheter har interaktiv högläsning i skolan och hemmet för barns läsutveckling?

De artiklar vi behandlat har varit eniga om att det finns stora möjligheter för barns

läsutveckling vid användning av interaktiv högläsning. Störst påverkan har det på ord- och läsförståelse. Ordförrådet utvecklas genom interaktiva samtal och det visade sig i två av studierna att de barn som fick orden förklarade för sig samt förde diskussion kring det utvecklade ett bredare ordförråd och en större ordförståelse som är betydelsefull för läsinlärningen. Lärare som använde sig av boksamtalsfrågor vid högläsningen kunde även se en förbättrad läsförståelse hos eleverna. Vi har även tittat på högläsningens möjligheter för läslust och det egna läsandet då det är en stor del av att utveckla barns läsutveckling.

Genom interaktiv högläsning blir barn inspirerade och intresserade av läsning och på så vis mer motiverade att läsa själva. En positiv attityd och motivation för läsning är en viktig del i barns läsutveckling och är en viktig förutsättning för att barn ska läsa på egen hand. Att använda sig av interaktiv högläsning för att utveckla barns läsförståelse kan främja barns akademiska framtid och göra dem starkare i skolan. Det går därför att dra en slutsats om att interaktiv högläsning främjar elevers läsutveckling då det har en positiv påverkan på ordförståelse, läsförståelse och den egna läslusten.

Med tanke på resultatet och de möjligheter interaktiv högläsning visat sig ha på barns läsutveckling behöver lärare ha kunskap om hur de kan använda sig av interaktion under högläsning som en didaktisk resurs för att främja elevers läsning. Det kan därför göra att de blir mer medvetna om hur de använder sig av högläsning och på vilket sätt de gör det.

Högläsningen kan inte längre bara ses som en sagostund utan lärare och föräldrar måste bli medvetna om att de påverkar och influerar barnens läsning.

(22)

22

Interaktiv högläsning tar tid och kräver engagemang, något som lärare och föräldrar behöver skapa tid för. I vårt resultat har vi tagit fram olika studier som visar på hur viktig högläsning är. Utifrån våra egna erfarenheter är det ett problem att skolorna inte använder högläsning som läraktivitet med reflektion där eleverna får ut något. Den interaktiva högläsningen kräver planering och tid som många lärare och föräldrar inte är beredda att lägga men som hade varit viktig för eleverna. Planeringen innefattar val av bok, skapande av diskussionsfrågor samt förklaringar av ord och begrepp. Att högläsning inte får ta större plats i kursplanen kan vara en anledning till att lärare missar vikten av högläsning.

Vi har i vår kunskapsöversikt endast belyst möjligheterna med interaktiv högläsning då vi vill se vilken påverkan detta har på elever. Då vi sett att många elever har svårt i sin egen läsning ville vi undersöka om interaktiv högläsning kunde ha positiva effekter för att stärka barns läsutveckling och läsförmåga. Detta gör att vi endast använt källor som är positivt inställda och fått goda resultat av sina studier. Vi har endast belyst några få möjliga

nackdelar i kunskapsöversikten. En nackdel som lyftes fram är att interaktiv högläsning kan åsidosätta berättelsens sammanhållning. Högläsning bör inte alltid utgå från ett interaktivt förhållningssätt utan läsning behöver även göras för nöjes skull. Det sätt läraren väljer att läsa för eleverna beror på vilket syfte läraren har med högläsningen vid det tillfället. Vi vill dock påpeka att interaktiv högläsning är viktigt och skapar många möjligheter för att främja barn och elevers läsutveckling. Det har visat sig att elever utvecklas både akademiskt i framtiden men även att eleverna får ett bredare ordförråd och förståelse för text. Interaktiv högläsning måste användas på rätt sätt och enligt Svensson (2009) beror det på läraren och vilket syfte läraren har med högläsningen. Baker et al. (2013) visade i sin studie att om läraren enbart läser boken och inte diskuterar till exempel svåra ord utvecklas inte ordförrådet eller ordförståelsen hos eleverna. Det är även viktigt att tänka på vilka frågor som ställs och hur man pratar om boken, precis som Baker et al. (2013) påpekar.

Skolan har en kompensatorisk roll som ska gynna alla elevers förutsättningar oavsett bakgrund, socioekonomisk status och funktionshinder (Skolverket, 2019a). En del barn får inte med sig högläsning hemifrån och därför är det extra viktigt att skolan skapar denna upplevelse. Som nämnts i resultatet är det en stor fördel för barnens läsutveckling då skolan

(23)

23

och hemmet samarbetar, men också om elever har erfarenhet av interaktiv högläsning före skolstart. Barn som blir lästa för hemma gynnas inte bara i sin läsutveckling, utan även i framtiden. Brown et al. (2019) och DeBruin-Parecki (2009) påpekar att högläsning kan främja barns akademiska framgång samt att föräldrarna och deras engagemang spelar en viktig roll för denna framgång.

Det är viktigt att föräldrar läser för sina barn, men om denna förutsättning inte skapats är det extra viktigt att skolan fångar upp eleverna och ger detta stöd. En del barn som blir lästa för hemma får inte ta del av de rika samtalsmöjligheter som interaktiv högläsning innebär, detta på grund av olika orsaker. Det är viktigt att skolan skapar möjlighet för dessa samtal och att barnen får en chans att reflektera samt ta del av andras tankar och erfarenheter.

En läsande klass, läsfixarna och Läslyftet kan vara en bra grund för lärare som vill utveckla sitt sätt att arbeta med läsning på, eller lärare som inte känner sig tillräckligt trygga att arbeta med interaktiv läsning för att göra det på egen hand. Dessa har dock visat sig inte vara lika gynnsamma som en fördjupad interaktiv läsning då det krävs didaktiska kunskaper för att utforma en interaktion.

Avslutningsvis ser vi en möjlighet till att i kommande examensarbete vidare utforska kring läsning. Det hade då varit av intresse att undersöka den interaktiva läsningen mer, men då i form av boksamtal. Detta då det är ytterligare ett sätt att arbeta med läsning på som kan främja eleverna i deras läsutveckling. Andra möjliga fokus hade kunnat vara val av

litteratur eller högläsning med multimodala hjälpmedel. Vi tycker båda att det är intressant med läsning och den påverkan den har på barn och deras skolgång.

(24)

24

Referenser

Baker, D. L., Santoro, L., Biancarosa, G., Baker, S. K., Fien, H., & Otterstedt, J. (2020).

Effects of a read aloud intervention on first grade student vocabulary, listening comprehension, and language proficiency. Reading & Writing, 33(10), 2697–2724.

Baker, S. K., Santoro, L. E., Chard, D. J., Fien, H., Park, Y., & Otterstedt, J. (2013). An evaluation of an explicit read aloud intervention taught in whole-classroom formats in first grade. Elementary School Journal, 113(3), 331–358.

Brown, C. L., Schell, R., Denton, R., & Knode, E. (2019). Family literacy coaching:

partnering with parents for reading success. School Community Journal, 29(1), 63–86.

DeBruin-Parecki, A. (2009). Establishing a family literacy program with a focus on interactive reading: the role of research and accountability. Early Childhood Education Journal, 36(5), 385–392.

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (första upplagan). Stockholm: Natur & Kultur.

Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter en studie av barns läsning i årskurs F-3.

Diss. , 2007. Malmö universitet.

Kotaman, H. (2013). Impacts of dialogical storybook reading on young children’s reading attitudes and vocabulary development. Reading Improvement, 50(4), 199–204.

Lawson, K. (2012). The real power of parental reading aloud: exploring the affective and attentional dimensions. Australian Journal of Education, 56(3), 257–272.

(25)

25

Lennox, S. (2013). Interactive read-alouds--an avenue for enhancing children’s language for thinking and understanding: a review of recent research. Early Childhood Education Journal, 41(5), 381–389

López, M. M., & Friedman, H. T. (2019). Don’t judge a boy by his face: creating space for empathy, engagement, and skill building through interactive read alouds. English in Texas, 49(1), 32–38

Läsrörelsen. (2014). En läsande klass. Tillgänglig på internet:

http://www.lasrorelsen.nu/projekt/tidigare-projekt/en-lasande-klass/ [2021-01-03]

McClure, E. L., & Fullerton, S. K. (2017). Instructional interactions: supporting students’

reading development through interactive read-alouds of informational texts. Reading Teacher, 71(1), 51–59.

Skolverket. (2019a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.

Skolverket. (2019b). PIRLS - en studie om läsförmåga. Tillgänglig på internet:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/internationella- jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/pirls-internationell-studie-om-lasformaga-hos- elever-i-arskurs-4 [2020-12-1]

Skolverket. (2020). Läslyftet i skolan. Tillgänglig på internet:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/laslyftet-i-skolan [2021- 01-03]

Svensson, A. (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. (2., omarb. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

(26)

26