AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för ekonomi
Outsourcingrelationer
Sambandet mellan engagemang och kunskapssamordning vid outsourcing av ekonomifunktioner
Malin Granlund och Peter Åkerman
HT 2016
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Företagsekonomi
Ekonomprogrammet Verksamhetsstyrning
Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Examinator: Lars-Johan Åge
Gävle, januari 2017 Förord
Vi vill inleda med att rikta ett stort tack till våra handledare Stig Sörling och Tomas Källquist på Högskolan i Gävle, som tack vare ett enormt tålamod och frekventa handledningstillfällen gett ett stort stöd till oss under studiens gång.
Vi vill även tacka alla respondenter som avlagt tid för att delta i vår studie. Utan er skulle det inte vara genomförbart!
________________________ ________________________
Malin Granlund Peter Åkerman
SAMMANFATTNING
Titel: Outsourcingrelation – sambandet mellan engagemang och kunskapssamordning vid outsourcing av ekonomifunktioner
Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Malin Granlund och Peter Åkerman Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2017 – januari
Syfte: Tidigare forskning tyder på ett samband mellan engagemang och kunskapssamordning inom outsourcingrelationer. Vi utgår från kvantitativa studier där det saknas närmare beskrivning av karaktären av detta samband. Vi anser att det är av intresse att öka förståelsen för sambandet och därför är syftet för vår studie; att belysa sambandet mellan engagemang och kunskapssamordning i outsourcingrelationer.
Metod: Vår studie genomförs utifrån en kvalitativ ansats. Vi använder oss av en fallstudiedesign där vi studerar såväl kunder som leverantörer. Vår ontologi präglas av socialkonstruktivismen och kunskapssynen är av hermeneutisk art. Vi har en abduktiv forskningsansats, utifrån den teoretiska referensramen bygger vi upp en struktur för studien som hjälper oss att samla in och analysera empiriskt material inom olika kategorier. Med den teoretiska referensramen som utgångspunkt tar vi fram vår intervjuguide och samlar in empiriskt material genom semi-strukturerade intervjuer med fem kunder och fem leverantörer inom intresseområdet.
Resultat & slutsats: Vi har uppmärksammat att sambandet mellan begreppen engagemang och kunskapssamordning, är av en karaktär som fokuserar på människan och företaget som unika individer.
Förslag till fortsatt forskning: Vi har uppmärksammat att kunder och leverantörer anser att det finns en skillnad i hur stora och små leverantörer ser på betydelsen av relationerna inom outsourcing. Av den anledningen anser vi att det skulle vara intressant med en studie som belyser dessa eventuella skillnader. Dessutom anser vi att det skulle vara intressant med en studie kring outsourcingrelationer tillämpad på stora leverantörer och där applicera den teori vi använt oss av för att belysa eventuella skillnader i teorins lämplighet.
Uppsatsens bidrag: Genom att belysa karaktären av sambandets mellan begreppen engagemang och kunskapssamordning, har vi lämnat ett teoretiskt bidrag i fyra delar. Vårt teoretiska bidrag bygger vidare på de kvantitativa studier vi utgår ifrån, det kompletterar samt ger stöd för teorier vi valt att tillämpa samt att dessa teorier till viss del sammankopplas. Vi har även lämnat ett praktiskt bidrag utifrån vår studie, detta bidrag kan ses som en riktlinje för kunder och leverantörer, hur de kan arbeta med sina relationer inom outsourcing.
Nyckelord: outsourcingrelation, samband, engagemang och kunskapssamordning
ABSTRACT
Title: Outsourcing Relationship - the connection between commitment and task- knowledge coordination in outsourcing of accounting functions
Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Malin Granlund and Peter Åkerman
Supervisor: Stig Sörling and Tomas Källquist Date: 2017 – January
Aim: Previous research suggests a connection between commitment and task- knowledge coordination in outsourcing relationships. Based on quantitative studies where there is no detailed description of the nature of this connection. We believe it is in the interest of increasing understanding of the connection and so is the purpose of our study; addressing the connection between commitment and task-knowledge coordination in outsourcing relationships.
Method: Our study is based on a qualitative approach. We use a case study design to study both customers and suppliers. Our ontology is characterized by social constructivism and knowledge vision is of hermeneutical nature. We have an abductive research approach, based on the theoretical framework, we build a structure for the study that helps us to collect and analyze empirical material in various categories. With the theoretical framework as a starting point, we develop our interview guide and collect empirical data in the area of interest through semi- structured interviews with five customers and five suppliers.
Result & Conclusions: We observed that the nature of the connection between the concepts of commitment and task-knowledge coordination, are of a nature that focuses on the individual and the company as unique individuals.
Suggestions for future research: We have noticed that customers and suppliers believe that there is a difference in how large and small suppliers see the importance of relationships in outsourcing. For this reason, we believe it would be interesting to study these possible differences. We also believe that it would be interesting to study outsourcing relationships applied to large suppliers and where to apply the theory we have used to highlight any differences in theory suitability.
Contribution of the thesis: By highlighting the nature of the connection between the concepts of commitment and task-knowledge coordination, we have provided theoretical contributions in four parts. Our theoretical contributions builds on the quantitative studies we base our studies on, it complements and supports the theories we have chosen to apply and that these theories are to some extent linked.
We have also made a practical contribution on the basis of our study, this contribution can be seen as a guideline for customers and suppliers, and how they can work with their relationships in outsourcing.
Key words: outsourcing relationship, connection, commitment and task-knowledge coordination
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Problematisering 2
1.3 Syftet 3
2. Metod 4
2.1 Forskningsansats 4
2.1.1Hermeneutik 4
2.1.2 Socialkonstruktivism 6
2.1.3 Abduktion 6
2.1.4 Kvalitativ forskningsdesign 7
2.2 Tillvägagångssätt 8
2.2.1 Litteraturgenomgång 8
2.2.2 Empiri urval 10
2.2.3 Utformning av intervjuguide 10
2.2.4 Intervjuer 11
2.2.5 Analys 13
2.2.6 Kvalitetskriterier 15
2.2.7 Käll- och metodkritik 16
3. Teoretisk referensram 17
3.1 Allmän teoretisk referensram om Outsourcing 17
3.2 Outsourcingrelationer 18
3.3 Engagemang 19
3.3.1 Organisatoriskt engagemang 20
3.3.2 Trekomponentmodellen 21
3.4 Kunskapssamordning 22
3.4.1 Ursprung 22
3.4.2 Innebörd 24
3.5 Samband 25
3.5.1 Statiska elementet 26
3.5.2 Dynamiska elementet 26
4. Empiri 29
4.1 Presentation av respondenter 29
4.2 Outsourcingrelation 30
4.3 Engagemang 32
4.4 Kunskapssamordning 35
4.5 Samband 38
5. Analys 41
5.1 Outsourcingrelation 41
5.2 Engagemang 42
5.3 Kunskapssamordning 44
5.4 Sambandet 46
6. Bidrag 50
6.1 Teoretiskt bidrag 50
6.2 Praktiskt bidrag 53
6.3 Förslag till fortsatt forskning 54
Referenslista 55
Bilaga 1, Intervjuguide 60
Figurförteckning
Figur 1 - Vår forskningsmodell, egen illustration 8
Figur 2 - Uppbyggnad av teoretisk referensram, egen illustration 10
Figur 3 - Analysprocessen, egen illustration 15
Figur 4 - Trekomponentmodellen 22
Figur 6 - Teoretisk referensram utvecklad modell, egen illustration 28
Figur 7 - Sammanställning leverantörer 29
Figur 8 - Sammanställning kunder 29
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Gunasekaran, Irani, Choy, Filippi och Papadopoulos (2015) menar att de marknader som företag konkurrerar på påverkas av globaliseringen. Detta resulterar i en mer omfattande konkurrens, vilket ökar behovet av anpassning till marknaders krav och förutsättningar. Mot bakgrund av detta resonemang menar Kakabadse och Kakabadse (2005) att outsourcing är en lämplig lösning för detta problem för att anpassa sig till marknaders villkor.
Hätönen och Eriksson (2009) beskriver hur outsourcing utvecklats över tid och gått från att vara traditionell på 1980-talet, strategisk på 1990-talet till att på 2000-talet vara transformell vilket kan hänföras till utvecklingen av nya outsourcingprocesser som kan bidra till hållbara konkurrensfördelar. Gerbl, McIvor, Loane och Humphreys (2015) menar att utvecklingen gått från att vara produktionsmässig till att på senare år omfatta kärnfunktioner inom ekonomi och finans.
Michael (2008) har varit inne på den linjen länge och hennes forskning har antytt att denna utveckling skulle fortsätta i samma riktning. Även Jayabalan, Raman, Dorasamy och Ching (2009) stödjer detta och deras forskning har inriktat sig på små- och medelstora företag. Dibbern, Goles, Hirschheim och Jayatilaka (2004) tar upp Business Process Outsourcing (BPO) som utvecklingen av tidigare outsourcing. Det handlar om hur outsourcingrelationen innefattar att en tredje part som är ansvarig för en hel företagsprocess i kundens organisation. Fortsättningsvis benämner vi BPO som outsourcing av affärsprocesser.
Enligt en översikt av nuvarande och framtida outsourcing i praktiken visar Kakabadse och Kakabadse (2005) att fördelarna som kan uppnås till följd av outsourcing, är av såväl operationell som strategisk natur. Operationella fördelar brukar vanligtvis undanhålla kortsiktiga problem, medan strategiska fördelar bidrar till att långsiktigt maximera möjligheterna. Fortsättningsvis tar Kakabadse och Kakabadse (2005) upp indikatorer som tyder på att proaktiva organisationer söker efter nya sätt att organisera de olika delarna av arbetet för att på så sätt realisera operationella och strategiska fördelar. För att uppnå fördelar, som till exempel konkurrensfördelar och kvalitet, bör det tas ställning till vilka aktiviteter som ska komma att insourcas respektive vad som ska outsourcas. Kakabadse och Kakabadse (2005) menar vidare att största skillnaden i trender och praxis är sannolikt att det fästs en större vikt vid att hantera relationer med viktiga leverantörer i och med att outsourcingen utvecklas. Enligt författarna finns en marginellt större trend som visar på att varje leverantör i kedjan kommer att väljas med större omsorg för att ge bästa möjliga service till
kunden genom outsourcingprocessen. De anser att kunden får möjlighet att klättra på värdekedjan och generera konkurrensfördelar tack vare möjligheten till outsourcingstrategier. Strategier som innefattar en förbättrad servicekvalitet samtidigt som det finns en strävan att uppnå kostnadsfördelar.
Innebörden av outsourcing skiljer sig i den akademiska diskussionen. Exempel på detta kan vara att outsourcing definieras som överföring av produktion av varor eller tjänster som tidigare har utförts internt till en extern part (Ellram & Billington, 2001). Banerjee och Williams (2009) presenterar en mer allmän definition som menar att outsourcing är att köpa en tjänst från en utomstående part.
1.2 Problematisering
Det kan finnas ett flertal fördelar med outsourcing. Kakabadse och Kakabadse (2005) nämner ett antal och förutom kostnadsbesparing kan bland annat fokus riktas mot kärnkompetenser för att differentiera sig mot konkurrenterna. De menar att det finns möjlighet till att uppnå skalfördelar, vilket kan sammanfattas till att uppnå hållbara konkurrensfördelar.
Tidigare forskning har i stor utsträckning fokuserat på outsourcing av IT funktioner (ITO). I och med förändrade villkor på marknaden har även situationen för vad företagen väljer att outsourca förändrats. Jayabalan m.fl. (2009) tar upp att inom små och medelstora företag kan det saknas den kompetens som krävs för att utföra ekonomifunktioner, så som bokföring och redovisning. Det kan vara viktiga ekonomifunktioner för att företagen ska bibehålla sin plats på marknaden.
Fortsättningsvis menar Jayabalan m.fl. (2009) att även om små och medelstora företag kan klara av de enklare ekonomifunktionerna, kan de sakna det lilla extra som behövs för att sticka ut på en hårt konkurrensutsatt marknad. Denna förändring menar Mani, Barua och Whinston (2010) är en utveckling från outsourcing av IT-funktioner där företagen utvecklas och nu även outsourcar affärsprocesser som exempelvis innehåller delar av ekonomifunktion.
Inom forskningsområdet menar forskare att målet med outsourcing skiljer sig åt och därför är forskning med fokus på outsourcing av IT-funktioner, inte fullt tillämpningsbar på outsourcing av affärsprocesser (Mani m.fl. 2010; Han, Lee, & Seo, 2008). Vidare menar Mani m.fl. (2010) att inom outsourcing av IT-funktioner är målet ofta att sänka IT-kostnader och att kunna fokusera på kärnverksamheten men att det inom outsourcing av affärsprocesser är mer komplicerat än så. Målen kan sträcka sig från att vara enkla kostnadsbesparingar till att eftersträva innovation och förändring.
Vanligen inom outsourcing av affärsprocesser sätts inga tydliga ramar för längden av outsourcingprocessen, detta är för att målen inom denna typ av outsourcing kräver längre relationer
med leverantörer för att uppnås (Mani m.fl. 2010). Något som konstateras även av Saxena och Bharadwaj (2009) som tar upp att relationer är en viktig del för att förstå outsourcing av affärsprocesser.
Trots att outsourcing av affärsprocesser ökar, reagerar forskarna på att misslyckanden inom denna typ av outsourcing fortsätter vara relativt många (Bals, Kirchoff, & Foerstl, 2016). Detta kan härledas till att det finns problem med att bibehålla de längre relationer som faktiskt krävs (Goo, Kishore, Nam, Rao, & Song, 2007). Enligt Rai, Keil, Hornyak och Wüllenweber (2012); Goo m.fl.
(2007) är engagemang av betydelse inom såväl outsourcing av IT som vid outsourcing av affärsprocesser och att engagemang är det begrepp som återkommer inom den del av forskningen som behandlar viljan att upprätthålla en långvarig relation.
Inom tidigare studier kring outsourcing av affärsprocesser har forskare testat faktorer inom kunskap, process och styrning som kan sammankopplas med engagemang i outsourcingrelationer (Chou, Techatassanasoontorn, & Hung, 2015). Denna studie har sökt samband mellan faktorer och de som Chou m.fl. (2015) funnit ha starkast samband är mellan faktorerna engagemang och task- knowledge coordination. Task-knowledge coordination (vi kommer hädanefter använda oss av begreppet kunskapssamordning) bygger enligt författarna på kunskapsdelning och dess rutiner samt samordning inom kontexten för outsourcingrelationer. Enligt Susarla m.fl. (2010) tyder tidigare forskning på att kunskapssamordning är ett verktyg för att förbättra utfallet för relationen, Kanawattanachai och Yoo (2007) menar att kunskapssamordning är näst intill avgörande för att kunna genomföra outsourcing av affärsprocesser. Dessutom anser Rai, Pavlou, Im och Du (2012) att kunskapssamordning har en viktig roll för att uppnå ett lyckat outsourcingutfall.
Kunskapssamordning som handlar om samordning/koordinering av kunskap kring den föreskrivna uppgiften. Med tanke på att tidigare forskning visar på att kunskapssamordning är av stor betydelse ser vi detta som ett väldigt intressant begrepp.
Vår utgångspunkt är i kvantitativa studier där ett samband konstaterats mellan två viktiga begrepp inom outsourcingrelationer av affärsprocesser. Dock finns det inget som visar på karaktären av detta samband eller hur det kan uttrycka sig i en empirisk kontext.
1.3 Syftet
Att belysa sambandet mellan engagemang och kunskapssamordning i outsourcingrelationer.
2. Metod
2.1 Forskningsansats
Vid genomförande av vår studie lägger vi stor vikt vid valet av en forskningsdesign som relaterats till studiens problematik och syfte. Då studien avser att studera samspelet i en relation och öka förståelsen för fenomenet anser vi att det är lämpligt att utgå från en vetenskaplig utgångspunkt som Hermeneutiken, vilken enligt Lindholm (1999) är en tolkningslära som inriktar sig mot tolkning och förståelse. Lindholm (1999) menar att tolkning kan ses som den process som leder fram till förståelse, vilket vi anser passar bra för vår studie.
Fortsättningsvis, för att kunna svara upp till vårt syfte har vi valt ett teoretiskt perspektiv som Socialkonstruktivism. I enlighet med Barlebo Wenneberg (2001) väljer vi att utgå ifrån att vår kunskap är socialt konstruerad, som han beskriver socialkonstruktivismen. Arbnor och Bjerke (1994) tar upp detta som ett sätt att öka förståelsen för individens tolkning, vilket vi finner logiskt och lämpligt, då vår studie syftar till att sätta sig in i individens situation och dennes uppfattning av verkligheten.
I och med att vi har vår utgångspunkt i teorin, det vill säga vi vet redan något men vill öka förståelsen för detta fenomen, väljer att ställa vår teoretiska referensram mot empirin. Processen däremellan utgör ett växlande mellan teori och empiri och därav kan vi konstatera att vår studie har en abduktiv ansats (Alvesson & Sköldberg, 2008).
Det föll sig naturligt med en kvalitativ forskningsmetod utifrån våra ovan nämnda val samt syftet med vår studie, då denna forskningsstrategi är den bäst lämpade för att få en djupare förståelse enligt Holme och Solvang (1997). Användningen bekräftas även av Starrin och Svensson (1994) som tar upp kvalitativ metod ihop med hermeneutik. De menar framförallt att det lämnas utrymme för tolkning och förståelse som vi söker genom användandet av en kvalitativ metod.
2.1.1Hermeneutik
Erikson och Allwood (1999) menar att den grundläggande skillnaden mellan att förklara eller förstå hör hemma i olika vetenskapstraditioner. Vidare menar forskarna att naturvetenskaplig forskning strävar efter att förklara fenomen och söka orsaker samt samband, till skillnad från humanvetenskapen som vill tolka och förstå såväl texter som mänskliga uttryck. Målet med vår studie är att öka förståelsen för det samband som finns mellan faktorerna engagemang och
kunskapssamordning. För att kunna göra detta krävs det en förståelse för respondenternas uppfattningar samt att vi kan analysera deras svar. Enligt Erikson och Allwood (1999) grundar sig denna förståelse och dess subjektiva sätt att studera människor i det hermeneutiska synsättet. För att vi ska kunna besvara vårt syfte och öka förståelsen anser vi att detta synsätt bör ligga till grund för vår studie.
Lindholm (1999) menar att Hermeneutik inte är ett entydigt begrepp eller att det skulle finnas endast en slags hermeneutik. I enlighet med hur Sohlberg och Sohlberg (2013) beskriver hermeneutiken, söker vi inte efter en sanning i vår studie utan vårt mål är att öka förståelsen för något som är socialt konstruerat. Vi har valt att se det utifrån de fem grundläggande förutsättningar som Starrin och Svensson (1994) tar upp som gemensamma för alla hermeneutiker. Författarna tar först upp att förståelse av mening sker i ett sammanhang eller en kontext. Vår kontext är inom outsourcingrelationer, och för att få förståelse för de olika delarna som vår studie avser att belysa, ser vi det som en viktig del att få en grundförståelse för kontexten. Därför har vi valt att ge outsourcingrelationer en egen del i såväl teoretiskreferensram som empiri och analys. Vi anser att vårt upplägg stöds av Starrin och Svensson (1994) som för det andra menar att tolkningar eller förståelser är beroende av helheten och vice versa.
För det tredje förutsätter eller bygger varje förståelse på en bestämd förförståelse, det vill säga en sorts ”lins” något tolkas genom. Enligt den fjärde förutsättningen föregås varje tolkning av vissa förväntningar eller förutfattade meningar. Slutligen så finns det enligt den femte förutsättningen, framförallt vid studerandet av människan, en nivå i tolkningsprocessen där man inte kan skilja mellan objekt och subjekt, utan människan och världen utgör en helhet som inte går att dela på.
Dessa grundläggande förutsättningar samt vikten av att ha en förståelse för kontexten, anser vi har en stor betydelse för vår studie för att komma fram till ett bidrag som ger en ökad förståelse, som i vår kontext där människorna i relationen är i fokus.
Även Lindholm (1999) belyser vikten av förförståelse för att kunna utveckla kunskap. Vi ställer oss bakom detta påstående och väljer att lyfta fram eventuell förförståelse inom kontexten utifrån vår teoretiska referensram, för att sedan kunna bygga vidare på förförståelse genom tolkningar av empirin. Arbnor och Bjerke (1994) beskriver denna hermeneutiska spiral som att först skapa en förståelse för en utgångspunkt, för att sedan bearbeta den och det i sin tur leder till ny förståelse som i sin tur utvecklas till ytterligare förståelse. Detta kan kopplas till vår studie, då vi utifrån den förståelse vi skapat i teorin, söker ny förståelse genom dialog med respondenterna. Det kan beskrivas som ett nytt varv på cirkeln som påbörjas i och med bearbetning av den förståelse vi
skapat och hur vi går vidare. Lindholm (1999) samt Starrin och Svensson (1994) är ytterligare exempel på författare som lyfter fram detta som den hermeneutiska spiralen, de menar att förförståelsen utvecklas hela tiden. I och med det förändras helhetsuppfattningen och utgångspunkten blir en ny förståelse att spinna vidare på i jakt efter nya tolkningar.
2.1.2 Socialkonstruktivism
I vår studie väljer vi att se de olika perspektiven i relationen och hur aktörerna ser på olika faktorer.
Detta är något som enligt Searle, Ahlin och Hartman (1999) påverkas av ett subjektivt omdöme, vilket även stämmer överens med den socialkonstruktivistiska ontologin som enligt Sohlberg och Sohlberg (2013) till stor del fokuserar på hur människor i interaktion konstruerar verkligheten.
Då målet med vår studie är att studera hur människor integrerar med varandra är det viktigt för oss att beakta det som socialkonstruktivismen behandlar. Barlebo Wenneberg (2001) redogör för hur det inom socialkonstruktivismen anses att den sociala verkligheten är skapad av människan. Samt att våra subjektiva uppfattningar påverkas av den sociala kontexten och att detta sedan ligger till grund för hur våra sociala institutioner skapas. Barlebo Wenneberg (2001) beskriver hur socialkonstruktivismen strävar efter att svara på frågan hur den sociala kontexten påverkar vår kunskap. De menar att kunskapen uppkommer genom språket och att språket i sin tur förutsätter att minst två människor samspelar. För oss är detta viktigt att ha i åtanke, framförallt när vi samlar in vår empiri, nämligen att verkligheten kan uppfattas relativt olika, men att vår uppgift inte är att se om den uppfattningen skulle vara sann eller ej utan endast att tolka individens uppfattning.
2.1.3 Abduktion
Syftet med vår studie är att utifrån vår teoretiska referensram gå ut och samla in empiri att ställa den mot. Under studiens gång går vi sedan från empirin och tillbaka till teorin vilket Alvesson och Sköldberg (2008) beskriver som en abduktion ansats. De tar upp att vanligen används abduktion vid fallstudiebaserade undersökningar och vidare beskriver de den abduktiva ansatsen som ett växlande från deduktion till induktion. Ett tillvägagångssätt vi använder oss av i vår studie där vi utgår från teori för att studera empiri och sedan fram och tillbaka bearbeta de båda delarna. Även Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) beskriver abduktion som ett växlande mellan deduktivt och induktivt tänkande, där de egna tolkningarna utmanas. Vi ser att författarnas beskrivning av tillämpningen av den abduktiva ansatsens stämmer bra in på vår studie, vilket vi anser bekräftar lämpligheten av vårt val.
2.1.4 Kvalitativ forskningsdesign
Bryman och Bell (2013) tar upp den kvalitativa forskningen som något komplicerad och belyser att många kvalitativa undersökningar faktiskt inte genererar teori utan att dessa undersökningar istället har teori som bakgrund, vilket som tidigare framgått, är fallet för vår studie. Bryman och Bell (2013) menar att dessa kombinationer inte är entydiga, utan att ansatsen med fördel kan ses som en tendens. I vår studie där vi valt såväl socialkonstruktivism och hermeneutik som synsätt, faller det sig naturligt för oss att välja en kvalitativ forskningsstrategi. Den strategin lämnar enligt Sohlberg och Sohlberg (2013) öppet för människors egna definitioner, tolkningar och föreställningar och att dessa är utgångspunkten för den mänskliga interaktionen.
Starrin och Svensson (1994) lyfter fram en ståndpunkt som menar på att kvalitativa data anses vara subjektiva ”upplevelser”. Författarna tar även upp målsättningen med kvalitativ analys som att identifiera ännu okända eller otillfredsställda kända företeelser, egenskaper och innebörder. Vidare menar de att frågor som ”vad innebär det?” kan lyfta fram variationer och strukturer hos företeelser, egenskaper och innebörder och att analysen går från en helhet till att granska en del eller flera delar.
Enligt Holme och Solvang (1997) måste forskaren i det kvalitativa forskningsarbetet växla mellan ett inre och ett yttre perspektiv. De menar att det inre perspektivet söker efter att skapa en djupare förståelse för det som studeras och ett yttre perspektiv som ska förklara fenomenet. Holme och Solvang (1997) tar upp att närhet mellan forskare och undersökningsobjekt är en förutsättning i denna typ av forskning och att forskaren sedan objektivt ska återge vad som skett.
Stake (1995) beskriver den kvalitativa fallstudien som ett hjälpmedel till att just öka förståelsen för fallet samt att se det unika i kontexten, detta synsätt stöds även av Baxter och Jack (2008). Att som Bryman och Bell (2013) beskriver en surveyundersökning där det samlas in data för att hitta sambandsmönster, ser vi inte som ett alternativ i vår studie. Vårt mål är inte att på något sätt generalisera eller hitta samband, utan att istället granska på djupet och öka förståelsen för ett litet antal fall. Detta stämmer bra in på hur Stake (1995) tar upp användningen för kvalitativa fallstudier då han lyfter fram just möjligheter till att gå på djupet. Vidare menar Stake (1995) att de bästa fallstudier är de som påverkar fallet minst. Vi har valt en kvalitativ fallstudiedesign med semistrukturerade intervjuer. Ett val vi får stöd av genom DiCicco-Bloom och Crabtree (2006) som menar att semistrukturerade intervjuer är den vanligaste vid insamling av djupgående data.
2.2 Tillvägagångssätt
Figur 1 - Vår forskningsmodell, egen illustration
Genom en grundlig litteraturgenomgång bygger vi vår teoretiska referensram. Denna är sedan utgångspunkten för nästkommande steg i vår forskningsmodell. Ett kritiskt tänkande gällande såväl kvalitetskriterier samt metod- och källkritik genomsyrar hela vår studie.
2.2.1 Litteraturgenomgång
Syftet med vår litteraturgenomgång är att skapa en analytisk genomgång av existerande litteratur inom vårt valda fokusområde. Litteraturgenomgången lyfter fram vårt problemområde och “gap”, för att rättfärdiga vår studie i förhållande till den existerande litteraturen. Detta tillvägagångssätt
stöds av Easterby-Smith, Thorpe och Jackson (2015) de nämner att forskaren beskriver, utvärderar och klargör vad som redan är känt inom det aktuella forskningsområdet vid en litteraturgenomgång.
Då vår studie har en abduktiv ansats där den teoretiska referensramen utgör utgångspunkten för studien ansåg vi att det var av extra stor vikt att utforma en hållbar grund för vår empiriska undersökning. Bryman och Bell (2013) belyser vikten av genomgången av existerande litteratur inom aktuellt område, för att som de uttrycker det undvika att “återuppfinna hjulet” men även för att visa på vikten av våra forskningsfrågor. Sandberg och Alvesson (2011) nämner detta tillvägagångssätt som “gap-spotting”, genom att leta efter så kallade “gaps” kan förbisedda områden eller frågor upptäckas.
Den kontext vi studerar är outsourcingrelationer. Detta är anledningen till att vi valt detta begrepp som ett återkommande tema i vår studie. Den teoretiska referensramen går allmänt in på området och ger en översikt kring temat som sedan återkommer i empiri- och analysdelen. Vi anser att det är viktigt att bygga upp en grundförståelse för kontexten innan vi går på djupet inom de olika delarna.
Alvehus (2013) menar att den teoretiska referensramen bör etablera ett eller flera centrala begrepp och modeller. Just det har vi eftersträvat genom att bygga vår teoretiska referensram utifrån de för vår studie centrala begrepp och modeller. Med tanke på att vårt syfte avser att belysa sambandet mellan engagemang och kunskapssamordning i denna kontext, så faller det sig naturligt för oss att ta upp begreppen engagemang, kunskapssamordning och samband som ytterligare teman i studien.
Dessa byggstenar fördjupar vi oss inom i den teoretiska referensramen för att öka förståelsen för begreppen och dess betydelse. Vi har som avsikt att visa hur tidigare forskning diskuterat kring dessa begrepp samt att belysa vad de är av för betydelse för vår studie. Detta är i enlighet med vad Alvehus (2013) beskriver gällande vad den teoretiska referensramen bör kommunicera.
I och med kontexten outsourcingrelationer har vi valt att ta fasta på Åge och Holmgren (2010) teori som generellt behandlar ”konsten att göra affärer”. Anledningen till att vi ser den som lämplig för vår studie är i första hand för att vi studerar en affärsrelation. Dessutom anser vi att då teorin lyfter fram de statiska elementen som innebär standardiserat och rationellt affärstänk men även dynamiska element vilka fokuserar på människan och individen. Så ser vi den som lämplig för vår studie då det är dessa element som vi kommer att ta fasta på vid studerandet av sambandet. Vi är däremot medvetna om att vi använder modellen till något den från början kanske inte varit ämnad till.
Modellen har tidigare använts till att titta på faktorerna inom en affärsrelation. Vi väljer att använda modellen på en specifik affärsrelation, nämligen inom outsourcing. Vi ser inget problem i detta utan vi ser istället denna teori som ett hjälpmedel till att sortera upp vår empiri utifrån vilken sida
respondenterna ser som viktig och varför. Med hjälp av Åge och Holmgren (2010) kommer vi att belysa och tolka av vilken karaktär sambandet är, mellan faktorerna engagemang och kunskapssamordning.
Figur 2 - Uppbyggnad av teoretisk referensram, egen illustration
2.2.2 Empiri urval
Ghauri och Grønhaug (2010) tar upp hur kvalitativa studier sällan eftersträvar statistiska slutsatser, utan att precis som i vår studie, strävar man vanligtvis efter att öka förståelsen. Trots det menar Ghauri och Grønhaug (2010) på att valen kring urval ändå är viktiga att beakta, som hur många och vilka som ska tas med i urvalet.
Genom att använda oss av vad Arbnor och Bjerke (1994) kallar för öppna frågor, där frågan inte är bunden till något svarsalternativ, lämnar vi utrymme för att respondenterna själva ska kunna tolka frågan och besvara den utifrån sitt eget synsätt. Vi väljer en flerfallstudie för att få ut så mycket som möjligt av studien trots våra begränsade resurser i såväl tid som pengar. Stake (1995) menar att inom fallstudiedesign kan det med fördel användas öppna frågor där intervjuerna fokuserar kring vissa teman, vilket stämmer överens med upplägget för vår intervjuguide, där vi tar med oss de teman vi behandlat i den teoretiska referensramen. Vårt urval föll på bekvämlighetsurval som till viss del grundar sig i våra begränsade resurser. Vi ser inga problem med att tillämpa denna urvalsstrategi, då vi inte har något mål att generalisera i våra resultat. Därför består våra respondenter av dem som fanns tillgängliga men som även passar in i kontexten vi studerar (Bryman & Bell, 2013).
2.2.3 Utformning av intervjuguide
Utifrån vår litteraturgenomgång har vi identifierat viktiga begrepp och teman för vår studie. Målet med våra intervjuer går i linje med Easterby-Smith m.fl. (2015) följande beskrivning av kvalitativ
data. Där författarna tar upp kvalitativa data som icke numerisk, och hur det är forskarens uppgift att tolka och samla in beskrivande data.
För att kunna uppfylla målet med en intervju menar Easterby-Smith m.fl. (2015) att förberedelse är en viktig del och att detta kan genomföras med hjälp av en intervjuguide. Att djupgående intervjuer, där syftet är att få respondentens perspektiv eller hur respondenten upplever något kan med fördel förberedas med hjälp av en intervjuguide backas även upp av Seidman (1998). I vår studie söker vi aktörens perspektiv i relationen. Vi är ute efter respondentens beskrivning och vill sedan tolka och analysera dessa svar. Därför anser vi i enlighet med tidigare nämnda forskare att en intervjuguide är att föredra för vår studie.
Seidman (1998) belyser vikten av att som intervjuare inte låta sina egna intressen påverka respondentens svar. Han menar att vid användning av en intervjuguide bör intervjuaren akta sig för att ställa ledande frågor, som kan resultera i att respondenten svarar det intervjuaren vill och inte hur respondenten upplever något.
De begrepp, som vi även kallar det teman, vi fann i vår litteraturgenomgång är de som vi valt att stå på och utveckla. Dessa kommer från Chou m.fl. (2015) och deras studie där man konstaterat att ett samband finns mellan engagemang och kunskapssamordning. Våra frågor utformas enligt Bryman och Bells (2013) rekommendationer kring semistrukturerad intervju, där frågorna delas in efter olika teman som är centrala för studien och lämnar öppet för respondenten att svara utifrån sina egna tolkningar. Då intervjuguiden byggs upp utifrån vår teoretiska referensram är dessa teman desamma som nyckelorden som behandlas där, alltså; outsourcingrelation, samband, engagemang och kunskapssamordning.
2.2.4 Intervjuer
För att få tillgång till respondenter väljer vi att i största möjliga utsträckning ta direktkontakt via telefon med tänkt respondent. Anledningen till att vi väljer just via telefon är för att vi ser det som en fördel att få kontakt direkt, och att det är svårare att tacka nej utan motivering. Men med respekt för såväl oss själva som respondenten vill vi inte dyka upp oanmälda och räkna med att de skulle ha tid för oss när som helst under arbetsdagen, vilket vi finner stöd i hos Seidman (1998). Seidman (1998) belyser vikten av att i första hand själv ta kontakten, för att bland annat inte behöva lita på att någon annan ska framföra målet med intervjun. I linje med detta väljer vi att försöka skapa
kontakten själva, för att vi vill vara den som “säljer in” vårt projekt till respondenterna, istället för någon sekreterare eller receptionist.
Våra intervjuer genomförs, med ett undantag, på en plats som för respondenten är en naturlig miljö i arbetet. Detta för att denne ska känna sig bekväm och för att i så stor omfattning som möjligt utesluta eventuella kringliggande störningsfaktorer. Detta i linje med hur Easterby-Smith m.fl.
(2015) tar upp de kvalitativa intervjuernas genomförande. Genom att besöka respondenterna öppnar det även möjligheter till ökad förståelsen för respondentens uppfattningar och situation då vi i samband med intervjuerna får möjlighet att ta in den fysiska miljön där respondenten är verksamma, i enlighet med Sohlberg och Sohlberg (2013) som menar att den teoretiska bakgrunden ska forma denna kontextuella beskrivning.
Genom att använda oss av semi-strukturerade intervjuer använder vi oss av en relativt flexibel metod där vi utgår från vår intervjuguide men lämnar utrymme för att respondenten fritt ska kunna utforma sina svar, vilket även stöds av Bryman och Bell (2013). Vidare menar Bryman och Bell (2013) att utifrån semi-strukturerade intervjuer lämnas utrymme även för oss som intervjupersoner att under intervjuns gång kunna ställa frågor som uppkommer allteftersom, alternativt att frågan kopplar an till respondentens tidigare svar. Vi anser att det är nödvändigt att under intervjun kunna vidareutveckla och följa upp svaren för att undvika misstolkningar, exempelvis genom att be om exempel eller förklaringar till varför (Easterby-Smith m.fl. 2015). För att kunna uppfylla syftet med vår studie anser vi att det krävs en vidare utveckling av frågorna inom de olika teman som behandlas under intervjuns gång och att detta kan uppnås med hjälp av en semi-strukturerad intervjumetod.
Easterby-Smith m.fl. (2015) menar att forskarens personliga egenskaper och intervju-kunskaper, är avgörande för kvaliteten på insamlade empiriska data, samt förmågan att strukturera intervjun för att i bästa mån undvika skevheter i materialet, vilket även stöds av Alvesson (2003). Detta är något vi har i åtanke vid våra intervjuer, eftersom vi i enlighet med författarna menar att det är viktigt för kvaliteteten på empiriska data.
För att vår tolkning av respondenternas svar ska vara pålitliga och trovärdiga väljer vi att spela in de intervjuer som respondenterna tillåter, för att på så sätt kunna transkribera och studera intervjuerna i skriven text. Något som Seidman (1998) tar upp som viktigt för just trovärdigheten. Tack vare möjligheten att gå tillbaka till intervjun via transkriberingar anser vi att vi skapar för vår studie nödvändig transparens i intervjuns genomförande, vilket även stöds av Easterby-Smith m.fl. (2015).
Respondenterna får ta del av det transkriberade materialet för att få möjlighet att tycka till om eventuella felformuleringar eller annat som kan ha uppfattats felaktigt av oss. Bryman och Bell (2013) tar upp dessa återrapporteringar som en del av skapandet av tillförlitlighet av studien. En av intervjuerna spelades inte in, på respondentens begäran. Vi valde då att i realtid transkribera intervjun, då en av oss fokuserade på att skriva och den andra fick ställa frågorna samt föra konversationen med respondenten. I efterhand ser vi inget problem med detta tillvägagångssätt, då det med hjälp av respondentens tålamod inte var någon svårighet skriva ned allt.
Förutom ovan nämnda respondent har alla andra respondenterna godkänt att intervjuerna spelas in.
Inledningsvis informerar vi alla respondenter om att de kommer vara anonyma, att de deltar av fri vilja och när som helst kan välja att inte svara på någon fråga alternativt avbryta intervjun. Vi stödjer oss på litteratur som lyfter fram vikten av att informera respondenterna om dessa etiska punkter som att de har rätt att avbryta intervjun utan anledning och eventuell förklaring.
Respondenterna ska vara väl underrättade om syftet med vår studie och vad intervjun är tänkt att tillföra, möjlighet till anonymitet samt att uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt (Bryman &
Bell, 2013; Seidman, 1998; Easterby-Smith m.fl., 2015).
Då vi vill att respondenterna ska förstå att vi är seriösa och respektfulla informerades de alla redan vid bokningen av intervjuerna om vår etiska inställning. Detta upprepade vi sedan vid intervjutillfället. Vidare har vi varit tydliga med att det inte finns några korrekta eller felaktiga svar utan att vi intresserar oss för respondentens uppfattning av de frågor vi tar upp, och för att hjälpa respondenten utvecklar vi gärna såväl frågor som svar utefter deras önskemål. Alla respondenter erbjuds att ta del av vår slutgiltiga studie och dess bidrag när den är färdigställd.
2.2.5 Analys
Då målet med vår studie är att öka förståelsen för outsourcingrelationen ser vi det nödvändigt att ställa den teoretiska referensramen mot vårt empiriska material, vilket stöds av Sohlberg och Sohlberg (2013). De tar upp att utifrån den teoretiska referensramen kan vi ordna och strukturera den empiriska verklighet som hämtas via intervjuer. Fortsättningsvis, menar författarna, att det existerar en oändlig mängd olika teorier, men valet av teori är avgörande för vad som blir en tolkning av verkligheten. Sohlberg och Sohlberg (2013) lägger vikt vid att teorier bör ses som redskap för att förstå verkligheten, men teorin avspeglar inte ett absolut korrekt sätt utan bara ett av många olika teoretiska perspektiv. Detta återspeglas i vår studie, då vi lagt stor vikt vid uppbyggnad av vår teoretiska referensram.
Tack vare att vi genomgående i studien valt att fokusera kring våra fyra teman; outsourcingrelation, samband, engagemang samt kunskapssamordning, har bearbetning och analys av materialet kunna strukturerats upp kring dessa och på så sätt har vi enklare kunnat se på likheter och skillnader i empiri och teori samt inom de olika delarna. Efter att materialet transkriberats, sorteras det åter in i dessa olika teman.
För att sedan rama in och analysera finns det enligt Easterby-Smith m.fl. (2015) olika tillvägagångssätt för kvalitativa data, men utgångspunkten för de flesta är att bryta ner empirin, för att reducera komplexiteten av dess innehåll (Easterby-Smith m.fl., 2015). Med hänsyn till att det finns flera sätt att analysera empiri anser vi att valet är viktigt att göra utifrån vad studien har för syfte. Då syftet med vår studie är att identifiera teman kring outsourcingrelationen i den aktuella kontexten samt att dra slutsatser från vår insamlade empiri, så faller det sig naturligt för oss att genomföra en innehållsanalys enligt Easterby-Smith m.fl. (2015). I och med att forskningsansatsen är hermeneutisk ligger även våra egna uppfattningar bakom tolkningen av det empiriska materialet.
Upplägget för vår innehållsanalys har följt en av Graneheim och Lundman (2004)beskrivningar av tillvägagångssätt för kvalitativ innehållsanalys där syftet är att ställa materialet mot en teoretisk referensram. Trots att processen kan uppfattas som linjär i vår illustration nedan vill vi vara tydliga med att författarna lyfter fram att processen inte på något sätt är linjär utan att bearbetningen sker fram och tillbaka som en bearbetning av såväl delarna som texten som helhet, detta är också det sätt vi valt att arbeta på.
Transkriberingen av alla intervjuer har tagit tid, tid som vi i nästa steg var väldigt tacksamma för att vi lagt ner. Tack vare att vi lagt ner detta förarbete kunde vi lätt söka i transkriberingarna efter begrepp eller teman. Som vi tidigare tagit upp är uppbyggnaden av den teoretiska referensramen vår utgångspunkt. Därifrån har vi noggrant gått igenom allt material det vill säga både teori och empiri.
När vi gått igenom våra transkriberingar har vi till en viss del använt oss av kodning av nyckelord.
Med andra ord har vi knutit ett nyckelord till en viss mening för att underlätta när nyckelorden sedan kategoriseras in i de olika temana. Tack vare de kodade nyckelorden har vi kunnat söka fram specifika uttalanden utan att läsa igenom hela transkriberingen igen, vi har helt enkelt sökt på våra nyckelord istället. Vår bearbetning fortsätter med att kategorisera materialet utifrån vilket tema det tillhör. Då det är inom dessa teman vi sedan sökt efter mönster och samband för att slutligen ställa empirin mot teorin. Processen har skett i flera steg och precis som Graneheim och Lundman (2004)
beskriver har vi flera gånger tagit steg bakåt i processen för att sedan kunna fortsätta driva den framåt.
Figur 3 - Analysprocessen, egen illustration
2.2.6 Kvalitetskriterier
I och med valet av en kvalitativ metod följer kvalitetskriterier som studien bör leva upp till. Starrin och Svensson (1994) menar att mycket forskning finns kring vikten av att forskarna behandlar formalia på ett rimligt sätt och att kvantiteten i arbetet kan behöva beaktas men att allmänna synpunkter kring detta är svårt att formulera. Att vi behandlar formalia på ett rimligt sätt ser vi som en självklarhet och utgår från metodlitteratur för att förankra våra tillvägagångssätt. Gällande kvantitet för vår studie har vi fått riktlinjer genom handledning för examensarbetet och vår studie syftar till att uppfylla dessa i såväl referens till vetenskapliga artiklar, referens till metodlitteratur samt antal intervjuer.
Vi anser att vår studie genomgående speglas av en transparens som även den visar på vår hantering av formalia. Bryman och Bell (2013) tar förutom transparens upp tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet samt konfirmering som kriterier för bedömning av kvalitativa undersökningar.
För att uppnå tillförlitlighet har våra intervjuer spelats in och transkriberats och skickats ut till våra respondenter, på så sätt kan vi bekräfta användandet av vårt empiriska material, vilket är i enlighet med Bryman och Bell (2013) som fokuserar på trovärdiga tolkningar och beskrivningar av empiriskt material. Överförbarhet är däremot inget vi direkt eftersträvar då som vi varit inne på tidigare inte är ute efter några generaliseringar utifrån vår studie. Huruvida våra resultat kan ses i ett
annat sammanhang anser vi till en viss del möjligt då vi i enlighet med Bryman och Bell (2013) gjort utförliga beskrivningar av våra nyckelbegrepp. Vi är tydliga med att de bidrag vi kommer fram till är utifrån just den kontext vi studerar, vi överlåter till läsaren att själv tolka hur passande dessa kan komma att vara i en annan miljö. Vi anser att vår studies pålitlighet stärks tack vare den genomgående transparens som finns. Bryman och Bell (2013) tar upp vikten av att tydligt redogöra för studiens genomförande för att uppnå pålitlighet. Förutom transparens beskriver vi utförligt våra vetenskapliga utgångspunkter. Gällande konfirmering, menar Bryman och Bell (2013) att det innebär att vi som forskare har insikt i att en helt objektiv tolkning inte går att uppnå men att våra tolkningar görs i god tro och vi låter inte medvetet våra personliga åsikter påverka slutsatser och resultat. Detta har vi strävat efter då syftet med vår studie utifrån vår forskningsdesign är att få tolka respondenterna synsätt och inte på något sätt framföra våra åsikter gällande hur det kanske borde vara.
2.2.7 Käll- och metodkritik
Detta avsnitt kan till viss del kopplas ihop med det föregående. Som vi tog upp har vi arbetat för att upprätthålla en trovärdighet för vår studie, bland annat genom att sträva mot att uppfylla kvalitetskriterierna, exempelvis genom att inte låta personliga värderingar påverka.
Fortsättningsvis har vi haft ett kritiskt tänkande vid valet av vår teori. Under förutsättning att publicerade vetenskapliga artiklar håller god kvalité har vi valt att till stor del stå på den sortens litteratur i vår studie. I linje med Eriksson och Hultman (2014) anser vi att det är av vikt att källredovisa på ett sätt som författarna beskriver det; möjliggör en granskning av giltighet och äkthet. Med det sagt vill vi belysa att det inte räcker att ha belägg för sina påståenden utan dessa belägg måste även kunna granskas av läsaren.
Den vanligaste kritik som lyfts fram mot kvalitativ forskning är enligt Bryman och Bell (2013) subjektiviteten, svårighet att replikera, generaliseringsproblem samt brist på transparens. Att denna kritik kommer från kvantitativa forskare ser vi som föga förvånande och vill med stöd av Bryman och Bell (2013) påstå att detta beror på att olika forskningsstrategier har olika mål med sina studier. Vi anser dock att denna kritik inte utgör något problem i vår studie då syftet är av den art att eftersträva en ökad förståelse. Vi ser inga problem med subjektivitet, detta är något vi tidigare belyst att vi är medvetna om, vi är inte heller ute efter några generaliseringar. Däremot har vi varit noggranna med att skapa en transparens bland annat genom att vara utförliga i våra beskrivningar av hur vi gått tillväga eller hur vi dragit en slutsats.
3. Teoretisk referensram
3.1 Allmän teoretisk referensram om Outsourcing
Vi vill belysa utvecklingen kring fenomenet outsourcing, i syfte att ge en allmän förståelse kring detta fenomen. Outsourcingens roll har förändrats och utvecklats i förhållandet till dess behov, det vill säga ett flertal olika roller och inriktningar av outsourcingen har växt fram i takt med att behovet har förändrats. Liang, Wang, Xue och Cui (2016) har granskat utvecklingen inom outsourcingen sedan den akademiska forskningen startade kring detta fenomen. Liang m.fl. (2016) menar att utvecklingen kring outsourcingen inom informationsteknologi har utvecklats i en enorm fart inom den akademiska disciplinen. Därutav har detta akademiska fälts komplexitet vuxit i takt med att allt fler förgreningar kommer till. Att detta fält har vuxit i denna omfattning och takt stöds även av Lacity, Khan och Willcocks (2009). Lacity m.fl. (2009) hävdar att den första publicerade artikeln inom outsourcing av informationsteknologin dök upp 1991. Lacity m.fl. (2009) menar att 10-tals år av forskning, har genererat en god förståelse för det praktiska genomförandet kring outsourcingsfenomenet. De menar att ett flertal relevanta frågor kring outsourcing har tydliggjorts.
Exempelvis frågor som varför företag outsourcar, vad dem outsourcar och hur det går till, samt hur man uppskattar om utfallet har blivit lyckat.
Med bakgrund av denna allmänna utveckling kring fenomenet outsourcing har vi valt att lyfta fram den aktuella utvecklingen kring när företag outsourcar hela eller delar av företags affärsprocesser, som bland annat kan beröra företagens ekonomifunktioner. Vi har tidigare belyst Jayabalan m.fl.
(2009) syn angående att små och medelstora företag kan sakna de kompetenser som krävs för att utföra företagets ekonomifunktioner. De menar att så behöver inte vara fallet, men att det kan vara avgörande för små och medelstora företag att de tar hjälp av externa aktörer som har ekonomiska kunskaper som deras kärnkompetens. Samtidigt som den outsourcande parten får möjlighet att fokusera på sina branschspecifika kunskaper som gör dem framgångsrika i sin bransch.
Kärnkompetens
Vi vill belysa företagens behov av kärnkompetenser för att vara konkurrenskraftiga på de aktuella marknaderna som berör företaget. Hätönen och Eriksson (2009) nämner tre olika inriktningar inom outsourcingens utveckling. Den första är den traditionella kostnadsreducerande varianten. Den andra är den strategiska varianten, som öppnar upp för nya strategiska syften. Den tredje varianten är den transformella, som är till för att förändra företag genom att ta till vara på innovationsskapande aktiviteter. Mot bakgrund av dessa inriktningar inom outsourcingen menar Kakabadse och Kakabadse (2005) att outsourcingens fördelar är något mer än bara
kostnadsbesparingar, nämligen att fokus kan riktas mot kärnkompetensen. Wüllenweber, Beimborn, Weitzel och König (2008) är inne på samma linje, det vill säga att bortse från enbart kostnadsbesparingar. Wüllenweber m.fl. (2008) menar att inom outsourcing av affärsprocesser finns det ytterligare fördelar som kan leda till kvalitetsförbättringar, nämligen att ett ökat fokus mot kärnkompetensen kan resultera i strategiska fördelar, vilket även stöds av Sanders, Locke, Moore och Autry (2007). Hamel och Prahalad (1990) menar att kärnkompetensen är den verkliga källan till konkurrensfördelar, de menar att företag bör outsourca alla aktiviteter som inte ingår i kärnverksamheten, vilket även Sislian och Satir (2000) uppmärksammar. Men Sanders m.fl. (2007) belyser att dåligt outsourcingssamarbete kan leda till förluster av operativa kunskaper.
Med bakgrund av betydelsen av kärnkompetenser för framgång på den aktuella marknaden, och det faktum att outsourcing i alla dess former alltid kommer att inbegripa någon typ av samarbete och relation. Därav vill vi belysa behovet av att förstå relationernas betydelse för outsourcing av affärsprocesser.
3.2 Outsourcingrelationer
Relationer förefaller alltså vara en viktig del för att förstå outsourcing av affärsprocesser. I alla typer av outsourcing kommer relationer vara en central del av båda parternas vardag, vilket behöver hanteras på bästa tänkbara sätt för att optimera utfallet av outsourcingen. Vi vill belysa relationens betydelse och vad som kan tänkas förbättra relationens kvalitet och förutsättningar. Sanders m.fl.
(2007) hävdar att den mest underskattade delen av outsourcing är hanteringen av relationen mellan kund och leverantör, de menar att det inte så enkelt som att bara lämna över funktion eller process till en leverantör. Kakabadse och Kakabadse (2005) har uppmärksammat en märkbar trend som belyser vikten av valet av outsourcings leverantör, där relationens betydelse finns i åtanke. Även Michael (2008) menar att relationen är en viktig faktor för ett lyckat samarbete, med avsikt på outsourcing av ekonomiprocessen. Michael (2008) belyser ett vanligt misstag, nämligen att underskatta den tid, energi och resurser som krävs för att det ska bli bra. Med utgångspunkt från detta vanliga misstag menar Chou m.fl. (2015) att det är viktigt att investera i de relationsspecifika resurserna för att uppnå ett gott resultat. Anderson och Narus (1990) har en något annorlunda syn, nämligen att en företagsrelation är en komplex process som påverkas av ett flertal faktorer som är av socialt, ekonomisk och tekniskt slag. Mot ovanstående resonemang menar Wüllenweber m.fl.
(2008) att en god kommunikation är grunden till att alla relationer kan styras i en god riktning.
Wüllenweber m.fl. (2008) menar att kommunikationen är en avgörande faktor som avgör om en outsourcingsrelation blir bra, vilket även Dhar (2008) lyfter fram. Dhar (2008) understryker att
organisationer kan ha olika företagskulturer där attityder, beteenden och värderingar skiljer sig åt, varav kommunikationen blir avgörande för relationen. Sanders m.fl. (2007) belyser behovet av att företagen anpassar sig efter varandra utefter deras varierande mål och värderingar inom respektive organisation. De nämner termen ”dold kostnad” och menar att oväntade meningsskiljaktigheter i outsourcingsamarbetet kan resultera kostnader i denna dolda form, även Hendry (1995) har en liknande uppfattning. Utöver kommunikationens relevans, uppmärksammar Garbarino och Johnson (1999) att tillfredsställelse, tillit, och engagemang påverkar relationen.
Tillfredsställelse Tillit och Engagemang
Garbarino och Johnson (1999) menar att tillfredsställelse, tillit, och engagemang har skilda roller i kundrelationer. Anderson, Fornell och Lehmann (1994) menar att tillfredsställelse är viktigt i en välfungerande samarbetsrelation. Anderson m.fl. (1994) beskriver en variant av begreppet tillfredsställelse i kundrelationer, som innebär en typ av övergripande tillfredsställelse av en kumulativ sort, som byggs upp med tiden under en pågående relation. De menar att den kumulativa varianten av tillfredsställelse är en indikator av ett företags dåtida, nutida och framtida prestationsmöjligheter. Detta motiverar företag att försöka uppnå kundtillfredsställelse.
Han, Lee och Seo (2008) menar att ett gott samarbete påverkas av hur man kommunicerar för att lösa konflikter i relationer. De nämner även att tillit och engagemang är avgörande för ett bra outsourcingssamarbete, genom att belysa att dessa två påverkar hållbarheten av relationen. Även Garbarino och Johnson (1999) nämner att tillit är en viktig del av en relation. Goo och Huang (2008) menar att tillit speglar kundens tro gentemot leverantörens integritet, välvilja och ärlighet, när det gäller leverantörens framtida prestationsförmåga. Garbarino och Johnson (1999) framhäver även att engagemang är en viktig beståndsdel för en långsiktig relation. Goo och Huang (2008) menar att engagemang har en stor betydelse för att underhålla varaktiga relationer där även Chou m.fl. (2015) har en liknande syn. Chou m.fl. (2015) hävdar nämligen att engagemang har en mer framåtsyftande karaktär vilket behövs inom relationerna för outsourcing av affärsprocesser för att realisera de strategiska fördelarna. Däremot menar Goo och Huang (2008) att tillfredsställelse har en mer bakåtsyftande betydelse för utvärdering av en relation.
3.3 Engagemang
Begreppet engagemang är vår tolkning och översättning av det engelska begreppet commitment.
Chou m.fl. (2015) lyfter fram engagemangets betydelse i en relation inom outsourcing av affärsprocesser och engagemang har därför blivit ett huvudbegrepp för vår studie. Det finns därför
ett behov av en utförlig beskrivning av engagemang och vilken betydelse begreppet har för kontexten i vår studie.
Det finns ett flertal definitioner av engagemang beroende vilket sammanhang det används i. Även Allen och Meyer (1990) belyser att det råder en förvirring i litteraturen kring begreppet engagemang och angående dess olika konstruktioner. En variant är Morgan och Hunts (1994) definition av relationsengagemang som är följande: Relationsengagemang är utbytet mellan samarbetspartners som bygger på tro, att det pågående samarbetet med andra är väldigt viktigt, för att garantera maximal ansträngning, för att den andra parten ska kunna tro att relationen är värd att satsa på, och att den är hållbar i längden. En annan variant är när Chou m.fl. (2015) definierar engagemang som i vilken utsträckning företag har ett behov att fortsätta en relation samt behålla förtroendet för relationens stabilitet, i avsikt att påverka partnern i positiv bemärkelse. Denna definition är utgångspunkt i den studie vi har valt att bygga vidare på. Vi ser att Morgan och Hunt (1994) definition har en liknande innebörd som definitionen av Chou m.fl. (2015). Morgan och Hunt (1994) menar att engagemang kan betraktas som en avgörande faktor för en lyckad relation.
Vilket även Chou m.fl. (2015) antyder när de försöker föra in engagemang i kontexten för outsourcing av affärsprocesser.
3.3.1 Organisatoriskt engagemang
Krishna och Marquardt (2007) hävdar att engagemang är en viktig faktor för organisatorisk effektivitet och överlevnad. De menar att det har pågått en omfattande forskning kring begreppet organisatoriskt engagemang de senaste fyra decennierna, på grund av fördelarna av begreppets innebörd för individer och organisationer. Allen och Meyer (1990) menar att organisatoriskt engagemang har konceptualiserats och mätts på olika sätt. De nämner tre skilda komponenter som kan underlätta förståelsen för begreppet organisatoriskt engagemang ursprung, dessa tre komponenter är affektivt-, kalkylerande- och normativt engagemang.
Allen och Meyer (1990) påvisar de två största konceptuella skillnaderna inom organisatoriskt engagemang, nämligen engagemangs natur. Den ena varianten innebär att det psykiska tillståndet hos individerna återspeglas i engagemang, medan den andra varianten återspeglar beteendet som kommer som ett resultat från engagemang. Med andra ord benämner Meyer och Allen (1991) dessa varianter som attityd respektive beteende perspektiv av engagemang.
Meyer och Allen (1991) väljer att utveckla dessa två perspektiv enligt följande. Meyer och Allen (1991) menar att attityd perspektivet av engagemang fokuserar på processen hur individerna väljer
att tänka på sin relation till sin organisation. Vilket kan betraktas som ett tankesätt där individerna överväger i vilken utsträckning deras mål och värderingar är överensstämmande med dem i organisationen. Angående beteende perspektivet utvecklar Meyer och Allen (1991) enligt följande, nämligen att beteendeperspektivet är den process där individer blir låst till en viss organisation samt hur de hanterar detta problem. Allen och Meyer (1990) menar att trekomponentmodellen om engagemang integrerar båda dessa perspektiv, nämligen individens attityd och beteende i en och samma modell.
Sammanfattningsvis mot ovanstående resonemang kan vi se att organisatoriskt engagemang berör individers attityder och beteenden som i slutändan påverkar deras organisationer. Vilket är av stor betydelse för relationer i outsourcings samarbeten, där båda parters engagemang får betydelse för hållbarheten av samarbetet.
3.3.2 Trekomponentmodellen
McDonald och Makin (2000) menar att trekomponentmodellen kan vara den mest inflytelserika modellen som inkluderar organisatoriskt engagemangs tidigare skilda natur, i form av attityd och beteende. Meyer och Allen (1991) menar att deras syfte med modellen är att förutom inkludera både attityd och beteende även gå ett steg längre, och utvidga konceptet organisatoriskt engagemang till ett tankesätt eller en typ av psykologiskt tillstånd, i form av känslor och/eller tro, kring den anställdas relation med en organisation. Meyer och Allen (1991) anser att individer kan känna en varierande grad av varje komponent av engagemang. Men Meyer, Allen och Smith (1993) belyser att Meyer och Allen (1991) avsikt var att få en bättre förståelse för en anställds relation till en organisation när alla tre komponenter av engagemang vägs samman. McDonald och Makin (2000) summerar innebörden av dessa komponenter på ett väldigt kortfattat sätt. Nämligen att affektivt påverkar individerna att stanna i organisationen för dem vill det, medan kalkylerande är eftersom de behöver det och normativt då stannar de för att de borde göra det.
Meyer och Allen (1991) klargör innebörden av dessa tre komponenter av engagemang enligt följande; den första komponenten affektivt hänförs till den anställdas emotionella förankring, samt den egna identifikationen och involveringen i den aktuella organisationen. De menar att en anställd med stark affektivt engagemang fortsätter sin anställning för individen själv vill det. Den andra komponenten kalkylerande engagemang hänförs till medvetenheten till den alternativa kostnaden för alla lämna organisationen. De menar att de anställda som enbart har denna komponent av engagemang, endast stannar i organisationen eftersom dem inte har något annat alternativ. Den
tredje komponenten normativt engagemang hänförs till individens egen känsla skuld/tvång, vilket resulterar i att de bör stanna eftersom de förväntas vara lojala.
Sammanfattningsvis menar Meyer m.fl. (1993) att denna trekomponentsmodell utvecklades för sammanhanget kring organisatoriskt engagemang, men de menar att denna teori kan ha en bredare användning. Denna modell är aktuell i vår studie, då innebörden av engagemang klargörs för en ökad förståelse för individernas handlingssätt inom de aktuella organisationerna.
Figur 4 - Trekomponentmodellen
3.4 Kunskapssamordning
Kunskapssamordning är ytterligare ett huvudbegrepp i vår studie, begreppet är komplicerat och relativt svårt att förstå. Begreppet är svårfångat och därför behöver vi ge det en substans och innebörd samt att klarlägga dess ursprung. Begreppet kunskapssamordning är en översättning och tolkning av Chou m.fl. (2015) begrepp task–knowledge coordination. Vi anser att det krävs en tydlig innebörd eftersom vi har avsikt att belysa karaktären av sambandet, som finns mellan engagemang och kunskapssamordning enligt tidigare studier.
3.4.1 Ursprung
Ursprunget till kunskapssamordning är kopplat till en relationsteori av Dyer och Singh (1998). I relationsteorin hävdar Dyer och Singh (1998) att om företag kombinerar sina resurser på ett unikt sätt över företagets gränser, så öppnar det upp möjligheter för att dra gemensamma fördelar
