AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för utbildningsvetenskap
Bildskapande, genus och jämställdhet i förskolan
En studie om tre förskollärares syn kring genus och jämställdhet i barns bildskapande
Elin Gunnarsson och Sophia Löfstrand
Ht 2020
Examensarbete på grundnivå 15hp Förskollärarprogrammet
Pedagogik Handledare: Åsa Carlson
Examinator: Daniel Pettersson
Förord
Studien avslutar våra tre och ett halvt år av studier på förskollärarprogrammet vid högskolan i Gävle. Studien har gett oss en större inblick om genus och jämställdhet, inte bara ur förskollärarens profession utan även som privatpersoner. Vi har även fått en bredare kunskap inom bildämnet och dess viktigt för barns utveckling.
Vi vill tacka våra tre respondenter för att dem ställde upp i vår studie trots den rådande covid-19 pandemin, vi vill även tacka vår handledare som stöttas oss under studiens gång.
Abstrakt
Utifrån vårt intresse inom bild så har vi uppmärksammat att det förekommer skillnader i pojkar och flickors bilder, hur dem målar och vad dem målar. Studiens syfte är att belysa hur några förskollärare arbetar kring jämställdhet i sina bildaktiviteter. Utifrån förskolans läroplan står det att förskolläraren ska organisera utbildningen så att barnen möts, leker, lär tillsammans, utvecklar och provar sina förmågor och intressen på lika villkor oavsett könstillhörighet. Studiens metod baserades på semistrukturerade intervjuer där tre förskollärare intervjuades. Vi genomförde studien ur ett
jämställdhetsperspektiv för att se om förskollärarna anser att det är skillnader på flickor och pojkar i deras bildskapande. Läroplanens jämställdhetsbegrepp beskrivs att båda könen ska ha samma möjligheter att utveckla intressen och förmågor. Barnen ska inte hindras av de traditionella könsmönstren. Det insamlade materialet analyserades tematisk. Resultatet visade att de tre förskollärarna anser att bild är viktigt i barns utveckling och lärande. De pratade om att man får in de flesta av läroplanens mål i skapande aktiviteter. Det visade sig att det förekommer skillnader i barns bilder, mer i det fria skapandet än i det styrda. Våra respondenter hade svårt med begreppet
jämställdhet och beskrev begreppet jämlikhet.
Nyckelord: bildämnet, fritt skapande, förskola, genus, jämställdhet, planerade aktiviteter.
Keyword: art subject, equality, free creation, gender, planning activities, preschool
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 2
2.1 Förskolans läroplan och skolinspektionen ... 2
2.2.1 Forskning om barn och bildskapande ... 3
2.2.2 Förskollärarens roll i bildskapandet ... 4
2.2.3 Jämställda förskollärare ... 5
2.2.4 Barns bilder i ett genusperspektiv ... 6
2.2.5 Jämställdhet och genus ur ett barnperspektiv ... 7
3. Teoretiskt perspektiv ... 8
3.1 Jämställdhetsperspektivet ... 8
4. Syfte ... 9
5. Frågeställningar ... 9
6. Metod ... 9
6.1 Metodval ... 9
6.2 Datainsamling ... 9
6.3 Analysmetod ... 10
6.5 Urval ... 10
6.4 Genomförande ... 11
6.6 Etiska överväganden ... 12
6.7 Reliabilitet och validitet ... 13
7. Resultatanalys ... 13
7.1 Jämställdhet ... 14
7.1.1 Vad är jämställdhet för respondenterna. ... 14
7.1.2 Hur respondenterna arbetar för att främja en jämställdhet i barngruppen. .... 14
7.2 Bild ... 15
7.2.1 Förskollärarnas förhållningsätt till barnen i bildskapandet ... 16
7.2.2 Skillnader och likheter mellan flickor och pojkar i bild aktiviteter. ... 17
7.2.3 Styrda aktiviteter ... 18
7.2.4 Fria aktiviteter ... 18
7.3 Läroplanens mål ... 20
7.3.1 Respondenternas arbete utifrån läroplanens mål ... 21
7.3.2 Jämställdhetsarbetet ... 21
7.3.3 Bildskapandets mål ... 22
7.4 Sammanfattning av resultat ... 23
8. Diskussion ... 23
8.1 Metoddiskussion ... 23
8.2 Resultatdiskussion ... 24
8.2.1 Jämställdhetsbegreppet ... 24
8.2.2 Bild och jämställdhet ... 25
9. Betydelse för yrkesrollen ... 26
10. Vidare forskning ... 27
11. Slutsats ... 27
12. Referenslista ... 28
13. Bilagor ... 30
13.1 Bilaga 1 – Missivbrev ... 30
13.2 Bilaga 2 – Intervjuguide ... 31 13.3 Bilaga 3 – Litteratursökning ... 32
1
1. Inledning
Bildskapandet i förskolan är en viktig del i barnens utveckling, både när det sker
planerat och när det sker spontant i barnens lek. Lärarstyrda bildaktiviteter är viktiga för barn, genom att förskollärare påverkar barnen och förmedlar viktig kunskap och redskap som kanske inte skulle ha upptäckts (Änggård, 2006). I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) står det att barnen ska få tid för att skapa och möjligheter till att forma och
konstruera i olika material som kan främja barnets lärande.
Att skapa ger barnen möjlighet att utforska sina idéer både i grupp och individuellt, barnen får då möjlighet att framföra sina idéer till förskollärarna och till de andra barnen. När barn skapar utvecklar de kreativa sidor genom att testa och använda sig av olika material och tekniker, barnen utvecklar fantasi och förmågan att utrycka sig genom bild. Barn är konstruktörer av sina egna kunskaper, de får inflytande och mer kunskaper genom att de interagerar med vuxna och barn i verksamheten (Novakovic, 2014).
I över 100 år har könsskillnader i barns teckningar och konstverk studerats för att få en inblick i barns utveckling och lärande inom kön och identitet. Forskning visar på att flickor generellt målar detaljrikare bilder än pojkar. Medan pojkar i större utsträckning har en större spatial förmåga i sina bilder än flickor, de vill säga att göra rumsliga relationer (Wright, 2014).
Änggård (2006) beskriver att barn ofta använder sig av könsstereotypa färger vid skapande aktiviteter. Både Änggård (2005,2006) och Wright (2014) skriver att pojkar och flickor skapar olika bildberättelser som oftast är könsstereotypa. Flickorna målar ofta bilder som innehåller romantik, vardagsituationer, vänskap och natur medan pojkar målar hjältar, actionberättelser och fordon. Barn blir påverkade av sin omgivning och kan på så sätt välja olika teman i deras bildskapande från könsstereotypa sagoböcker och filmer så som Askungen, Snövit, Batman och Spindelmannen.
Utifrån observationer från VFU-perioder som gjorts under utbildningen till förskollärare har vi observerat hur arbetet kring bild och skapande har tenderat att fokuserat mer kring flickor. Fler flickor använder sig av materialen och är mer i ateljén medan pojkarna söker sig mer till andra aktiviteter. Observationer har skapat en syn av att flickor och pojkar ritar könsstereotypa teckningar, pojkar ritar oftast superhjältar medan flickor ritar prinsessor och my little ponies.
Vi vill med denna studie nå en ökad förståelse om hur förskollärare arbetar med
bildskapande kring jämställdhet och genus. I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) står det att all personal som arbetar i förskolans verksamhet ska främja en respekt för alla människors värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Einarsson (2003) skriver att vuxna i en stor omfattning behandlar flickor och pojkar olika, att denna företeelse är väldokumenterat samt visar att det sker omedvetet fast att kunskapen
2 har ökat under åren. Svaleryd (2005) skriver hur pojkar och flickor associeras till olika saker, flickor associeras ofta till pyssel, målarböcker, dockor och rosa rosetter medan pojkar associeras med bilar, högljudda lekar, fysiska aktiviteter och blåmärken.
Änggård (2005), Eidervall (2009) och Månsson (2000) beskriver att barn skapar sig en uppfattning vad som anses vara kvinnligt och manligt och försöker identifiera sig med någon av könen.
Förskolläraren är en viktig förebild för barnen, förhållningssättet och språket till kollegor och barnen är en viktig del i rollen. Forskning visar att vuxna inom förskolan ser olika på pojkar och flickors förväntningar. Detta kan synas i vardagliga
sammanhang så som vid matsituationer eller under påklädningen, då flickor ofta
förväntas att klara sig själva tidigare än pojkar (Skolverket, 2020). Detta är något som vi har uppmärksammat sker inom förskolan, att flickor oftare får klara sig själva vid exempelvis påklädningen. Då är det viktigt som förskollärare att se situationen ur ett jämställdhetsperspektiv så alla barn får den hjälp som hen behöver oavsett kön.
2. Bakgrund
I detta avsnitt presenteras tidigare forskning och litteraturer kring bild och jämställdhet.
Litteraturen söktes fram via biblioteket och olika databaser (se bilaga 3).
2.1 Förskolans läroplan och skolinspektionen
Alla som arbetar inom förskolan ska respektera allas lika värde, främja en jämställdhet mellan pojkar och flickor, män och kvinnor. Varken barn eller vuxna ska bli utsatt för diskriminering på grund av sitt kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, ålder eller annan kränkande behandling. Förskolan ska arbeta med att främja barns möjligheter och rättigheter oavsett könstillhörighet. Det ska arbeta aktivt mot de traditionella könsmönstren för att inte begränsa barnens utveckling, lärande och val (Skolverket, 2018).
Förskolans utbildning lägger grunden i barns livslånga lärande, utbildningen ska vara lärorik, trygg och rolig för alla barn. Undervisningen ska utifrån läroplanens mål, stimulera och utmana barnen med syfte att främja lärande hos barnen och deras utveckling, innehåll ska vara utvecklande och lärande oavsett om undervisningen är planerad eller om den uppstår spontant. Det är förskollärarens ansvar att innehållet i undervisningen främjar barnens utveckling och lärande. Barnens lärande, språk och identitetsutveckling hör ihop med varandra och förskolan ska lägga stor vikt på att stimulera språkutvecklingen genom att uppmuntra barnen och fånga deras intresse att kommunicera via olika uttrycksformer (Skolverket, 2018).
3 Barnen ska ges tid, rum och ro till eget skapande. De ska få möjlighet att utforska, reflektera kring och beskriva sin omvärld. Utbildningen ska ge barnens möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformen som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans (Skolverket, 2018, s 9).
Skapande är en metod för att främja barnens lärande och utveckling, genom att barnen får möjligheter till att skapa, konstruera och forma med hjälp av att använda olika tekniker och material (Skolverket, 2018).
Förskolan ska aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet (Skolverket, 2018, s7).
I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) står det att barnens uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt påverkas och formas av hur förskolan organiserar sin
utbildning, hur förskolelärarna bemöter barnen och vilka förväntningar och krav som ställs på barnen. Utbildningen ska organiseras så att barnen möts, leker, lär tillsammans, utvecklar och provar sina förmågor och intressen på lika villkor oavsett könstillhörighet.
Förskollärarna ska inkludera ett jämställdhetsperspektiv i deras arbete för att alla barn ska få samma möjligheter till ökade kunskaper och val oavsett könstillhörighet.
Skolinspektionen (2017) har granskat förskolor för att se hur verksamheten motverkar traditionella könsroller och mönster som anses vara kvinnligt och manligt, samt om förskolorna arbetar aktivt med jämställdhet. Skolinspektionen granskar om barnen får samma möjligheter till att prova och utveckla sina förmågor och intressen utan att barnen blir begränsat utifrån sitt kön. Personalen i förskolan ska bemöta barnen likvärdigt för att ge stöd och bekräfta barnen i vardagliga situationer oavsett kön samt att de ska få utforska och upptäcka nytt material och olika miljöer.
Skolinspektionens granskning visade att personalen på förskolorna inte arbetar kontinuerligt med genusperspektivet vid deras aktiviteter. Förskolorna arbetade med deras likabehandlingsplan som låg i fokus, förskollärarna tog inte alltid hänsyn till förskolans specifika jämställdhetsuppdrag. Majoriteten av förskolorna arbetar med att erbjuda pojkar och flickor samma möjligheter till att utveckla kunskaper och intressen.
Förskolans jämställdhetsuppdrag genomsyrade inte de granskade förskolorna.
Personalen hade inte tillräckligt med kompetens, vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet för att kunna utföra ett jämställdhetsarbete utifrån jämställdhetsuppdraget (Skolinspektionen, 2017).
2.2.1 Forskning om barn och bildskapande
Barn har rätt till bildskapande, genom att erbjuda barn meningsfulla bildupplevelser kan de tänka djupare och utveckla deras kunskaper (Massey, 2010). Bild har en viktig del i de flesta kulturella traditioner, då utbildning inom bild ger barnen möjligheter att förmedla traditioner och öka en känsla av tillhörighet. Bild ger barnen möjligheter att
4 kunna bygga vidare på kulturell kunskap och ger barnen en möjlighet att få uttrycka deras individualitet (Brown, 2020). Barn i förskolan befinner sig i perioden då dem har en stor potential till utveckling som senare jämnar ut sig med åren. Barnen lär sig mycket under deras första tid på förskolan. Det är viktigt att barnen får börja lära sig de olika estetiska processerna tidigt så att fokus läggs på praktik utöver storlekskonstrast och färgkontrast (Braxell, 2010). Bildskapande främjar känslomässiga fördelar och inkluderar ökad självkänsla, motivation och samspelet mellan individer (Brown, 2020).
Bildskapande möjliggör för barn att skapa visuella berättelser, dramalekar och spel. En öppen process där barnen kan skapa och förvandla ett tomt papper till något verkligt (Wright, 2014). I barnens bilder förmedlas tankar och kommunikation innan de har det skriftliga språket. För att barnen ska kunna utrycka sig inom bild så är det viktigt att barnen får tillgång till material och verktyg att använda (Braxell, 2010 & Häikiö, 2007).
Änggård (2006) skriver om hur viktig bildskapandet är i förskolan och att det ses som en tradition som funnits länge inom förskolans verksamhet. Bildskapandet är både en viktig del i barnens fria lek samt i planerade bildaktiviteter. Bildskapande ses som en viktig aspekt i barns utveckling inom olika områden. Massey (2010) anser att om man kombinerar rätt material med rätt frågor inspireras barnen att använda materialet till personliga och värdefulla aktiviteter. Att ställa frågor i undervisningen gör så att barnen får möjlighet att fundera över sina erfarenheter, vilket hjälper dem att uppleva
bildskapandet som en uttrycksform att förmedla sina känslor och tankar (Massey, 2010).
2.2.2 Förskollärarens roll i bildskapandet
Novakovic (2014) och Massey (2010) beskriver att förskollärarens roll är att ha kunskap om bild och skapande verksamhet, kreativa processer och en förståelse för barnens utvecklingsförmåga inom bild. Förskollärares kunskaper inom bildområdet är nödvändigt och påverkar deras roll i barns kreativa utveckling.
Förskolläraren ska forma en motiverande miljö genom att erbjuda material och verktyg som tillgodoser barnens behov och skapar ett intresse. Genom att förskolläraren känner till barnens intressen kan förskolläraren uppmärksamma och skapa möjligheter till att utveckla bildaktiviteter utifrån barnens intressen (Novakovic, 2014).
Att ha tillgång och ett större utbud av materialet samt att ge barnen undervisning om de olika materialen gör så att barnen skapar mer varierande bilder. Förskollärarnas
förhållningssätt påverkar barnen i deras möjligheter att skapa. Barn tolkar sin omvärld och återskapar den. Efter som barn påverkas av förskolelärarnas förhållningssätt är det viktigt att förskollärarna är positiva, medforskande, utmanare, ger stöd och uppmuntran samt är nyfikna, detta påverkar barns bildskapande och det blir ett positivt och
kvalitativt lärande (Braxell, 2010, Häikiö, 2007).
Braxell (2010) förmedlar betydelsen av tillgängligt material. Novakovic (2014) om att barn får lära sig skapa med olika tekniker medan Massey (2017) beskriver estetiskt
5 tilltalande material som används vid planering av en bildaktivitet, för att underlätta för barnen att uttrycka sig i en utvecklingsperiod. I Novakovic (2014) studie visade det sig att förskollärare ansåg att det är viktigt att skapa en motiverande miljö och erbjuda ett material samt verktyg som ligger nära barns intressen och behov. Majoriteten av
förskollärarna bedömer att betydelsen för fantasifulla tolkningar och upplevelser av bild uppmuntrar barnens uppfattningar enligt förskollärarnas egna åsikter.
I planerade bildaktiviteter blir förskoleläraren medkonstruktörer då de motiverar och assisterar barnen i deras skapande process. Bildaktiviteter som fångar barnens intresse, stimulerar barnen i deras nyfikenhet och utvecklar en sensorisk uppfattning (vad vi kan uppleva med våra sinnen). Förskollärares roll är att förbereda en stimulerande miljö och visa barnen hur de kan använda sina sinnen till deras skapande. Genom att få utforska med rörelser, beröring, syn och hörsel i deras bildaktiviteter, får barnen uppleva kreativa processer på olika nivåer (Novakovic, 2014).
Vuxna och barn lär sig bäst när de får använda hela kroppen och sinnen, särskilt viktigt för barn med utvecklingsförseningar. Barn har olika utvecklingsnivåer och måste få möjligheterna att kunna delta i sin utbildning på ett meningsfullt sätt. Kreativa rörelser, musik och bildundervisning erbjuder barnen möjligheter att få uttrycka sig och utveckla sina kunskaper (Brown, 2020).
Vid planering av aktiviteter observerar förskolläraren barnens aktiviteter och intressen.
Det är viktigt att förskolläraren respekterar barns skapande och ger barnen tid att utveckla idéer i den kreativa processen (Novakovic, 2014). Med stöd av förskolläraren stöttas barnen i dess idéutveckling och i avancerande processer i sitt skapande
(Novakovic, 2014 & Änggård, 2005). Det är viktigt att barnen får möjlighet att bearbeta materialet och att det är tillgängligt för att kunna skapa bra förutsättningar till barnens skapande (Häikiö, 2007 & Novakovic, 2014).
2.2.3 Jämställda förskollärare
Heikkilä (2020) menar att en jämställd utbildning är att se till att flickor och pojkar betraktas och behandlas med samma förutsättningar. Att vara jämställd innebär att begreppen flicka och pojke inte ska vara separerade termer i lärande och utveckling. Det innebär att utbildningen ska ge pojkar och flickor samma förutsättningar till omsorg och lärande.
Att vara en jämställd pedagog innebär att kunna arbeta utifrån ett jämställt
förhållningssätt och ge varje pojke och flicka samma möjligheter utan att barnen hindras av de traditionella könsrollerna (Utbildningsdepartementet, 2006).
För att bli en jämställd pedagog behövs en förståelse av processen i barnens
identitetsskapande. Förskollärarna har ett inflytande som gör det möjligt att påverka barnen i deras identitetsskapande och i det dagliga arbetet med barnen. För att bedriva ett jämställdhetsarbete behöver förskollärarna se sin egen roll. Förskollärarna behöver kunskap om jämställdhet, genus och könsmönster, vilket skapar en ökad medvetenhet
6 om betydelsen i ord som pojke, flicka, busig, duktig, dvs bilden av vad hur kvinnor och män ”är” eller ”bör” vara. Det betyder att det finns värderingar för hur en flicka eller en pojke bör vara (Svaleryd, 2005, Månsson, 2000, Eidevald, 2009). Det som påverkar att det finns uppdelade könsstereotypiska roller är att det finns en mer acceptans i
uppdelningen av vuxna, det finns också vuxna som vill ändra på dessa roller. Barn får lära sig tidigt att det är uppdelat mellan vad som ses som kvinnligt, manligt och att barnen lär sig att vara ett kön för att accepteras i samhället (Änggård, 2005).
Eidevald (2009) har i sin studie intervjuat förskollärare på en avdelning där barnen är ett till tre år. På avdelningen skiljer personalen på flickor och pojkar och utifrån intervjuer beskriver förskollärare att flickor betraktas som smarta och självständiga medan
pojkarna betraktas som fartfyllda och i behov av stöttning. Pojkar i dessa åldrar får mer utrymme för att kunna ta mer talutrymme och egna initiativ. Pojkar får ofta mer stöd och hjälp ifrån vuxna i deras omgivning från både förskolan och skolan. Genom att pojkar får mer utrymme och större uppmärksamhet så bidrar det till att flickor kan komma i skymundan.
Förskollärarna ger pojkarnas agerade mer uppmärksamhet än flickors, det visar tydligt att det finns skillnader på hur förskollärarna bemöter flickor och pojkar. Det har inte gjorts mycket forskning på barn på individnivå utan forskningen har fokuserad på hur flickor och pojkar är som en grupp, alltså betyder det att en flicka/pojke kan definiera hela gruppen och påverka resultatet och bidra till de förutfattade meningarna i vad som är flickigt och pojkigt (Eidevald, 2009).
I avhandlingen visar Månsson (2000) att förskollärare skiljer på deras bemötande av flickor och pojkar genom att de exempelvis beskriver en flicka som bestämd har det ofta en negativ klang, medan om en pojke ses som bestämd blir något positivt. Hur
förskollärarna beskriver flickor och pojkar påverkar och förstärker de värderingar och könsmönstren som ger en bild av vad som förväntas av flickor respektive pojkar (Eidevald, 2009 & Månsson, 2000).
2.2.4 Barns bilder i ett genusperspektiv
Forskning visar att det finns en skillnad på hur pojkar och flickor ritar och målar sina bilder. Boyatzis och Eades (1999), Änggård (2005, 2006) och Wright (2014) tar upp att det finns tydliga skillnader mellan pojkars och flickors bilder. I pojkarnas bilder
förekommer det mer action, hjältar, vapen och olika typer av fordon, medan i flickornas bilder förekommer det mer natur (blommor och djur), prinsessor och vardagshistorier.
Barn blir påverkade av sin omgivning och kan på så sätt skapa könsstereotypa bilder, då barnen får en uppfattning om vad som anses vara manligt och kvinnligt. Barn blir inspirerade av varandra i deras val av motiv i deras bildskapande, vilket syns i hur barn väljer sina motiv efter vad andra barn av samma kön väljer. Kulturen från vuxna influerar barnen och bidrar till könsskillnader genom färger i barns rum, leksaker och
7 kläder vilket påverkar barnen i vad som ses som flickigt och pojkigt. På flickornas hyllor domineras det av rosa, ljusa färger, dockor (prinssessor) medan på pojkarnas hyllor är det mörka färger, fordon och superhjältar. Detta påverkar könsstereotypiska val av motiv och färg hos barn (Boyatzis & Eades 1999, Svaleryd, 2010, Änggård 2005, 2006, Malmberg, 2016 & Wright, 2014).
I Änggårds (2006) studie beskriver hon med hjälp av två tabeller hur pojkar och flickor målat människofigurer som vanligast förekommer i barns teckningar. I de båda
tabellerna syns det att flickor ritar mer kvinnliga figurer och pojkar ritar mer manliga figurer. Det visades att pojkar ritade mer kvinnliga karaktärer i de lärarledda
bildaktiviteterna medan i den fria leken ritade inga pojkar kvinnliga figurer.
Ett exempel som tas upp av Änggård (2006) är att pojkar fick till uppgift att rita sina familjer och då ritade pojkar mammor och systrar i sina bilder. Flickor ritade däremot i den fria leken pappor och pojkvänner i sina bilder medan i den lärarledda ritade de mer prinsar. I barnens bilder syns stereotypa könsuttryck, de kvinnliga figurerna ritas med långt hår medan de manliga figurerna ritades med kort hår. När barnen ritar kläder, kvinnliga figurerna får ofta en rosa eller en lila klänning i form av en trekant och de manliga figurerna får t-shirt och långbyxor.
Vissa bilder som målas av barn är mer i detalj som till exempel att kvinnliga figurer kan få ögonfransar och manliga figurer får skägg. Genom att barnen ritar människor
synliggörs tre centrala begrepp, kommunikation, jaguppfattning och begreppsbildning.
När barnen ritar människor stärks deras identitet och det skapas en kunskap om ord för olika figurer och kroppsdelar där kommunikationen sammanför jaguppfattningen och begreppsbildning. Jaguppfattningen talar om för barnen om dem själva, deras identiteter och deras familjer. Begreppsbildningen i detta sammanhang är att barnen lär sig att sätta ord på tillexempel kroppens delar och var de sitter (Änggård, 2006).
2.2.5 Jämställdhet och genus ur ett barnperspektiv
I Malmbergs (2016) studie har barn mellan fyra och fjorton år intervjuats. Barnen mellan fyra och sex år förklarade vad begreppet jämställdhet betyder eller beskriver, vad begreppet innebär för dem själva. En del barn beskriver begreppen rättvisa/orättvisa och att jämställdhet kopplas ihop med att det ska vara rättvist. I intervjun tar barnen upp att jämställdhet handlar om att inkludera alla. Barnen lyfter upp att de blir påverkade av sin omgivning så som vänner, samhället, deras familjer och släktingar.
Barns syn på normer och kön beskrivs av barnen som något som syns i deras lekar och intressen, ett exempel från en femåring är att flickor pysslar mer än killar och att det anses vara mer flickigt men att pojkar också kan pyssla. Barnen pratar om förskolans miljö och de olika rummen barnen leker i som exempelvis bygg rummet, ateljén och mysrum. Barnen beskriver att de olika rummen på förskolan används av båda könen men att de använder rummen olika. I ateljén beskriver barnen att det är mer flickor än
8 pojkar som är aktiva i bildaktiviteter. Ordet pyssla beskrivs som något flickor ofta gör mer än pojkar, men barnen är tydliga med att vissa flickor inte gillar att pyssla
(Malmberg, 2016). Barn är medkonstruktörer i en könsbestämd barndom där de formas av samhällets kulturer och kön finns alltid med i barnens vardagliga händelser. Det betyder att vara ett barn är också att vara en flicka eller en pojke. Barn lär sig att tänka vad som ses som flickigt eller pojkigt och för att accepteras i samhället efter de
värderingar som finns måste man välja ett kön eller rätt kön för att bli en del av samhället och accepteras (Änggård ,2005).
3. Teoretiskt perspektiv
I detta avsnitt introduceras vilket teoretiskt perspektiv som ligger till grund för studien.
Arbetet analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv med fokus kring genus. Vi
kommer att utgå från ett jämställdhetsperspektiv där vi vill belysa hur förskolelärare ser på jämställdhet och genus och hur dem arbetar kring detta i bildaktiviteter.
3.1 Jämställdhetsperspektivet
Jämställdhet är ett begrepp som beskriver förhållandet mellan det manliga och kvinnliga könet och kan lätt blandas ihop med begreppet jämlikhet som menas med förhållandet mellan olika grupper, exempelvis klasskillnader, etniskt ursprung,
generationsskillnader, dessa grupper ska ha samma rättigheter (Hedlin, 2008). Carlson (2017) beskriver läroplanens jämställdhetsbegrepp som att båda könen ska ha samma möjligheter att utvecklas i deras intressen och förmågor och att de inte ska hindras av de traditionella könsmönstren. För att det ska bli jämställt ska båda könen ha samma möjligheter oavsett om det gäller karriär, yrke och utbildning. Jämställdhet definieras som att villkoren för könen inte ska påverkas av de traditionella könsmönstren. Av det som rör barns utbildning bär förskolan ansvaret att arbeta mot de traditionella
könsmönstren för att främja pojkar och flickors lika rättigheter och möjligheter, detta mål uppnås när flickor och pojkar kan göra sina val utan att hindras av traditionella könsmönstren och fördomar.
I förskolan är jämställdhet ett grundläggande värde och förskolans uppgift är att arbeta emot de begränsningar som finns kopplande till kön (Skolverket, 2018). I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) står det tydligt att alla som arbetar inom förskolan ska främja en jämställdhet mellan pojkar och flickor, kvinnor och män, att vara medveten och aktivt främja barnens möjligheter oavsett könstillhörighet, organisera utbildningen så den bidrar till att bemöta de krav och förväntningar som barn kommer i kontakt med när det gäller kvinnligt och manligt. Genom utbildningen ska barn mötas, lära, leka, lära, prövas, utveckla förmågor och intressen på lika villkor oavsett kön (Skolverket, 2018).
9 Genus är ett begrepp som inte bara ser kön som något biologiskt utan det är en social konstruktion också. Det finns delade meningar bland forskare och en del vill separera på genus och kön, genus som det sociala könet, vårt sociala beteende och uppfattningar och kön som den biologiska kroppen men andra forskare menar att både genus och kön kan vara sociala konstruktioner (Malmberg, 2016).
4. Syfte
Syftet med detta arbete är att belysa hur några förskollärare arbetar kring jämställdhet i sina bildaktiviteter.
5. Frågeställningar
• Hur arbetar förskollärarna med bildskapande för att främja jämställdheten i barngruppen?
• Är det någon skillnad på pojkar och flickors val av material, färgval samt bildval i den skapande verksamheten enligt förskolelärarna?
6. Metod
Följande avsnitt förmedlar vår metod. Hur data samlade in, urval och presentation av respondenter samt hur studien utfördes och de etiska överläggande som låg som grund.
6.1 Metodval
I Studien användes metoden semistrukturerade interjuver för att samla in data. Bryman (2018) beskriver semistrukturerad intervju som att intervjuarna förhåller sig till vissa teman och frågor, och att respondenten har en möjlighet att vara mer öppen i sitt svar än i en strukturerade intervju där man utgår från sina frågor i en specifik ordning. I den semistrukturerade intervjun behöver inte intervjufrågorna komma i samma ordning utan anpassas till hur respondenten svarar (Bryman, 2018). Metoden semistrukturerade intervjuer valdes för att vi upplevde att det var lättare att genomföra interjuver än observationer i den rådande pandemin (covid-19). Metoden var även relevant för vår studie då vi ville få ut mer detaljerat datamaterial genom att ha öppna frågor (se bilaga 2) som ska ligga till grund för att besvara våra frågeställningar. En semistrukturerad intervju liknar mer en dialog mellan parterna och frågorna ställs i en slumpvis ordning.
6.2 Datainsamling
För att få svar på vårt syfte och frågeställningar valde vi att samla in vår data via inspelade semistrukturerade interjuver. Vi konstruerade en intervjuguide som bestod av
10 sex öppna frågor. Vi anpassade frågorna för att få svar på vårt syfte och frågeställningar.
Vi spelade in våra interjuver med hjälp av en mobiltelefon och appen Smart Recorder. I rådande pandemi (covid-19) fick respondenterna välja om intervjuerna skulle ske på plats i verksamheten eller via datorprogrammet Zoom (där vi skickade ut en länk via e- post).
Intervjuerna genomfördes med tre förskolelärare varav två är utbildade till ateljerista.
Två av intervjuerna ägde rum på plats i verksamhetens ateljé/verkstad, där rummen valdes för att hålla ett riskfritt avstånd till varandra. Den tredje intervjun ägde rum via Zoom. Varje intervju tog ca 20–30 minuter. När intervjuerna var genomförda
transkriberades det insamlade materialet genom att vi lyssnade igenom inspelningarna flera gånger och skrevs ned ordagrant vad respondenten sa på en dator via programmet Word.
6.3 Analysmetod
I detta avsnitt presenteras analysmetoden som utgått ifrån en tematisk analys.
Det transkriberade materialet lästes igenom flera gånger för att hitta likheter och
skillnader i respondenternas svar. Vi kategoriserade in texten i olika teman för att lättare kunna dra kopplingar emellan det olika texterna. De tre huvudteman som valdes ut var, jämställdhet för att få en större förståelse hur förskollärare arbetar med begreppet i barngruppen och i bildskapandet, bild för att få en inblick hur jämställdhet syns i barns bild aktiviteter samt förskolans läroplan där vi ville synliggöra hur förskollärarna arbetar med läroplanens mål kring jämställdhet och bild. Vi tittade efter
nyckelbegreppen utifrån studiens syfte kring bild och jämställdhet. Det transkriberade materialets kategoriseringar (jämställdhet, bild och läroplanen) färgkodades i tre olika färger i dataprogrammet Word för att underlätta analysarbete och tydliggöra skillnader och likheter mellan respondenternas svar. Bryman (2018) beskriver en tematisk analys genom att hitta centrala teman utifrån sin data och plocka ut likheter och skillnader som är relevanta för studien. En viktig aspekt är kodningen av det teman som tas ur den transkriberade data. Den tematiska analysen innebär att den insamlade data bryts ner och får ett namn, efter detta dras kopplingar mellan de olika texterna.
6.5 Urval
I vår studie intervjuades tre förskollärare från tre olika kommunala förskolor från två kommuner. Det blev tre respondenter för att många förskolor tackade nej på grund av den rådande pandemin (covid-19). Först valde vi att enbart kontakta förskolor i en kommun, men eftersom vi fick få svar utökande vi vår sökning med hjälp av vår kontakt från en annan kommun. I studien intervjuas förskollärare med särskilt fokus kring jämställdhet och det estetiska ämnet bild.
11 Respondenterna vi intervjuade är alla utbildade förskollärare och två av dem är
utbildade till ateljerista. Här nedan presenteras bakgrundsfakta om våra respondenter som medverkade i intervjuerna, namnen är fingerade av etniska skäl.
Lena var nyutbildad ateljerista och har arbetat i ateljén i ett år med sin titel, innan sin ateljeristautbildning hade Lena arbetat två år i ateljén som förskollärare. Lena gick utbildningen för att hon har arbetat i förskolans ateljé innan och ville ha mera teorier och ökad kunskap inom ämnet.
Petra började sin karriär som förskollärare i en förskoleklass för att sedan arbeta inom förskolan. Innan Petra kom in på ateljeristautbildningen gick hon först en kurs i bildpedagogik, sökte sedan till ateljeristautbildningen och utbildade sig till ateljerista.
Hon vidareutbildade sig för att få mer ”kött på benen” hon önskade att få mer kunskap och läsa mer kring forskning inom ämnet. Petra arbetar som ateljerista i förskolans verkstad.
Ulrica arbetade som förskollärare och hade ett intresse för bild och skapande
verksamhet. Hon hade länge funderar på att utbilda sig till ateljerista, något som inte blivit av. Hon arbetar i förskolans ateljé två dagar i veckan med de äldre barnen och en dag med de yngre barnen.
6.4 Genomförande
För att kunna genomföra vår studie skickade vi först ut vårt missiv (se bilaga 1) till tre förskole rektorer samt till två biträdande rektorer inom samma kommun. Vårt missiv skickades sedan vidare till deras personal. I början av studien var det svårt att få tag i respondenter, på grund av en hög arbetsbelastning inom förskolan på grund av covid- 19. Till en början fick vi ett svar från en ateljerista och bokade in en dag och tid med henne. När vi utförde första intervjun frågade vi om respondenten kände någon som skulle kunna ställa upp och vi fick vi ett tips på en person. Vi kontaktade henne och bokade in en dag och tid. Eftersom vi hade ett få tal respondenter valde vi att skicka ut vårt missiv till tre av våra egna kontakter inom förskolan, dem kunde inte medverka på grund av rådande omständigheter och en hög förskolepersonalbelastning. Vi kontaktade ytligare en kontakt som frågade sin kontakt om hon ville ställa upp.
Vi fick slutligen tre respondenter som ställde upp i vår studie. Alla medverkade i studien fick ta del av undersökningens syfte samt veta att de kunde avbryta deras medverkan när de vill under studiens gång. Intervjuerna baserades på sex öppna frågor (se bilaga 2). Tid och plats bokades in via e-post med våra respondenter där de fick välja om de ville genomföra intervjun på plats eller via datorprogrammet Zoom. En av respondenterna frågade om hon fick ta del av frågorna i förväg för att förbereda sig, något som hon fick, de andra två önskade inte detta.
12 Innan intervjuerna bestämde vi att båda skulle delta där en av oss var ansvarig för frågorna och den andre var ansvarig över att ta anteckningar om kroppsspråket. När vi kom till respektive förskola hade våra respondenter valt ut ett rum vi kunde sitta i. Båda valde sin ateljé/verkstad där det var lättare att hålla avstånd mellan varandra, i den ena ateljé/verkstan var den placerad som en passage mellan avdelningarna vilket gjorde att barn, vårdnadshavare och övrig personal kunde komma in och gå igenom. Den tredje intervjun genomfördes via dataprogrammet Zoom.
Innan intervjuernas start frågade vi om det gick bra att spela in samtalet med
mobiltelefonen, alla tre respondenter gav sitt medgivande. Under intervjuerna som ägde rum i verksamheten lades telefonen i mitten på bordet, när vi intervjuade via dator lades telefonen vid datorns mikrofon och vi spelade in samtalet via Zooms inspelnings
funktion. Varje intervju tog ca 20–30 minuter och vi valde att använda oss av öppna frågor för att få ett större datamaterial att sedan kunna analysera. Intervjuerna var upplagda som en dialog där frågorna agerade som en bas, en stöttning, där
respondenterna kunde svara mer öppet och fritt samt att det uppkom följdfrågor under intervjuns gång.
När intervjuerna var klara blev det inspelade materialet transkriberat genom att vi lyssnade igenom materialet flera gånger och skrevs ned ordagrant vad respondenten sa på en dator via programmet Word. Vi skrev även med andningspauser, länger pauser, tveksamheter hos respondenten samt skratt i transkriberingen. Vi ändrade inte
transkriberings texterna från talspråk till skriftspråk utan det gjordes senare i resultatanalysens utvalda citat, där vi tog bort pauser och skratt. Bryman (2018)
beskriver att en transkribering innebär att skriva av en ljudupptagning. Det är viktigt att göra en komplett beskrivning av vad som har ingått i intervjun, detta underlättar
analysen. Texten analyserades utifrån ett tematiskt analysarbete med fokus på vårt syfte och ur ett jämställdhetsperspektiv. Den färdiga transkriberingstexten skickades ut till de respondenter som önskade att få läsa texten via e-post så att de kunde se över eller tilläga något i texten.
6.6 Etiska överväganden
Vetenskapsrådet (2017) skriver om samtyckeskrav och informationskrav som viktiga principer inom forskningsetiken. De lyfter att det är viktigt att deltagarna får
information om undersökningen samt att de får avbryta fast de kan givit ett samtycke i början av studien. Löfdahl et.al (2016) skriver att det är viktigt att först kontakta förskolechefen om du ska göra en studie på en förskola, för att få tillstånd för att utföra en undersökning på den tänkta förskolan, detta ska göras innan kontakten med
förskolelärarna. Vid interjuver krävs ett samtycke från förskollärarna (Löfdahl, et.al 2016). Av forskningsetiska skälskickade vi ut vårt missiv till
förskolechefer/biträdandechefer samt till de tre respondenterna, dessa har fått ta del av studien syfte. I breven nämns också att dem får avbryta studien när de vill under studiens gång.
13 Två andra viktiga krav som vetenskapsrådet (2017) skriver om är nyttjandekravet och konfidentialitetskravet. Nyttjandekravet innebär att den insamlande informationen om en deltagare inte får spridas till kommersiell användning. Dessa uppgifter kan
exempelvis vara adresser, namn eller personnummer. Konfidentialitetskravet betyder att de personer som kommer i kontakt med deltagares känsliga uppgifter i en
undersökning/studie ska skriva på ett intyg om tystnadsplikt, samt att uppgifterna om deltagarna inte ska kunna identifieras av obehöriga (Vetenskapsrådet, 2017). Innan vi intervjuade våra respondenter gav dem ett muntligt samtycke för att bli inspelade.
Ljudfilerna raderades när studien var klar. Uppgifterna behandlas konfidentiellt och alla namn är fingerade.
6.7 Reliabilitet och validitet
Validitet beskrivs som hur man har samlat in data på ett uteslutande och noggrant sätt så att det insamlade data inte svarar på något annat än på syftet (Löfdahl et.al., 2016).
Studiens metod genomfördes via semistrukturerade intervjuerna, de sex öppna frågorna låg som grund för att nå syftet och att svara på studiens frågeställningar.
I intervjuerna kunde följdfrågor följas upp för att synliggöra jämställdhet och genus i respondenternas svar.
Reliabilitet handlar om att mäta undersökningens pålitlighet och hur man samla in sin data på ett noggrant sätt och att man har tillräckligt med data för att kunna dra slutsatser.
Reliabilitet handlar också om hur man strukturer arbetet så att det blir noggrant genomfört för att man ska kunna undvika att man inte får svar på sina frågeställningar (Löfdahl et.al. 2016, Bryman 2018). För att nå en reliabilitet i studien valdes intervjuer för att samla in data från respondenter om deras arbete kring jämställdhet och bild, observationer fanns i åtanke för att stärka reliabiliteten för att styrka respondenternas svar men i rådande covid-19 situationen begränsandes tillgängligheten.
7. Resultatanalys
I detta avsnitt presenteras arbetets resultat. De inspelade intervjuerna transkriberades och sattes in i teman utifrån vår intervjuguide, jämställdhet, bild, och läroplanens mål.
Dessa teman bildade våra tre huvudkategorier och nio underkategorier för att underlätta vårt analysarbete. Vi analyserade data utifrån ett jämställdshetsperspektiv där vi
analyserade respondenternas svar för att se om det finns en skillnad mellan pojkar och flickor i fria och styrda blidaktiviteter samt hur förskollärarna arbetade kring
jämställdhet.
14 7.1 Jämställdhet
Nedan presenterar vi kategorin jämställdhet och underkategorierna, vad är jämställdhet för respondenterna, hur våra respondenter arbetar för att främja en jämställdhet i barngruppen.
7.1.1 Vad är jämställdhet för respondenterna.
Respondenter hade svårt att beskriva ordet jämställhet, vid ett flertal gånger beskrev dem begreppet jämlikhet, som innebär allas lika värde. Det tog någon minut innan dem svarade på frågan, alla tre respondenterna tvekade i sina svar men beskrev att
jämställdhet för dem är allas lika värde.
[…] vad jämställdhet är för mig, oj oj oj, för mig handlar det om att se varandra som människor med lika värde, att vi respekterar varandra, lyssnar på varandra. - Ulrika Jämställdhet för Lena är att ge barnen samma möjligheter utifrån deras förutsättningar samt att erbjuda möjligheter till att vara i ateljén längre om behovet finns och anpassa aktiviteten till vad barnen klarar av.
Jo men det ju att alla ska få samma möjligheter, utifrån sina förutsättningar, det tycker jag är viktigt. - Lena
Petra kopplar även in demokrati, delaktighet och verksamhetens värdegrundsarbete till jämställdhet.
[…] tänker mycket på demokrati och delaktighet när man pratar om jämställdhet. Hela värdegrundsarbetet hänger ju samman, så ibland så är det svårt att dela upp vad är vad
i det för de är så mycket. […] alla barn ska behandlas lika och ges samma förutsättningar oavsett. Ni vet dom här grunderna man pratar om diskrimineringsgrunderna oavsett kön och etnisk tillhörighet, religion,
funktionsnedsättning och så där. – Petra
Sammanfattningsvis hade respondenterna det svårt att beskriva jämställhet och blandade ofta ihop begreppet med jämlikhet när de skulle beskriva vad jämställdhet var för dem själva. Alla tre respondenter kopplade jämställdhet till allas lika värde. Begreppet är enligt respondenterna svårt att besvara eftersom det är så stort.
7.1.2 Hur respondenterna arbetar för att främja en jämställdhet i barngruppen.
15 Respondenterna förmedlar olika svar kring hur de främjar jämställdheten i barngruppen i deras bild aktiviteter. De tre förskolorna arbetar inte med jämställdhet som ett
strävansmål utan arbetar med jämställhet dagligen. Ulrika beskriver att de ser barnet och inte pojke/flicka.
Vi arbetar ju tycker jag genom den barnsyn vi har och respekterar varandra och ser varandra, alla lika värda, allas röster. Oavsett om man är ett litet barn eller ett stort
barn eller vuxen. – Ulrika
Lena beskriver att gruppindelningarna baseras på barnens kunskaper inom skapande verksamhet.
Det blir ju inte att jag placerar pojkar på ett sätt och flickorna på ett ställe, när vi sätter ihop grupper så är det mer utifrån ja var dom befinner sig. – Lena
Även här tar Petra ut demokrati och delaktighet som något hon anser är viktigt i
verkstaden eftersom barnen får en möjlighet att utrycka sig via bildskapande. På Petras förskola är grupperna genomtänkta och små för att barnen ska få sin röst hörd och kunna få utrycka sig.
[…] verkstan är ju till för att barnen ska få uttrycka sig på många olika sätt inte bara med ord. Barn lär sig med alla sina sinnen och de får dom ju göra här i verkstan. Här tänker jag mycket på att alla ska ges samma möjlighet till delaktighet och demokrati […] Därför jobbar vi jättemycket med små grupper för att alla barn ska få chansen och
få möjlighet att uttrycka sig. - Petra
Alla tre respondenter säger att dem ser till barnen och deras förmågor inom den skapande verksamheten och inte till vilket kön barnen tillhör. Även i detta avsnitt kommer respondenterna in mer på jämlikhet än jämställdhet, dem pratar om allas lika värde oavsett kön, Ulrika lyfter upp att det inte ska vara någon skillnad mellan barn och vuxen, Petra anser att små grupper gynnar barnen i deras delaktighet och skapar en demokrati där barnens röster får höras. På Ulrikas förskola arbetar de med fritt skapande där de ser barnen som barn och inte ett kön.
Sammanfattningsvis beskriver respondenterna att de arbetar med jämställdhet i det dagliga arbetet men inte som ett strävansmål. Våra tre respondenter tar upp olika
exempel på vad deras verksamhet arbetar med för att främja jämställhet. Exempelvis att respondenterna är överens om att se barnet och deras förmågor och inte se barnet utifrån vilket kön barnet tillhör.
7.2 Bild
16 Nedan presenteras kategorin bild och underrubrikerna förskollärarnas förhållningsätt till barnen i bildskapandet, skillnader och likheter mellan flickor och pojkar i
bildaktiviteter, styrda aktiviteter och fria aktiviteter.
7.2.1 Förskollärarnas förhållningsätt till barnen i bildskapandet
Lena beskriver en osäkerhet om hur hon bemöter pojkar och flickor. Hon förmedlar att man kan gå in och filma och på så vis synliggöra sitt agerade gentemot barnen, för att synliggöra sitt förhållningsätt och se om hon agerar olikt emot pojkar och flickor. Lena ser barnen som individer, ställer inte högre krav på något av könen utan ser till vad barnen klara av i skapande aktiviteter.
Man kan säkert gå in och filma och titta hur jag agerar gentemot flickor och pojkar, det har jag ingen aning om egentligen. Jag tror att jag bemöter dom ganska lika. - Lena Medan Ulrika beskriver att dem har arbetat bort de traditionella könsmönstren på deras förskola och att dem arbetar med barn och inte ett kön.
[…]vi jobbar ju mer i det fria skapande och att man då inte låser in sig i sådana könsrollsmönster. Jag vill inte skilja på pojkar och flickor överhuvudtaget, vi har jobbat
bort det så mycket, att man inte ska tänka så. Det är barn vi jobbar med och inte ett kön. – Ulrika
På Lena och Ulrikas förskolor har dem regler i ateljén som barnen förhåller sig till för att få en lugn miljö inne i ateljén/verkstaden.
Det blir väldigt högljutt men de vet att vi håller en bra ton här inne, jag har ju en ganska. Jag har ju en struktur, som barnen också vet, som gör dem trygga. - Lena På Ulrikas förskola finns det specifika bord för olika skapande aktiviteter, exempelvis ett bord där barnen får måla och ett bord där lera används.
Vi är ganska hårda med att om en ska klippa, pyssla och klistra då sitter man vid det här bordet och ska man måla sitter man där. - Ulrika
Både Lena och Petra tar upp att de båda har barn med andra modersmål än svenska och att i ateljén får de möjligheter att utrycka sig på olika sätt, lära sig olika begrepp genom olika uttrycksformer.
För mig handlar verkstan eller ateljén väldig mycket om språk, både de verbala och det andra språk, melerat, uttrycksformer. Vi har väldigt många barn hos oss som inte har svenska som modersmål och då får dem en chans att utrycka sig. På ett helt annat sätt,
dem kan hålla på med att måla, […] dom får ju mycket med sig – Lena
17 Petra beskriver även att förskollärarna har ett stort ansvar med vad de väljer att visa för barnen, exempelvis vilka böcker som presenteras, vad för tavlor/affischer som finns i verksamheten eller vad förskollärarna väljer att visa på Ipaden. Hon beskriver att
förskolan är en visuell kultur och att det inte enbart är det barnen skapar i ateljé/verkstan som påverkar barnen i deras skapande. Petra menar att de har en viktig roll och därför ska förskollärarna vara förebilder och uppmärksamma jämställdhet, olikheter och andra lika behandlingsfrågor för att ge barnen lika förutsättningar. Det blir extra viktigt om det finns barn med annat modersmål än svenska anser Petra.
Förskolan är ju en visuell kultur, det är ju så mycket bild, är inte bara när barnen skapar och tecknar. Jag tänker att det är affischerna, tavlorna vi sätter upp på väggen där böckerna presenterar för barnen. Vad vi visar för dom på projektorn, Ipaden, barn får så mycket input och intryck idag. Speciellt i och med digitaliseringen och här har ju
vi ett jättestort ansvar, vad vi väljer att visa barnen. Viktigast tycker jag är att som pedagog ha ett demokratiskt förhållningssätt. - Petra
Ett förhållningssätt som Lena berättar om att hon har är att hon inte ställer högre krav på något av könen utan lägger vikten till vad barnen klarar av. Alla tre respondenter säger att de ser till barnen och deras kunskaper oavsett om de är pojke eller flicka.
Det är inte så att jag ställer högre krav på det ena könet än det andra, utan det kan bli mer att, du klarar av att göra det här och det här. Då kan jag pusha dom lite till. -
Lena
Sammanfattningsvis beskriver respondenterna att barnen ska få delta och utforska oavsett kön. I ateljén får barnen möjligheter att skapa och utrycka sig på olika sätt.
Respondenterna ställer inte högre krav på barnen utifrån deras köns utan att istället se barnens kunskaper i skapande aktiviteter oavsett om de är pojke eller flicka.
Två av respondenterna har regler i deras ateljé som barnen följer för en trivsam miljö.
En respondent tar upp att deras verksamhet har arbetat bort de traditionella
könsmönstren. En förskollärare har en viktig roll att vara förebilder för barnen genom att uppmärksamma jämställdhet, olikheter och lika behandlingsfrågor. Respondenterna belyser att dem ser barnen och deras kunskaper oavsett könstillhörighet.
7.2.2 Skillnader och likheter mellan flickor och pojkar i bild aktiviteter.
Respondenternas svar visar att det finns skillnader på hur pojkar och flickor målar beroende på om det är en planerad eller fritt skapande, även att det varierar beroende på individ och aktivitet. I de fria aktiviteterna är skillnaderna större än de lärarstyrda där barnens intresse har ett större fokus på vad barnen väljer att måla och på så sätt blir de mer åt de könsstereotypa bilderna barn väljer att måla och rita.
18 7.2.3 Styrda aktiviteter
I de lärarstyrda aktiviteterna syns ingen specifik skillnad mellan pojkar och flickors deltagande eller val av material och färg, utan att barnen gillar att skapa oavsett kön.
Lena beskriver att hon träffar 100 barn i vecka så hon inte har reflekterat över dessa frågor. Petra upplever att hon inte ser någon skillnad på hur flickor och pojkar använder materialet i hennes planerade bildaktiviteter men att hon kan se tydliga färgval och detaljer i barns bilder.
När jag planerar aktiviteter och barn får komma in och skapa så ser jag ingen skillnad.
Våra barn är otroligt kreativa och tacksamma, kommer alltid in hit och är så lustfyllda oavsett kön och dom älskar att skapa, undersöka olika material. – Petra
Ulrika upplever ingen skillnad på hur pojkar och flickor deltar i aktiviteterna då barnen går emellan olika stations bord exempelvis målarbord, ler bord eller ljusbord och skapar det dem känner för stunden.
Jag tycker inte att det är någon skillnad mellan pojkar och flickor. Jag tycker att vi har jättemånga pojkar och flickor som är intresserade av att uttrycka sig i vår ateljé. –
Ulrika
Sammanfattningsvis beskriver våra respondenter att dem inte ser skillnad på hur pojkar och flickor deltar i deras styrda aktiviteter. En respondent tar upp att hon ser skillnad på färgval och detaljer i barnens bilder.
7.2.4 Fria aktiviteter
Det finns tydliga skillnader mellan det fria och styrda bildaktiviteterna. Det är skillnad på vad pojkar och flickor väljer att måla och rita samt vilka målarbilder de väljer, exempelvis att flickor i större utsträckning väljer prinsessor och regnbågar och pojkar väljer bilar och actionfigurer. Alla tre respondenterna är eniga om att generellt sätt väljer pojkar och flickor köns stereotypiska målarbilder i deras fria skapande inne på avdelningen. Resultatet visar att de är tydligare skillnader i det fria skapandet, barnen målar och ritar utifrån deras intressen och använder sig av stereotypiska bilder och färger.
Skulle jag lägg fram uppkopierade färgläggningsblad. Nu gör ju aldrig jag det men skulle jag göra det och det fanns prinsessor och Spiderman. Ja ni kan ju gissa. - Petra Två av respondenterna tar även upp att dem har vissa barn som målar och ritar både könsstereotypa pojk och flickbilder. Lena beskriver att det finns några pojkar på hennes förskola som ritar bilder från filmen Frost med Elsa och Anna.
Vi har några pojkar som gärna målar Anna och Elsa. - Lena
19 Ulrika beskriver att barnen väljer bilder efter deras intressen i de fria aktiviteterna och det kan leda till att barnen väljer könsstereotypa bilder. Hon tar även upp att dem har haft pojkar som har målat enhörningar likväl som dinosaurier.
Visst kan flickor välja mer enhörningar och vilja måla regnbågar. Och pojkar drar sig mer till dinosaurer, att man har olika intressen. Men vi har haft pojkar som velat måla dinosaurer likväl som de vill måla en enhörning så jag tycker inte att det är så jättestor
skillnad. - Ulrika
Något som alla tre respondenter lyfter upp är att de försöker arbeta bort de traditionella målarbilderna i ateljé/verkstan. Några hänvisar ur en miljösynpunkt att det inte är bra att använda för mycket papper, men att dessa bilder kan förekomma på avdelningarna som fritt skapande. Lena lyfter även upp att hon kan uppleva att flickor fyller i sina
teckningar mer än var pojkar gör.
Att skriva ut bilder och fylla i, det kan man ju diskutera. Det kan ju vara helt okej ibland tänker jag, fin motorisk och allt så. Men jag tycker inte att det ska bli ett tidsfördriv.
Flickor kanske i större mån fyller sina papper mer än vad en kille gör. - Lena
Alla tre respondenter beskriver att de inte ser en tydlig skillnad mellan könen i deras skapande utan de ser barnen som individer. Däremot i citaten här ovanför syns att respondenterna ser en tydlig skillnad mellan könen. Dem påpekar också att det finns en skillnad mellan pojkar och flickors agerande i skapande aktiviteter.
Lena beskriver att det kan upplevas lättare att ha en grupp med flickor än en grupp med pojkar.
Jag kan inte säga att det är si eller så eftersom, utan det handlar mer om individer. Men det kan vara lättare att ha fem, sex tjejer än fem, sex killar. – Lena
Ulrika lyfter även upp om hon skulle generalisera så tar flickor en uppgift på större allvar, men att även pojkar kan göra detta. Hon upplever att pojkar kan generellt ha mer spring i benen och kan sväva ut. Pojkar kan vara mer högljudda men att det finns individskillnader och påpekar att flickor också kan vara högljudda.
Pojkar i den åldern, om jag nu ska generalisera, kanske har lite mer myror i brallan och svävar ut kanske i något, går sin egen väg. Om jag nu ska hård dra de så tycker jag nog att det finns flickor som är väldigt noggranna och vill utföra uppgiften. Jag vill inte
svara såhär egentligen men gör så, jag vill inte skilja på pojkar och flickor överhuvudtaget, vi har jobbat bort det så mycket. Att man inte ska tänka så. Det är barn
vi jobbar med och inte ett kön. - Ulrika
20 Petra beskriver att hon kan uppleva att flickor i tidigare ålder målar mer detaljer medan pojkarna målar huvudfotingen i en längre period. På förskolan där Petra arbetat har de barn med annat modersmål och kultur, hon lyfter upp att kulturen kan vara en
bidragande del till varför barnen kan måla och rita mer könsstereotypa bilder.
Om man bara sitter o ritar så kan man ju ofta se att flickor tidigare ritar mer detaljer.
De är ju mer blommor, sol, prinsessor, medan killarna kanske är på huvudfotingen längre. Det kanske är lite hemifrån, att flickorna sitter och ritar medan pojkarna leker med bilar. Jag vet inte men skulle jag observera bara ritandet då tror jag absolut att jag
skulle se skillnader. - Petra
Genom ett temaarbete hade Petra dukat fram färger på två bord, på det ena borde var det färgerna rosa och lila medan på det andra bordet var det uppdukat med blått och grönt.
Barnen fick välja fritt till vilket bord de ville gå till. Hon beskriver att hon såg tydligt att det var flest flickor som gick till det bordet med färgerna rosa och lila medan de var flest pojkar som gick fram det bordet med färgerna blått och grönt.
Då lät jag barnen, omedvetet välja och då delades det upp. Flickor vid bordet där rosa fanns, pojkar vid bordet där blått och grönt fanns. - Petra
Ulrika tar däremot upp att hon inte ser en så stor skillnad mellan könen utan att barnen är vana och trygga i en skapande miljö där färgvalet inte har en avgörande roll om du är en pojke eller flicka. Barnen är trygga i sina val att dem inte härmar sina vänner,
personalen ser och värderar det barnen skapar.
Att dem är trygga och hanterar materialet dem tar för sig och inte bryr sig inte om de är pojke eller flicka. Man tittar inte heller inte så mycket, tycker jag, vad sin bästa kompis gör, man gör vad jag vill. Att de är trygga i sitt konstnärskap, vi kallar ju dem
för små konstnärer och att vi värdesätter vad dem gör. - Ulrika
Sammanfattningsvis beskriver respondenterna att de ser skillnader mellan pojkar och flickor i fria aktiviteter. Det kan vara vad barnen väljer att måla /rita samt vilka
målarbilder barnen väljer att färglägga. Respondenterna upplever att pojkar och flickor väljer könsstereotypiska målarbilder i deras fria skapande. Respondenterna tar
exempelvis upp att flickor tar en uppgift på större allvar, pojkar har generellt mer spring i benen, flickor målar mer detaljer samt att det finns könsstereotypiska färgval. En respondent tar upp att hon inte upplever en stor skillnad mellan pojkar och flickor utan att deras barn är trygga i en skapande miljö och att färgval inte har en avgörande roll.
7.3 Läroplanens mål
Nedan presenteras kategorin läroplanen och underkategorierna, respondenternas arbete utifrån läroplanens mål, jämställdhetsarbetet, bildskapandets mål.
21 7.3.1 Respondenternas arbete utifrån läroplanens mål
Respondenterna upplevde frågan som svår att svara på då ingen av förskolorna arbetar specifikt med jämställdhet utan att de är något som alltid finns med i verksamheten och i deras förhållningsätt mot barnen. Vi valde därför att dela upp jämställdhet och bild i två egna kategoriseringar. Våra respondenter menar att de arbetar med läroplanens alla mål men att de fokuserar på deras prioriterade mål. En av respondenterna arbetar aktivt med grönflagg och naturen. Alla respondenter arbetar med bildskapande på olika sätt men kopplar in andra läroplansmål i deras bildskapande som exempelvis språk, matematik, natur med mera.
7.3.2 Jämställdhetsarbetet
Respondenterna hänvisar till styrdokument i deras arbete med jämställdhet utifrån läroplanen. Under Lenas intervju förmedlas inte något specifikt om deras
jämställdhetsarbete utan hon fokuserar på deras styrdokument. Lena säger att de har sin handlingsplan och läroplan att förhålla sig till och att hon stämmer av med sin chef under terminens gång och hon utvärderar vad hennes undervisningen ska handla om.
Vi har ju vår handlingsplan och vi har ju läroplanen med mera. Jag stämmer ju av varje, lite efter vägen och så skriver jag också utvärderingar varje termin och en års,
vad jag satt upp vad min undervisning ska handla om. - Lena
Petra beskriver att utifrån deras arbete med värdegrunden och det sociala arbetet med LHU (Lärande för hållbar utveckling) så arbetar dem med jämställdhet. Hon säger att de inte arbetar med själva begreppet jämställdhet i barngruppen, utan att det inkluderas i deras andra prioriterade mål. Petra menar att jämställhet ska genomsyra vardagen med värdegrunden, lika behandling och trygghetsplanen. Jämställdhet ska vara att man är en bra kompis och kunna hjälpa varandra, exempelvis inne i ateljé/verkstan hjälper barnen varandra med förkläde och att barnen vet att det inte är en, störst går först kultur, inne i ateljé/verkstan. Att alla barnen har samma värde.
[…] Däremot jobbar vi väldigt mycket med lärande för hållbarutveckling, en av dimensionerna i det är ju socialhållbarhet, de jobbar vi väldigt mycket med, de blir ju värdegrundsarbete. Då kommer man in på jämställdhet i det, så vi säger ju att vi jobbar
med de sociala med LHU. - Petra
Ulrika beskriver att det är viktigt med att barnen har samma rätt och att de tillsammans påverkar innehållet i verksamheten. Hon säger att hon försöker följa barnens intresse och få med vissa av läroplanens mål.
Både Petra och Ulrika säger att det är viktigt att respektera varandra. Ulrika menar att barnen får lära sig att respektera varandra och att det inte alltid är rättvist. Ulrika tar upp
22 att hon arbetar med stor frihet utifrån deras grundplan men att hon är flexibel och
försöker följa barnens intresse.
7.3.3 Bildskapandets mål
Utifrån bildskapandets mål följer Lena en handlingsplan och stämmer av sig med sin chef samt genom årsredovisning visar upp de arbete hon har gjort.
Hennes undervisning strävar mot språkundervisning där hon förmedlar att genom användandet av bildskapande får barnens möjlighet att uttrycka sig. I undervisningen med bildskapande synliggörs hur barnen får lära sig vad för material och verktyg de behöver genom att diskutera med barnen om materialen vilket även höjer
begreppsbildningen. Exempelvis om de ska måla stort så kan de prata om barnen behöver en stor pensel eller en lite pensel.
[…] Idag ska vi måla något stort behöver vi då en smal pensel eller en bred pensel, då får vi in begreppen plus att […] men jag vill ha en bred pensel eller jag vill ha en small
pensel och att de liksom, all lära sig vad man behöver ha för material, verktyg. Lena Petra tar upp att bildskapande aktiviteter främjar spårkutvekling hos barnen. Det finns många olika uttrycksformer och bildskapande aktiviteter är en av dom. Petra beskriver att de arbetar med att barnen ska kunna uttrycka sig och utveckla sin förmåga att
kommunicera oavsett vilket kön och etnisk tillhörighet som hon hänvisar till läroplanen.
[…] Sen arbetar vi med alla barns förmåga att uttrycka sig o utveckla sin förmåga att kommunicera oavsett kön o etnisk tillhörighet […] som står i läroplanen. Petra Ulrika menar att deras teman i förskolan så som grönflagg fortsätter in i ateljén.
Exempelvis har de arbetat med barnens husdjur och vilda djur där samtalen leder till om man har husdjur eller om man har sett älgar eller björnar och genom detta kunna spinna vidare med dramalek, sagor och skapande verksamhet.
Vi utgår från läroplanen och så har vi våra mål […] nu har vi haft grön flaggsarbete och djur i natur i fokus. Och då utgår ju vi lite som dom liksom teman i vår ateljé, vi har
haft sommarminnen och arbetat med barnens husdjur […] Vi försöker få in, alltså utifrån läroplanen de mål vi lagt upp, så försöker vi få in det i det skapande och så. –
Ulrika
Sammanfattningsvis tyckte respondenterna att det var svårt att koppla ihop jämställdhetens mål med bildskapandets mål utifrån läroplanen. Vi delade då upp begreppen så att våra respondenter fick förklara ett i taget. Ingen av respondenternas förskolor arbetar specifikt med jämställdhet utifrån läroplanens mål utan de är något som alltid finns med i verksamheten och i förskollärarnas förhållningsätt mot barnen.
Bildskapandets mål beskriver våra respondenter att det går in i andra läroplansmål så som språk, begreppsbildning, kommunikation samt de olika teman förskolorna arbetar
23 med kan följa med in i ateljén. En av respondenterna beskriver jämställdhet och bild att barnet oavsett kön ska få kommunicera och uttrycka sig med hjälp utav bild.
7.4 Sammanfattning av resultat
Utifrån våra två frågeställningar: Hur arbetar förskollärarna med bildskapande för att främja jämställdheten i barngruppen? Är det någon skillnad på pojkar och flickors val av material, färgval samt bildval i den skapande verksamheten enligt förskolelärarna?
Vårt resultat visar på att respondenterna har svårt med att förklara begreppet
jämställdhet, analysen synliggör utifrån deras svar att de tänker på jämlikhet istället för jämställdhet. Respondenterna beskriver att barnen ses som barn och inte ett kön och ska få samma möjligheter.
Alla respondenter var eniga om att barn inte är deras kön men uttrycker ändå skillnad i vad barn väljer att göra i den fria aktivitetens bildskapande. Bild förmedlas som viktig för barns intryck, att miljön påverkar barnets agerande där respondenterna är medvetna om hur deras förhållningssätt påverkar barnen. Bild som aktivitet förmedlar även lärande så som matematiska, språkliga eller begreppslärande. Alla respondenter ser en skillnad mellan pojkar och flickors bild och färgval.
8. Diskussion
I detta avsnitt diskuteras vår metod, resultat, framtida forskning, betydelse för förskolerollen och våra slutsatser.
8.1 Metoddiskussion
För att få svar på frågeställningarna använde vi oss av semistrukturerade interjuver och en intervjuguide med sex öppna frågor. Metoden valdes för att den ansågs vara lättare att genomföra, vi hade en tanke att först göra både observationer och interjuver men på grund av rådande omständigheter bestämde vi att det var bättre att göra enbart
interjuver, där respondenterna fick välja om vi skulle komma till verksamheten eller göra intervjun via dator. De insamlade data kategoriserades in för att lättare kunna analyseras utifrån vårt jämställdhetsperspektiv. Att använda interjuver som metod upplevde vi som ett bra sätt att samla ihop datamaterial på en begränsad tid, men det kändes också lite svårt då våra respondenter hade utförliga svar om bild men upplevdes osäkra vid frågor om jämställdhet. Det var svårt att komma med följdfrågor och på så sätt hålla dialogen uppe. Genom att vi delade upp ansvaret kunde en av oss fokusera på själva intervjun medan den andra gjorde anteckningar kring respondenternas
kroppsspråk och mimik, något som kom till användning i analysarbetet. Då vi kunde lättare koppla mimiken och kroppsspråket till det som sades på ljudfilerna och i de
