AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för vårdvetenskap
Upplevelsen av det första året som yrkesverksam sjuksköterska
- En litteraturstudie
Mikael Gyllner & Linnea Fonteles
2020
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete inom omvårdnad
Handledare: Madelene Klockerwold & Malin Söderhäll Examinator: Mikaela Willmer
Sammanfattning
Bakgrund: mellan 4000-5000 nya sjuksköterskor utexamineras varje år från svenska universitet och högskolor. För att arbeta kliniskt som sjuksköterska krävs det att man erhållit en yrkeslegitimation. Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad, och yrkesutövandet ska grunda sig i ett vetenskapligt och etiskt förhållningssätt där omvårdnaden ges utifrån evidensbaserade metoder.
Syfte: att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av det första året som yrkesverksam sjuksköterska.
Metod: denna studie genomfördes som en litteraturstudie. 12 artiklar söktes fram med hjälp av relevanta sökord och begränsningar genom databassökning i MedLine via PubMed.
Huvudresultat: 4 teman identifierades – upplevelsen av transitionen, upplevelsen av stöd, upplevelsen av självförtroende och upplevelsen av stress. De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde det första yrkesverksamma året som stressfyllt och att ansvaret var överväldigande. Bristande självförtroende var vanligt under det första året och bottnade sig bland annat i en rädsla över att göra misstag. Stöd och feedback från en mentor eller andra kollegor upplevdes förbättra upplevelsen och minska stress.
Slutsats: nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av det första verksamma året präglades av stress, bristande självförtroende samt upplevelsen av ett överväldigande ansvar. Vidare upplevde de brister i sina teoretiska och praktiska kunskaper. Feedback samt stöd från kollegor och mentorer uppskattades. En ökad insikt i dessa upplevelser kan vara till nytta för att kunna identifiera behov av stödjande insatser under
transitionstiden.
Nyckelord: nyutexaminerad, sjuksköterskor, upplevelser
Abstract
Background: between 4000-5000 new nurses graduate every year from Swedish universities and colleges. To work clinically as a nurse, it is required that you have obtained a professional nurse licence. The nurse's area of expertise is nursing, and the practice of the profession is based on a scientific and ethical approach where nursing is given on the basis of evidence-based methods.
Aim: to describe newly graduated nurses’ experiences of their first year of practice.
Methods: this study was conducted as a literature study. 12 articles were found using relevant keywords and restrictions through a database search in MedLine via PubMed.
Main results: 4 themes were identified - the experience of the transition, the experience of support, the experience of self-confidence and the experience of stress. The newly graduated nurses experienced the first year as stressful and they stated that the
responsibility was overwhelming. Lack of self-confidence was common during the first year and was among other things based on a fear of making mistakes. Support and feedback from a mentor or other colleagues was reported to improve the experience and reduce stress.
Conclusion: newly graduated nurses' experiences of their first working year were characterized by stress, lack of self-confidence and the experience of having greater responsibility. Furthermore, they experienced lack of theoretical and practical
knowledge. Feedback and support from colleagues and mentors were appreciated. An increased insight into these experiences can be useful to identify the need for supportive efforts during the transition period.
Keywords: experiences, new graduate, nurses
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Introduktion ... 1
1.2 Den legitimerade sjuksköterskan ... 1
1.3 Sjuksköterskeutbildningen ... 2
1.4 Upplevelse ... 2
1.4.1 Förberedelse inför arbetslivet – upplevelsen av att vara sjuksköterskestudent 2 1.4.2 Upplevelsen av att vara nyutexaminerad AT-läkare ... 3
1.5 Teoretisk referensram ... 3
1.6 Problemformulering ... 4
1.7 Syfte ... 4
1.8 Frågeställning ... 5
2. Metod ... 5
2.1 Design ... 5
2.2 Sökstrategi ... 5
2.3 Urvalskriterier ... 6
2.4 Urvalsprocessen ... 7
2.5 Dataanalys ... 8
2.6 Forskningsetiska överväganden ... 8
3. Resultat ... 9
3.1 Upplevelsen av transitionen ... 9
3.1.1 Positiva känslor i samband med transitionen ... 9
3.1.2 Negativa känslor i samband med transitionen ... 10
3.2 Upplevelsen av stöd ... 10
3.2.1 Positivt stöd ... 10
3.2.2 Brist på stöd ... 10
3.3 Upplevelsen av självförtroende ... 11
3.3.1 Bristande självförtroende ... 11
3.3.2 Ökande självförtroende ... 11
3.4 Upplevelsen av stress ... 12
3.4.1 Stressorer ... 12
3.4.2 Emotionell utmattning ... 12
4. Diskussion ... 13
4.1 Huvudresultat ... 13
4.2 Resultatdiskussion ... 13
4.2.1 Upplevelsen av transitionen ... 13
4.2.2 Upplevelsen av stöd ... 14
4.2.3 Upplevelsen av självförtroende ... 15
4.2.4 Upplevelsen av stress ... 15
4.3 Metoddiskussion ... 16
4.3.1 Design ... 16
4.3.2 Sökstrategi ... 16
4.3.3 Urvalskriterier ... 16
4.3.4 Urvalsprocessen ... 17
4.3.5 Dataanalys ... 17
4.3.6 Forskningsetiska överväganden ... 17
4.4 Kliniska implikationer ... 18
4.5 Förslag på fortsatt forskning ... 18
4.6 Slutsats ... 18
5. Referenslista ... 19
Bilaga 1, 2, 3, 4 och 5
1. Inledning
1.1 Introduktion
Uppgifter från Statistiska Centralbyrån SCB (2019) uppger att mellan 4000-5000 nya sjuksköterskor utexamineras från landets högskolor och universitet varje år. Trots detta meddelar arbetsgivarna att det råder brist på sjuksköterskor i vården, och att bristen ser ut att öka i förhållande till behovet. 1 av 10 sjuksköterskor i Sverige uppges ha bytt yrke till att jobba utanför vårdsektorn (Statistiska Centralbyrån SCB, 2019). I en svensk studie av Gardulf et al. (2005) som inkluderade 833 kliniskt arbetande sjuksköterskor hade 54% för avsikt att byta yrke, där huvudorsakerna bottnade sig i ett missnöje med lönen och ett psykiskt påfrestande arbetsklimat.
Enligt Universitetskanslersämbetet (2019) lider Sverige av en allmän sjuksköterskebrist sedan 2014. Detta tillsammans med det faktum att ca 20% av befolkningen idag är över 65 år och att vårdbehovet ser ut att öka medför att det är av stor vikt att vi tar tillvara på alla nyutexaminerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2020).
1.2 Den legitimerade sjuksköterskan
Sjuksköterskeyrket är 1 av de 21 olika professioner som kräver en yrkeslegitimation för att få tillstånd att arbeta. Legitimationen är ett kvitto på att yrkesutövaren besitter de kunskaper som är specifika för professionen. Enligt Socialstyrelsen (2020) krävs det att man har erhållit en svensk legitimation för att få arbeta kliniskt som sjuksköterska i Sverige. Titeln sjuksköterska är en skyddad yrkestitel, vilket innebär att ingen obehörig får arbeta som sjuksköterska.
Enligt Svensk Sjuksköterskeförening (2008) är begreppet hälsa centralt för samtliga professioner inom vård- och omsorg. För sjuksköterskan handlar det mer specifikt om att främja hälsa och välbefinnande, och att förebygga ohälsa samt lindra lidande (ICN, 2012).
Svensk Sjuksköterskeförening (2017) har utvecklat en kompetensbeskrivning för den legitimerade sjuksköterskan. Den sammanfattar den kompetens som sjuksköterskan bör behärska och beskriver specifikt omvårdnad som huvudområde där patienten står i centrum. Sjuksköterskans yrkesutövande ska grunda sig i ett vetenskapligt och etiskt förhållningssätt där omvårdnad ska ges utifrån evidensbaserade metoder.
Sjuksköterskan ska ha ett kritiskt reflekterande förhållningssätt och ålägger sig att förhålla sig till de lagar, författningar och de styrdokument som reglerar hälso- och
sjukvården. Kompetensbeskrivningen innefattar även sjuksköterskans ansvar att hålla sig uppdaterad och informerad om den senaste forskningen för att vidare kunna utveckla sin yrkeskompetens (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017)
1.3 Sjuksköterskeutbildningen
För att bli sjuksköterska krävs det att man läser de 180 högskolepoäng som
sjuksköterskeprogrammet innefattar. Utbildningen sträcker sig över tre år och leder till en kandidatexamen inom området omvårdnad. I Sverige finns det 37 olika högskolor och universitet som erbjuder sjuksköterskeprogrammet som undervisningsalternativ (UHR, 2020). Utbildningen består av både teoretiska samt kliniska moment, där de kliniska momenten innefattar metodövningar samt verksamhetsförlagd utbildning inom olika vårdinstanser för att förbereda studenterna inför det kommande arbetslivet. På Högskolan i Gävle innefattar de kliniska momenten fältstudier, klinisk färdighetsträning samt totalt 29 veckor av verksamhetsförlagd utbildning som fördelats över de 3 åren (Lindahl, 2018). Utbildningarnas upplägg varierar mellan olika lärosäten men ska leda till att alla färdigexaminerade sjuksköterskor besitter samma färdigheter och kunskaper efter avslutad utbildning, där de nationella examensmålen för sjuksköterskeexamen uppfylls (SFS 1993:100).
1.4 Upplevelse
Enligt Fox (2008) är upplevelsen av något en komplex och konstruerad "verklighet" för den enskilde individen. Den skapas genom en interaktion mellan kropp och sinne, där individens sinnen tar in information som sedan bearbetas neurologiskt och formas utifrån ett kulturellt ramverk. Upplevelsen påverkas av tidigare erfarenheter och
händelser men även av de känslor som individen upplever i samband med upplevelsen.
1.4.1 Förberedelse inför arbetslivet – upplevelsen av att vara sjuksköterskestudent Enligt en kvalitativ studie av Aliafsari Mamaghani et al. (2018) kan det vara påfrestande att vara sjuksköterskestudent, speciellt under den verksamhetsförlagda delen av
utbildningen. Negativa attityder hos vårdpersonal gentemot sjuksköterskestudenter visade sig vara en av de huvudsakliga faktorerna till att tiden upplevs som jobbig. I en studie av McQueen et al. (2018) diskuterades vikten av ett gott handledarskap och att tidsbrist, oklara förväntningar på studenten och brist på kommunikation från
handledaren försämrade studentens upplevelse och lärandeprocess.
Melincavage (2011) belyser i sin kvalitativa studie att ångest under klinisk praktik hos sjuksköterskestudenter är en bidragande faktor till att de lämnar utbildningen.
Deltagarna i studien nämnde att ångest präglades av känslor av osäkerhet, rädsla för att göra fel och göra bort sig. Om förståelsen för dessa känslor ökar, kan
utbildningsinsatser utvecklas för att minimera elevernas ångest. Minskande ångest har en tvåfaldig effekt. Först, när ångesten minskar, kan lärandet öka. Samtidigt kan det öka antalet sjuksköterskor som avklarar sjuksköterskeprogrammet och därmed kommer ut i arbetslivet (Melincavage, 2011).
Enligt en studie av Roldán-Marina et al. (2019) lider många sjuksköterskestudenter av stress under studietiden, men med hjälp av en personlig mentor kunde detta avhjälpas i form av studiehjälp och stöd med att få teori och praktik att gå ihop. Denna hjälp kunde innebära att studenten valde att slutföra sina studier i stället för att hoppa av.
1.4.2 Upplevelsen av att vara nyutexaminerad AT-läkare
Nyutexaminerade AT-läkare beskriver i en studie av Morrison och Forbes (2012) att de upplevde sitt första år och övergången från skola till yrkesliv som stressfyllt.
Transitionen till yrkeslivet innebar ett stort ansvar där de nyutexaminerade läkarna skulle besitta de kunskaper som behövdes för att kunna utföra många olika
arbetsmoment, och att de i rollen som läkare förväntades ha svar på alla frågor de fick.
Möjligheten att kunna rådfråga äldre och mer erfarna kollegor upplevdes som mycket positivt, samtidigt som det bidrog till den personliga utvecklingen inom yrkesrollen (Morrison & Forbes, 2012).
Enligt en studie av Vogel och Harendza (2016) upplevdes feedback som ett viktigt moment för de nyutexaminerade AT-läkarna under deras första år när det kom till att utveckla sina färdigheter inom professionen och öka självförtroendet.
1.5 Teoretisk referensram
Författarna till denna litteraturstudie har valt att använda sig av omvårdnadsprofessorn Afaf Meleis (2010) transitionsteori som teoretisk referensram. Diskussionen kommer att utgå från begreppet transition och Meleis (2010) transitionsteori, kopplat till
sjuksköterskans övergång från student till legitimerad sjuksköterska. Användandet av denna teoretiska referensram är en passande teori då den åskådliggör upplevelsen av de förändringar som de nyutexaminerade sjuksköterskorna genomgår under sitt första verksamma år inom professionen.
Enligt Svenska Akademien (2015) innebär ordet transition att man befinner sig i en övergångsfas. Meleis (2010) har utvecklat sin teori om fenomenet som på engelska benämns transition theory, och som baserar sig på många års forskning om transition i relation till hälsa.
Transitionsteorin inbegriper flera nivåer av förändringsfaktorer. Det handlar om förändringar inom den roll man har, inom relationer, förmågor samt beteenden. Även förändringar i omgivning kan komma att påverka och förändra. Teorin beskriver att i och med transitionen så förändras individens identitet, vilket kan orsaka konfusion hos den drabbade då det krävs en omdefinition av det egna jaget. Upplevelsen av detta kan kopplas till enskilda faktorer och egenskaper hos den person som genomgår
övergången. Människor går ofta igenom flera transitioner på olika nivåer samtidigt och transitioner är komplexa processer som innefattar många delar av en individ (Meleis, 2010).
1.6 Problemformulering
För att bli sjuksköterska ska man ha läst sjuksköterskeprogrammet på högskola eller universitet vilket omfattar 180 högskolepoäng, och därefter ansökt om och mottagit en sjuksköterskelegitimation. Att arbeta kliniskt som legitimerad sjuksköterska är dock ett stort ansvar och att gå från att vara student till legitimerad sjuksköterska innebär en betydande rollförändring som sätter krav på att individen uppfyller den
kompetensbeskrivning som beskrivs för professionen.
Författarna till detta examensarbete vill göra en sammanställning av aktuell forskning som rör nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av deras första år inom
professionen då det finns få litteratursammanställningar på vetenskaplig nivå inom området. Det är av stor vikt att få insikt i de nyutexaminerade sjuksköterskornas upplevelser av denna omvälvande tid som ny inom professionen, då ökad kunskap och förståelse skulle kunna hjälpa till att underlätta transitionen, öka förståelsen för behov av stödjande insatser under det första året som sjuksköterska samt ge insikt till
nuvarande sjuksköterskestudenter om vad de har att förvänta sig under det första året.
1.7 Syfte
Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av det första året som yrkesverksam sjuksköterska.
1.8 Frågeställning
Hur upplever nyutexaminerade sjuksköterskor det första året inom professionen som yrkesverksam sjuksköterska?
2. Metod
2.1 Design
Studien är utformad som en deskriptiv litteraturstudie. Enligt Polit och Beck (2017) är deskriptiv design ett sätt att undersöka människors egenskaper, omständigheter eller situationer som de är utan att tolkningar görs.
2.2 Sökstrategi
Artiklarna som författarna baserar sitt arbete på har hittats med hjälp av sökord som stämmer överens med studiens syfte. Artiklarna har sökts fram med hjälp av databasen MedLine via PubMed, som enligt Polit och Beck (2017) är den största databasen för sökning av vetenskapliga artiklar inom området omvårdnad. De sökord som användes och kombinerades var First year, Graduate nurses och Experiences. Enligt Polit och Beck (2017) är användning av MeSH-termer, Medical Subject Headings, ett konsekvent sätt att hitta artiklar som använder olika termer och ord för samma begrepp. De valda sökorden söktes dock som fritext då författarna inte fann några lämpliga MeSH-termer som var behjälpliga för sökningen. Sökningarna skedde först individuellt och
kombinerades sedan med den booleska termen AND. Användandet av AND begränsar urvalet av sökträffar till artiklar som innehåller alla de valda sökorden och blir då mer specifika (Polit & Beck 2017). Begränsningar som användes i sökningen var att artiklarna var i Fulltext, tillgängliga via Högskolan i Gävle, publicerade under de senaste tio åren samt att de var på Engelska.
Tabell 1. Databassökning
Databas Begränsningar,
sökdatum Sökord Antal träffar
Antal artiklar (som svarar på syftet)
MedLine via Pubmed
Tillgänglig via Högskolan i Gävle, Engelska, 10 år 2020-08-26
First year (fritext) 153,602
MedLine via Pubmed
Tillgänglig via Högskolan i Gävle, Engelska, 10 år 2020-08-26
Graduate nurses
(fritext) 16,576
MedLine via Pubmed
Tillgänglig via Högskolan i Gävle, Engelska, 10 år 2020-08-26
Experiences (fritext) 378,599
MedLine via Pubmed
Tillgänglig via Högskolan i Gävle, Engelska, 10 år och Fulltext
2020-08-26
“First year” (fritext) AND “Graduate nurses” (fritext) AND
“Experiences”
(fritext)
147 10
Manuell sökning
Tillgänglig via Högskolan i Gävle, Engelska, 10 år och Fulltext
2020-08-26
2
Totalt: 12
2.3 Urvalskriterier
För att finna de relevanta artiklar som besvarar syfte och frågeställning använde författarna inklusions- och exklusionskriterier (Polit & Beck, 2017). De
inklusionskriterier författarna valt att använda sig av i urvalet var att artiklarna svarar på studiens syfte och frågeställning samt att de är byggda på empirisk forskning.
Ytterligare inklusionskriterie var att deltagarna skulle vara nyutexaminerade sjuksköterskor med 1 års erfarenhet eller mindre inom yrket. Enligt Polit och Beck (2017) hjälper inklusionskriterier till att avgränsa urvalet till att ha vissa egenskaper som är önskvärda för att undersöka syftet, till skillnad från exklusionskriterier som definierar de kriterier som man inte vill ha med. Exklusionskriterierna för denna studie innefattade sjuksköterskor som inte var nyexaminerade. Reviewartiklar tas ej med, då enbart primärkällor skall användas i en litteraturstudie (Polit & Beck, 2017).
2.4 Urvalsprocessen
De sökningar som gjorts och redovisas, se Tabell 1, resulterade i ett antal på 147 sökträffar. Av de artiklar som framkom av sökningen lästes först endast titlarna på samtliga artiklar för att bedöma relevansen, 105 artiklar bortföll varpå 42 artiklar kvarstod. Sedan granskades dessa på abstractnivå vilket resulterade i att 23 artiklar bortföll då de inte svarade på syftet. Efter detta kvarstod 19 artiklar som i sin tur granskades mer ingående. 4 exkluderades då de inte fanns länkade som Fulltext via Högskolan i Gävle, och 5 valdes bort på grund av de inte svarade på syftet. 2 artiklar inkluderades genom manuella sökningar, mer specifikt länkades dessa som
rekommenderade artiklar när författarna läste urvalet som framkom av databassökningen. Detta resulterade i ett antal på 12 slutgiltiga artiklar som
inkluderades i resultatet av föreliggande studie. Dessa 12 artiklar granskades i sin tur med hjälp av kvalitets- och relevansgranskningsmallar som utformats av Högskolan i Gävle för att säkerställa kvalitet och relevans, se bilaga 1, 2 och 3.
Figur 1. Flödesschema av urvalsprocessen
2.5 Dataanalys
För att analysera insamlad data har författarna till denna litteraturstudie gjort en kritisk granskning av de 12 artiklar som valts ut utifrån att de innefattar ett relevant syfte samt frågeställning. Samtliga artiklar lästes först enskilt varpå författarna tillsammans för varje artikel formulerade en kort sammanställning av relevant resultat, som sedan fördes in i en resultattabell, se bilaga 5. Polit och Beck (2017) bekräftar att insamlad data behöver struktureras upp på ett organiserat sätt för att hitta de ämnen som datan
förmedlar. Författarna använde sig av Evans (2002) systematiska dataanalysmodell för att identifiera huvudresultat och återkommande teman i de relevanta artiklar de valt.
Evans (2002) modell är indelad i fyra steg där första steget handlar om att samla in material, vilket följs av att identifiera huvudteman i varje enskild studie, sedan hitta relaterade teman mellan dessa studier och slutligen beskriva de funna fenomenen. Detta gjordes initialt individuellt av de två författarna där deras enskilda tolkningar av
resultatet för respektive artikel sedan diskuterades och sammanställdes där de gemensamt kom överens om huvudteman. Samtliga artiklar fördes även in i en metodologisk tabell där metod för varje enskild studie sammanställdes, se bilaga 4.
2.6 Forskningsetiska överväganden
Författarna till denna studie är medvetna om de befintliga forskaretiska aspekterna och följer principerna om att inte plagiera, inte fabricera eller falsifiera data samt att de innehar ett objektivt synsätt vid granskning och bearbetning av data. Den inkluderade datan i studien är styrkt med referenser och därmed har inte plagiering, falsifiering eller fabricering avsiktligen skett. Författarna reserverar sig dock för att språkliga
felöversättningar av data oavsiktligt kan ha gjorts till följd av språkförbistring då samtliga artiklar som inkluderats var på engelska. Författarna har använt sig av
ordböcker vid översättning, vilket är en metod som styrks av Polit och Beck (2017) för att minska risken för att felaktiga tolkningar görs.
3. Resultat
Resultatet i denna litteraturstudie är en sammanställning av de tolv artiklar som valts ut till att inkluderas då de svarar på syftet. De finns redovisade i löpande text men samtliga artiklar finns även sammanfattade i en resultattabell, se bilaga 5.
Författarna har delat upp resultatet i fyra följande teman; upplevelsen av transitionen, upplevelsen av stöd, upplevelsen av självförtroende och upplevelsen av stress, se figur 2. Dessa fyra teman har i sin tur indelats i ett flertal underrubriker för att ge en god översikt och underlätta läsandet.
Figur 2. Resultatets fyra övergripande teman
3.1 Upplevelsen av transitionen
3.1.1 Positiva känslor i samband med transitionen
Initialt efter examen uppgav de nyutexaminerade sjuksköterskorna att de första känslorna var att de kände sig exalterade, lättade, stolta och att de associerade dessa känslor till deras prestation av att ha avklarat utbildningen och förtjänat sin legitimation (Kumaran & Carney, 2014). Även deltagarna i studien av Al Awaisi, Cooke och
Pryjmachuk (2015) upplevde stolthet över att vara färdiga sjuksköterskor.
Upplevelsen av stöd
Upplevelsen av självförtroende Upplevelsen av
stress Upplevelsen av
transitionen
3.1.2 Negativa känslor i samband med transitionen
De första positiva känslorna övergick senare till nervositet och sårbarhet när de insåg det stora ansvar de nu stod inför (Kumaran & Carney, 2014). Många av de
nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att övergången från student till rollen som yrkesverksam sjuksköterska, och det ansvar som tillkommer var överväldigande (Al Awaisi, Cooke & Pryjmachuk, 2015; Clark & Springer, 2011; Ortiz, 2016; Rainbow &
Steege, 2019). De uppgav att de kände sig dåligt förberedda på de utmaningar som väntade i det verkliga arbetslivet, och att de saknade både praktiska färdigheter såväl som teoretisk kunskap (Al Awaisi, Cooke & Pryjmachuk, 2015; Clark & Springer, 2011; Della Ratta, 2016; Zamanzadeh et al., 2015). Enligt de nyutexaminerade
sjuksköterskorna som deltog studien av Parker et al. (2014) var många av dem osäkra på vad som förväntades av dem när de klev ut i sin nya roll, och att anta den nya rollen upplevdes som utmanande, stressigt och svårt.
3.2 Upplevelsen av stöd
3.2.1 Positivt stöd
Mentorskap och stöd från kollegor upplevdes av majoriteten av deltagarna som en positiv komponent under de nyutexaminerade sjuksköterskornas första år (Al Awaisi, Cooke & Pryjmachuk, 2015; Della Ratta, 2016; Ortiz, 2016; Tastan, Unver &
Hatipoglu, 2013). Positiv feedback från handledare och andra sjuksköterskor påverkade lärandet positivt och upplevdes som stärkande och stödjande samtidigt som negativ feedback både kunde vara lärorikt men också att det gjorde att självförtroendet minskade (Della Ratta, 2016; Ortiz, 2016; Tastan, Unver & Hatipoglu, 2013).
Enligt de nyutexaminerade sjuksköterskorna underlättades lärandet genom att ha tillgång till en mentor under sin transitionstid, det gjorde att de kom in i arbetet fortare (Della Ratta, 2016; Zamanzadeh et al., 2015) och det minskade i sin tur också stress då de hade tillgång till hjälp och assistans (Zamanzadeh et al., 2015).
3.2.2 Brist på stöd
Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att om de inte fick det stöd de behövde från
arbetsgruppen vilket kunde skapa känslor av ensamhet och leda till stress (Tastan, Unver & Hatipoglu, 2013; Zamanzadeh et al., 2015). Sjuksköterskor upplevde att de inte fick det stöd som de hade förväntat sig och att de var missnöjda med bristen på stödjande insatser (Parker et al., 2014).
Oprofessionellt bemötande från kollegor och brist på stöd försvårade transitionen, påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskornas självförtroende negativt (Della Ratta, 2016; Walker et al., 2013) och påverkade även integrationen i arbetsgruppen (Walker et al., 2013).
3.3 Upplevelsen av självförtroende
3.3.1 Bristande självförtroende
Ett återkommande tema i upplevelsen av det första året som nyutexaminerad
sjuksköterska var att de upplevde att de hade ett bristande självförtroende (Al Awaisi, Cooke & Pryjmachuk, 2015; Clark & Springer; 2011; Kumaran & Carney, 2014; Ortiz, 2016; Zamanzadeh et al., 2015). Det dåliga självförtroendet som många upplevde bottnade sig bland annat i en rädsla över att göra fel och orsaka smärta (Al Awaisi, Cooke & Pryjmachuk, 2015; Della Ratta, 2016; Zamanzadeh et al., 2015). Att göra fel upplevdes som ett slag mot de nyutexaminerade sjuksköterskornas självförtroende, vilket krävde tid och stöd för att komma över (Ortiz, 2016).
3.3.2 Ökande självförtroende
Enligt deltagarna i studien av Ortiz (2016) var det även en påtaglig skillnad mellan att fått lära sig praktiska moment i skolan och sedan utföra dem rent kliniskt, men att samla på sig erfarenhet och arbeta självständigt var något som med tiden stärkte deras
självförtroende inom professionen. Andra faktorer som rapporterades höja de nyutexaminerade sjuksköterskornas självförtroende handlade om att få stöd och uppmuntran från arbetsplatsen, ha hjälpsamma kollegor, att motta positiv och
konstruktiv feedback och att få regelbunden utbildning (Walker et al., 2013). Att bygga relationer till andra medarbetare och vårdutövare uppgavs vara ett viktigt steg för att bygga på sin erfarenhet inom professionen och genom detta öka självförtroendet (Ortiz, 2016). Det rapporterades enligt studien av Ortiz (2016) att deltagarna upplevde att svåra händelser och misstag gjorde att de utvecklades inom yrkesrollen och att detta var
nödvändigt för att få erfarenhet och på så sätt få bättre professionellt självförtroende, och de upplevde även att självförtroendet är en dynamisk process.
3.4 Upplevelsen av stress
3.4.1 Stressorer
Det framkom att upplevelsen av olika stressorer ledde till att flera av de
nyutexaminerade sjuksköterskorna funderade på att byta yrke under deras första verksamma år (Al Awaisi, Cooke & Pryjmachuk, 2015; Tastan, Unver & Hatipoglu, 2013; Walker et al., 2013). Hela 54,7% av de deltagande sjuksköterskorna i studien av Tastan, Unver & Hatipoglu (2013) beskrev att de hade för avsikt att byta profession.
Många nyutexaminerade sjuksköterskor rapporterade att de upplevde stress i samband med den nya arbetssituationen (Clark & Springer, 2012; Kumaran & Carney, 2014;
Parker et al., 2014; Rainbow & Steege, 2019; Zamanzadeh. et al., 2015). Rädsla över att göra fel var en påtaglig stressor hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna, likväl som bristen på erfarenhet (Clark & Springer, 2012; Della Ratta, 2016; Kumaran & Carney, 2014; Zamanzadeh et al. 2015). En till faktor som uppgavs öka upplevelsen av stress var brist på stöd (Tastan, Unver & Hatipoglu, 2013; Zamanzadeh et al. 2015).
Brist på återhämtning och vila rapporterades som en stresshöjande faktor (Tastan, Unver
& Hatipoglu, 2013). Även det faktum att den nya yrkesrollen innefattade skiftarbete vilket i sin tur orsakade trötthet och ökade upplevelsen av stress (Walker et al., 2013).
Enligt de nyutexaminerade sjuksköterskorna i studien av Rainbow och Steege (2019) var det stora ansvaret den primära stressoren.
Upplevelsen av stress minskade allt eftersom de nyutexaminerade sjuksköterskorna fick mer erfarenhet inom yrket (Rainbow & Steege, 2019). Deltagare i Walton et al. (2018) uppgav att reflektion var ett användbart verktyg som upplevdes kunna minska stress.
3.4.2 Emotionell utmattning
Det rapporterades att det första året upplevdes som psykiskt krävande och att många
2012; Rainbow & Steege, 2019). Många av de nyutexaminerade upplevde att yrket som sjuksköterska var emotionellt utmattande och att de stressfyllda situationer som bland annat berör död och döende var jobbigt och påverkade det psykiska måendet (Al Awaisi, Cooke & Pryjmachuk, 2015).
4. Diskussion
4.1 Huvudresultat
Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av det första året som yrkesverksam sjuksköterska. Det visade sig att de nyexaminerade sjuksköterskorna upplevde det första året som stressfyllt och att det nya ansvaret var överväldigande. De upplevde att de var dåligt förberedda på de utmaningar som de ställdes inför och de uppgav att de saknade praktiska likväl som teoretiska kunskaper. Bristande
självförtroende var vanligt under det första året och bottnade sig bland annat i en rädsla över att göra misstag och orsaka smärta. Stöd och feedback från en mentor eller andra kollegor upplevdes förbättra upplevelsen och minska stress.
4.2 Resultatdiskussion
4.2.1 Upplevelsen av transitionen
Det framkom i resultatet att de nyutexaminerade sjuksköterskorna initialt upplevde positiva känslor i samband med examen (Kumaran & Carney, 2014). De första
känslorna övergick till känslan av nervositet och sårbarhet (Kumaran & Carney, 2014) samt att den nya rollen och det medföljande ansvaret kändes överväldigande (Al Awaisi, Cooke & Pryjmachuk, 2015; Ortiz, 2016; Rainbow & Steege, 2019). En del av de nyutexaminerade sjuksköterskorna var osäkra på vad som förväntades av dem, och den nya rollen upplevdes som utmanande, stressig och svår (Parker et al., 2014). Enligt Meleis (2010) innebär transitioner alltid förändringar, men förändringar likställs inte alltid med en transition. Den förändring som de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde handlade primärt om den rollförändring i och med att de blev legitimerade sjuksköterskor, där legitimationen är ett kvitto på att yrkesutövaren besitter de
kunskaper som är specifika för professionen (Socialstyrelsen. 2020). Trots detta uppgav de nyutexaminerade sjuksköterskorna att de kände sig dåligt förberedda på de
utmaningar som väntade i det verkliga arbetslivet, och att de saknade både praktiska
färdigheter likväl som teoretisk kunskap (Al Awaisi, Cooke & Pryjmachuk, 2015; Clark
& Springer, 2011; Della Ratta, 2016; Zamanzadeh et al., 2015). Författarna till föreliggande studie tror att det sistnämnda problemet skulle kunna minimeras om sjuksköterskeprogrammet innehöll mer praktisk utbildning, då författarna själva anser att det skulle möjliggöra en större säkerhet i de praktiska färdigheterna. Detta är något som bekräftas i en studie av Zapko et al. (2017) där det framgick det att
sjuksköterskestudenter upplevde ett ökad säkerhet och bättre självförtroende när de fick utöva tekniska moment på träningsdockor. På Högskolan i Gävle ingår det fältstudier, klinisk färdighetsträning samt totalt 29 veckor av verksamhetsförlagd utbildning som fördelats över de 3 åren (Lindahl, 2018). Författarna tror själva att genom att öka den verksamhetsförlagda utbildningen kan studenter bli bättre på de praktiska färdigheterna likväl som att den teoretiska kunskapen ökar då den kan kopplas till verkligheten.
Genom detta tror författarna även att detta kan öka förutsättningarna för yrkeslivet och minimera upplevelsen av stress till följd av bristande kunskaper och färdigheter.
4.2.2 Upplevelsen av stöd
Det framkom att stöd från kollegor eller från sina mentorer var en viktig komponent i lärandet för de nyutexaminerade sjuksköterskorna (Al Awaisi, Cooke & Pryjmachuk, 2015; Della Ratta, 2016; Tastan, Unver & Hatipoglu, 2013; Ortiz, 2016). Den positiva känslan som detta gav hjälpte de nyutexaminerade sjuksköterskorna
att bli stärkta och underlättade transitionstiden samtidigt som det hjälpte dem att
komma in i arbetsgruppen enligt deltagarna i studien av Zamanzadeh et al. (2015). Detta bekräftas av författarna till föreliggande studie, att med reflektion på den
verksamhetsförlagda utbildningen under studietiden optimerades lärandet då tillgång till gott stöd fanns. Enligt Meleis (2010) är relationer och känsla av trygghet och
samhörighet några av de viktiga beståndsdelarna i en transition, där dessa faktorer speglar huruvida transitionsprocessen är på väg mot en hälsosam övergång. Detta kan kopplas till de nytuexaminerade sjuksköterskornas upplevelse av att mentorskap och stöd ansågs som positivt under deras första år i yrket.
Positiv feedback upplevdes som ett stöd och underlättade lärandet, medan negativ feedback kunde upplevas som negativt för självförtroendet samtidigt som det även kunde främja lärandet (Della Ratta, 2016; Tastan, Unver & Hatipoglu, 2013; Ortiz,
läkarna även de beskriver hur viktigt det är med feedback för att bygga upp självförtroendet och sina färdigheter inom professionen.
4.2.3 Upplevelsen av självförtroende
Ett bristande självförtroende var återkommande i de nyutexaminerade sjuksköterskornas beskrivning av deras upplevelser av det första året. (Al Awaisi, Cooke & Pryjmachuk, 2015; Clark & Springer; 2011; Kumaran & Carney, 2014; Ortiz, 2016; Zamanzadeh et al., 2015). Det rapporterades även att deltagare upplevde att deras självförtroende blev bättre över tid genom att de fick uppleva svåra händelser och samla erfarenhet samt att självförtroendet var som en dynamisk process (Ortiz, 2016). Meleis (2010) menade enligt transitionsteorin på att de förändringar som en person upplever i sin roll, identitet, förmågor och beteenden ska ge en känsla av rörelse eller riktning i interna såväl som externa processer vilket kan kopplas till de fluktuerande självförtroendet som de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde. Detta kan även kopplas till studien av Liang, Lin och Wu (2018) där nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att genom att lösa olika problem som uppkom under arbetspassen samt när de klarade av att hantera sina känslor och ta kontroll över oväntade händelser stärktes självförtroendet och på så vis växte de i sin roll som sjuksköterska.
4.2.4 Upplevelsen av stress
Det framkom att upplevelsen av stress var frekvent under det första året som nyutexaminerad sjuksköterska (Clark & Springer, 2012; Kumaran & Carney, 2014;
Parker et al., 2014; Rainbow & Steege, 2019; Zamanzadeh. et al., 2015). Detta upplevdes även av de nyutexaminerade AT-läkarna i studien av Morrison och Forbes (2012) där ett samband kan dras mellan de två olika yrkeskategorierna. Enligt Meleis (2010) definieras transition som en tidsperiod med en identifierbar startpunkt som sträcker sig från de första tecknen av förändring och genom en period av instabilitet, förvirring och stress till ett slut som sedan följs av en ny början eller period av stabilitet vilket tyder på att de känslor av stress som både de nyutexaminerade sjuksköterskorna likväl som de nyutexaminerade AT-läkarna upplevde är en ofrånkomlig del av
transitionsprocessen.
Det framkom även att upplevelsen av olika stressorer ledde till att flera av de nyutexaminerade sjuksköterskorna hade tankar på att byta yrke under deras första verksamma år (Al Awaisi, Cooke & Pryjmachuk, 2015; Tastan, Unver & Hatipoglu, 2013; Walker et al., 2013). Detta bekräftas även av sjuksköterskorna i studien av Gardulf et al. (2005), där hälften av deltagarna hade för avsikt att byta yrke. Detta anser författarna till föreliggande studie är ett högst relevant problem, där författarna vidare anser att chefer och högre ansatta bör prioritera och fastställa orsaken till dessa tankar för att optimera trivsel på arbetsplatsen och minimera att sjuksköterskor byter yrke.
4.3 Metoddiskussion
4.3.1 Design
För att besvara syftet med att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av det första året som yrkesverksam sjuksköterska har författarna valt en deskriptiv design för denna litteraturstudie. Enligt Polit och Beck (2017) kan en deskriptiv design vara fördelaktig när man vill undersöka upplevelser eller egenskaper hos en grupp
människor. Om studien istället hade utformats som en kvalitativ intervjustudie hade författarna kunnat få ett mer specifikt resultat riktat mot det valda syftet vilket hade kunnat vara styrka.
4.3.2 Sökstrategi
Författarna valde att söka efter relevanta artiklar i databasen Medline via Pubmed som enligt Polit och Beck (2017) är den största databasen för sökning av vetenskapliga artiklar inom området omvårdnad. Det kan ses som en svaghet att författarna använde sig av endast en databas för litteratursökning då det kunde varit av fördel att söka i fler databaser, men antalet artiklar som svarade på syftet upplevdes som tillräckliga.
4.3.3 Urvalskriterier
De sökord som användes och kombinerades av författarna var First year, Graduate nurses och Experiences. Orden söktes som fritext då författarna inte fann några
lämpliga MeSH-termer som var behjälpliga för sökningen. Studier som inte innehåller dessa sökord kan då falla utanför sökkriteriet och vilket kan leda till att författarna gått miste om ytterligare relevanta artiklar vilken kan ses som en svaghet. Enligt Polit och Beck (2017) är användning av MeSH-termer ett konsekvent sätt att hitta artiklar som
föreliggande studie hade använt sig av MeSH-termer hade de artiklar som framkom genom databassökningen kunnat vara mer specifika för syftet. De begränsningar som författarna valde att använda i sökning var att de inte skulle vara äldre än 10 år, artiklarna skulle vara i Fulltext, tillgängliga via Högskolan i Gävle samt vara på Engelska. Författarna ser det som en styrka att begränsa sökningen till att exkludera artiklar äldre än 10 år då de ville använda sig av aktuell forskning, men en svaghet i begränsningarna är att ett antal artiklar föll bort då de inte var tillgängliga via Högskolan i Gävle.
4.3.4 Urvalsprocessen
Författarna har använts sig av Högskolan i Gävles egna kvalitets- och relevansmallar för att säkerhetsställa en god kvalitet på artiklarna under urvalsprocessen. Användandet av kvalitet- och relevansmallar är enligt Polit och Beck (2017) ett bra sätt att säkerställa relevansen på ett systematiskt vis samt att kunna evaluera informationen i artiklarna som undersöks. Detta anser författarna är en styrka i studien.
4.3.5 Dataanalys
Artiklarna granskades av båda författarna först enskilt för att individuellt bygga upp en förståelse kring artiklarna för att sedan gemensamt diskutera tolkning, detta ser
författarna som en styrka. Enligt Polit och Beck (2017) är det viktigt att flera författare läser igenom satt artiklar för att kunna finna flera infallsvinklar. Författarna använde sig sedan av Evans (2002) systematiska dataanalys för att identifiera huvudteman samt och återkommande nyckelfraser. Författarna jobbade först enskilt och sedan jämförde de sina funna teman för slutgiltig analysering och strukturering av data. Att organisera och strukturera data gör den mer överskådlig och lättbearbetad enligt Polit och Beck (2017) vilket författarna ser som en styrka.
4.3.6 Forskningsetiska överväganden
Författarna har följt de forskningsetiska riktlinjer som Polit och Beck (2017) angett angående att inte fabricera, falsifiera eller plagiera data, vilket är en styrka i denna studie.
Författarna reserverar sig för att omedvetna feltolkningar och felöversättningar av data kan ha gjorts till följd av språkförbistring då samtliga artiklar presenterades på engelska.
Detta kan ses som en svaghet trots att författarna använt sig av ordböcker för att göra
korrekta översättningar, vilket är något som Polit och Beck (2017) förespråkar för att minska risken för att felaktiga tolkningar görs.
4.4 Kliniska implikationer
Genom att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att vara ny inom professionen kan förståelsen för detta öka. Ökad kunskap och förståelse kan ge insikt till nuvarande sjuksköterskestudenter om vad de har att förvänta sig under det första året och det kan även aktualisera frågan om utbildningens läroplan är i behov av förändring för att bättre förbereda studenterna på yrkeskraven. Ökad kunskap och förståelse kan även hjälpa till att underlätta transitionen i sig samt öka förståelsen för behov av stödjande insatser under det första året som sjuksköterska. Därigenom kan man eventuellt minska risken för att hen byter profession eller inte vågar utsätta sig för prövningar som kan stärka självförtroendet i sin yrkesroll.
4.5 Förslag på fortsatt forskning
Då datan i de artiklar som denna studie baseras på är insamlad från flera olika länder och kulturer, skulle datainsamling från ett mer närliggande kulturellt- eller geografiskt uppsamlingsområde kunna ge annat resultat. Att då genomföra en liknande studie med samma frågeställning inom Sverige skulle kunna tydligare belysa transitionsproblematik för nyutexaminerade sjuksköterskor i Sverige.
4.6 Slutsats
De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde sitt första år inom professionen som stressfyllt och ansvarsbetungande. Vidare upplevde de att de var dåligt förberedda både praktiskt samt teoretiskt. Bristande självförtroende bottnade bland annat i en rädsla för att göra fel samt orsaka patienter smärta. Att få stöd från mentorer och kollegor
upplevdes som positivt och minskade stress.
En ökad kunskap och förståelse för hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever sin transitionsperiod kan ligga till grund för vilka insatser som skulle kunna tillämpas för att underlätta, stärka deras självförtroende samt stötta dem under deras första verksamma yrkesår inom professionen.
5. Referenslista
*Al Awaisi, H., Cooke, H. & Pryjmachuk, S. (2015) ‘The experiences of newly graduated nurses during their first year of practice in the Sultanate of Oman - A case study’. International Journal of Nursing Studies, 52(11), ss. 1723-1734. doi:
10.1016/j.ijnurstu.2015.06.009.
Aliafsari Mamaghani, E., Rahmani, A., Hassankhani, H., Zamanzadeh, V., Campbell, S., Fast, O., & Irajpour, A. (2018) ‘Experiences of Iranian Nursing Students Regarding Their Clinical Learning Environment’. Asian Nursing Research, 12(3), ss. 216–222.
doi: 10.1016/j.anr.2018.08.005.
*Clark, C. M. & Springer, P. J. (2012) ‘Nurse residents’ first-hand accounts on transition to practice’. Nursing Outlook, 60(4), ss. 2-8. doi:
10.1016/j.outlook.2011.08.003.
*Della Ratta, C. (2016) ‘Challenging graduate nurses’ transition: Care of the deteriorating patient’. Journal of Clinical Nursing, 25(19-20), ss. 3036-3048. doi:
10.1111/jocn.13358.
Evans, D. (2002) ‘Systematic reviews of interpretive research: interpretive data
synthesis of processed data.’, The Australian journal of advanced nursing : a quarterly publication of the Royal Australian Nursing Federation.
Fox, K. (2008) ‘Rethinking Experience: What Do We Mean by This Word
“Experience”?’. Journal of Experiential Education, 31(1), ss. 36–54. doi:
10.1177/105382590803100105.
Gardulf, A., Söderström, I-L., Orton, M-L., E. Eriksson, L., Arnetz, B. & Nordström, G.
(2005) ‘Why do nurses at a university hospital want to quit their jobs?’. Journal of Nursing Management, 13(4), ss. 329–337. doi: 10.1111/j.1365-2934.2005.00537.x.
ICN (2012) ICN:s Etiska Kod för Sjuksköterskor. Available at: www.icn.ch/about- icn/code-of-ethics-for-nurses (Accessed: 2 September 2020).
*Kumaran, S. & Carney, M. (2014) ‘Role transition from student nurse to staff nurse:
Facilitating the transition period’. Nurse Education in Practice, 14(6), ss. 605-611. doi:
10.1016/j.nepr.2014.06.002.
*Laschinger, H. K. S. (2012) ‘Job and career satisfaction and turnover intentions of newly graduated nurses’. Journal of Nursing Management, 20(4), ss. 472–484. doi:
10.1111/j.1365-2834.2011.01293.x.
Liang, H. F., Lin, C. C. & Wu, K. M. (2018) ‘Breaking through the dilemma of whether to continue nursing: Newly graduated nurses’ experiences of work challenges’. Nurse Education Today, 67, 72-76. doi: 10.1016/j.nedt.2018.04.025.
Lindahl, Z. (2018) Programbeskrivning - Högskolan i Gävle. Available at:
https://www.hig.se/Ext/Sv/Utbildning/Program/Programsidor/Grundniva/Sjukskoterske programmet-180-hp/Programbeskrivning.html (Accessed: 2 September 2020).
McQueen, K. A., Poole, K., Raynak, A., & McQueen, A. (2018) ‘Preceptorship in a nurse practitioner program: The student perspective’. Nurse Educator, 43(6), ss. 302–
306. doi: 10.1097/NNE.0000000000000498.
Meleis, A. I. (2010) Transitions Theory - middle range and situation specific theories in nursing research and practice, Springer Publishing Company. doi:
10.1300/J018v25n03_05.
Melincavage, S. M. (2011) ‘Student nurses’ experiences of anxiety in the clinical setting’. Nurse Education Today, 31(8), ss. 785–789. doi: 10.1016/j.nedt.2011.05.007.
Morrison, C. & Forbes, K. (2012) ‘Junior doctors’ learning and development in
foundation year 1 posts in palliative medicine’. Palliative Medicine, 26(6), ss. 851–857.
doi: 10.1177/0269216311416696.
*Ortiz, J. (2016) ‘New graduate nurses’ experiences about lack of professional confidence’. Nurse Education in Practice, 19, ss. 19–24. doi:
*Parker, V., Giles, M., Lantry, G., & McMillan, M. (2014) ‘New graduate nurses’
experiences in their first year of practice’. Nurse Education Today, 34(1), ss. 150–156.
doi: 10.1016/j.nedt.2012.07.003.
Polit, D.F. & Beck, C. T. (2015) Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice 10th edition, Wolters Kluwer Health. doi: 10.1007/s13398-014- 0173-7.2.
*Rainbow, J. G. & Steege, L. M. (2019) ‘Transition to practice experiences of first- and second-career nurses: A mixed-methods study’. Journal of Clinical Nursing, 28(7–8), ss. 1193–1204. doi: 10.1111/jocn.14726.
Roldán-Merino, J., Miguel-Ruiz, D., Roca-Capara, N. & Rodrigo-Pedrosa, O. (2019)
‘Personal tutoring in nursing studies: A supportive relationship experience aimed at integrating, curricular theory and professional practice’. Nurse Education in Practice, 37, ss. 81-87. doi: 10.1016/j.nepr.2019.05.005.
SFS 1993:100. Högskoleförordningen.
Socialstyrelsen (2020) Ansök om legitimation - Legitimation. Available at:
https://legitimation.socialstyrelsen.se/legitimation/ (Accessed: 2 September 2020).
Socialstyrelsen (2020) Vård och omsorg om äldre - Lägesrapport 2020.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6603.pdf (Accessed: 2 September 2020).
Statistiska centralbyrån SCB. (2019) Vilka utbildningar ger jobb?
Arbetskraftsbarometern 2019.
Svensk sjuksköterskeförening (2017) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Available at: www.swenurse.se (Accessed: 2 September 2020).
Svensk sjuksköterskeförening (2008) Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Available at: www.swenurse.se (Accessed: 2 September 2020).
*Tastan, S., Unver, V. & Hatipoglu, S. (2013) ‘An analysis of the factors affecting the transition period to professional roles for newly graduated nurses in Turkey’.
International Nursing Review, 60(3), ss. 405-412. doi: 10.1111/inr.12026.
UHR (2020) Universitetens och högskolornas webbplatser - Antagning.se. Available at:
https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Universitetens-och-hogskolornas-webbplatser/
(Accessed: 2 September 2020).
Universitetskanslersämbetet (2019) Framtidens behov av högskoleutbildade. Available at: www.uka.se (Accessed: 2 September 2020).
Vogel, D. & Harendza, S. (2016) ‘Basic practical skills teaching and learning in undergraduate medical education - A review on methodological evidence’. GMS Zeitschrift fur Medizinische Ausbildung, 33(4), ss. 1–19. doi: 10.3205/zma001063.
*Walker, A., Earl, C., Costa, B., & Cuddihy, L. (2013) ‘Graduate nurses’ transition and integration into the workplace: A qualitative comparison of graduate nurses’ and Nurse Unit Managers’ perspectives’. Nurse Education Today, 33(3), ss. 291–296. doi:
10.1016/j.nedt.2012.06.005.
*Walton, J.A., Lindsay, N., Hales, C., & Rook, H. (2018) ‘Glimpses into the transition world: New graduate nurses’ written reflections’. Nurse education today, 60, ss. 62–66.
doi: 10.1016/j.nedt.2017.09.022
*Zamanzadeh, V., Jasemi, M., Valizadeh, L., Keogh, B., & Taleghani, F. (2015) ‘Lack of Preparation: Iranian Nurses’ Experiences During Transition From College to Clinical Practice’. Journal of Professional Nursing, 31(4), ss. 365–373. doi:
10.1016/j.profnurs.2015.01.005.
Zapko, K. A. Ferranto, M., Blasiman, R., & Shelestak, D. (2017) ‘Evaluating best
descriptive study’. Nurse education today, 60, ss. 28–34. doi:
10.1016/j.nedt.2017.09.006.
*Studier som inkluderats i resultat
Bilaga 1. Relevansmall
Artikelförfattare och publiceringsår
Ja Delvis Nej
1. Är det fenomen (d.v.s. det som studeras) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet?
2 Är de deltagare som ingår i granskad studie relevanta i förhållande till det aktuella syftet?
3. Är det sammanhang (kontext) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet?
4. Är granskad studies ansats och design studie relevant i förhållande till det aktuella syftet?
5. Sammanvägd bedömning: bör granskad studie
inkluderas för kvalitetsgranskning i föreliggande studie?
Bilaga 2. Kvalitetsgranskningsmall för artiklar med kvalitativ ansats
Ja, med motiveringen att… Delvis, med motiveringen
att…
Nej, med motiveringen att… Går ej att bedöma, med motiveringen att…
Syfte
1. Är den granskade studiens
syfte tydligt formulerat?
Metod
2. Är designen lämplig
utifrån studiens syfte?
3. Är metodavsnittet tydligt
beskrivet?
4. Är deltagarna relevanta i förhållande till studiens syfte?
5. Är inklusionskriterier och eventuella
exklusionskriterier beskrivna?
6. Är det sammanhang
(kontext) i vilket forskningen genomförs beskrivet?
7. Är metoden för
datainsamling relevant?
8. Är analysmetoden
redovisad och tydligt beskriven?
9. Görs relevanta etiska
reflektioner?
Resultat
10. Är det resultat som
redovisas tydligt och relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion
11. Diskuteras den kliniska
betydelse som studiens resultat kan ha?
12. Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?
13. Är trovärdighetsaspekter för studien diskuterade?
Bilaga 3. Kvalitetsgranskningsmall för artiklar med kvantitativ ansats
Ja, med motiveringen att…
Delvis, med motiveringen att…
Nej, med motiveringen att… Går ej att bedöma,med motiveringen att…
Syfte
1. Är den granskade studiens
syfte tydligt formulerat?
2. Är eventuella
frågeställningar tydligt beskrivna?
Metod
3. Är designen lämplig utifrån studiens syfte?
4. Är metodavsnittet tydligt
beskrivet?
5. Är undersökningsgruppen representativ?
6. Är inklusionskriterier och eventuella
exklusionskriterier beskrivna?
7. Är undersökningsmetoden
relevant i förhållande till studiens syfte?
8. Är validiteten diskuterad?
9. Är reliabiliteten
diskuterad?
10. Är det beskrivet hur den statistiska analysen är utförd?
11. Är bortfallet beskrivet?
12. Görs relevanta etiska
reflektioner?
Resultat
13. Är det resultat som
redovisas tydligt och relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion
14. Diskuteras den kliniska
betydelse som studiens resultat kan ha?
15. Finns en kritisk diskussion
om den använda metoden och genomförandet av studien?
Bilaga 4. Metodologisk tabell
Författare Titel Design och eventuellt ansats Undersökningsgrupp Datainsamlingsmetod Dataanalysmetod Awaisi, Cooke,
Pryjmachuk 2015
The experiences of newly graduated nurses during their first year of practice in the Sultanate of Oman – A case study
Single case design. Kvalitativ ansats
16 sjuksköterskor; 10 kvinnor och 6 män.
Ålder mellan 22-25 år.
Enskilda semi strukturerade intervjuer och
observationer
Tematisk analys
Clark & Springer 2012
Nurse residents' first-hand accounts on transition to practice.
Deskriptiv metod Kvantitativ ansats.
37 sjuksköterskor; 5 män, 32 kvinnor.
Ålder framkommer ej.
Intervjuer Kruegers systematiska
process
Della Ratta 2016 Challenging graduate nurses' transition: Care of the deteriorating patient.
Fenomenologisk design Kvalitativ ansats
8 sjuksköterskor; 3 män och 5 kvinnor.
Ålder mellan 22-54 år.
Enskilda semi strukturerade intervjuer
Tematisk analys
Kumaran &
Carney 2014
Role transition from student nurse to staff nurse:
Facilitating the transition period.
Hermeneutisk design Kvalitativ ansats
10 sjuksköterskor;
könsfördelning och ålder framkommer ej.
Enskilda intervjuer Tematisk analys
Laschinger 2011 Job and career satisfaction and turnover intentions of newly graduated nurses.
Deskriptiv korrelationsdesign Kvantitativ ansats
342 sjuksköterskor; 313 kvinnor och 26 män samt 3 ej
specificerade.
Ålder framkommer ej.
Enkäter Statistical Package for
the Social Sciences (SPSS)
Ortiz 2016
New graduate nurses' experiences about lack of professional confidence.
Deskriptiv design Kvalitativ ansats
12 sjuksköterskor; 5 män och 6 kvinnor
Ålder mellan 20-56 år
Enskilda Intervjuer Innehållsanalys
Parker, Giles, Lantry &
McMillan 2012
New graduate nurses' experiences in their first year of practice.
Tvärsnittsstudie med mixed methods-design
282 sjuksköterskor; 42 män, 240 kvinnor
Enkäter och fokusgrupper Tematisk analys samt Statistical Package for the Social Sciences
Rainbow &
Steege 2019
Transition to practice experiences of first- and second-career nurses: A mixed-methods study.
Mixed methods-design
Kvalitativ och kvantitativ ansats
15 sjuksköterskor; 13 kvinnor och 2 män
Ålder framkommer ej.
Enskilda semi strukturerade intervjuer och enkäter
Tematisk analys och meta-analys
Tastan, Unver &
Hatipoglu 2013
An analysis of the factors affecting the transition period to professional roles for newly graduated nurses in Turkey.
Tvärsnittsstudie med deskriptiv design
Kvantitativ ansats
234 sjuksköterskor;
könsfördelning och ålder framkommer ej.
Enkäter Statistical Package for
the Social Sciences (SPSS)
Walker, Earl, Costa & Cuddihy 2013
Graduate nurses' transition and integration into the workplace: a qualitative comparison of graduate nurses' and Nurse Unit Managers' perspectives.
Longitudinell studie Kvalitativ ansats
69 sjuksköterskor;
könsfördelning och ålder framkommer ej
Kvalitativa enkäter Innehållsanalys
Walton, Lindsay, Hales & Rook 2017
Glimpses into the transition world: New graduate nurses' written reflections.
Kvalitativ ansats 27 sjuksköterskor;
könsfördelning framkommer ej.
Ålder mellan 20-54 år.
Reflekterande uppsatser Tematisk analys
Zamanzadeh, Jasemi, Valizadeh, Keogh, Taleghani 2015
Lack of preparation – Iranian nurses’ experiences during transition from college to clinical practice.
Fenomenologisk design Kvalitativ ansats
12 sjuksköterskor;
könsfördelning och ålder framkommer ej.
Enskilda semi strukturerade Intervjuer
Innehållsanalys
