Hur upplever små aktiebolag värdet av revision?

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT

Björn Bengtsson Peter Bladh Ullbors

Johan Göransson

Hur upplever små aktiebolag värdet av revision?

How do small companies experience the value of auditing?

C-uppsats 15 högskolepoäng Företagsekonomi

Datum/Termin: Vårtermin 2008 Handledare: Bengt Bengtsson

Förord

Vi vill tacka alla som på något sätt bidragit till vår uppsats.

Ett stort tack till alla våra respondenter som har tagit sig tid och bidragit till fullgörandet av vår uppsats.

Vi vill framförallt rikta ett tack till vår handledare, Bengt Bengtsson, som genom sitt engagemang har varit ett stöd och gett oss goda råd under uppsatsskrivandet. Även ett tack riktas till Berit Hjort för ett trevligt bemötande och bra hjälp med referenshanteringen.

Karlstad 2008

Johan Göransson Björn Bengtsson Peter Bladh Ullbors

Sammanfattning

I slutet av 1800-talet infördes de första reglerna om revision. Under åren har reglerna utvecklats till dagens revisionsplikt. Sverige är idag ett av de få EU-länder som har kvar revisionsplikten för alla aktiebolag, vilket har väckt frågan om ett framtida slopande av revisionsplikten (SOU 2008:32). I september 2006 tillsatte regeringen en utredning och under uppsatsens gång har ett delbetänkande kommit. Slutbetänkandet från utredningen beräknas att komma i september 2008 och de nya reglerna ska införas 1 juli 2010.

Revisionen kan innebära en betydande kostnad för små aktiebolag. I och med revisionsplikten kan den här kostnaden ses som ofrivillig. Nu ska företagen själva kunna välja om de vill ha revisionen i sitt företag.

Det här väckte vårt intresse och syftet med vår uppsats var att ta reda på om små aktiebolag anser att värdet med revisionen överstiger kostnaden. Utifrån syftet formade vi två övergripande frågeställningar som vi sedan använde som underlag till utformningen av våra mer ingående intervjufrågor.

För att komma fram till ett svar valde vi ut sex små aktiebolag i Karlstad och intervjuade respondenterna om deras syn på revisionen i deras företag. De svar respondenterna gav oss har sedan analyserats och lett till vår slutsats. Vi kom fram till att de flesta respondenter tycker att revisionen inger en säkerhet och att en bra relation till revisorn kan påverka inställningen de har mot revisionen. Även kunskapen om varför revisionen utförs spelade en stor roll för respondenternas inställning till revisionen.

Övervägande delen av de företag vi undersökte tyckte att värdet med revisionen översteg kostnaden som den medförde. Om revisionsplikten skulle slopas idag skulle de flesta behålla revisionen, men vi vet inte hur de kommer att ställa sig till frågan när plikten väl slopas.

Innehållsförteckning

1. STUDIE'S UTGÅ'GSPU'KTER ...

1.1BAKGRU'D... 8

1.2PROBLEMDISKUSSIO' OCH FRÅGESTÄLL'I'GAR... 9

1.3SYFTE OCH AVGRÄ'S'I'G... 9

1.4M^ETOD... 10

1.4.1 Hermeneutik ... 10

1.4.2 Induktiv och deduktiv ansats... 10

1.4.3 Kvalitativ och kvantitativ metod ... 11

1.4.4 Fenomenografi ... 11

1.4.5 Kvalitativa intervjuer... 12

1.4.6 Tillvägagångssätt... 12

2. REFERE'SRAM...

2.1AKTIEBOLAG... 13

2.2DEFI'ITIO' AV MI'DRE FÖRETAG... 13

2.3REVISIO'... 14

2.3.1 Relation och analysmodellen ... 14

2.3.2 God revisorssed och god revisionssed ... 15

2.3.3 Intressentmodellen ... 16

2.3.4 Revisionens mål ... 17

2.4REVISIO'SUPPDRAGET... 18

2.5REVISIO'SPROCESSE'... 19

2.5.1 Planeringen... 19

2.5.2 Granskningen ... 20

2.5.3 Rapporteringen ... 21

2.6VÄRDE OCH KOST'AD MED REVISIO'... 21

2.6.1 Värdet med revision i små aktiebolag ... 21

2.6.2 Kostnaden för revision i små aktiebolag ... 22

2.7REVISIO'SPLIKTE'S HISTORIA... 23

2.8SLOPAD REVISIO'SPLIKT... 23

2.9F^ÖR- OCH 'ACKDELAR MED REVISIO'SPLIKTE'... 24

2.9.1 Synpunkter från utredningen (SOU 2008:32) ... 24

3. EMPIRI ...

3.1PRESE'TATIO' AV RESPO'DE'TER'A... 25

3.2SAMMA'STÄLL'I'G AV I'TERVJUER... 26

4. A'ALYS ...

4.1VILKE' RELATIO' HAR SMÅ AKTIEBOLAG TILL SI'A REVISORER OCH HUR UPPLEVER DE VÄRDET AV REVISIO'E'? ... 30

4.2 KOMMER FÖRETAGE' ATT BEHÅLLA REVISIO'E' TROTS ATT REVISIO'SPLIKTE' SLOPAS?... 32

5. SLUTSATS ...

5.1R^EFLEKTIO'... 35

LITTERATURFÖRTECK'I'G

BILAGA 1 Intervjufrågor

BILAGA 2

Sammanställning av intervjuer

FIGURER

Figur 1: Intressentmodellen: FAR, 2006 Figur 2: Revisionsprocessen

Disposition

Kapitel 1 – Studiens utgångspunkter

Bakgrund, problemdiskussion, frågeställning, syfte, avgränsning och metod

Kapitel 2 – Referensram

Revision, värde och kostnad med revision, revisionsplikten och mindre aktiebolag

Kapitel 3 – Empiri

Respondenter och sammanställning av intervjuer

Kapitel 4 – Analys

Vilken relation har små aktiebolag till sina revisorer och hur upplever de värdet av revisionen? Kommer företagen att behålla revisionen trots att revisionsplikten

slopas?

Kapitel 5 – Slutsats

Slutsats och reflektion

Förkortningslista

ABL – Aktiebolagslag (SFS 2005:551)

BFL – Bokföringslag (SFS 1999:1078)

Brå – Brottsförebyggande rådet

EU – Europeiska Unionen

FAR SRS – Föreningen auktoriserade revisorer

IFAC - International Federation of Accountants

ISA - International Standard on Auditing

RN - Revisorsnämnden

RS – Revisionsstandard i Sverige

SFS – Svensk författningssamling

SOU – Statens offentliga utredningar

VD – Verkställande direktör

ÅRL – Årsredovisningslag (SFS 1995:1554)

KARLSTADS U'IVERSITET

1. Studiens utgångspunkter

I det inledande kapitlet kommer vi att ge läsaren bakgrundsinformation till ämnet, hur vi gick tillväga vid informationsinsamlandet och en bild av varför vi fastnade för det valda ämnet.

1.1 Bakgrund

Något som diskuteras mycket är värdet och kostnaden med revision med anledningen av revisionspliktens slopande. De samlade positiva effekterna av revisionen anses av företagen skapa ett värde. Värdet med revision är att den skapar en tillförlitlighet för intressenterna gentemot företaget. Revisionen underlättar för intressenter, bland annat kunder och leverantörer, då de inte behöver göra sina egna granskningar. Saknar de kunskapen att själva kunna avgöra ett företags ekonomiska ställning så bidrar revisionen till det, den bidrar även till att de kan få en objektiv bild av företaget (Andersson, 2005). Revisionsplikten anses idag utgöra en konkurrensfördel gentemot utländska företag som inte har den lagstadgade revisionen (Brännström, 2008). Revisionen i små aktiebolag utgör en betydande del av många företags totala kostnader (SOU 2008:32). Arvodet som revisorn tar ut för revisionen ska vara skäligt och baseras på en löpande räkning. Det får inte tas ut som provision (FAR, 1994).

Revisionsplikten infördes i Sverige år 1988, vilket innebär att alla aktiebolag är tvungna att ha en kvalificerad revisor (SOU 2008:32) som med en professionell skeptisk inställning granskar och bedömer företagets redovisning och förvaltning (FAR, 2006). Plikten infördes för att motverka ekonomisk brottslighet efter ett förslag från Brå (Norberg & Thorell, 2005).

Efter flera års diskussioner har en utredning tillsatts för att undersöka om revisionsplikten ska slopas, det här sker efter att flera andra europeiska länder redan gjort det. Det är fortfarande oklart vilka storlekar av företag som kommer omfattas av det här beslutet, men i utredningen nämns gränser som skulle leda till att 96 procent av aktiebolagen skulle kunna avstå från revisionen (SOU 2008:32).

Revisionen handlar om att revisorns ska få en bild av företaget för att kunna göra en korrekt bedömning av deras ekonomiska situation. Målet med revisionen är att revisorn ska lämna en revisionsberättelse i slutet av räkenskapsåret (FAR, 2006).

1.2 Problemdiskussion och frågeställningar

Sverige är idag ett av de få länder inom EU som har kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag. Det som huvudsakligen kommer att diskuteras i den här uppsatsen är värdet med revisionen i små aktiebolag med anledning av den aktuella frågan om revisionspliktens slopande. Revisionen i små aktiebolag utgör en betydande del av många företags totala kostnader och det kan ses som en ofrivillig kostnad. Ett slopande av revisionsplikten skulle innebära att företagen kan välja bort revisionen och därmed den kostnad som den medför. En utredning har tillsats för att ta reda på de ändringar i regelverket som krävs för ett slopande av revisionsplikten för de små företagen och slutbetänkandet beräknas komma i september 2008 (SOU 2008:32). Vi vill också se hur företagens relation till revisorn påverkar deras inställning till revisionen och om relationen påverkar deras beslut att behålla revisorn eller inte. Anser företagen, som vi ska undersöka, att värdet överstiger kostnaden med revisionen och kan de tänka sig att ha kvar revisionen när plikten slopas? Något som vi först ska klargöra är vad våra respondenter anser att värde och kostnad är. Två frågeställningar har ställts upp utifrån vårt syfte för att täcka in alla problem som vi har för syfte att lösa. Med den här uppsatsen avser vi att besvara följande frågeställningar:

Vilken relation har små aktiebolag till sina revisorer och hur upplever de värdet av revisionen?

Kommer företagen att behålla revisionen trots att revisionsplikten slopas?

1.3 Syfte och avgränsning

Med anledning av revisionspliktens slopande är vårt syfte med uppsatsen att ta reda på om de små aktiebolagen som vi undersöker anser att värdet av revisionen överstiger kostnaden som den medför samt om de tror att de kommer att behålla revisionen vid ett slopande.

Revision kan delas in i sex olika områden: intern-, extern-, statlig-, kommunal- och miljörevision samt statlig taxeringsrevision (FAR, 2006). I uppsatsen kommer vi endast att rikta in oss mot den externa revisionen i små aktiebolag. Vi ska avgränsa oss till företag med upp till 10 anställda och som har en årsomsättning på upp till 20 miljoner kronor per år.

Anledningen till att vi väljer de här gränserna är för att vara säkra på att de företag vi intervjuar kommer att beröras av slopandet av revisionsplikten då gränserna ännu inte är fastställda. Den geografiska avgränsningen begränsar vi till Karlstad, eftersom vi kan komma att bli yrkesverksamma där i framtiden samt att vi anser att den marknaden intressant.

1.4 Metod

Metod är ”läran om de instrument som kan användas för att samla in informationer”

(Halvorsen, 1992, s.13). Syftet med metod är att komma fram till hur det samlas in empiri till den undersökning som kommer att göras. Det viktiga är att undersökningen skapar det resultat som eftersträvas. Upplägget av undersökningen påverkar och ligger till grund för utfallet av analysen, det här kallas även för undersökningseffekten (Jacobsen, 2002).

Utgångspunkten för forskare och undersökare för att få tillgång till empiri, är att de behöver tränga sig in i och försöka förstå andra människors arbetsliv, situation och miljö. Beroende på vad vi vill få ut av undersökningen måste vi tränga oss in i olika områden. Frågan blir då vilken effekt intrånget ger. Här gäller det att få ett resultat som är baserat på korrekta mätningar och inte som en konsekvens av själva intrånget (Jacobsen, 2002).

För att kunna få en bild av verkligheten behöver undersökaren en kunskap för att välja rätt metod och tillvägagångssätt så att en så sanningsenlig bild som möjligt av verkligheten kan skapas. Det går här att komma fram till två olika resultat som baseras på antingen metodologiska förklaringar, metoden, eller substantiella förklaringar, verkligheten. Metoden delar in undersökningen i olika steg som måste genomföras för att komma fram till det resultat undersökarna är ute efter. Metoden ska även fungera som ett underlag och hjälpmedel så att det kan utformas och ställas kritiska frågor på varför valen gjorts på ett visst sätt och vad konsekvenserna kommer att bli av valen (Jacobsen, 2002).

Härefter kommer vi att ge en presentation av de metoder som vi kommer att använda oss av i uppsatsen.

1.4.1 Hermeneutik

Hermeneutik betyder tolkningslära (Thurén, 1991) och handlar om att tolka och förstå (Ödman, 2007). Inom hermeneutiken används alltså tolkningen som främsta forskningsmetod. Enligt läran finns ingen absolut sanning, forskaren försöker istället att tolka sina observationer och få fram resultat av tolkningarna vilket ger en egen sanning.

Tolkningarna bygger på uppfattningar om det som ska undersökas (Thurén, 1991).

Hermeneutiken kommer vi att använda oss av då vi tolkar svaren som vi får från intervjuerna med de utvalda respondenterna.

1.4.2 Induktiv och deduktiv ansats

Det finns två olika strategier för att få en bild av verkligheten; induktion och deduktion (Jacobsen, 2002). Induktion innebär att utifrån den empiriska informationen som har samlats in, dra allmänna och generella slutsatser (Thurén, 2002) och att utefter slutsatserna bygga teorin på empirin. Det finns inga förväntningar på verkligheten innan insamlingen av relevant information görs. Utifrån utgångspunkten att induktion är en öppen ansats formuleras sedan

teorin (Jacobsen, 2002). Vid ett induktivt resonemang kan utfallet aldrig bli hundraprocentigt säkert, då induktion bygger på empiriskt material som ofta är ofullständigt (Thurén, 2002).

Deduktion innebär att undersökaren redan innan insamlingen av empirin har gjort tidigare studier och har vissa förväntningar på verkligheten. Till skillnad från induktion byggs här empirin på tidigare teorier (Jacobsen, 2002).

Vi kommer att använda oss av induktion eftersom vi inte har gjort några tidigare studier och inte byggt upp några förväntningar. Då utgångspunkten är att induktion är en öppen ansats tycker vi att den passar oss bäst då vi kan bygga vår teori på empirin.

1.4.3 Kvalitativ och kvantitativ metod

Kvalitativa tekniker ger en mycket liten möjlighet till generalisering eftersom de grundas på ett stort antal variabler hos ett fåtal respondenter. Den ger däremot en bra flexibilitet eftersom frågorna vid intervjuerna inte behöver innefatta exakt samma struktur utan kan anpassas lite efter situationen och ger möjlighet till fördjupande frågor. Målet med kvalitativa tekniker är att försöka få en förståelse för helheten med hjälp av respondentens svar (Hollensen, 1995).

Tolkningen kommer också att ske i två led då respondenten först tolkar frågan och undersökarna sedan tolkar svaret (Jacobsen, 2002). Insamlingen och analysen av kvalitativ information grundas på att alla respondenternas svar kan jämföras. Alla respondenter ska alltså få samma frågor och undersökarens mål är att få samtliga respondenter att uppfatta frågorna på samma sätt. Vid kvalitativa undersökningar ska respondenten väljas ut med tanke på problemställningen (Hollensen, 1995).

Kvantitativa tekniker försöker däremot komma fram till något genom få variabler som säger något hos ett stort representativt urval av respondenter (Hollensen, 1995).

Vi kommer att använda oss av kvalitativa tekniker, genom intervjuer, som handlar om att försöka förstå helheten och grundar sig på ett fåtal respondenter men som ger mycket information som måste tolkas.

1.4.4 Fenomenografi

Fenomenografin är en kvalitativ metod som utvecklats vid Göteborgs universitet. Den riktar in sig på att förstå människors uppfattningar om ett visst fenomen. Går det inte få fram en objektiv sanning går det i alla fall få fram olika uppfattningar och förståelser om vad som skulle kunna vara en sorts sanning. Det är likheterna och skillnaderna i uppfattningarna som analysen går ut på att hitta (Larsson, 1986). Med en fenomenologisk inställning inser även undersökaren att resultatet påverkas enbart genom undersökarens närvaro. Med fenomenologiskt menas att det är av vikt att förstå fenomenet inifrån (Hollensen, 1995).

Det går inte att mäta värdet eller kostnaden på ett objektivt sätt. Vi kommer att använda oss av fenomenografin då all information vi får fram kommer från respondenternas uppfattningar om vad värde och kostnad innebär.

1.4.5 Kvalitativa intervjuer

Öppenhet är nyckelordet för den kvalitativa ansatsen och huvudsyftet är att få ut det unika hos varje respondent. Det finns dock alltid en risk i att svaren blir subjektiva då personer som svarar alltid har egna åsikter och värderingar som ligger till grund för svaren (Jacobsen, 2002).

Kvalitativa intervjuer kan delas in i fem huvudtyper; förklarande, fördjupande, fokuserade, djupintervjuer och målinriktade ämnesintervjuer. Den sistnämnda används när det är svårt att ställa frågorna i enkätform. Intervjuer passar bra för att svaren på de här frågorna skulle vara svåra att få in via en enkät (Grønmo, 1982 refererad i Darmer, 1995).

Vi kommer att använda oss av den målinriktade ämnesintervjun eftersom vi vill ha kunskap om ett visst förutbestämt ämne genom direkta frågeställningar.

Den kvalitativa intervjun kan ha tre olika struktureringsgrader; semi-strukturerade, ostrukturerade och strukturerade intervjuer. I den sistnämnda eftersträvas kunskap men respondenten ges möjligheten att själv formulera sina svar. Frågorna som ställs ska skapas utifrån den uppställda problemformuleringen. De ska alltså skapas utifrån vilka upplysningar som skulle vara nödvändiga för att få fram en analys. Frågorna ska även vara ett resultat av noga överväganden om vilka frågor som bäst skulle belysa problemformuleringen. (Darmer, 1995).

Vi kommer att använda oss av strukturerade intervjuer då vi har uppställda frågeställningar samt för att vi vill att våra respondenter ska få möjligheten att själva formulera sina svar.

1.4.6 Tillvägagångssätt

Inriktningen på uppsatsen är mot små aktiebolag och genom att söka i telefonkatalog samt Internet hittade vi cirka 20 intressanta företag som passade in på vår profil. Vid telefonkontakterna var det många som det inte gick att nå och bland de vi fick prata med så var det många som missuppfattade syftet med vår intervju. Många hade en skeptisk inställning då de trodde att vi skulle granska deras räkenskaper. Många hade inte heller kunskapen om vad en revision innebar utan förknippade det med en skatterevision.

Efter ytterligare efterforskningar hittade vi fler intressanta företag. När vi hade svårighet att få kontakt med företagen via telefon bestämde vi oss för att besöka företagen personligen och presentera oss och vår idé. Efter strategibytet hittade vi de sista av våra sex slutliga

respondenter. Respondenterna befinner sig i olika branscher med en årsomsättning som varierar från 1-16 miljoner kronor och anställda mellan 2-10 personer.

KARLSTADS U'IVERSITET

2. Referensram

I det här kapitlet vill vi ge en bild av vad revisionen handlar om. Vi kommer att behandla värdet och kostnaden med revision och vilka intressenter som berörs. Referensramen handlar om att ge läsaren en grund som ska öka förståelsen för empirin.

2.1 Aktiebolag

Ett aktiebolag kan delas in i två typer, privata och publika. Det som skiljer de två bolagstyperna åt är att ett publikt företag är noterat på börsen och ska ha ett aktiekapital på minst 500 000 kronor medan det privata företaget ska ha ett aktiekapital på minst 100 000 kronor. Ett företags aktiekapital är bundet vilket innebär att det bland annat inte får delas ut till ägarna och vill de öka aktiekapitalet kan det göras genom en fondemission eller en nyemission. Det är dock bara genom en nyemission som mer kapital tillförs i bolaget, det sker genom att fler aktier ges ut till försäljning. Fondemissionen är bara en bokföringsteknisk åtgärd som innebär att företaget flyttar pengar från till exempel reservfonden eller fritt eget kapital till det bundna egna kapitalet. Det görs bland annat för att företaget ska visa intressenterna att de tror på sig själva och kommer att satsa även i framtiden (SFS 2005:551).

Ett aktiebolag är en juridisk person vilket innebär att ägarna inte har något personligt betalningsansvar gentemot företaget. Det är styrelsen som svarar för aktiebolagets organisation och förvaltning och den måste bestå av minst en ledamot. Styrelsen utses på bolagsstämman. På bolagsstämman väljs även bolagets revisor, ett aktiebolag måste ha minst en kvalificerad revisor. Revisorn ska granska företagets årsredovisning och styrelsens förvaltning (SFS 2005:551).

Samtliga aktiebolag måste upprätta en årsredovisning enligt bestämmelserna i ÅRL (SFS 1995:1554). Den ska bestå av en resultaträkning, balansräkning, noter, förvaltningsberättelse och i större företag även en kassaflödesanalys (SFS 1995:1554).

2.2 Definitionen av ett mindre företag

Företag delas enligt den så kallade 50-25-50-regeln in i två kategorier, större och mindre (Bolagsverket, 2006). Den finns bland annat formulerad i BFL (SFS 1999:1078). Regeln säger att om ett företag uppfyller maximalt ett av följande krav så räknas det som ett mindre företag. Kraven är att:

• Medelantalet anställda överstigit (överstiger) 50 stycken för vart och ett av de två senaste åren.

• Den redovisade balansomslutningen för vart och ett av de två senaste åren har överstigit 25 miljoner kronor.

• Den redovisade omsättningen för vart och ett av de två senaste året har överstigit 50 miljoner kronor.

Gränsvärdena framgår i BFL (SFS 1999:1078).

2.3 Revision

Syftet med revision är att revisorn, enligt lag, de allmänna principerna och rekommendationerna, granskar, bedömer och uttalar sig om ett företags årsredovisning, löpande bokföring samt styrelsens och VD: s förvaltning (Moberg, 2003). Vid slutet av varje räkenskapsår ska revisorn även lämna en revisionsberättelse till bolagsstämman (SFS 2005:551). Revisionen ska utföras av revisorn med en oberoende ställning gentemot företaget. Med oberoende menas att revisorn ska lämna en revisionsberättelse med ett objektivt ställningstagande där det har tagits hänsyn till samtliga omständigheter av väsentlig betydelse. Oberoendet är även till för att lättare säkerställa revisionens kvalitet och för att företagets intressenters tilltro till företagets ekonomiska situation ska bibehållas (Moberg, 2003). Det är revisorslagen (SFS 2001:883) som reglerar oberoendet, lagen benämner dock oberoendet som opartiskhet och självständighet (FAR, 2006).

Det är även viktigt att se till den ansvarsavgränsning som finns mellan företagsledningen och revisorn. Företagsledningen ansvarar för att årsredovisningen upprättas enligt lag och god redovisningssed. Revisorns uppgift är sedan att granska redovisningen för att kunna se om företagsledningen fullgjort sina plikter (Moberg, 2003). För att tydliggöra ansvarsavgränsningen så formuleras den som: ”Revisionen av årsredovisningen befriar på intet sätt företagets ledning från dess ansvar” (FAR, 2004, s.611).

2.3.1 Relation och analysmodellen

För att det ska fungera mellan revisorn och klienten är det av vikt att det har skapats en bra och långsiktig relation mellan dem, då det är viktigt att all väsentlig information ska komma fram som är av betydelse för revisionen (FAR, 2003). Klienten kan antingen vara positivt eller negativt engagerad i en kundrelation. Är klienten positiv så är det troligt att relationen fortsätter. Om klienten däremot är negativt engagerad är det troligt att relationen vill avslutas.

Emellertid är det här kanske inte alltid möjligt, eftersom ett kontrakt, brist på tid eller bristande engagemang, kan göra det svårt att bryta relationen och söka efter en ny revisor (Edvardsson & Echeverri, 2002).

Det är tunn linje mellan att ha en bra relation och att vara opartisk och analysmodellen belyser de hot som påverkar opartiskheten (Moberg, 2003). Föreskrifter säger att revisorn ska

granska ett företag med opartiskhet och självständighet (SFS 2001:883). En revisor ska förutom det vara objektiv när ställningstagandet utförs. Innan revisorn åtar sig ett uppdrag ska en analys göras huruvida det finns omständigheter som kan påverka förtroendet (Moberg, 2003). Om det föreligger sådana omständigheter som kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet ska revisorn avstå eller avsäga sig revisionsuppdraget.

Lagens grundregler för att revisorn ska avstå ett uppdrag är (FAR, 2006):

Egenintressehotet: Om revisorn eller någon annan i revisionsgruppen har ett direkt eller indirekt eget ekonomiskt intresse i klientföretaget (FAR, 2006).

Självgranskningshotet: Om revisorn behöver granska sitt eget arbete och ta ställning till en fristående rådgivning som tidigare har lämnats till klienten under granskningsuppdraget (FAR, 2006).

Partsställningshotet: Om revisorn tar ställning för eller emot klientföretaget i någon ekonomisk eller rättslig fråga som har stor betydelse gentemot uppdraget (FAR, 2006).

Vänskaps- och förtroendehotet: Om revisorn har nära personliga kopplingar till någon i klientföretaget som kan påverka opartiskheten (FAR, 2006).

Skrämselhotet: Om revisorns beslutsfattande påverkas av en dominerande personlighet i klientföretaget eller genom påtryckningar utifrån (FAR, 2006).

2.3.2 God revisorssed och god revisionssed

Alla aktiebolag måste idag ha ett reviderat årsbokslut som utförts av en auktoriserad eller godkänd revisor som har den erfarenhet och insikt som fordras av uppdraget (ABL, SFS 2005:551). Revisionen ska utföras enligt god revisorssed och god revisionssed, med en professionell skeptisk inställning (FAR, 2006).

God revisionssed betyder att ett företag revideras efter kunskap, erfarenhet och professionellt omdöme (FAR, 2006). Den bygger på att den ska följa de standards som finns för revision i Sverige. RS är ett regelverk som baseras på ISA som revisionsorganet IFAC ger ut (FAR, 2003). God revisionssed utvecklas inte av lagstiftarna utan det är RN, en tillsynsmyndighet för Sveriges godkända och auktoriserade revisorer, som har hand om det (FAR SRS, 2008).

God sed tar upp att revisorn löpande ska följa företaget under året för att kunna se vad som händer, det för att kunna göra egna analyser av utvecklingen (FAR, 2006).

God revisorssed är revisorns yrkesetiska regler som de ska arbeta efter (FAR, 2006).

Reglerna är till för att skapa det värdet och förtroendet som det innebär att vara en oberoende revisor (Cassel, 1996). De yrkesetiska reglerna vägleds av FAR:s och RN: s regler (FAR, 2006).

Revision handlar om så mycket mer än att granska ett företags redovisning efter vad god revisorssed och revisionssed. Revisionen behöver även ta hänsyn till de juridiska aspekterna

som regleras i skattelagstiftningen. Inom det juridiska området kommer ständigt nya lagar och rekommendationer, vilket innebär att revisorn uppgift även blir att hålla sig uppdaterad inom det området om vad som händer (FAR, 2003).

2.3.3 Intressentmodellen

Företagets ägare är inte de enda intressenter som revisionen berör. Andra intressenter som berörs av revision på ett direkt eller indirekt sätt är kreditgivare, leverantörer, anställda, kunder samt stat & kommun. Om revisionsplikten inte skulle finnas, som i dagens läge, skulle olika intressenter behöva göra egna kontroller i företagen för att skapa tillit till deras ekonomiska situation (FAR, 2006).

Målet med intressentmodellen är att företag ska nå jämvikt, det vill säga få ett stabilt förhållande till sin omgivning. Varje företag har ett antal intressenter, gemensamt för intressenterna är att det finns ett beroendeförhållande till företaget (Ax, Johansson, Kullvén, 2005).

För att få balans gäller det att de bidrag som företaget får ska som lägst matcha, men helst överstiga, de belöningar som de lämnar ut, för att intressenterna ska vilja tillhöra intressentgruppen. Det är inte möjligt för ett företag att tillgodose samtliga intressenter samtidigt eftersom det inte skulle vara lönsamt. Detta gör att företaget måste satsa på ett långsiktigt plussummespel vilket betyder att olika intressenter ska tillfredsställas vid olika tidpunkter (Ax et al. 2005).

Leverantörer

Kreditgivare

Stat & Kommun

Anställda

Ägarna Kunder

Styrelse & VD

Revision i små AB

Figur 1: Intressentmodellen, FAR, 2006

Ägarna går in med en kapitalsatsning och vill då ha belöning i form av utdelning och avkastning på det satsade kapitalet (Ax et al. 2005). I små aktiebolag är ägare och VD oftast samma person och har därför en bra översikt av förvaltningen och vad som sker i företaget.

De är därför inte lika beroende av de uppgifter revisionen bidrar med som större företag är (FAR, 2006).

Styrelse & VD arbetar inom organisationen och får som motprestation lön, status och makt (Ax et al. 2005). De har nytta av revisionen när de ska få hjälp och råd i ekonomiska frågor och kan grunda sina beslut efter en objektiv granskning av redovisningen (FAR, 2006).

Anställda ser till att verksamheten fungerar och vill då känna trygghet, påverka beslut och få lön (Ax et al. 2005). Om de ser att företaget har en bra ekonomi är de säkrare på att de har jobb även i framtiden (FAR, 2006).

Stat & kommun måste kunna lita på att företagets redovisning är korrekt, då den ligger till grund för deklarationen. Kommunen är angelägen om att de arbetstillfällen som företaget skapat även kommer att finnas kvar i framtiden (FAR, 2006). De kan bidra med infrastruktur och utbildningar för att främja företagets fortlevnad som motprestation till att de tar ut skatter (Ax et al. 2005).

Kreditgivare bidrar med kapital och tar betalt genom att ta ut ränta på kapitalet (Ax et al.

2005). Bankerna måste se att företaget kan betala tillbaka skulderna och ett reviderat årsbokslut ger då en säkerhet (FAR, 2006).

Leverantörer måste ha en säkerhet för att kunna ge de korta krediterna, den här säkerheten får de från det reviderade bokslutet. Är det värt att satsa på ett framtida samarbete? (FAR, 2006).

Kunder erhåller varor och tjänster och betalar för dessa (Ax et al. 2005). Kunderna vill vara säkra på att företaget kan uppfylla sina löften när det gäller till exempel garanti på varorna (FAR, 2006).

2.3.4 Revisionens mål

”Målet för en revision är att revisorn ska lämna en revisionsberättelse i vilken han eller hon uttalar sig med hög men inte absolut säkerhet” (FAR, 2006, s. 23). Ur företagets intressenters synvinkel är revisionsberättelsen tillsammans med årsredovisningen beslutsunderlag för att fortsätta att investera i företaget. Ur företagets synvinkel ger revisionen en ökad tillit och trovärdighet till företaget, utåt gentemot intressenterna, när det gäller den ekonomiska situationen och styrelse & VD:s fullgörelse av sina förvaltningsuppdrag (FAR, 2006).

2.4 Revisionsuppdraget

Revisionsuppdragets upplägg ser annorlunda ut beroende på storleken på klientföretaget.

Handlar det om revisionsuppdrag i mindre utsträckning som i små företag, är det ofta bara den valda revisorn som granskar. Revisorn kan även fungera som granskningsledare och delegerar vissa arbetsuppgifter på revisionsmedarbetaren, men det är beroende av vad det är för företag.

Handlar det däremot om större företag kan revision ske individuellt eller som ett arbetsteam beroende på revisionsuppdragets storlek. Revisionsbyråer organiserar sina revisionsuppdrag på olika sätt, men teamen som byråerna skickar ut till företag som klassas medelstora och stora är oftast indelade i samma funktioner (FAR, 2006). Teamet består av:

• Den person som väljs till uppdragsansvarig revisor av årsstämman, är en godkänd eller auktoriserad revisor från den anlitade revisionsbyrån (SFS 2005:551).

Uppdragsansvarige är den som planerar och organiserar upplägget av informationsinsamlingen och drar slutsatser av den. Ansvarige tar även fram den generella revisionsplanen och deltar själv i det kvalificerade granskningsarbetet samt drar sina slutsatser av granskningsresultatet. Även den övergripande formella kontakten med klientföretagets styrelse och företagsledning ingår i arbetsuppgifterna och vid slutrevision bedömer den uppdragsansvarige styrelsens och VD:s förvaltning.

Till sist är det uppdragsansvariga som bestämmer hur revisionsberättelsen ska se ut och undertecknar den (FAR, 2006).

För att kunna bli utsedd till uppdragsansvarig måste RN:s krav först vara uppfyllda för godkänd– och auktoriserad revisor. Revisorsexamen för godkänd revisor eller högre revisorsexamen för auktoriserad revisor ska vara avlagda och dessutom måste de kunskaper och erfarenhet som krävs för uppdraget finnas hos den uppdragsansvarige (RN, 2008).

• Granskningsledaren sköter den löpande kontakten med klienten och leder det löpande arbetet som utförs av revisionsmedarbetarna. Ledaren ger även förslag till en generell revisionsplan och till ett granskningsprogram. Granskningsledaren deltar även i granskningsarbetet men sammanfattar främst det väsentliga i medarbetarnas arbete och rapporterar löpande till uppdragsansvariga (FAR, 2006).

För att bli granskningsledare krävs den teoretiska och praktiska utbildningen (RN, 2008).

• Revisionsmedarbetaren, även kallad revisorsassistent, utför den grundliga granskningen. Det sker efter granskningsprogrammet som har tagits fram av granskningsledaren och slutligen fastställts av uppdragsgivaren. Assistenten rapporterar sedan löpande sitt arbete till granskningsledaren (FAR, 2006).

Här kräver oftast revisionsbyrån att personen uppfyller RN: s teoretiska krav för godkänd- och auktoriserad revisor för att bli anställd som revisionsmedarbetare (RN, 2008).

2.5 Revisionsprocessen

En revisors arbete kan beskrivas genom revisionsprocessen. Arbetet utförs under hela räkenskapsåret och består av tre olika steg. Under pågående arbete kan det ibland vara svårt att skilja på processens tre steg. De steg som revisionsprocessen delas in i är:

2.5.1 Planeringen

Revisionsuppdragen är nästan alltid begränsade när det gäller resurser som tid och pengar, därför är planeringen en viktig del av revisionen. Innan revisionen ens påbörjats har åtskilliga timmar lagts ner på att ta reda på fakta om företaget. För att effektivisera arbetet avgör revisorn vad som ska granskas och hur granskningen ska gå till (FAR, 2006). Revisorn kan omöjligen granska varje enskild transaktion vilket innebär att ett urval måste göras (Cassel, 1996). Revisorn brukar rikta in sig på betydande och extraordinära poster i redovisningen, för om de innehåller fel kan bilden av företaget bli missvisande. Ytterligare att ta hänsyn till är den väsentlighet och risk som avgör vad arbetet ska rikta in sig mot och hur omfattande arbetet kommer att bli. Utförs en analys av riskerna innan granskningen påbörjas så ökar chanserna till att hitta väsentliga fel och eventuella svagheter i företagets interna kontroll (FAR, 2006).

Det föreligger alltid en risk att felaktiga uttalanden görs av revisorn i revisionsberättelsen och den risken kallas revisionsrisken, här hänvisad till som R_R (FAR, 2006). Revisionsrisken består av tre risktyper och sambandet kan beskrivas genom:

R

I

K

U

Inneboende risk (IR): Det är den risken som uppkommer på grund av att det finns svagheter i företagets verksamhet så att fel och brister uppstår i redovisningen eller förvaltningen. Att

Figur 2: Revisionsprocessen

Planera Granska Rapportera

det finns en inneboende risk kan bero på att ett företag har svårt att göra korrekta värderingar av tillgångar och skulder (FAR, 2006).

Kontrollrisk (KR): Det är den risken som finns att företagets egna system för intern kontroll inte upptäcker och neutraliserar felet. Brister i det egna systemet kan bland annat vara att företagsledningen inte besitter den kompetens som krävs eller att attesteringar av fakturor inte fungerar på ett korrekt sätt. Inget företag kan ha ett hundraprocentigt säkert system för intern kontroll (FAR, 2006).

Upptäcktsrisk (UR): Det är helt enkelt den risk som föreligger att revisionen inte upptäcker väsentliga fel. Upptäcktsrisken är direkt beroende av hur omfattande granskningen är och vad revisorn väljer att rikta in sig på (FAR, 2006).

2.5.2 Granskningen

Syftet med att utföra granskningen av företaget är för att ta del av den löpande redovisningen och period- och årsbokslut. Det bidrar till att få en rättvisande bild av företaget och ger även ett underlag för revisorns ställningstagande i revisionsberättelsen. Beroende på hur stor risk det är för revisorn att hitta väsentliga fel och vilken kvalitet den interna kontrollen i företaget är, så planeras och organiseras ett revisionsuppdrag på olika sätt. Alla uppgifter som revisorn tar del av ska dokumenteras på ett överskådligt sätt (FAR, 2006).

Revisorn granskar även förvaltningsberättelsen i företaget. Det görs för att revisorn ska skaffa revisionsbevis om hur styrelse & VD har skött förvaltningen. Visar det sig att styrelseledamoten eller VD har skött förvaltningen felaktigt eller gjort sig skyldig till försummelse, kan det leda till ersättningsskyldighet gentemot bolaget (FAR, 2006).

När en granskning ska utföras så har den valda revisorn två granskningsmetoder att välja mellan, granskning av kontroller eller substansgranskning. Vilken granskningsmetod revisorn väljer för att nå fram till målet för granskningen, på det mest effektiva sättet, beror på hur hög kvaliteten är på den interna kontrollen i klientföretaget. Mest frekvent är en kombination av de två tillvägagångssätten (FAR, 2006).

Använder sig revisorn av granskning av kontroller görs en preliminär bedömning utifrån vetskapen om företagets interna kontroll. Den preliminära bilden revisorn har skapat sig av den interna kontrollen är inte tillräcklig för att använda som underlag för granskningen av årsredovisningen. Revisorn måste verifiera att de interna kontrollerna fungerar enligt syftet med kontrollerna. Det sker genom att iakttagelser görs av hur företagets personal utför sina kontroller, rutiner och så studeras deras rapporter och dokumentationer. För att kunna verifiera hänvisade rapporter och dokumentationer utför revisorn intervjuer med personalen.

Alla verifikationer som revisorn har gått igenom under granskningen av de interna kontrollerna måste dokumenteras (FAR, 2006).

Vid en substansgranskning granskar revisorn företagets resultat- och balansräkning, verifikationer och årsbokslut. Substansgranskning kan gå till så att revisorn går igenom

enskilda transaktioner med eller utan utomstående, vilket betyder att revisorn kan stämma av en kostnadspost mot ett kvitto eller stämma av fodringar eller skulder mot uppgifter hämtade direkt från kunder eller leverantörer. Inventering av lagret kan även det vara ett tillvägagångssätt. Substansgranskning kan också handla om en analytisk granskning, vilket innebär att en analys av trender och jämförelse med nyckeltal utförs. Revisorns val av poster i substansgranskningen kan grunda sig på systematiska eller slumpmässiga urval (FAR, 2006).

2.5.3 Rapporteringen

Målet med revisionen är att lämna en revisionsberättelse (FAR, 2006). Det är en av de många rapporter som revisorn lämnar till beslutsfattarna i företaget under ett år, dock är det den enda offentliga rapporten. Genom att med tillämpning av professionella revisionsmetoder skaffar sig revisorn en tillräckligt stark grund för sina uttalanden (Cassel, 1996).

Revisionsberättelsen behandlar, genom att tillstyrka eller avstyrka, fyra huvudsakliga områden, nämligen om årsredovisningen upprättats enligt ÅRL (SFS 1995:1554), om resultat- och balansräkningen fastställs, hur vinsten ska disponeras och om VD och styrelse ska beviljas ansvarsfrihet (FAR, 2006).

Har revisorn inga anmärkningar ska revisionsberättelsen utformas enligt standard- utformningen i RS 709, en så kallad ren revisionsberättelse. En oren revisionsberättelse innebär att revisorn har anmärkningar som inte är av oväsentlig betydelse. Anmärkningarna måste framgå tydligt i dokumentet, till exempel genom kursivering eller understrykning. Om felen inte är tillräckligt allvarliga eller om de rör företagshemligheter eller liknande kan revisorn rapportera dem till VD och styrelse genom erinringar. De ska vara skriftliga och måste behandlas av styrelsen inom fyra veckor (FAR, 2006).

2.6 Värde och kostnad med revision

Utgångspunkten i uppsatsen är försöka få reda på vad företagen tycker revisionen är värd i förhållande till kostnaden som den medför.

2.6.1 Värdet med revision i små aktiebolag

Företag anser att värdet av en tjänst är att sträva efter att få ut en så stor nytta av tjänsten som möjligt (Söderström, 2008).

Enligt Andersson (2005) är värdet med revision när de samlade positiva effekterna av revision är högre än kostnaderna för den. Andersson anser vidare att vikten av revision är viktig i små aktiebolag. Små aktiebolag har nytta av revision i den mån det handlar om råd och vägledning, men inte av just revisionsplikten (Norberg & Thorell, 2005). Revisionen har som funktion att kontrollera och säkerställa att redovisningen är korrekt, tillförlitlig och följer

de lagar och rekommendationer som är uppsatta. Kostnaderna är svåra att uppskatta men att identifiera värdet med revision är ännu mer avancerat (Andersson, 2005).

Revision påverkar företag och alla dess intressenter positivt på något sätt. Revision bidrar till att konkurrens ökar mellan företagen och det anses som en av de positiva effekterna. Mindre företag som väljer att ha kvar revisionen även efter att revisionsplikten har slopats, kommer att ha en konkurrensfördel gentemot mindre företag som väljer bort tjänsten (Andersson, 2005). Inga-Lisa Axenborg (2005) är auktoriserad revisor och har 35 års erfarenhet inom yrket. Axenborg hävdar att revisionen, i små aktiebolag som en del av näringslivet, tillför utöver ökad konkurrens även bättre struktur att följa lagar och rekommendationer och höjd redovisningsstandard. Ett väsentligt värde med revision för mindre företag gentemot kreditgivare är att företagets kreditvärdighet ökar (Wennberg, 2004). Wennberg menar vidare att ett reviderat årsbokslut ökar trovärdigheten för företaget och det minskar de risker som kreditgivaren utsätts för.

2.6.2 Kostnaden för revision i små aktiebolag

Revisionskostnaden är en kostnad som kan vara betydande för små aktiebolag. Kostnaden för revisionen ska vara skäligt med tanke på vad som krävs av revisorn och klienten har alltid rätt till en ungefärlig prisuppgift. Revisorn måste, efter en rekommendation från EU- kommissionen, kunna visa på att arvodet som tas ut är rimligt och att det inte äventyrar revisorns självständighet (SOU 2008:32).

Arvodet regleras i FAR:s yrkesetiska regler och det ska baseras på en löpande räkning som utgår från den tid som arbetet kräver och får inte tas ut i form av provision. Företag kan däremot ge en förfrågan om en offert och en sådan får då lämnas men måste innehålla en klausul som medger ett högre pris om förutsättningarna skulle ändras. Det skulle kunna motiveras genom att en revisor inte ska kunna göra en sämre revision bara för att pengarna har tagit slut (FAR, 1994).

Det framkommer en uppskattning av revisionsarvoden i SOU 2008:32 att ett företag med upp till 3 miljoner kronor i årsomsättning och högst 3 anställda har en revisionskostnad på upp till 15 000 kronor. I företag med en årsomsättning på 3-10 miljoner kronor och högst 10 anställda uppskattas arvodet till 30 000 kr och för företag med en årsomsättning på 10-50 miljoner kronor och högst 50 anställda till 50 000 kronor. Men företagens kostnad för revision är större än bara revisorns arvode då de bland annat måste ta fram materialet som krävs och boka in möten (SOU 2008:32).

2.7 Revisionspliktens historia

I slutet av 1800-talet infördes de första reglerna om revision i form av 1895 års aktiebolagslag. Den innebar att alla aktiebolag skulle välja ut en person som skulle se över företagets räkenskaper och styrelsens förvaltning. Det fanns däremot inga krav på den personens kompetens. Reglerna har utvecklats genom åren och ungefär 90 år, närmare bestämt 1988, efter de första reglerna trädde i kraft så infördes revisionsplikt för samtliga aktiebolag (SOU 2008:32). Revisionsplikten infördes som en åtgärd för att förebygga ekonomisk brottslighet efter ett förslag från Brå. Det främsta hindret ansågs då ha varit tillgången av kvalificerade revisorer (Brå PM 1978:2 refererad i Norberg & Thorell, 2005).

Idag ska samtliga aktiebolag ha en revisor oavsett om bolaget är aktivt eller inte. Det innebär att över 300 000 aktiebolag idag är skyldiga till att ha en revisor. En uppskattning som framkommit i undersökningen är att ungefär 4 procent av samtliga aktiebolag idag skulle vara skyldiga att även i framtiden ha en godkänd eller auktoriserad revisor (SOU 2008:32).

2.8 Slopad revisionsplikt

I flera år har debatten pågått om revisionsplikten ska slopas, och i september 2006 beslutade regeringen att tillkalla en utredning med uppdrag att se över hur revisionsplikten ska slopas för små företag (SOU 2008:32). I april 2008 kom det senaste delbetänkandet från utredaren, före detta justitierådet Bo Svensson. Svensson föreslår att revisionsplikten slopas för 96 procent av aktiebolagen och det ska ske den 1 juli 2010. Näringslivet ville att det skulle ske redan 2009 men Skatteverket trodde att det behövdes mer tid för förändringen (Precht, 2008).

Slutbetänkandet ska enligt direktiven lämnas i september 2008. I EG:s fjärde bolagsdirektiv finns föreskrifter som säger att mindre och onoterade företag skulle kunna undantas från revisionsplikten och det är den här regeln som Sverige nu ska utnyttja (SOU 2008:32).

De företag som fortfarande skulle var tvungna att ha revisor är noterade bolag, finansbolag och de bolag som uppfyller minst två av dessa krav: nettoomsättning över 83 miljoner kronor, balansomslutning över 41.5 miljoner kronor och fler än 50 anställda. Resten av aktiebolagen skulle bli av med tvånget att ha en kvalificerad revisor. Gränserna är EU- direktivets maxvärden som bland annat används i Storbritannien och Tyskland. De här länderna har redan slopat revisionsplikten. Gränserna är ifrågasatta av bland andra FAR SRS’, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten som alla istället förespråkar gränser på 3 miljoner kronor, 1,5 miljoner kronor och 3 anställda (Precht, 2008).

Utredningen föreslår även att förvaltningsrevisionen ska försvinna för samtliga aktiebolag.

Det innebär att revisorn inte längre ska granska VD:s och styrelsens förvaltning av bolaget och inte behöva uttala sig om beviljandet av ansvarsfrihet för dem. De ska heller inte granska om företaget fullgjort sin skyldighet att betala skatt (SOU 2008:32).

2.9 För- och nackdelar vid ett slopande

Eftersom ingen vet exakt vad som kommer att ske vid ett slopande är det väldigt svårt att säga vad som kommer vara fördelar och nackdelar vid ett genomförande. Därför blir uttalanden om sådana förhållandevis subjektiva uppfattningar och åsikter, det är svårt att hålla sig till fakta om sådana inte finns. Den främsta fördelen sägs vara den att revisionskostnaden skulle vara frivillig och främsta nackdelen är att det skulle leda till ökat fusk. Två framträdande personer i det här sammanhanget är utredaren Bo Svensson och FAR SRS’ generalsekreterare Dan Brännström. Svensson har i sin utredning övervägande fördelar till slopandet medan Brännström är emot ett så drastiskt slopande som ligger som förslag (Precht, 2008).

2.9.1 Synpunkter från utredningen (SOU 2008:32)

Företagen får själva välja om de ska ha revision eller inte och vilka typer av revisionstjänster de skulle köpa. Det här skulle leda till ett större utbud av tjänster och lägre priser som följd.

Det skulle ge de svenska företagen bättre förutsättningar att möta den hårdnade konkurrensen från till exempel utländska företag (SOU 2008:32).

De 70 000 icke aktiva aktiebolagen som finns i Sverige skulle inte behöva bli reviderade, revisionen ses inte helt oväntat som en onödig kostnad då det inte har hänt något i företaget (SOU 2008:32).

Revisorerna skulle inte behöva sitta på två stolar, som granskare och rådgivare. De kan fokusera på rådgivningen och ge företagen mervärde, säger Steve Ribbenstam (2008), före detta VD på Ernst & Young.

På andra håll råder det dock inte lika positiva tongångar. Enligt Dan Brännström (2008) så missar svenska företag den konkurrensfördelen det innebär att vara ett av de få länder som fortfarande har revisionsplikt. Brännström menar vidare att Sverige förlorar det goda förtroendet som byggs upp av insynen och den kvaliteten i företagens redovisning i och med revisionsplikten. Små aktiebolag som väljer bort sin revisor skulle förlora mervärden av synpunkter och rådgivning, det här enligt en undersökning gjord av FAR SRS (Brännström, 2008) .

Skatteverket skriver att det oundvikligen kommer leda till en ökning av såväl medvetna som omedvetna fel i företagens redovisningar och därmed också i deras deklarationer (Precht, 2008).

En studie som Econ Pöyry (2008) har utfört visar på att vinsten för småföretagen kommer att bli begränsade och kostnaderna för samhället och andra intressenter kommer att öka i form av ökade skattekontroller, höjda transaktionskostnader inom näringslivet samt kreditsvårigheter från bankerna.

KARLSTADS U'IVERSITET

3. Empiri

I det här kapitlet ska vi redogöra och presentera det material som framkommit genom våra intervjuer med små aktiebolag i Karlstad. Svaren från intervjuerna kommer att sammanfattas grundligt med utgångspunkt från de frågor som ställdes till respondenterna. Intervjuerna har utförts under uppsatsens gång och ligger till grund för empirin.

3.1 Presentation av respondenterna

Vi har intervjuat sex små aktiebolag i Karlstad angående deras åsikter om värdet av revisionen. Företagen valdes ut efter hur många anställda de har, årsomsättningens storlek och vilken bransch de tillhör. Revisionskostnaden väljer vi att ta med i presentationen då vi anser att det är relevant i sammanhanget. Här följer en kort presentation av våra respondenter där vi har valt att inte skriva ut företagsnamnen för att respondenterna ska kunna vara anonyma.

Företag A

Är ett serviceföretag med 2 anställda och en årsomsättning på 1 miljon kronor. Deras revisionskostnad uppgår till 10 000 kronor.

Företag B

Är en företagsmäklare med 2 anställda och en årsomsättning på 2 miljoner kronor. Deras revisionskostnad uppgår till 6000 kronor.

Företag C

Är en frisör med 3 anställda och en årsomsättning på 1 miljon kronor. Deras revisionskostnad uppgår till 10 000 kronor.

Företag D

Är en kontorsgrossist med 8 anställda och en årsomsättning på 11 miljoner kronor. Deras revisionskostnad uppgår till 50 000 kronor.

Företag E

Är en arkitektbyrå med 9 anställda och en årsomsättning på 8 miljoner kronor. Deras revisionskostand uppgår till 40 000 kronor.

Företag F

Är en livsmedelsgrossist med 10 anställda och en årsomsättning på 15 miljoner kronor. Deras revisionskostnad uppgår till 25 000 kronor.

3.2 Sammanställning av intervjuer

Får ni extern hjälp med er löpande redovisning?

En övervägande del av respondenterna använde sig inte av någon extern hjälp med den löpande redovisningen. Företag A och B tog hand om bokföring och årsbokslut själva medan företag C och F endast tog hand om bokföringen själv, men fick i större utsträckning stöd och rådgivning i form av en extern redovisningskonsult. Resterande respondenter anlitade en redovisningskonsult som ordnade all löpande redovisning.

Vad gör revisorn för ert bolag?

Ett gemensamt svar var att revisorn granskar företagets räkenskaper och årsbokslut för att kontrollera att eventuella fel som gjorts under året korrigeras. En övervägande del av respondenterna fick någon form av rådgivning och några fick även förslag på vinstdisposition. Endast Företag D har en årligt återkommande inventering, där revisorn medverkar, medan Företag C hade sin första inventering i närvaro av sin revisor förra året efter att varit verksam i 25 år.

Är ni nöjda med revisorns insats?

Hälften av respondenterna var direkt nöjda med revisorn insats. Anledningen till att de kände sig nöjda var för att det utvecklats en bra relation genom åren och att revisorn var den bästa att diskutera ekonomiska frågor med. En annan orsak var att efter utförd granskning så fördelades ansvaret mellan företagare och revisor. Företag F sa; ”man tror ju och förlitar sig på detta så att om det skulle bli något så är det bara att hänvisa till honom”. Resterande respondenter var mer tveksamma och Företag B inledde sitt svar med; ”nöjd blir man aldrig”.

Vad innebär revision för er?

Det framkom att begreppet revision fick tydliggöras för att en del respondenter skulle förstå avsikten med frågan. Efter att vi klargjort det framkom att revision innebar granskning för samtliga respondenter. Företag B ansåg att en utomstående granskning var bra i ett förebyggande syfte så att de kunde undvika onödiga framtida kostnader i form av till exempel skattetillägg.

Hur mycket kontakt har ni med er revisor?

Samtliga respondenter hade i normalfall kontakt med sin revisor en eller två gånger per år, i samband med årsbokslutet. Företag D hade även kontakt med sin revisor i samband med inventeringen. Till sist varierade även kontakten med revisorn för samtliga respondenter beroende på om det inträffat stora eller ovanliga händelser under året.

Vilken betydelse hade priset vid valet av revisor?

Hälften av respondenterna svarade att priset hade en betydande roll av valet av revisor, dock tyckte Företag B att en annan väsentlig faktor var kompetens och personkemi. Företag C valde att byta revisor då revisionsbyrån skulle bli uppköpt, vilket skulle leda till en markant prisökning. Andra häften la inte lika stor vikt vid priset utan ansåg att kontinuitet, förtroende och en bra och långsiktig relation hade en mer betydande roll. Två av respondenterna hade haft kvar samma revisor som tidigare ägare. Företag E ansåg att besväret att byta revisor överstiger vinsten med att göra det.

Hur uppfattar ni revisorns närvaro?

Alla respondenter såg revisorn som en tillgång för företaget. En respondent, i det här fallet Företag E, ansåg att revisorn var en partner att diskutera med och få skattetekniska råd av istället för att se på revisorn som ”myndighetens förlängda arm”.

Vad vill ni att revisorn ska göra för ert bolag?

Utmärkande för svaren var att hälften av respondenterna ville se mer aktivitet och få fler idéer från revisorn som rörde det egna företaget. Med aktivitet och idéer menas att revisorn kommer med uppdateringar angående nya bestämmelser, förslag gällande framtida beslut och framtida planering. Företag A hade inga direkta önskemål samtidigt som Företag C som svar på frågan sa att de skulle klara sig helt utan revisor.

Har ni någon gång varit missnöjda med revisorns insats? Fick det någon effekt?

På frågan om respondenterna var missnöjda så svarade Företag A att de hade bytt revisor eftersom det inte gick att förhandla om priset med revisorn. I övrigt var det inte någon respondent som varit genuint missnöjd med sin revisors insats, som Företag B uttryckte det;

”känner jag att jag inte är riktigt nöjd sådär då säger jag det”. Företag E förmodade att relationen till revisorn kunde hamna i ett annat läge om det började gå dåligt för företaget då det kanske är revisorn som måste komma med ”de krassa beskeden”.

Gör revisorn något mer i företaget utöver granskningen?

Nej. Det var det raka svar vi fick från hälften av våra respondenter. Däremot bland Företag A och B, som inte använde sig av en redovisningskonsult, så användes revisorns kompetens i större utsträckning, som bland annat rådgivare och bollplank. Den årligt återkommande inventeringen var det som Företag D framhöll att revisorn utförde utöver granskningen av årsbokslutet.

Anser ni att ni får vad ni betalar för?

Här svarade en övervägande del av respondenterna att de fick vad de betalade för. En anledning som kom fram var säkerheten som revisionen innebär, ett kvitto på att allt har utförts på ett korrekt sätt. Företag E tyckte även att tryggheten i relationen var värd att betala

för, men säger samtidigt att; ”det är lite otydligt hur de kommer fram till vad deras revision kommer att kosta, får aldrig någon redovisning utan det är en slags klumpsumma och den känns som att den har de bara nog höftat till efter vad de tycker att vi kan betala”. De tillägger att en prishöjning skulle kunna leda till att de skulle se sig om efter en annan revisor.

Företag C, som inte tyckte att de fick vad de betalade för, ansåg att de skulle klara sig enbart med en konsult och hävdade att kostnaden för revisorn var onödig för dem.

Finns det kunskap i företaget att kunna klara sig utan en revisor?

Alla respondenter förutom Företag F hävdade att de skulle klara sig utan revisor. Dock var det gemensamt för samtliga respondenter att alla ville behålla någon form av rådgivning, men det behövde inte nödvändigtvis vara genom en revisor. Beroende på hur omfattande kunskapen var så valde de med mer kunskap inom området att ta hjälp av en revisor medan de övriga valde en redovisningskonsult. De som ansåg sig ha mycket kunskap var Företag A och B där Företag A tidigare hade drivit företag och har mycket erfarenhet inom ekonomi och Företag B hade tidigare drivit redovisningsbyrå. Huvudargumentet för att behålla ett ytterligare led var att det ger en högre säkerhet och att de på så sätt kunde dela på ansvaret med revisorn.

Företag F hade mest kontakt med sin konsult men sa uttryckligen att de inte skulle klara sig utan sin revisor just nu.

Vill ni att revisionsplikten ska slopas?

När frågan ställdes om revisionsplikten borde slopas, tyckte hälften av respondenterna att den borde det. Företag F framförde argumentet att det bör vara upp till varje företag om de vill ha revisionen. Företag B motiverade ett slopande av revisionsplikten med att säga; ”sen finns det ju bolag som är vilande som inte är i princip någon verksamhet i, men de måste ju ändå ha revision och det är klart att det är ju nästan lite bortkastade pengar”.

Den enda respondenten som helt motsatte sig ett slopande av revisionsplikten var Företag E.

De tyckte att alla företag borde genomgå auktoriserad revision, annars skulle det kanske leda till ett osäkert näringsliv. De två övriga respondenterna var antingen tveksamma eller hade ingen åsikt i frågan.

Kommer ni att behålla revisorn om revisionsplikten slopas?

Majoriteten av respondenterna svarade ja på frågan om de kommer att behålla revisorn vid ett eventuellt slopande. Ett argument som Företag A framförde var att revisionen innebär en kvalitetsstämpel. Företag E uttryckte även att revisionen ger en konkurrensfördel, trygghet för intressenterna och visar att det är ett seriöst företag. Företag F säger att de kanske skulle kunna klara sig bara med en konsult men har fått rekommendationen att behålla revisorn i och med företagets storlek.

Eftersom Företag D inte visste hur ett slopande skulle se ut så var de tveksamma och anser att det är en kostnadsfråga men att de till en början skulle behålla revisionen. Den enda som svarar att de inte kommer att behålla revision var Företag C, de anser sig få ut en eventuell kvalitetsstämpel via branschens förbund.

KARLSTADS U'IVERSITET

4. Analys

I det här kapitlet kommer vi att ta upp våra tolkningar av empirin som sedan kopplas till referensramen. Analysen sker utifrån våra två frågeställningar och ska leda oss till vår slutsats.

4.1 Vilken relation har små aktiebolag till sina revisorer och hur upplever de värdet av revisionen?

Med utgångspunkt i den nu genomförda studien har vi märkt att grunden för att respondenten ska uppleva ett värde av revisionen är att kunskapen finns om varför en revision utförs i ett företag. Det är även viktigt att en bra och långsiktig relation har skapats mellan respondent och revisor. Det är sådana faktorer som gör att respondenten upplever ett värde. Efter en intervju med en respondent så tolkade vi svaret på så sätt att en bra relation skulle kunna leda till mindre kostnader för företaget då revisorn tar rådgivningen över en fika och inte tar betalt så fort revisorn sätter sin fot innanför dörren. Samma respondent sa uttryckligen att ett fast pris kunde förhandlas fram eftersom de haft en mångårig relation. En bra relation får samtidigt inte bli för personlig så att den påverkar revisorns opartiskhet och självständighet.

Det är en tunn linje mellan att ha en bra och långsiktig relation och att kunna bibehålla ett objektivt synsätt i sina bedömningar. Analysmodellen behandlar de hot som kan rubba ett objektivt synsätt (FAR, 2006). I föregående fall skulle en alltför nära relation kunna leda till att det skulle uppstå ett vänskapshot och revisorn skulle få svårt att skilja på relationen och arbetet och det i sin tur påverka den objektiva synen.

Utmärkande för respondenternas svar var att en långsiktig relation och kontinuitet ansågs ha mer värde än den relativt höga kostnaden som revisionen medför. Ett svar vi fick från en av våra respondenter var att de hade uppfattat en prisökning från år till år och ändå haft kvar sin revisor, men kunde nu tänka sig att byta om priset höjdes ytterligare. Vi tolkar det hela som att en bra relation är mycket värd, men inte till vilket pris som helst. Särskilt när samma respondent säger att det ibland känns som att revisorn har ”höftat” till ett pris.

Det fanns även respondenter som ansåg sig ha en lite sämre relation till sin revisor. Av de respondenterna fick vi uppfattningen att de enbart såg revisionen som om någon utifrån sätter sig in i företagets ekonomiska ställning för att granska och söka efter fel. En dålig relation kan leda till att all väsentlig information inte kommer fram, som leder till att revisorn inte får en korrekt bild av företaget och inte upptäcker väsentliga fel som till följd får onödiga framtida kostnader vid en eventuell skatterevision (FAR, 2003).