• No results found

SI-]ECIAE CATALOCUSCOLEOPTERORTIM lika

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "SI-]ECIAE CATALOCUSCOLEOPTERORTIM lika"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Gotska Sandon har lika mflnga skalbaggsarter som hela Hiirjedalen...

Lundberg, S. 1995. Catalogus Coleopte- rorum Sueciae. Naturhistoriska riksmuseet

& Entomologiska f6reningen, Stockholm.

ISBN 9l-86510-40-1. Kan bestiillas frin:

Naturhistoriska Riksmuseet, Sektionen fcir entomologi, Box 50007, 104 05 Stock- holm. Pris 180 SEK.

Infcir millennieskiftet dr intresset och forskningen

kring skalbaggarnas sl[ktskap och utbredning i viirlden stdrre an nigonsin. Precisare metoder att analysera sliiktskap med, i kombination med fort- satta revisioner av historiska samlingar och kri- tiska grupper, samt databehandling av faunistisk information har under de senaste decennierna suc- cessivt utvidgat och fdrdjupat kunskapen om gruppen. Sett i detta perspektiv iir tillkomsten av en ny nationell skalbaggskatalog en viktig hiin- delse. Katalogens frdmsta uppgifter iir att reflek- tera nuvarande status civer arternas nationella ut- bredning, deras nomenklatur, samt den storsyste- matiska ram i vilken arterna inpassas.

Sedan 1979, di Silfverbergs ndrmast revolutio- nerande katalog river de nordiska skalbaggarna ut- kom, har Nord- och Mellaneuropa sett en rad kata- loger framfridas. Mf,nga av dessa har stravat efter att avspegla ridande kunskaper inom modern in- ternationell taxonomi och klassifikation vilket medfrirt en ling rad namniindringar. Fcirevarande katalog utgcir inget undantag hiirvidlag. Fcir niirva- rande iir minga h<igre grupper bland skalbaggarna friremf,l frir intensiva studier av vdrldens specia- lister, varfcir vi inom den niirmaste framtiden troli- gen fir se Stskilliga fcirlndringar inom systemet (och dArmed nomenklaturen). Sannolikt kommer dock de stcirsta fciriindringarna att manifesteras pi

sliiktesnivfl. Milet med iindringarna lir att stabili- sera nomenklaturen pfl lSng sikt, vilket kanske iir en klen trcist fcir den pi senare ir hirt prrivade en- skilde studenten.

Fcireliggande katalog, frirfattad av Stig Lund- berg och redigerad av Bert Gustafsson, har en ni- got annorlunda och mer kondenserad utformning iin den tidigare (1986). Omslagets klotband iir en viktig fdrblittring av en bok som hanteras oftare iin andra. Pagineringen iir borttagen och i stiillet hiin- visas till taxonets kodnummer, vilket inte iir helt 126

Recension Ent. Tidskr.

I

l7

(

1996)

CATALOCUS COLEOPTERORTIM

SI-]ECIAE

lyckat. En bra riversikt tiver familjerna med art- antal och kodnummerhiinvisning finns i bcirjan -

den senare fungerar som innehillsft rteckning nar man snabbt vill sl6 upp en bestiimd familj. Diir kan man ocksi g<ira den fdrbluffande upptackten att antalet arter i Hiirjedalen (929) med ncid och niip- pe civerstiger antalet pfl Gotska Sand<in (910)!

Infcirandet av civerfamiljer, underfamiljer och tribi med auctorsnamn och 6rtal efter Silfverbergs fdrebild (Enumeratio Coleopterorum Fennoscan- diae, Daniae et Baltiae 1992) dr ett framsteg som underliittar fcirstielsen. Kompletteringen med de baltiska ldnderna och uppdateringen och kontrol- len av utbredningen i grannl[nderna iir en viktig fdrbatring. Den kondenserade typografin drar dessvArre ner helhetsintrycket, dfl den iir frir svag och indistinkt. Redaktciren har dock fcirscikt kom- pensera detta med stcirre kontrast mellan artnamn och sliiktnamn.

Tyviirr har korrekturliisningen inte avsldjat en

del onddigt slarv och felstavningar och t.o.m.

gamla kvardrcijande fel frin 1986 flrs upplaga,

t.ex. Phloeochaerinae, Ptinella microscopi(c)a,

Boreophil(i)a, Denticolliinae Hypullinae, Laiiini,

(2)

Ent. Tidskr.

I 17

(1996)

Alpidiphorus kontra Agpidiphoridae, Tropip- hprini, Ephipmeropus, Limnobius och Laemo- phlloeus (understrukna bokstiiver skall strykas, bokstdver inom parantes fattas), Hydrophilidae (efter Spercheidae) iir borttappat och Dromius putzeysi saknar irtal. Genomliisning av utvalda

avsnitt visar dock att dessa iir relativt f6.

Fcirutom uppdateringen av fynduppgifter bestir katalogens viktigaste och kanske mest kontrover- siella bidrag i den presenterade klassifikationen.

Hiir erbjuds manga nyheter, bflde i fdrhillande till

1986 irs upplaga och till den senaste nordiska ka- talogen av Silfverberg (1992). I m6nga stycken fdljer Lundberg intentionerna i Michael Hansens nyutkomna och genomarbetade katalog civer de danska skalbaggarna (Katalog over Danmarks bil- ler; Ent. Meddr. 64, 1996). Hansens inledande kommentarer till klassifikation och storsystematik ger minga stimulerande upplysningar, betydelse-

fulla iiven fOr svenska fcirhillanden, och den danska katalogen miste i sammanhanget rriknas som den modernaste giltiga kunskapskiillan fcir den nordiska skalbaggsfaunan. Hansen och Lund- berg avviker frin Silfverbergs klassifikation (1992) bl.a. genom att uppfatta Bruchinae som en underfamilj i Chrysomelidae och Scolytinae som en underfamilj i Curculionidae, inkludera l-agria \ Tenebrionidae, inkludera Anaspidinae (obs. stav- ning!) i Scraptiidae, inkludera Aglenus i Salping-

idae, skilja Silvanidae, Laemophloeidae och Phloeostichidae ur Cucujidae, genom uppging av Monotoma i Rhizophagidae iindra familjenamnet

till Monotomidae, inkludera Malachiinae i Mely- ridae, inkludera Ptinidae i Anobiidae, inkludera Lyctidae i Bostrichidae, fdra Derodontidae till en egen civerfamilj Derodontoidea, inkludera Psela- phinae i Staphylinidae (omalin-sliiktgruppen), f6- ra Cholevinae, Coloninae och Platypsyllinae un- der Leiodidae, samt bryta ut Helophoridae, Geo- rissidae, Spercheidae och Hydrochidae ur Hydro- philidae. Sliiktet Holoparamecus fdres till Endo- mychidae (ej Corticariidae!). Dessutom skall Spondylinae heta Spondylidinae eftersom den grekiska ordstammen iir Spondylid-, Latridiidae skall heta Corticariidae, Sphaerosomatidae skall heta Alexiidae, Aspidiphoridae har prioritet fram-

Recension

fdr Sphindidae, Kateretidae skall heta Brachyp- teridae, Scirtoidea har prioritet framfcir Eucine- toidea. Peltinae Latreille, 1807 ar ogiltigt efter- som Latreille ej inkluderade Peltis vid beskriv- ningen (skall vara Kirby, 1837). I en del fall har Lundberg valt att bibehilla Silfverbergs system och nomenklatur, bl.a. inom Adephaga, Chryso- melidae och Curculionidae, samt betriiffande fa- miljenamnen Cisidae (= Ciidae sensu Hansen) och Apionidae (= Brentidae sensu Hansen).

PA senare 6r har insektskataloger nitt en ny krets av informationsttirstande intressenter, ndmli- gen naturvirdarna. Infcirandet av hotkategorier ftir alla r<idlistade arter i katalogen bijr diirftjr vara viilkommen. Se dock upp fdr att den snabbare re- visionen av rddlistorna snabbt gdr vissa katalog- arters hotkategorier inaktuella.

Fdr nigra 6r sedan angrep Anders Nilsson (Na- tur i Norr 1992:7O) den nuvarande utformningen av skalbaggskatalogen som otidsenlig och faunis- tiskt vilseledande. Frigan om de faunistiska del- omridenas (landskapens) relevans ar intressant.

Likasi iir tidsaspekten. Niir upphiir en prick i kata- logen att vara giltig? Ar en art utddd i landet om den inte hittats detta irhundradet? Utan att liigga nigon viirdering pi denna friga vore det i framtida kataloger cinskviirt att tidsuppdela fynden pfl nigot sAtt, ev. sflsom skett i den nya danska skalbaggs- katalogen (fr Hansen 1996).

Med denna katalogupplaga vdckes en annan och kanske iin viktigare frAga. Vad dtiljer sig ba- kom alla landskapsprickarna? En revision av allt svenskt skalbaggsmaterial i offentliga och privat- samlingar, sisom nyligen skett i Danmark (fr

Hansen 1996, pp. l0-16), skulle fcirmodligen av- sldja en flod av intressanta faunistiska (och taxo- nomiska) upplysningar (och felaktigheter). Med specialister pi olika familjer formellt ansvariga fcir dessa (sisom delvis redan iir fallet) kunde framtida kataloger i allt hdgre grad grundas

pA

ett teamwork med biittre tillfiillen att torgf6ra ny kun- skap. Jag tror det iir htig tid att strukturera och sjci- satta detta jiitteprojekt, fcir att diirmed, fdrhopp- ningsvis, blotta katalogens sj[1.

Mikael Sdrensson

12'7

References

Related documents

Under våren 2018 skrev vi vår kandidatuppsats mot Företag X och då med fokus på deras höga skrotkostnader (Fristedt &amp; Gustavsson 2018), där vi kom fram till att det var

För att besvara och återkoppla till studiens första och andra frågeställning om i vilken utsträckning barnet får komma till tals och i vilken mån samtliga respondenter anser

Sandercock (1998;2003) hävdar dock att planering av städer i västvärlden inte behandlar den diversitet som finns. Istället fortsätter planerare förlita sig på att där finns

Genom denna metodhandbok vill vi att fler ska hitta verktygen för att arbeta med att inkludera nyanlända tjejer i fritids- aktiviteter och bidra till en mer tillgänglig fritid

Denna studie har undersökt vårdpersonalens upplevelser av att inkludera närstående i vuxenpsykiatrisk öppenvård. Det som skulle kunna vara intressant att ytterligare fördjupa sig

Eleven beskriver också lärarens roll och menar att det är viktigt att läraren försöker se till elevens bästa hela tiden och inte ”pusha” fram något som eleven egentligen

Det som är förtydligat i lagen är till exempel att rektor skyndsamt ska utreda om en elev behöver särskilt stöd och att stödet ska ges utifrån elevens behov och i den

Myndigheten skall inom ramen för uppdragen även analysera vilka verksamheter som kan anses vara särskilt viktiga och där det finns personal som bör vara prioriterade för