• No results found

Olika men ändå så lika?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Olika men ändå så lika?"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Olika men ändå så lika?

En multimodal studie om hur etnicitet framställs i barnböcker

Saffa Lindholm & Tina Johnsen

Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), 15 hp Huvudområde: Pedagogik

Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: Termin 7 / 2021 Handledare: Helene Dahlström

Examinator: Malin Norberg & Helene Dahlström Kurskod: PE184G

Utbildningsprogram: Förskollärare, 210 hp

(2)

Vid Mi universitetet finns möjlighet a publicera examensarbetet i fulltext i DiVA (se bilaga för publiceringsvillkor). Publiceringen sker i open access, vilket innebär a arbetet blir fri tillgängligt a läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.

Open access är på väg a bli norm för a sprida vetenskaplig information på nätet.

Mi universitetet rekommenderar såväl forskare som studenter a publicera sina arbeten open access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (fri tillgänglig på nätet, open access):

Ja, jag/vi godkänner publiceringsvillkoren.

Nej, jag/vi godkänner inte a mi självständiga arbete publiceras i det offentliga gränssni et i DiVA (Endast arkivering i DiVA).

Hudiksvall, Bispgården 2021-12-20

Ort och datum

Förskollärarprogrammet PE184G, Självständigt arbete 15 hp

Program/Kurs

Saffa Lindholm, Tina Johnsen

Namn

1994,1992

Födelseår

(3)

Förord

Denna studie är det sista arbetet som vi gör på förskollärarprogrammet på Mi universitetet i Sundsvall.

Vår resa till a bli förskollärare började för 3,5 år sedan. En resa som har givit oss erfarenheter och kunskaper som vi kommer a kunna använda oss av i vårt framtida yrkesliv.

Idén till vår studie framkom i en gemensam diskussion där vi direkt hi ade e gemensamt intresse för barnböcker och dess betydelse för barn i förskoleåldern. Eftersom a vi inte bor på samma ort samt a vi skriver denna studien under den rådande pandemi Covid-19, har de gjort a vi har genomfört de a arbete helt digitalt med träffar oss emellan och med vår handledare via videosamtal.

Innan arbetet med studien drog igång gjorde vi individuella forskningsöversikter var för sig med en gemensam forskningsplan som skulle bli utgångspunkt i vår uppsats. All sökning samt insamlingen av material gjorde vi tillsamman och delade de a genom a använda oss av gemensamma Google docs för a båda skulle ha tillgång till allt material. Vi gjorde även e gemensamt schema för vår uppsats, för a se till så a vi håller oss till tidsplanen. Vi har se s mer eller mindre varje dag och dessa träffar gjorde vi genom videosamtal på Google meets, där har vi su it tillsammans och läst artiklar, böcker samt skrivit varje del av arbetet ihop. Efter varje feedback vi få från handledaren har vi gå igenom dessa kommentarer och gjort ändringar genom a diskutera feedbacken vi få och vilka ändringar som kunde vara fördelaktiga för studien. Nästan all li eratur vi använt oss av i de a arbete har vi lånat på våra respektive bibliotek. Vi har lånat samma böcker för a lä are kunna ta del av informationen och våra uppfa ningar samt tankar som uppstod av li eraturen i diskussion tillsammans.

De a arbetet har varit givande a göra tillsammans och det har fört fram en livslång vänskap. Vi har haft diskussioner, delat tankar, idéer och skra at ihop. Våra olika erfarenheter och förmågor har hjälp oss igenom denna resa. Vi vill tacka vår fantastiska handledare Helene Dahlström för den feedback, idéer och uppmuntran du har givit oss så a vi kunnat färdigställa vårt arbete. Slutligen vill vi tacka våra sambos Emil och Erik som gjort det möjligt för oss a genomföra den här studien genom a stö a och visat förståelse för all den tid vi avsa för denna studie.

Vi vill även tacka varandra för all pepp och stöd vi givit varandra genom de a samarbete!

Saffa Lindholm & Tina Johnsen Mi universitet 2021/22

(4)

Abstrakt

I denna studie har vi gjort en kvalitativ analys av bilderböcker utifrån e normkritiskt perspektiv. Syftet med den här uppsatsen var a undersöka hur människor framställs i barnböcker med e särskilt fokus på etnicitet. Den metod vi använt oss av är en multimodal textanalys. Resultatet visade a en större del av li eraturen är skriven utifrån en vit persons perspektiv. I flera fall har också de med en annan hudfärg än den vita biroller eller framställs endast som statister. Vår slutsats är därför a barnen behöver en pedagog som kan hjälpa dem a förstå texten som helhet eftersom tidigare forskning visade a barnen fokuserar mest på bilderna. Pedagogens kunskap om hur olika etniciteter framställs i barnböcker är viktig så a de normer som gör a vissa grupper i samhället marginaliseras, osynliggörs och diskrimineras inte förs vidare till kommande generationer.

Nyckelord: barnböcker, bokanalys, etnicitet, förskolan, interkulturellt, normer

(5)

Innehållsförteckning

Inledning .............6

Bakgrund...8

Tidigare forskning...8

Etniskmångfald i barnlitteratur………...8

Barnbokens betydelse för barns identitetsutveckling i förskolan………...9

Pedagogens roll för förståelsen av innehållet i barnböckerna..…………..………….…………..………...…..…10

Sammanfattning av tidigare forskning...12

Teoretiska utgångspunkter...12

Normkritiskt perspektiv………...12

Etnicitet……….………...……….…………..14

Multimodala texter………...………...15

Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter...15

Syfte...16

Metod………..………...17

Genomförande & Urval...17

Analysverktyg...19

Forskningsetiska överväganden...21

Trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet...21

Metoddiskussion...22

Resultat...24

Textuellt...24

Etnisk framställning i skrift...24

Etnisk framställning i bild...25

Betydelsen av samspelet mellan skrift och bild i barnböcker...…....26

Innehåll....28

Budskap i barnböcker med ett normkritiskt perspektiv……….28

Uppfattningar och erfarenheter som kommer till uttryck i barnböcker………...……….29

Relationellt...31

Etnicitet som huvudperson, biroll eller statist i barnböcker……….31

Vems eller vilkas perspektiv utgör normen i barnböcker…...32

Hur etnicitet visar sig i syfte och budskap...33

Sammanfa ning...34

Diskussion...35

(6)

Representation, stereotyper och normer med fokus på etnicitet...35

Etnicitet i barnböcker kopplat till barns identitet...37

Pedagogens roll för förståelsen av innehållet i barnböcker...37

Slutsatser...39

Pedagogiska betydelser för förskolan.…………...39

Framtida studier...40

Referensförteckning……….……….………...……….……..41

(7)

Inledning

Samhället vi lever i idag är e interkulturellt samhälle. Det är till följd av den arbetskraftsinvandring och de flyktingströmmar som skedde under sent 1900-tal (Lunneblad, 2018). Det innebär a vi möter en större mångfald av människor från andra kulturer idag än vi gjort tidigare. I takt med a samhället blivit mer interkulturellt har det skapats fler klyftor mellan människor. Dessa klyftor visar sig i en uppdelning baserat på bland annat, kön, etnicitet, klass och ålder. Det är e resultat av a människor tenderar a placera individer i olika fack, vilket kan medföra omedvetna förutfa ade meningar (Stier

& Riddersporre, 2019). A som barn bli placerad i e specifikt fack kan få konsekvensen a barn inom olika socioekonomiska- och sociokulturella grupper inte får möjlighet a möta barn i andra socioekonomiska- och sociokulturella grupper (Kim et al. 2016). I läroplanen för förskolan lyfts förskolan fram som en social och kulturell mötesplats, där barn från olika socioekonomiska och sociokulturella grupper möts, till följd av samhällets ökade internationalisering (Skolverket, 2018).

Enligt Lunneblad (2018) så var 76 procent av barnen i åldrarna e till tre år, samt 95 procent av barnen i åldrarna fyra till fem år inskrivna på förskolan år 2017. Samtidigt visar forskning a barn som tillhör minoritetsgrupper, nyinfly ade och migrantbarn inte medverkar i förskolan i samma utsträckning, trots a det är de barnen som skulle gynnas av förskolan mest (Persson, 2015). Förskolan har därför en viktig roll a främja barns förståelse för värdet av mångfald. Med det menas a barnen ska få kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer vilket kan bidra till en större förståelse för vilka villkor och värderingar som påverkar andra människors sä a leva. Det är genom a se en mer mångkulturell miljö som vi kan erbjuda barn möjligheten a få möta olika etniciteter i förskolan, som vi kan ta del av a vi lever på olika sä (Skolverket, 2018). Genom användning av li eratur som redskap i förskolans vardag kan man vidga barns uppfa ningar om vilka möjligheter som faktiskt finns i livet. A man inte är begränsad till vissa yrkesgrupper för man tillhör en viss etnicitet eller har en viss hudfärg till exempel. Pedagoger som arbetar i förskolan har som mål a överföra a alla är lika värda där man vill främja olikheter som något positivt. Det är något som även står i läroplanen för förskolan a varje människa som arbetar där ska främja alla människors lika värde och solidaritet människor emellan (Skolverket, 2018).

E sä a arbeta med mångfald i förskolan är genom barnböcker eftersom det kan hjälpa barn i förskolan a skapa mening i det de läser. Genom a läsa för barnen och samtala tillsammans med barn om bokens innehåll kan det sedan kopplas till barnens egna erfarenheter och kunskaper. På så sä kan barnen förstå och tolka berä elsen (Edwards, 2019). Det är i mötet med böcker som innehåller en variation i sä a se ut och vara som barn ges en större möjlighet a utveckla och känna trygghet i sin identitet (Edwards, 2019). Tidigare forskning visar a barn från två års ålder kan utveckla fördomar då de redan i tidig ålder kan identifiera sig med olika etniciteter (Fontanella-Northom, 2019). Evans (2012) har kommit fram till a små barn behöver kunna identifiera sig med både bild och skrift för a den ska bli meningsskapande för dem. Evans menar därför a det är viktigt a böckerna representerar många olika hudfärger, etniciteter, kulturer- och sociala bakgrunder. Inom förskolan kan det därför ses som viktigt a arbeta med mångfald redan under förskoleåldern och a böcker kan vara e redskap för de a. A barn ska möta barnböcker är grundläggande för a kunna ge möjlighet a bli bekräftade, sedda för den de är, vilket kan möjliggöra för barn a finna sin identitet. Det är av betydelse a förstå a böcker har flera enastående egenskaper såsom a öppna upp ögonen för andra människors liv och sä a vara (Edwards, 2019). Barns uppfa ningar om sig själv och andra påverkas av hur de representeras i barnböcker, därför a li eratur är e sä a öppna upp och ge erfarenheter

(8)

som de inte kan få på andra sä (Nikolajeva, 2017). Eftersom barnböcker är en viktig del i förskolan möjliggör det a barn fostras till samhällsmedborgare som kan ifrågasä a de samhällsstrukturer som finns. I läroplanen för förskolan belyser man förskolans ansvar a främja olikheter i människors sä a leva och a ge utrymme för diskussion med respekt till andras liv. De a är något barn på förskolan ska ges möjlighet till för a kunna utveckla empati och hänsyn till andra människor (Skolverket, 2018).

Under våra tre år på universitetet har vi genomfört flera verksamhetsförlagda utbildningar. Det har möjliggjort a vi få möta olika verksamheter. När vi diskuterade ämnet barnli eratur började vi jämföra våra upplevelser och uppfa ningar kring hur barnli eratur används och vilket innehåll som visade sig. Vi upplevde a barnböcker inte behandlade mångfald i den utsträckning som vi hade tro a den skulle göra. Det fick oss a fundera på vad det kunde bero på och vilken betydelse mångfalden i barnböckerna kan ha för barns identitetsskapande.

Böcker är något som alla barn möter i förskolan redan i tidig ålder. Därför är betydelsen av vad för böcker som presenteras i förskolan viktig. Normer och värden har stor betydelse för barns uppfa ning om sin egen och andras omvärld. Vårt problemområde handlar om betydelsen av inkludering och exkludering av etnisk mångfald i bild och skrift, för a få en djupare förståelse för hur etnicitet framställ i barnböcker i Sverige idag. Genom a ny ja böcker som redskap tillsammans med barnen ger vi dem möjligheter a utveckla sin förståelse för omvärlden och de normer som finns och skapas där. Enligt tidigare forskning leder e allt för partiskt urval av böcker till a barn börjar visa en osund inställning till människor som inte tillhör det som av barnen anses vara normen (Kim et al., 2016). Förhoppningen med vår studie är därför a den ska bidra med a pedagoger ska få upp ögonen för hur olika hudfärger och etnicitetsnormer upprä hålls i barnböcker. Vi vill också bidra med en förståelse för vilken betydelse valet av li eratur kan ha för barn med olika etniciteter. Vi kommer dock inte a intervjua pedagoger för a få deras uppfa ning om hur etnicitet framställs i barnböcker, däremot är pedagogers förhållningssä relevant för vår studie eftersom det är de som väljer vilken li eratur som förmedlas i förskolan. Vi kommer analysera barnli eratur i vår uppsats som vi kommer a benämnas på olika sä till exempel barnböcker, bilderböcker, barnli eratur, boken, böcker och li eratur, men betydelsen är densamma om ingenting annat anges.

(9)

Bakgrund

I de a stycke presenteras en forskningsbakgrund inom vårt valda ämne etnicitet i barnli eratur. Vi kommer presentera tidigare forskning samt forskningsbaserad li eratur som grund för a undersöka vårt ämne. Vi kommer sedan a återkomma till den tidigare forskningen i diskussionsdelen där vi kommer a diskutera våra resultat i förhållande till den tidigare forskningen.

Som tidigare nämnts har vi ingen ambition a undersöka pedagogens roll i vår studie. Men vi tycker ändå a vi hi at några saker som är värda a föra fram, dels för a det är relevant i förhållande till vår studie men också för a det är relevant för yrkesverksamma inom förskolan, vilka vi hoppas kunna upplysa om betydelsen av deras medvetenhet kring val av barnböcker.

Tidigare forskning

Etnisk mångfald i barnlitteratur

Barnli eratur är något som har funnit sedan långt tillbaka men innehållet och användandet av dem har förändrats över tid. Morgan och Forest (2016) lyfter i sin studie hur och vad för slags barnli eratur som använts förr i tiden särskilt under 1930-talet och framåt och a barnböcker användes som e redskap för a skapa klyftor mellan folkgrupper. Vidare belyser Morgan och Forest (2016) problematiken med a det har gjorts skillnader mellan minoritetsgrupper i barnli eraturen där de ger en missgynnsam bild av människor med en annan hudfärg än den vita och som visar på rasistiska inslag. Tidigare forskning visar alltså a man historiskt se använt barnli eratur bland annat för a propagera och utpeka olika folkgrupper i negativ mening. Barnböckerna användes då för a ge barn en negativ bild av en viss folkgrupp, a de var dåliga människor.

Forskning visar a det finns e problem med a majoriteten av alla barnböcker skrivs av vita människor. A böckerna skrivs av vita leder till a de gör en egen tolkning av andra etniciteter, vilket gör a icke vita framförs utifrån vitas uppfa ningar och erfarenheter av det olika etniciteterna (Morgan & Forest, 2016). De a är något som även Koss (2015) lyfter i sin studie, hennes studie genomfördes i Amerikas förenta stater där hon analyserade 455 bilderböcker som var tryckta av amerikanska förlag och som också användes i förskolan och skolan. Hon analyserade bilderböcker för a ta reda på hur stor andel av förfa arna och illustratörerna som var kvinnor respektive män. Hon ville även undersöka om förfa arnas och illustratörernas etniska bakgrund hade något samband med böckernas innehåll a göra. Studien visade a även om mångfald förekom i böcker så var andra hudfärger än den vita inte lika ofta huvudkaraktärer i böckerna. Studien visade även a man såg en liten ökning av olika hudfärger i helheten i böckerna även om vita var överrepresenterade. De a har även Nikolajeva (2017) noterat i sin forskning. Hon ser a etniskt “svenska” fortfarande dominerar 2000-talets barn- och ungdomsli eratur, medan människor med annan hudfärg eller etnisk bakgrund oftast befinner sig i bakgrunden eller har en mindre biroll.

Kim et al. (2016) studie visar a e allt för partisk urval av böcker kan leda till a barnen börjar visa en osund inställning till människor som inte tillhör det som av barnen anses vara normen. Genom deras studie visade det sig a barnen hade förändrat och få en positiv inställning till andra etniciteter än den koreanska efter a de få möta andra etniciteter i li eraturen. Genom a använda sig av li eratur som behandlar olika etniciteter ges barn stöd till nya kunskaper och erfarenheter i a

(10)

förstå sig på omvärlden. Kim et al. (2016) visar i deras studie hur barnböcker kan vara e användbart verktyg a arbeta med tillsammans med barn kring ämnet etnicitet. De menar a arbetet med barnböcker som visar etnisk mångfald mynnar ut i a barn får möjlighet a förändra sina tidigare uppfa ningar eller kunskaper som barnen redan har eller inte har om etnicitet. Barn möter oftast inte människor av andra etniciteter i sin hemmiljö utan människor med samma etnicitet som dem själva.

A flera etniciteter framförs på e positiv sä i barnböcker utan förutfa ade meningar och fördomar är viktigt för barns förståelse för andra och för a ge barnen nya erfarenheter av olika etniciteter (Kim et al. 2016). Människors uppfa ningar om etnicitet, kultur och härkomst berör människor dagligen.

Därför har pedagoger i förskolan som uppgift a inte påverka med personliga fördomar i arbetet med läroplanen och uppsa a läromål (Barron, 2014). Morgan och Forest (2016) menar a det är viktigt a möta etnicitet, kultur och härkomst i förskolan för a inte göra skillnader mellan barn och dess bakgrund och erfarenheter. Vidare menar Morgan och Forest a om den etniska grupp man tillhör utelämnas ur skolmaterial medans andra etniska grupper presenteras, eller om man inte erbjuds böcker i si eget modersmål, kan det påverka självkänslan. Därför är det viktigt med böcker som inkluderar en etnisk mångfald. Förutom a det kan skapa en stolthet hos barnen som tillhör en minoritetsgrupp så uppmuntrar det också de andra barnen a lära sig korrekt information om minoritetsgrupper. Eftersom gamla böcker med orä visa och skeva innehåll fortfarande kan hi as i skolor och bibliotek är det viktigt a man förstår betydelsen av a avstå från a exponera barn för e sådant stereotypiskt material. Barnböcker kan därför vara både e sä a förena människor men även segregera människor beroende på innehållet i li eraturen (Morgan & Forest, 2016).

En studie som tydligt visar på vikten av a arbeta med li eratur som behandlar etnisk mångfald i förskolan är Kim et al. (2016). De belyser problematiken i a inte få möta etnisk mångfald i förskolan.

De observerade en barngrupp med sex pojkar och sex flickor där pedagogen använde sig av mångkulturella barnböcker för a se vilka tidigare erfarenheter och tankar barnen hade om andra hudfärger och etniciteter än den koreanska, som barnen var vana vid. Det visade sig a barnen föredrog vita människor före mörka och a de ansåg a det var “bä re” a vara ljushyad än mörkhyad. I det fortsa a arbetet med de mångkulturella barnböckerna utgick pedagogen från barnens tidigare kunskaper och funderingar i diskussioner tillsammans. Studien visar a användandet av barnli eratur med olika hudfärger och etniciteter vidgade barnens förståelse för a det finns andra etniciteter än den koreanska och a alla människor, oavse hudfärg eller etnicitet är lika värdefulla.

Barnbokens betydelse för identitetsskapande i förskolan

Forskning visar a barn i förskoleåldern är medvetna om etniska skillnader, av den anledningen kan barnböcker vara en ingång till a påbörja diskussioner kring etnicitet redan i förskolan (Fontanella-Northom, 2019; Kim et al. 2016; Beneke & Cheatham, 2019). Enligt Fontanella-Northom (2019) har innehållet i barnböcker en förmåga a ge bekräftelse till barn med olika etniciteter vilket kan bidra till a barnen kan skapa en bä re självkänsla och tillit till sin egen identitet. Morgan och Forest (2016) belyser hur barnli eratur användes förr i utbildningssyfte och hur den används i nutid.

Barnböcker skildrar människor med annan hudfärg än den vita och olika etniciteter på e bä re sä idag än tidigare, dock förekommer det normativa framställningar i barnböcker som berör etnicitet, klass och kön än idag. Det innebär a pedagoger har e stort ansvar i a välja ut vilken li eratur som framförs i förskolan och på så sä även uppmuntra till en positiv bild av de olika etniciteter som

(11)

finns, de a kan möjliggöra barns identitetsutveckling till den etnicitet som barn känner en samhörighet till och som de identifierar sig med (Morgan & Forest, 2016).

En stor del av den tidigare forskningen visar a det finns en koppling mellan bokläsning och identitetsskapande (Fontanella-Northom, 2019; Evans, 2012; Kim et al. 2016). Det har visat sig a det är samspelet och kommunikationen vid bokläsning som bidrar till barnens identitetsskapande.

Barnböcker är framträdande på flera sä i förskolans värld eftersom barnböcker är något som används i förskolan av barn själva men också tillsammans med vuxna. Genom a pedagoger ny jar barnböcker som redskap öppnar de upp möjligheten för pedagoger och barn a samverka, och på så sä hjälpa barn framåt i si identitetsskapande. Det krävs a man som pedagog är medveten om a barnböcker är betydelsefulla a använda sig av för a behandla ämnen som kan upplevas svåra som till exempel etnicitet, orä visor och andra olikheter som finns bland oss människor. För a barnen ska få möjlighet a utveckla en känsla av jaget i förhållande till innehållet i boken krävs a barnen exponeras för barnli eratur med karaktärer som representerar olika hudfärger, etniciteter, kulturer och sociala bakgrunder, vilket kan bekräfta barnens identiteter (Fontanella-Northom, 2019 & Evans, 2012). Det har visat sig a barn ofta väljer böcker med bilder som överensstämmer med barnet själv och som har en koppling till barnets personliga värld. Det är också dessa böcker som blir barnens favoritböcker och som läses om och om igen (Evans, 2012 & Nikolajeva, 2000).

Pedagogens roll för förståelsen av innehållet i barnböcker

Något som varit återkommande i samtliga artiklar vi läst är den vuxnes roll i valet av de böcker som presenteras, både hemma och i förskolan. Nedan presenteras därför forskning om den vuxne- och pedagogens roll.

För det första måste vi som vuxna våga närma oss ämnen om etnicitet, rasism, diskriminering och lita på barnens förmågor. Enligt tidigare forskning (Fontanella-Northom, 2019; Beneke & Cheatham, 2019;

Copenhaver-Johnson, 2006) visar det sig a pedagoger har svårigheter med a arbeta med och tala om ämnen som etnicitet och orä visor, de a trots a forskning visat på a barnen är kompetenta nog a göra det. Det visar sig a lärare undviker ämnet dels för a de tror a barnen är för unga för a diskutera sådana typer av ämnen men också för a de är rädda a diskussionen i sig ska upplevas som diskriminerande (Beneke & Cheatham, 2019). Fontanella-Northom (2019) är noga med a poängtera a det viktiga är a man som pedagog skapar goda relationer till barnen och a ge arbetet med sådana typer av ämnen tid. Kim et al. (2016) och Fontanella-Northom (2019) lyfter i sina studier fram vikten av a skapa en trygg och tillåtande miljö som ger utrymme för barnens frågor vilket också bidrar till a frågor, tankar och funderingar om bland annat hudfärg och kultur kan utbytas i samtal med varandra. Det är dessa typer av samtal som hjälper barnen a utvecklas till självständiga individer som står upp för allas lika värde (Kim et al. 2016).

Det finns en gemensam syn bland tidigare forskare a den vuxne ska agera som en läsande förebild för barnen. Det vill säga en person som hjälper och stö ar barnen genom läsningen så a barnen kan interagera med boken och dess karaktärer, miljöer, tid, händelser och slut, vilket skapar en känsla av jaget i förhållande till boken (Evans, 2012; Kim et al. 2016; Beneke & Cheatham, 2019). Pedagoger i förskolan bör använda sig av barnli eratur som representerar karaktärer med flera olika hudfärger och etniska tillhörigheter och finnas till hands för a föra dialoger med barnen (May et al. 2014). Som

(12)

förskollärare har man möjligheten a prata nyanserat om etnisk mångfald samtidigt som man lär barnen a vara stolta över sina etniska tillhörigheter och a respektera varandras olikheter (Beneke &

Cheatham, 2019). Om man som vuxen väljer böcker som öppnar upp möjligheter för barnen a känna igen sig själva och utforska olika perspektiv förebygger det a barnen formar felaktiga och skeva ideér och uppfa ningar (Kim et al. 2016).

Forskning visar a barns ögon dras mer till bilderna i böckerna än till skriften (Evans & Saint-Aubin, 2005). Vilket innebär a den vuxne behöver läsa skriften så a barnen får en förståelse för helheten av innehållet i boken. Enligt Nikolajeva (2000) så spelar det ingen roll om man börjar med skriften eller bilden vid läsning eftersom förväntningarna om bokens innehåll fungerar som e komplement till varandra och bygger upp spänning, erfarenheter samt ny förväntan om vad som kommer härnäst.

Vidare lyfter Nikolajeva (2000) a man som läsare färdas fram i både bild och skrift för a a kunna uppnå en större förståelse och därför ger varje omläsning en ny kunskap och nya uppfa ningar om innehållet. Av den anledningen vill barn ofta läsa en och samma bok flera gånger med vetskapen om a få lära sig något ny då barn inte kan ta in hela innehållet i boken efter en läsning, därför upplever de inte boken som samma bok vid varje läsning. Enligt Evans (2012) och Fontanella-Northom (2019) finns e viktigt syfte med a repetera läsningen av barnböcker, a barnen genom repetition får en större förståelse av innehållet. Genom a läsa samma bok flera gånger kan barnen upptäcka bokstäver och bokstavsljud, vilka de sedan kan koppla till ord och därefter också till sina egna namn.

Betydelsen av a ha e namn och a upptäcka kopplingen mellan text och namn är viktigt för barns identitetsutveckling. Det visar a barnböcker har en stor inverkan på barns vidare kunskaper och förståelse.

Luo et al. (2020) finner i sin studie a barn får olika förutsä ningar a möta li eratur beroende på vilket hemspråk och hemförhållanden de har. De undersökte vilken tillgång till böcker barnen hade hemma och jämförde engelsktalande familjer med spansktalande. Det visade sig a spansktalande vårdnadshavare medvetet kunde prioritera muntligt berä ande framför bokläsning även om de förstod a böcker och bokläsning var viktigt. De a kopplar Luo et al. (2020) till bristen på tillgängliga böcker i vårdnadshavarnas hemspråk, vilket leder till a de väljer andra typer av berä ande som de känner sig mer bekväma med. Bristen på förfa are som skriver böcker på flera språk är någonting som Morgan och Forest (2016) också noterat som e problem i sin studie. Det är viktigt a förstå a barnens sociala och kulturella omgivning påverkar barnens tillgång till böcker och bokläsning (Kim et al. 2016). Med anledning av a många barn inte har samma tillgång till böcker och bokläsning hemma, har förskolan en viktig roll a tillgodose a alla barn får samma förutsä ningar a möta olika typer av barnböcker med olika typer av innehåll. Pedagogens roll bär på stort ansvar a erbjuda barn en trygg miljö för a kunna föra dialoger om li eraturens innehåll och även andra svåra frågor som kan uppstå från tidigare erfarenheter hos barn. Det är genom trygga miljöer barn kan växa och bli engagerade individer som möjliggör en värld fri från fördomar och diskriminering (Kim et al.

2016). Eftersom ensidiga och skeva a ityder och åsikter kan överföras till små barn genom vardagliga samtal är det viktigt a man som pedagog reflekterar över sina egna a ityder och fördomar om andra etniska och kulturella grupper och sträva efter a framföra opartiska och olika aspekter av andra människors liv. De a eftersom barn till stor del påverkas av sina vårdnadshavares a ityder och fördomar (Kim et al. 2016).

(13)

Sammanfattning av tidigare forskning

Den tidigare forskningen har visat på a karaktärer med olika etniciteter och hudfärger presenteras på e bä re sä idag än tidigare. Den visar a e alltför ensidigt innehåll i böckerna leder till a barnen får en skev uppfa ning om olika hudfärger och etniciteter. Barnen är i tidig ålder uppmärksamma på etniska skillnader vilket är en anledning till a arbetet med olika etniciteter bör börja i tidig ålder. Forskning visar också a barnen fokuserar mer på bilderna än skriften, vilket innebär a pedagogen har en viktig roll i a medvetet välja ut vilka böcker som presenteras i förskolan. Genom a finnas som stöd vid läsning och tolka innehållet tillsammans med barnen möjliggör det a barnen får en bä re förståelse för innehållet i boken.

Teoretiska utgångspunkter

Nedan beskrivs de teoretiska utgångspunkter vi har utgå från i vår studie. Först redogör vi för det normkritiska perspektivet. Därefter beskriver vi etnicitet och till sist multimodala texter.

Normkritiskt perspektiv

Enligt Björkman och Bromseth (2019) har begreppet normkritisk pedagogik på senare tid förändrats och blivit till begreppet normkritik. Begreppet fokuserar på skapandet av normer med en särskild utgångspunkt i maktrelationer, vilket oftas är det som ligger bakom diskriminering. Diskriminering sker av föreställningar om vad som anses vara normalt. Genom diskussioner tillsammans med elever och arbetslag kan man bli medveten om ojämlikheten som diskriminering grundas i. Det är nästan alltid de som befinner sig inom normen som si er på makten a diskriminera (EEK-Karlsson &

Elmeroth, 2012). Jaget formas av samhället och är e resultat av aktiva handlingar. Dessa handlingar skapas utifrån rådande livsvillkor och normer (Bromseth, 2019). Bromseth (2019) menar a begreppet normkritik bör vara förankrad i a normer skapas i kollektiva processer i socialt orä visa samhällen och a begreppet inte ska användas på e sådant sä a problem och lösning syftas till enskilda individer. Vidare menar hon a normer lä kan ignoreras av den som inte berörs negativt, och hon lyfter då fram effekter av vithetsnormen och rasifiering som e exempel på de a.

Normkritisk pedagogik har genom åren i högre grad anammat e intersektionellt perspektiv (Bromseth, 2019), vilket innebär a det är flera aktiva normer som styr och påverkar oss samtidigt. Vi styrs alltså inte bara utifrån en norm, till exempel vilket kön vi har, utan utifrån flera normer som är beroende av- och samspelar med varandra till exempel etnicitet, ålder, sexuell läggning och så vidare (Samson & Ivarsson, 2015; Nordenmark & Rosén, 2008). Ur e intersektionellt perspektiv är det den vita, heterosexuella, västerländska och icke- funktionshindrade mannen som utgör normen. Utifrån den normen blir majoriteten av mänskligheten avvikare (EEK-Karlsson & Elmeroth , 2012). Normen kan ses som en kärna som man kan vara mer eller mindre nära (Salmson & Ivarsson, 2015; Stier &

Riddersporre, 2019). Det är när vi ser saker som “normala” och “onormala” som det skapas klyftor och hierarkier mellan människors olika sä a vara. Det handlar om a vara godtagbar och godkänd i en viss social kontext. Normer har alltså en stark koppling till makt (Bromseth, 2019; Nordenmark &

Rosén, 2008; Salmson & Ivarsson, 2015;Reimers et al., 2021) där de som befinner sig inom normen har makten a välja a tolerera den som står utanför normen, eller a inte göra det (Salmson & Ivarsson, 2015). I samhället finns grupper som riskerar a hamna utanför normen och på olika sä marginaliseras, osynliggöras och diskrimineras. En av dessa grupper är personer som har en annan etnisk bakgrund än den “svenska” (Nordenmark & Rosén, 2008). Nordenmark och Rosén (2008)

(14)

menar a vi oftast inte lägger märke till, eller vill lägga märke till, a vissa grupper har bä re förutsä ningar och fördelar, medan andra är missgynnade. De a är något som sker i det dagliga livet, både i förskolan och i samhället i stort. Reimers et al. (2021) diskuterar a normer är vad som anses vara det normala och rä utifrån kontexten och situationen, de menar på a vad som anses som det

“rä a” kan förfly as eller uteslutas. Normer är något som hela tiden förändras och därför kan normer vara mer eller mindre starka beroende på av vem, hur ofta och i vilka sammanhang man använder dem.

Enligt Salmson och Ivarsson (2015) är det e normkritiskt perspektiv som öppnar upp möjligheten för oss människor a uppfa a de osynliga regler och förväntningar som finns omkring oss. Det normkritiska perspektivet öppnar upp arbetet med a få syn på och granska de existerande normerna och hur resultatet av dessa normer styr och påverkar våra val och vår utveckling som individer.

Genom a öva upp si kritiska tänkande kan ens syn på verkligheten, andra och sig själv möjliggöra förändring i hur en tänker och gör, men endast i kombination med självreflexivitet. A inta e normkritiskt perspektiv kan också innebära a man blir medveten om sina egna privilegier. Hos de som har mycket a förlora leder ofta dessa insikter till e visst motstånd (Bromseth, 2019). I förskolan verkar det normkritiska perspektivet utifrån a man utgår från barnperspektivet. För a barn ska få chans a växa som individer är det viktigt a man i förskolan inte använder normer som sä er en viss förväntan på barnen som gör a deras utveckling som individ blir begränsad (Salmson &

Ivarsson, 2015).

En viktig poäng med det normperspektiv som Reimers et al. (2021) presenterar är a ingen står utanför görandet, upprepandet och förändringen av normer. I vår vardag deltar vi alla i a upprepa, föra vidare och förändra normer genom de sammanhang vi ingår i, de kläder vi bär, våra relationer, maten vi äter och så vidare. I den meningen berörs vi alla av de normativa förväntningar som finns hos oss individer. Det är först genom handlingar, som benämns som normkreativitet som normer utvecklas och förändras (Salmson & Ivarsson, 2015). En utmaning i arbetet med normkreativitet är a så fort vi belyser normer så förstärks dessa, till exempel om vi belyser hur en viss grupp människor har det på förskolan medför det a vi delar in barnen i olika grupper, vilket är just det som vi vill komma bort från (Salmson & Ivarsson, 2015). Vidare belyser Salmson och Ivarsson (2015) vikten av a diskutera och föra fram normer och grupper som finns i vårt samhälle för a kunna öka förståelsen av de normer som finns och för a förändringar ska kunna ske.

Avslutningsvis menar Bengtsson och Sotevik (2019) a det inte finns eller bör finnas något svar på vad normkritik är eller ska vara, utan begreppet normkritik är något som ständigt är i förändring. De menar a normkritik är något som bör utvecklas hela tiden i takt med a normer förändras. A ha en kritisk ambition och en strävan efter a arbeta för demokrati och social rä visa är därför viktigt i den pedagogiska verksamheten i förskolan.

I vår analys används det normkritiska perspektivet som redskap för a få syn på hur karaktärerna i böckerna jämförs mot svenskhetsnormen. Normativ svenskhet handlar oftast om en vit, man, heterosexuell, “svensk” och tillhörande medelklassen. Normen om vad som anses vara det normala i förhållande till “det svenska”, vilket är det som skapar e “vi” och “dem”(Nordenmark & Roséns, 2008).

(15)

Etnicitet

Etnicitet är e flertydigt begrepp som beskrivs på olika sä av olika förfa are. Enligt Lunneblad (2018) tar etnicitetsbegreppet utgångspunkt i kultur. Begreppet etnicitet syftar till en folkgrupp som delar värderingar, normer och kulturella u ryckssä till exempel frisyrer, kläder eller smycken. Han skiljer begreppet etnicitet från ras och rasism som han menar refererar till biologiska skillnader.

Begreppen rasism och etnicitet har dock något gemensamt i hur begreppen delar in människor i grupper och kategorier. Indelningen görs oftast genom a tala om- och göra skillnader mellan människor efter dess egenskaper (Lunneblad, 2018; Sernhede, 2016). Wikström (2009) beskriver tre sä a se på etnicitetens betydelse beroende på vilket ansats man använder sig av, essentialism, konstruktivism eller postkolonial teoribildning. Essentialismen betyder a människor föds in i sin etnicitet till exempel som “svensk”, “kurd” eller “jude”. Etnicitet innebär a man blir definierade utifrån språk, tradition, religion, födelseland och ibland även blodsband. Etnicitet kan alltså konstateras på e objektivt sä och ses som en egenskap som man har och som är nära sammanlänkad med var man är född. Inom essentialismen ses etnicitet som något som är djupt rotat i en människa och som inte går a förändra. Inom konstruktivismen är det genom sociala processer man blir exempelvis “svensk”,

“kurd” eller “judisk”. Det är ingenting man föds till utan någonting som konstrueras. För a det ska bli meningsfullt a tala om etnicitet måste en grupps etnicitet ställas i relation till en annan grupps etnicitet. Etnicitet blir därför e resultat av både egna och andras uppfa ning om en persons ursprung. Den etniska tillhörigheten blir därmed möjlig a förhandla om eftersom den är föränderlig och sker hela tiden. Vidare tar Wikström (2009) upp en tredje ansats, postkolonial teoribildning där tillhörighet och ursprung skapas genom sociala och språkliga u ryck. Inom den postkoloniala teoribildningen talar man om skillnadsskapande snarare än etnicitet och hur skillnad mellan människor upprä hålls och konstrueras i förhållande till makt. Dessutom ställer man sig frågan vem som har makten a definiera någon annan människa än sig själv som någonting. Man blir “svensk”,

“kurd” eller “jude” genom handlingar och tal om vad “svenskhet”, “kurdiskhet” eller “judiskhet” kan tänkas vara och inte vara. Betydelsen av begreppet etnicitet påverkas av hur vi väljer a prata om eller inte prata om den eftersom språk ständigt utvecklas och förändras blir också begreppet etnicitet något som kan utvecklas och förändras över tid.

Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsa a för etnisk diskriminering (DO). En vanligt förekommande uppfa ning i Sverige är a etnicitet handlar om en uppdelning mellan svenskfödda och utlandsfödda vilket är e okritiskt sä a se på etnicitet (Lunneblad, 2018). Det är därför hierarkier uppstår, vilket skapar klyftor mellan människor. A gruppera människor efter religion, ursprung eller hudfärg ökar alltid risken för a man ägnar sig åt diskriminering och rasism (Wikström, 2009).

I vår studie kommer vi bland annat a utgå från hudfärger när vi undersöker hur etniciteter framställs i böckerna. Vi är dock medvetna om a hudfärger inte har någon betydelse för vilken etnicitet man tillhör, de a kommer vi a beskriva mer under metoddelen. Vi kommer a anta e konstruktivistiskt perspektiv, eftersom a konstruktivismen menar a det är utifrån människans uppfa ningar om hur man ser andra, vem man är och vem man vill bli som människa som etnicitetsbegreppet skapas.

(16)

Multimodala texter

För a kunna tolka världen och skapa mening menar Selander och Kress (2017) a det krävs tillgång till en mängd olika resurser. Exempel på sådana resurser är skrift, bild och video, det är dessa resurser som skapar multimodalitet. Dessa resurser betyder ingenting i sig, de får mening först när de används i e socialt sammanhang. Det är i samtal och i samvaro med andra människor som resurserna skapas och blir meningsfulla (Selander & Kress, 2017).

I vår studie har vi utgå från multimodalitet med fokus på texter som i vårt fall är skrift och bild.

Multimodala texter är alltså texter som är komponerade av olika u rycksformer vilket kan vara bild, fotografier, grafer eller olika symboler. Det är alltså inte enbart förekomsten av bilder som gör texten multimodal (Björkvall, 2019; Danielsson & Selander, 2014). Den vardagliga definitionen av text kan u ryckas som “skrivna ord på e papper eller en skärm”. Men både vardagliga- och vetenskapliga texter kan bestå av flera meningsskapande delar som bilder, gester, symboler och talat språk (Danielsson & Selander, 2014). Texter definieras också av a de är meningsfulla, sammanhängande helheter med en början och e slut. För a texten ska vara meningsfull krävs också a texten hänger ihop, det måste finnas meningsfulla relationer mellan textens delar till exempel skrift och bild (Björkvall, 2019). Danielsson och Selander (2014) belyser a idag så använder man flera u rycksformer och medier. Därav är det av betydelse a beakta vad för information som förs fram via skrift, bild samt tal. Danielsson och Selander (2014) menar a det är på grund av a textytan kan innehålla flera olika meningsbärande delar som det uppstår utmaningar i tolkningsarbetet. Varje textyta kan innehålla flera olika meningsbärande delar vilket innebär a man måste analysera varje del för a se helheten eftersom de meningsbärande delarna kan vara både motsägande och ibland komple erande.

Genom a använda oss av e multimodalt perspektiv kommer vi a analysera skrift och bild var för sig för a få en djupare förståelse av innehållet i böckerna. De a kommer a beskrivas mer utförligt i avsni et analys.

Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter

I teoretiska utgångspunkter framkom det a normer är det som anses vara det normala och rä a utifrån kontexten. Normer har också en stark koppling till makt eftersom det är de som si er på makten som har rä en a välja a tolerera de som står utanför normen eller a inte göra det. För a kunna öka förståelsen för de normer som finns och skapa en förändring krävs det a vi lyfter fram och diskuterar dessa. I takt med a normer förändras bör också begreppet normkritik förändras, vilket gör a det inte finns eller bör finnas något rä svar på vad normkritik är eller ska vara. E begrepp som vi tar upp är etnicitet vilket inriktar sig till en folkgrupp som delar normer, värderingar och kulturella u ryckssä . E sä a se på etnicitet är genom konstruktivismen, där man menar a etnicitet är något som skapas genom sociala processer. En etnicitet är ingenting man föds till utan någonting som konstrueras genom samspel med andra. För a tolka världen och skapa mening krävs tillgång till en mängd olika resurser till exempel skrift, bild och video. Tillsammans bildar dessa resurser det som kalla multimodalitet. De är i samtal och samvaro med andra människor som resurserna blir meningsfulla.

(17)

Syfte

Syftet med denna studie är a analysera barnböcker för a undersöka hur människor framställs med e särskilt fokus på etnicitet.

Frågeställningar:

● Hur framställs människor i skrift och bild med fokus på etnicitet?

● Vad är de övergripande budskapet i böckerna utifrån e normkritiskt perspektiv med fokus på etnicitet?

● Från vem eller vilkas perspektiv är böckerna skrivna?

(18)

Metod

Under denna del av uppsatsen kommer vi a presentera våra metodologiska val och ansatser. Till a börja med kommer vi a skriva fram vårt genomförande och urval. Därefter följer en beskrivning av det analysverktyg vi använt oss av och våra forskningsetiska överväganden. Avslutningsvis kommer vi a under metoddiskussionen resonera kring de val vi gjort samt lyfta fram de svagheter vi identifierat i vår studie.

Vi valde a göra en kvalitativ studie (Bryman, 2018) med en multimodal textanalys av barnböcker ur e normkritiskt perspektiv med fokus på etnicitet. De a har tidigare beskrivits under avsni et teoretiska utgångspunkter. Vi valde a göra en kvalitativ studie för a det möjliggjorde för oss a få en mer nyanserad bild av normer och värderingar, vilket hade varit svårt om vi valt en kvantitativ studie. Det blir också lä are a förstå normer och värderingar eftersom de lä are kan sä as i e sammanhang. Med en kvalitativ studie kan man få en bä re förståelse för människors upplevelser och känslor. Dessutom får man en förståelse för a det finns andra perspektiv a använda sig av för a skapa en djupare förståelse till sin studie (Ahrne & Svensson, 2015).

Genomförande och Urval

I vår pilotstudie testade vi Dahlström och Norbergs (2021) analysmodell i sin ursprungsform genom a analysera e uppslag av boken, Vi måste till jobbet av Pija Lindenbaum. Det gav oss inte tillräckligt med information för a förstå helheten av innehållet i boken. Eftersom vi genom e uppslag inte kunde se alla karaktärer, bokens budskap eller förfa arens syfte med texten, testade vi även a analyser e uppslag i början, e i mi en och sedan sista uppslaget i boken. Det gav oss inte heller tillräckligt med underlag för a besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Vi gjorde justeringar efter pilotstudien där vi ändrade och tog bort några av frågorna i varje del för a dessa skulle riktas mer mot det normkritiska perspektivet. Genom a testa sig fram kan man komma på vad som fungerar i si arbete, vilket betyder a det inte alltid är en nackdel utan kan bli till en fördel a testa olika datainsamlingsmetoder (Ahrne & Svensson, 2015). Vi gjorde dessa testanalyser var för sig och tog sedan e gemensamt beslut där vi kom fram till a analysera hela böcker var det som skulle fungera bäst för vår studie.

I vår studie började vi med a analysera böckerna var för sig för a inte riskera a påverka varandras uppfa ningar och tolkningar av innehållet. Med hjälp av analysverktyget antecknade vi var för sig under varje fråga under varje kategori som var textuell aspekt, innehållsaspekt och relationell aspekt.

Det gjorde vi för a kunna gå tillbaka för våra diskussioner tillsammans. Vi använde en multimodal ansats för a sä a fokus på både skriften och bilden i böckerna för a kunna se hur karaktärerna framställs ur e normkritiskt perspektiv med fokus på etnicitet. Vi ti ade även på om bild och skrift samspelade med varandra, de a för a kunna se om karaktärerna framställs på e sä i bild och e annat sä i skriften.

För a uppnå syftet med vår studie som var a undersöka hur människor framställs i barnböcker med fokus på etnicitet, kontaktade vi två stadsbibliotek en i en storstad och en i en mindre stad. Vi kontaktade biblioteken via mail och bad dem ta fram en lista på de mest utlånade bilderböckerna under 2020 i åldrarna tre till sex år. Anledningen till a vi ville använda oss av topplistor från 2020

(19)

var för a vi ville få tillgång till böcker som barn faktiskt möter och som är populära just nu.

Topplistorna för 2021 var inte fullständiga ännu på grund av a året inte är slut. Därför blev topplistan för 2020 relevant för studien för a de är de senaste fullständiga listorna. Vi valde a använda oss av böcker i åldrarna tre till sex år för a få ta del av böcker med mer skrift för a förstå handlingen bä re. E av biblioteken delade in sina böcker i kategorierna noll till fem och sex till nio år medan det andra biblioteket kunde ta fram en lista för tre till sex år. Det som hade varit lämpligast för vår studie hade varit om vi kunde få ut topplistorna på vad förskolor lånar på biblioteken för a få en bä re bild av vilka böcker förskolor faktiskt lånar. Dock ingår förskolor och hushåll i de listor vi använt oss av och därför kan man inte helt utesluta a dessa böcker inte används även i förskolan.

Utifrån de a kan man anta a det är populära böcker som förskolebarn kommer i kontakt med både hemma och i förskolan. Från respektive topplista tog vi ut topp 100 av böckerna för a sedan hi a vilka böcker som var gemensamma på biblioteken. Först undersökte vi gemensamma i topp 10, sedan topp 20 och till sist gemensamma för hela listan på 100 st.

När vi sammanställde listorna upptäckte vi a samma förfa are förekom oftare i topp 20, till exempel Gunilla Bergström och Jujja Wieslander. De a tolkade vi som a dessa förfa are skriver populära böcker som många barn tycker om. En annan anledning till de a skulle kunna vara a dessa böcker finns tryckta och tillgängliga i fler exemplar och olika språk på biblioteken och därför kan fler låna samma bok, vilket ökar på statistiken. Eftersom vårt fokus är etnicitet insåg vi a de gemensamma böckerna i topp 10 inte skulle ge oss e tillräckligt underlag för vår analys. Vår första del av urvalet var a se på bilderna hur människorna verkade vara representerade utifrån hudfärg. Med olika hudfärg avsåg vår studie alla personer som i relation till dem med ljus hudfärg i böckerna ser ut a ha en annan hudfärg. I tveksamma fall var det just skillnaden mot hur andra karaktärer skildras i samma bok som fick vara avgörande (Sbi, 2018). Vi kollade efter olika hudfärger för a se hur olika hudfärger blir representerade i barnböcker, vilket gjorde a alla i topp 10 och topp 20 föll bort. Vi beslutade oss därför a fortsä a urvalet med a leta efter fler än två karaktärer med olika hudfärger i topp 100.

Eftersom vi behövde fler än tre titlar i vår studie bestämde vi oss för e tredje urval. Förutom a endast se på bilderna valde vi a även göra en översiktlig analys av både bild och skrift för a få en överblick om boken verkade relatera till etnicitet i skrift och/eller bild. Vi gick igenom de gemensamma böckerna i topp 10, topp 20 och sedan topp 100. Vi undersökte böckerna igen bok för bok från populärast till minst populär och tog den första boken som vi ansåg hade e innehåll som kunde relateras till etnicitet. Den första boken på listan som hade koppling till etnicitet, var Pudlar och pommes av Pija Lindenbaum. Vi valde a ta med den eftersom vi tidigare har läst boken och vet a den har e innehåll som kan kopplas till etnisk mångfald som passar till vår studie. Däremot innehöll topplistorna flera böcker med djur som huvudkaraktärer, till exempel Mamma Mu och Findus, dessa valde vi bort därför a vi anser a det är svårt a avgöra karaktärernas hudfärg och vi kunde inte se a innehållet hade någon koppling till etnisk mångfald.

För a komma vidare i vårt urval och för a det skulle bli mer tillförlitligt valde vi a använda oss av fler än 4 böcker, eftersom vi kände a det blir e för tunt material för vår analys. Därför gick vi igenom vardera topplista på samma sä som vi gjort i urval två, alltså vi gick igenom innehållet i böckerna bok för bok i topplistorna ännu en gång. På ena listan var den första boken vi hi ade

(20)

Lysande, UppfinnarJohanna! av Ann-Christine Magnusson som stämde in på vårt urval med innehållet därför a den innehöll flera karaktärer med olika hudfärger. På den andra topplistan fann vi boken Gropen av Emma Adbåge som också hade flera karaktärer med olika hudfärger. Urvalet slutade med a vi hade sex böcker a fördjupa oss i med koppling till etnicitetsnormen. Vi upplevde a sex böcker gav oss tillräckligt med material a analysera med tanke på den tidsram vi hade a förhålla oss till och för a hinna fördjupa oss ordentligt i innehållet i varje bok.

Tabell 1. Lista över titlar och förfa are på våra analyserade böcker.

Titlar Förfa are, utgivningsår

Gropen Adbåge, Emma, (2018)

Alfons och soldatpappan Bergström, Gunilla, (2006)

Bara rumpor Leone, Annika, (2019)

Pudlar och Pommes Lindenbaum, Pija, (2016)

Vi måste till jobbet Lindenbaum, Pija, (2019)

Lysande, UppfinnarJohanna! Magnusson, Ann-Christine, (2018)

Analysverktyg

Efter vår pilotstudie insåg vi a vi behövde anpassa modellen utifrån syftet med analysen, vilket Dahlström och Norberg (2021) uppmuntrar till i sin text. Vi valde a analysera var för sig först för a vi ville få fler än en persons tolkning av innehållet för a materialet skulle bli djupare. De a eftersom vi bär på olika erfarenheter och gör egna tolkningar baserat på dessa. Efter de enskilda analyserna har vi träffats via videosamtal på Google meet där vi diskuterat och bearbetat materialet. Vi har inte hi at något schema över typiska etniska skillnader för a koda in vårt material i kategorier. Därför valde vi a föra diskussion om varje bok och förde anteckningar om allt vi se i bild och skrift gemensamt men även våra nya förståelser som hade uppstå via den gemensamma diskussionen. Därefter utgick vi från våra frågeställningar för a hi a gemensamma nämnare i materialet, vilket gjorde a vi kunde dra slutsatser med hjälp av våra gemensamma anteckningar och frågorna i analysverktyget.

När vi analyserade böckerna var det viktigt a komma ihåg a det finns avgörande skillnader mellan verkliga människor och karaktärerna i böckerna. Vid analyserna kunde vi bara se skillnad mellan olika etniciteter utifrån hudfärgerna eftersom a det är svårt a veta exakt vad karaktärerna tänker, hur de lever sina liv eller vilken kulturell tillhörighet de har (Nikolajeva, 2017). Genom analysen får vi endast ta del av det som förfa aren väljer a skriva ut i bild och skrift vilket gör det svårt a utgå från något annat än vad vi kan se i bilderna såsom hudfärger, inredning eller kläder på karaktärerna i böckerna. Därför valde vi a utgå från hudfärger i frågan vem som har handlingsutrymme. I vår analys handlade en av frågorna om vem som har störst handlingsutrymme i berä elsen. Vi tolkade störst handlingsutrymme som den eller de karaktärer som har störst utrymme i böckerna, de karaktärer som är betydande för handlingen och som får handlingen a fortsä a framåt. Med andra

(21)

ord skulle man kunna säga a de med störst handlingsutrymme är huvudkaraktärerna i boken. Vem eller vilka som är huvudkaraktärer kan vara svårt a bedöma på grund av det inte alltid var en självklarhet vem eller vilka som är huvudpersonen i bokens handling (Nikolajeva, 2017). De a tar Koss (2015) upp i sin forskning som visade a man såg en liten ökning av andra hudfärger än den vita i böckerna som helhet, dock hade människor med annan hudfärg än den vita inte lika stort handlingsutrymme i böckerna.

Textuell aspekt

Hur framställs texten?

● Hur framställs människor i skrift och bild med fokus på etnicitet?

● Hur väl samspelar de olika u rycksformerna?

Komple erande?

Motsägelsefulla?

Innehållsaspekt

Vad handlar texten om?

● Vad är det övergripande budskapet i böckerna utifrån e normkritiskt perspektiv?

● Vilka erfarenheter och

uppfa ningar u rycks i skrift och bild?

Relationell aspekt

Hur framställs sociala relationer i texten?

● Vem eller vilka har företrädesvis handlingsutrymme i böckerna?

● Vem eller vilkas perspektiv företräds i texten?

● Vilket är textens övergripande budskap?

● Vad kan förfa arens syfte med texten vara?

Figur 1,omarbetad analysmodell utifrån Dahlström & Norberg (2021)

(22)

Forskningsetiska överväganden

I vår studie har vi analyserat fysiska barnböcker. De forskningsetiska överväganden som vi tagit i beaktning är a ha samtycke från förlag och illustratörer för de bilder vi valt a använda oss av i vårt arbete för a förstärka syftets betydelse. Vi tog därför kontakt med de olika förlagen via mail för a få godkännande för publicering av böckernas bilder i vår studie. Vi har skickat böckernas titlar och sidnummer på de bilder som vi ville använda oss av och har få medgivande från förfa arna och illustratörerna på förlagen. Vissa förlag bifogade bilderna vi valt a använda oss av för a färgerna i bilderna skulle återges korrekt. För a vi skulle få godkännande a använda oss av bilderna krävdes det a vi i samband med bilderna tydligt skulle ange förfa are, illustratör och boktitel, vilket vi gjort.

Trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet

Vi har utgå från e normkritiskt perspektiv med fokus på etnicitet med e multimodalt analysverktyg som vi tagit inspiration från Dahlström och Norberg (2021). De a för a kunna analysera både skrift och bild på e sakligt sä i vår studie. Det är av vikt a som forskare kunna styrka och säkerställa a i så stor utsträckning som möjligt vara saklig för a forskningen ska vara trovärdig. Personliga värderingar ska ha så liten inverkan som möjligt på materialet, vilket stärker trovärdigheten i vår studie när vi analyserade böckerna var för sig först och sedan diskuterat dem tillsammans (Bryman, 2018). Vi anser a vår studie går a upprepa, eftersom vi varit tydliga med vårt tillvägagångssä . Vi har tydligt redovisat de böcker som vi analyserat och hur urvalsprocessen gå till. Det är därför möjligt a upprepa vår studie, men resultatet och analysen kommer innehålla andra tolkningar (Bryman, 2018). Enligt Boréus (2015) är det viktigt a man argumenterar för dom tolkningar man gör, de vill säga a man förtydligar varför innehållet bör uppfa as på e sä före e annat sä . Vi är medveten om a det är en slags tolkning vi gör i vår studie och analys. Det är därför ofrånkomligt a analysen kan ha påverkats av våra egna tidigare erfarenheter. Det är viktigt a komma ihåg a vår studie är en kvalitativ studie, vilket innebär a det är en studie som grundar sig på tolkningar. Vår tolkning bör ses som endast en möjlig tolkning, skulle någon annan göra samma analys kanske det skulle ge en annan möjlig tolkning (Bryman, 2018).

Vi har grundligt sökt och läst igenom flertalet artiklar för a hi a artiklar som gjort liknande studier som vi gjort för a ta inspiration och få en djupare kunskap inom ämnet. I vår tidigare forskning har vi använt oss av artiklar som är peer reviewed, det vill säga skrivna av forskare och granskade av andra sakkunniga inom ämnet vilket stärker trovärdigheten (Bryman, 2018). Eftersom vi gjort vårt urval utifrån topplistorna från två bibliotek i Sverige vet vi a de böcker vi har analyserat är böcker som når många barn i Sverige. Vi är dock medvetna om a studiens överförbarhet inte är så hög (Bryman, 2018). Eftersom vi valt böcker från svenska bibliotek är vi medvetna om a studien kanske inte är överförbar till e internationellt perspektiv, däremot kan det vara relevant ur e nationellt perspektiv.

(23)

Metoddiskussion

Vi kommer under de a avsni a diskutera olika för- och nackdelar med de val vi gjort i genomförandet av vår analys. Vi kommer också a motivera valen av de teoretiska perspektiv som vår uppsats grundar sig på.

Vår studie är en kvalitativ studie på grund av a om vi hade valt en kvantitativ studie så hade våra frågeställningar eller syfte inte blivit besvarade. Vi hade kunnat göra en kvantitativ studie, genom a till exempel räkna hur många andra hudfärger än den vita som finns med i de mest utlånade böckerna. Men då hade vi inte få kunskapen om hur de representeras vilket var syftet med vår studie. De a poängterar Ahrne och Svensson (2015) a kvalitativa data inte är något som mäts och därav räcker det a erfara a det finns och på vilket sä i olika sammanhang. Dock kunde vi ha gjort både en kvalitativ och en kvantitativ studie genom a både analysera barnböcker med e kvalitativt perspektiv och göra e schema där vi räknar hur många vita respektive andra hudfärger som blev representerade i li eraturen. Då hade vi även få med en kvantitativ studie eftersom a den ena inte utersluter den andra. A använda både en kvalitativ och en kvantitativ ansats kan vara e bra sä för a få e bredare och e mer nyanserat synsä i sin forskning (Ahrne & Svensson, 2015). För a kunna vara så saklig som möjligt hade det varit användbart a kunna använda sig av e schema över

“typiska” etnicitetsnormer. Dock har vi inte funnit något sådant schema. För a kunna besvara hur människor framställs i skrift och bild med fokus på etnicitet anser vi a den analysmodell vi använt oss av tillsammans med e normkritiskt perspektiv, som utgå från a normen är vit, man,“svensk” i en medelklassfamilj, tillsammans har besvarat våra frågeställningar.

Vi valde a utgå från en multimodal ansats, för a kunna få en helhetsbild av hur människor i böckerna framställs utifrån etnicitetsnormen. Vi valde en multimodal ansats där vi analyserar både bild och skrift. Det gjorde a vi kunde få en bä re bild av hur olika hudfärger framställdes och vilket handlingsutrymme dessa hade, vilket vi inte kunnat göra om vi endast analyserat bild eller skrift för sig, eller endast e uppslag. Om vi endast analyserat skriften i böckerna hade vi i flera fall inte kunnat avgöra om de ens fanns olika hudfärger representerade då skriften i många fall inte gör en detaljerad beskrivning av karaktärernas egenskaper. Hade vi endast analyserat bilderna hade vi kunnat se olika hudfärger representerade, men vi hade inte kunnat ge e utförligt svar på hur de faktiskt framställs eller om de har en betydande roll i boken eller en biroll. Vi anser därför a vi med en multimodal ansats kunnat ge en mer sammanfa ad bild av hur olika etniciteter framställs i de barnböcker vi valt a analysera.

Det som hade varit mest fördelaktigt för vår studie hade varit om vi få ta del av listor med de böcker som förskolor lånar, tyvärr var det något som biblioteken inte kunde bistå oss med. E annat sä hade varit a besöka förskolor för a kontrollera vilka böcker som finns tillgängliga där. Hade vi utgå från de böcker som finns tillgängliga på förskolor hade det varit svårt a dra några generella slutsatser eftersom vi inte vet hur ofta böckerna byts ut, om böckerna som finns tillgängliga används i e specifikt tema som de arbetar med just då. Dock innefa ar listorna vi få både låntagare från förskolan och privata låntagare, så vi kan ändå anta a det är böcker som även når förskolan. Vi har i vårt urval också utgå från vissa kriterier vilket gjort a de allra populäraste böckerna i topplistorna fallit bort. Hade vi istället valt a analysera de gemensamma böckerna från topp 10 hade vi kanske funnit andra intressanta slutsatser, men de hade inte kunnat besvara våra frågeställningar. Av den

(24)

anledningen kan vi inte utgå ifrån a våra resultat gäller för alla barnböcker. Vi anser ändå a vår urvalsmetod var relevant utifrån våra frågeställningar, a se hur människor framställs i barnböcker med fokus på etnicitet, i böcker som vi vet når ut till många barn, både i förskolan och i hemmen.

A vi ville använda oss av barnli eratur i arbetet var en självklarhet för oss då de a är något som är en stor del av barns vardag i förskolan. Barnböcker är e sä a u rycka någons berä else i skrift och bild då de komple erar varandra eftersom a de var för sig inte talar för helheten (Nikolajeva, 2000).

Vi valde a bearbeta barnli eraturen genom a vi började analysera på varsi håll först, och efter analysen träffades vi i videosamtal för a diskutera vad vi kommit fram till var för sig, de a för a få två perspektiv på li eraturen och för a vi ville vara sakliga i så stor utsträckning som möjligt och inte påverka varandra i analysen. Sedan i diskussion kunde vi jämföra vad vi såg eller inte såg och ifall vi kunde se några likheter eller skillnader i våra analyser i både bild och skrift med hjälp av en multimodal ansats. Genom våra diskussioner märkte vi hur vi uppnådde mer när vi fick ta del av varandras uppfa ningar samt tankar vilket blev en styrka som hjälpte oss i arbetet med a analysera li eraturen (Selander & Kress, 2017). Genom a vi valde e normkritiskt perspektiv kunde vi hålla oss sakliga i så stor utsträckning som möjligt när vi kritiskt skulle granska barnböckerna för a få en relevant undersökning till vår studie. Dock kan det vara svårt a helt kringgå sina egna uppfa ningar och tidigare erfarenheter då de a kan hjälpa en a få en större förståelse kring hudfärger och etnicitet. Ahrne och Svensson (2015) menar a det man undersöker kan påverka slutresultatet eftersom ens tidigare erfarenheter påverkar automatiskt, vilket medför a varje individ har sin egen tolkning omedvetet som då kan ge en viss påverkan.

(25)

Resultat

I kommande avsni kommer vi a presentera resultaten från de sex analyserade barnböckerna. Vårt syfte med studien var a analysera barnböcker för a undersöka hur människor framställs med e särskilt fokus på etnicitet. I böckerna som vi har analyserat undersökte vi innehållet i både skrift och bild. Vi kommer a redogöra en gemensam sammanfa ning av böckerna utifrån våra tolkningar av analyserna. Resultatet presenteras under rubrikerna Textuellt, Innehåll och Relationellt som vi tagit från vår analysmodell. Under de tre rubrikerna kommer vi a lyfta fram viktiga delar som vi kommit fram till i våra analyser.

Textuellt

I de a stycke kommer vi presentera resultatet från vår analys av skriften och bilden. Det kommer a presenteras under rubrikerna Etnisk framställning i skrift och Etnisk framställning i bild för a tydliggöra skillnaden mellan dessa. I vår analys kunde vi se en väsentlig skillnad i hur etnicitet framställs i bild jämfört med skrift. Med hjälp av analysverktyget kunde vi observera a etnicitet visade sig mer i bild än i skrift.

Etnisk framställning i skrift

I skrift beskrivs människor med annan etnicitet än den normativa svenskheten på olika sä . De beskrivningar i skrift som vi kunnat urskilja hi ar vi främst i Alfons och soldatpappan, Pudlar och pommes och Lysande, UppfinnarJohanna!. I boken Alfons och soldatpappan (Bergström, 2006) beskrivs de kulturella skillnader som Alfons upplever som “annorlunda” och “ny ”. Det blir tydligt framskrivet i skriften a det finns skillnader i hur Alfons och Hamdi lever. Bland annat menar Alfons a det är

“ny ” a man ska be till “Alltings Stora Gudamakt välsigna maten“ innan de ska äta risgryta och kryddsås. Alfons lyfter a det känns högtidligt a man ber en bordsbön innan maten och menar a det inte är något som pappa och han brukar göra innan de äter se figur 1.

Figur 1. Alfons och soldatpappan. Författare och illustratör: Gunilla Bergström, ©Bok-Makaren AB. Rabén & Sjögren Förlag.

Med utgivarens tillstånd.

(26)

Hamdis hem beskrivs också som “annorlunda”, med många ma or och “annorlunda” fin-gardiner.

Där finns också en tv-parabol som visar främmande, utländska tv-program. I skriften beskrivs inte några större skillnader mellan Hamdi och Alfons, förutom a de kommer från olika länder. Hamdis pappa skrivs fram som en härlig person som Alfons skulle vilja vara med jämt. Det blir tydligt i skriften a Hamdis pappa inte vill tänka på vad han tidigare varit med om i kriget som var i det land han fly från. Hamdis pappa vill gärna se framåt i livet och glömma hans tidigare liv. I skriften beskriver man a soldatpappan bygger upp e mål för barnen i området där de bor, det kan tolkas som a han gärna vill göra det för barnen då det inte var möjligt i hans tidigare land där det var krig.

Soldatpappan beskriver längre fram i boken a det i landet han kommer ifrån bara fanns sand, öken och berg och knappt några människor kvar på grund av kriget som pågick. I Pudlar och pommes av Lindenbaum (2016) framställs karaktärerna i boken som djur och de framställs som e “vi” och

“dem”. Det visade sig genom a det i skriften ofta står “vi” och “dem” när pudlarna pratar i flera situationer, e exempel från skriften är “då går vi och ordnar middag” som pudlarna säger och sedan säger en annan pudel “ Ska ni ge bort vår MAT nu också! ska vi inte ha någonting!” de a är en tydlig beskrivning av hur man särskiljer a det är e “vi” och “dem”. I skriften görs flera kopplingar till kulturella skillnader. Ullis, Ka a och Ludde flyr från si land där det finns en pool, fotbollar och potatis, medans det i landet där pudlarna bor inte finns någon pool och de äter bara pommes. En av pudlarna tycker också a Ullis, Ka a och Luddes skärp är “löjliga”, vilket skulle kunna kopplas till a människor i vissa kulturer bär kläder som avviker från svenskhetsnormen. E annat sä som urskiljer olika etniciteter är karaktärerna namn. Vi har hi at namn som Vibecke, Karim, Hamdi och Jina vilka kan tolkas tillhöra andra etniciteter än den “svenska”. I boken Gropen av Adbåge (2018) har de fröknar på skolan som nämns med namn “typiskt svenska” namn som till exempel Rolf och Eva. I boken Lysande, UppfinnarJohanna! av Magnusson (2018) framställs Johanna som uppfinningsrik, positiv och lösningsorienterad, vilket inte är kopplat till någon särskild etnicitet. De a är också egenskaper som Hamdis pappa har i Alfons och soldatpappan. Han vill träna e fotbollslag, han bygger fotbollsmål och han menar också a det finns två typer av människor, de som river och de som bygger upp.

Etnisk framställning i bild

I vår analys är det främst genom böckernas bilder som vi kunnat urskilja hur olika etniciteter framställs. Vi kan se i samtliga böcker a etnicitet framställs genom olika hudfärger. Ser man bara bilderna i Alfons och soldatpappan (Bergström, 2006) skulle man kunna tolka det som a Hamdi och Alfons kommer från olika bakgrunder eftersom de har olika hudfärger. Alfons är vit och har rakt hår medan Hamdi och hans familj har afrohår och är mörkhyade. Flera bilder visar på a Alfons och Hamdi är väldigt lika på många sä då de har samma intressen såsom spela fotboll, leka tafa , leka krig men även a båda är intresserade av a få veta mer om pappans tid som soldat. Det visar sig även kulturella skillnader i bilder. I bild kan man se vad Hamdis familj ska äta till middag, se figur 1 ovan, och innan man får äta sin mat ska man be tillsammans. Det framträder även i bild a Hamdis hem har en annan inredning än Alfons som då visar på kulturella skillnader. Bara rumpor av Leone (2019) framställer också olika etniciteter genom a presentera flera olika hudfärger, hårtyper och kroppsformer. På e uppslag ser man två karaktärer med mörkare hudton som simmar med en badmössa och hoppar från en trampolin, vilket skulle kunna vara någon som bär slöja. Bilderna visar a det finns flera olika hudfärger, etniciteter och kulturella bakgrunder representerade. Eftersom

References

Related documents

Å andra sidan kan en för snäv tolkning (att ett mycket mindre antal varor och tjänster kan vara av samma slag) riskera att konkurrensen går förlorad mot dessa direktupphandlingar

När det gäller den förberedda miljön kan man läsa i Montessoripedagogik i förskola och skola (2009) att rummen är till för barnen, rummen ska vara attraktiva och möblerade så

Ett par respondenter beskrev att man från personalvdelningens sida internt hade försökt utbilda den svenska personalen till att skriva CV:n som tydligare framhävde tidigare

Inledning Bensin (fem till tio kolatomer) och fotogen (tio till femton kolatomer) är två produkter som fås vid raffinering av bergolja.. Bensin har lägre kokpunkt än

Resultatet i denna studie visar att lärarna i den traditionella förskolan anser att det är viktigt för barnen att vistats utomhus så mycket som möjligt.. Det främsta syftet med

I både Sverige och i Thailand verkar det i alla fall som att många lärare har lyckats nå sina elever och hittat en ”lagom nivå” då vi i resultatet kan utläsa

Det fanns också en skillnad mellan grupperna när det gällde inställningen till att vara punktlig, och hålla sig till fastlagda planer, där den svenska gruppens poäng

barnböcker över tid. Detta kan då hjälpa till i arbetet med val av barnböcker för verksamheten, böcker som är relevanta, utvecklande och tar upp barns in- tegritet på