Hur uppmärksammar lärare att elever är i behov av särskilt stöd i
matematikundervisningen?
How do teachers notice that students are in need of special support in mathematics teaching?
Mathio Oraha & Angely George Bam
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation
Självständigt arbete 1 i lärarutbildningen Grundläggande nivå
15 hp
Examinator: Maria Larsson Handledare: Daniel Brehmer Termin Vt21 År 2021
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE 1
kultur och kommunikation Kurskod MAA035 15 hp
Termin 6 År 2021
Mathio Oraha & Angely George Bam
Hur uppmärksammar lärare att elever är i behov av särskilt stöd i matematikundervisningen?
How do teachers notice that students are in need of special support in mathematics teaching?
Årtal 2021 Antal sidor: 18
______________________________________________________
Sammandrag
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare upptäcker elever i behov av särskilt stöd inom matematikundervisningen. Fyra intervjuer har genomförts med två klasslärare respektive två speciallärare, från tre olika skolor. Resultatet indikerar att lärare huvudsakligen upptäcker elever i behov av särskilt stöd genom att se till elever med hög frånvaro och genom diskussion med andra lärare. Gemensamt för alla respondenter är att de påpekar att det är elever som når låga resultat i tester under en längre period som är i behov av det särskilda stödet. Resultatet diskuteras i förhållande till ett ramverk som beskriver
lärarkunskaper för matematiklärare. Slutsatsen som dras är att kunskapen att upptäcka elever i behov av särskilt stöd är en viktig lärarkunskap.
_______________________________________________________
Nyckelord: matematikstöd, lärarkunskap, Mathematical Knowledge for Teaching (MKT), Knowledge of Content and Students.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställning ... 1
2. Bakgrund ... 2
3. Metodologi ... 5
3.1 Urval och datainsamling ... 5
3.2 Analysmetod ... 5
3.3 Etiska aspekter ... 6
4. Resultat ... 6
4.1 Analysförfarande ... 6
4.2 Resultatsammanställning ... 9
5. Diskussion ... 9
5.1 Metoddiskussion ... 9
5.1.1 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ... 10
5.2 Resultatdiskussion ... 11
6. Slutsatser ... 13
7. Förslag till fortsatt forskning ... 13
Referenslista ... 14
Bilaga 1: Informationsbrevet ... 16
Bilaga 2: Intervjufrågor ... 17
1. Inledning
Elever med svårigheter inom matematik kan hittas i nästan alla klassrum
(Kroesbergen & Van Luit, 2003). Skollagen (2010: 800) påpekar att det är viktigt att kunna hantera de elever som är i behov av särskilt stöd på ett bra sätt, till exempel genom att avsätta tid och resurser för att ge eleverna så bra lärandemiljö som möjligt.
Skolan har idag goda möjligheter att ta stöd av forskning i hur man hanterar elever i behov av särskilt stöd och vilka arbetssätt som passar just den specifika eleven (t.ex.
Giota & Lundberg, 2007; Engström, 2003; Alberg, 2001).
Giota och Lundborg (2007) förklarar att det vanligaste sättet att arbeta på inom specialpedagogiken är att undervisa i mindre grupper. Ett annat sätt är att få stöd integrerat i den klassen man tillhör. För vissa elever kan undervisning i mindre grupper vara effektivt, för att komma i kapp rent kunskapsmässigt, men Engström (2003) förklarar att det är viktigt att de samtidigt känner en samhörighet till sin klass. Ahlberg (2001) påpekar att den vanligaste åtgärden som tillförs när elever inte når kunskapskraven är att de får öva på liknande uppgifter som de tidigare inte klarat av, vilket författaren anser inte är ett framgångsrikt sätt att arbeta på när elever är i matematiksvårigheter, då det inte hjälper eleven att göra om liknande uppgifter om och om igen. Istället menar Ahlberg (2001) att eleven behöver se matematik i olika sammanhang och få utveckla alla sina olika matematiska förmågor. För att elever som är i behov av särskilt stöd ska få det stödet måste detta behov av stöd först upptäckas (Giota & Lundberg, 2007; Engström, 2003; Ahlberg, 2001), vilket den beskrivna forskningen inte redogör för.
Kunskapen att upptäcka elever i behov av särskilt stöd kan betraktas som en
lärarkunskap. Kunskaper som behövs för att fungera som lärare i matematik beskrivs i ramverket Mathematical Knowledge for Teaching (MKT) av Ball, Thames och
Phelps (2008). Ramverket MKT innehåller flera delar (som beskrivs i kapitel 2) men tar inte specifikt upp kunskapen om att upptäcka elever i behov särskilt stöd. En del av ramverket beskriver dock Knowledge of Content and Students (KCS) där
kunskaper såsom att känna till vanliga elevfel, missuppfattningar och strategier ingår, vilket angränsar till kunskapen att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Det finns alltså mycket forskning kring hur elever i behov av särskilt stöd kan undervisas, men forskning om hur dessa elever upptäcks verkar vara mindre utbredd, men att ett stödmaterial för detta (beskrivs i kapitel 2 nedan) finns i Sverige. Därför vill vi
undersöka hur lärare anger att de faktiskt upptäcker att elever är i behov av särskilt stöd och diskutera det genom att betrakta det som en lärarkunskap.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare upptäcker elever i behov av särskilt stöd inom matematik. Syftet operationaliseras genom att besvara frågan:
• Hur beskriver lärare att de upptäcker att elever är i behov av särskilt stöd i matematikundervisningen?
2. Bakgrund
I bakgrunden kommer vi att förklara vilka skyldigheter skolan har när en elev inte klarar av undervisningen trots att man infört extra anpassningar till eleven. Vi kommer även att förklara utifrån tidigare forskning varför det är viktigt med att upptäcka elever som har svårigheter i matematiken och hur man kan göra det. Vi kommer att visa en modell som stöttar lärare för att snabbt avgöra om en elev är i behov av särskilt stöd eller klarar sig utan det särskilda stödet men även vart man som lärare kan vända sig till när man har elever som har matematiksvårigheter.
Sedan tar vi upp forskning som visar hur lärare kan stötta elever i behov av särskilt stöd. Avslutningsvis kommer vi att förklara ramverket Mathematical Knowledge for Teaching (MKT) där vi förklarar olika delar i ramverket MKT.
Vissa elever kan behöva stöd utöver den ordinarie undervisningen i skolan. När en stödinsats såsom extra anpassningar inte räcker till i den ordinarie undervisningen ska särskilt stöd utredas och beslutas av skolans rektor. Det gäller alltså för elever som inte når kunskapsmålen och att en elev har en diagnos har i sig ingen betydelse för om eleven är i behov av det särskilda stödet. Särskilt stöd är insatser som är omfattande och pågår under en längre period, där ett åtgärdsprogram ska utarbetas (Skolverket, 2018). Beslutar rektorn att en elev behöver ett åtgärdsprogram kan en elev som fyllt 16 år eller elevens vårdnadshavare överklaga rektorns beslut. Ett åtgärdsprogram är en beskrivning av vilket särskilt stöd eleven får, där skolan bär på ansvaret att följa upp åtgärdsprogrammet, som är obligatoriskt att göra. Därav är det viktigt för skolan att hitta egna rutiner för uppföljningen av åtgärdsprogrammet. I skollagen (SFS 2010:800) beskrivs det att alla elever har rätt till stöd i skolan. Skolan har en skyldighet att ge eleverna det stöd de behöver för att kunna utvecklas i sitt lärande samt utvecklas som person. Det nämns även begrepp såsom ledning och stimulans som är det stöd som elever har rätt att få så att de kan gå framåt i sin kunskapsutveckling. Även i läroplanen för grundskola, förskoleklass och
fritidshemmet (Skolverket, 2018, s.8) nämns det att “läraren ska stimulera, handleda och ge extra anpassningar eller särskilt stöd till elever som har svårigheter”.
Tidigare forskning visar att det är viktigt att tidigt upptäcka elever som har svårigheter i matematiken, då det kan reducera antalet elever som har det svårt i matematik, eftersom man redan då i tidig ålder kan hjälpa elever med till exempel en bra talförståelse inom matematiken (Malmer, 2006; Lunde, 2011). Gersten, Jordan &
Flojo (2005) nämner att det är viktigt att tidigt undersöka elevernas grundläggande talförståelse. De menar alltså att man tidigt måste identifiera elever som har
matematiksvårigheter, vilket kan göras med kartläggningar. Att undersöka om elever är i behov av särskilt stöd inom matematiken kan enkelt testat genom att utföra screeningar, som skulle kunna leda till att färre elever hamnar i svårigheter inom matematik (Lunde, 2011). Griffin (2004) beskriver en modell där man snabbt kan avgöra om en elev är i behov av särskilt stöd eller inte. Därefter menar Griffin (2004) att kartläggningar är mycket effektiva när det gäller att upptäcka elever som är i behov av särskilt stöd. Griffins (2004) modell är baserad följande fem principer:
1. Barns nuvarande kunskap ska byggas på. Det är alltså viktigt att veta var barnen befinner sig inom matematiken och utifrån det anpassa matematiken som presenteras.
2. Barnens naturliga utveckling ska följas när ny kunskap undervisas.
3. Barnen ska få möjlighet till att kunna genomföra problemlösning, praktisk utforskning, samt kommunikation.
4. Barnen ska se att tal finns representerade överallt i samhället.
5. Barnen ska introduceras långsamt och försiktigt i att förstå beräkningar och begrepp samt de formella symbolerna.
Enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020) finns det stödmaterial som läraren kan använda när man har elever som har matematiksvårigheter.
Stödmaterialet hjälper läraren att få en inblick om hur matematiksvårigheter kan upptäckas, vilka konsekvenser det kan få samt vad du som lärare kan göra för att öka förutsättningar för elevernas lärande inom matematik. Stödmaterialet består av fyra huvuddelar:
• Att upptäcka behov av stöd i matematik
• Att uppfylla behov av stöd i matematik
• Läromedel som kan fungera som stöd
• Att organisera för stöd i matematik.
Dessa delar är några exempel på vad som kan finnas i ett stödmaterial men det saknas statistik på hur välkänt detta är samt av hur många som använder detta stödmaterial.
Det finns mycket forskning som beskriver hur elever i behov av särskilt stöd kan hjälpas. Ball, Hill och Bass (2005) menar att en lärare alltid måste tänka ur elevens perspektiv och tänka över det som krävs för att förstå en matematisk idé för någon som ser den för första gången. Baker, Gersten och Lee (2002) påpekar att en lärare ska spela en aktiv instruktörsroll för att kunna hjälpa sina elever att bygga
matematiska färdigheter. En aktiv undervisning är avgörande för att engagera elever i det matematiska arbetet, bevara elevernas fokuserade engagemang och hjälpa dem dra nytta av undervisning för att lära sig. Att använda sig utav flera
instruktionsmetoder inom matematikundervisning för att uppnå detta mål beskrivs som ett tydligt stöd. Kroesbergen och Van Luit (2003) förklarar att de flesta elever med matematiska inlärningssvårigheter inte kan behärska de fyra grundläggande matematiska operationerna (dvs. addition, subtraktion, multiplikation och division), innan de lämnar grundskolan. Därav behöver stöd ges från en speciallärare som arbetar för att dessa elever ska utveckla sina matematiska färdigheter.
Persson och Persson (2012) skriver att specialläraren exempelvis kan ta ut några elever i behov av särskilt stöd som gemensamt arbetar i en undervisningsgrupp. De beskriver även att man kan se det kategoriska arbetssättet som en form av
differentiering. Elever kan få en negativ påverkan på sitt självförtroende och
motivation att lära när de arbetar i en liten grupp utanför klassrummet. Sedan finns det risker med att klasskamrater och lärare ställer mindre krav på elever med
svårigheter (Persson & Persson, 2012). En annan metod som anses väldigt effektiv och givande för elever som har svårigheter inom matematik är direkta instruktioner (Kroesbergen & Van Luit 2003). Direkt instruktion innebär att undervisa om regler, begrepp, principer och problemlösningsstrategier på ett tydligt sätt (Baker, m.fl., 2002). Det finns alltså många olika sätt för lärare och speciallärare att ta till gällande hur man arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Dock visar inte denna forskning hur en lärare eller speciallärare upptäcker och avgör att någon elev är i behov av särskilt stöd, vilket kan betraktas som en lärarkunskap.
Shulman (1986) föreslår att det som lärare inte räcker att ha goda ämneskunskaper.
Man behöver även kunskaper i hur man kopplar ämneskunskaper till en
undervisningssituation. Han kallar detta Pedagogical Content Knowledge (PCK).
Ball, Thames och Phelps (2008) använder Shulmans (1986) idéer och föreslår ett ramverk för lärarkunskaper som består av å ena sidan ämneskunskaper, Subject Matter Knowledge (SMK) och å andra sidan PCK. Ramverket kallas i sin helhet för Mathematical Knowledge for Teaching (MKT) och består av olika delar inom SMK och PCK. Vi kommer att beskriva dessa olika delar och nedanför beskrivningen en bild som inkluderar de samtliga delarna inom SMK och PCK. En av dessa olika delar som är inkluderad i SMK och hänvisas till bilden nedanför är Common Content Knowledge och beskrivs som kunskap som används i undervisningsarbetet på sätt som är gemensamt med hur kunskapen används i andra yrken som också använder matematik, än bara läraryrket. Ball, Thames och Phelps (2008) beskriver även en annan typ av MKT som är inkluderad i delen SMK och kallas för Horizon content knowledge. Den beskrivs som ett slags matematiskt perifert perspektiv som behövs för att undervisa i matematiken. Alltså ett perspektiv av den större matematiska helheten som undervisningen kräver. Specialized Content Knowledge är en annan del i SMK och är en kunskapsaspekt som handlar om att lärare behöver vissa
specialiserade matematiska kunskaper, t.ex. varför beräkningar görs på ett visst sätt eller förståelse för hur metoden fungerar. Knowledge of Content and Teaching som är inkluderad i delen PCK kan beskrivas som lärares kunskap om
undervisningsstrategier i kombination med lärarens kunskap inom matematik. En annan del i PCK är Knowledge of Content and Curriculm och är en kunskapsaspekt som beskriver kunskaper om matematik och läroplan/läromedel och hur dessa på lämpligt sätt används i undervisningen. Inom detta arbete tittar vi specifikt på KCS utifrån aspekten att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. KCS innebär kunskaper såsom att känna till vanliga elevfel, missuppfattningar och strategier, vilket angränsar till kunskapen att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Ramverket MKT kommer alltså att vara undersökningens teoretiska utgångspunkt som stöttar oss att förstå och analysera våra intervjuer men även vårt resultat.
Sammanfattningsvis finns det alltså forskning om hur man hanterar elever i behov av särskilt stöd, men inte så mycket forskning om hur man som lärare kan upptäcka detta behov. Dock finns ett stödmaterial för lärare att använda för att upptäcka behovet. Att upptäcka behovet hos elever kan ses som en lärarkunskap. Vi kommer i denna studie undersöka hur lärare anger att de upptäcker elever i behov av särskilt stöd genom att intervjua lärare som undervisar i årskurs 5 och 6 samt speciallärare som undervisar från årkurs 1 till 6.
3. Metodologi
Utifrån studiens syfte och frågeställning har vi valt att använda oss utav semistrukturerade intervjuer som genomfördes med både klasslärare och
speciallärare. Med hjälp av intervjuer har det varit enklare att få lärares tankar och åsikter om just detta ämne än om t.ex. enkäter hade använts. Med en strukturerad intervju menas det att frågorna är nedskrivna i förväg (Christoffersen & Johannessen, 2015). För att få ett resultat som besvarar vår frågeställning ställde vi en öppen fråga som stod centralt för vårt arbete, vilket gjorde att samtliga lärare kunde utveckla sina tankar utifrån den öppna frågan som ställdes (Lantz, 2013), vilket motsvarar idén med semistrukturerad intervju. Samtliga lärare fick möjligheten att prata fritt, vilket gjorde att de inte behövde begränsa sina svar, vilket gav intervjuerna mer detaljerade svar (Christoffersen & Johannessen, 2015). Därefter kunde vi ställa följdfrågor där vi anpassade vilken fråga vi skulle ställa, beroende på vilka svar vi fick på
utgångsfrågan. Det var viktigt att informanterna fick möjligheten att först prata fritt utan att bli avbrutna. Först efter att informanterna kände sig nöjda med sitt svar kunde vi sedan gå vidare med intervjun genom att ställa följdfrågor. Följdfrågorna hade inte förberetts i förväg utan ställdes utifrån svaret som vi fick av informanterna.
3.1 Urval och datainsamling
Intervjuerna utfördes på tre olika skolor i en medelstor kommun i mellansverige.
Inom denna studie var det fyra lärare som intervjuades, två klasslärare och två speciallärare. Personlig kontakt togs med lärarna via email. Samtliga tillfrågade lärare valde att medverka i studien. Vi valde att intervjua både klasslärare och speciallärare för att få ett perspektiv från olika håll eftersom dessa lärare är kunniga inom sitt ämne och arbetar med elever i behov av särskilt stöd inom matematik. Alla lärare som intervjuades var kvinnliga och var mellan 30-60 år gamla samt hade från 7 till 18 års undervisningserfarenhet. Lärare 1 var 33 år gammal och hade 7 års
erfarenhet som lärare. Lärare 2 var 55 år gammal och hade 66 års erfarenhet som lärare. Speciallärare 1 var 43 år gammal och hade 15 års erfarenhet som speciallärare.
Speciallärare 2 var 62 år gammal och hade 18 års erfarenhet som speciallärare.
Speciallärarna undervisade i alla klasser från årkurs 1 till 6 medan klasslärarna undervisade i årskurs 5 och 6.
Intervjuerna genomfördes enskilt med de olika lärarna och varje intervju pågick mellan 30 och 40 minuter. På grund av Covid 19 har intervjuerna genomförts digitalt.
Vi fick även tillåtelse av samtliga lärare att spela in intervjuerna, vilket underlättar vårt arbete med att analysera resultatet (Christoffersen & Johannessen, 2015). En annan fördel med att spela in intervjun var att vi inte behövde anteckna allt lärarna beskriver, vilket gav oss bättre fokus på själva intervjun. Syftet med att spela in intervjuerna är också att i efterhand kunna gå tillbaka och lyssna på dem återigen.
3.2 Analysmetod
Vid analysen av intervjuerna sökte vi information i svaren som korrelerar med forskningsfrågan för undersökningen. Vi började analysen med att först lyssna igenom alla intervjuer. Sedan utgick vi från forskningsfrågan och våra intervjufrågor
och noterade i form av anteckningar, specifika saker/ord/fraser som lärarna sa, som har en koppling till hur de beskriver att de upptäcker elever i behov av särskilt stöd.
Några exempel på olika saker/ord/fraser som lärarna sa var att upptäcka, att identifiera, behöva stöd, få hjälp. Vi sökte efter dessa ord/fraser för att underlätta arbetet att få den information som behövdes från intervjuerna, för att besvara vår frågeställning. Efter denna sökning av specifika delar som lärare sa, så sökte vi gemensamma drag i de svar som gavs t.ex: Finns det något vi kan se som lärarna tycks vara överens om? Finns det något lärarna alltid faller tillbaka och återkopplar till i sina svar? Utförlig beskrivning av förfarandet med exempel ges i resultatkapitlet.
3.3 Etiska aspekter
Inom denna studie har vi förhållit oss till Vetenskapsrådets (2017) fyra etiska aspekter: infomationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet uppfylldes genom att vi innan intervjuerna genomfördes, skickade ut ett informationsbrev till alla respondenter (se bilaga 1).
Genom informationsbrevet informerade vi respondenterna om den aktuella studiens syfte, vad vi vill få ut av intervjuerna, samt hur intervjun kommer att genomföras. I informationsbrevet framgick det även att respondenternas deltagande är frivilligt.
Samtyckeskravet innebär att respondenterna har en rättighet att bestämma över sin medverkan i intervjun. Detta uppfylldes genom att de gav sitt samtycke och
godkännande till att delta i undersökningen och även att de när som helst fick dra sig ur utan att detta ifrågasätts. Konfidentialitetskravet uppfylldes genom att vi
informerade om att all information som ges under intervjun ska behandlas
konfidentiellt. Med det menas att respondenterna kommer att avidentifieras i studien och informationen kommer att förvaras säkert så att ingen obehörig kan ta del av informationen. I denna studie kommer det inte heller att avslöjas vilka skolor lärarna som intervjuades jobbar vid. Den sista principen som är nyttjandekravet innebär att informationen som vi får utav respondenterna bara kommer att användas till
forskningsändamål. Detta krav uppfylldes genom att vi informerade respondenterna att ingen annan än vår handledare och examinator får möjligheten av att ta del av studiens datamaterial.
4. Resultat
I detta avsnitt presenteras först en beskrivning av analysförfarandet, följt av en sammanställning av resultatet av studien där forskningsfrågan besvaras.
4.1 Analysförfarande
Syftet med denna studie var att undersöka hur läraren upptäcker elever i behov av särskilt stöd inom matematik och resultatet presenteras utifrån studiens
forskningsfråga: Hur beskriver lärare att de upptäcker att elever är i behov av särskilt stöd i matematikundervisningen?
Lärare beskriver flera olika sätt att upptäcka elever som är i behov av särskilt stöd inom matematiken, men tar även upp de elever som är mer svåra att upptäcka som inte är lika synliga och hörs mest i klassrummet.
De elever som är svårast att upptäcka är de tysta eleverna som ligger på gränsen. De kanske arbetar på samma material som de andra men gör det helt fel och då vågar de inte räcka upp handen för att fråga om hjälp.
(Intervju, 28 april 2021, Klasslärare 1).
De speciallärare som deltog i studien beskriver att de tidigt är med och upptäcker de elever som är i behov av särskilt stöd inom matematikundervisningen. En av
speciallärarna arbetar på en mindre skolenhet, där specialläraren får följa eleverna från förskoleklass till årskurs 6.
Det är jättehäftigt för det har man ju inte ofta som speciallärare, man är ju kanske tre, fyra eller fem speciallärare, men jag har ju chansen att träffa barnen redan i förskoleklass och vara ett stöd i den bryggan över
stadieövergångar (Intervju, 5 maj 2021, Speciallärare 1).
Specialläraren förklarar att det blir en skillnad att vara med i hela processen, än att endast vara med vid att ge ut och ta emot information vid överlämningsmöten som görs. Specialläraren ser en stor fördel med att vara med tidigt och upptäcka elever som har svårigheter inom matematiken, då man har mer koll på alla förutsättningar innan eleverna börjar i årskurs fyra.
Specialläraren beskriver att man upptäcker elever i behov av särskilt stöd genom att göra bedömningsstöd, såsom Hitta språket och Hitta matematiken, vilket görs i förskoleklass. Specialläraren berättar även att man använder Skolverkets
bedömningsstöd som görs på lågstadiet. Alla resultat förs sedan in i en Excelfil och sedan görs liknande tester på mellanstadiet för att följa upp elevernas utveckling över tid. Genom att specialläraren följer upp resultatet visas det tydligt om någon elev ofta misslyckas med sina olika tester och prov. Då får specialläraren en indikation på att en elev kan ha behov av särskilt stöd inom matematiken.
För alla elever kan ha dippar på tester då och då av massa olika faktorer men om man ligger lågt under en längre tid så kan det stå för någonting som vi behöver möta upp. (Intervju, 5 maj 2021, Speciallärare 1).
En annan speciallärare är också med i processen i att upptäcka elever i behov av särskilt stöd väldigt tidigt i skolåren, då arbetet även görs på liknande sätt. I årskurs 1, 2 och 3 har skolan något som kallas för bedömningsstöd, som görs med alla elever i matematiken. Specialläraren nämner att det är obligatoriskt att göra
bedömningsstödet redan från årskurs 1.
Ett exempel på hur specialläraren får indikation på att en elev tidigt kan vara i behov av särskilt stöd i matematiken är:
Om du har fem på en hand förstår många barn att det är fem och säger det rakt ut. Sedan finns det vissa barn som måste börja om när de räknar, från ett till fem. Då sitter inte det här (Intervju, 11 maj 2021, Speciallärare 2).
Lärarna beskriver sedan hur de arbetar för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd i matematikundervisningen, när eleverna väl går i mellanstadiet. Samtliga lärare beskriver att det mest centrala arbetet för att upptäcka om någon elev behöver stöttning i form av särskilt stöd inom matematiken, är genom att genomföra tester och olika bedömningar. Ett exempel på ett test som görs varje år med eleverna är McIntosh (2008) tester. Lärarna genomför många olika tester för att följa elevernas utveckling i matematiken. Finns det någon elev som ligger väldigt lågt i resultaten under en lång period nämner lärarna att skolan behöver möta upp och arbeta extra mycket med dessa elever.
Vi gör McIntosh testerna varje år. Vi ger till exempel 3:ans test till årskurs 4, ett år lägre alltså. Sedan lämnar jag testet till speciallärare. (Intervju, 28 april 2021, Klasslärare 2)
Framför allt när eleverna gör olika och tester. Just nu arbetar jag med 6 elever i årskurs 5 som inte klarar av målen. Då har jag blivit beordrad av rektorn att jag jobbar med dem i alla deras mattetimmar. Då vet jag vad de jobbar med och får förenkla så att de förstår grunden (Intervju, 11 maj 2021,
Speciallärare 2).
Sen gör vi tester och olika bedömningar som hjälper till att lyfta fram de här som behöver hjälp och stöd. Jag börjar varje år med att göra den för att stämma av och se vem som behöver stöd och hjälp, som säger ganska mycket (Intervju, 4 maj 2021, Klasslärare 1).
Lärare beskriver att upptäckandet även sker genom att titta på vilka elever som deltar i lektionerna och vilka elever som inte kommer till lektionerna. Hög frånvaro
fungerar som en indikation på att särskilt stöd kan behöva sättas in.
När de är borta från lektionerna, man ser ju på olika saker, men det är alltid vid provtillfällen man ser att dessa elever inte hänger med (Intervju, 11 maj 2021, Speciallärare 2).
En speciallärare nämner också att de brukar ha målvecka fyra gånger per läsår. Då går de igenom alla klasser och elever tillsammans med alla undervisande lärare och elevhälsoteam. Denna målvecka som genomförs fyra gånger per läsår är ytterligare ett sätt att fånga upp elever i svårigheter inom matematik.
Lärare nämner även att de blir förvarnade om elever i behov av särskilt stöd. Genom den informationen kan lärarna vara extra uppmärksamma. Det innebär inte att det är ett sätt för lärarna att upptäcka elever i behov av särskilt stöd inom
matematikundervisningen. I stället kan man se det som ett sätt för lärarna att vara extra uppmärksamma när de själva har en undervisning med någon elev. Lärarna blir då förberedda på vilka elever som behöver uppmärksammas lite mer än andra, när det gäller elever i behov av särskilt stöd i matematikundervisningen.
Man får en överlämning från de tidigare lärarna där man går igenom
egentligen varje elev, men speciellt de som behöver stöd och hjälp (Intervju, 4 maj 2021, Klasslärare 1)
Vi sitter med lärare från årskurs 3 och får överlämning på ett
överlämningsmöte. Ett tecken på hur vi kan upptäcka elever i behov av
särskilt stöd inom matematikundervisningen är genom att få information från lågstadielärare (Intervju, 28 april 2021, Klasslärare 2).
En av lärarna tog upp ett exempel på vilken typ av information som kan tillföras under mötet. Läraren får bland annat veta vilka elever som inte blivit godkända på det nationella provet i årskurs 3. På så sätt vet läraren vilka elever som förväntas vara bland de mer svaga eleverna i en ny klass.
4.2 Resultatsammanställning
Sammanfattningsvis så är resultatet att lärarna upptäcker att elever är i behov av särskilt stöd på olika sätt. Det huvudsakliga sättet är genom olika tester och bedömningsstöd som genomförs med eleverna både på lågstadiet, men även på mellanstadiet för att följa upp elevernas resultat. En lärare nämner även att hen får indikation på att en elev är i behov av särskilt stöd genom att se om det är någon elev som har mycket hög frånvaro från matematiklektionerna. En lärare berättar också att behov särskilt stöd kan upptäckas genom så kallade målveckor som genomförs fyra gånger per läsår, där man går igenom alla klasser och elever. Ingen av de intervjuade lärarna nämner det stödmaterialet som togs upp i bakgrunden. Detta resultat
diskuteras nedan i förhållande till tidigare forskning och ramverket MKT.
5. Diskussion
I detta kapitel diskuterar vi arbetet utifrån vår valda metod i samband med studiens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. Därefter diskuterar vi vårt resultat i förhållande till tidigare forskning samt ramverket MKT.
5.1 Metoddiskussion
I denna studie har vi undersökt hur lärare upptäcker att elever är i behov av särskilt stöd i matematikundervisningen. För att få ut så djupgående formation som möjligt om hur läraren arbetar för att upptäcka elever som är i behov av särskilt stöd har vi använt oss av intervjuer med två klasslärare samt två speciallärare från olika skolor.
Intervjuerna har sedan analyserats utifrån forskningsfrågan i en process där ord/
fraser i intervjuerna sökts och sammanfattas.
Vi ansåg att ramverket MKT passade bra att förstå vårt resultat utifrån, då det visar oss vilka kunskaper lärare använder när de undervisar i matematik, som exempelvis kunskapen att kunna upptäcka elever i behov av särskilt stöd i
matematikundervisningen.
Den kvalitativa intervjumetoden gav respondenterna en möjlighet att ge djupa och detaljerade svar. Lärarna gavs möjligheten att kunna prata väldigt fritt, då vi ställde en öppen fråga. Enligt Christoffersen och Johannessen (2015) ger den kvalitativa intervjumetoden en mer trovärdig bild, jämfört med vad den kvantitativa metoden skulle ha gjort eftersom med den kvalitativa metoden går man mer in på djupet medan den kvantitativa ger en ytlig bild.
Något vi dock skulle kunna tänka oss att förändra till nästa gång är att använda oss utav både enkäter och intervjuer, en så kallad mixed method. Hade vi använt oss av
enkäter hade det kunnat ge oss en bredare bild av hur lärare upptäcker att elever är i behov av särskilt stöd. Vi anser dock att den metoden som använts har gynnat oss mest för vårt syfte med arbetet, då vi ville få djupare och mer detaljerade svar från respondenterna, vilket vi fick. Enkäter ger inte så detaljerade svar såsom en intervju, men med en mixed method skulle vi få både en generell och djupare bild. Skulle vi endast välja att använda oss av enkäter hade vi möjligtvis fått den generella bilden av hur det ser ut, men inte fått lika djupgående information som vi fick med våra
intervjuer.
5.1.1 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
När det gäller validitet tar vi ställning till om att mäta det som avses att mäta. Den valda metoden var lämplig till vår studie, då intervjuer gav oss en mer detaljerad bild av hur lärare upptäcker att elever är i behov av särskilt stöd. Som vi tidigare nämnt ger enkäter inte oss lika djupgående svar som intervjuerna gav oss, som gjorde det enklare för oss att kunna besvara vår frågeställning samt syftet med denna studie.
Reliabilitet handlar om hur tillförlitligt vårt resultat är. Syftet med det är att
undersöka ifall vårt resultat som vi redovisar utformas och analyseras på ett korrekt sätt. Man vill att andra forskare som studerar hur lärare upptäcker elever i behov av särskilt stöd ska komma fram till liknande resultat. För att uppsatsen ska vara tillförlitlig har vi klart och tydligt beskrivit vårt tillvägagångsätt, såsom metodval vid urval, datainsamling och databearbetning. Vi kan dock aldrig vara helt säkra på att samtliga lärare återger en tillförlitlig bild av hur arbetet sker i verkligheten, då vi inte utfört några typer av observationer, utan endast intervjuat dem. För att få så
transparent bild som möjligt av hur lärare upptäcker elever i behov av särskilt stöd har vi intervjuat fyra olika lärare, i form av två klasslärare och två speciallärare. För att styrka vår studiens reliabilitet har vi valt forskningsfrågor som undersöker lärares egna beskrivningar av hur de arbetar för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd.
En annan sak som styrker vår reliabilitet är att vi utförde enskilda intervjuer för att lärarna inte skulle få möjlighet att kunna påverka varandra. Dock ser vi en positiv del i att vi intervjuade lärare från tre olika skolor. På så sätt kunde vi se likheter och skillnader mellan hur lärare arbetar för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd.
Hade vi endast intervjuat två lärare från samma skola, hade inte studien blivit lika djupgående med flera perspektiv.
Generaliserbarhet handlar om hur studien går att koppla till liknande studier. Vi kan konstatera att det är svårt att ge en generell bild av hur lärare upptäcker elever i behov av särskilt stöd, då vi utfört vår undersökning inom enbart en av Sveriges kommuner samt endast intervjuat fyra lärare. Därav blir det svårt för oss att se studien som att den generaliserar bilden av verkligheten hos samtliga lärare, utifrån att studien är småskalig. Vi har därför utifrån dessa intervjuer försökt ge någon inblick i hur lärare upptäcker elever i behov av särskilt stöd. Däremot beskriver Firestone (1993) att det går att generalisera småskaliga studier med fokus på något specifikt ämne till liknande sammanhang, som även kallas för ‘’fall till fall
överföring”. Firestone (1993) nämner även att en småskalig studie har högre förutsättningar att generaliseras till liknande kontexter om forskaren ger en tydlig och detaljerad beskrivning av studiens metod och hur vi gått tillväga. Vi har försökt åstadkomma detta genom att vara tydliga och ge detaljerad beskrivning av studiens metod och tillvägagångssätt. Vi konstaterar alltså att studiens resultat inte kan generaliseras till alla lärare i Sverige, men att i liknande kontexter kan resultatet
användas som i jämförelse och vår metod kan appliceras i liknande undersökningar.
5.2 Resultatdiskussion
Vi kommer att diskutera vårt resultat genom att beskriva det i termer av en lärarkunskap som kan förstås och sättas in i ramverket MKT.
Resultatet i vår studie antyder att lärare upptäcker elever i behov av särskilt stöd genom att utföra olika typer av tester och prov, såsom exempelvis testet McIntosh (2008). Lärarna är överens om att det är elever som uppvisar låga resultat i sina tester och prov under en längre period som är i behov av det särskilda stödet. Dock är vi fundersamma hur det verkligen ser ut i praktiken, då det ändå finns elever som går ut mellanstadiet utan betyg i matematik. Det som stämmer överens med tidigare forskning i samband med vår studie är att det är viktigt att veta var barnen befinner sig inom matematiken och att det sker en uppföljning när ny kunskap undervisas. Vår studie visar att lärare oftast utför olika typer av tester och prov för att få en överblick över vilka kunskaper elever har och vilken nivå eleven befinner sig på. Det vi kommit fram till i vår studie stämmer inte helt överens med Griffins (2004) modell som handlar om att man snabbt kan avgöra om en elev är i behov av särskilt stöd eller inte. Istället visar vår studie att samtliga lärare var överens om att elever i behov av särskilt stöd upptäcks under en längre period i mellanstadiet genom att man utför olika typer av tester och prov och följer upp de elever som visar på låga resultat under en längre period. För att snabbt upptäcka elever i behov av särskilt stöd håller vi med Gersten, Jordan & Flojo (2005) om att det är viktigt att undersöka elevernas
grundläggande talförståelse, genom att utföra kartläggningar på varje enskild elev, vilket vi utifrån vår studie kan se att det oftast görs innan elever går på mellanstadiet.
Därav kan vi utifrån vår studie se att lärarna oftast är medvetna om vilka elever som är i behov av det särskilda stödet redan innan eleverna går på mellanstadiet och använder sig oftast av prov och tester för att upptäcka de elever som tidigare inte visat på svårigheter inom matematiken.
Lärare upptäcker även elever i behov av särskilt stöd genom att titta om någon elev har hög frånvaro. Att en elev har hög frånvaro ser vi inte som en indikation på att eleven måste ha bristande matematikkunskaper. Det kan istället vara en första indikator som lärare att titta på hur det går för eleven i olika ämnen. Att jämföra elevens resultat kan vara ett bra sätt för läraren att se om eleven specifikt har det svårt för ämnet matematik, om det visar sig att eleven uppnår goda resultat i resterande ämnen. Visar det sig att eleven har hög frånvaro i samtliga ämnen ser vi att det är viktigt som lärare att försöka förebygga att det sker och titta djupare kring vad som ligger bakom den höga frånvaron. Exempelvis kan det visa sig att eleven behöver vägledning i form av en speciallärare för att ha stödet och hitta motivationen till att lära sig i skolan. Att upptäcka elever i behov av särskilt stöd genom att
undersöka om eleven har hög frånvaro är inte en faktor som riktigt tas upp i tidigare forskning. Vår studie visar det Persson och Persson (2012) nämner kring att elever i behov av särskilt stöd kan få stöd genom att arbeta enskilt med en speciallärare för att utveckla sina matematiska färdigheter.
Vidare beskriver lärare att elever i behov av särskilt stöd kan upptäckas genom att lärare gemensamt diskuterar eleverna i de olika klasserna, i möten som sker vid fyra tillfällen per läsår. Pedagogerna diskuterar gemensamt elevernas prestationer och om någon elev är i behov av det särskilda stödet, till exempel genom att titta på den höga frånvaron. Lärarna kan då få en indikation på om någon elev är i behov av det
särskilda stödet, som är mer riktat till specifika ämnen än frånvaron då lärarna diskuterar kring elevernas prestationer i varje specifika ämne. Att lärare gemensamt diskuterar elever är inte något som framhävs i tidigare forskning och borde enligt oss lyftas fram mer, då det utifrån de intervjusvar vi fått indikeras vara ett bra sätt för lärare att stötta varandra och få en överblick över hur eleven presterar i andra ämnen än det ämne man som lärare undervisar, vilket inte är likt tidigare forskning som mer framhäver det enskilda arbetet med att upptäcka elever i behov av särskilt stöd.
Sammanfattningsvis kan vår studie betraktas som en lärarkunskap då det är en viktig kunskap som lärare behöver hantera, att upptäcka elever i behov av särskilt stöd.
Därför kan det vara relevant att förstå och relatera vårt resultat i förhållande till ramverket MKT som beskriver just matematiklärarkunskaper. Dessa
matematiklärarkunskaper kan placeras inom delen Knowledge of Content and
Students som vi även sätter vårt fokus på för att diskutera vårt resultat. Knowledge of Content and Students innefattar att som lärare bör man känna till de vanliga fel som elever kan göra vid exempelvis tester och bedömningar och vilka missuppfattningar elever har samt att känna igen elevernas strategier. Den beskrivningen innefattar inte direkt det vårt resultat beskriver. Utifrån vårt resultat kan vi se att lärare använder sig av en annan kunskap för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd, genom att exempelvis diskutera gemensamt med lärare och utföra prov och tester under en längre period. Det är kunskap som vi anser är viktig att ansluta till delen Knowledge of Content and Students. Därav kan denna typ av kunskap sättas in som en
utvidgning av kategorin Knowledge of Content and Students i ramverket MKT. Vi ansåg även att ramverket MKT passade bra att förstå vårt resultat utifrån. Det visar oss vilka kunskaper lärare använder när de undervisar i matematik, som exempelvis kunskapen att upptäcka elever i behov av särskilt stöd i matematikundervisningen.
Alltså kan ett sätt att se vårt resultat på vara som en del av detta ramverk. De olika delarna i vårt resultat kan sammanfattas som en utvidgning av vad Knowledge of Content and Students är. Utifrån vår undersökning kan vi se att det är en viktig lärarkunskap att kunna upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Vi kan se att det inte är lätt som lärare att upptäcka dessa elever, då de upptäcks under en längre tid såsom en elev som misslyckats väldigt ofta med sina tester och prov, eller en elev som har hög skolfrånvaro under en längre tid. Vissa delar i resultatet kan kopplas till delar i KCS. En lärare bör exempelvis känna till vilka misstag eleverna gör inför de olika uppgifterna under ett prov. Vi anser att det är viktigt att även undervisa eleverna om de vanliga missuppfattningar som kan göras vid beräkningar av olika uppgifter. Det finns dock delar i resultatet som vi inte kan koppla in i delen KCS, såsom den höga frånvaron och alla målveckor som sker mellan lärare i skolan. Därav konstaterar vi att vissa delar i resultatet kan kopplas till delar i KCS, men själva helheten att verkligen hitta elever i behov av särskilt stöd, är en komplex företeelse som inte enkelt låter sig beskrivas av ramverket som det beskrivs idag. Utifrån det drar vi slutsatsen att ramverket skulle kunna utvidgas med en sådan lärarkunskap. Vår explorativa studie
antyder ett behov av forskning som mer exakt kan precisera hur elever i behov av särskilt stöd kan upptäckas. Därför ser vi att kunskapen att upptäcka om en elev är i behov av särskilt stöd skulle kunna tilläggas till det här ramverket, då det är en viktig kunskap för lärare att ha.
6. Slutsatser
Vårt syfte med denna studie var att få mer kunskaper kring hur lärare upptäcker att elever är i behov av särskilt stöd. Det eftersom det inte finns mycket forskning kring hur lärare upptäcker att elever är i behov av särskilt stöd utan främst hur läraren arbetar kring detta. Frågeställningen inom denna studie lyder på detta vis:
• Hur beskriver lärare att de upptäcker att elever är i behov av särskilt stöd i matematikundervisningen?
Efter att ha genomfört denna studie har vi kommit till insikt om att kunskapen att upptäcka elever som är i behov av särskilt stöd är en lärarkunskap. Slutsatsen vi har kommit fram till inom denna studie är att kunskapen om att kunna upptäcka elever som är i behov av särskilt stöd skulle kunna tilläggas som en del i ramverket MKT.
Ämnet inom denna studie är väldigt relevant för yrkesutövningen eftersom vi inom denna studie diskuterar hur lärarkunskap kan beskrivas, vilket i sin tur är intressant för blivande och verksamma lärare att känna till för att’’ få upp ögonen’’ för hur man kan identifiera elever i behov av särskilt stöd. Nuvarande kunskap om hur elever i behov av särskilt stöd upptäcks är bristfällig och därav är det viktigt för
yrkesutövningen att diskutera denna lärarkunskap. Kunskapen kan stötta lärare som studerar denna lärarkunskap och förstå sig på den för att sedan underlätta sitt arbete mot att upptäcka elever i behov av särskilt stöd.
7. Förslag till fortsatt forskning
Baserat från den informationen vi fått från lärare kan vi se att det sker ett samarbete mellan lärare, övrig personal och rektorn, då lärarna bland annat nämnde att de blir förvarnade om elever i behov av särskilt stöd. Alltså visar det sig att elever med svårigheter inom matematiken upptäcks på tidigare stadium som lärare i
mellanstadiet sedan får information om. Därför skulle det vara väldigt intressant att göra en motsvarande undersökning i förskoleklass. Vi kan se att det skulle vara givande för vårt arbete att intervjua lärare i förskoleklass, då vi utifrån vårt resultat kan se att det mesta arbetet i att upptäcka elever i behov av särskilt stöd sker på ett tidigare stadie.
Referenslista
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Studentlitteratur.
Ball, D. L., Thames, M. H., & Phelps, G. (2008). Content knowledge for teaching:
What makes it special. Journal of Teacher Education, 59(5), 389-407.
Ball, D. L., Hill, H. C., & Bass, H. (2005). Knowing mathematics for teaching: Who knows mathematics well enough to teach third grade, and how can we decide?.
American Educator, 29(1), pp. 20-22.
Baker, S., Gersten, R., & Lee, D. S. (2002). A synthesis of empirical research on teaching mathematics to low-achieving students. The Elementary School Journal, 103(1), 51-73.
Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter.
Studentlitteratur.
Engström, A. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik: en introduktion. Pedagogiska institutionen, Örebro univ..
Firestone, W. A. (1993). Alternative arguments for generalizing from data as applied to qualitative research. Educational researcher, 22(4), 16-23.
Gersten, R., Jordan, N. C., & Flojo, J. R. (2005). Early identification and interventions for students with mathematics difficulties. Journal of learning disabilities, 38(4), 293-304.
Giota, J., & Lundberg, O. (2007). Specialpedagogiskt stöd i grundskolan – omfattning, former och konsekvenser. Göteborgs Universitet.
Griffin, S. (2004). Building number sense with Number Worlds: A mathematics program for young children. Early Childhood Research Quarterly, 19(1), 173-180.
Hill, H., & Ball, D. L. (2009). The curious—and crucial—case of mathematical knowledge for teaching. Phi Delta Kappan, 91(2), 68-71.
Kroesbergen, E. H., & Van Luit, J. E. (2003). Mathematics interventions for children with special educational needs: A meta-analysis. Remedial and special
education, 24(2), 97-114.
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos: matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Liber.
Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. Studentlitteratur.
Malmer, G. (2006) Bra matematik för alla, nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal: en handbok. (1. uppl.). Göteborg:
Nationellt centrum för matematikundervisning (NMC), Göteborgs universitet.
Persson, B., & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse - att nå framgång med alla elever. Liber.
SFS 2010:800. Skollag. Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2018) Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet, Lpfö 98. Reviderad 2018. Skolverket.
Shulman, L. S. (1986). Those who understand: Knowledge growth in teaching. Educational Researcher, 15(2), 4-14.
Specialpedagogiska skolmyndigheten,SPSM (2020). Stödmaterial
matematiksvårigheter. Att upptäcka behov av stöd i matematik, del 1. Tillgänglig via:
https://www.spsm.se/globalassets/studiepaket-stodmaterial- delwebbar/matematiksvarigheter/spsm_matte_del1_hr_tillg.pdf Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
Bilaga 1: Informationsbrevet
Informationsbrev och förfrågan om medverkan i en intervjustudie med titeln: Hur lärare upptäcker elever som är i behov av särskilt stöd inom matematik?
Vi är två studenter på Mälardalens Högskola som studerar på Grundlärarprogrammet åk 4–6. Studien är ett självständigt arbete som är en del av utbildning på
grundlärarprogrammet vid Mälardalens Högskola. Inom denna studie har vi valt att fokusera på ämnet matematik.
Studiens syfte är att belysa hur klassläraren och speciallärare upptäcker elever som är i behov av särskilt stöd inom ämnet matematik. Det finns mycket forskning kring olika arbetsmetoder för elever i behov av särskilt stöd, med hur man upptäcker och avgör huruvida en elev är i behov av särskilt stöd kommer sällan eller aldrig fram.
Därför finner vi det intressant att undersöka just detta.
Studien kommer att genomföras med intervjuer med två klasslärare och två
speciallärare från två olika skolor. Intervjun beräknas att ta ungefär 20–30 minuter, men kan förlängas beroende på om vi behöver få ta del av mer information. Vi kommer att be om er godkännande att få spela in intervjuerna innan intervjun genomförs. Intervjuerna som genomförs kommer att behandlas konfidentiellt. Med det menas att respondenterna kommer att avidentifieras och informationen kommer att förvaras säkert så att ingen obehörig kan ta del av den, för att vi ska få ut så
mycket som möjligt. Så fort vi blir färdiga med studien kommer hela inspelningen att raderas från det hjälpmedel vi använt oss för att spela in intervjun. Du har också rätten att få eventuella fel rättade.
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa
konsekvenser för dig.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen DiVA, där ni har möjligheten att läsa hela vår studie efter att den är färdig.
Angely George Bam & Mathio Oraha Daniel Brehmer
Student Handledare
angeluygeorge@hotmail.com & mathio_5@hotmail.com Daniel.brehmer@mdh.se 0707807377 0762432584 021107011 Eskilstuna 2021-04-09
Bilaga 2: Intervjufrågor
1. Hur många år har du arbetat som lärare/speciallärare?
2. Vad fick dig just att bli lärare/speciallärare?
3. Hur många elever ungefär är i behov av särskilt stöd i varje klass?
4. Hur upptäcker du som lärare att elever behöver stöd i form av särskilt stöd inom matematik?
