• No results found

Är det dags att bunkra upp?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Är det dags att bunkra upp?"

Copied!
46
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete 15 hp – Journalistik

Är det dags att bunkra upp?

En undersökning om hur svenska nyhetsmedier gestaltat livsmedelsförsörjning under

coronapandemin.

Författare: Susan Mokhtarian Författare: Simon Lundvall Handledare: Carl Ritter Examinator: Anette Forsberg

(2)

Abstract

Authors: Susan Mokhtarian, Simon Lundvall

Title: Time to stock up? – A study on how Swedish news media framed the food consumption during the covid-19 pandemic.

Location: Linnaeus University Language: Swedish

Number of pages: 40

The aim of this study is to examine to which degree Swedish news media reported about food consumption during the coronavirus pandemic 2020 and how it was framed. The coronavirus pandemic caused several countries to shut down and citizens consuming behaviour started to change into purchasing more food and household supplies than usual. Pictures of empty shelves and consumers with full shopping carts were published on social media. The pictures eventually made the news in Sweden and several

newspapers wrote about the risk of food and household supplies running out in stores due to citizens stacking up. The methods used in this study was a quantitative and qualitative analysis. The study used the theories agenda setting, framing and news value to examine 93 articles about the food consumption in Sweden's four biggest

newspapers. These were Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska

Dagbladet. The study examined the time frame between 26 February - 25 March 2020, which was when the spreading of the coronavirus increased in Sweden. The results showed that the Swedish news media reported in different ways. Some news articles presented the lack of food and households supplies while other news articles said that there was no risk of food and households supply running out. Despite this the news media mainly framed the news in an alarming and fear/scaremongering way.

Nyckelord

Covid-19, coronapandemin, livsmedel, livsmedelsförsörjning, hamstring, krisjournalistik, nyhetsmedier.

(3)

Förord

Vi vill tacka vår handledare Carl Ritter för all tid han har lagt ner på oss och all feedback vi har fått genom arbetets gång. Tack vare dina kloka ord och handledning har du hjälpt oss att förbättra vår uppsats. Tack!

(4)

Innehåll

1 Inledning ___________________________________________________________ 5 2 Litteraturgranskning _________________________________________________ 6 2.1 Tidigare forskning _________________________________________________ 6 2.1.1 Konsumtionsbeteenden under coronapandemin _______________________ 6 2.1.2 Nyhetsjournalistikens getaltning av covid-19 _________________________ 7 2.1.3 Inomvetenskaplig relevans ______________________________________ 10 2.2 Teori ___________________________________________________________ 11 2.2.1 Dagordningsteorin ____________________________________________ 11 2.2.2 Nyhetsvärdering och nyhetsurval _________________________________ 12 2.2.3 Gestaltningsteorin _____________________________________________ 13 3 Syfte och frågeställningar _____________________________________________ 14 4 Metod och material __________________________________________________ 15 4.1 Kvantitativ innehållsanalys _________________________________________ 15 4.1.1 Urval _______________________________________________________ 15 4.1.2 Tillvägagångsätt av kvantitativ innehållsanalys ______________________ 16 4.1.3 Operationalisering ____________________________________________ 17 4.2 Kvalitativ textanalys _______________________________________________ 18 4.2.1 Urval _______________________________________________________ 18 4.2.2 Tillvägagångsätt av kvalitativ textanalys ___________________________ 18 4.3 Validitet ________________________________________________________ 19 4.4 Reliabilitet ______________________________________________________ 20 4.5 Metodkritik ______________________________________________________ 20 4.6 Forskningsetik ___________________________________________________ 21 5 Resultat & analys ___________________________________________________ 22 5.1 Resultat av kvantitativ undersökning __________________________________ 22 5.2 Resultat av kvalitativ undersökning ___________________________________ 29 5.2.1 Rädsla/oro ___________________________________________________ 29 5.2.2 Konflikt _____________________________________________________ 31 5.2.3 Hopp _______________________________________________________ 33 6 Diskussion _________________________________________________________ 35

6.1.1 I vilken grad uppmärksammades livsmedelsförsörjning i svenska

nyhetsmedier? _____________________________________________________ 36 6.1.2 Genom vilka ramar gestaltas artiklarna i de olika tidningarna? _________ 36 6.1.3 Kan skillnader identifieras i tidningarnas dagordning? ________________ 38 6.1.4 Vilka källor kommer till tals? ____________________________________ 38 6.2 Slutsats _________________________________________________________ 39 6.3 Vidare forskning _________________________________________________ 40

(5)

Referenser ___________________________________________________________ 41 Bilagor ______________________________________________________________ 43 Bilaga 1 Kodschema __________________________________________________ 43 Bilaga 2 Empiriskt material från den kvalitativa innehållsanalysen _____________ 45

(6)

1 Inledning

Det var i december 2019 som ett nytt virus upptäcktes i staden Wuhan i Kina. Viruset vid namnet covid-19 (SARS-CoV-2) spred sig snabbt världen över genom droppsmitta och flera tusentals människor insjuknande med luftvägsinfektioner, som i värsta fall kunde leda till dödlighet. Detta resulterade i att världen befann sig i en av de största pandemierna i modern tid. Covid-19 spred sig vidare till Sverige och från den 26 februari 2020 började spridningen att öka i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2020).

Kort efter den ökade smittspridningen i Sverige 26 februari 2020 började det framkomma oroväckande bilder på sociala medier samt i svenska nyhetsmedier.

Bilderna som publicerades bestod av tomma livsmedelshyllor och kunder i butiker med fulla kundvagnar. Rubriker spreds i tidningar om människor som fyllde sina förråd med livsmedel och olika hushållsprodukter för att förbereda sig med att behöva leva i

karantän en längre period. Livsmedelsförsörjning (bunkring av mat, medicin och hushållsprodukter) i samband med coronapandemin blev ett omdebatterat ämne vilket svenska nyhetsmedier rapporterade om. Detta för att det började ses en brist på livsmedel och hushållsprodukter i vissa butiker.

Eftersom detta pågick under en kris kommer krisjournalistik placeras som vårt

forskningsfält. Studiens samhällsrelevans grundar sig i frågan hur svenska nyhetsmedier hanterar kriser vilket är ett ämne som har forskats om sen tidigare. Enligt Ogbodo et al.

(2020) förklaras det att nyhetsmediers val av innehåll under kriser kan innebära en negativ påverkan på människor och samhället. Detta genom att bidra till mer rädsla och oro (Ogbodo et al., 2020). Relationen mellan myndigheter, journalistiken och

medborgare ska även grunda sig i tillförlitlighet. Trots detta kan det finnas fall där journalistiken har en tendens till att skapa mer oro än nödvändigt. Nord och Strömbäck (2005) menar att det kan finnas en risk med hur nyhetsjournalistiken väljer att

rapportera om samhällsfenomen och kriser eftersom det kan ha en påverkan på människor och samhället (Nord & Strömbäck, 2005).

Den här studien ska med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys undersöka hur ämnet livsmedelsförsörjning har gestaltats i svenska

(7)

Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen. Anledningen till att både morgonpress och kvällspress valts att undersökas är eftersom Ghersetti och Odén (2010) i sin undersökning förklarar att kvällspress har en tendens att skriva nyheter i en mer alarmerande ton, medan morgonpress tenderar att förmedla saklig information.

I den här uppsatsen har valet av ämne och nyhetstidningar baserats på ovanstående faktorer. Detta för att få en förståelse av hur svenska nyhetsmedier väljer att framställa nyheter i samband med kriser.

2 Litteraturgranskning

Det här kapitlet inleds med litteratur och tidigare forskning som har legat till grund för uppsatsen. Vidare presenteras vad för teorier som har används för att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar. Till sist förklaras den inomvetenskapliga relevansen.

2.1 Tidigare forskning

I denna del av uppsatsen kommer det att presenteras tidigare forskning. Det kommer att redogöras forskning om hur människors konsumtionsbeteenden förändrats i samband med covid-19. Vidare presenteras forskning om hur covid-19 gestaltats inom

nyhetsjournalistiken och undersökningar om krisjournalistik och kommunikation.

2.1.1 Konsumtionsbeteenden under coronapandemin

I en studie av Eriksson och Stenius (2020) undersöks hur konsumenters

beteendemönster förändras i samband med coronapandemin 2020. Detta genom att analysera finska nyhetsmedier som exempelvis HS.fi, MTVuutiset.fi och Yle.fi. Syftet med studien var att undersöka hur konsumenters vanor skiftade under våren 2020.

Forskarna undersökte den ökade konsumtionen genom att analysera 30 olika artiklar.

Resultatet visade att det hade utvecklats ett annorlunda beteendemönster hos finska konsumenter. Människor handlade livsmedel och andra produkter för att kunna ha nog med mat i skafferiet om de skulle bli satta i karantän, det vill säga isolering (Eriksson &

Stenius, 2020).

Under april - juni 2020 utförde SOM-institutet (Samhälle, opinion, medier) en tvärsnittsstudie om människors förändring i hamstring och beteendemönster under

(8)

coronapandemin 2020 i Sverige. Det skickades ut ett frågeformulär till 6000 människor där 2549 svarade. Det visade sig att 21 procent, ungefär en femtedel av de tillfrågade menade att de hade konsumerat livsmedel och basvaror mer än vanligt på grund av coronapandemin (Roos, 2020). Dessa studier visar att människors

konsumtionsbeteenden har förändrats i samband med coronapandemin 2020, samt att en mindre del av den svenska befolkningen konsumerande mer under pandemin. Utifrån detta finner vi en relevans i att undersöka hur svenska nyhetsmedier har valt att gestalta livsmedelsförsörjning som fenomen.

2.1.2 Nyhetsjournalistikens getaltning av covid-19

I en undersökning av Ogbodo et al. (2020) analyseras hur nyhetsmedier valde att framställa covid-19. Undersökningen utfördes genom en kvantitativ innehållsanalys på åtta globala tidningar där forskarna använde sig av gestaltningsteorin för att identifiera olika gestaltningsramar. Totalt analyserades 6145 artiklar. Syftet med undersökningen var att analysera nyhetsjournalistikens roll i samband av en kris, som coronapandemin 2020. Detta eftersom nyhetsjournalistiken har rollen att effektivt sprida vidare viktig information (Ogbodo et al., 2020).

Resultatet visade att orden som tidningarna använde i sin nyhetsrapportering hamnade mest inom gestaltningsramarna rädsla och mänskligt intresse. Forskarna ansåg att nyhetsmedier borde bidra till en lugnare ton och leverera saklig information mer än att dramatisera händelser. Forskarna menar att orden som nyhetsmedier använder sig av kan påverka hur en nyhet gestaltas för allmänheten. Det förklaras att nyhetsmedier har en tendens att dramatisera nyheter för att bidra till sensationella nyheter vilket inte ger en verklighetsbild. Forskarna anser att nyhetsmediers gestaltning av nyheter kan ha en bidragande faktor till människors rädsla för coronaviruset, vilket kan leda till mer oro i samhället (Ogbodo et al., 2020).

I en liknande studie av Onwe et al. (2020) utförde forskarna en kvantitativ

innehållsanalys om hur coronaviruset har gestaltats i Nigerianska digitala tidningar.

Dessa bestod av Sahara Reporters, Premium Times och Daily Post. Denna studie använde sig av gestaltningsteorin och applicerade gestaltningsramar för att analysera innehållet (Onwe et al., 2020).

(9)

Undersökningen kom fram till att det var tre gestaltningar som var dominanta. Dessa var rädsla/död, regering/politiskt inflytande och palliativ vård. Resultatet visade att tidningarna framställer negativa gestaltningar som rädsla och död, mer än positiva gestaltningar som social distansering och palliativ vård. Forskarna menar att eftersom pandemin redan orsakat en större oro globalt kan nyhetsmedier inte fortsätta att bidra till mer rädsla, konspirationer och oro. Vidare förklarar forskarna att journalister kan

rapportera på ett konstruktivt istället för att utöka allmänhetens oro (Onwe et al., 2020).

Denna studie kommer att använda gestaltningsteori och gestaltningsramar för att

undersöka hur livsmedelsförsörjning har framställts i svenska nyhetsmedier. Vi kommer att använda tre gestaltningsramar från Ogbodo, et al. (2020) undersökning för att

analysera vårt innehåll då dessa har större relevans för vår forskning. Ramarna som Onwe et al. (2020) använde var mest anpassade efter coronaviruset i sig.

Ghersetti och Odén (2019) definierar krisjournalistik som när nyhetsmedier rapporterar om allvarliga händelser och samhällsfenomen som exempelvis krig, klimathot eller pandemier. När en kris uppstår skapas ett behov för allmänheten att ta del av

information från myndigheterna. Nyhetsjournalistiken fungerar som ett språkrör för att vidarebefordra information till medborgare. Ghersetti och Odén (2019) förklarar att läsarna skapar en egen verklighetsuppfattning och på så sätt påverkas fysiskt i hur dem väljer att agera (Ghersetti & Odén, 2019).

I rapporten ”Hot på agendan” skriven för krisberedskapsmyndigheten av Nord och Strömbäck (2005) forskas det om hur hot och risker rapporteras inom

nyhetsjournalistiken. Rapportens syfte var att förmedla en översikt om

nyhetsjournalistikens roll av att förmedla vidare information till allmänheten. Detta med utgångspunkt i nyhetsvärdering och nyhetsurval i samband med risker, hot och kriser.

Rapporten undersöker hur händelser omvandlas till kriser under processen av nyhetsrapportering och hur detta kan påverka samhället beroende på hur krisen gestaltas. Det rapporten visade var att nyhetsrapporteringar om risker och hot kan variera beroende på vilka nyhetsmedier det kom ifrån. Vissa nyheter framställdes som större kriser och andra som mindre kriser beroende på vilka nyhetsmedier som

rapporterade om det. Nord och Strömbäck (2005) menar att nyhetsmedier kan ha en tendens att sprida mer oro och rädsla i samband med deras rapportering. Detta kan påverka tillförligheten mellan nyhetsmedier och myndigheter, vilket kan ha en

(10)

betydande roll i samband med kriser eftersom information ska nå ut till allmänheten (Nord och Strömbäck, 2005).

Kommunikationen mellan nyhetsjournalistiken, myndigheter och medborgare är ett forskningsfält som har undersökts sen tidigare. Kommunikation under kriser blir en viktig faktor eftersom information ska nå ut till samhället under en större tidspress än vanligt.

I en undersökning skriven av Johansson och Odén (2017) undersöks hur externa källor, som offentliga myndigheter, uppfattar maktförhållandet till nyhetsmedier i

kriskommunikation. I analysen har forskarna utfört semi-strukturerade intervjuer med 26 individer som jobbar med krishantering där de blev tillfrågade om fyra olika kriser som skedde i Sverige mellan 2012–2014. Resultatet visade att offentliga myndigheter kontaktade journalister och andra nyhetskällor för att sprida information vilket kan vara positivt eftersom det snabbt når ut till allmänheten. Det kan även vara negativt beroende på hur nyheten utformas och gestaltas. Det skapas ibland inte en verklig bild av

situationen utan syftet blir mer att dramatisera istället för att sprida viktig information (Johansson & Odén, 2017).

I en rapport skriven av Ghersetti och Odén (2010) för MSB (Myndigheten för

samhällsskydd och beredskap) var syftet att undersöka hur svensk nyhetsjournalistik valde att rapportera om svininfluensan (H1N1) som spreds till Sverige under hösten 2010. Undersökningen analyserar hur pandemin har hanterats av svensk

nyhetsjournalistik och hur den har gestaltats. Rapporten skrevs även i samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet genom en undersökning av människors och myndigheters syn på nyhetsjournalistikens rapportering av svininfluensan. Utifrån en kvantitativ innehållsanalys analyserades sammanlagt 1 515 artiklar och 463 inslag som publicerats mellan 1 april till 31 december 2009. Nyhetsmedierna som analyserades bestod av Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Aftonbladet, Expressen, Rapport 19.30 (SVT), Nyheterna 19.00 (TV4) och Ekot 16.45 (SR) (Ghersetti & Odén, 2010).

Ghersetti och Odén (2010) kom fram till att nyhetsjournalistiken gestaltade pandemin med alarmerande toner genom rapporteringen. Kvällspress rapporterade om

sensationella nyheter med fokus på kris, medan morgonpress rapporterade mer saklig

(11)

visade sig ha förtroende för nyhetsjournalistiken, medan tre fjärdedelar inte hade det. Ett mindre förtroende var återkommande bland kvällspress (Ghersetti & Odén, 2010).

Forskarna menar att en förklaring till det finns ett mindre förtroende för kvällspress kan vara att rapporteringen har varit inriktat åt sensation samt varit mer spekulativ. Det visade sig däremot att myndigheterna själva har upplevt nyhetsjournalistikens

rapportering positivt. Det som myndigheterna kritiserade var att nyhetsjournalistiken kunde varit mer granskande till nyheter som spridits i sociala medier (Ghersetti & Odén, 2010).

Tillförlitligheten medborgare har till medier undersöktes under den senaste årliga förtroendeundersökning som Medieakademin (2020) utförde 10 - 20 februari 2020. Det intervjuades 1200 personer via webben och siffrorna visade att de tillfrågade hade ett mindre förtroende för kvällspress i jämförelse med morgonpress. Förtroendet för Dagens Nyheter låg på 41 procent, Svenska Dagbladet 45 procent, Aftonbladet 16 procent och Expressen 14 procent (Medieakademin, 2020).

Sammanfattningsvis visar tidigare forskning att nyhetsjournalistiken kan variera sitt innehåll beroende på vilken typ av nyhetsmedier det är (Nord & Strömbäck, 2005).

Under kriser kan nyhetsmedier skapa en negativ gestaltning som kan bidra till oro/rädsla (Ogbodo et al., 2020). Det framkommer även att morgonpress rapporterar mer sakligt och informativt medan kvällspress rapporterar med fokus på sensation (Ghersetti & Odén, 2010). Forskning visar att allmänheten har ett mindre förtroende för kvällspress (Medieakademin, 2020). Krisjournalistik är därför ett relevant ämne för denna studie eftersom vi ska undersöka vilka källor som kommer till tals, hur

nyhetsmedier har gestaltat livsmedelsförsörjning som fenomen och vilka skillnader som går att identifiera i olika tidningars rapportering.

2.1.3 Inomvetenskaplig relevans

Den inomvetenskapliga relevansen i denna uppsats är att vi finner en brist inom

forskningsfältet krisjournalistik där det undersöks hur nyhetsmedier har valt att gestalta fenomenet livsmedelsförsörjning under en pandemi. Eftersom coronaviruset har haft en stor påverkan på samhället anser vi att det är relevant och viktigt för forskning inom journalistik att undersöka hur nyhetsmedier har valt att rapportera under en kris. Det finns studier som visar på att nyhetsjournalistikens val av nyheter under

(12)

coronapandemin kan innebära eventuell påverkan på människor och samhället i

negativa aspekter, detta i följd av att bidra till mer rädsla och oro. Studier visar även att kommunikationen mellan journalister, myndigheter och medborgare kan svikta under kriser, vilket kan vara negativt eftersom det är viktig information som ska nå ut till samhället. Människors tillit kan även variera beroende på vilken nyhetsmedier det är som rapporterar. Detta baserat på tidigare studier som visar att exempelvis kvällspress har en tendens att skriva sensationella nyheter mer än att informera. Därför finner vi det relevant att undersöka hur svenska nyhetsmedier har valt att rapportera om denna händelse i en kris för att få en större förståelse av hur krisjournalistik fungerar.

2.2 Teori

De teorierna som har valts till denna uppsats består utav dagordningsteorin,

nyhetsvärderingsteorin och gestaltningsteorin. Eftersom tidigare forskning har använt sig av dessa teorier för att undersöka journalistikforskning är de även relevanta att appliceras på denna studie som undersöker forskningsfältet krisjournalistik. Vidare beskrivs hur teorierna kommer anpassas till denna studie.

2.2.1 Dagordningsteorin

Dagordningsteorin introducerades under 70-talet av forskarna McCombs och Shaw (1972). Enligt Shehata (2019) menas att huvudtesen i dagordningsteorin är att journalistiken påverkar vilka frågor människor borde anse som viktiga

samhällsproblem. Genom att lyfta fram vissa frågor och låta dessa dominera den mediala dagordningen signalerar nyhetsmedierna till medborgarna vad som är samhällsproblem. Dagordningseffekter kan därmed sägas ske genom en aktiv och medveten process. Utifrån att exponera en viss sakfråga återkommande blir denna information mer igenkännbart och framträdande i det mänskliga minnet (Shehata, 2019).

Enligt Strömbäck (2014) beskrivs det att dagordning kan delas upp inom tre olika aspekter för att sedan bryta ner teorin i mindre kategorier som i sin tur kan undersökas med hjälp av olika metoder. En av de tre aspekterna är den mediala dagordningen som beskriver frågor nyhetsmedier ger uppmärksamhet, samt vilka frågor som nyhetsmedier ger olika mängd uppmärksamhet (Strömbäck, 2014).

(13)

I denna uppsats är dagordningsteorin relevant utifrån perspektivet att undersöka i vilken grad svenska nyhetsmedier har rapporterat om livsmedelsförsörjning i samband med covid-19. Där kan det visas om det finns en tydlig skillnad mellan kvällspress och morgonpress eller om rapporteringen är likartad. I en kvantitativ innehållsanalys mäter man hur mycket utrymme en kategori får i nyhetsmedier (Esaiasson et al., 2019). Därför appliceras dagordningsteorin för denna studie eftersom vi mäter hur frekvent

livsmedelsförsörjning förekommer på dagordningen i svenska nyhetsmedier under den utvalda tidsperioden.

2.2.2 Nyhetsvärdering och nyhetsurval

Strömbäck (2019) beskriver journalistikens process av nyhetsurval och nyhetsvärdering som något som väljs ut och väljs bort. Detta leder i sin tur till att nyhetsmedier besitter en maktposition genom att avgöra vad som ska publiceras för att sedan representera en bild av verkligheten till mottagaren. Hur medier väljer att uppmärksamma och

framställa nyheter har alltså en bidragande faktor till hur mottagaren kommer att uppleva verkligheten. Vad för nyheter som publiceras beror inte på grund av en enskild journalist utan det förklaras som att det är insatta rutiner och normer i arbetsprocessen som påverkar journalistens arbete. Vägen till vad som förklaras som nyheter blir en form av gatekeeping, vilket innebär att upprätthålla en struktur av vad som ska publiceras och inte (Strömbäck, 2019).

Med nyhetsvärdering menas i vilken ordning nyheterna publiceras och vad de har för relevans, medan nyhetsurval betyder vilka nyheter det är som kommer att publiceras.

Strömbäck (2019) menar att det som har betydelse för att en nyhet ska anses ha ett publiceringsvärde är om nyheten handlar om något oväntat, spännande, negativt, dramatiskt eller sensationellt. Detta enligt en studie som gjordes om journalisternas förhållande till nyhetsvärdering (Strömbäck, 2019). Tidigare forskning visar även att kvällspress rapporterar sina nyheter i alarmerande och sensationella toner medan morgonpressen rapporterar informativt (Ghersetti & Odén, 2010).

Att studera nyhetsvärdering och nyhetsurval har stor relevans till vår studie när det ska undersökas hur frekvent livsmedelsförsörjning uppmärksammas i nyhetsmedier och på vilket sätt. Eftersom coronapandemin definieras som en global kris fyller den de traditionella kriterierna av ett högt nyhetsvärde (att nyheten är negativt, spännande,

(14)

sensationell, oväntad och dramatisk). Detta understryker relevansen att använda nyhetsvärderingsteorin i denna undersökning för att studera varför fenomenet livsmedelsförsörjning kan ha ett nyhetsvärde.

2.2.3 Gestaltningsteorin

Robert Entman är en förgrundsfigur till gestaltningsteorin eller som det heter på engelska ”framing theory”. Gestaltningsteorin grundar sig i hur man gestaltar något på ett specifikt sätt. Entman (1993) förklarar hur gestaltning kan ha en viktig innebörd för hur en mottagare uppfattar verkligheten.

”Att gestalta är att välja ut vissa aspekter av en verklighet genom att lyfta fram och göra det mer framträdande i en kommunicerande text, och på så sätt framhäva ett problem och dess definition, tolkning, moraliska

värdering och/eller lösning för problemet i fråga.” - (Entman, s. 52, 1993, vår översättning).

Enligt Strömbäck (2014) kan gestaltning inom journalistikforskning delas upp i olika skepnader. Dels grundar det sig i hur nyhetsmediers rapportering kan ha en inverkan på hur människor upplever verkligheten. En annan skepnad är att nyhetsmedier sprider olika budskap om olika ideologier. Den tredje skepnaden grundar sig i hur

nyhetsmediernas innehåll representerar en händelse (Strömbäck, 2014). Strömbäck (2014) menar att journalister i grunden väljer vad för händelser de ska rapportera om respektive inte rapportera om. Det kan förklaras som att journalister skapar en egen tolkning av verkligheten när de når en händelse, vilket kan påverka

nyhetsrapporteringens process. Slutresultatet kan därför bidra till att mottagaren får en bild av verkligheten som har konstruerats av redaktionen eller journalisterna

(Strömbäck, 2014).

När journalister rapporterar om ett samhällsproblem handlar det inte enbart om argumenten de väljer att lyfta fram. Det handlar om infallsvinkel, vilka som får uttala sig, vilken fakta som nämns och vilka värdeladdade ord som används. Enligt Esaiasson et al. 2019 förklaras att när det diskuterats om dagordnings- och gestaltningsteorierna är slutsatsen att dagordningsteorin grundar sig i vad som ska rapporteras medan

gestaltning grundar sig i hur det framställs (Esaiasson et al., 2019).

(15)

Som det tidigare nämnts i litteraturgranskningen har även gestaltningsteorin använts för att undersöka hur nyhetsjournalistiken har gestaltat covid-19 (Ogbodo et al., 2020).

Eftersom denna uppsats ska undersöka hur de olika tidningarna har valt att gestalta livsmedelsförsörjningen i samband med covid-19 anses det lämpligt att tillämpa gestaltningsteorin. Detta kan således skapa en förståelse för hur nyhetsmedier rapporterar i samband med pandemier.

3 Syfte och frågeställningar

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka krisjournalistik i svenska nyhetsmedier genom att utföra en undersökning av hur utbrottet av covid-19 gestaltades i Sveriges fyra ledande tidningar. Detta genom att närmare undersöka ämnet

livsmedelsförsörjning som under våren 2020 fick benämnas som “bunkring”.

Nyhetsjournalistikens roll är att sprida korrekt information till samhället vilket är en anledning till att vi finner en stor betydelse av att undersöka detta, särskilt i samband med en kris. Att analysera hur nyhetsjournalistiken hanterar krissituationer har därför en stor betydelse.

Eftersom det identifierades ett nytt beteendemönster hos människor gällande

livsmedelskonsumtion vill denna studie undersöka närmare på hur nyhetsmedier har valt att gestalta livsmedelsförsörjning. Ämnet livsmedelsförsörjning blev ett fenomen vilket syntes i nyhetsmedier via artiklar men även via bilder som gestaltade brist på livsmedel i livsmedelsbutikerna. Detta kommer att undersökas genom att analysera tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. För att uppnå studiens syfte används följande frågeställningar:

1. I vilken grad uppmärksammades livsmedelsförsörjning i svenska nyhetsmedier?

2. Genom vilka ramar gestaltas artiklarna i de olika tidningarna?

3. Kan skillnader identifieras i tidningars dagordning?

4. Vilka källor kommer till tals?

(16)

4 Metod och material

I detta kapitel presenteras vad för material som har undersökts och tillvägagångsätt för den kvantitativa innehållsanalysen och den kvalitativa textanalysen. Därefter kommer det diskuteras validitet, reliabilitet, metodkritik och forskningsetiska principer.

4.1 Kvantitativ innehållsanalys

4.1.1 Urval

Inför denna studie har urvalet för den kvantitativa undersökningen utförts i två steg;

målstyrt urval och totalurval. Det första steget, målstyrt urval är ett icke-

sannolikhetsbaserat urval. Urvalet har utförts genom målen som denna undersökning har haft. Bryman (2018) menar att analysenheter väljs utifrån vissa kriterier för att kunna besvara på forskningsfrågan.

Att analysera både morgonpress och kvällspress ansågs relevant för att lyckas identifiera om det fanns uppenbara skillnader i deras val av att framställa fenomenet livsmedelsförsörjning. Valet att analysera de fyra ledande tidningarna i Sverige baserades på att de har en bred räckvidd vilket når ut till majoriteten i samhället.

Utifrån tryckt material och e-tidningar har Dagens Nyheter en räckvidd på 544 000 läsare/dag, Aftonbladet 415 000 läsare/dag, Expressen 383 000 läsare/dag och Svenska Dagbladet 358 000 läsare/dag (Orvesto Konsument, 2020).

Materialet valdes att undersökas från den 26 februari till 25 mars 2020 baserat på att smittspridningen av covid-19 började öka i Sverige under den tidsperioden

(Folkhälsomyndigheten, 2020). En månad ansågs även vara en lämplig analysperiod på grund av den begränsade tiden denna studie skulle genomföras.

I det andra steget av urvalsprocessen tillämpades totalurval. Totalurval grundar sig i att undersöka samtliga enheter i populationen (Karlsson & Johansson, 2019). Totalurval används när man vill generalisera sina resultat (Esaiasson et al., 2019). Eftersom målet med denna uppsats var att analysera ämnet livsmedelsförsörjning i de fyra ledande tidningarna i Sverige under en bestämd period var det en lämplig urvalsmetod. Samtliga artiklar som hade koppling till syftet med studien valdes ut, vilket innefattade ett mindre antal artiklar som möjliggjorde ett totalurval.

(17)

Att använda sökord för att få fram material var inte ett alternativ i denna studie. Detta eftersom sökord kunde leda till förlorade artiklar som hade varit betydelsefulla för denna studie. Materialet samlades in genom att gå igenom tryckta artiklar från hemsidan Retriever och en databas på Linnéuniversitetets bibliotek i Kalmar. Detta för att

säkerhetsställa att alla relevanta artiklar kom med i samlingen av materialet. För att få en helhetsbild av hur livsmedelsförsörjning har framställts kändes det relevant att samla in allt material som publicerades, oavsett om det var krönikor, ledare, notiser, artiklar eller debattartiklar. Totalt samlades det in 93 artiklar utifrån den utvalda tidsperioden som sedan kodades in i ett SPSS dokument med hjälp av ett strukturerat kodschema.

4.1.2 Tillvägagångsätt av kvantitativ innehållsanalys

Esaiasson et al. 2019 förklarar att kvantitativ innehållsanalys innebär att undersöka innehållet i en skriftlig, muntlig eller bildmässig presentation. Kvantitativ betyder att undersökningen baseras på likvärdiga och jämförbara kategorier med hjälp av numeriska värden. Kvantitativ innehållsanalys applicerades som metod för denna undersökning för att få kunskap om i vilken grad olika ämnen tas upp i nyhetsmedier och hur mycket utrymme de får. Desto mer ett ämne förekommer samt hur stort utrymme det får, desto viktigare är det (Esaiasson et al., 2019).

I en kvantitativ innehållsanalys grundar det sig i att definiera undersökningens analysenheter för att sedan bestämma vad för variabler och variabelvärden som ska registreras på analysenheterna. Till hjälp under arbetet används en kodbok, där variabler, variabelvärden och instruktioner ska finnas antecknade. Det är viktigt med tydliga tolkningsregler och kodningsprinciper för att det ska bli ett välfungerande kodschema (Esaiasson et al., 2019). I utformningen av kategorierna, kodschemat och kodinstruktioner användes en mall inspirerat av Karlsson & Johansson (2019) där variabler, variabelvärden och kodinstruktioner beskrevs tydligt.

Dagordningsteorin anpassades till kodschemat utifrån en modell som Shehata (2019) nämner. Det förklaras som att det finns ett samspel mellan journalistikens innehåll, dagordning och gestaltningar gentemot medborgarnas dagordning och gestaltningar (Shehata, 2019). Detta anpassades genom att undersöka utrymme, datum, toner och textgenre.

(18)

Gestaltningsteorin applicerades i kodschemat genom att inspireras av ramar som Ogbodo et al. (2020) använde sig av. Detta genom att undersöka gestaltningsramarna konflikt, rädsla/oro och hopp. Ramen konflikt har Ogbodo et al. (2020) lånat från Semetko & Valkenburg (2006).

Även nyhetsvärderingsteorin tillämpades i kodschemat. Nyhetsvärderingsteorin kan bidra med en förklaring till varför vissa nyheter väljs att publiceras och

uppmärksammas (Strömbäck, 2019). Denna studie har inspirerats av Ghersetti och Odén (2010) genom att undersöka toner i artiklar samt rubrik. Ghersetti och Odén (2010) använde sig av tonerna alarmerande, lugnande och informativa. Vår studie tillämpade samma toner och kompletterade med tonerna negativ och uppmuntrade.

4.1.3 Operationalisering

För att skapa ett kodschema utfördes det först en operationalisering, vilket innebär att man gör begreppen mätbara och relevanta för undersökningen. Enligt Eliasson (2018) ska det vara klart för båda kodarna hur begreppen ska mätas under kodningen.

Begreppen ska kunna förstås av fler än dig själv. Dessa begrepp omvandlas till variabler och variabelvärden, vilket ska ta avstamp i tidigare forskning och täcka

undersökningens frågeställningar (Eliasson, 2018). Utifrån tidigare forskning, studiens syfte och frågeställningar definierades 15 variabler och dess variabelvärden. Kodschema med kodinstruktioner förtecknas i Bilaga 1.

V1. Tidning: 1) Aftonbladet 2) Dagens Nyheter 3) Svenska Dagbladet 4) Expressen V2. Utrymme: 1) Liten 2) Mellan 3) Stor 4) Kolumn 5) Uppslag 6) 1 ½ sida

V3. Tidsperiod: 1) 26 februari - 4 mars 2) 5 mars - 12 mars 3) 13 mars - 20 mars 4) 21 mars - 25 mars

V4. Genre: 1) Nyhetsartikel 2) Reportage 3) Tips 4) Krönika 5) Ledare 6) Undersökning/Enkät 7) Insändare 8) Framsida 9) Notis

V5. Gestaltningsram: 1) Konflikt 2) Rädsla/oro 3) Hopp

V6. Ton på artikel: 1) Negativt värderad 2) Uppmanande 3) Alarmerande 4) Informativ V7. Ton på rubrik: 1) Negativt värderad 2) Uppmanande 3) Alarmerande 4) Informativ V8. Verksamhetsansvarig: 1) Nämns 2) Nämns inte

V9. Myndighet: 1) Nämns 2) Nämns inte

(19)

V11. Expert/ Forskare: 1) Nämns 2) Nämns inte V12. Makthavare: 1) Nämns 2) Nämns inte V13. Medborgare: 1) Nämns 2) Nämns inte V14. Skribent: 1) Nämns 2) Nämns inte

V15. Typ av bilder: 1) Bilder på tomma hyllor 2) Bilder på konsumenter 3) Bilder på livsmedel 4) Övrigt 5) Bild finns ej

4.2 Kvalitativ textanalys

4.2.1 Urval

För att analysera material till den kvalitativa delen utfördes det ett strategiskt urval utifrån det kvantitativa resultatet, nämligen undersökningens population. Enligt Esaiasson et al. (2017) är ett strategiskt urval inte representativ för hela populationen däremot kan det förmedla betydelsefulla aspekter om liknande material som befinner sig i populationen. Artiklar som föll inom ramen konflikt, rädsla/oro och hopp valdes ut att analyseras mer djupgående för att bidra med en större förståelse över hur Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen har valt att gestalta fenomenet livsmedelsförsörjning. För att strategiskt välja ut materialet var det ett krav att

analysobjektet skulle vara en nyhetsartikel/reportage med bild. Detta för att få med fler analysdelar än enbart text eller mindre notiser. Artiklar som inte föll inom dessa tre ramar ansågs som övrigt. Eftersom denna undersökning fokuserar på tre

gestaltningsramar som utgår från Ogbodo et al. (2020) valdes det att inte utföra

djupgående analys av kategorin övrigt. Detta är en brist i studien som förklaras vidare i metodkritiken. Analysmaterialet resulterade sig i att bestå av nio artiklar. De

analyserade artiklarna förtecknas i Bilaga 2.

4.2.2 Tillvägagångsätt av kvalitativ textanalys

Gestaltning är en återkommande teori som används i kvalitativ textanalys. Hur händelsen inramas har en stor betydelse för hur människor kommer reagera på ämnet (Esaiasson et al., 2017). Denna studie har därför kombinerat gestaltningsteori med en kvalitativ textanalys. Det innebär att utföra en noggrann läsning och analys av textens delar, helhet och dess kontext. Det som undersöks är om det finns dolda budskap i texten som kan innebära en större mening. Med hjälp av analytiska verktyg kan man ta reda på textens mening och meningsskapande vilket kan besvara på frågan om hur ett

(20)

fenomen representeras. För att utföra metoden i ett forskningsarbete kan man

systematisera innehållet i texterna. Detta genom att identifiera mönster och placera de i olika teman, även kallad frames vilket betyder inramningar av olika fenomen eller problem (Esaiasson et al., 2017).

Eftersom gestaltningsteorin kan appliceras i en kvalitativ textanalys har denna studie inspirerats utifrån tre gestaltningsramar från Ogbodo et al. (2020) för att kunna identifiera på vilket sätt livsmedelsförsörjning gestaltades i svenska nyhetsmedier.

Genom att använda förhandsdefinierande kategorier resulterar det sig i tänkbara svar som kan bidra med intressanta resultat (Esaiasson et al., 2017). Med konflikt menas texter där det finns konflikt mellan individer, grupper, institutioner för att locka publik (Semetko & Valkenburg, 2006, vår översättning). Med rädsla/oro menas att texter är dramatiska och kan bidra till att människor drabbas av panik. Med hopp menas det texter som ger hopp och trygghet under kriser (Ogbodo et al., 2020, vår översättning).

Enligt Esaiasson et al. (2017) går det att analysera texten djupgående genom att ställa frågor till texten. Det finns fyra frågor man kan utgå ifrån när man ska utföra en framinganalys. Dessa frågor anpassades och tillämpades i denna undersökning:

1. Hur är fenomenet livsmedelsförsörjning inramad?

2. Vilka aktörer finns med, hur beskrivs dem?

3. Hur är orsaken till problemet inramat?

4. Hur framställs lösningen på problemet?

(Esaiasson et al., 2017)

4.3 Validitet

Eftersom vi har kombinerat två olika metoder ökar det forskningens validitet. I denna studie har det valts att använda en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ

gestaltningsanalys för att undersöka hur svensk morgonpress och kvällspress har valt att gestalta livsmedelsförsörjning i samband med covid-19.

Det kallas för metodtriangeln när flera metoder sammanslås, vilket i vårt fall är

kvantitativ och kvalitativ metod. Med kvantitativ innehållsanalys finns det fördelen att se mönster i urval medan i kvalitativ gestaltningsanalys finns fördelen att undersöka ett

(21)

kompletterar de varandra och det skapar en helhetsbild samt en övergripande förståelse för undersökningsobjektet (SAGE Research Methods, 2010). Med validitet menas även att ska det finnas överensstämmelse mellan problemformuleringen och

forskningsfrågorna samt det ska inte finnas några systematiska fel (Esaiasson et al., 2017).

4.4 Reliabilitet

För att forskningen ska nå reliabilitet ska andra forskare kunna utföra undersökningen med samma variabler och få liknande resultat. Detta innebär att de som kodar ska vara säkra på att instrumenten som används för undersökningen används rätt och är korrekt byggda (Eliasson, 2018). Därför görs det ett reliabilitetstest, även kallat

interkodarreliabilitet. De som kodar materialet går igenom en mindre del av materialet.

Sedan undersöker man reliabiliteten genom att se i vilken grad kodningen hade en överensstämmelse, som ska motsvara 90 procent (Esaiasson et al., 2017).

Vi utförde vårt reliabilitetstest i två omgångar. Första omgången testkodade vi 8 artiklar var. Testet visade sig att vissa variabler som var mer tolkningsbara behövde korrigeras och definieras mer detaljerat. Specifikt korrigerades V2, V5, V6 och V7. Inför andra omgången av att testkoda valdes det 8 nya artiklar och det visade sig att vi hade uppnått över 90 procent i överensstämmelse av kodningen. Sedan delades antalet artiklar upp jämnt fördelat. Därefter kodades artiklarna in enligt vårt kodschema med hjälp av numeriska värden som fördes in i ett SPSS dokument.

4.5 Metodkritik

Kvantitativ metod har sen tidigare fått kritik för sin statistiska uppbyggnad. En kritik är att en kvantitativ undersökning ger en statistisk bild av den sociala verkligheten utan att den grundar sig i människors levnadsätt. I en kvantitativ metod framkommer det inte i undersökningen hur resultaten är kopplade till vardagliga kontexter, utan det blir ett statiskt resultat utan innebärande kontexter som kan ha viktig relevans. Detta förklarar Blumer (refererad i Bryman, 2018).

I en kvalitativ undersökning finns det kritik över att det är en ostrukturerad och

subjektiv metod. Med detta menas att kvalitativa undersökningar bygger och förlitar sig enbart på forskarnas uppfattningar och tolkningar. Vilket kan vara en avgörande faktor i

(22)

en undersökning eftersom människor tolkar verkligheten olika. Det är osystematiska uppfattningar som kan anses vara för personliga för att tillämpats i vetenskaplig forskning (Bryman, 2018).

För att bemöta kritiken ovanför valdes det både en kvantitativ och en kvalitativ metod eftersom de kompletterar varandras svagheter. Eftersom en kvantitativ metod anses vara för statistisk och uteslutande från verklighetens kontexter kan den kompletteras med kvalitativ metod som innehar verklighetens kontexter men saknar den statiska uppbyggnaden.

En kritik mot vårt genomförande av undersökningen är att vi begränsade oss vid tre gestlatningsramar konflikt, rädsla/oro och hopp från Ogbodo et al. (2020) studie när vi valde att analysera vårt material. Detta är en bristande del i denna undersökning eftersom det resulterade till att en del av det empiriska materialet kategoriserades som övrigt. Kategorin övrigt hade varit intressant att undersöka djupare för att kunna identifiera ytligare gestaltningsramar som hade kunnat presenteras i den kvalitativa innehållsanalysen.

4.6 Forskningsetik

Eftersom det inte har använts intervjuer i denna studie har inte alla forskningsetiska principer varit relevanta att tillämpa. Däremot har det tillämpats andra forskningsetiska principer som har relevans till denna undersökning.

En av principerna är att man ska tala sanning i sin forskning (Vetenskapsrådet, 2017).

Sanning har tillämpats i denna forskning genom att vi är ärliga med arbetsprocessen från analys till resultat, allt är dokumenterat och arkiverat. Denna studie har granskat tidigare forskning, befintliga teorier och metoder för att sedan kunna utföra en rättvis analys. Det har även använts två olika resurser för att få fram studiens

undersökningsmaterial vilket har bestått av mediearkivet Retriever och en databas på Linnéuniversitetes bibliotek. Detta har redovisats i denna studie för att det ska finnas en förståelse hur arbetsprocessen har fungerat från start till slut. Under arbetets gång har det även delgivits en handledare som har fungerat som mentor vars uppgift är att ge förutsättningar för att forskarna ska ha möjligheterna att utvecklas och få kompetens för

(23)

undersökningen (Vetenskapsrådet, 2017). Av den handledningen som har delgivits och resurser som använts har det tagits självständiga beslut genom arbetsprocessen.

5 Resultat & analys

I detta kapitel redogörs undersökningens resultat. Först redogörs resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen i punkt 6.1 och därefter resultatet av den kvalitativa gestaltningsanalysen i punkt 6.2.

5.1 Resultat av kvantitativ undersökning

Tabell 1. N=93. Visar vad för utrymme artiklar har i respektive tidning.

Att analysera utrymmet på artiklarna har relevans med att det ger en helhetsbild av i vilken grad de olika tidningarna valde att uppmärksamma fenomenet

livsmedelsförsörjning. Det visar även i vilken grad det stod på dagordningen i de olika tidningarna. Artikeln var liten om den täckte upp till 1/3 helsida, mellan om den täckte

½ helsida, stor om den täckte en hel sida, kolumn om artikeln gick längs kanten, uppslag om det tog två helsidor och 1 ½ sida om artikeln täckte en helsida och en halv helsida.

(24)

Det som kan utläsas av denna tabell är att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet hade storlek liten på närmare än hälften av deras artiklar. Aftonbladet och Expressen

publicerade främst kolumner vilket motsvarar närmare hälften av deras artiklar.

Denna tabell visar att artiklar om livsmedelsförsörjning fyllde upp ett utrymme i tidningarna. Det intressanta är att både i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet fick ämnet livsmedelsförsörjning större utrymme än i Aftonbladet och Expressen. En anledning till att ämnet livsmedelsförsörjning inte tog större plats i kvällspress kan grunda sig i att det var starten av coronautbrottet i Sverige vilket kan resultera sig i andra rapporteringar tog större utrymme. Morgonpress lät livsmedelsförsörjning fylla ett större utrymme i form av nyhetsartiklar i storleken liten. Enligt Shehata (2019) menas att det som nyhetsmedier väljer att rapportera om bidrar till en verklighetsbild för medborgare om vilka samhällsproblem som är viktiga, vilket förklarar vad som är på dagordningen (Shehata, 2019). Genom att rapportera om ämnet livsmedelsförsörjning med att det finns brist på varor kan nyhetsmedier signalera att det är ett

samhällsproblem.

Tabell 2. N=93. Visar vilket datum det rapporterades mest om ämnet livsmedelsförsörjning.

Det som kan utläsas från denna tabell är att respektive tidning publicerade mest artiklar

(25)

En anledning till att det publicerades fler artiklar under denna tidsperiod kan vara att det framkom ett mönster av ökad konsumtion av livsmedel i samhället, vilket även Eriksson och Stenius (2020) har nämnt. Dagordningen gällande ämnet livsmedelsförsörjning påvisar att det blev populärt att publicera om nyheten mellan 13–20 mars, men att det avtog veckan efter. Detta kan grunda sig i teorin nyhetsvärdering där det förklaras att nyheter tappar sitt värde efter en viss tidsperiod, även om det anses som en sensationell nyhet. Nyheten kan därför ha förlorat sitt publiceringsvärde (Strömbäck, 2019).

Tabell 3. N=93. Visar vad för toner artiklar har som mest i respektive tidning.

Tabell 4. N=93. Visar vad för toner artiklarna har som mest i respektive tidning.

(26)

Negativ ton har applicerats om texten/rubriken visar att det finns ett missnöje över en situation. Texten/rubriken anses uppmanande om den uppmanar människor till

fenomenet livsmedelsförsörjning. Texten/rubriken anses alarmerande om den varnar för något som har hänt eller ska hända. Texten/rubriken anses informativ om den inte innehåller specifika toner.

Det som kan utläsas av dessa tabeller är att alla tidningar förutom Aftonbladet hade främst en alarmerande ton i sina artiklar. Aftonbladet innehöll främst artiklar med negativa toner. Gällande rubriker hade respektive tidning främst alarmerande toner, förutom Svenska Dagbladet som främst innehöll rubriker med informativa toner.

Att nyhetsmedier under kriser har en tendens till att publicera material som består av alarmerande toner grundar sig i att det har sensationsvärde vilket visats i tidigare forskning som Ghersetti & Odéns (2010). Nyhetsmedier kan tendera till att publicera dramatiska händelser mer än att vara sakliga. Meningar, ord, bilder som används kan bidra till en verklighetsuppfattning för läsarna (Ogbodo et al., 2020).

Trots att artiklar och rubriker innehöll främst alarmerande/negativa toner var det inte långt ifrån informativa toner. Tidningarna valde alltså att lyfta fram alarmerande och informativa artiklar i ungefär samma grad vilket balanserar innehållet. Däremot hade Expressen en större grad av alarmerande rubriker. Detta kan bero på att kvällspressen drar sig mer åt sensation som även Ghersetti & Odén (2010) nämner.

(27)

I denna tabell visas vilka typer av källor som har framkommit mest i respektive tidning.

Detta för att få ett perspektiv på vad för källor som får uttala sig om fenomenet livsmedelsförsörjning. Tabellen visar att respektive tidning hade verksamhetsansvarig som den mest förekommande källan. Aftonbladet hade en däremot en jämn fördelning mellan källan verksamhetsansvarig och medborgare.

Tidningarnas beslut i att främst använda verksamhetsansvariga som källor kan grundlägga sig i det ska finnas en källa som kan ge ett snabbt och informativt svar på om det är brist på livsmedel eller inte. I helhet brister det i att myndigheter får komma till tals vilket kan ha påverkat nyhetsrapporteringen. I tidigare forskning nämner Nord &

Strömbäck (2005) att när nyhetsmedier använder sig av olika källor kan det påverka myndigheters tillförlighet till nyhetsmedier. Detta eftersom källor kan variera och påverka information (Nord & Strömbäck, 2005). Även Johansson & Odén (2017) menar att beroende på hur en nyhet formas skapar det ibland inte en verklig bild av en händelse

Tabell 6. N=93. Visar vad för textgenre artiklarna har som mest i respektive tidning.

Denna tabell visar att nyhetsartikel var den främsta textgenren hos Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Expressen medan Dagens Nyheter innehöll främst textgenren

reportage. De resterande textgenrer hade en jämn fördelning mellan tidningar.

Det som går att utläsa av denna tabell är att respektive tidning har placerat ämnet livsmedelsförsörjning högt på dagordningen eftersom det publiceras i flera olika typer

(28)

av nyhetstexter. Ämnet livsmedelsförsörjning tar upp en betydande roll i rapporteringen och nyhetsmedier ger den uppmärksamhet. Detta kan appliceras i dagordningsteorin som enligt Strömbäck (2014) menas med när nyhetsmedier ger frågor olika mängds uppmärksamhet. Rapporteringen om fenomenet livsmedelsförsörjning kan därför anses som information samhället bör ta del av.

Tabell 7. N=93. Visar vad för ramar artiklarna gestaltas inom som mest i respektive tidning.

Med konflikt menas texter där det framkommer att två parter är oense. Med rädsla/oro menas texter där det framkommer en dramatisk händelse som kan väcka en inre oro.

Med hopp menas texter där det framkommer positiva toner och lösningar på en situation. Med övrigt menas texter som inte går att identifiera med de tre fastställa gestaltningsramarna.

Det som kan utläsas av denna tabell är att rädsla/oro förekom mest i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och i Aftonbladet var det jämnt mellan rädsla/oro och övrigt. Expressen är den tidning som haft gestaltningen rädsla/oro som mest i sin rapportering.

Nyhetsmediernas roll i kriser har undersökts sen tidigare som visar att det kan finnas tendenser till att nyhetsrapporteringar kan bidra mer oro i samhället än att fokusera på

(29)

bilder, rubriker gestaltas och ramas in vilket kan grunda sig i gestaltningsteorin (Esaiasson et al., 2017).

Att Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Expressen har valt att prioritera fenomenet livsmedelsförsörjning på dagordningen (se tabell 1) i form av gestaltningen rädsla/oro kan det anses som att de har haft en påverkan på människor och bidragit till oro i samhället. Detta grundar sig i hur rapporteringar har gestaltats. Aftonbladet har som visats en jämn fördelning av rädsla/oro och övrigt vilken kan tolkas som att de inte har bidragit till rädsla/oro i samma grad.

Tabell 8. N=93. Visar vad för typ av bilder i artiklarna som förekommer mest i respektive tidning.

Kategorin övrigt bestod av bilder som inte hade relevans till ämnet

livsmedelsförsörjning. Aftonbladet innehöll en jämn fördelning av bilder som i föll i kategorin tomma hyllor och övrigt. Dagens Nyheter innehöll mest bilder på livsmedel.

Svenska Dagbladet innehöll mestadels bilder på tomma hyllor. Expressen innehöll mestadels bilder som föll under kategorin övrigt. Generellt visar tabellen att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet innehöll mindre bilder, däremot när bilder förekom var det en jämn fördelning av vad som framkom i bilderna. Medan i Aftonbladet och Expressen var det större kontraster mellan vad som framkom i bilderna.

(30)

Enligt Strömbäck (2019) menas det att nyheter har ett högt publiceringsvärde om det innehåller något dramatiskt, spännande och oväntat. Tidigare forskning har även visat att kvällspress föredrar att rapportera sensationella nyheter meden morgonpress innehåller saklig information (Ghersetti & Odén, 2010).

Bilder utöver kategorin övrigt kan därför ha ett publiceringsvärde. Bilder på tomma hyllor, konsumenter och livsmedel i samband med fenomenet livsmedelsförsörjning kan anses som något oväntat och dramatiskt när människor i Sverige är vana vid fulla butikshyllor. Att kvällspress innehöll flest bilder kan även grunda sig

nyhetsvärderingsteorin där sensationella nyheter har ett publiceringsvärde.

5.2 Resultat av kvalitativ undersökning

I den kvantitativa analysen visades att ramen rädsla/oro var mest framträdande i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Expressen. I Aftonbladet var det en jämn fördelning mellan rädsla/oro och kategorin övrigt. I denna kvalitativa analysdel kommer vi däremot fokusera på ramarna vi har valt att undersöka vilket är rädsla/oro, konflikt och hopp.

5.2.1 Rädsla/oro

Enligt Ogbodo et al. (2020) faller gestaltningsramen rädsla/oro in på nyheter som skrivs på ett dramatiskt och oroväckande sätt med syftet att bidra till mer panik i samhället.

Det som har kännetecknat ramen rädsla/oro har fyllt kriterierna för nyhetsvärde vilket kan förklara varför denna ram har framträtt mest.

Det som passade in i ramen rädsla/oro var artiklar som använde sig av bilder på tomma hyllor, rusande kunder till butiker eller människor som bunkrar livsmedel.

Värdeladdade ord användes som “spökstad”, “kris”, “coronaoron”, “butiksdöden”,

“brist, “slutsåld”, “oro”, “rusning”, “läkemedelsbrist”, “gapande” och “tomma hyllor”.

Enligt Strömbäck (2019) publicerar nyhetsmedier händelser som är dramatiska,

oväntade och spännande eftersom det bidrar till ett högt nyhetsvärde. Detta kan vara en anledning till att dessa ord används. Artiklarna handlade om brist på livsmedel,

människors konsumtionsbeteende och människors oro över att livsmedel ska ta slut. Av de källor som kom till tals inom denna kategori var det mestadels verksamhetspersoner

(31)

Ett exempel är från artikeln “I en del butiker gapar hyllorna för bunkervaror tomma –

”ökat tryck”, publicerad 2020-03-04 i Svenska Dagbladet. Rubriksbilden visar en livsmedelsaffär där en butikschef visar tomma hyllor för en kund. I artikeln gestaltas inledningen till intervjupersonen som att butiken står helt tomt vilket kan tolkas skräckinjagande.

”Här och var gapar hyllorna tomma. Det är tydligt att kunder har valt att köpa mer än vanligt av vissa varor.” (Svenska Dagbladet, 2020-03-04, I en del butiker gapar hyllorna för bunkervaror tomma – ”ökat tryck”).

Språket är liknande genom artikeln där tomheten i butikerna utmålas som ett problem.

Detta kan förmedla en oro till läsaren och samhället att det finns ett problem med att livsmedel tar slut. Trots att artikeln innehåller ett par kommentarer från butikschefer som menar att det inte bör finnas en större oro, att varor fylls på kontinuerligt väljer artikeln att främst framhäva livsmedelsbristen. Att använda en bild med tomma hyllor när artikeln innehåller kommentarer från butikschefer som inte ser ett liknande problem kan anses som att reportern tar ställning i frågan. Det blir ett medvetet val av reportern att använda sig av bilder på tomma hyllor vilket signalerar att det finns en

livsmedelsbrist.

Liknande gestaltning av oro och alarmerande toner förekommer även i artikel ”Nu bunkrar stockholmarna upp med mat” publicerad 2020-03-14 i Dagens Nyheter. När rubriken inleder med att stockholmarna bunkrar med mat förmedlas att det finns ett beteendemönster hos en större del av befolkningen. Det kan tolkas som att det är ett större problem än vad det egentligen är. Även rubriksbilden består av en kund med sin kundvagn som står bredvid tomma livsmedelshyllor. Miljöbeskrivningar genom artikeln framställer situationen rådande livsmedelsförsäljningen som urartad med att det är brist på livsmedel.

”Flera hyllor gapade dessutom tomma efter torsdagens stora försäljningsökning. Både torrvaror och förbrukningsartiklar som toalettpapper har sålt som smör” (Dagens Nyheter, 2020-03-14, Nu bunkrar stockholmarna upp med mat.)

(32)

I artikeln “Webbutik säljer handsprit-för 749 kr per flaska”, publicerad 2020-03-17 i Expressen framkommer det gestaltningen rädsla/oro i form av att uppmärksamma att priser på handsprit har ökat i och med coronapandemin. Rubriksbilden tar en större plats i artikeln. Det är en bild på en stor handspritsflaska där det illustreras hur någon tar handsprit i handen. Även den förhöjda prissumman framhävs genom att den är inringad med rött, vilket kan framställa summan som något ovanligt och chockerande.

”Samtidigt som desinfektionsmedel är så gott som slut – till och med på sjukhusen – säljs flaskor till ockerpris på nätet.” (Expressen, 2020-03-17, Webbutik säljer handsprit-för 749 kr per flaska).

Denna mening tyder alltså på att handsprit är slut framöver och kan tolkas som att det är en rådande kris. Det är slut överallt, även på sjukhusen. Det utmålas som att vården har en bristande del i sin beredskap vilket kan förmedla oro. Det finns ingen antydan på hopp i artikeln, utan det utmålas som ett problem som inte går att lösa.

Eftersom ramen rädsla/oro var mest förekommande kan det haft en negativ påverkan av hur samhället har uppfattat fenomenet livsmedelsförsörjning i samband med

coronapandemin. Ogbodo et al. (2020) menar att nyhetsmedier borde gestalta nyheter utan att bidra negativa, alarmerande och dramatiska toner. När nyhetsmedier väljer att göra tvärtemot kan det bidra till mer panik i samhället vilket kan påverka människors psykiska mående och hälsa. Ordval i artiklar har enligt Ogbodo et al. (2020) en stor betydelse av hur samhället kommer att bilda sin uppfattning om situationen. Detta är en aspekt som Entman (1993) nämner, att kommunicerande texter har en påverkan på människor.

5.2.2 Konflikt

Semetko och Valkenburg (2006) menar att ramen konflikt är när två parter är oense. Det kan vara en konflikt mellan myndigheter, medborgare och grupper. Denna typ av ram var en av de mindre framträdande gestaltningsramarna. Det som föll i ramen konflikt bestod av artiklar som använde sig av bilder på två olika parter, exempelvis kunder som bunkrar gentemot verksamhetsansvariga. Artiklarna handlade mestadels om hur olika typer av verksamheter hanterade den höjda försäljningen av livsmedel. Av de källor

(33)

som kom till tals inom denna kategori var det mestadels verksamhetspersoner och medborgare som hade en form av kritik gentemot varandra. Värdeladdade ord användes som ”skitdyr”, “egoistiska”, “irrationell”, “chockhöjde”, “hetsköper”, “panikhamstring”,

“motdrag”, “maxtak”, begränsar” och “rasande”.

Ett exempel är artikeln ”Skitdyrt papper får kund att rasa”, publicerad 2020-03-24 i Aftonbladet som innehåller en stark och tydlig konflikt mellan två parter. Kunden gestaltas som arg och upprörd där citaten är värdeladdade medan verksamhetschefen gestaltas som oskyldig som menar att det inte går att rå för prishöjningen. Trots att båda aktörerna får komma till tals i en jämn fördelning kan artikeln tolkas ta kundens parti.

Detta framkommer av beskrivelser av de tomma hyllorna, människor som hamstrar, samt rubriksbilden som visar det nya förhöjda priset på toapappersrullar.

”Coronakrisens framfart Sverige ha fått folk att hamstra såväl handsprit som toalettpapper. I flera butiker gapar hyllorna som annars huserar toalett- och hushållspapper tomma. Men inte på Ica i Väste-

malmsgallerian. Här finns toalettpapper till försäljning. Per rulle. För 29,90 kronor styck” (Aftonbladet, 2020-03-24, Skitdyrt papper får kund att rasa).

Det fanns även kritik från verksamhetschefer och myndigheter som ansåg att människor hanterade livsmedelskrisen på ett negativt sätt. I artikeln “Apotekens motdrag mot hamstringen: Maxtak för antal paket”, publicerad 2020-03-19 i Aftonbladet gestaltas en konflikt mellan människor och verksamhetsansvariga inom apoteken. I artikeln finns det en bild på värkmedelstabletter men bildtext som understryker att det inte får köpas mer än tre paket värkmedelstabletter. Första meningen i ingressen visar tydligt konflikten i artikeln. Artikeln berättar endast apotekens sida av konflikten. Hur människors

konsumtion av medicin tvingar dem att begränsa försäljningen.

“Nu sätter apoteken stopp för hamstring av värktabletter” (Aftonbladet, 2020-03-19, Apotekens motdrag mot hamstringen: Maxtak för antal paket).

(34)

Liknande form av konflikt framkommer även i artikeln “Psykolog: Egoistiska och irrationella beteenden sprids ganska enkelt”, publicerad 2020-03-21 i Svenska

Dagbladet där det förklaras vad orsaken av människors konsumtion av livsmedel beror på. I rubriksbilden visas det en äldre man som sträcker åt sig en vara från en gles livsmedelshylla. Rubriken och bilden i artikeln kan bidra till en negativ gestaltning av människor eftersom texten kan tolkas kritisk och bilden utpekande. Artikeln inkluderar olika psykologer som framför sin åsikt angående fenomenet livsmedelsförsörjning. Det är psykologerna som får komma till tals. Människors beteende kritiseras genom artikeln vilket kan tolkas som att det är deras fel när det kommer till livsmedelskrisen.

”Hamstrar du kan du omedvetet inspirera andra att hamstra. Hur du agerar sänder ut ett signalbeteende. Skryt inte om hur mycket handsprit du samlat på dig hemma.” (Svenska Dagbladet, 2020-03-21, Psykolog: Egoistiska och irrationella beteenden sprids ganska enkelt).

Artiklarna inom ramen konflikt visar att den finns en tydlig konflikt där den ena parten skuldbeläggs. Själva krishanteringen angående livsmedelsbristen faller bort och det som uppmärksammas är konflikt mellan två parter, där det tävlas om vem som har rätt. Detta gör så att verklighetsbilden av en situation kan påverkas, eftersom nyheten är utformat på ett specifikt sätt. En anledning till dessa former av nyheter får ta utrymme i

nyhetsmedier kan grunda sig i nyhetsvärderingsteorin där det menas att dramatiska, oväntade och spännande händelser bidrar till sensation (Strömbäck, 2019).

5.2.3 Hopp

Gestaltningen hopp syftar på nyheter som försäkrar människor trygghet i den rådande krisen (Ogbodo et al., 2020). Denna gestaltningramen var den näst mest förekommande i tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Det som föll i ramen hopp var artiklar som använde sig av bilder på fyllda livsmedelshyllor, glada medborgare

och verksamhetspersoner. Hoppfyllda ord användes som “förberett”, “lösning”, “ingen påverkan”, “ingen brist”, “lugn”, “fylls på”. Artiklarna kunde innehålla MSB; s

(Myndigheten för säkerhet och beredskap) uttalanden om att människor inte behöver konsumera mängder av livsmedel eller verksamhetschefers uttalanden om att det finns gott om livsmedel eller produkter. Av de källor som kom till tals inom denna kategori

(35)

var det mestadels verksamhetspersoner och myndigheter som hade en lugn betoning gentemot ämnet livsmedelsförsörjning.

I artikeln “Pappersfabriken: ”Finns ingen anledning att hamstra toarullar”, publicerad 2020-03-19 i Dagens Nyheter får läsaren en försäkran att toalettpappret inte kommer ta slut trots att nyhetsmedier och sociala medier publicerar bilder på att detta.

Rubriksbilden illustrera hur toalettpapper produceras i en fabrik på löpande band.

Genomgående i artikeln förklaras det att det produceras toalettpapper i mängder och människor ska vara lugna. Redan i rubriken och inledningen framkommer det en lugnande ton till läsaren.

”Det är ovanligt lite trafik på E45:an genom Lilla Edet, men vid

lastområdet vid Essitys pappersbruk kommer och åker de många och långa lastbilarna med hög frekvens.” (Dagens Nyheter, 2020-03-19,

Pappersfabriken: ”Finns ingen anledning att hamstra toarullar”).

I artikeln “Stängda gränser har inte påverkat matleveranserna”, publicerad 2020-03-17 i Svenska Dagbladet får läsaren en försäkran om att det inte kommer bli livsmedelsbrist i landet trots att gränserna är stängda. Rubriken i samband med en bild i artikeln som illustrerar fyllda livsmedelshyllor bidrar till en hoppfull gestaltning. Olika butikskedjor får komma till tals som försäkrar att matvaror kommer fortsätta importeras och att det är människors konsumtionsbeteenden som kan bidra till att hyllorna inte hinner fyllas på.

Nyhetsartikeln informerar att livsmedel finns på lagret vilket gestaltar en betryggande och hoppfull ton.

”Stängda gränser i Sveriges närområde påverkar inte tillgången till matvaror i butikerna, försäkrar branschen.” (Svenska Dagbladet, 2020-03- 17, Stängda gränser har inte påverkat matleveranserna).

I artikeln “MSB: Det finns ingen anledning att bunkra”, publicerat 2020-03-09 i Svenska Dagbladet menar myndigheten MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) att konsumenter inte behöver handla mer än vanligt.

(36)

”Coronaviruset har fått oroliga människor världen över att bunkra mat och mediciner tills hyllorna gapar tomma. Men xx, enhetschef för den

operativa avdelningen på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, manar till lugn. ” (Svenska Dagbladet, 2020-03-09, MSB: Det finns ingen anledning att bunkra).

I artikeln framgår det att MSB menar att bilder på tomma hyllor är det som bidrar oro i samhället. Det som är intressant är att journalisten har valt att använda en bild som illustrerar en tom hylla. Däremot finns det en tydlig rubrik som menar på att det inte behövs att bunkra och i artikeln förklaras det att MSB inte ser störningar i varuflöden.

Artikeln väljer att lyfta fram att det inte finns en anledning till människor att oro sig.

Detta bidrar till en helhetsbild av artikeln som gör att den faller inom ramen hopp.

Enligt dagordningsteorin menas det att nyhetsmedier väljer vad för frågor som ska exponeras vilket resulterar sig i vad samhället borde anse som samhällsproblem (Shehata, 2019). Eftersom hopp var den näst främsta använda ramen i morgonpress visar det att läsarna har fått ta del av ämnet livsmedelsförsörjning i både negativa och positiva aspekter. Detta kan ge en mer rättvis bild att krisen, att det kanske inte är ett lika allvarligt problem som det har framställts. Eftersom Ogbodo et al. (2020) menar att gestaltning har påverkan på samhället och medborgare kan denna form av nyheter bidra till en inre ro hos medborgarna vilket kan ha en positiv påverkan på hur de väljer att ta emot information och hantera en kris.

6 Diskussion

Syftet med denna studie var att undersöka hur svenska nyhetsmedier har valt att

rapportera om livsmedelsförsörjning i samband med coronapandemin under perioden 26 februari till 25 mars 2020. I undersökningen har de fyra största svenska tidningarna valts ut, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Expressen. Under den här delen kommer det att diskuteras hur studiens frågeställningar har besvarats. Därefter presenteras slutsats och sedan förslag på vidare forskning.

References

Related documents

Den grekiske filosofen Platon var banbrytande då han kritiserade den dåtida medicinska tron om att  kroppen  och  själen  var  två  helt  separata  delar 

Grusmaterial som består av högre halt av svaga bergarter kan (men behöver inte) utsättas för nedbrytning (% © 5,6 mm) med denna metod. Figur 8 beskriver korrelationen

Tabell 6: dimensionering av tappvarmvatten.. TRYCKFALLSBERÄKNINGAR Tryckfall pga.. Figur 6: Vattenflöde i l/s vid duschblandare.. Tabell 11: Effektbehov för vardagsrum.. Den

The aims of this thesis were to: create an animal model in order to com- pare mono- and bipolar electrosurgery (ES) and an ultrasonic dissection (UD) with regard to collateral

För att undersöka om designförslaget “låt användaren sätta sina egna mål” kunde främja autonomi i ett rehabiliteringssammanhang fick testanvändarna möjlighet att

The abovementioned strategies will be applied to the empirical material generated and gathered in Cape Town in 2017 in attempt to understand how experience of health access and

Byggnaden är flexibel också och tanken är att lokalerna ska vara så pass flexibla att det går att ändra verksamhet, inte bara från förskola till skola och tvärtom utan

“Landscapes” is an original piece of work created for the Intermediate Composition dance class final project.. The piece was soon accompanied by an in depth reflection and