För- och nackdelar med olika menymodeller på kommunala webbplatser.
Användartester och kartläggning av
användbarheten på kommunsidor i Dalarnas län.
Advantages and disadvantages between different menu models on municipal sites.
User tests and mapping of usability on municipal sites in Dalarna County
Författare Linn Nyrén
Datum 2020-06-03
Examensarbete för kandidatexamen i Informatik
Titel
För- och nackdelar med olika menymodeller inom webbnavigation: Ett examensarbete i Informatik
Nyckelord
kommunsidor, menymodell, webbnavigation Författare
Linn Nyrén Datum
2020-06-09 Publicering fulltext Open Access
Jag/vi medger publicering i DiVA JA NEJ Kurs
Examensarbete för kandidatexamen i Informatik (GIK28T), 15 hp Utbildningsprogram
Grafisk design för digitala och tryckta medier - Kandidatprogram, 180 hp Företag/Institution
Knowit AB Handledare vid företag/inst.
Joakim Lööv Handledare
Kristin Hane Serena Barakat
Examinator
Johan Håkansson, jhk@du.se
Sammanfattning
Syftet med denna undersökning är att finna för- och nackdelar med olika menymodeller och hur de bör se ut för att fungera optimalt på hemsidor för kommuner i Dalarnas län. Resultatet togs fram med hjälp av semi- strukturerade kvalitativa intervjuer och användartester. Deltagarna i denna undersökning valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurvalet och består av studenter från Högskolan Dalarna. Den analysmetod som användes för att analysera den data som samlades in var en konventionell analysmetod. För att svara på den första frågeställningen om vilken menymodell som var vanligast bland Dalarnas samtliga kommunsidor genomfördes en jämförelse av dessa 15 kommunsidor. Det visade sig att den vanligaste menymodellen på kommunsidor i Dalarna var horisontell och bred med understruken text när muspekaren rörde sig över den, med linjärt typsnitt och utan ikoner. Positionen på hemsidorna är främst centrerad. Efter detta genomfördes användartester och semi-strukturerade intervjuer med testpersoner som fann för- och nackdelar hos specifika menymodeller. Valet av menymodell som bör användas på en kommunal webbplats beror på hur mycket information som fanns att sortera ut. De för- och nackdelar som återfanns på hamburgermenyn var att den sparade utrymme, men var svår att överblicka och klicka rätt på. Card-gridmenyn hade tydlig uppdelning men krävde många klick för att komma till målet.
Drop-downmenyn hade en bra överblick men upplevdes kompakt och vissa rubriker hade med fördel varit klickbara.
Högskolan Dalarna
Postadress Högskolan Dalarna, 791 88 Falun Telefon 023-77 80 00
Hemsida www.du.se
Thesis for Bachelor Degree in Informatics
Title
Advantages and disadvantages between different menu models in web navigation: Thesis for Bachelor Degree in Informatics
Keywords
community websites, menu models, web navigation Author(s)
Linn Nyrén Date
09/06/2020 Course
Thesis for Bachelor Degree in Informatics (GIK28T), 15 ECTS credits Degree programme
Graphic design programme for digital and print media, 180 ECTS credits Company/Institution
Knowit AB Supervisor at company/inst.
Joakim Lööv Thesis supervisor
Kristin Hane Serena Barakat
Examiner
Johan Håkansson, jhk@du.se
Abstract
The purpose of this study is to find the pros and cons of different menu models and how they should look to function optimally on websites for municipalities in Dalarna County. The results were obtained using semi- structured qualitative interviews and user tests. The participants in this study were selected using the convenience selection and consist of students from Dalarna University. The assay method used to analyze the data collected was a conventional assay method. In order to answer the first question about which menu model was most common among all Dalarna municipalities, a comparison of these 15 municipalities was conducted. It turned out that the most common menu model on municipal pages in Dalarna was horizontal and broad with underlined text when the mouse pointer moved over it, with linear typeface and without icons. The position on the websites is mainly centered. After that, user tests and semi- structured interviews were conducted with test persons who found the pros and cons of selected menu models. The choice of menu model that should be used on a municipal website depends on how much information there was to sort out. The pros and cons found on the hamburger menu were that it saved space but was difficult to overlook and click right. The card grid menu had a clear breakdown but required many clicks to find where to go. The drop-down menu had a good overview but felt compact and some headlines had advantageously been clickable.
Dalarna University
Postal address Dalarna University, SE-791 88 Falun, Sweden Telephone +46 (0)23-77 80 00
Website www.du.se
Förord
Ett stort tack till mina testpersoner för ett engagerat deltagande i studien. Till mina handledare Serena, Kristin och Joakim. Till Knowit AB för att jag fått spendera tio veckor hos er med bra handledning och trevlig gemenskap.
Linn Nyrén
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 7
1.1 Bakgrund ... 7
1.2 Syfte ... 7
1.3 Kunskapsläget ... 8
1.3.1 Litteratur ... 8
1.3.2 Menymodeller ... 9
1.3.3 Expanderbar meny ... 9
1.3.4 Drop-Down-meny ... 9
1.3.5 Card-grid... 9
1.3.6 Hamburgermeny ... 9
1.3.7 Megameny ... 10
1.3.8 Hover-effekt ... 10
1.3.9 WCAG ... 10
1.4 Problemformulering ... 11
1.5 Frågeställningar ... 11
1.5.1 Frågeställning 1 ... 11
1.5.2 Frågeställning 2 ... 11
1.6 Avgränsningar ... 11
1.6.1 Exkluderingar ... 11
1.6.2 Inkluderingar ... 12
1.6.3 Webbläsare och enheter ... 12
1.7 Begrepp... 12
1.7.1 Användare ... 12
1.7.2 Menymodell ... 13
1.7.3 Användbarhet ... 13
1.7.4 Webbläsare ... 13
1.7.5 C2C ... 14
1.7.6 Breadcrumbs ... 14
2 Metod ... 15
2.1 Tillvägagångssätt ... 15
2.2 Val av metod ... 15
2.3 Insamlingsmetod ... 15
2.4 Analysmetod för användartester ... 17
2.5 Analysmetod för webbsidor ... 17
2.6 Metodkritik ... 18
2.7 Reliabilitet ... 18
2.8 Validitet ... 19
2.9 Urval ... 19
2.9.1 Testpersoner ... 19
2.9.2 Hemsidor ... 20
2.10 Etik ... 20
2.11 Intervjuschema ... 21
2.12 Pilottest ... 21
2.13 Material och utrustning... 21
3 Resultat ... 22
3.1 Jämförelse av 15 kommunsidor ... 22
3.1.1 Fördelning av olika menymodeller ... 22
3.1.2 Hover-effekter ... 23
3.1.3 Typsnitt ... 23
3.1.4 Positionering av meny ... 24
3.1.5 Ikoner... 24
3.2 Intervjuer och användartester ... 25
3.2.1 Valet av hemsidor ... 25
3.2.2 Leksands hemsida ... 25
3.2.3 Gagnef hemsida... 30
3.2.4 Fråga 11. Förklarar hur vi använder sidan ... 32
4 Diskussion ... 34
4.1 Frågeställning 1 ... 34
4.2 Frågeställning 2 ... 35
4.2.1 Antal klick ... 36
4.2.2 Medborgare i hamburgermeny ... 36
4.2.3 Till startsidan... 37
4.2.4 Deltagarnas preferenser ... 37
4.2.5 WCAG på Leksand och Gagnef ... 38
4.2.6 För- och nackdelar ... 40
4.3 Metoddiskussion ... 40
5 Sammanfattande diskussion och slutsatser ... 42
5.1 Syfte ... 42
5.2 Vilka egenskaper hos menymodeller förekommer på kommunsidor i Dalarnas län, gällande hur överordnade element interagerar med relativt underordnade element? ... 42
5.3 Vilka för- och nackdelar har menymodellerna på specifika kommunsidor i Dalarnas län?... 42
5.3.1 Cardgrid ... 43
5.3.2 Hamburgermeny ... 43
5.3.3 Drop-downmeny ... 43
5.4 Framtida forskning ... 43
Referenser ... 45
Övrig litteratur ... 47
Bilagor ... 48
Bilaga 1 – Expanderbar meny ... 48
Bilaga 2 – Drop-down-meny ... 49
Bilaga 3 – Card-grid-meny ... 50
Bilaga 4 – Hamburgermeny ... 51
Bilaga 5 – Megameny ... 52
Bilaga 6 – Undersökta webbplatser ... 53
1 Introduktion
Här presenteras den bakgrund som ligger till grund för att studien ska kunna påbörjas.
1.1 Bakgrund
Om en webbsida har en navigationsmeny är det lätt att finna den eftersökta informationen. Eller?
Enligt Dahlberg (2014) är ett företags syfte med att ha en webbplats är att samla all information företaget vill nå ut med till kunder på ett ställe. Ett vanligt
förekommande sätt att navigera sig genom informationsflödet är genom en navigationsmeny, som ger en överblick av sidans innehåll och en möjlighet att effektivt sålla ut eftersökt information. Krug (2014) beskriver att det är av stor vikt att navigationsmenyn är lättanvänd och användaren enkelt kan navigera sig fram genom innehållet (Krug, 2014).
Ogenomtänkta funktioner och strukturer i utformandet av en meny kan resultera i att värdefulla data för användaren inte ligger där det förväntas (Krug, 2014). En huvudmeny kan bestå av flera olika huvudkategorier med respektive
underkategorier. Dessa huvudkategorier kan vara klickbara med en drop-down meny som visar underkategorierna. De kan också vara klickbara som leder till en ny webbsida eller röra med muspekaren över för att visa underkategorier. En missvisande navigationsmeny kan försämra användarens upplevelse av både hemsidan och företaget den representerar, om den inte överensstämmer med innehållet (Krug, 2014).
Studien utförs i samarbete med IT-företaget Knowit AB som har ett av sina kontor beläget i Borlänge. De arbetar som konsulter inom kommunikation, design,
organisationslösningar och IT. Företaget är i behov av en utredning i ämnet då valet av navigationsmenyer är ett återkommande problem vid utformandet av webbplatser med stort innehåll.
1.2 Syfte
Denna rapport skrivs i syfte att undersöka olika varianter av navigation på hemsidor för kommuner i Dalarna. Det utreder också vilken menymodell som är mest förekommande på kommunsidor i Dalarnas län. Studien undersöker ett antal utvalda kommunsidors menymodeller och om dessa är lämpliga utifrån ett
användbarhetsperspektiv.
1.3 Kunskapsläget
1.3.1 Litteratur
I litteraturstudien används artiklar, böcker och webbsidor med information samt riktlinjer för UX-design. För att finna nätbaserade källor som är relevanta inom UX- design har ett antal sökord använts i sökmotorn Google Chrome. Sökorden är UX- design, menymodell, webbnavigation, kommunsidor, användbarhet, meny, menu types on the internet, communities, kommuner i dalarna. Databas för
litteraturundersökningen har varit DIVA genom Högskolan Dalarnas bibliotek.
Böcker som använts kommer från Högskolan Dalarnas bibliotek samt
rekommenderats och lånats ut av handledare på Knowit AB. Många av källorna har hittats genom källförteckningar i rapporter med anknytning till UX-design.
UX-design är ett begrepp för att skapa en helhetsupplevelse för användaren och inte bara ge den vad den vill ha (uxdesign, 2018). Ett antal böcker är tryckta redan på 80-talet. Anledningen till att de böckerna trots sin ålder är de relevanta i
undersökningen är att flera av dem innehåller fakta om användarupplevelser som inte bara förhåller sig till webbdesign. De principer som presenteras i källorna kan applicera användbarhet på i stort sett vilken produkt som helst. Böcker som Krugs (2014) Don’t make me think förklarar grunderna till varför människan reagerar som den gör vid interaktion med nya produkter eller föremål. Denna undersökning kommer gå vidare med den bokens slutsatser med fokus på hur människan
reagerar på just de menymodeller som kommer undersökas.
Att en användare funderar över vad som behöver göras härnäst tyder på att en tydlig och användarvänlig möjlighet att navigera sig genom sidan saknas enligt Steve Krug (2014). För att säkert och problemfritt kunna navigera sig runt på en hemsida förklarar författaren att det är valet av menymodell som avgör
upplevelsen. Dahlberg (2014) förklarar att om navigeringen upplevs svår är risken stor att användaren tröttnar på hemsidan och känner sig dum för att hen inte förstår. Då kan användaren välja att söka efter en annan hemsida, kanske för ett annat företag. Dock finns det tillfällen där användaren inte har något val än att använda den hemsidan. Enligt Norman (1989) kan det bero på att hemsidan hör till det enda företaget som säljer just den tjänsten eller tillhör den kommun som användaren verkar/bor i. Det kan leda till att företaget säljer tjänster till
användaren även fast de har en bristfällig hemsida som minskar förtroendet.
Användaren på hemsidan ska själv snabbt och säkert kunna räkna ut vad hen ska göra utan att behöva navigera sig fram på måfå i sitt sökande efter information (Norman, 1989).
Lindqvist (2018) undersöker i sin C-uppsats användbarheten i vertikala, horisontella och hamburgermenyer. Hon redogör för användbarheten i dessa modeller tillsammans med respondenter som genomgår användartester på hemsidor för olika företag som använder en webb-applikation för
Undersökningen kan utvecklas och implementeras i studier som gäller andra hemsidor än de som hanterar dylika kommunikations-verktyg. De kommunsidor som analyseras i denna undersökning har en stor mängd annan information på sina sidor vilket skulle kunna leda till ett annat resultat än vad Lindqvist kommit fram till.
1.3.2 Menymodeller
Detta är sammanställningar av definitioner från olika källor och delas upp i menymodeller som i sin tur delas upp i navigationsvarianter.
1.3.3 Expanderbar meny
Fördelar med en expanderbar meny är att den kan samla mycket information på ett ställe och spara utrymme för den övriga informationen på hemsidan (se bilaga 1). Dessa kan hittas på både mobiltelefoner och datorenheter. Det finns olika sätt för en expanderbar meny att fungera på (uxplanet, 2017).
1.3.4 Drop-Down-meny
Drop-downmeny är en vanlig expanderbar menymodell med flera nivåer och det finns olika varianter. Enligt Cooper & Reimann (2012) är det modernt numera att menyn ligger i en bred rad längs med övre delen av hemsidan (se bilaga 2).
Användaren klickar eller hovrar på ett meny-alternativ och en mindre ruta extraheras med ett antal underkategorier nedanför det alternativ som just klickades på eller hovrades över (Cooper & Reimann, 2012).
1.3.5 Card-grid
En card-grid-meny består av flera olika block i en uppsättning av bilder, ikoner och/eller text (se bilaga 3). Denna menymodell är lämplig att använda på mobila enheter med stor display (uxplanet, 2017).
1.3.6 Hamburgermeny
Hamburgermeny är en variant på drop-downmeny som återfinns främst på mobiltelefoner och surfplattor, men förekommer även på datorenheter. Namnet kommer från att menyn ofta består av tre korta vertikala streck som kan liknas vid en hamburgare (se bilaga 4). Gate39media (2019) visar på en praktisk
menymodell på responsiva enheter då den håller menyns innehåll gömt tills den blir klickad på. Vanligtvis är den positionerade högst upp i vänstra eller högra hörnet av enheten, men kan också hittas centrerad på sidan (gate39media, 2019).
1.3.7 Megameny
En megameny är en expanderbar meny som vid klick- eller muspekar-interaktion fäller ner underkategorier från en huvudkategori. En sådan meny kan vara grund och bred, den kan även vara smal och djup. En djup och smal meny är lämplig när det finns många olika alternativ, men när alternativ väl är valt blirdäremot resterande moment färre och enklare. Vid en grund men bred meny består innehållet förslagsvis av information som innebär flera olika steg, men som är förhållandevis korta (Norman, 1989). En megameny kan innehålla mycket information dolt på ett ställe och är därför lämplig på hemsidor med mycket innehåll i flera kategorier (se bilaga 5).
1.3.8 Hover-effekt
En hover-effekt är det som sker när muspekaren förs över ett element på
webbplatsen. Det kan exempelvis vara att en drop-downmeny faller ner, en text blir understruken eller att objektet ändrar färg.
1.3.9 WCAG
WCAG är en förkortning av Web Content Accessibility Guidelines och är en samling riktlinjer och punkter för en internationell standard inom användbarhet på
webbplatser i kommersiell webb och inom offentlig sektor (Sundström, 2005). EU- direktivets lag om webbtillgänglighet berör kommunsidor och är därför relevant att ta hänsyn till (w3c, 2018). De engelska riktlinjerna översätts till svenska med hjälp av webbriktlinjer.se (2012). Nedan presenteras de punkter som diskuteras under diskussionen av användartesterna.
o 1.3.1 Information, struktur och relationer som presenteras kan bestämmas via kod eller finns tillgängliga i text.
o 1.3.2 Presentera innehållet i en meningsfull ordning för alla.
o 2.4.8 Användarna ser var de befinner sig.
o 3.2.3 Var konsekvent i navigation, struktur och utformning.
o 3.2.4 Ikoner och knappar är konsekvent identifierbara.
1.4 Problemformulering
En navigationsmeny kan vara utformad på flera olika sätt beroende av funktion och innehåll. Krug förklarar att vid otillräcklig planering kan en menymodell dölja viktig information som användaren kan vara i behov av. Felaktig placering och funktionalitet kan påverka upplevelsen av hemsidan och få den att kännas krånglig, otydlig och missvisande (Krug, 2014).
Dalarnas län har 15 kommuner. Studien ska identifiera de vanligast
förekommande egenskaperna hos menymodeller på kommunsidor i Dalarnas län.
Det ska även utredas vilka för- och nackdelar som finns med ett antal utvalda menymodeller.
1.5 Frågeställningar
1.5.1 Frågeställning 1
Vilka egenskaper hos menymodeller förekommer på kommunsidor i Dalarnas län, gällande hur överordnade meny-element interageras med relativt underordnade element?
1.5.2 Frågeställning 2
Vilka för- och nackdelar har menymodellerna på specifika kommunsidor i Dalarnas län?
1.6 Avgränsningar
1.6.1 Exkluderingar
• Menymodeller som hanterar alternativ för personer med funktionsvariation, som t ex talsyntes av menyer.
• Användartesterna genomförs endast en gång, trots att Krug (2014) förespråkar att användartester bör genomföras i minst två omgångar.
1.6.2 Inkluderingar
• Menymodeller från kommunsidor i Dalarnas län.
• Menymodeller på endast datoranpassad hemsida.
En kundkategori som kontaktar Knowit AB är kommuner som bland annat hanterar information gällande turism, utbildning och bostäder genom en digital plattform. Webbsidor för kommuner innehåller stora faktamängder om flera kategorier och är därför en lämplig grupp av webbsidor att använda i studien.
1.6.3 Webbläsare och enheter
Valet att avgränsa antalet enheter till datorenheter grundar sig på att det är de enheter som webbplatser från början är anpassade för. Mobiltelefoner använder sig oftast av hamburgermenyer med en vertikal drop-downmeny. På en datorenhet finns möjlighet att studera flera olika menymodeller, som megamenyer, hover- effekter, sticky-menyer och andra varianter. Även på datorenhet finns
hamburgermenyer som alternativ och inte enbart på mobila enheter.
Den webbläsare som ska användas i användartesterna kommer väljas ut i samband med urvalet av testpersonerna. Det finns flera olika webbläsare och om hänsyn inte tas till respondenternas respektive digitala vana kan användartesterna bli ojämna. En testperson som inte är bekant med exempelvis Google Chrome kan få skilda förutsättningar än övriga testpersoner med mer vana av den webbläsaren.
Testpersonerna kommer få möjligheten att välja vilken webbläsare som ska användas vid testerna. Enligt browsersverige (u.å.) bör en hemsida se likadan ut i de vanligaste webbläsarna som används i Sverige; Google Chrome, Safari och Edge 8.
1.7 Begrepp
1.7.1 Användare
Enligt Gulliksen och Göransson (2002) är en användare en person som interagerar med ett system eller en produkt. Det kan vara svårt för de som tar fram systemet eller produkten att verkligen förstå hur slutanvändarna tänker när de använder systemet eller produkten. Slutanvändare är den person som kommer använda produkten.
1.7.2 Menymodell
Olika typer av navigationsmöjligheter. I denna studie definieras en menymodell som exempelvis en hamburgermeny, megameny etc. Dessa menymodeller har till uppgift att göra följande (Krug, 2014):
• Hjälper användaren hitta det hen letar efter.
• Berättar var användaren befinner sig.
• Visar användaren vad som finns där.
• Förklarar hur sidan ska användas.
• Ger förtroende åt de som skapat sidan.
1.7.3 Användbarhet
Användbarhet innebär att de personer som använder produkten ska kunna utföra sina uppgifter enkelt och säkert. Denna definition grundar sig enligt Molich (2002) på följande punkter:
• Lätt att lära sig.
• Lätt att komma ihåg.
• Effektiv att använda.
• Begriplig.
• Tillfredsställande att använda.
Dessa fem punkter är satta för att bryta ner ordet användbarhet och istället skapa mätbara storheter (Molich, 2002). De kan analyseras och mätas hur pass
användbar en hemsida är. Detta kan appliceras på menymodellens användbarhet och vid undersökning av menymodellernas för- och nackdelar utgås från dessa fem punkter.
När användaren kommer in på webbplatsen är det viktigt att sidan följer sin
visuella standard överallt. Menyn bör alltså se likadan ut där som på startsidan, för att användaren ska kunna hitta det hen letar efter. Användaren bör veta var hen befinner sig, se vad som finns, få förklarat för sig hur hemsidan används samt skapar förtroende för de som skapat hemsidan (Krug, 2014).
1.7.4 Webbläsare
En webbläsare fungerar som en länk till internet som hämtar HTML-kod och grafiskt visar den för användaren. Alla webbläsare är olika uppbyggda med individuella fördelar och buggar (Sundström, 2005). Exempel på webbläsare är Google Chrome, Safari, Internet Explorer, Firefox m.fl.
1.7.5 C2C
C2C är en förkortning för customer to customer och innebär köp- och säljmarknader för privatpersoner (Mossberg & Sundström, 2017).
1.7.6 Breadcrumbs
Korta ord i en textsträng på hemsidan som visar vägen från startsidan fram till där användaren befinner sig just då (uxplanet, 2017).
2 Metod
2.1 Tillvägagångssätt
Här presenteras valet av metod, hur undersökningen samlade in data och hur den analyserades.
2.2 Val av metod
Vid insamling av data i forskningssyfte finns det två huvudsakliga metoder;
kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder (Gustavsson & Säfsten, 2019).
Den kvantitativa data bygger på antal, mängd, storlek och kan mätas i siffror. Den kvalitativa data väger i ord, utryck och upplevelser, dessa kan inte få ett numeriskt värde om innehållet ska fortsätta vara kvalitativt (Gustavsson & Säfsten, 2019).
Utifrån dessa definitioner valdes den kvalitativa typen av datainsamlingsmetod då användartesterna i denna undersökning resulterade i information baserat på åsikter och upplevelser. Kvantitativ kartläggningsmetod användes vid
undersökningen av vilken menymodell som var mest förekommande på kommunsidor i Dalarnas län.
Bryman (2008) presenterar i sin bok Samhällsvetenskapliga Metoder en översiktlig beskrivning av de olika stegen i en undersökning med kvalitativ insamlingsmetod (se figur 1). Det är dessa steg som undersökningen följde för att komma till ett resultat.
Figur 1. Beskrivning av steg i kvalitativ undersökning.
2.3 Insamlingsmetod
Enligt Bryman (2008) finns det tre varianter av kvalitativa intervjuer;
strukturerad, ostrukturerad, semi-strukturerad. Den ostrukturerade varianten innebär att intervjun liknar ett vanligt samtal och att intervjuaren ibland endast har minneshjälp under samtalet.
Detta är lämpligt vid undersökningar där kontakten med personen framför intervjuaren är viktigast och magkänslan spelar stor roll.
Vid den semi-strukturerade typen av intervju har intervjuaren stöd av förberedda frågor som ställs så att samtalet håller sig till temat men lämnar utrymme för öppen diskussion och nya frågor kan komma att ställas under intervjun. Den
strukturerade typen av intervju innebär att intervjuaren förbereder frågor som ska ge samma upplevelse av frågorna till samtliga respondenter. Denna metod är vanlig i survey-undersökningar och målet är att få så tydliga och mätbara resultat som möjligt. Inför intervjuerna förbereddes en intervjuguide som utgick från de steg Bryman (2008) rekommenderar för kvalitativa intervjuer (se figur 2).
Figur 2 Utformning av intervjuguide i kvalitativ undersökning
Under denna undersökning var intervjuerna semi-strukturerade för att möjliggöra genomförandet av uppgifter i samband med intervjuerna. Respondenterna gavs möjligheten att genomföra de uppgifter som tilldelas dem, men kunde öppet berätta hur de upplevde menymodellerna och deras funktioner under tiden. Vid samma tillfälle som intervjuerna skedde med vardera respondenten skulle
respondenterna även genomföra ett användartest på två utvalda hemsidor. Dessa tester hade till syfte att i denna undersökning testa användbarheten på
hemsidornas menymodeller. Detta kunde ge svar på vilka för- och nackdelar som finns på de utvalda menymodellerna i användartestningen. Användartester används enligt Krug (2014) för att låta användarna använda systemet eller produkten. Användarna berättar om sina upplevelser och vad de ansåg vara bra och dåligt. Därefter åtgärdar skaparna av systemet eller produkten de problem som användarna stöter på. Testpersonerna fick i slutskedet av intervjuerna svara på frågor om när de tycker att vissa menymodeller är mer relevant än andra vid denna form av hemsidor. Detta kunde ge svar på vilken menymodell som är lämpligast på en kommunsida.
2.4 Analysmetod för användartester
Säfsten och Gustavsson (2019) presenterar tre olika sätt att genomföra en kvalitativ analysmetod; konventionell, riktad och summativ. Den konventionella analysmetoden söker koder, begrepp och kategorier ur en kvalitativ
datainsamling. Metoden är lämplig om redan existerande kunskap är begränsad men kan behöva beskriva ett problem som är ett återkommande fenomen.
Metoden inleds med att alla insamlade data läggs fram i syfte att skapa en helhetsbild. Efter det läses materialet i detalj för att finna återkommande
nyckelord eller företeelser. De mest intressanta delarna i data tilldelas en kod och dessa koder samlas sedan ihop i olika kategorier. Vanligt förekommande är att i en sådan analys räknas inte tidigare forskning med innan resultaten diskuteras.
Riktad analysmetod är relevant när en befintlig teori ska verifieras eller
motbevisas. Den eventuella teorin kan finnas som ett stöd när data ska analyseras eller så kan intervjuguiden agera underlag för analysen. Summativ analysmetod innebär att leta efter uttryck och begrepp och räknar antalet gånger de
förekommer. Förutom att mäta ordens antal förekomster så räknas även ordens betydelse och relevans för sammanhanget med.
I denna undersökning användes en konventionell analysmetod. Detta var en lämplig metod att använda eftersom intervjuer och användartester kunde bidra med information baserat på åsikter och upplevelser. För att få en helhetsbild över vad som faktiskt samlats in lades all information fram för att sedan försöka hitta gemensamma nämnare och återkommande fenomen, på samma sätt som Säfsten och Gustavsson (2019) beskriver. Under diskussionen av resultatet fokuseras främst på vad som hänt under själva testerna utan att jämföra med tidigare forskning. Tidigare forsknings jämförs efter att slutsatserna har tagits fram.
2.5 Analysmetod för webbsidor
Webbsidorna analyserades i en kvantitativ kartläggning. 15 kommunsidor i Dalarnas län analyserades med hjälp av Gunics (2009) kategorier för hur en menymodell bör vara konsekvent över hela webbplatsen. Anledningen var att menymodellen på en webbplats bör vara konsekvent oavsett vilken webbsida som är aktiv. Varje punkt på listan blev en egen tabell där alla webbplatser hade
undersökts på dessa punkter. Dessa punkter behandlade följande ämnen:
• Menymodell – Hamburgermeny, expanderbar, megameny, horisontell, card-grid
• Hover-effekt – Drop-down, nyansskillnader, understruken text
• Typsnitt – Linjär eller antikva
• Positionering – Centrerad, höger- eller vänsterställd
• Förekomst av ikoner – Ja eller nej
2.6 Metodkritik
Krugs användartester genomförs i hans studier hela två gånger med nya deltagare per omgång, vilket stärker möjligheten att finna de främsta för- och nackelarna i menymodellernas användbarhet. I denna rapport genomfördes testet endast en gång, då tiden för projektet inte ansågs räcka till för åtgärder på menymodellerna inför ett nytt användartest. Det fanns inte heller mandat eller tillgång att ändra dem. Detta kan innebära att slutsatserna inte helt kunde generaliseras.
En styrka med att undersökningen utfördes med hjälp av individuella
användartester och intervjuer var att få den enskilde individens uppfattning. Om undersökningen skett i en fokusgrupp hade risken funnits att deltagarna påverkat varandras svar och därmed förändrat det slutresultat som kommit fram under studien. Dessutom krävde studien att varje person själv skulle interagera med hemsidan. Detta kan bli problematiskt att genomföra om flera deltagare sitter bredvid och tittar på och får en annan uppfattning än om de skulle interagera med sidan själva.
WCAGs riktlinjer behövde översättas från engelska till svenska. Den svenska versionen (webbriktlinjer.se, 2012) innehåller endast 50 översatta riktlinjer av de som presenteras av den engelska versionen (w3c.org, 2018). Till följd av detta har några av de engelska riktlinjerna översatts med hjälp av lexikon för att kunna presenteras på svenska i rapporten.
2.7 Reliabilitet
Enligt Bryman (2008) finns det två olika typer av reliabilitet; extern och intern.
Den externa reliabiliteten utgår från hur stor möjligheten är att en studie kan upprepas så likt som möjligt. I kvalitativ forskning är detta svårt att uppfylla eftersom varje intervju eller test har sina egna sociala och faktiska omgivningar och förutsättningar. Den interna reliabiliteten handlar om huruvida medlemmar i en grupp forskare är ense om hur data ska tolkas och analyseras.
Den externa reliabiliteten innebär att studien ska ge samma resultat varje gång den genomförs (Gustavsson & Säfsten, 2019), men det kan inte garanteras i en studie som denna då individuella personer med olika erfarenheter och
omgivningar inte kan återskapas om det inte sker med exakt samma personer med exakt samma omgivning.
I just denna studie var den interna reliabiliteten relativt hög då endast en forskare ledde arbetet. Det finns även möjlighet att vara ett helt forskarlag som genomför studien. Däremot kan en ensam forskare missa detaljer som en samling forskare tillsammans skulle ha kommit fram till.
2.8 Validitet
Validitet är ett sätt att kontrollera att undersökningen mäter det som faktiskt planerats att mäta, alltså att användartestningen och intervjuerna har god
validitet. I denna undersökning fokuserade intervjuerna och användartestningen på menymodellerna och deras för- och nackdelar utifrån ett
användbarhetsperspektiv. Dessutom jämfördes Dalarnas 15 kommunsidor och avslutades i uppställda tabeller över vilka egenskaper i dessa menymodeller som är mest förekommande.
2.9 Urval
2.9.1 Testpersoner
Den målgrupp som medvetet söker sig in på kommunsidor kan ha ett behov av att nå den typen av information som finns tillgänglig där. Det kan gälla till exempel vård, arbete eller fritidsaktiviteter eller andra områden inom kommunen. Valet av testpersoner är studenter på Högskolan Dalarna och är en lämplig målgrupp p.g.a.
flera faktorer. Dessa faktorer kan vara att de är nyinflyttade och i behov av information om Borlänge på nätet. Ett existerande kontaktnät bland studenter i olika åldrar finns tillgängligt och kan leda till en ökad vilja att delta i studien om en viss kontakt med målgruppen redan finns.
Den urvalsmetod som användes var bekvämlighetsurvalet som enligt Bryman (2008) är lämplig vid mindre undersökningar med kort om tid och behov av kostnadseffektivitet. Urvalet skedde bland studenter på Högskolan Dalarna i Borlänge med respondenter från två olika program på skolan. Studenterna som fanns med i målgruppen läser antingen Grafisk Design för Digitala och Tryckta Medier eller programmet för Personal och Arbetsliv. I deras pågående utbildningar ingår att söka mycket information digitalt, vilket kan innebära att de har mycket erfarenheter av att navigera sig på webben. De kan besitta kunskaper och åsikter som är värdefulla för den kvalitativa undersökningen. Ännu en motivering till att just dessa program valdes ut är att bland annat Grafisk Design-programmet
genomför praktiskt arbete med design och layout på nätet och det kan bidra till en stor vana av att hantera digitala enheter.
Enligt Krug (2014) är det ideala antalet respondenter för att testa användbarheten på en hemsida tre personer. I sina studier använder han dessa tester i två
omgångar för att finna ytterligare detaljer som bör korrigeras efter det första testet. Den rådande tidsbristen för projektet tillåter detta användartest att genomföras endast en gång.
Eftersom detta var en kvalitativ undersökning var syftet att undersöka olika varianter av navigation på hemsidor för kommuner i Dalarna och utreda vilka som är lämpliga ur ett användbarhetsperspektiv. Därför är antalet testpersoner lågt inom dylika tester. Resultatet blir insikter och inte bevis. Tanken med studien är att användartesterna och intervjuerna skulle efterlikna de som Krug (2014) använde i sina studier när han testade hemsidors användbarhet innan lansering.
När Krug genomför testerna är de korta men frekventa för att hitta de mest uppenbara för- och nackdelarna. Tester genomförs, sedan korrigeras de punkter som testpersonerna anmärkte på och sedan genomfördes tester ännu en gång med nya testpersoner. Anledningen till att denna undersökning endast genomför ett användartest är för att avgränsa studien och hålla sig inom tidsramen för projektet. Därför genomförde endast tre testpersoner användartesterna och intervjuerna. Om ett stort antal testpersoner skulle genomföra dessa tester skulle ett strikt protokoll behöva följas och en stor mängd data behöva analyseras. Då denna studie skedde under en begränsad tidsperiod var detta därför en metod som relaterar till projektets avgränsningar. En hemsida bör vara designad så att inte bara en målgrupp ska kunna använda dem (Krug, 2014).
2.9.2 Hemsidor
Urvalet av hemsidor gjordes utefter de kriterier som beskrivs i Avgränsningar och varje hemsida som visades för testpersonerna innehöll en unik typ av menymodell.
Om flera hemsidor som faller inom avgränsningen hade olika innehåll men samma menymodell fick mer erfarna utvecklare inom ämnet avgöra vilka av webbsidorna som var mest relevant för undersökningen och vad de var mest intresserade av för område att undersöka. Hemsidorna som jämfördes i syfte att finna de främst förekommande menymodellerna var hemsidor tillhörandes samtliga kommuner i Dalarna (se bilaga 6). Anledningen till att dessa hemsidor endast berörde
kommuner i Dalarna är för att bidra till ett liknande innehåll på hemsidorna men med olika menymodeller. En annan bidragande faktor till att just Dalarnas
kommuner användes är att de testpersoner som är i urvalet bor i Borlänge och har därför en geografisk koppling dit. Samtliga kommuner i Dalarnas län hade en hemsida och alla dessa jämfördes i sina navigationsmenyer, de som valdes ut hade liknande innehåll men olika menymodeller.
2.10 Etik
Denna undersökning genomförde användartester med frivilliga respondenter som deltog i studien. Varje respondent fick skriva under ett avtal som förklarar hur testet går till och vad det innebär. Vetenskapsrådets krav på tystnadsplikt, samtycke, sekretess samt information till deltagarna uppfylldes i ett avtal som beskrivs under Intervjuschema. För att skydda personernas identitet angivs inga namn i rapporten utan de nämns som Testperson 1, 2 och 3. Personer som inte är behöriga kommer inte få ta del av personuppgifter.
2.11 Intervjuschema
Vanligtvis används ett intervjusschema (eller intervjuguide) för att tydliggöra för testpersonerna vad intervjun kommer gå ut på. Ett sådant schema skickades ut till testpersonerna i förväg för att introducera och förklara studien. Innehållet grundar sig på de fyra etiska principerna (Vetenskapsrådet, u.å.):
• Informationskravet: Vad forskningen faktiskt handlar om och hur intervjun kommer att genomföras. Förklaring till vad syftet med studien är och villkor som ställs som kan komma att påverka testpersonens vilja att delta i studien.
• Samtyckeskravet: Här inhämtas samtycke från testpersonen att genomföra undersökningen.
• Konfidentialitetskravet: Detta innebär att testpersonernas personuppgifter ska hanteras med största möjliga konfidentialitet och obehöriga ska inte under några omständigheter få tillgång till dessa uppgifter. Sekretess och tystnadsplikt är av största vikt.
• Nyttjandekravet: Uppgifter som samlats in för forskningen får inte användas för kommersiellt bruk om detta inte framkommit i informationskravet.
2.12 Pilottest
Ett pilottest av användartest och semi-strukturerad intervju genomfördes innan de användes på de huvudsakliga respondenterna. Personen som genomförde
pilottestet valdes genom samma bekvämlighetsurval som de testpersoner som genomför de riktiga testerna och intervjuerna. Resultatet av detta pilottest används inte i studien.
2.13 Material och utrustning
Denna studie behövde en del material till användartesterna och intervjuerna. För testerna behövdes en dator för testpersonerna att utföra de givna uppgifterna på.
Samtliga deltagare medtog egen dator. Det krävdes en enhet för upptagning av ljud, vilket i detta fall genomfördes med en vanlig mobiltelefon. Både tester och intervjuer skedde i samma miljö med fördelen att alla deltagare fick samma förutsättningar.
3 Resultat
Här presenteras det resultat som tagits fram genom jämförelser, intervjuer och användartester. Denna del är uppdelad i flera olika kategorier beroende på vilken del i studien det gäller.
Första delen av det som har gjorts är en jämförelse av 15 kommunsidor i Dalarnas län (se bilaga 6). Kategorierna under denna del har delats upp i menymodell, hover-effekt, typsnitt, positionering och förekomst av ikoner. Dessa komponenter har valts ut för kartläggning då en navigationsmeny i dessa delar ska vara
konsekventa på respektive kommuns hemsida (Gunic, 2009). Detta för att webbplatsen ska vara igenkännbar oavsett på vilken sida som är aktiv.
Andra delen av undersökningen vars resultat presenteras här är användartesterna och de semi-strukturerade intervjuerna. Testpersonerna svarade på frågor
baserade på Krugs (2014) punkter gällande användbarhet i stycket Menymodell.
3.1 Jämförelse av 15 kommunsidor
Samtliga 15 kommuner i Dalarna hade en egen hemsida med information om respektive kommun. Informationen om de menymodeller som finns på dessa hemsidor har jämförts och sammanställts i tabeller med flest respektive minst förekommande element i menymodellerna. Detta kan ge svar på den första frågeställningen under 1.5.1.
Resultatet kom fram till att en centrerad, horisontell navigationsmeny är det vanligast förekommande bland kommunernas hemsidor i Dalarna. Den mest förekommande hover-effekten är understruken text, vilket innebär att när
muspekaren rör sig över text-länken blir länk-texten understruken. Typsnittet är linjärt och ikoner är ovanligt men förekommande i vissa menymodeller.
3.1.1 Fördelning av olika menymodeller
Hamburgermeny, 4
Expanderbar meny, 5 Horisontell
navigationmeny, 9
Card-grid, 2
Mega-meny, 1
Fördelning av olika menymodeller
Resultatet av jämförelsen mellan de olika menymodellerna visar att 9 av 15 kommunsidor använder sig av en horisontell navigationsmeny, därefter är expanderbara menyer och hamburgermenyer därefter är vanligast. En del av hemsidorna har två typer av menymodeller på sina hemsidor, och i denna tabell har varje menymodell räknats separat. Om en hemsida har både en bred
navigationsmeny och en hamburgermeny har den hemsidan räknats med i båda kategorierna (se tabell 1).
3.1.2 Hover-effekter
Tabell 2. Hover-effekter som återfinns på kommunernas hemsidor i Dalarna.
Hover-effekter användes på nästan alla hemsidorna och varierade i sitt agerande.
Här presenteras de effekter som fanns och 10 av 15 hemsidor använde sig av understrykningar under länknamnen i menymodellerna. 8 använder sig av nyansskillnader i bakgrunden på menymodellerna (se tabell 2). Några av hemsidorna har flera kombinerade hover-effekter, dessa effekter har räknats separat och en hemsida kan tillhöra flera kategorier.
3.1.3 Typsnitt
Tabell 3. Typsnitt som används i menymodeller på kommunernas hemsidor i Dalarna.
Nyansskillnad bakgrund, 8
Understruken text, 10 Ingen effekt, 2
Drop-down mega- meny, 5
Hover-effekter
Linjärer, 15 Antikva, 0
Typsnitt i meny-modeller
De typsnitt som användes i menymodellerna var uteslutande linjära (se tabell 3).
Ett linjärt typsnitt har inga seriffer, utan har endast raka linjer utan ”fötter”. Dessa typsnitt är vanligast på webben då de är lättare att läsa i små format än antikva, som har just dessa ”fötter” och är vanligast i fysiska böcker.
3.1.4 Positionering av meny
Tabell 4. Positionering av menymodeller på kommunernas hemsidor i Dalarna.
11 av menymodellerna var centrerat placerade på hemsidan (se tabell 4).
Vänsterställda menyer var 4 till antalet och högerställda endast 1. Vissa hemsidor hade flera typer av menyer och varje meny räknas separat, vilket innebär att en hemsida kan befinna sig i två olika kategorier samtidigt.
3.1.5 Ikoner
Tabell 5. Ikoner i menymodeller på kommunernas hemsidor i Dalarna.
Endast ett fåtal använder sig av ikoner i sina menymodeller (se tabell 5).
Högerställd, 1
Vänsterställd, 4
Centrerad, 11
Positionering av meny
Ja, 2
Nej, 13
Ikoner i meny-modeller
3.2 Intervjuer och användartester
3.2.1 Valet av hemsidor
De hemsidor som användes i användartesterna var Leksand kommun och Gagnef kommun och valdes ut av forskaren.
Leksand:
• Menymodell: Card-grid-meny
• Hover-effekt: Understruken text och nyansskillnad i textfärg
• Typsnitt: Linjär
• Positionering: Centrerad card-grid-meny och högerställd hamburgermeny
• Ikoner i meny: 6 Gagnef
• Menymodell: Expanderbar drop-down, horisontell
• Hovereffekt: Drop-down megameny, nyansskillnad i textfärg och bakgrund
• Typsnitt: Linjär
• Positionering: Centrerad
• Ikoner i meny: 1
3.2.2 Leksands hemsida
Detta är en konkretisering av den information som samlats in under intervjuer och användartester. Analys av intervjuer och användartester sker under Diskussion.
Här presenteras varje fråga som ställts till respondenterna om Leksands hemsida och vad respektive respondent har svarat på frågorna. Personernas namn är
anonymiserade och refereras till som testperson 1, testperson 2 samt testperson 3.
3.2.2.1 Fråga 1. Visar oss vad som finns där
Nu ber jag dig att titta på den här sidan, skrolla gärna omkring, men klicka inte på någonting ännu. (Detta är en öppen fråga med enkla riktlinjer för att få
testpersonen att reflektera över hemsidan och se om innehållet uppfyller Krugs (2014) punkt om att en bra menymodell ska visa oss vad som finns där. Därav är svaren från respondenterna inte exakta svar på respektive delfråga i fråga 1.)
a. Vad upplever du att detta är för sida?
b. Vem tillhör sidan?
c. Vad kan man göra här?
”Det märks ju på en gång att det är en kommun-hemsida, just därför att det är så brett med vad man kan gå in på. Att göra rubriker för det kan ju vara svårt, alltså att summera vad en kommun gör. Tycker mycket om sökrutan, allt finns ju också som meny-alternativ men eftersom man gärna letar efter något speciellt så gillar jag att man har den.” (Testperson 1)
”Ja alltså jag vet ju att jag är inne på Leksand Kommun, men alltså när jag tittar på den såhär så vet jag inte om jag skulle anta att det va en sida för en kommun. Jag skulle inte anta att det var en kommun i första taget. Man kan läsa lite om boende, skola, miljö. Och med information som man kan klicka vidare och läsa mer om. Man måste klicka vidare för att faktiskt läsa vidare om vad man vill veta mer om.”
(Testperson 2)
”Jag känner att det är en kommunsida, ett statligt landsting. Det skulle kunna kännas lite som nyheter också, typ en tidnings-sida. Det syns tydligt vad det är för sida. Jag ser att det står Leksand både högst upp på headern ser jag. Jag ser också att det står
”Aktuellt om kommunen”, så nämns det också Leksand ett antal gånger. Men jag ser framför allt Leksand kommun längst ner. Jag tycker man ser vem sidan ägs av.”
(Testperson 3)
3.2.2.2 Fråga 2. Hjälper oss hitta det vi letar efter
En sådan här meny som du ser framför dig kallas för card-grid-meny och är en variant av menymodell som vi ska titta på. (Samtliga deltagare fick själva välja ett ämne de var intresserade av att veta mer om, detta för att börja interagera med menymodellen. Denna fråga för att kontrollera Krugs (2014) om menymodellen hjälper oss att hitta det vi letar efter.)
a. Hur upplevde du att det var att hitta hit med hjälp av card-grid-menyn?
”Väldigt mycket klickande för att komma fram, men det är samtidigt väldigt mycket information som ska ut. Jaha, man hamnar på samma ställe om man klickar på den nedre länken eller på huvudrubriken. Kändes onödigt med den nedre länken ”visa alla”. Kändes förvirrande att hitta dit, om man bara vill åt någonting vill man bara snabbt ta sig dit. På systembolagets hemsida, om man går in på lediga jobb, så kommer man in på värdegrund och lediga jobb. Länkarna kommer direkt, istället för att behöva backa tillbaka och hitta länkarna.” (Testperson 1)
”Jomen jag tycker ändå att det är ganska lätt. Det är ju tydliga rubriker. Och här kan man ju klicka på visa alla så då kanske det finns flera alternativ men då har de kanske valt att ha det som är mest relevant.” (Testperson 2)
”Jag tycker om att det är så uppdelat. Att det inte känns rörigt och att det är jobbigt att hitta någonting och det känns ganska flytsamt tycker jag. Efter egna erfarenheter tycker jag det var väldigt enkelt och flytsamt att hitta. Och inget som stod i vägen tycker jag.” (Testperson 3)
3.2.2.3 Fråga 3. Hjälper oss hitta det vi letar efter
Nästa fråga handlade om att ta sig fram till samma sida som användes i föregående fråga, men att denna gång använda hamburgermenyn.
a. Försök att komma tillbaka till den sida du var intresserad av genom att använda hamburgermenyn. Hur upplevde du hur det var att navigera genom denna menymodell?
b. Vilken av card-grid-menyn och hamburgermenyn föredrar du att använda utifrån dina upplevelser idag? Motivera gärna.
”Mycket mer förvirrande, arbete och företagande kan ju vara hos oss, men det skulle lika gärna kunna vara för arbetsförmedlingen. Man måste tänka mycket mera. Inte alls lika överskådlig, mycket mera begränsande faktiskt.
Jag föredrar card-grid-menyn framför hamburgermenyn, slopa den menyn eftersom en kommun-sida behöver göra utrymme för så pass mycket information.” (Testperson 1)
”Ja det var ju lite krångligare. Det var ju fler steg som man behövde klicka sig in på.
Det var ju kanske inte jättetydligt för då var man ju tvungen att klicka på det här lilla plusset som är här. Till exempel på medborgare, då kommer ju underrubrikerna fram. Otydligt, det borde i så fall vara att man klickar på samma ställe att stänga ner menyn, istället för att klicka på det lilla plusset.
Jag skulle nog använda card-grid-menyn, för att första gången man öppnar hamburgermenyn så står det ju bara två saker och då skulle jag kanske stänga den på en gång och leta vidare i card-grid-menyn, för att den är väldigt tydlig om vad den innehåller. För när man klickar ner menyn så förväntar man sig ju att se innehållet.”
(Testperson 2)
Jag tyckte det kändes lite krångligare. Jag tyckte från starten, att få se
hamburgermenyn, det var en bra start. Men det fanns ingen konkreta fakta därefter.
För det stod antingen start, som jag råkade klicka på men då kom jag tillbaka till startsidan, och sen var det ”Medborgare” och jag förstod inte riktigt kopplingen mellan medborgare och alla de andra kategorierna. Jag tycker det skulle ha stått mer information. Så jag tyckte det blev krångligare för mig att hitta det jag sökte där.
Jag skulle använda card-grid.” (Testperson 3)
3.2.2.4 Fråga 4. Berättar var vi befinner oss
Denna fråga handlade om att menyn bidrog till en igenkänningsfaktor på hemsidan. Enligt Krug (2014) bör menyn vara så pass konsekvent på samtliga delar av webbplatsen att den får användaren att känna igen sig. Respondenten befann sig på samma sida som i den senast ställda frågan, och jämförde nu denna sida med startsidan.
a. Känner du att du fortfarande befinner dig på samma webbplats?
b. Vad tycker du om att det inte finns en centrerad navigationsmeny på den här sidan?
c. Är det tydligt på vilket sätt du kommer tillbaka till card-grid-menyn?
”På ett sätt ja, på ett sätt nej. Nånting som händer i början, exempelvis bilden, och resten är ganska mycket text. Men det måste koppla lite mer i utseende, med rätt sorts färger och bilder.
Det blir väldigt tomt. En hamburgermeny fyller samma funktion, men är mindre överskådlig. Bättre om det var som en rullgardin där man kan gå in och se allting. Nu vill jag hit, nu vill jag dit, typ som i word.
Tryck längst bak på breadcrumbs. Skulle kunna vara medborgare, men förstår inte varför den heter medborgare och inte bara tillbaka till startsidan. Det är lite lättare att förstå än att det står att man ska klicka på medborgare.” (Testperson 1)
”Nej, startsidan innehöll ju bilder och hade ett annat upplägg. Skulle jag säga.
Nej, och det är ju ganska ovanligt på desktop. För nu om man vill klicka sig vidare här till en annan del av hemsidan, då vet jag inte riktigt hur jag skulle göra. Om jag skulle kolla på hamburgermenyn då skulle jag nog inte förstå mig på den. Och då behöver jag gå hela vägen tillbaka till startsidan för att klicka sig vidare till det man söker. Jag tycker det är lite annorlunda att det inte finns någon.
Nej, det är det inte. Det kändes konstigt. Det borde ju i så fall stå något annat än medborgare. För man räknar inte med att man ska komma till startsidan om man klickar på medborgare.” (Testperson 2)
”Ja, det tycker jag. Jag tycker headern visar tydligt fortfarande, den är statisk som i början. Jag tycker jag ser på färgerna och jag ser på headern också så jag tycker det känns som att jag är på samma sida.
Personligen tycker jag inte illa om det, men jag kan tänka mig att om man kanske råkat klicka fel och man vill gå till något annat så kan det bli ett problem. Men det skulle nog underlätta om de hade det istället för att behöva klicka tillbaka flera gånger.
Jag säger direkt svar nej, för att det visste av tidigare erfarenhet att jag skulle trycka på ”start” i hamburgermenyn. Men om jag inte visste det skulle det vara en svår väg att komma tillbaka och att de borde haft en knapp som hette start direkt och de hade dem inte. Hade det funnits hade man sparat två klickar.” (Testperson 3)
3.2.2.5 Fråga 5. Förklarar hur vi använder sidan
Denna fråga behandlade punkten att menyn ska vara enkel att förstå och tydligt visa hur den ska användas (Krug, 2014).
a. Vad tycker du om att det finns huvudrubriker samt några underrubriker i varje block?
b. Vad tycker du om ikonerna?
”När man drar över skulle jag hellre ha velat se allt samtidigt. Det är dock nog alldeles för mycket information i det här fallet. Den ska ju fungera bra och vara snygg samtidigt, vilket är en balansgång.
Boende, trafik och miljö hamnar under ett hus, vet jag inte om jag gillar. Man kanske tar det första ordet. Allt är vänster-centrerat, så det finns massor av utrymme att göra nåt kul. Hjärtat är rimligt, en symbol man känner igen.” (Testperson 1)
”Jag tycker ändå att det är bra. För om man skulle visa alla på en gång, vissa innehåller ju väldigt många, som omsorg och hjälp, innehåller fyra underrubriker och sen 23 till vid visa alla. Om alla skulle vara med skulle det bli väldigt mycket och ojämnt. Så jag tycker det är bra, det visar väl det som folk brukar söka efter mest. Så de har väl det som är mest relevant. För om man söker något under omsorg och hjälp, men det inte står under de punkterna som ligger här, då kan man klicka sig vidare. Så jag tycker ändå att det är bra.
Jamen jag tycker ändå att det är bra för om man inte riktigt förstår svenska jättebra så kan det leda vidare också. För det blir ju ännu tydligare med ikonerna.”
(Testperson 2)
”Jag tycker upplägget är bra, sen kan jag förstå om de inte får plats med allt. Och de kanske har valt de vanligaste som folk söker på. Så, jag personligen tycker det är okej, om det inte är någon av topp-favoriterna så ser jag också ”visa alla” och då har sidan den informationen att det finns flera. Så jag tycker ändå det är okej, och den
informerar ändå att det finns mer och jag tycker det är bra att det är en tydlig huvudrubrik och rubrikerna under också.
Jag tycker att omsorg och hjälp är tydlig, upplevelse och göra är tydlig, arbete och företagande är tydlig, boende och kommun är tydlig, men på skola och förskola skulle jag nog inte förstått att det handlade om skola. Jag tycker den kunde varit tydligare.
För om jag hade sett bara ikonen skulle jag nog inte förstått att det var skola och förskola, utan jag ser en gubbe som kollar på TV, eller ett fönster.” (Testperson 3)
3.2.2.6 Fråga 6. Ger förtroende åt de som skapat sidan
Den sista frågan behandlade punkten om att en sida ska skapa förtroende för de som äger sidan (Krug, 2014).
a. Skulle du lita på att den här sidan förser dig med korrekt information?
b. Hur känns det att interagera med sidan? Är det enkelt? Svårt? Motivera gärna.
”Den är lite tråkig, så det är nog det som gör att jag litar på den.
Jag skulle nog använda sökfältet typ hela tiden, hellre söka än leta igenom menyerna. Man går ju inte hit och nöjessurfar.” (Testperson 1)
”Om man skulle vända sig till den här sidan så hade man ju hoppats på det.
Vet inte. Både och. Jag tror att vissa innehåller bättre fakta än andra beroende på information, så det kan nog variera.
Om man inte är så van med att använda internet så tror jag att den kan vara ganska krånglig om man inte vet var man ska klicka sig vidare till andra ställen eller komma tillbaka till startsidan och sånt. För att jag tycker att klicka sig framåt är tydligt, men klicka sig tillbaka är inte lika tydligt.
Hamburgermenyn är ju också lite otydlig, men man behöver nog undersöka den lite mer för att förstå den bättre. Men det är ju inte alltid man har tålamodet till det om man vill ha information snabbt.” (Testperson 2)
”Den känns enkel i sitt språk och är inkluderande. Jag känner att jag skulle hitta det jag vill ha. Jag känner direkt att det här är en kommun-sida. Jag ser
ändå saker som jag söker. Och det känns som att jag kan hitta det jag vill, men vissa saker som hamburgermenyn behöver dock jobbas med.
Den är flytande, enkel, den känns väldigt enkel. Det känns inte som en sida jag blir irriterad på. För tillfället känner jag att hamburgermenyn är onödig. Jag tror inte det är så många som skulle söka där. Nu vet jag inte heller, men jag upplever det som att den är bara där nu och den har ingen riktig användning för jag tycker att man ser direkt på card-griden vad man vill ha.” (Testperson 3)
3.2.3 Gagnef hemsida
Detta är en sammanfattning om respondenternas åsikter kring Gagnef hemsida.
Frågorna är nästan desamma som för Leksands hemsida med några ändringar för att passa den nya webbsidan och menymodellen.
3.2.3.1 Fråga 7. Visar oss vad som finns där
Nu ber jag dig att titta på den här sidan, skrolla gärna omkring, men klicka inte på någonting ännu. (Detta är en öppen fråga med enkla riktlinjer för att få
testpersonen att reflektera över hemsidan och se om innehållet uppfyller Krugs (2014) punkt om att en bra menymodell ska visa oss vad som finns där. Därav är svaren från respondenterna inte exakta svar på respektive delfråga i fråga 1.)
a. Vad upplever du att detta är för sida?
b. Vem tillhör sidan?
c. Vad kan man göra här?
”Det är bra mycket kortare, man kommer ner på en gång. Stilmässigt är denna så mycket mer genomtänkt. Detta går ihop med det röda i loggan och sök, ikonerna vid kalender. Huset, jämfört med medborgare, är mycket tydligare.” (Testperson 1)
”Den innehåller ju inte lika mycket grejer som den första sidan. Här tycker jag ändå att det är mer tydligt i den här lilla menyn eller vad man ska kalla det.
Så står det ju om Gagnef, lediga jobb, turist, så då känns det lite mer att det tillhör vad man kan göra i Gagnef kommun. På så sätt tycker jag att den här visar lite bättre.” (Testperson 2)
”Fin karusell med djur, men jag tror inte det passar in riktigt här, jag får mer känslan av att det har någonting med djur och göra eller naturreservat eller nånting. Deras header är ändå bra. Det lilla huset upplever jag är startsida.
Jag kan förstå att det är ”hemsida” men jag tror det kan ge fel signaler och verka handla om hem, boende etc. om man tänker på äldre människor. Hovrar man över menyn kommer underkategorier också, det är bra. De har en sök- funktion. Lite konstigt kanske. Till och med två sök ser jag!
Det känns konstigt, känns naturligt att en borde vara ovanför. Om det inte stod Gagnef uppe i hörnet hade jag nog inte förstått att det var en kommun- sida.” (Testperson 3)
3.2.3.2 Fråga 8. Hjälper oss hitta vad vi letar efter
En sådan här meny som du ser framför dig kallas för horisontell megameny och är en variant av menymodell som vi ska titta på. (Samtliga deltagare fick själva välja ett ämne de var intresserade av att veta mer om, detta för att börja interagera med menymodellen. Denna fråga för att kontrollera Krugs (2014) punkt om
menymodellen hjälper oss att hitta det vi letar efter.)
c. Hur upplevde du att det var att hitta hit med hjälp av drop-down-menyn?
”Gillar att det ser ut som samma sätt. Jag gillar att jag kan gå in på vänstra sidan, jag kan gå direkt dit och är överskådligt. Jag gillar allt som sparar klick.” (Testperson 1)
”Jomen det var ganska lätt, skulle jag säga.” (Testperson 2)
”Det var ändå ganska enkelt. Det är ju ändå bara två klick, så jag hittade ganska enkelt.” (Testperson 3)
3.2.3.3 Fråga 9. Berättar var vi befinner oss
Efter att respondenten frångått startsidan inleddes en fråga om att känna igen sig på respektive sida på webbplatsen. Från punkten att menyn och hemsidan i stort ska visa var vi befinner oss (Krug, 2014).
a. Känner du att du fortfarande befinner dig på samma webbplats?
b. Nu skulle jag vilja att du går tillbaka till startsidan på valfritt sätt (utan att klicka på logotypen uppe till vänster eller backa).
c. Hur visste du att du skulle göra för att komma tillbaka till startsidan?
”Ja, det gör jag faktiskt. Det är samma stil, börjar med en bild och lite menyer.
Samma design på allt, fortsätter att vara konsekvent.
Jag gick genom breadcrumbs. Men jag hade hellre velat att det hette startsida.”
(Testperson 1)
”Ja den har ju lite mer samma upplägg. Men kanske inte identiskt, för första sidan var mycket röd och andra typer av menyer, men annars tycker jag det ser likadant ut.
Man ser ju att det är ett litet hus och då förstår man att man kommer till startsidan.” (Testperson 2)
”Ja det tycker jag, Gagnef-loggan är kvar, huvudmenyn framför allt får mig att känna att jag är på samma sida.
Jo men jag förstod att det lilla huset bestod av hem eller startsida. Sen är det nog av erfarenhet som start-sida är högst upp till vänster i menyn. Så jag tror det är en vana men jag såghuset också. Så jag tycker den var tydlig, men ikonen kan vara vilseledande, men jag förstod annars.” (Testperson 3)
3.2.3.4 Fråga 10. Förklarar hur vi använder sidan
Denna fråga skapar en diskussion om huruvida menyn förklarar hur sidan ska användas.
a. Om du nu har musen över kategorin stöd, omsorg och vård i
navigationsmenyn, saknar du att klicka för att få ner menyn eller gillar du att drop-down kommer automatiskt?
b. Huvudrubrikerna i megamenyn rubrik går ej att klicka på i drop- down-menyn. Tycker du att de rubrikerna borde vara klickbara?
”Jag tycker om att det bara faller ner, vet att min morfar skulle hata det. Det händer saker utan att jag gör något. Jag tror det är en åldersskillnad
Stöd, omsorg och vård är typ ett ämne. Men i att bygga, bo och miljö är det mycket svårare att veta var jag vill komma åt. Där skulle jag vilja ha det klickbart. När jag inte vet var jag ska eller vill så kan jag verkligen se det.”
(Testperson 1)
”Jag tycker om det, för då ser man ju tydligt vad som finns under varje kategori utan att man behöver klicka sig vidare. Jag tycker att det är bra.
Ja, det skulle jag vilja, för jag klickade på dem förut men då märkte jag att det inte gick så då fick jag ju klicka på nånting annat. Men ja, det skulle vara skönt.” (Testperson 2)
”Jag gillar att den faller ner automatiskt.
Spontant tycker jag ändå att det är okej. Eftersom det inte påverkar mig heller något negativt.” (Testperson 3)
3.2.4 Fråga 11. Förklarar hur vi använder sidan
a. Hur känns det att interagera med sidan? Är det enkelt? Svårt?
Motivera gärna.
b. Skulle du lita på att den här sidan förser dig med korrekt information?
”Lättare än den andra. Jag är ett fan av ett hus för startsidan, samt att det går ner som en rullgardin. Här får jag även upp alla under-rubriker medan i den
