• No results found

Att organisera för rätt stöd i rätt tid

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Att organisera för rätt stöd i rätt tid"

Copied!
54
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Att organisera för rätt stöd i rätt tid

Rektorers erfarenheter av att organisera för Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatser i skolans undervisning.

To organize for the right support at the right time

Principals experiences of organizing for Reading, writing, arithmetic- a guarantee for early support efforts in school teaching.

Karolina Kjellberg

Fakultet: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Ämne/utbildningsprogram: Magisterprogram i utbildningsledning och skolutveckling Nivå/Högskolepoäng: Magisterprogram 15 hp

Handledarens namn: Annika Åstrand Examinatorns namn: Gudrun Holmdahl Datum: 2021-06-06

(2)

Abstract

To increase the number of pupils who meet the entry requirements for higher education in Sweden, a national initiative was launched in 2019 regarding Read, write, count – a guarantee for early support measures. The Swedish Schools Inspectorate’s investigation from 2020 indicates that while most schools implement surveys, only half follow up and add the necessary resources for the pupils to receive proper support on time.

This study aims to contribute knowledge of how principals experience and perceive their organizational mandate based on the read, write, and count guarantee. The study employs a qualitative approach and the empirical material consists of interviews with principals. The theoretical approach is informed by the rationalistic organizational perspective and school governance from a top-down perspective.

The results show the experience of principals and the value of a clear organization where principals are available for support. Educational development intended to help pupils achieve the knowledge targets requires interprofessional collaboration. The significance of equivalent assessments and a relational perspective is highlighted. The study expresses the importance of municipal follow-up on implemented measures instead of a sole focus on pupils’ results. The study’s results are strengthened by previous research regarding fourth-generation school improvement, where organizational clarity and engaged principals yield good quality. Results also correspond with previous research regarding the need to understand each other’s

assignments at the different levels, from management to pupil, in order to effect change.

Keywords

Organization, governance of, principal leadership, reforms, school improvement, read, write, and count guarantee, early support efforts.

(3)

Sammanfattning

För att öka antalet elever med behörighet till högre studier i Sverige, har en nationell satsning gjorts angående Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatser 2019. Skolinspektionens undersökning, 2020, visar att de flesta skolor genomför kartläggningsmaterial. Däremot är det endast hälften av skolorna som följer upp och tillsätter det stöd som bedöms nödvändiga för att eleverna ska få rätt stöd i rätt tid.

Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om rektorers erfarenheter och uppfattningar av sitt uppdrag att organisera utifrån läsa-, skriva-, räknagarantin. Ansatsen i studien är kvalitativ och det empiriska materialet utgörs av intervjuer med rektorer. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig i det rationalistiska organisationsperspektivet och hur skolan kan styras från ett top- down perspektiv.

Resultatet i studien visar rektorernas erfarenheter och betydelsen av en tydlig organisation där rektorerna finns som stöd. För att utveckla undervisningen för att eleverna ska nå kunskapsmålen behöver olika yrkesprofessioner samverka. Något som nämns är betydelsen av likvärdiga bedömningar och det relationella perspektivet. I studien uttrycks vikten av att huvudmannen följer upp vilka åtgärder som genomförts, inte enbart efterfrågar elevers resultat.

Studiens resultat stärks av tidigare forskning om fjärde generationens skolförbättring där en tydlig organisation och engagerade rektorer visar god kvalitet. Resultatet överensstämmer även med tidigare forskning om att det behöver finnas en förståelse för varandras uppdrag i de olika nivåerna, från förvaltning till elev, för att få till en förändring.

Nyckelord

Organisation, styrning av, rektorers ledarskap, reformer, skolförbättring, Läsa-, skriva-, räknagarantin, tidiga stödinsatser.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Problemområde ... 1

1.2 Syfte ... 2

2. Bakgrund ... 2

2.1 Styrdokument och stödfunktioner ... 3

2.2 Styrning av skolan i ett politiskt perspektiv ... 4

2.3 Perspektiv på skolutveckling ... 5

3. Tidigare forskning ... 6

3.1 Styrning av skolan... 7

3.2 Det pedagogiska ledarskapet ... 9

3.3 Förskoleklassens roll i samhället ... 11

4. Teoretiska utgångspunkter ... 13

4.1 Val av teori ... 13

4.2 Rationalistiska organisationsteorin ... 13

5. Metod ... 16

5.1 Val av metod ... 17

5.2 Urval ... 18

5.3 Genomförande ... 19

5.4 Bearbetning och analys ... 20

5.5 Studiens tillförlitlighet och trovärdighet ... 22

5.6 Forskningsetiska överväganden ... 23

6. Resultat och analys... 24

6.1 Att leda och organisera för garantin ... 25

6.2 Att skapa förutsättningar i praktiken ... 29

6.3 Professionens betydelse för uppdraget ... 32

7. Diskussion ... 35

7.1 Resultatdiskussion ... 35

7.1.1 Sammanfattning och slutsatser ... 39

7.2 Metoddiskussion ... 40

7.3 Vidare forskning ... 42

Referenser ... 43

(5)

Bilagor ... i

Bilaga 1 ... i

Bilaga 2 ...ii

Bilaga 3 ... iii

(6)

1

1. Inledning

1.1 Problemområde

Förskoleklassen har varit under utveckling gällande flera områden. Sedan 2018 är den numera obligatorisk och 2019 infördes en reform rörande Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatser (Skolverket, 2019c). Reformen med garantin har tillkommit på grund av att flera elever saknar behörighet till gymnasiet efter att ha gått ur grundskolan. Garantin innebär att alla elever som är i behov av extra stödinsatser ska få rätt stöd i rätt tid. Ett kartläggningsmaterial har utformats som redskap för att kunna bedöma elevernas språkliga medvetenhet samt förmåga till matematiskt tänkande. Kartläggningsmaterialet som används för bedömning heter Hitta språket och Hitta matematiken (Skolverket, 2019a). Materialet ligger till grund för att visa var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling samt som stöd för lärarna att kunna planera och utforma undervisningen efter elevens behov.

Skolinspektionen (2020) har genomfört en egen kartläggning på ett antal skolor för att se hur arbetet med garantin genomförs. Deras resultat visar att arbetet gällande läsa-, skriva-, räknagarantin ännu inte helt fungerar i alla förskoleklasser. När det kommer till själva genomförandet av kartläggningsmaterialet verkar det enligt Skolinspektionen (2020) fungera bra på de flesta skolor, men på hälften av skolorna ges inte det stöd som en del elever behöver enligt den särskilda bedömningen. Det saknas även insatser i samråd med specialpedagog eller personal med specialpedagogiska kompetenser, vilket innebär att resurser saknas som eleverna har rätt till. I Riksdagens proposition (Prop. 2017/18:195) som ligger till grund för reformen, har ett förtydligande gjorts kring huvudmannens ansvar att se till att det finns tillräckliga resurser för att genomföra garantin. Målet med garantin är att elever ska få en fullständig utbildning (Skolverket, 2019c). Om det i kartläggningsmaterialet visar en indikation på att eleven i förskoleklass inte kommer att uppnå de kunskapskrav som finns i svenska eller matematik ska en särskild bedömning av elevens kunskapsutveckling genomföras. Den särskilda bedömningen görs för att avgöra elevens behov av extra anpassningar i den ordinarie undervisningen. Dessa anpassningar ska planeras av förskollärare och lärare i samråd med personal som har specialpedagogisk kompetens eller är utbildad specialpedagog. Bedöms eleven vara i behov av särskilt stöd ska en anmälan göras till rektor. Om särskilt stöd har getts,

(7)

2

ska dessa följas upp samt överföras till ansvarig lärare inför nästa årskurs (SFS 2010:800, kap.

3 § 4). I rektors uppdrag ingår att organisera och skapa förutsättningar för att alla elever som är i behov av tidiga insatser ska få det stöd de behöver. I skollagen (SFS 2010:800, kap. 2 §§9- 10) beskrivs rektor vara ansvarig för att samordna och leda det pedagogiska arbetet samt ta beslut om skolenhetens inre organisation och fördela resurserna utefter elevers förutsättningar och behov. Utifrån Skolinspektionens rapport (2020) beträffande arbetet med garantin och tidiga stödinsatser, och utifrån uppdraget gällande anpassad undervisning till elevers förutsättningar och behov som beskrivs i skolans Läroplan LGR11 (Skolverket, 2019a), samt utifrån uppdraget gällande elevers stöd i tid för att uppnå kunskapsmålen i skollagen (SFS 2010:800, kap. 3 § 4), är det av intresse att undersöka de erfarenheter rektorer har gällande organisering av skolenhetens insatser kopplat till kartläggningsmaterialet och tidigt stöd. Då det visar sig att flera elever saknar behörighet till gymnasiet (Skolinspektionen, 2020) är det av intresse att undersöka vidare ur ett organisationsperspektiv vad som kan ligga bakom att elever som är i behov av särskilda insatser inte alltid ges rätt stöd i rätt tid. Då reformen är relativt ny kommer den här studien att riktas mot rektorers erfarenheter när det gäller uppdraget att organisera på skolan för att uppfylla kraven från läsa-, skriva-, räknagarantin.

1.2 Syfte

Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om rektorers erfarenheter och uppfattningar av sitt uppdrag att organisera utifrån läsa-, skriva-, räknagarantin.

2. Bakgrund

I Skolinspektionens (2020) rapport görs en beskrivning av att det finns en allmän uppfattning hos lärare att barn ”växer över sommaren” eller att vi ska ”vänta och se” innan resurser sätts in för de elever som visar indikationer på att vara i behov av anpassning i undervisningen. Att vänta och se skulle kunna beskrivas handla om en uppfattning om barnet/elevens mognad. Att vänta på rätt tillfälle skulle kunna bidra till att barn utsätts för en alltför långdragen process, som i sin tur kan leda till ett stort kunskapstapp för eleven om inte rätt stöd sätts in i rätt tid. För att skapa en förståelse för studiens utgångspunkt kommer valda delar från olika styrdokument som är av intresse för den egna studien beskrivas nedan. Vidare kommer rektors roll och uppdrag att belysas angående arbetet med att styra och leda skolans utbildning ur ett politiskt

(8)

3

perspektiv. Avsnittet avslutas med en beskrivning av olika skolutvecklingsperspektiv som har betydelse för den här studien.

2.1 Styrdokument och stödfunktioner

Enligt Barnkonventionen (Unicef, 2018) har alla barn rätt till utbildning och skolan ska genom lämpliga medel se till att högre utbildning blir tillgänglig för alla utifrån deras förmåga. Skolan ska uppmuntra utveckling av olika former av gymnasial utbildning, högskoleförberedande utbildning samt yrkesutbildning för att göra dessa tillgängliga för alla. Därmed kan läsa-, skriva-, räknagarantin vara en betydelsefull del i elevers rätt till utbildning och att de ska få med sig kunskaper som behövs för att kunna studera vidare. I Skollagen (SFS 2010:800, kap. 3 § 7) beskrivs rektors ansvar att skyndsamt utreda elevers behov av särskilt stöd i samråd med elevhälsan. Några av dessa insatser handlar om att planera undervisningen utifrån elevens behov. Skollagen (SFS 2010:800, kap.1 § 4, kap 3. § 4) nämner att utbildningen ska främja alla barn och elevers utveckling och lärande samt bidra till det livslånga lärandet. Den nämner även att barn och elever ska ges det stöd och den stimulans som de behöver för att utvecklas och utbildningen ska utgå från de olika förutsättningar som eleven har för att kunna tillgodogöra sig den. För att se vilket behov eleverna har ska en särskild bedömning göras av elevernas kunskapsutveckling. Rektors uppdrag och ansvar beskrivs att de ska se till att elever får rätt stöd i rätt tid, vilket läsa-, skriva-, räknagarantin innebär. Enligt förskolans läroplan LPFÖ18 (Skolverket, 2018), och grundskolans läroplan LGR11 (Skolverket 2019b) ansvarar rektor för att det ges goda förutsättningar för samverkan mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem och att en samsyn samt ett förtroendefullt samarbete skapas. För att mottagande lärare ska veta var eleven befinner sig i sin utveckling är samverkan en viktig del i övergångar.

Enligt Skolverket (2019b) ska undervisningen i förskoleklass utgå från elevernas behov, intressen samt tidigare erfarenheter. Lärare behöver möta eleven där den befinner sig i sin kunskapsutveckling vid de olika övergångarna. I kapitel 3 i LGR11 (Skolverket, 2019b) beskrivs hur undervisningen ska ta tillvara på elevers nyfikenhet och förmåga att utveckla intresse för tal-och skriftspråk samt ta tillvara på elevernas nyfikenhet om hur matematik kan användas. Därmed kan rektors ansvar för att skapa förutsättningar för samverkan mellan de olika verksamheterna ses vara av betydelse för arbetet med läsa-, skriva-, räknagarantin. Rektor är även ansvariga för att ”resursfördelningen och stödåtgärder anpassas till den värdering av

(9)

4

elevernas utveckling som lärare gör” (Skolverket, 2019b, 2.8). Elevhälsan på skolorna finns med och stödjer rektors arbete. Skolverket (2020) beskriver att elevhälsans roll handlar om att arbeta hälsofrämjande för varje elevs välbefinnande men även att stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Att stödja elevens utveckling handlar om olika insatser som eleverna ska ha tillgång till och en av dem är specialpedagogiska insatser. För arbetet med läsa, - skriva, - räknagarantin innebär det att rektor är den som fördelar resurser, följer upp det som framkommit i kartläggningsmaterialet samt de bedömningar som gjorts av lärare, och att uppföljning görs i samråd med elevhälsan och specialpedagog.

2.2 Styrning av skolan i ett politiskt perspektiv

I ett historiskt perspektiv har skolan under en längre tid befunnits i en förändringsprocess där skolans styrning har gått från centralisering till decentralisering. Jarl (2020) beskriver hur skolan idag befinner sig i en decentralisering där staten använder sig av reformer och resultatmätningar. Olika myndigheter har tillsatts för att granska och kontrollera kvalitén genom olika resultatmätningar, exempel på dessa myndigheter är utbildningsdepartementet, skolinspektionen och specialpedagogiska skolmyndigheten. Reformen med läsa-, skriva-, räknagarantin kan ses som ett sätt där staten går in och styr skolans organisation. Jarl (2018) beskriver hur rektorer befinner sig i ett spänningsfält och i en situation där de är kommunalt anställda för att leda skolans verksamhet, men i uppdraget ingår även att följa och genomföra politiska beslut. Relationen mellan politiker och professionellas makt och ansvar kan därmed ses som komplext. Jarl (2018) lyfter politikers ansvar där de befinner sig i en roll som förtroendevalda och som någon som behöver stå till svars för tagna beslut. Rektor i sin tur är den som ska se till att politiska beslut genomförs och kan då hamna i en lojalitetskonflikt mellan politiska aktörer och förväntningar från lärarna. Det innebär att rektors ansvar regleras av staten och är ansvarig för att skolan når de nationella målen. Samtidigt ska rektor leda och utveckla skolan utifrån det kommunala uppdraget. Enligt Jarl och Rönnberg (2015) är det inte alltid som de politiska besluten får den förväntade effekt som är tänkt i organisationen. Författarna beskriver detta med begreppen output och outcome, där det förstnämnda handlar om de olika systemen och det senare om de effekter som blir i slutändan. Även de kulturer som finns på skolorna har betydelse för hur regler och bestämmelser tas emot men även vilket frirum som finns på skolan (Groth, 2015). När det gäller själva implementeringsarbetet av olika

(10)

5

policydokument, är det viktigt att rektor ger personalen möjlighet för att kunna sätta sig in i arbetet vilket kräver tid, resurser och organisation (Ball m.fl., 2012). För rektor innebär den politiska styrningen att de beslut som tas och det frirum som ges för att implementera och kunna genomföra det uppdrag som kommer både från staten och huvudmannen, påverkas av vilka förutsättningar som finns i form av tillexempel ekonomiska och administrativa resurser. När det gäller reformen med läsa-, skriva-, räknagarantin och de erfarenheter som rektorer uttrycker sig ha gällande förutsättningar av att organisera skolans utbildning för att alla elever ska få rätt stöd i rätt tid är det frirum som upplevs av intresse att undersöka vidare. Sammanfattningsvis kan rektors roll förstås innebär att de ska vara både chef och pedagogisk ledare med ansvar för att skolan når de nationella målen som staten kräver. En fråga som rektor kan ställa sig är, vems uppdrag ska jag utgå från, styrning från huvudmannen eller styrning från lagstiftaren?

2.3 Perspektiv på skolutveckling

I tidigare generationer har det funnits en tro på att nya reformer och styrdokument har haft påverkan på skolförbättring (Håkansson & Sundberg, 2016; Jarl, m.fl., 2017; Jarl & Rönnberg, 2015). I olika litteratur beskrivs det hur vi har gått från top-down (centralisering) till bottom-up (decentralisering) för att därefter istället rikta fokus mot mål- och resultatstyrning (marknadsstyrning). Top-down perspektivet beskrivs utifrån hur skolutveckling styrs uppifrån och ner i skolan genom politiska beslut och kontrollsystem från olika statliga myndigheter.

Bottom –up perspektivet beskrivs genom att skolutveckling initieras utifrån lärarnas vardag, där det finns en tillit i styrkedjan samt där rektors frirum är stort (Ball m.fl., 2012; Groth, 2015;

Jarl m.fl., 2017; Scherp, 2007). Idag, säger Håkansson och Sundberg (2016), att forskare vet att det krävs mer än reformer för att få till en förändring på skolorna. Detta beskrivs som den fjärde generationens skolförbättring som innebär att när skolor ska utveckla och genomföra systemförändringar krävs engagerade skolledare, lärare och elever. För att det ska bli ett framgångsrikt skolutvecklingsarbete är det av betydelse om det finns ett nära samspel mellan skolan och forskare (Alvesson, 2019; Forssten Seiser, 2017; Håkansson & Sundberg, 2016).

Håkansson och Sundberg (2016) menar att det handlar om att skapa ett samspel mellan forskningsgrundad förståelse och de lokala aktörernas drivkraft och innovation i undervisningen. Skolorna behöver luta sig mot vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när det gäller det egna kvalitets – och utvecklingsarbetet. En annan betydelsefull faktor i

(11)

6

förbättringsarbetet är att alla olika nivåer, från förvaltning ner till den enskilda eleven på skolan behöver samspela för att få till en förändring (Håkansson & Sundberg, 2016). När det gäller skolutveckling finns det olika perspektiv att utgå från och några av dem är problembaserad, frirumsmodellen, skoleffektivitetsforskning och skolförbättringsforskning. För den egna studien är det av intresse att undersöka vidare vilka erfarenheter som finns hos rektorer gällande arbetet med reformen läsa-, skriva-, räknagarantin och hur de organiserar på sina skolor för att det ska kunna leda till ett skolutvecklingsarbete. Då studien utgår från ett top- down perspektiv är Bergs (2017) beskrivning av skolutveckling enligt frirumsmodellen av intresse.

Frirumsstrategin innebär att skolan försöker bilda sig en uppfattning om sina yttre och inre gränser i praktiken. Den yttre gränsen handlar om uppdrag, ekonomi och administration, medan den inre gränsen handlar om skolans kultur och utvecklingsarbete.

3. Tidigare forskning

I det här kapitlet kommer tidigare forskning att redovisas under olika teman. Det första temat handlar om styrning av skolan och de olika politiska reformer och policydokument som rektor behöver förhålla sig till. Därefter beskrivs det pedagogiska ledarskapet som riktar sig mot styrning i skolan, vilket innefattar rektors ledning av skolans organisation och inre arbete. För att ge en bild av förskoleklassens roll i samhället kommer forskning att presenteras om hur den har beskrivits historiskt i policydokument. Avsnittet avslutas med en beskrivning av lärares erfarenheter av läsa-, skriva-, räkna-garantin. Artiklarna har valts för att rama in de områden som kan tänkas beröra rektors arbete med att organisera för läsa-, skriva-, räknagarantin. I studien har en avgränsning valts till tidigare forskning som beskriver reformer, ledarskap och organisation. För ytterligare avgränsningar har sökningen av artiklar varit mellan tidsspannet av 2010-2021. Alla artiklarna är peer-reviewed samt publicerade i vetenskapliga tidningar och har granskats av andra forskare inom ämnet. Sökningen av vetenskapliga artiklar och relevant forskning har genomförts via sökmotorer som OneSearch, Eric och Google Scholar. De sökord som har använts har varit reformer och ledarskap, reformer i skolan, förskoleklass, organisation, reforms and principals, och reforms and school- leaderships. Vidare har intressanta och aktuella artiklar för ämnet även sökts igenom för att leta efter referenser och på det sätt rama in området.

(12)

7 3.1 Styrning av skolan

Ringarp (2018) har analyserat grundskolans etablering i 90 talets skolreformer i det svenska utbildningssystemet. Huvudmannens komplexa ansvar beskrivs vara uppdelat på två huvudmän, det statliga och det kommunala. Staten ansvarar för statsbidrag och styrdokument medan kommunens ansvar och handlingsutrymme blir beroende samt begränsat av dessa regleringar. För att kunna kontrollera likvärdigheten i skolorna har en stark betoning på mål och resultatstyrning införts (NPM). New Public Management handlar enligt Lindgren (2014) om mål och resultatstyrning där det finns krav på att redovisa kvalitet och resultat. Det innebär att tydliga mål – och resultatkrav är kopplade till olika mätsystem och hur ledarskapet kan utvecklas samt att skolan intar ett kundorienterat perspektiv. Enligt Lindgren (2014) har organisationer kommit ägna sig åt att granska andra samt att själva göra sig granskningsbara genom att dokumentera sin verksamhet. Utvärderingar har tidigare setts som ett medel för att förbättra verksamheten men har nu istället kommit att handla om en kontrollinriktad utvärdering. Lindgren (2014) belyser hur det kan leda till en indikatorsfixering. Författaren lyfter även att allt som sker i en verksamhet inte kan mätas då det också finns mjuka värden i skolan att ta hänsyn till, som exempelvis bemötande och förhållningssätt.

I en studie av Maguire m.fl. (2015) som genomförts på fyra ordinarie gymnasieskolor visar det sig att skolorna använder olika sätt och riktningar för att uppfylla det som står i de olika policydokumenten. Metoder som använts i studien har varit observationer, intervjuer och betydelsefulla dokument som användes på skolorna samt politiska texter. Att förankra olika policys som når skolan ses som en skör och instabil process och det är inte alltid resultatet blir som det förväntats uppifrån vilket kan bero på ett stort tolkningsutrymme som finns i flera olika led. Tolkningar som görs av olika policydokument, och som ibland även kan ses motsäga varandra, har valts att ses på utifrån ett begrepp som författarna nämner som antaganden. Med antaganden menar författarna att policys får olika inflytande i skolor beroende på om de är utformade som rekommenderade eller om de har mandat. Annat som inverkar på hur policys tas emot på skolan, kan ha att göra med hur policydokumenten passar in i den egna dagordningen på skolan. Harris och Jones (2017) har undersökt de utmaningar som finns gällande att säkerställa pedagogiska förändringar. De menar att politiska val är med och påverkar skolsystemen. Ett exempel som lyfts är PISA där flera länder internationellt jämför

(13)

8

resultat med varandra. Resultaten används sedan för att finna lösningar på hur skolor kan få högre studentprestationer och utbildningsresultat. Harris och Jones (2017) menar att storskaliga systemförbättringar kan vara svåra att genomföra. De uttrycker att länder har valt att se på vad som fungerar bra för att dölja vissa obekväma sanningar, som i sin tur kan ha påverkat och förhindrat att förändringar har skett i stor skala. Författarna betonar att det saknas en djupare förståelse för kontextuella och kulturella influenser från de olika länderna i debatten. En faktor handlar om vinstdrivna privata skolor med offentlig finansiering. En annan handlar om den politiska inblandning och korruption som kan finnas i landet. Det här ses som stora och svåra frågor att hantera för länderna. Författarna menar att det kan vara lättare för politiker att rikta in sig mot PISA resultat för att leda utbildningsförändring, istället för att gå på djupet med de svåra frågorna som i grunden kan vara orsak till vad som ligger bakom resultat och människors livsmöjligheter.

Terhoven och Fataar (2018) har studerat tre yrkesskolor i Sydafrika där de har implementerat ledarskapsrutiner för att främja optimal undervisning och lärande för eleverna. Författarna lutar sig mot tidigare studier av Maguire m.fl. (2015) och deras beskrivning av antagande (som tidigare har beskrivits ovan) om hur skolor tar till sig nya läroplansteoretiska reformer.

Terhoven och Fataar (2018) bidrar till en förståelse över de konsekvenser och utmaningar som införandet av läroplansreformer kan ge för de ledarskapsrutiner som används på skolorna. Deras resultat visade att skolornas ekonomiska förutsättningar och den kontext som de befinner sig i inte tillåter dem att ge eleverna rätt materiella förutsättningar för att nå utbildningsmålen. Då resurser inte fanns tillgängliga fick skolorna istället improvisera och finna egna metoder för att uppfylla kraven på förbättrade prov- och testresultat hos eleverna. För att fördjupa och ge en ytterligare förståelse för hur nya policydokument tolkas och förankras hos lärare har Perryman m.fl. (2017) utgått från en tidigare studie av Ball m.fl.(2012) och genomfört en diskursanalys.

Författarna ser en oro för hur olika policys och reformer kan påverka skolan och praktiken. En fara som forskarna ser, handlar om när makt används för att forma sociala krafter, institutionella metoder samt individers beslut, tills de själva, i detta fall lärare, ses vara en produkt av systemet.

Resultatet visar att lärares nyfikenhet och intresse för att utveckla sig har lett till att de själva har blivit en del av policyn i praktiken. Perryman m.fl. (2017) beskriver hur lärarna ses som ansvariga för elevers prestationer och skolan som helhet och därmed handlar en del av det om lärares egen vilja att hela tiden bli bättre. Möller (2017) har i sin tur utgått från tidigare forskning

(14)

9

om framgångsrika skolor, ledarskaps- och skolreformer, där hon analyserat det pedagogiska ledarskapet och skolreformer som ligger till grund för de beslut som tagits för att förbättra skolans utbildning. Enligt Möller (2017) behövs ny forskning för att se kritiskt på de metoder som tagits fram och de maktstrukturer som finns i samhället. Möller anser att nya vägar som ger lika utbildningsmöjligheter för alla och främjar social rättvisa behövs. Skolor kan inte bara utgå från resultat och akademisk prestation då det kan leda till att frestelsen blir för stor att höja testresultaten för att visa upp en framgångsrik skola. Möller (2017) säger att det är viktigt att ställa sig frågan - för vem är det framgång och vem är det som gynnas och utifrån vilka villkor?

I det här avsnittet gällande styrning av skolan har beskrivning gjorts om hur huvudmannen kan ses utifrån två parter, där den ena är staten och den andra är kommunen. Huvudmännens ansvar för att se till att kvalitét upprätthålls på skolor, har i sin tur lett till att skolor jämförs och mäts utifrån olika mål och testresultat. För att genomföra förändringar kan huvudmännen använda sig av olika reformer och policys. En del av de utmaningar som rektor ställs inför handlar om ekonomiska och materiella förutsättningar, men även den bild av skolan som ges utåt i relation till de tester som görs. Dessa områden kommer tas med till den egna studien.

3.2 Det pedagogiska ledarskapet

Forssten Seiser (2017) har i en aktionsforskningsstudie undersökt hur rektorer praktiserar ledarskapet och vilka möjligheter samt begräsningar de kan ställas inför. Författaren beskriver intressanta aspekter gällande områden som organisation, skolförbättring, förbättringskapacitet samt det pedagogiska ledarskapet. När det gäller skolförbättring tar Forssten Seiser (2017) upp att tidigare forskning visar hur skolans krav på utveckling har lett till ett motstånd, vilket visat sig genom att undervisningsmetoder förblir oförändrade. I studien beskrivs de ramar och förutsättningar som ges i organisationen och som handlar om vad rektor kan behöva förhålla sig till när det gäller ledarskap. Resultatet visar hur praktiken påverkas utifrån de ekonomiska och materiella förutsättningar som ges, vilket överensstämmer med det som Theroven och Fataar (2018) kom fram till i sin studie, som presenterats tidigare. Vad vet då rektorer om kvalitén på sina skolor? I en studie som Alvesson genomfört med 134 rektorer visar det sig att flertalet övervärderade sina skolor i förhållande till genomsnittet och de förutsättningar som ges. Enligt Alvesson (2019) finns det olika perspektiv på vad bra och mindre bra kvalitét

(15)

10

innebär. Idag är det mindre fokus på resultat och mer fokus mot annat, vilket anses vara kontraproduktivt. Alvesson (2019) beskriver betydelsen av att skolledningen har kunskap om skolans resultat i relation till de förutsättningar som ges för att kunna få en bild av vart skolan är på väg. Vidare beskrivs betydelsen av att få ett erkännande utåt skapar mer motivation och en högre drivkraft hos lärarna. Nya reformer behöver inte nödvändigtvis innebära att det blir en positiv utveckling utan förändringar kan leda till både försämring likväl som förbättring på skolan. Därmed behöver rektor ha kunskap om vad som fungerar och ska behållas samt vad som behöver förbättras för att utvecklas. När det kommer till rektors insatser och hur de påverkar resultatet menar de flesta rektorerna att de själva är med och bidrar positivt samt sätter avtryck i verksamheten. Bilden av rektor framstår som viktig, drivande och den som leder skolan framåt till det bättre. Alvesson (2019) menar dock att denna bild kan vara missvisande och att rektors arbete istället kan handla om att arbeta med andra områden som inte ger en positiv verkan på resultaten. Dessa områden skulle kunna vara skolans vision, värdegrundsarbete, planer och rutiner samt andra aktuella utvecklingsprojekt.

I en enkätundersökning med gymnasielärare har Garcia-Martinez och Tadeu (2018) sett på det pedagogiska ledarskapets betydelse för skolförbättring. Författarna har sett på relationen mellan graden av deltagande som ledningen främjar och lärarnas engagemang. Resultatet visar att om ledningen involverar personalen i gemensamma utbildningsprojekt där det finns ett gott samarbete och en samordning mellan kollegor, leder det till en positiv förändring i organisationen. Författarna anser att vid högre grad av deltagande på skolan gällande beslut, desto bättre samarbete för att arbeta mot gemensamma mål. Maguire och Braun (2019) har i en mindre undersökning gått in på djupet i två rektorers berättelser. De två rektorerna, som de kallar för Hazel och George, kommer från två olika grundskolor och båda har en gedigen bakgrund som ledare. Den ena skolan ligger mitt i en stadskärna där det finns elever från olika kulturer och det används sextio olika språk. Den andra skolan ligger i ett välfungerande litet samhälle i utkanten av staden. Maguire och Braun (2019) valde ut dessa två rektorer för att få en bredare bild av skolor med olika förutsättningar inför en kommande studie. Studiens syfte var att synliggöra rektorernas egna berättelser om sina erfarenheter av ledarskap i form av en policyberättelse. I Hazel och Georges berättelser kan ledarskapet ses som en form av varumärke. Rektorernas funktion innebär att genomföra politiska beslut i skolan på ett bra sätt för att få med sig personalen och omvärlden, som exempelvis föräldrar och inspektörer. De

(16)

11

behöver därmed kunna övertala de som arbetar på skolan och de som brukar den, vad som är riktigt och viktigt för att visa vilka mål de ska arbeta efter. I grunden handlar det om att visa goda resultat utåt från sin skola. Maguire och Braun (2019) beskriver därmed att rektorernas berättelser inte kan ses på helt okritiskt, då de påverkas av vem de talar med utifrån deras uppdrag att marknadsföra sin skola i en positiv anda utåt i samhället. Det innebär att de behöver kunna förklara och konstruera det som ska uppfyllas i de olika utbildningsförändringar som kommer uppifrån. Det handlar om att ”göra ledarskap” och ”göra politiskt arbete”. Maguire och Braun (2019) beskriver rektors roll som en konstnär och författare där de behöver engagera sig för att måla en bra bild av sin skola samt berätta en bra historia.

De beskrivningar som gjorts i det här avsnittet har handlat om ekonomiska och materiella ramar rektor behöver förhålla sig till gällande det pedagogiska ledarskapet. En beskrivning av den bild som rektor själv kan upplevas ha gällande egen insats och påverkan har redovisats, samt betydelsen av lärares deltagande när det gäller arbetet med skolförbättring. Avslutningsvis har en beskrivning av rektors roll att förmedla bilden av sin skola uppåt, utåt och inåt redogjorts.

Det pedagogiska ledarskapets betydelse och de ramar som har betydelse för skolförbättring, kommer i den egna studien att användas för att sätta i relation till de erfarenheter och uppfattningar som rektorerna beskriver i den egna studien.

3.3 Förskoleklassens roll i samhället

Ackesjö och Persson (2019) har undersökt den syn på förskoleklassen som har beskrivits under tid i olika policydokument. De beskriver hur bilden har förändrats och att synen på barn har gått från att ses som lekfulla och utforskande till att idag ses som barn som ska prestera. Även synen på hur skolan ska mäta elevens kunskaper för att kunna jämföras globalt har förändrats. Bilden av elevens rätt till utbildning och skolans uppgift att kvalificera barnen för att kunna gå vidare till högre utbildning är något som kommer fram. Det görs genom att skolan använder sig av obligatoriska bedömningar för att kunna mäta elevernas kunskaper. Enligt Ackesjö och Persson (2019) kan användandet av olika kunskapsbedömningar ses som ett sätt att kontrollera utbildningen och hur den ska genomföras. Genom PISA mätningar och de svenska resultat som framkommit, kan en politisk diskurs ses. Idag anpassas skolan till en mer målinriktad utbildning

(17)

12

och den befinner sig i ett konkurrenskraftigt kunskapssamhälle där elevernas kunskaper är i fokus riktat mot resultat, effektivitet samt kvalitet (Ackesjö & Persson, 2019).

I en ny studie av Ackesjö (2021) har lärares erfarenheter av att arbete med de nya bedömningarna av sexåringar i förskoleklassen utifrån läsa-, skriva-, räknagarantin undersökts.

Författaren tar upp hur den nya nationella reformen som tillkommit är baserad på de internationella kunskapsmätningar som görs i TIMSS, PIRLS och PISA. Vidare beskrivs hur de nationella testerna visar att svenska elever inte når tillräckliga kunskapsresultat.

Förskoleklassen blir med läsa-, skriva-, räknagarantin mer inriktad mot kunskap och lärande i förhållande till tidigare, då fokus var inriktat mot lek och socioemotionella färdigheter. Syftet med studien är att illustrera lärarnas arbete med reformen och Ackesjö har använt sig av en neoinstitutionell teoretisk ram. I samband med forskningsprojekt Förskoleklassen i en brytningstid har Ackesjö samlat in data från sex skolor och sex kommuner där hon genomfört observationer i klassrum under bedömningstider samt informella samtal med lärarna. Ackesjös (2021) resultat visar att mer bedömningar i förskoleklassen genererar mindre tid för undervisningen. Fokus riktas istället till att leverera resultat uppåt och utåt. Intressant är även att både kommunens förvaltning och rektor vill ta del av resultaten för att kunna jämföra med andra skolor samt att rapportera resultaten till de förskolor där barnen tidigare kommer från.

Ingen av lärarna i studien uttrycker att deras rektor visat intresse för att förbättra förskoleklassens utbildning i relation till resultaten. Däremot ger lärarna uttryck för att kartläggningsmaterialet har varit ett stöd och ett underlag för dem med att se vad eleverna behöver för stöd i undervisning. Lärarnas upplevelse är att bara ett fåtal elever som behöver stöd i form av specialpedagogiska insatser har fått det stöd de behöver. Ackesjö (2021) tar upp hur skolorna styrs av marknadslogik istället för den demokratiska principen där barnets stöd är garanterad och reformen har i och med det medverkat till en ökad testkultur.

Beskrivningen av förskoleklassen är intressant för den egna studien då förskoleklassen förstås gå mot en mer målinriktad utbildning och där undervisningsbegreppet och elevers kunskaper har fått en större och mer betydelsefull roll. För den egna studien kan rektorernas erfarenheter och beskrivningar av undervisningens betydelse i förskoleklassen vara något att se vidare på.

Ackesjös (2021) undersökning om lärares erfarenheter och uppfattningar av läsa-, skriva-,

(18)

13

räknagaranti, kan i sin tur kan vara intressant att se på i relation till de erfarenheter och uppfattningar som kommer fram av rektorerna i den egna studien.

4. Teoretiska utgångspunkter

Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om rektorers erfarenheter och uppfattningar av sitt uppdrag att organisera utifrån läsa-, skriva-, räknagarantin. När det kommer till själva arbetet med att uppfylla garantin, innefattas även flera andra aktörer som exempelvis politiker, förvaltningschefer, lärare och eleverna själva. För att smalna av studien vänder den sig till rektorer och deras erfarenheter när det gäller att organisera arbetet utifrån garantin. Nedan kommer de teoretiska utgångspunkter och begrepp som kommer användas i studien att presenteras.

4.1 Val av teori

Det finns flera olika perspektiv för att se på en organisation. Exempel på perspektiv som kan nämnas är rationalistiskt, systemteoretiskt, nyinstitutionellt och lärande organisation. För att organisera och genomföra skolutvecklingsarbete i ett större sammanhang kan flera olika perspektiv användas för att förbättra utbildningen. Läsa-, skriva-, räknagarantin är tänkt som stöd för att förbättra elevers resultat och tillsätta tidiga insatser i rätt tid. Beslutet om reformen har tagits av staten, och huvudmannen har ansvarar för att den genomförs. Rektor i sin tur behöver organisera för att arbetet ska genomföras i praktiken. Reformen med läsa-, skriva-, räknagarantin är riktade till skolan från ett top-down perspektiv för att förbättra elevers kunskapsresultat. Därmed har det rationalistiska organisationsperspektivet valts och kommer att beskrivas närmre nedan.

4.2 Rationalistiska organisationsteorin

Då reformen med läsa-, skriva-, räknagarantin där riktade stödinsatser kan ses som en del av statens mål att förändra i organisationen för att öka elevers kunskaper, är det av intresse för den här studien att bidra till ökad kunskap om rektorers erfarenheter och uppfattningar av sitt uppdrag att organisera på sin skola utifrån läsa-, skriva-, räknagarantin. Abrahamsson och Aarum Andersen (2005) beskriver hur organisationer bygger på samarbete med andra genom kollektiva handlingar där individer arbetar mot gemensamt formulerade mål. I den

(19)

14

rationalistiska organisationsteorin beskrivs vikten av att tydliggöra ekonomiska, juridiska och politiska förhållanden då dessa krafter är med och påverkar organisationens förutsättningar och ramar. Att leda organisationer innebär att med hjälp av andra människor lösa olika uppgifter för att nå ställda mål. Berg (2017) beskriver hur den traditionella rationalistiska organisationsteorin bygger på att organisationer betraktas som instrument där regelverk används för att styra mot målen. Begreppet formell organisation blir ett bärande inslag då anställdas handlingar regleras med befattningsbeskrivningar. I den moderna varianten av rationalistisk organisationsteori ses den i ett samhälleligt sammanhang. Samhällsstrukturerna sätter gränser i form av ekonomiska och politiska strukturer som skapar olika uppdrags- och målbeskrivningar åt huvudmannen.

Beskrivningar görs av hur organisationen kan ses som ett verktyg för att förverkliga och nå resultat genom politiska uppsatta mål (Abrahamsson & Aarun Andersen, 2005; Berg, 2017). Då huvudmannen ska se till att målen uppfylls, är det av intresse för den här studien att se på den formella organisationen och hur olika befattningsbeskrivningar uttrycks, samt de förutsättningar och ramar som rektorerna utrycker behövs för att organisera uppdraget utifrån läsa-, skriva-, räknagarantin.

Enligt det rationalistiska perspektivet är organisationens mål ett sätt för huvudmannen att ge uttryck för deras intresse, oavsett om de är förenliga eller oförenliga med andra huvudmäns intressen. Det rationalistiskt orienterade perspektivet ser på skolan som en institution i samhället men även som en organisation där ett frirumsperspektiv finns. Perspektivet ser på stat och samhälle som skolans huvudman eller uppdragsgivare och den som sätter gränser samt skapar frirum för skolans verksamhet i helhet, men även i det som sker i vardagspraktiken.

Huvudmannens intentioner kan ibland ses som vaga och mångtydiga och frirumsperspektivet fungerar då som en begreppsapparat för att kunna tolka och göra målen mer begripliga och hanterbara för de verksamma i skolan (Berg, 2017). I den egna studien blir det betydelsefullt att se på vilket frirum som rektorerna ger uttryck för när det gäller att hantera uppdraget med läsa-, skriva-, räknagarantin och den organisation som krävs. Abrahamsson och Aarum Andersen (2005) beskriver hur organisationer upprättas för att nå bestämda mål och hur de fungerar som en sammansatt social enhet med samverkande positioner. Organisationer är medvetet strukturerade och noga koordinerade och existerar som en del av en större omgivning.

Författarna menar att den kan ses utifrån struktur och form samt att det handlar om att arbetet behöver fördelas och koordineras i dimensioner utifrån arbetsfördelning och

(20)

15

auktoritetsfördelning. Med arbetsfördelning menar de att människorna som arbetar blir tilldelade olika arbetsuppgifter utifrån sina specialkompetenser och en hierarkisk fördelning av positioner, för att nå bästa resultat i organisationen. När denna arbetsfördelning fördelas formellt sker en auktoritetsfördelning. I den egna studien kan dessa begrepp bidra till att se hur rektorerna har organiserat de olika rollerna och vilken arbetsfördelning och auktoritetsfördelning som finns på skolorna för att underlätta för planeringen av undervisningen för att alla elever ska nå kunskapsmålen. Skollagen (SFS 2010:800. Kap. 2, § 10) tar upp hur rektor ansvarar för att organisera och fördela resurser efter barn och elevers olika förutsättningar och behov. Enligt Abrahamsson & Aarum Andersen (2005) är ledaren ansvarig för olika handlingar eller uppgifter och de delas in i planering, organisering, vägledning och kontroll. I den rationalistiska organisationsteorin handlar planering om att ledaren ska sätta mål för att visa vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå en måluppfyllelse. När ledaren organiserar fördelar hen både mänskliga och materiella resurser som krävs för att kunna genomföra planen.

Att vägleda innebär att ledaren är med och förklarar, ger motivation och uppmuntran till medarbetarna för att de ska nå måluppfyllelsen. När ledaren följer upp, analyserar underlaget samt stämmer av mot uppsatta mål beskrivs det som kontroll, vilken i sin tur kan vara med och bidra till korrigering samt till en förbättrad målbild. (Abrahamsson & Aarum Andersens, 2005).

För den egna studien är det av intresse att se på hur rektorerna beskriver dessa områden från den egna skolenhetens organisation. Vad uttrycker de om planering, organisering, vägledning samt kontroll?

Den kultur som kan uttryckas finnas på skolorna i den egna studien kan vara betydelsefull att se på. Abrahamsson och Aarun Andersen (2005) beskriver intresset av att se på hur kulturer uppstår i en organisation. De definierar kulturer utifrån att det kan finnas olika uppfattningar, vanor, kunskaper och praxis i organisationen och att de har sin egen särpräglade kultur. De kulturer som finns påverkar de aktiviteter och processer som sker i organisationen. Även Berg (2017) beskriver kulturers betydelse och tar upp olika områden som exempelvis normer och värden, attityder och handlingsmönster samt interpersonella relationer. Dessa områden ses ha betydelse för den kultur som finns på skolan. I den egna studien kan det därmed finnas ett värde i att se på vad rektorerna uttrycker för något om den kultur som råder i den egna organisationen.

Abrahamsson och Aarun Andersen (2005) beskriver individperspektivet och att enskilda individer kan bete sig på olika sätt när de arbetar enskilt eller i grupp. Beteendet menar de är

(21)

16

beroende av social påverkan. Grupper ses utifrån att människor har ett integrerat och ömsesidigt beroende av varandra. Organisationsteorin riktar in sig på två olika former av grupper, dessa är formella och informella. En informell grupp har uppstått utan att det har planerats, medan en formell grupp har tilldelats arbetsuppgifter eller mål som ska genomföras. Då den formella gruppen beskrivs vara betydelsefull utifrån det rationalistiska organisationsperspektivet, är den utifrån uppdraget med läsa-, skriva-, räknagarantin något som kan ses av värde att se vidare på i den egna studien. Även beskrivningen av den informella gruppen kan vara bra att ha med sig när det kommer till den egna studien, då olika former av grupper kan förstås finnas på skolorna.

Begreppet legitimitet kan ses utifrån två olika perspektiv, dessa gäller yttre och inre legitimitet (Abrahamsson & Aarum Andersen, 2005). Den yttre legitimiteten handlar om utåt från organisationen och hur de som är kunder uppfattar verksamheten eller det som ska säljas. I den egna studien kan det ses handla om samhällets bild av skolan. Den inre legitimiteten handlar om det förtroende som finns för ledningen i organisationen och hur ledaren kan skapa en god atmosfär som bidrar till utveckling. Inre legitimitet kan i den egna studien även innefatta vilket mandat och förtroende de olika yrkesrollerna har i den egna verksamheten. Legitimitet kan därmed ses som en funktion av effektivitet både inåt och utåt. I den egna studien kommer fokus riktas mot den inre legitimitet som rektorer beskriver och vilka olika arbetsuppgifter som finns tilldelade till de olika yrkesgrupperna. Vilket mandat har de för att genomföra sitt uppdrag för att uppfylla kravet från läsa-, skriva-, räknagarantin? Inre legitimitet kan även sättas i relation till tidigare beskrivning av auktoritetsfördelning. Yttre legitimitet kan ses på som den bild och det förtroende som skolan skapar utåt till exempelvis vårdnadshavare.

De teoretiska begrepp som jag kommer att använda i studien är formell organisation, informella och formella grupper, arbetsfördelningen och auktoritetsfördelning, legitimitet, frirum, planera- organisera-vägleda- kontrollera samt kultur.

5. Metod

I det här avsnittet kommer val av metod, urval för deltagare samt hur undersökningen genomförts presenteras. En beskrivning av hur materialet har bearbetats och analyserat redovisas. Detta görs för att tydliggöra hur undersökningen har gått till och med en öppenhet

(22)

17

visa varje steg. Avslutningsvis kommer etiska aspekter som studien har tagit hänsyn till beskrivas och en reflektion över studiens trovärdighet och tillförlitlighet att presenteras.

5.1 Val av metod

Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om rektorers erfarenheter och uppfattningar av sitt uppdrag att organisera utifrån läsa-, skriva-, räknagarantin. Enligt Kvale och Brinkman (2017) är kvalitativa intervjuer en bra metod om studien riktas mot hur något upplevs eller görs.

Om studien varit riktad mot hur mycket hade en kvantitativ metod varit lämpligare. I den här studien har en kvalitativ ansats valts, där intervjuer med stöd av föreställningskartor ansetts vara en lämplig metod då den riktas mot rektorers erfarenheter och uppfattningar. De teoretiska utgångspunkterna hämtas från rationalistisk organisationsteori då studien riktas mot uppdraget att organisera utifrån läsa, - skriva, -räknagarantin. Studiens valda samtalsmetod har utgått från Scherps (2020) modell av föreställningskarta, för att bidra till en ökad kunskap om rektorers erfarenheter och uppfattningar. Scherp (2020) beskriver hur en föreställningskarta bidrar till att ge en helhetsbild av den intervjuades föreställningsvärld. Samtalsledarens roll handlar om att ställa förståelsefördjupande frågor som bidrar till att skapa en karta som leder till en djupare förståelse av någon annans förståelse. Därmed ansågs föreställningskartor vara en lämplig metod för att beskriva vilka erfarenheter som rektorerna har av arbetet med garantin samt vilka föreställningar som de ger utryck för inför uppdraget. Enligt Scherp (2020) kan föreställningskartor synliggöra ny komplex information samt bidra till att göra den tillgänglig för andra att ta del av. Cohen m.fl. (2018) beskriver hur förståelsen av fenomenet är beroende av vilken tid, kontext, kultur och sammanhang som det ingår i. Det innebär att forskaren bör vara medveten om att hen själv blir en del av det som undersöks. Scherp (2020) belyser fallgropar som samtalsledaren kan hamna i gällande metoden med föreställningskartor, där den som intervjuar ställer frågor om det som just hen är intresserad av. Det i sin tur kan innebära att andra betydelsefulla områden missas. För studien har mitt agerande och förhållningssätt varit av betydelse och något som jag har behövt förhålla mig till. Jag har strävat efter att vara medveten och inlyssnande i samtalet samt reflekterat över hur jag själv kunnat vara en del i materialet och som kan påverka resultatet.

Då det råder en pandemi i världen (Folkhälsomyndigheteten, u.å.) kan föreställningskartor vara svåra att genomföra på plats och har därmed valts att genomföras digitalt via zoom med hjälp

(23)

18

av Padlet (en digital anslagstavla). Enligt Hallin och Helin (2018) har intervjuer via digital teknik blivit vanligare under senare tid. En fördel med digital teknik som FaceTime eller Skype är att de som samtalar ser varandra och därmed kan reaktioner uppfattas hos den som blir intervjuad på ett tydligare sätt. Det i sin tur kan påverka hur intervjun utvecklas. Nackdelar med den digitala metoden kan vara att nätuppkopplingen inte är stabil. Andra faktorer som kan påverka är att den intervjuade får möjlighet att kunna hålla på med annat samtidigt och kan då inte vara helt fokuserad på samtalet. För och nackdelar har reflekterats över och valet föll på att använda digitala samtal.

5.2 Urval

Då den här studiens syfte handlar om att bidra till ökad kunskap om rektorers erfarenheter och uppfattningar av sitt uppdrag att organisera utifrån läsa-, skriva-, räknagarantin, har ingen jämförelse mellan skolornas geografiska placering eller olika framgångsfaktorer gjorts. Studien har vänt sig till tre rektorer för grundskolan från förskoleklass och upp till årskurs sex. Enligt Hallin och Helin (2018) är det viktigt att intervjupersonerna har en direkt koppling till det fenomen som ska undersökas. I den här studien har fenomenet handlat om de erfarenheter och uppfattningar som de tre rektorerna i grundskolan uttrycker gällande uppdraget utifrån läsa-, skriva-, räknagarantin med tidiga stödinsatser och som tidigare har beskrivits i texten. Det urval som har tillämpats i den här studien är utifrån ett bekvämlighetsurval där jag har fått tips om rektorer som kan tänkas vilja delta i undersökningen. Vidare har jag använt mig av ett snöbollsurval genom att kontakta en rektor för intervju som i sin tur har blivit ombedd att rekommendera en annan rektor som eventuellt kan vara intresserad av att delta i studien. Hallin och Helin (2018) menar på att snöbollsurval är en relativt enkel variant för att få kontakt med ytterligare personer i den grupp som är tänkta till studien. Däremot är det inte nödvändigtvis ett representativt urval då de rekommendationer som kan uppstå eventuellt inte är de som anses typiska rent statistiskt men valet handlar även om vilken form av generaliseringar som studien är tänkt att göra kring fenomenet. Snöbollsurvalet har i den här studien inte lyckats med att bidra till fler antal deltagare. Även om jag fått in rekommendationer av de jag intervjuat, har de som föreslagits valt att tacka nej. Det kan bero på olika saker, en del av dem har beskrivit att de har haft fullt upp själva med egna studier i rektorsprogrammet, andra har svarat att det inte finns tid och utrymme för att delta, och några har inte svarat alls. De tre rektorer som har deltagit har

(24)

19

tilldelats fiktiva namn för att anonymiseras. Namn som har valts ut är könsneutrala, då kön inte har betydelse för studien. De namn som valts är Kim, Lo och Robin och kommer att användas i redovisningen av resultatet när exempel visas med citat eller i deras berättelser.

5.3 Genomförande

Det första steget var att via e-post kontakta olika tilltänkta rektorer för att undersöka om det fanns intresse av att delta i undersökningen. När en första kontakt tas kan e-post vara ett bekvämare alternativ, dock kan det medföra en risk att inte få in tillräckligt med svar om personen i fråga i vanliga fall får många mail i sitt arbete (Hallin & Helin, 2018). Via mailet skickades det ut information och kontaktuppgifter, undersökningens syfte, hur det skulle gå till samt vilken person som tipsat om rektorns eventuella intresse för deltagande (bilaga 3). Att nämna någon gemensam bekant kan öka chansen att få in svar om deltagande (Hallin & Helin, 2018). I mailet fanns även en förfrågan om att få in tips på andra tänkbara rektorer för studien enligt snöbollsurval som beskrivits tidigare. När svar om deltagande inkom skickades ett mer utförligt informationsbrev ut samt blankett om samtycke (bilaga 1 och 2). Därefter bokades tid och datum för en digital intervju. Av de 11 tillfrågade rektorerna tackade tre ja till att delta.

Samtalen genomfördes under tre veckor i februari och mars 2021 via zoom, som är ett digitalt mötesrum med stöd av det digitala verktyget Padlet, som är en form av en digital anslagstavla.

Tiden för de tre samtalen varade ca 1.5 timme vardera, vilket även informerades om i tidigare mail.

Innan samtalet med föreställningskarta genomfördes, informerades deltagarna muntligt en gång till om de forskningsetiska principerna (se nedan). Därefter beskrevs syftet med samtalet och att det handlade om att skapa en bild av rektorernas syn på fenomenet för att bidra till en djupare förståelse av andras förståelse. Vidare förklarades att samtalet inte syftade till att värdera någon annans förståelse utan att det handlade om att förstå hur andra tänker. Innan samtalet med föreställningskartan startades ställdes även frågan om samtycke för inspelning av intervjun.

Samtalet med föreläsningskartan inleddes med att berätta hur det skulle gå till och att informanten skulle få tid till att skriva ner nyckelord som de ansåg beskrev frågan (bilaga 3).

När vi var klara med syftet och hur samtalet skulle gå till ställdes forskningsfrågan ”Hur ser du som ledare på ditt uppdrag utifrån läsa-, skriva, - räknagarantin?” Informanterna fick sedan tid

(25)

20

att tänka igenom och skriva ner sina nyckelord och ombads därefter att placera ut dem i Padleten i den ordning som de önskade. Antalet nyckelord varierade mellan informanterna från tre upp till sex stycken. Nästa steg handlade om att informanterna fick beskriva sina tankar bakom varje nyckelord och det antecknades ordagrant. En svårighet upplevdes med att anteckna och lyssna samtidigt. Efter varje beskrivning av nyckelorden stämdes innehållet av tillsammans, för att se om det som skrivits ner var i enlighet med det som informanten sagt. Om något hade missuppfattats ändrades texten. Med den här metoden är det viktigt att använda informantens egna ord så långt som möjligt (Scherp, 2020). När informanten beskrivit klart och gav uttryck för att den sagt allt den ville säga om sina nyckelord, var det samtalsledarens tur att ställa förståelsefördjupande frågor om områden som kunde utvecklas och förtydligas. Enligt Scherp (2020) är ett vanligt misstag att samtalsledaren tror sig förstå innebörden i nyckelbegreppen.

Författaren beskriver hur den här metoden utgår från att samtalsledaren inte förstår vad som menas och därmed ställer förståelsefördjupande frågor som bidrar till att utveckla samtalet (Scherp, 2020). När samtalet upplevdes klart, avslutades det med att sammanfatta det som kommit fram i dialogen. Informanten fick möjlighet att lägga till eller ta bort information.

Streck drogs mellan de utsagor som informanten ansåg hängde samman på olika sätt. Samtalet avslutades med att tillsammans se på föreställningskartan för att formulera och sammanfatta vad som hade kommit fram. Därefter tackades informanten för sin tid och sitt intresse för att delta i studien. Efter intervjun sparades föreställningskartan som gjorts i Padlet som en PDF.

Alla informanters föreställningskartor har sedan analyserats och utsagor har kategoriserats och förts in i en tabell för att få en större överblick av vad som kom fram i samtalen.

5.4 Bearbetning och analys

Det empiriska materialet analyserades tematiskt med en abduktiv ansats enligt beskrivning av Halin och Helin (2018). Den tematiska strategin är grundad i grounded theory och används för att analysera intervjumaterial genom att starta med att finna nyckelord eller begrepp som är av intresse. Enligt Halin och Helin (2018) kan de begrepp som används väljas utifrån den valda teorin eller intervjumaterialet. Därefter ligger begreppen till grund när nya kategorier eller teman skapas. Att utgå från en abduktiv ansats innebär att forskaren läser teorin och det insamlade intervjumaterialet växelvis (Halin & Helin, 2018).

(26)

21

För bearbetning och analys i den egna studien har tabellmodellen (Scherp m.fl.2004, s 36) varit ett första steg för att närma sig det insamlade materialet. Tabellmodell används enligt Scherp m.fl. (2004, s 36) för att få en helhetsbild av det som sägs i intervjuerna. Modellen bidrar till att synliggöra mönster och kategorier av det som kommit fram i samtalen. Att sortera in materialet i tabellen bidrar till att rikta sökandet av mönster mot olika delar eller begrepp och där utsagorna läses med eftertanke (Scherp m.fl., 2004, s 36). I den här studien har mönster sökts i föreställningskartorna genom att se på innehållet för att finna liknande innehåll eller begrepp i de olika utsagorna. Först har varje utsaga skrivits in i ett Worddokument och därefter har en tabell infogats. Varje utsaga har sedan organiserats efter ett numeriskt värde då de har förståtts handla om samma område och då bildat en kategori. De kategorier som tagits fram i analysen har valts utifrån de begrepp som ofta förekommit i föreställningskartorna och har uppfattats handla om samma sak eller liknande område. De kategorier som togs fram i tabellen var organisation och ledning, stödfunktioner, professionen, implementering, förutsättningar, likvärdighet, förstelärarens roll, elevhälsan. När det gäller elevhälsan har innehåll bara nämnts av en informant men ansågs vara en intressant del i arbetet med garantin och valdes därmed att placeras in i en egen kategori.

Materialet som tagits fram har sedan analyserats tematiskt. Den tematiska strategin handlar om att finna begrepp och kategorier som anses vara intressanta för studien, för att därefter använda dessa till att ta fram nya teman (Halin & Helin, 2018). I tabellen visades fyra framträdande kategorier. Dessa var organisation och ledning, stödfunktion, samt profession. De fyra kategorierna sattes sedan samman till tre teman där organisation och ledning kan förstås utifrån hur rektorerna leder och organiserar för arbetet med garantin. Stödfunktioner och likvärdighet beskriver vad som inverkar på hur rektorerna kan skapa och bidra med förutsättningar i vardagsarbetet. Professionen förstås utifrån hur olika yrkeskategorier beskrivs samverka och samarbeta för att uppfylla uppdraget med garantin. I presentationen av resultat och analys har därmed det kodade materialet valts att presenteras under tre rubriker vilka är, Att leda och organisera för garantin, Att skapa förutsättningar i praktiken, Professionens betydelse för uppdraget.

I analysprocessen har det som tagits fram i materialet satts i relation till de tidigare beskrivna teoretiska utgångspunkterna och begrepp i en abduktiv ansats genom att pendla mellan läsning

(27)

22

av teorin och det empiriska materialet. De teoretiska begreppen har använts för att förstå de kategorier och teman som tagits fram i det insamlade materialet. Som exempel kan nämnas när rektorerna har uttryckt hur de har fördelat arbetsuppgifter till olika yrkeskategorier utifrån deras yrkeskompetenser. Denna beskrivning har då satts i relation till det Abrahamsson och Aarun Andersen (2005) nämner om hur organisationer fördelar arbetsuppgifter formellt och att det då sker en auktoritetsfördelning. På något ställe har det som sagts kunnat placeras in under flera teman, men ett av dem har då valts ut.

5.5 Studiens tillförlitlighet och trovärdighet

Scherp (2020) beskriver hur föreställningskartor som görs utan en samtalsledare som ställer förståelsefördjupande frågor, kan leda till att kartan blir begränsad och ytlig till sin struktur. När det finns en samtalsledare som ställer förståelsefördjupande frågor till informanten och det förs en dialog, blir strukturen djupare. Det i sin tur bidrar till att öka tillförlitligheten i det som sägs i samtalet och som visas i föreställningskartan. Att använda den här metoden bidrar till en djupare helhetsbild av den intervjuades föreställningar. Genom att ställa förståelsefördjupande frågor är samtalsledaren med och skapar kartan. Kartan kan i sin tur visa nya föreställningar och upptäckter hos den som blir intervjuad. När det kommer till tillförlitligheten i den här undersökningens resultat, har frågan som ställts inför samtalen med föreställningskartorna varit en stor och öppen fråga: ”Hur ser du som ledare på ditt uppdrag utifrån läsa-, skriva-, räkna garantin?”. Genom denna öppna frågeställning har rektorerna själva fått beskriva sina erfarenheter och uppfattningar gällande uppdraget och hur de ser på det som undersökts.

Därmed är det informanternas egna berättelser som ligger till grund för resultatet. Bjereld m.fl.

(2018) beskriver hur själva intervjusituationen kan ha betydelse för resultatet beroende på den personkemi som uppstår mellan den som intervjuar och den som blir intervjuad. De samtal som genomförts i den här studien har upplevts vara avslappnade och givande av samtalsledaren, trots att de har genomförts digitalt. Det behöver inte betyda att den som blivit intervjuad har haft en liknande upplevelse som samtalsledaren. Ett fåtal följdfrågor har ställts då alla tre intervjupersonerna genomgående har pratat på i samtalen. Scherp (2020) menar att en bra intervju definieras av bland annat korta frågor och långa intervjusvar.

(28)

23

För att öka en studies trovärdighet kan citat användas för att ge konkreta exempel av informanternas beskrivningar (Hallin & Helin, 2018). Den här studien beskriver några rektorers erfarenheter och uppfattningar om fenomenet läsa-, skriva-, räknagarantin, samt vilka förutsättningar de uttrycker ges för att uppfylla garantin. För att öka studiens trovärdighet har därmed citat valt att användas för att ge exempel. Då få informanter deltagit i undersökningen har inga större jämförelser kunnat göras i materialet. Det studien kan bidra med är tre rektorers perspektiv som ger en bild av hur det ser ut på ett fåtal skolor. Deras erfarenheter visar hur de har organiserat och vilka förutsättningar som finns för att organisera utifrån läsa-, skriva-, räknagarantin. Då garantin inte tillkom förrän 2019 kommer studien inte kunna uttala sig om vilken påverkan rektorers erfarenheter eller uppfattningar av garantin kan ha på lång sikt för elevers resultat eller lärares undervisning. Däremot kan studien bidra med exempel på olika erfarenheter när det gäller att organisera samt vilka resurser som finns tillgängliga. Andra saker som kan påverka resultatet handlar om de tolkningar som görs och hur medveten jag har varit om mina egna tolkningar. Enligt Agnafors och Levinsson (2019) bör den som undersöker vara objektiv och inte ta ställning. Intervjuaren bör reflektera över om den har en förutbestämd bild av vad som ska komma fram i samtalet eller om hen går in med en objektiv bild. Det perspektiv som väljs påverkar vilka frågor som ställs och hur samtalet fortskrider. I den här studien har jag strävat efter att förhålla mig objektivt till det som undersökts. De följdfrågor som ställts har varit utifrån det som rektorerna själva har berättat och som har ansetts kunna utvecklas och förtydligas.

5.6 Forskningsetiska överväganden

Studien har tagit hänsyn till de forskningsetiska principer som finns att förhålla sig till och som finns beskrivna i God Forskningssed (Vetenskapsrådet, 2017). Hänsyn har även tagits till dataskyddsförordningen enligt Karlstads universitet (2020) för behandling av personuppgifter och de grundläggande principerna som anges där. Uppgifterna som samlats in har behandlats på ett lagligt och korrekt sätt. I studiens beskrivning har jag tydligt visat hur jag har gått tillväga för att ge insyn i hur den har genomförts. De uppgifter som samlats in har varit ändamålsenliga och adekvata. Materialet har förvarats på ett säkert sätt för att ingen obehörig ska komma åt det.

Inget material kommer att ha sparats längre än nödvändigt. Innan studien genomfördes lämnades en anmälan om personliga uppgifter i uppsatsarbeten in till Karlstads universitet,

References

Related documents

Uppdagas det ett fel på en produkt, till exempel glas i kyckling, popcorn som kan börja brinna, eller ett allmänt fel som på något sätt skulle kunna vara till fara för

Eftersom MSF ämnar förklara varför vissa policyalternativ implementeras och andra inte (Kingdon 2014, s. 2) kan MSF anses vara en lämplig teori för att förklara varför

Vårt syfte med studien är att undersöka hur arbetet organiseras i grundskolan för att uppfylla Skollagens (SFS 2010:800) garanti för tidiga stödinsatser i läsning samt om alla

operationaliseras genom följande intervju- frågor: ”Beskriv dina arbetsuppgifter som speciallärare.”, ”Hur arbetar du runt elever eller grupper inom läs- och

Dock ska man vara motiverad till att få behandling och denna motivation kan ses genom att man till exempel har befunnit sig på fängelsernas olika behandlingsavdelningar eller att

I dag står gran på tallmarkpå grund av många skogsäga- res rädsla för viltskador.. – Plantering är oerhört viktig där det inte lämpar sig

Det bör även nämnas att det också går att lägga till andra mått än produktionsvolym till den dagliga styrningen, till exempel kvalitet och kostnad, men det är mycket viktigt att

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2014) har nu fått i uppdrag av regeringen att effektutvärdera hur olika insatser av Supported Employment påverkar möjligheten till