40.2. Bilaga - Underlag till parkeringsplan för Sollentuna kommun TFK

(1)

Parkering i Sollentuna

En rapport med underlag till Sollentuna kommuns

parkeringsplan

(2)

Detta är en rapport om parkeringssituationen i Sollentuna kommun.

Dokumentet är upprättat på Trafik- och fastighetskontoret och ska fungera som underlagsmaterial för Sollentuna kommuns parkeringsplan.

Sammanställning: Emma Tarrodi 2014-09-08

(3)

Sammanfattning

Sollentuna kommun befinner sig i en process av tillväxt där både den egna kommunen och regionen växer. Detta ställer krav på

kommunens övergripande planering för att den ska kunna växa på ett långsiktigt hållbart sätt. I takt med att Sollentuna växer ökar

konkurrensen om mark i kommunens centrala lägen där mål om förtätning och attraktiva stadsmiljöer kan komma i konflikt med den ständigt tilltagande efterfrågan på parkeringsplatser. För att lyckas kombinera till synes motstridiga intressen och nå en hållbar stadsutveckling är arbetet med parkering ett viktigt styrmedel. För att hålla ihop det arbetet krävs dock att det finns en övergripande parkeringspolicy med tydliga mål och åtgärder vilket för närvarande saknas i Sollentuna.

Syftet med den här rapporten har varit att ta fram underlag till Sollentunas kommande parkeringsplan. Genom att insamla data via dokumentstudier, en omvärldsanalys samt ett flertal genomförda inventeringar har den nuvarande parkeringssituationen kartlagts.

Rapporten redogör för det antal parkeringsplatser som finns i anslutning till pendeltågsstationerna, hur dessa platser är reglerade samt vad de har för beläggningsgrad i nuläget.

Resultaten visar att ett begränsat utbud av parkeringsplatser inte är det största problemet i nuläget. Istället har den här rapporten kunnat visa att problematiken snarare handlar om hur och av vilka de befintliga platserna används. Kommunala parkeringsplatser där det är gratis att parkera har full beläggning medan det finns stora parkeringsytor i de inventerade områdena som har låg eller till och med mycket låg beläggning. För att balansera den snedvridna fördelningen finns en mängd åtgärder som kan vidtas. Främst handlar det om att se till att de platser som redan finns i nuläget används mer effektivt innan nya anläggningar planeras. Detta kan på

kort sikt ske genom reglering av avgifter samt åtgärder som

förbättrar befintliga parkeringsytor. Det bör även säkerställas att de platser som är avsedda för särskilda syften, som

infartsparkeringarna, faktiskt används på det sätt och av de som de är tänkta för. För att säkerställa att de platser som redan finns används mer effektivt bör även varianter av samnyttjande ses över på de privata parkeringsytor som i dagsläget har låg beläggning. På längre sikt bör även åtgärder som syftar till att påverka människors

resvanor användas i högre utsträckning. Boende bör uppmuntras att lämna bilen hemma och istället välja mer hållbara transportmedel.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Behov av en parkeringsplan ... 1

1.2 Syftet med rapporten ... 2

1.3 Metod och genomförande ... 2

1.4 Rapportens disposition ... 2

2. Övergripande mål och strategier ... 3

2.1 Översiktsplanen ... 3

2.2 Klimatarbete och hållbara resor ... 4

2.3 Cykelplanen ... 4

2.4 En trafikstrategi för Sollentuna kommun ... 5

3. Geografiska och demografiska förutsättningar ... 6

3.1 En växande kommun ... 6

3.2 Geografiskt läge ... 7

3.3 Bilinnehav i Sollentuna ... 7

3.4 Resvanor inom samt till och från kommunen ... 8

3.5 Parkering i Sollentuna ... 8

3.5.1 Regelsystem och ansvar för parkering ... 8

3.5.2 Avgifter för parkering ... 9

3.5.3 Övervakning och avgifter för felparkering ... 10

4. Nulägesbeskrivning - inventeringar ... 11

4.1 Helenelund ... 12

4.1.1 Inventering - befintliga parkeringsplatser ... 12

4.1.2 Inventering - beläggning ... 13

4.1.3 Inventering – infartsparkerares avstånd till hemadress ... 14

4.1.4 Sammanfattning och rekommendationer Helenelund ... 16

4.2 Sollentuna Centrum ... 16

4.2.2 Inventering – beläggning ... 17

4.2.3 Sammanfattning och rekommendationer Sollentuna centrum ... 18

4.3 Häggvik ... 19

4.3.1 Inventering – befintliga parkeringsplatser ... 19

... 21

4.3.3 Inventering – infartsparkerares avstånd till hemadress ... 21

4.3.4 Sammanfattning och rekommendationer Häggvik 23 4.4 Norrviken ... 24

4.4.2 Inventering - beläggning ... 25

4.4.3 Sammanfattning och rekommendationer Norrviken ... 26

4.5 Rotebro ... 26

4.5 3 Inventering – avstånd till parkerares hemadress ... 28

(5)

4.5.4 Sammanfattning och rekommendationer Rotebro 31 5. Omvärldsanalys – andra kommuners

parkeringsstrategier ... 32

5.1 Olika kommuner med liknande mål ... 32

5.1.1 Effektiv markanvändning ... 33

5.1.2 Attraktiv stadsmiljö ... 34

5.1.3 Planera för god tillgänglighet ... 34

5.1.4 Främja hållbara transporter ... 35

5.1.5 Minska bilanvändandets negativa påverkan ... 35

5.2 Verktyg för arbete med parkering ... 35

5.2.1 Avgifts- och tidsreglering ... 36

5.2.2 Olika parkeringslösningar ... 37

5.2.3 Parkeringsnormer ... 38

5.2.4 Infartsparkeringar ... 41

5.2.5 Datumparkering ... 42

5.2.6 Samutnyttjande ... 42

5.2.7 Mobility management ... 42

6. Avslutande diskussion ... 43

6.1 Förslag på strategisk inriktning ... 43

6.2 Förslag på fortsatt arbete ... 44

Referenser ... 45

(6)

1

1. Inledning

Sollentuna kommun är en del av den växande Stockholmsregionen, och med sitt centrala läge i regionen är kommunen attraktiv att bo och verka i. Allt fler väljer att bosätta sig i Sollentuna och

kommunens invånarantal har ökat markant de senaste åren. I takt med att Sollentuna växer ökar dock även konkurrensen om mark inom kommunens gränser. Framför allt kan målkonflikter uppstå i kommunens centrala lägen och vid kommundelarnas centrum. Dels finns en önskan om att bygga staden inåt och skapa mer stadsmässig karaktär. Samtidigt utgör centrumen med sitt läge intill

pendeltågsstationerna viktiga knutpunkter för kollektivtrafiken vilket medför behov av parkeringsplatser så att de kommuninvånare som vill parkera bilen och fortsätta resan kollektivt med pendeltåget kan göra det på ett smidigt och effektivt sätt. Detta kan innebära

svårigheter med att å ena sidan skapa förutsättningar för ett mer hållbart resande och å andra sidan skapa attraktiva och stadsmässiga miljöer i kommunens centrala lägen. Kommunen har enligt plan- och bygglagen ett övergripande ansvar för planeringen av parkeringar inom kommunens gränser. Även om det finns ett stort behov av parkeringar i kommunen kan dock stora markparkeringar både innebära ett misshushållande med mark som är attraktiv för bebyggelse samt att området får en förortsliknande och mindre tilltalande utformning. För att kunna kombinera dessa till synes motstridiga intressen krävs en mer övergripande strategi kring hur parkeringsfrågor bör hanteras i kommunen.

1.1 Behov av en parkeringsplan

Trafik behandlas idag i ett flertal dokument i Sollentuna kommun, i översiktsplanen, klimatplanen och i den nyligen framtagna

cykelplanen. För att få en mer samlad och långsiktig inriktning för

hur trafiken ska utvecklas i kommunen är även en trafikstrategi under framtagande där de frågor som rör trafik och framkomlighet ska samlas i ett enhetligt strategiskt dokument (Trivector 2014a).

Trafikstrategin är tänkt att beskriva Sollentunas inriktning i arbetet med trafikfrågor och ge en övergripande vägledning i kommunens arbete med trafik och framkomlighet. Tanken är dock att

trafikstrategin ska kompletteras med mer specifika planer och policys för bland annat cykel, kollektivtrafik och parkering, se figur 1.

Idag saknas en samlad bild och tydliga riktlinjer vad gäller parkeringshanteringen i Sollentuna. Planering och reglering av bilparkering är ett viktigt verktyg för att styra trafiken varpå Sollentuna är i behov av en parkeringsplan som kan ge vägledning kring hur parkering bör ordnas i kommunen. Parkeringsplanen bör gå i linje med kommunens övergripande mål och planer samt bidra till att de uppfylls. Målet med en parkeringsplan bör även vara att

Figur 1. Bild över hur de olika strategiska dokumenten är tänkta att relatera till varandra (Trivector 2014a).

(7)

2 den ska bidra till en mer effektiv markanvändning i kommunens

centrala delar, stödja utvecklingen mot en attraktiv stadsmiljö samt att främja hållbara transporter.

1.2 Syftet med rapporten

I arbetet med att ta fram en parkeringsplan för Sollentuna kommun är det viktigt att det först finns en tydlig bild av hur

parkeringssituationen i kommunen ser ut. Syftet med den här rapporten är således att ge underlag till den kommande

parkeringsplanen genom att redogöra för hur parkeringssituationen i kommunen ser ut i nuläget. Detta innebär både en kartläggning av de parkeringsplatser som finns i dagsläget och hur de är reglerade gällande avgifter etc., men också en beskrivning av

befolkningsprognoser och bilinnehav för att ge en uppskattning av det framtida behov av parkeringsplatser som kan tänkas finnas i kommunen. De frågeställningar som varit vägledande i arbetet och som rapporten ämnar besvara är:

 Hur ser utbudet av parkeringsplatser ut i nuläget och hur är dessa parkeringsplatser reglerade?

 Hur ser beläggningen ut på parkeringsplatserna?

 Hur används kommunens infartsparkeringar i nuläget och vilka är det som använder parkeringarna?

 Hur ser andra kommuners arbete med parkeringsfrågor ut och vad kan Sollentuna ta för lärdomar av det?

1.3 Metod och genomförande

Underlaget till den här rapporten bygger på information som inhämtats genom flera olika datainsamlingsmetoder. Dels har en dokumentstudie genomförts där kommunens översiktsplan och andra

strategiska dokument studerats för att få en bild av den övergripande politiska inriktningen vad gäller trafik i kommunen. Rapporten bygger även på tre genomförda inventeringar. Dels har en

inventering genomförts för att ta reda på antalet parkeringsplatser som finns i anslutning till pendeltågsstationerna i Sollentuna samt hur många av dem som är tillgängliga för allmänheten.

Parkeringsplatserna har även undersökts vad gäller reglering för att få en tydligare bild av hur befintliga platser kan användas av allmänheten. Vid en andra inventering har sedan beläggningen kontrollerats på de inventerade parkeringsplatserna. Den tredje inventeringen som ligger till grund för den här rapporten utgjordes av en nummerskrivning av bilar parkerade på kommunens

infartsparkerinar. Syftet med inventeringen var att kunna ta reda på vad de bilar som parkerat på infartsparkering har för hemadress och därmed avstånd till parkeringen. För att bredda perspektivet har även en omvärldsanalys genomförts där andra kommuners

parkeringsstrategier och policys har studerats närmre för att om möjligt ge inspiration till Sollentunas kommande parkeringsplan.

1.4 Rapportens disposition

För att underlätta läsbarheten ges här en kort beskrivning av hur rapporten är disponerad. Efter det inledande kapitlet som presenterar ämnet och syftet med rapporten följer ett avsnitt som redogör för andra övergripande strategier och mål inom Sollentuna kommun som är av betydelse för parkeringsplanen. Därefter ges en beskrivning av nuläget i Sollentuna. Avsnittet redogör för de geografiska och demografiska förutsättningarna men presenterar även resultaten från de genomförda inventeringarna. Följande kapitel är ägnat åt omvärldsanalysen där andra kommuners parkeringsstrategier presenteras innan det avslutande avsnittet ger förslag på vilken riktning Sollentuna kommuns parkeringsplan bör ta.

(8)

3

2. Övergripande mål och strategier

I arbetet med att ta fram en parkeringsplan för Sollentuna kommun är det även nödvändigt att ta hänsyn till andra befintliga visioner och mål inom kommunen. De övergripande strategierna för hur

kommunen bör utvecklas finns angivet i översiktsplanen men det finns även ett flertal andra strategiska dokument som har betydelse för kommunens framtida utveckling vad gäller trafik och

parkeringsfrågor. Dels har Sollentuna en klimatstrategi där åtgärder för att nå uppsatta klimatmål behandlas och där strategier för ett mer hållbart resande tas upp. Det finns även en nyligen färdigställd cykelplan vars målsättning är att cykeltrafiken i Sollentuna ska öka och dessutom är en övergripande trafikstrategi för kommunen under framtagande. I det här avsnittet följer en kort redogörelse för den huvudsakliga inriktningen i de nämnda dokumenten samt hur en parkeringsplan kan knyta an till befintliga mål och visioner.

2.1 Översiktsplanen

Sollentuna kommun antog en ny översiktsplan den 12 december 2012 och de mål och riktlinjer som är formulerade där ska fungera vägledande för all planering av den fysiska miljön (Sollentuna kommun 2013). Sollentuna har sedan lång tid tillbaka en övergripande vision om att verka för ett långsiktigt hållbart

samhälle. Den visionen lever vidare i nuvarande översiktsplan där en övergripande strategi för kommunens utveckling är att bygga tätt i goda kommunikationslägen så att jungfrulig mark kan bevaras i så hög utsträckning som möjligt (Översiktsplan Sollentuna kommun 2012, s. 4). Ny bebyggelse planeras därmed främst i stationsnära områden och i kommundelscentra vilket ger miljömässiga fördelar samt goda förutsättningar för kollektivtrafik. Denna strategi om

förtätning i centrala lägen går även i linje med den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010), där flera regionala kärnor finns utpekade efter sina förutsättningar för tätare bebyggelse. I Sollentuna är området Kista-Sollentuna-Häggvik angivet som regional kärna.

Förutom att ny bebyggelse planeras där finns även utvecklingsplaner för kommundelarnas centrum vid pendeltågsstationerna i Rotebro, Norrviken, Häggvik, Sollentuna Centrum, Helenelund samt i Edsberg och Sjöberg.

Vad gäller trafik och kommunikationer i kommunen förutspås det i översiktsplanen att bilen kommer fortsätta vara det viktigaste transportmedlet. Den täta bebyggelsen som växer fram kring

Sollentuna centrum förväntas generera ny trafik och därmed belasta det befintliga gatunätet ytterligare. Även Häggviks trafikplats beräknas växa då Förbifart Stockholm ansluts år 2021 vilket ställer krav på det lokala vägnätets kapacitet (Översiktsplan Sollentuna kommun 2012, s. 11). Ett mål i översiktsplanen är även att gång- och cykelvägnätet ska byggas ut och att framkomligheten för gående och cyklister ska prioriteras framför andra transportslag vid lokala resor (Översiktsplan Sollentuna kommun 2012, s. 46). Inom kommunen ska det även skapas attraktiva kommunikationsstråk där

kollektivtrafiken prioriteras framför övrig motorfordonstrafik.

Genom ökad turtäthet och tillgänglighet till kollektiva färdmedel ska sollentunaborna uppleva kollektivtrafiksystemet som ett attraktivt färdsätt. I översiktsplanen fastslås det även att resandet med

pendeltågen ska stärkas. Av den anledningen planeras entréer i södra änden av perrongen vid både Häggviks och Helenelunds

pendeltågsstation. Sollentuna kommun har också ett stort behov av infartsparkeringar vid pendeltågsstationerna. Eftersom konkurrensen om mark är stor i dessa centrala lägen och marken behöver användas effektivt fastslår översiktsplanen att markparkeringar är fel. Behovet av infartsparkeringar bör enligt översiktsplanen istället lösas genom samutnyttjande av parkeringsplatser i befintliga eller nya

(9)

4 parkeringsanläggningar, trots att det innebär högre kostnader

(Översiktsplan Sollentuna kommun 2012, s. 48).

2.2 Klimatarbete och hållbara resor

Det övergripande målet om att verka för en långsiktig hållbar utvekling inbegriper även att reducera utsläppen av växthusgaser samt att förebygga och hantera konsekvenserna av

klimatförändringar. Den gällande klimatstrategin för Sollentuna kommun antogs 2010 och fungerar som ett vägledande dokument i kommunens klimatarbete. Utgångspunkten för strategin är att reducera nettoutsläppen av växthusgaser inom kommunen för att i linje med internationella klimatmål verka för att den globala temperaturökningen inte ska överstiga två grader Celsius.

Klimatstrategin består av fyra huvudpunkter; bidra till en ökad kunskap, skapa bättre förutsättningar för klimatsmarta val, begränsa den egna verksamhetens klimatpåverkan samt hantera

konsekvenserna av en klimatförändring (Klimatstrategi i Sollentuna 2010). I relation till trafik och framkomlighetsfrågor är det främst den andra punkten i klimatstrategin, om hur det bör skapas bättre förutsättningar för klimatsmarta val som är aktuell. Enligt strategin bör exempelvis den fysiska planeringen inriktas mot en hög grad av funktionsblandning för att minska behovet av resor och för att skapa konkurrensfördelar för gående, cyklister och kollektivtrafik.

Strategin anger även att gång- och cykelvägnätet bör utformas så att det upplevs bekvämt och tryggt samt att kollektivtrafiken ska upplevas som trygg, säker och komfortabel så att fler väljer dessa färdmedel (Klimatstrategi i Sollentuna 2010).

2.3 Cykelplanen

Visionen om ett mer hållbart resande i Sollentuna återfinns även i kommunens cykelplan där det övergripande målet att

cykelanvändandet ska öka och att cykeln ska ses som ett attraktivt transportmedel året runt. Som beskrivs i cykelplanen har

cykeltrafiken flera fördelar gentemot motortrafiken. Cykeln är både mer energieffektiv än bilen och tar inte lika stora ytor i anspråk varken vid transport eller vid parkering. Att cykla medför även positiva hälsoeffekter och bidrar till en god miljö och luftkvalitet.

Enligt cykelplanens målsättning ska andelen resor som görs med cykel fördubblas till år 2020, från 7 % till 14 %, och uppnå hela 20

% till år 2030 (Cykelplan för Sollentuna kommun 2014).

Generellt är förutsättningarna för att cykla i Sollentuna goda och majoriteten av kommunens invånare bor inom en till två kilometers avstånd till närmaste pendeltågsstation och

centrumområde. Närheten till pendeltåget innebär att möjligheten att kombinera cykel och tåg är goda och de korta avstånden gör att cykeln har stora möjligheter att konkurrera med bilen (Cykelplan för Sollentuna kommun, s. 8). För att cykeln ska vara attraktiv som färdmedel är det även viktigt att det finns goda möjligheter till parkering vid målpunkten. Av den anledning bör det enligt cykelplanen finnas cykelparkeringar vid alla viktiga målpunkter i kommunen som kollektivtrafikhållplatser, arpetsplatser, skolor, service etc. Framför allt är det viktigt att kommunens

pendeltågsstationer är försedda med cykelparkeringar så att bytet mellan cykel och pendeltåg kan ske smidigt och så att antalet bilpendlingsresor i kommunen kan minska. Vid infartsparkeringar bör cykelparkeringarna placeras närmre tågstationen än platserna för bilparkering och förses med tak, belysning, ramlåsning och pump.

(10)

5 2.4 En trafikstrategi för Sollentuna kommun

För att få ett mer samlat grepp kring Sollentunas inriktning i arbetet med trafikfrågor är även en trafikstrategi under framtagande. Arbetet med trafikstrategin påbörjades hösten 2013 och tanken är att

dokumentet ska innehålla både en övergripande vision och mer konkreta mål för vad man vill uppnå i kommunen. Trafikstrategin beskriver en framtid där gående, cyklister och kollektivtrafik får högre prioritet än idag. När fler väljer hållbara färdemedel blir även biltrafiken mer pålitlig för dem som verkligen behöver resa med bil.

Den övergripande visionen i trafikstrategin lyder:

I Sollentuna har alla nära till storstadens möjligheter och naturens lugn. Transportsystemet erbjuder en mycket hög tillgänglighet, vilket gör det enkelt att nå det som kommunen och övriga Stockholmsregionen har att erbjuda. Hållbara val är självklara för invånare, besökare och näringsliv.

Sollentunas trafikstrategi tas fram med utgångspunkt i TRAST- metodiken, ”Trafik för en attraktiv stad” som utarbetats av Trafikverket och Boverket. Metoden har bidragit till att skapa en övergripande bild av transportsystemet idag, vilka utmaningar som finns kopplat till trafikens utveckling, vilka mål Sollentuna vill arbeta mot och genom vilka strategier det ska ske de kommande åren (Trivector 2014a). En central del i TRAST är även de sju TRAST- aspekterna som beskriver olika frågor att ta hänsyn vid framtagandet av en trafikstrategi. Utifrån dessa aspekter har sedan tolv mer

specifika mål formulerats som visas i tabellen till höger, se figur 2.

För att nå de uppsatta målen behövs en rad åtgärder genomföras,

både på kort och på längre sikt och planering och reglering av bilparkering är ett viktigt verktyg i det arbetet. Hur Sollentuna väljer att reglera kommunens parkeringsplatser har betydelse för hur efterfrågan kommer att se ut i framtiden. En effektiv

parkeringshantering är på så vis en högst central del i ett hållbart transportsystem, både ur en ekologisk, en social och en ekonomisk synvinkel. En väl genomtänkt parkeringsplan kan bidra till minskade utsläpp och ett mer effektivt markutnyttjande, till att skapa mer attraktiva platser för sociala möten och till att utbudet blir mer marknadsanpassat genom en förändrad prissättning. Hur det arbetet ska gå till och vilka åtgärder och strategier som kan vara lämpliga utreds närmare i den här rapporten.

Mål

TRAST-aspekt Mål

Stadens karaktär 1. Den gestaltningsmässiga utformningen av Sollentunas gatunät ska inbjuda till vistelse.

2. Lokalgator ska vara av småskalig karaktär där oskyddade trafikanter prioriteras.

Transportsystem 3. Gångnätet ska vara gent, tryggt och sammanhängande.

4. Cykelnätet ska vara attraktivt, sammanhängande, tidseffektivt och säkert.

5. Kollektivtrafikens konkurrenskraft ska öka.

Trafikens omfattning

6. Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresor ska öka.

Tillgänglighet 7. Stadsbyggandet i Sollentuna ska bidra till ett mer transportsnålt beteende.

8. Sollentunas transportsystem ska vara tillgängligt för alla.

Trygghet 9. Det ska oavsett tid på dygnet upplevas tryggt att vistas utomhus i Sollentuna.

Trafiksäkerhet 10. Ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafikolyckor i Sollentuna.

Miljö och hälsa 11. Trafikens negativa inverkan på klimatet ska minska.

12. Trafikens negativa inverkan på invånares hälsa ska minska.

Figur 2. Tabell med Trafikstrategins övergripande mål (Trivector 2014a).

(11)

6

3. Geografiska och demografiska förutsättningar

För att kunna ta fram en lämplig och väl anpassad parkeringsplan för Sollentuna kommun är det även viktigt att ge en beskrivning av kommunens geografiska och demografiska förutsättningar. Både kommunens geografiska läge i Stockholmsregionen samt den snabba befolkningstillväxten bör tas hänsyn till i det strategiska tänket kring parkeringsfrågor varpå en beskrivning av förhållandet i de frågorna presenteras här.

3.1 En växande kommun

Sollentuna är en av Sveriges snabbast växande kommuner med en befolkningsökning högre än både i Stockholm och i riket. Det senaste året, 2013, ökade befolkningen i Sollentuna med 1286 personer från 66 859 till 68 145 invånare. Det motsvarar en befolkningstillväxt på 1,9 procent vilket kan jämföras med 1,7 procent i Stockholm och 0,9 procent i hela riket (Sollentuna kommun 2014a). I kommunen föddes det 786 barn under år 2013 medan 425 personer avled vilket innebär ett födelseöverskott på 361 personer. Även när det gäller in- och utflyttningar i kommunen kan en positiv befolkningstrend urskiljas då 4 539 personer flyttade från kommunen under 2013 medan 5 451 personer valde att flytta till kommunen. Vid en nedbrytning i åldersklasser är det åldersgruppen 20-29 år som ökat mest i antal under år 2013 (Sollentuna kommun 2014a).

Enligt den senaste befolkningsprognosen för Sollentuna kommun beräknas antalet invånare i kommunen fortsätta öka även i fortsättningen. Mellan år 2013 och 2023 beräknas befolkningen öka med omkring 14 000 personer, vilket innebär en ökning på 22 procent, och år 2023 beräknas antalet invånare i kommunen vara

knappt 83 000 (Sollentuna kommun 2014a).

Befolkningsmängden väntas öka i samtliga av kommunens delar. Som tabellen nedan visar förutspår prognosen störst ökning av antal invånare i Edsberg och Tureberg men även Helenelund,

Häggvik och Vaxmora beräknas få en stor befolkningsökning.

Anledningen till att befolkningsmängden ökar särskilt i dessa kommundelar är att det främst är i de områdena som det finns planerat bostadsbyggande under prognostiden (Sollentuna kommun 2014a).

Figur 3.

(12)

7 3.2 Geografiskt läge

Sollentuna är en integrerad del av Stockholmsregionen med goda kommunikationer tack vare E4:an och pendeltågstrafiken

(Sollentuna kommun 2014b). Pendeltåget har fem stationer inom kommunens gränser och utgör således en viktig förbindelse både mellan kommunens olika delar och med andra kommuner som Uppsala, Solna och Stockholm. Pendeltåget går genom hela

kommunen från syd till nord med stationerna Helenelund, Tureberg, Häggvik, Norrviken och Rotebro. Vid flera av pendeltågsstationerna finns infartsparkeringar där pendlare kan parkera sin bil över dagen.

3.3 Bilinnehav i Sollentuna

Även om det finns goda förbindelser med kollektivtrafik i Sollentuna ligger bilinnehavet i kommunen över genomsnittet för Stockholms län och drygt hälften av alla resor som invånarna gör sker med bil.

År 2012 vad bilinnehavet i Sollentuna kommun 410 personbilar i trafik per 1 000 invånare vilket kan jämföras med ett genomsnitt på 391 personbilar för hela Stockholms län. I närliggande kommuner är bilinnehavet per 1 000 invånare, 428 i Täby kommun, 476 i

Danderyd, 402 i Upplands Väsby, 380 i Järfälla och 274 i

Sundbyberg (Trivector 2014b). Enligt en tidigare studie från 2002 återfinns högst andel hushåll utan bil i Stockholms kommun medan andelen som disponerar bil är jämnt fördelat över länet (TMR 2002).

Hushåll med tillgång till två eller flera bilar återfinns dock främst i de norra delarna av länet. Rapporten visar också på ett flertal variabler som påverkar hushållens bilinnehav. Hushållets förvärvssituation är den variabel som har störst betydelse för bilinnehavet, därefter är hustyp samt hushållets ålder och

lokalisering i länet de variabler som har störst betydelse. Det finns ett tydligt samband mellan antalet arbetande vuxna i hushållet och billinnehav. Att inte ha bil alls är vanligare bland ensamstående

Karta 1. Karta över Sollentuna kommun samt dess pendeltågsstationer.

Karta 1. Karta över Sollentuna kommuns geografiska läge.

(13)

8 medan sambohushåll oftare har tillgång till en eller flera bilar i

hushållet beroende på förvärvssituationen. Studien visar att hushåll utan bil företrädesvis bor i flerfamiljshus medan hushåll som disponerar bil främst bor i villa eller radhus. Sambohushåll tenderar att ha tillgång till bil i höge utsträckning än vad ensamstående har och att disponera mer än en bil är vanligast i sambohushåll med barn. Det finns också samband mellan billinnehav och hur medelinkomsten varierar mellan olika områden (TMR 2002). Ser man till Sollentuna kommun får flera av de variabler med positivt samband för billinnehav höga variabelvärden. Statistik från 2012 visar att andelen förvärvsarbetande i Sollentuna var högre än både i länet och i riket och att medelinkomsterna också visade högre siffror i Sollentuna än i resten av länet och landet. År 2012 var

medelinkomsten i Sollentuna 375 000 kr vilket kan jämföras med 322 000 i länet och 282 000 i riket (SCB 2014).

3.4 Resvanor inom samt till och från kommunen

Resultat från den nationella resvaneundersökningen 2011-2012 visar att mer än hälften av de resor som görs av Sollentunas

kommuninvånare sker med bil. Resor med bil motsvarar hela 53 % av samtliga resor, 21 % av resorna gör till fots, 16 % motsvarar resor med kollektivtrafik och endast 7 % av samtliga resor sker med cykel (Trivector 2014b). Även när det gäller resor inom kommunen är bil det vanligaste färdmedlet och står för 46 % av resorna. För resor inom kommunen är det något vanligare att ta sig fram till fots, 33 % av resorna, medan det är mindre vanligt att färdas med

kollektivtrafik inom kommunen, 11 %. Resvaneundersökningen visar även hur invånarna i Sollentuna väljer att resa då de tar sig till och från kommunen. Resultaten visar att 65 % av alla de resor Sollentunaborna gör för att ta sig till och från kommunen sker med bil och att 28 % av resorna sker med kollektivtrafik. Det vanligaste

färdmedelet är således bil, både om man ser till resor inom kommunen och resor till och från kommunen. Vad gäller andra transportmedel kan det dock sägas att cykel och gång är vanligare för kortare resor inom kommunen och att kollektivtrafik är något vanligare för längre resor till och från kommunen (Trivector 2014b).

3.5 Parkering i Sollentuna

3.5.1 Regelsystem och ansvar för parkering

Regelsystemet för parkering ser olika ut beroende på om det är parkering på allmän platsmark eller parkering på kvartersmark som åsyftas. Allmänna platser definieras i plan- och bygglagen som gator, vägar, torg och andra områden som är allmänt tillgängliga och avsedda för gemensamma behov. Det är kommunen som har

ansvaret för parkering på all allmän platsmark. Kvartersmark är mark avsedd för bebyggelse eller annat ändamål och omfattar all mark som inte är allmän platsmark inom ett planområde. Inom kvartersmark är det normalt fastighetsägarens ansvar att säkerställa att det finns tillräckligt med parkeringsplatser (SKL 2010).

För att säkerställa en fungerande och god trafikmiljö finns det även ett flertal regler som anger var det är tillåtet respektive inte tillåtet att stanna och parkera. De flesta trafikreglerna finns i

Trafikförordningen, men det finns även lokala trafikföreskrifter som kommunerna och länsstyrelserna beslutar om (Transportstyrelsen 2013). Det som styr lagstiftningen i Trafikförordningen är framför allt kraven på trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet. I de lokala trafikföreskrifterna redogörs det för de trafikregler som gäller lokalt i kommunen. Vanliga bestämmelser rör datumparkering, tidsregleringar och avgiftsbeläggning. Sollentuna kommun har över 700 lokala trafikföreskrifter som reglerar trafiken och parkeringen

(14)

9 inom kommunen.

I hela kommunen tillämpas datumparkering enligt områdesmärken. Enligt de lokala trafikföreskrifterna om

datumparkering i Sollentuna kommun är det inte tillåtet att parkera ett fordon mellan kl. 02.00 och 15.00 under dygn med udda datum på den sida som har udda adressnummer och under dygn med jämna datum på den sida som har jämna adressnummer (Sollentuna

kommun 2014c). Inom kommunen får ett fordon parkeras på en gata under högst 24 timmar i följd så länge det inte finns skyltar som anger något annat. Ägare till långtidsparkerade bilar och skrotbilar får betala kostnaden för borttransportering/skrotning (Sollentuna kommun 2014d).

3.5.2 Avgifter för parkering

Ett vanligt medel för att reglera parkeringen i kommunen är genom att avgiftsbelägga parkeringsplatser. Avgiften bör ligga på en nivå så att man får en rimlig omsättning på parkeringsplatsernas användning så att fler får möjlighet att nyttja dem. Med utgångspunkt i kravet att behandla alla medborgare lika har kommunen ingen möjlighet att reservera parkeringsplatser på gatumark för enskilda personer eller grupper. Undantag kan dock göras för rörelsehindrade, boende, näringsidkare och beskickningsfordon (SKL 2010). Rörelsehindrade har rätt att parkera på särskilt reserverade parkeringsplatser, antingen mot en avgift eller avgiftsfritt. I flera kommuner finns också

boendeparkering som innebär att boende i ett område där parkeringsplatser på kvartersmark saknas får nyttja de allmänna parkeringsplatsera till ett reducerat pris. Det är dock viktigt att avgifterna ligger i nivå med andra närliggande anläggningars

avgifter för att undvika konkurrens. För näringsidkare som använder fordonet i yrkesutövandet finns det i flera kommuner möjlighet att få ett så kallat nyttokort som ger tillåtelse att bortse från en del

parkeringsregler på gatumark. Ett annat sätt att reglera parkeringen i kommunen är genom tidsrestriktioner, det vill säga att det görs en begränsning av den maximala uppehållstiden. Ofta kombineras tidsrestriktioner med avgifter för att reglera parkeringen vid en anläggning.

Vad det kostar att parkera i Sollentuna beror på var i

kommunen man befinner sig, se karta 2 på nästa sida. Parkering på allmänna parkeringsplatser kostar i större delen av kommunen 6 kr/h. I Tureberg och området kring centrum är dock avgifterna något högre. Det kostar 8 kr/h att parkera väster om järnvägen i Tureberg och öster om järnvägen kostar det 10 kr/h. På Sollentunavägen vid centrum är avgiften 15 kr/h för att parkera. I övriga delar av kommunen tas det ingen avgift för parkering. Avgifterna gäller vardagar mellan 09.00- 19.00 utom dag före sön- och helgdag.

Längsta tillåtna tid att parkera är 24 timmar (Sollentuna kommun 2014e).

Det finns flera olika sätt att betala parkeringsavgiften på i Sollentuna. Förutom att det går att betala kontant eller med kort är det även möjligt att betala med sms eller via en särskild app som kan laddas ner. Vid betalning med sms anges den zon-kod som gäller för området, bilens registreringsnummer samt personnummer. Enligt en rapport från 2009 om parkering i Sollentuna är dock gällande parkeringsavgifter för låga och bör höjas och göras mer enhetliga.

Syftet med att ta ut en avgift är att skapa en balans mellan tillgång och efterfrågan samt att motverka söktrafik vilket enligt författaren inte uppfylls i nuläget (Filipsson 2009).

(15)

10 3.5.3 Övervakning och avgifter för felparkering

Enligt lagen om parkeringsövervakning är det upp till varje kommun att själv bestämma om den ska svara för parkeringsövervakningen på allmän platsmark. Enligt SKL:s rapport från 2010 har ungefär 60 procent av landets kommuner beslutat att själva ta hand om parkeringsövervakningen i hela eller i delar av kommunen (SKL 2010). Inom Sollentuna kommun sker parkeringsövervakningen av egen personal från trafik- och fastighetskontoret. De kontrollerar hur fordon parkeras inom kommunen samt att de avgifter som gäller betalas (Sollentuna kommun 2014e).

Vad gäller felparkering är det kommunen som bestämmer vilka avgifter som ska tas ut. Den lägsta avgift som får tas ut enligt lag är 75 kronor och den högsta 1 000 kronor (SKL 2010). Trafikanter som bryter mot någon av parkeringsreglerna inom kommunens gränser åläggs att betala en felparkeringsavgift där storleken på avgiften beror på typen av överträdelse. Följande avgifter gäller inom kommunen:

 Felparkeringsavgift: 450 kronor

 Felparkeringsavgift på plats med förbud att parkera fordon:

550 kronor

 Felparkeringsavgift på parkeringsplatser för rörelsehindrade:

800 kronor

 Felparkeringsavgift på plats med förbud att stanna fordon:

800 kronor

Avgift 6 kr/h

Avgift 10-15 kr/h Avgift 8 kr/h

Karta 2. Karta över Sollentuna kommun samt gällande parkeringsavgifter (Sollentuna kommun 2014e).

(16)

11

4. Nulägesbeskrivning - inventeringar

För att få en tydligare bild av hur kommunens parkeringar används samt vilka som väljer att parkera där har två inventeringar

genomförts. Dels har en större inventering genomförts under

sommaren 2014 där samtliga parkeringsplatser inom en radie av 300 meter från pendeltågstationernas entréer har räknats och studerats vad gäller reglering och avgifter. Enligt en rapport från 2009 bör 300 meter ses som längsta acceptabla gångavstånd mellan

infartsparkering och stationen/busshållplatsen om parkeringen skall uppfattas som attraktiv (Sollentuna kommun 2009). Samtliga fem tågstationer inom kommunen; Helenelund, Sollentuna centrum, Häggvik, Norrviken och Rotebro har ingått i inventeringen vars resultat sedan har sammanställts i ett flertal kartor för att ge överblick över parkeringssituationen i Sollentuna. Vid en andra inventering har sedan beläggningen beräknats vid samtliga inventerade parkeringsplatser.

Den tredje inventeringen genomfördes i slutet av januari 2014.

Totalt besöktes åtta infartsparkeringar; två stycken i Helenelund, två i Häggvik samt fyra i Rotebro där de parkerade bilarnas

registreringsnummer noterades. Det insamlade materialet har sedan bearbetats och analyserats under sommaren 2014 då de noterade fordonens registreringsnummer kontrollerats mot fordonsregistret för att ta reda på de parkerade bilarnas hemadress och därmed även avstånd till parkeringsplatsen.

Eftersom varje område har sina specifika förutsättningar presenteras resultaten områdesvis, med resultat från samtliga inventeringar. På så sätt kan en samlad bild ges för varje område över det befintliga antalet parkeringsplatser i området och hur de är reglerade samt hur infartsparkeringarna i området används och av vilka. Nedan följer således en presentation av de resultat som inventeringarna gett upphov till.

Karta 3. Karta över Sollentuna kommun samt dess pendeltågsstationer.

(17)

12 4.1 Helenelund

Helenelund utgör den sydligaste delen av Sollentuna kommun och gränsar till kommundelen Tureberg samt till Solna och Stockholms stad (Trivector 2014b). Förbindelserna är goda i Helenelund då kommundelen trafikeras både med pendeltågslinjen samt ett flertal bussförbindelser. Helenelund har även en direkt och nära koppling till Kista centrum via Kistagången som dagligen används av många arbetspendlare. Det finns även planer på att förlänga tvärbanan från Alvik till Helenelund vilket förväntas bli klart till år 2019. Detta innebär att det urbana stråket mellan Helenelunds centrum och Kista centrum kan stärkas ytterligare vilket Sollentuna kommun ställer sig positiva till (Sollentuna kommun). Helenelunds pendeltågsstation har sin entré vid perrongens norra ände, men enligt översiktsplanen bör stationen även få en sydlig entré för att förbättra tillgängligheten från Silverdal (Översiktsplan Sollentuna kommun 2012, s. 29).

4.1.1 Inventering - befintliga parkeringsplatser

Inventeringen av befintliga parkeringsplatser i området kring Helenelunds pendeltågsstation visade på att det finns totalt 593 parkeringsplatser inom en radie av 300 meter från tågstationen, se karta 4. Av dessa platser är 251 tillgängliga för allmänheten medan 342 är reserverade för boende eller arbetsplatser i området.

Kommunen ansvarar för fyra parkeringsplatser i området. Två av dessa är infartsparkeringar, en med 75 platser vid kvarteret

Svalgången på västra sidan av järnvägen samt en parkering med 27 platser längs Åkervägen öster om järnvägen. Som kartan visar är flera av de stora parkeringsytorna i området boendeparkeringar som inte är tillgängliga för allmänheten. Det finns också en stor

parkeringsplats där halva parkeringen fungerar som infartsparkering

där det är tillåtet att stå mot en avgift. Dock är det endast 39 platser av 133 som är allmänna, övriga platser är reserverade för boende.

Parkeringsplatsen ägs av Sollentunahem och övervakas av Q-park.

Även övriga allmänt tillgängliga platser vid Helenelunds centrum och längst bort på Pilvägen övervakas av parkeringsbolaget Q-park.

Karta 4. Antal allmänna parkeringsplatser i Helenelund.

(18)

13 Det finns också skillnader i hur de olika parkeringsplatserna är

reglerade. Det finns parkeringsplatser som är tidsbegränsade och avsedda för korttidsparkering, och platser där man kan parkera en längre tid, antingen mot en avgift eller avgiftsfritt. Av de platser där det är tillåtet att långtidsparkera över dagen eller längre, 12-24 timmar finns det några som är avgiftsbelagda och andra där det är tillåtet att parkera avgiftsfritt. Som kartan till höger visar, karta 5, ligger avgiften för parkering i Helenelund på 8kr/h. På

infartsparkeringen finns det dock möjlighet att parkera för ett reducerat pris för de som behöver stå en längre tid på

parkeringsplatsen, 10kr per dag eller 150kr för 30 dygn. De parkeringsplatser som kommunen ansvarar för är helt avgiftsfria.

4.1.2 Inventering - beläggning

För att få en uppfattning om hur parkeringsplatserna används har även beläggningen beräknats för samtliga av de inventerade parkeringsplatserna. Inventeringen gjordes den 25 augusti 2014 mellan kl. 9.00 och 10.00 i Helenelund. Resultaten visar att det är stor skillnad i hur parkeringsplatserna används. En del av

parkeringsplatserna används i nuläget över sin kapacitet medan flera andra parkeringsplatser har låg beläggning och skulle kunna

utnyttjas mer effektivt.

På nästa sida visar karta 6 hur beläggningen ser ur för de olika parkeringsplatserna i Helenelund. Det framgår tydligt att de

parkeringsplatser som är utan avgift överutnyttjas i nuläget. Både infartsparkeringen vid Svalgången samt infartsparkeringen vid Åkervägen har en beläggning på över 90 %. Även mindre parkeringsplatser utan avgift samt gator där det är tillåtet att

datumparkera används i hög utsträckning av infartsparkerare. Som kartan visar är beläggningen låg på de boendeparkeringar som finns i området, både längs Stupvägen och Pilvägen.

Karta 5. Reglering av parkeringsplatser i Helenelund.

(19)

14 Detta kan bero på att boende tar bilen till arbetet och inte har den

parkerad vid bostaden dagtid, men det kan även bero på att boende utnyttjar de avgiftsfria parkeringsplatserna som boendeparkering.

Istället för att betala månadsavgift för boendeparkeringen är det troligen flera som väljer att låta bilen stå parkerad på någon av kommunens infartsparkeringar.

Även parkeringsplatsen vid Helenelunds centrum har låg beläggning vilket dock inte är så konstigt under dagtid när de flesta arbetar.

Intressant är även att infartsparkeringen som kräver avgift har relativt hög beläggning vilket tyder på att de som parkerar i området kan tänka sig betala för att infartsparkera så länge avgiften är låg.

4.1.3 Inventering – infartsparkerares avstånd till hemadress Tidigare under året genomfördes även en nummerskrivning för att ta reda på var de som parkerar på kommunens infartsparkeringar bor. I Helenelund noterades registreringsnummer på parkeringen vid Svalgången samt vid Åkervägen.

Svalgången

Infartsparkeringen vid Svalgången har som visats tidigare hög beläggning och har sällan lediga platser. Denna höga beläggning indikerar att infartsparkeringen behövs och används vilket givetvis är önskvärt. Vid en närmare granskning visade det sig dock att en stor andel av de bilar som stod parkerade på infartsparkeringen i januari 2014 är registrerade på adresser i närområdet. Som diagrammet nedan visar, se figur 4, bor hela 50 % av dem som parkerat på Svalgångens infartsparkering inom 2 km från

parkeringsplatsen och 22 % bor 2-5 km från parkeringsplatsen. För att infartsparkeringen bäst ska tjäna sitt syfte borde boende i närområdet som har möjlighet att istället gå eller cykla till

tågstationen inte ta bilen och därmed ta upp plats på parkeringen.

Figur 5 visar hur många minuters promenad de som bor inom 5 km från infartsparkeringen har från sin hemadress. Hela 40 % av de som bor i närområdet men ändå använder sig av infartsparkeringen skulle istället kunna promenera dit på mindre än 15 minuter.

Karta 6. Beläggning på parkeringsplatser i Helenelund.

(20)

15

Vidare har 3 % av de som bor inom 5 km från infartsparkeringen endast 15-30 minuters promenad för att ta sig till

pendeltågsstationen. För att infartsparkeringen ska användas mer effektivt borde boende inte kunna använda parkeringarna som boendeparkering och de som tar bilen till stationen bör uppmuntras att istället promenera eller cykla till dit.

Åkervägen

I likhet med infartsparkeringen vid Svalgången har Åkervägen normalt hög beläggning. Även här har det dock visat sig att flera av de parkerade bilarna är registrerade på adresser i närområdet. Som figur 6 visar så ägs 35 % av de bilar som stod parkerade på

Åkervägen i slutet av januari av personer som bor inom 2 km från parkeringen, och 26 % av bilarna har ägare boendes på ett avstånd av 2-5 km från Åkervägen. Till skillnad från parkeringen vid

Svalgången var det dock även ett flertal bilar på Åkervägen som har ägare boendes i andra kommuner. 26 % av bilarna som stod

parkerade på Åkervägen är registrerade i andra kommuner som Sundbyberg, Vallentuna, Danderyd och Stockholm. Detta skulle kunna bero på att resande från andra kommuner väljer att byta till pendeltåget just i Helenelund, men kan också tyda på att

infartsparkeringen även utnyttjas som arbetsparkering av arbetande i området Helenelund-Kista.

Karta 7 på nästa sida visar översiktligt var de som parkerar på infartsparkeringarna i Helenelund har sin hemadress. De blå punkterna visar hemadressen för de förare som stod parkerade på Svalgångens infartsparkering den 31 januari 2014 medan de röda punkterna visar hemadresser för infartsparkerare på Åkervägen vis samma tidpunkt. Även om kartan inte visar samtliga bilars

hemadresser så ger den en bild av hur pass många infartsparkerare det är som bor i närområdet.

16; 40%

2; 5%

14; 35%

8; 20%

Antal minuters promenad från hemadress för infartsparkerare som bor inom 5 km från

Svalgången

<15min

>45min 15-30min 30-45min

Figur 5. Diagram över antal minuters promenad för infartsparkerare boende inom 5 km från Svalgången. (Procentsatserna är beräknade på 40 fordon).

28; 50%

3; 5%

10; 18%

12; 22%

3; 5%

Avstånd till hemadress för infartsparkerare vid Svalgången

>2km

>50km 10-50km 2-5km 5-10km

Figur 4.Diagram över avstånd till hemadress för infartsparkerare vid Svalgången. (Procentsatserna är beräknade på 56 fordon.)

(21)

16

4.1.4 Sammanfattning och rekommendationer Helenelund Helenelund är med sitt geografiska läge nära Sollentuna centrum och Kista ett attraktivt område i Sollentuna. I takt med att området utvecklas och tvärbanan byggs ut kommer det bli särskilt viktigt med ett strategiskt tänkt kring hur konkurrensen om mark bör hanteras. Behovet av parkeringsplatser kan väntas öka då

Helenelund blir en allt viktigare knutpunkt för kollektivtrafiken i kommunen. Som de genomförda inventeringarna visar finns det i nuläget flera stora parkeringsytor i närheten av Helenelunds pendeltågsstation. Majoriteten av dessa är dock reserverade för boende och inte tillgängliga för allmänheten. De allmänna

parkeringsplatserna i området samt kommunens infartsparkering är mer eller mindre fullbelagda medan boendeparkeringarna har låg beläggning eftersom flera boende i området använder sig av de avgiftsfria parkeringsplatserna. Vidare är varken infartsparkeringen vid Svalgången eller den vid Åkervägen optimalt lokaliserade då den förra kräver att trafiken leds genom ett bostadsområde och förbi en skola och den senare upptar plats på gatumark.

Rekommendationer

 Inför avgift på kommunens infartsparkeringar i Helenelund som motsvarar avgifter på andra parkeringsplatser i området, ex. 10kr för en dagbiljett som parkerare verkar villiga att betala.

 Tillåt inte datumparkering på Lummervägen.

 Måla rutor längs Åkervägen så att samtliga 27 platser kan användas. På sikt, undvik infartsparkering på gatumark.

 Anpassa avgifter efter avgifter för boende på kvartersmark.

 Uppmuntra boende i närområdet att cykla eller promenera till pendeltågsstationen.

8; 35%

1; 4%

6; 26%

2; 9%

Avstånd till hemadress för infartsparkerare på Åkervägen

<2km

>50km 10-50km 2-5km 5-10km

Figur 6. Diagram över avstånd till hemadress för infartsparkerare vid Åkervägen (Procentsatserna är beräknade på 23 fordon.)

(22)

16 4.2 Sollentuna Centrum

Sollentuna centrum, i kommundelen Tureberg, utgör den centrala delen av Sollentuna där majoriteten av kommunens invånare bor.

Till skillnad från de övriga kommundelarna har Sollentuna centrum en mer stadsmässig karaktär med tätare bebyggelse och ett stort köpcentrum som erbjuder olika sortsers service. Området har goda kollektivförbindelser till övriga kommundelar, Stockholm och andra angränsande kommuner, både via pendeltågsstationen Sollentuna station samt ett flertal busslinjer (Trivector 2014b).

4.2.1 Inventering - befintliga parkeringsplatser I området kring Sollentuna station finns det totalt 2 848

parkeringsplatser. 2 400 av dem är tillgängliga för allmänheten medan 448 utgörs av förhyrda platser. Som kartan visar, karta 8, ansvarar kommunen för en del av parkeringsplatserna, men flera stora parkeringsytor i området sköts av privata bolag som Q-park, Europark och Corepark. Flest antal parkeringsplatser finns i centrumgaraget som rymmer 1 500 parkeringsplatser (Sollentuna centrum 2014). Ett stort antal parkeringsplatser finns även längs gator i området som vid Malmvägen där kommunen ansvarar för 100 parkeringsplatser. Även om Sollentuna station utgör en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken finns det inga infartsparkeringar i anknytning till Sollentuna station.

Vad gäller olika typer av regleringar i Sollentuna centrum är de flesta platserna avgiftsbelagda, se karta 9 på nästa sida. Det vanligaste är att parkeringsplatserna kostar 8kr/h väster om järnvägen och 15kr/h öster om järnvägen. De platser som inte har en avgift är vanligen tidsbegränsade och avsedda för

korttidsparkering. Utbudet av parkeringsplatser i anslutning till Sollentuna station skiljer sig alltså från hur det ser ut omkring

Karta 8. Antal allmänna parkeringsplatser i Sollentuna centrum.

Karta 7. Karta över infartsparkerares hemadresser.

(23)

17

övriga pendeltågsstationer. Avgifterna är ungefär desamma oavsett om det är kommunen som har hand om parkeringen eller om det är ett privat bolag som ansvarar för parkeringsytan. Det finns inga platser där det går att infartsparkera tolv timmar eller längre utan avgift. På en del av parkeringsplatserna finns det dock en

dygnstaxa för de som behöver parkera en länge tid vilken uppgår till 60kr/dygn.

Det finns även ett par parkeringsplatser som inte kommunen ansvarar för men som ligger på kommunal mark. I dessa fall har avtal upprättats där ett privat parkeringsföretag hyr marken av kommunen för att sköta parkeringsplatsen. Detta innebär att de intäkter som parkeringsavgifterna genererar inte tillfaller

kommunen trots att parkeringen sker på kommunens mark. Sådana avtal bör ses över om hanteringen av parkeringsfrågan ska bli effektiv i Sollentuna.

4.2.2 Inventering – beläggning

De parkeringsplatser som finns i området kring Sollentuna station inventerades även vad gäller beläggning. Inventeringen

genomfördes den 27 augusti 2014 mellan klockan 10 -11.45 på västra sidan om järnvägen samt mellan klockan 13 -14.30 på östra sidan av järnvägen. Resultatet visar att flera av parkeringsplatserna i Sollentuna centrum har en medelhög till relativt låg beläggning.

Som kartan på nästa sida visar, karta 10, har flertalet av de större parkeringsplatserna i området en beläggning på 50-80%. Enligt tidigare studier och andra parkeringsstrategier bör beläggningen vara omkring 85-90 % för att parkeringen varken ska över- eller underutnyttjas. I området kring Sollentuna station finns det alltså ett flertal exempel på parkeringsplatser som skulle kunna nyttjas mer effektivt. Det är få platser som når upp till en beläggning på

Karta 9. Reglering av parkeringsplatser i Sollentuna centrum.

(24)

18 80-90% och endast ett fåtal parkeringar som har en beläggning på

över 90 %.

4.2.3 Sammanfattning och rekommendationer Sollentuna centrum

Sollentuna centrum skiljer sig från de övriga inventerade områdena genom tätare bebyggelse och mer stadsmässig karaktär. Det finns inga gratis infartsparkeringar i området utan de flesta

parkeringsplatserna är reglerade med antingen avgifter eller tidsbegränsningar. Trots den täta bebyggelsen finns det dock fortfarande flera stora markparkeringar i området som upptar plats på mark som annars kunnat användas för bostadsbyggande eller för att skapa trevliga stadsmiljöer. Av den anledningen bör avgifterna på parkeringsytorna i centrum ständigt marknadsanpassas så att de mer motsvarar kostnaderna för att ha kvar parkeringsplatserna.

Inventeringarna har även visat att flera av de parkeringsytor som är reserverade för arbetsplatsparkering har låg beläggning. Tillgång till arbetsplatsparkering bör begränsas i området med goda kollektivtrafikförbindelser som Sollentuna centrum.

I området kring Sollentuna centrum finns det också ett flertal parkeringsytor som sköts av privata parkeringsbolag men som ligger på kommunal mark. Dessa avtal bör ses över så att

kommunen kan erhålla de intäkter som genereras för parkeringar på kommunens mark.

 Marknadsanpassa avgifterna för parkering

 Begränsa tillgång till arbetsplatsparkering i områden med goda kollektivtrafikförbindelser

 Se över avtal där privata parkeringsbolag tillhandahåller avgiftsbelagd parkering på kommunal mark

 Prioritera parkering i parkeringshus eller garage för att frigöra attraktiv mark i stadsmiljön.

Karta 10. Beläggning på parkeringsplatser i Sollentuna centrum. (Platser

markerade med * kunde inte inventeras avseende beläggning då de antingen utgörs av garage eller på grund av pågående vägarbete.)

(25)

19 4.3 Häggvik

Kommundelen Häggvik är belägen norr om Sollentuna Centrum.

Även Häggvik har goda trafikförbindelser med både E4:an och järnvägen som går genom området. Vid Häggviks pendeltågsstation finns i nuläget endast en entré i norra delen av perrongen, men det finns planer för att stationen ska få en uppgång även i söder (Översiktsplan Sollentuna kommun 2012, s. 29). I anslutning till tågstationen finns två infartsparkeringar som ligger på vardera sidan om järnvägsspåren. Den ena parkeringen, väster om

pendeltågsstationen, är uppdelad på tre mindre ytor medan den öster om järnvägen utgörs av en parkerinsyta som till hälften är reserverad för boende i området och till hälften fungerar som infartsparkering.

4.3.1 Inventering – befintliga parkeringsplatser

I området kring Häggviks pendeltågsstation är antalet befintliga parkeringsplatser totalt 833 stycken. Som karta 11 visar är 372 av de platserna allmänna parkeringsplatser där vem som helst har lov att parkera. Resterande 461 platser är inte allmänna utan reserverade för boende eller personer som arbetar i området. Den stora

parkeringsplatsen längs Norrvikenleden, längst till vänster på kartan bredvid, är främst reserverad för boendeparkering men har även 19 allmänna platser som övervakas av Q-park. Det finns även en ny infartsparkering som Sollentunahem ansvarar för. Parkeringsplatsen blev klar i september 2014 och kommer bli tillfällig då bygglovet gäller till 2019. Parkeringspaltsen har i nuläget 47 platser som är tillgängliga för allmänheten och reglerade med avgift mellan 6-18.

Vad gäller avgifter och regleringar för parkeringsplatserna i Häggvik visar kartan på nästa sida, karta 12, att det både finns platser där det går att parkera mot en avgift och avgiftsfritt. På de platser som är avgiftsbelagda varierar priset mellan 6kr/h och 8kr/h.

Infartsparkeringarna som kommunen har erbjuder gratis parkering i tolv timmar och det finns också möjlighet att parkera avgiftsfritt en längre tid längs gator där regeln om datumparkering gäller, som exempelvis Klasrovägen där det ofta står bilar parkerade dagtid.

Karta 11. Antal allmänna parkeringsplatser i Häggvik.

(26)

20

4.3.2 Inventering – beläggning

För att ta reda på hur parkeringsplatserna i Häggvik används gjordes även en inventering av beläggning den 25 augusti 2014 mellan klockan 11 -11.30 samt 14.30 -15.30. I likhet med Helenelund visar resultatet att de parkeringsplatser som är avgiftsfria har hög

beläggning medan boendeparkeringar och avgiftsbelagda parkeringar i området har lägre beläggning, se karta 13 på nästa sida. Samtliga av kommunens infartsparkeringar har en beläggning på över 90 % och används i nuläget över sin kapacitet. Dock finns det stora

parkeringsytor i närheten med låg beläggning som skulle kunna användas mer effektivt. Även de gator där det är tillåtet att

datumparkera används för långtidsparkering i Häggvik. Som kartan visar är Klasrovägen ett sådant exempel där upp till 40 bilar kan stå parkerade dagligen. Ett annat intressant resultat är att den

parkeringsplats öster om järnvägen som delvis fungerar som infartsparkering har full beläggning där det är gratis att parkera medan den delen där platserna är förhyrda ofta står tomma med en beläggning på endast 23 %. För att marken ska användas så effektivt som möjligt i de attraktiva lägena nära pendeltågsstationerna bör behovet av platser för boendeparkering undersökas närmare. Om boende i nuläget använder sig av de avgiftsfria infartsparkeringarna istället för de anordnade boendeparkering blir beläggningen

snedfördelad där platserna inte används optimalt. Detta bör justeras genom att en avgift införs på infartsparkeringen så att parkeringarna används som det är tänkt.

Karta 12. Reglering av parkeringsplatser i Häggvik.

(27)

21

4.3.3 Inventering – infartsparkerares avstånd till hemadress

För att få en bättre bild av vilka det är som använder sig av

infartsparkeringarna har registreringsnumren på parkerade bilar även kontrollerats i Häggvik. Som diagrammet nedan visar, se figur 7, har majoriteten av de bilar som stod parkerade på västra sidans

infartsparkering ägare som bor inom 2-5 km från pendeltågsstationen.

Större delen av dessa har en bit att promenera men skulle till stor del kunna uppmuntras att istället ta cykeln till tågstationen. Av de som bor allra närmast infartsparkeringen är det troligt att de helt saknar annan form av boendeparkering och istället använder sig av de avgiftsfria parkeringarna och upptar plats för dem som faktiskt behöver ta bilen dit.

10; 9% 7; 6%

29; 25%

61; 52%

9; 8%

Avstånd till hemadress för infartsparkerare Häggvik, västra sidan

<2km

>50km 10-50km 2-5km 5-10km

Figur 7. Diagram över avstånd till hemadress för infartsparkerare vid Häggvik, västra. (Procentsatserna är beräknade på 116 fordon).

Karta 13. Beläggning på parkeringsplatser i Häggvik. Platsen markerad med * kunde inte inventeras avseende beläggning då den utgörs av en helt ny parkeringsyta.

(28)

22

I likhet med hur det såg ut på den västra sidan bor större delen av de som parkerat på östra infartsparkeringen i Häggvik inom 2-5 km från parkeringsplatsen, se figur 8. 12 stycken, eller 23 % bor dock inom 2 km från parkeringen och skulle med fördel kunna promenera till tågstationen istället för att ta bilen. Exakt hur stor andel av de som bor i närområdet som inte behöver ta bilen till infartsparkeringen är givetvis svårt att svara på utan djupare resvaneundersökningar då morgonrutiner som att lämna barn på dagis kan påverka. Dock visar nummerskrivningen en stor andel av infartsparkerarna bor i

närområdet varpå åtminstone ett par av dem borde kunna ta sig dit med cykel eller till fots.

Var de som parkerat på Häggviks infartsparkeringar bor är även intressant att visa översiktligt på en karta. Ser man till kartan nedan, karta 14, blir det tydligt att flertalet av de som parkerar på västra infartsparkeringen i Häggvik bor i Viby och att de som parkerar på östra sidan har mer spridda hemadresser. För de boende i Viby är det ungefär lika långt avstånd till Rotebros infartsparkering vilket

innebär att det kan finnas möjlighet att styra en stor del av andelen parkerade bilar dit istället så att beläggningen i Häggvik kan minska något.

12; 23%

3; 6%

7; 13%

27; 51%

4; 7%

Avstånd till hemadress för infartsparkerare Häggvik, östra sidan

<2km

>50km 10-50km 2-5km 5-10km

Figur 8. Diagram över avstånd till hemadress för infartsparkerare vid Häggvik, östra. (Procentsatserna är beräknade på 53 fordon.).

Karta 14. Karta med markerade punkter var parkerare vid infartsparkeringarna i Häggvik bor.

(29)

23 4.3.4 Sammanfattning och rekommendationer Häggvik

Häggvik har flera likheter med Helenelund då området ligger nära Sollentuna centrum och fungerar som viktig knutpunkt för

kollektivtrafiken. Då Häggvik även har ett centralt läge i kommunen har det även ett stort upptagningsområde för infartsparkerare.

Förutom att boende i Häggvik använder sig av infartsparkeringarna kommer även boende från Viby för att parkera i Häggvik. Som de genomförda inventeringarna visat är samtliga infartparkeringar fullbelagda i nuläget. Dessutom används flera av gatorna där det är tillåtet att datumparkera av pendlare som låter bilen stå över dagen.

Dock finns det flera parkeringsytor som är reserverade för boende som har låg beläggning. Precis som i Helenelund är det också ett flertal av de som använder sig av infartsparkeringarna i Häggvik som bor i närområdet.

 Inför avgift på kommunens infartsparkeringar i Häggvik som motsvarar avgifter på andra parkeringsplatser i området, ex.

10kr för en dagbiljett som på Sollentunahems nya infartsparkering.

 Asfaltera den mndre parkeringsytan till väster om järnvägen och måla rutor.

 Tillåt inte datumparkering på Klasrovägen

 Anpassa parkeringsavgifter på gatumark efter avgifter för boendeparkering på kvartersmark.

 Uppmuntra boende i närområdet att cykla eller promenera till pendeltågsstationen

Bild 1. Foto från infartsparkeringen öster om järnvägen i Häggvik.

(30)

24 4.4 Norrviken

Norrviken ligger centralt i kommunen, norr om Sollentuna centrum och Häggvik och strax söder om Rotebro. Kommundelen består främst av äldre småhusbebyggelse och radhusområden även om området kring pendeltågsstationen har ett flertal moderna flerbostadshus. Förutom pendeltågsstationen finns ett flertal busslinjer som förbinder Norrviken med övriga kommundelar (Trivector 2014b).

I Norrviken finns det totalt 514 parkeringsplatser varav 112 platser är tillgängliga för allmänheten. Det innebär att större delen av de parkeringsytor som finns i närheten av pendeltågsstationen används som boendeparkering eller att platserna är reserverade för särskilda syften, se karta 15. Flera av parkeringsytorna i området hör till arbetsplatser och är reserverade för företagets anställda eller besökare. Sollentuna kommunen ansvarar endast för två parkeringsplatser i området. Förutom kommunens egna

parkeringsvakter övervakar även Q-park och Europark allmänt tillgängliga platser i området.

Vad gäller avgifter och regleringar, som redovisas på kartan på nästa sida, karta 16, kostar det 8kr/h att parkera på de platser som är tillgängliga för allmänheten. Dessa platser är belägna vid matbutiken i Norrvikens centrum. Kommunens har endast en liten

infartsparkering med omkring 13 platser öster om järnvägen. Det finns också möjlighet att parkera avgiftsfritt längs Skolvägen i tolv

timmar varpå ett flertal bilar brukar stå parkerade där. Karta 15. Antal allmänna parkeringsplatser i Norrviken.

(31)

25 4.4.2 Inventering - beläggning

Vad gäller beläggning på parkeringsplatserna i Norrviken

genomfördes en inventering den 25 augusti 2014 mellan klockan 13 – 14.30. Resultatet visar att det finns skillnader i hur pass mycket de

olika parkeringsplatserna används, se karta 17. Infartsparkeringen som är avgiftsfri har en beläggning på över 90 % men det finns också ett flertal parkeringsplatser i området med betydligt lägre beläggningsgrad.

Karta 16. Reglering av parkeringsplatser i Norrviken. Karta 17. Beläggning på parkeringsplatser i Norrviken. (Platsen markerad med * kunde inte inventeras avseende beläggning då den utgörs av ett garage.)

(32)

26 4.4.3 Sammanfattning och rekommendationer Norrviken

Norrviken är ett område som främst karaktäriseras av mindre villa- och radhusbebyggelse. Trots att pendeltågsstationen ligger bra till i kommundelen finns det endast en liten infartsparkering i området.

Detta kan medföra att boende i Norrviken använder sig av andra kommundelars infartsparkeringar. Övriga parkeringsytor i Norrviken är antingen avgiftsbelagda parkeringsplatser intill centrumet eller reserverade parkeringsplatser för arbetande och boende i området.

Som beläggningsstudien visar har dock de flesta parkeringsytorna som inte är tillgängliga för allmänheten hög beläggning varpå det kan vara svårt att frigöra platser där för infartsparkerare. Detta skulle kräva större insatser i form av Mobility management åtgärder för att påverka de anställda i områdets färdmedelsval.

 Se över möjlighet att samnyttja parkeringsplatser vid arbetsplatser eller Norrvikens centrum.

 Begränsa möjligheten till arbetsplatsparkering så att parkeringsytor istället kan frigöras för pendlare.

4.5 Rotebro

Rotebro är Sollentunas nordligast belägna kommundel och angränsar till Järvafältet i väster, Upplands Väsby i norr, Vaxmora i öster samt Viby och Norrviken i söder (Trivector 2014b). Rotebro är i

huvudsak ett verksamhetsområde om ska enligt översiktsplanen även fortsättningsvis vara det. De senaste tio åren har Rotebro centrum rustats upp och fått ett tillskott av bostäder och service det finns ett stort behov av att fortsätta den upprustning och stadsförnyelse som påbörjats för att skapa ett mer attraktivt Rotebro (Översiktsplan Sollentuna kommun 2012, s. 34). I nuläget pågår även arbete vid Rotebro station med att byta ut de broar för E4:an som går över järnvägen. Detta påverkar den fysiska miljön och trafiksituationen i området då bland annat en infartsparkering stängts ner under byggperioden (Sollentuna kommun 2014f).

Inventeringen av befintliga parkeringsplatser i området kring Rotebro pendeltågsstation visade att de finns totalt 1308 parkeringsplatser. Av dessa är mindre än hälften, 519 stycken, allmänna parkeringsplatser medan 789 platser är reserverade för särskilda användningsområden som boende- eller

arbetsplatsparkering, se karta 18. Kommunen har fyra

infartsparkeringar i anslutning till Rotebros tågstation, två väster och två öster om järnvägen. Förutom kommunens parkeringsplatser som övervakas av egen personal från Trafik- och fastighetskontoret ansvarar Q-park för övervaktningen vid övriga parkeringar som är tillgängliga för allmänheten. De företag som har stora

parkeringsplatser för sina anställda är Johnson & Johnson, Elektroskandia, Janssen och Cylinda.