21.1 Godkännande av delmål för perioden 2013-2016, till avfallsplan 2009-2020, (tjut del 1 av 2)

(1)

Lars Keski-Seppälä Sidan 1 av 2

Dnr K S 2011/309-10 Kommunstyrelsen

Diariekod: 473

Godkännande av delmål för perioden 2013-2016, till avfallsplan 2009-2020

Förslag till beslut

Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen f ö l j a n d e

• G o d k ä n n a delmål f ö r perioden 2013-2016, till avfallsplan 2009- 2020, bifogade till tjänsteutlåtande daterat 2013-04-02

Sammanfattning

Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott beslutade 2012-10-23,

§ 168, att ställa ut förslag till nya delmål 2016 till avfallsplan 2009-2020.

Utställningstiden sträckte sig från 2012-11-05 till 2012-12-07.

S Ö R A B har sammanställt samtliga yttranden från de delägande kommunerna i bifogade samråds- och utställningsredogörelse. A v

redogörelsen f r a m g å r att inom Sollentuna är miljö- och b y g g n a d s n ä m n d e n s yttrande det enda som inkommit. N ä m n d e n s yttrande föreslås hanteras i handlingsplan 2013 till avfallsplanen. Antalet remissinstanser som erbjöds möjlighet att lämna synpunkter var cirka 220, varav 45 regionala och övriga lokala. 28 synpunkter inkom, varav endast ett yttrande är från Sollentuna, m i l j ö - och b y g g n a d s n ä m n d e n .

Bakgrund och ärendets beredning

Inom Sollentuna remitterades delmålen till trafik- och fastighetsnämnden, som inte lämnat några synpunkter, och till miljö- och b y g g n a d s n ä m n d e n . M i l j ö - och b y g g n a d s n ä m n d e n föreslår i sitt yttrande att delmålet "Rätt kvalitet på avfallet" i remisshandlingen "Sortera ännu mera" omformuleras t i l l : " Å r 2016 ska antalet klagomål p å nedskräpning på de allmänna

insamlingsplatserna ha minskat. Antalet inkomna klagomål ska mätas och den tid som går från det att klagomålet inkommit, tills åtgärden är utförd ska också m ä t a s . "

S Ö R A B har sammanställt samtliga yttranden från de delägande kommunerna i bifogade samråds- och utställningsredogörelse. A v

redogörelsen f r a m g å r att inom Sollentuna är miljö- och b y g g n a d s n ä m n d e n s yttrande det enda som inkommit. Några förslag till omformuleringar av övriga delmål har inte lämnats från remissinstanserna i någon av S Ö R A B :s delägande kommuner.

M e d anledning av att m i l j ö - och b y g g n a d s n ä m n d e n s yttrande avser återvinningsstationerna i kommunen och inte har f r a m f ö r t s från någon

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

(2)

2013-04-10

Dnr K S 2011/309-10 Sidan 2 av 2

annan instans föreslås i samråds- och utställningsredogörelsen att n ä m n d e n s förslag inarbetas i den handlingsplan för 2013 som tagits fram och bifogas.

Åtgärdsplan 2012/2013 - i enlighet med Sollentuna klimatstrategi - som k o m m u n f u l l m ä k t i g e behandlade 2013-01-30, § 8, innehåller två mått f ö r åtagande 2 A . M i n s k a klimatpåverkan från avfallshanteringen.

Antal kg hushållsavfall, i form av säck- och kärlavfall, per invånare och år.

Antal kg matavfall per invånare och år.

Dessa mått inarbetas i handlingsplan 2013 till avfallsplanen.

Ärendet har beretts i samråd med S E A B .

Kommunledningskontorets kommentarer M o t bakgrund av ovanstående avvägningar föreslår

kommunledningskontoret att kommunstyrelsen godkänner delmålen för 2013-2016 till avfallsplan 2009-2020.

Bilaga A : Supplement till Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 2009-2020, med bilagorna:

1. U p p f ö l j n i n g av delmål 2009-2012 2. Rapporter m m

3. S a m r å d s - och utställningsredogörelse

4. D e l m å l e n s koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Ulrika Hellström Exploateringschef Kommundirektör Stadsbyggnadschef

Bilaga B : Handlingsplan 2013

(3)

Supplement till

Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

2009-2020

Avfallsplan för

Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Sundbybergs stad,

Täby kommun, Upplands Väsby kommun och

Vallentuna kommun i samarbete med SÖRAB

(4)

Innehåll

1. F R A M T A G A N D E A V N Y A DELMÅL 2013-2016 2

1.1. Bakgrund 2 1.2. Delmål 2016 2 1.3. Arbetet med att ta fram nya delmål 2013-2016 3

1.3.1. Kontaktmannagrupp 3

1.3.2. Samråd 3 1.3.3. Utställning 4 1.3.4. Justering av text 4 2. M Å L FÖR A V F A L L S H A N T E R I N G I SÖRAB-REGIONEN 5

2.1. Mål 1. Människan i centrum 5

2.2. Mål 2. Kvalitet 8 2.3. Mål 3. Minska avfallets mängd 9

2.4. Mål 4. Minska avfallets farlighet 10 2.5. Mål 5. Öka återanvändningen 12 2.6. Mål 6. Öka materialåtervinningen 14

2.7. Mål 7. Energiutvinning 16 2.8. Mål 8. Deponering 17

Bilagor

1. Uppföljning av delmål 2009-2012 2. Rapporter mm

3. Samrådsredogörelse

4. Målens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

(5)

1. FRAMTAGANDE AV NYA DELMÅL 2013-2016

1.1. Bakgrund

Sedan avfallsplanen antogs 2008 har kommunerna arbetat utifrån årliga

handlingsplaner. Arbetet har organiserats i form av tvärkommunala arbetsgrupper, och har bland annat bestått i att analysera nolläget samt ta fram underlag för vidare insatser. Det har resulterat i ett antal rapporter och utredningar som möjliggjort både konkreta insatser samt även bidragit till att vissa delmål omformulerats inför 2013- 2016. En förteckning över rapporter mm, egna såväl som andras av betydelse återfinns i Bilaga 2.

Uppföljning av delmål 2009-2012 har genomförts för SÖRAB-regionen som helhet samt för respektive kommun. Flera av delmålen går inte att följa upp på kommunnivå varför en samlad bedömning har använts till att gälla varje kommun. I Bilaga 1 redovisas uppföljningen.

1.2. Delmål 2016

Arbetet med att nå de övergripande målen delas tidsmässigt in i tre faser. År 2009- 2012, år 2013-2016 och år 2017-2020.1 arbetet med att ta fram de nya delmålen utkristalliserade sig två viktiga utgångspunkter:

1. Mäta i kg/invånare istället för procent

För att lättare följa upp delmålen bör de siffror som avser avfallsmängder i möjligaste mån redovisas som absoluta tal i stället för procent, vilket innebär kg/invånare. Fördelarna är flera, bl. a. så blir procent ett missvisande mått om den totala mängden förändras. En faktisk minskning i kg/invånare för ett avfallsslag kan ändå fa cn högre procentsats för att den totala mängden minskat mera. Därtill harmoniserar det bättre med hur nyckeltal redovisas i andra sammanhang, t ex det nationella statistikregistret Avfall Web.

Exempel på omräkning av procent till kg, Mål 6

2020 ska 50 % materialåtervinnas, inklusive biologisk behandling. Det är då rimligt att sikta mot 45 % till 2016. 2011 är materialåtervinningen uppe i 38 %. De

resterande 7 % motsvarar 35 kg.

Således ska 35 kg/invånare och år materialåtervinnas utöver det som materialåtervinns idag. Hur detta ska ske följer av delmålen:

Delmål 6.2 År 2016 ska högst 30 kg förpackningar och returpapper per invånare och år finnas i säck- och kärlavfallet.

Enligt plockanalys ligger ca 50 kg förpackningar och tidningar i kärl- och

säckavfallet. O m vi minskar mängden till 30 kg så har v i ökat materialåtervinningen med 20 kg.

Delmål 6.3 År 2016 ska minst 30 kg matavfall per invånare samlas in.

Idag samlas det in ca 16 kg matavfall. O m vi ökar insamlingen till 30 kg så har v i ökat materialåtervinningen med 14 kg.

Detta innebär att v i kommer upp i ca 35 kg ökad materialåtervinning, samt att målen blir lättare att följa upp genom plockanalys och insamlingsresultat.

(6)

Förutom ovanstående ska även matsvinnet minska med 10 kg enligt delmål 3.1.

2. Prioritera insatserna de närmsta fyra åren för att målen 2020 ska kunna uppfyllas

Då målbilden 2020 är känd och fastslagen redan 2008, vilket resultat behöver ha uppnåtts till 2016 för att det ska vara rimligt att nå slutmålen 2020? Det är åtta år till dess att huvudmålen ska vara uppfyllda. För att uppnå resultat behöver arbetet fokuseras. Särskilda områden som prioriteras under perioden 2013-2016 är matavfallsinsamling, avfallsminimering, materialåtervinning samt farligt avfall.

Exempel på sådant som inte prioriteras denna period är upphandlingsfrågor,

textilavfall och byggavfall. Förutsättningarna för att genomföra produktiva åtgärder bedöms för dessa vara bättre under nästa planperiod 2016-2020.

Nya delmål presenteras under respektive huvudmål, avsnitt 2 nedan, med målansvar, uppföljning, strategi och berörda parter.

1.3. Arbetet med att ta fram nya delmål 2013-2016

Här följer en beskrivning av hur processen bedrivits som lett fram till de nya delmålen.

1.3.1. Kontaktmannagrupp

Kontaktmannagruppcn består av tjänstemän från avfallsansvariga förvaltningar och miljö- och hälsoskyddsförvaltningar i SÖRABs delägarkommuner.

Sedan 2011 har arbete bedrivits i kontaktmannagruppen med att arbeta fram nya delmål. Det har skett genom gemensamma konferenser och

kontaktmannagruppsmöten samt arbete i respektive kommun.

1.3.2. Samråd

Samråd har genomförts av S Ö R A B med de aktörer som är kommungemensamma, t.

ex. miljöorganisationer fastighetsägarorganisationer, hyresgästföreningen,

kommunala tjänstemän, politiska partier, avfallsbehandlare, återvinningsindustrin, funktionshindcrsorganisationer, Svensk Dagligvaruhandel, myndigheter såsom Länsstyrelsen m f l . Kommunerna har svarat för samråd med de egna

avfallsentreprenörcrna, de egna politikerna samt de privata och kommunala

bostadsbolag, bostadsrättsföreningar, samfällighetsförcningar och villaägarföreningar som är verksamma i respektive kommun. Samrådsinstanser samt samrådsredogörelse återfinns i bilaga 3.

Förslagen till nya delmål innebär inga ändringar av redan antagna huvudmål för avfallsplanen. De nya delmålen som föreslås ska utgör inriktningen för arbetet fram till 2016, vilket som tidigare beskrivits, medför att vissa prioriteringar har gjorts. 26 synpunkter har inkommit. De flesta är av karaktären att de snarare hör hemma i handlingsplanen, och kommer också att behandlas inom ramen för denna. Ingen av synpunkterna föranleder någon ändring av de föreslagna delmålen.

Tre synpunkter kan belysas särskilt:

• Länsstyrelsen efterfrågar en redovisning av målens koppling till de nationella miljömålen och den nationella avfallsplanen. Denna presenteras i bilaga 4.

(7)

• Upplands Väsbys miljö- och hälsoskyddsnämnd anför att man anser delmål 4.4 bör uttryckas vagare då kommunen inte kan förutse hur många ansökningar om bygg- och rivningslov som inkommer. Detta innebär dock ingen ändring av målförslaget med motiveringen att alla kommuners ambition att nå målet bör vara lika. Samarbete och stöd vid tillsynen kan underlätta projektet.

• Sollentuna Miljö- och byggnadsnämnd anför att delmål 2.1 ska omformuleras.

De föreslår att delmålet ska vara "År 2016 ska antalet klagomål på

nedskräpning på de allmänna insamlingsplatserna ha minskat." Uppföljning ska ske genom att antalet inkomna klagomål ska mätas och tid som går från det att klagomålet inkommit tills åtgärden är utförd ska också mätas. I samråd med förvaltningar i kommunen föreslås att ursprungsförslaget om 80 %

kundtillfredsställelse kvarstår, men att önskemålet om minskning av klagomål vid dessa platser och hur klagomålet ska hanteras skrivs in i den årliga

handlingsplanen till Avfallsplan i Sollentuna och årligen redovisas i kommunen.

1.3.3. Utställning

Avfallsplanen beslutas i respektive kommuns fullmäktige varför utställning skett i respektive kommun. Utställningsperioden har varierat för att passa olika

sammanträdestider i kommunerna.

1.3.4. Justering av text

V i d kontroll av alla dokument som använts i kommunikationen av förslagen till Delmål 2013-2016 har det visat sig att det under mål 4.1 förkommer både skrivningen "År 2016 ska minst 90 % av hushållen anse sig ha tillgång till

tillfredsställande insamlingssystem för farligt avfall och el-avfall" och skrivningen

"År 2016 ska minst 90 % av hushållen anse sig ha tillgång till tillfredsställande insamlingssystem för farligt avfall och grovavfall". Skrivningen i förslaget som ska läggas fast blir därför "År 2016 ska minst 90 % av hushållen anse sig ha tillgång till tillfredsställande insamlingssystem för farligt avfall, el-avfall och grovavfall . V i d samma kontroll av delmål 4.4 finns skrivningarna " År 2016 ska tillsyn på avfallshanteringen avseende farligt avfall ha skett vid minst 20 bygg- och rivningsprojekt i kommunen" och " År 2016 ska tillsyn på avfallshanteringen

avseende farligt avfall ha skett vid minst 20 bygg- och rivningsprojekt per kommun".

Eftersom huvuddokumentet " Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 2009- 2020" är en likalydande plan för de nio SÖRAB-kommunerna kommer skrivningen att vara " År 2016 ska tillsyn på avfallshanteringen avseende farligt avfall ha skett vid minst 20 bygg- och rivningsprojekt i kommunen".

(8)

2. MÅL FÖR AVFALLSHANTERING I SÖRAB-REGIONEN

2.1. Mål 1. Människan i centrum Avfallshantering ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och erbjuda den service som efterfrågas i syfte att uppfylla planens mål.

Insamling och behandling ska vara anpassad så att arbetsmiljön för dem som hanterar avfallet är god.

Delmål 1.1 År 2016 ska avfallshanteringen vara en självklar del i kommunens planarbete vid ny- och ombyggnation, för att i tidigt skede säkerställa ytor och funktion av

avfallshanteringen.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Berörda:

Kommunens avfallsansvariga nämnd,

Kommunens nämnd som ansvarar för fysisk planering.

Avstämning med respektive kommun.

Genom översiktsplaner och detaljplaner säkerställa

marktillgång för återvinningscentraler och andra allmänna insamlingssystem.

Med utgångspunkt från den avfallshandbok som är framtagen av Avfall Sverige etablera medvetenheten om avfallshanteringen i förekommande planprocesser.

Huvuddelen av arbetet bedrivs i respektive kommun, men med gemensamt ansvar för att hålla nätverket för

planhandläggare aktivt. Utnyttja det faktum att avfallsfrågorna i nya PBL utgör ett allmänt intresse.

SÖRAB,

Kommunens avfallsavdelning,

Kommunens översikts- och detaljplaneavdelning, Regionplane- och trafikkontoret,

Funktionshindersorganisationer, Huvudskyddsombud,

Arbetsmiljöverket.

Delmål 1.2 År 2016 ska det finnas en handlingsplan för åtgärder av de arbetsmiljöproblem som kartlades 2009.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Kommunens avfallsansvariga nämnd.

Handlingsplan är framtagen.

Under 2013 genomförs en sammanställning på hur många hämtplatser som återstår utifrån kartläggningen som

genomfördes 2009. Utifrån den läggs en handlingsplan och de prioriterade arbetsmiljöproblemen (tunga säckar, backning,

(9)

Berörda:

trånga områden) åtgärdas. Handlingsplanen kompletteras med övriga identifierade arbetsmiljöproblem och uppdateras sedan löpande.

Kommunens avfallsavdelning, Kommunens insamlingsentreprenör, Kommunens exploateringsavdelning, Kommunens planavdelning,

Kommunens gatuavdelning, Fastighetsägare.

Delmål 1.3 År 2016 ska minst 80 % av hushållen anse sig ha tillgång till tillfredställande insamlingssystem för hushållsavfall.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Berörda:

Kundenkät 2016

Utveckla systemen utifrån resultaten i tidigare kundenkät, förbättra först där missnöjet är störst.

Kommunens avfallsavdelning, Kommunens insamlingsentreprenör, Kommunens planavdelning,

Kommunernas informationsavdelning, Producenterna,

Funktionshinderorganisationer.

Delmål 1.4 År 2016 ska metoder vara etablerade för fortlöpande återkoppling till hushåll rörande resultat av insamling samt dess miljönytta.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Berörda:

SÖRAB

Kundenkät 2016.

Genom att testa kombinationer av olika sätt att

kommunicera, ha etablerat ett arbetssätt, t ex hemsida, almanacka etc. Metoder för återkoppling ska behandlas i kommunikationsplan. Etablera ett gemensamt sätt att räkna fram och redovisa resultaten. Minst 80 % av hushållen ska anse sig ha fått återkoppling rörande resultat av insamling och dess mil jönytta för att målet ska anses vara uppnått.

Kommunens avfallsavdelning, Kommunens insamlingsentreprenör, Kommunens informationsavdelning, Producenterna.

Delmål 1.5 År 2016 ska återvinningsmöjligheterna för grovavfall vara bättre jämfört med år 2012.

Målansvar:

Uppföljning:

SORAB

Kundenkät 2016

(10)

Strategi: Insamlingssystem ska vara kundanpassade. Uppnås genom t ex bättre öppettider på Å V C , fler återvinningscentraler, flera mobila återvinningscentraler eller annat

insamlingssystem.

Berörda: Kommunens avfallsavdelning, Kommunens insamlingsentreprenör, Kommunens planavdelning,

SÖRAB,

Funktionshindersorganisationer.

(11)

2.2. Mål 2. Kvalitet

Allt avfall ska vara rätt sorterat och inte skräpa ned.

Det innebär att avfall ska sorteras efter hur det ska tas omhand. Det sorterade avfallet ska uppfylla de krav som respektive behandlingsanläggning ställer.

Delmål 2.1 År 2016 ska 80 % av kommunens invånare uppleva att allmänna insamlingsplatser inte är nedskräpade.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Berörda:

Kommunal nämnd med ansvar för gaturenhållning, Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning.

Kundenkät 2016

Genom avtalsuppföljning, ökad tillsyn, information till kommuninvånare och samarbete med andra kommunala aktörer. Med allmänna insamlingsplatser avser vi

återvinningscentraler, återvinningsstationer, batteriholkar och allmänna papperskorgar.

S Ö R A B ,

Kommunens avfallsavdelning, Kommunens gatuavdelning,

Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning, Producenterna,

Håll Sverige Rent.

Delmål 2.2 År 2016 ska insamlat matavfall hålla sådan hög kvalitet så att materialet kan användas som växtnäring.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Berörda:

Redovisa antal ton som behandlats i separat system, och vilka mängder som samrötas med slam från

avloppsreningsverk. Felklassat matavfall som förbränns eller komposteras istället för rötning redovisas också.

Genom att upprätthålla dagens kvalitetsnivå.

Kommunens avfallsavdelning, Kommunens insamlingsentreprenör, SÖRABs behandlingsentreprenör, Fastighetsägare.

(12)

2.3. Mål 3. Minska avfallets mängd Resurshushållning ska stimuleras för att minska avfallets mängd.

Det innebär att på olika sätt visa människor hur livsstil och konsumtionsmönster kan förändras så att

avfallsmängden per invånare minskar.

Delmål 3.1 År 2016 ska matsvinnet ha minskat med 10 kg per invånare jämfört med 2012.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Berörda:

Minskat matsvinn mäts genom summan av mängden matavfall i restavfallet enligt plockanalys och insamlad

mängd matavfall i jämförelse med motsvarande mängd 2012.

Ta fram och sprida information om hur olika val kan

påverka mängden avfall. Visa på miljönyttan i att minimera matsvinnet och samtidigt öka utsorteringen av det matavfall som ändå uppstår.

Kommunens avfallsavdelning, Kommunens informationsavdelning, Kommunens konsumentrådgivare,

Restauranger, storkök och livsmedelshandeln, SÖRAB

Delmål 3.2 Å r 2016 ska minst 50 % av restauranger, storkök och

livsmedelsbutiker i kommunen kunna redovisa att och hur de aktivt arbetar med att minska avfallsmängden.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Berörda:

Enkät till restauranger, storkök och livsmedelsbutiker 2016.

Genom ett strategiskt kommunikationsarbete föra ut kunskap om hur och varför det är viktigt att

avfallsminimera.

Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning, Kommunens avfallsavdelning,

Kommunens informationsavdelning,

Restauranger, storkök och livsmedelsbutiker, S Ö R A B

(13)

2.4. Mål 4. Minska avfallets farlighet

Inget farligt avfall ska finnas blandat med annat avfall.

Det innebär att människor ska vara medvetna om vad som är farligt avfall och hur det ska hanteras. Det ska vara lätt att sortera rätt. Uppkomsten av farligt avfall ska förebyggas genom

dialog med producenter för att undvika att f arliga ämnen byggs in i varor och produkter.

Delmål 4.1 År 2016 ska minst 90 % av hushållen anse sig ha tillgång till ett tillfredställande insamlingssystem för farligt avfall, el- avfall och grovavfall.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Berörda:

SÖRAB

Kundenkät 2016.

Genom strategiskt kommunikationsarbete föra ut kunskap om vad som är farligt avfall och hur det ska hanteras. Öka tillgängligheten för avlämning av farligt avfall, el-avfall och grovavfall.

S Ö R A B ,

Kommunens avfallsavdelning, Kommunens informationsavdelning, Kommunens insamlingsentreprenör, Fastighetsägare,

Producenterna för el-avfall.

Delmål 4.2 År 2016 ska alla icke anmälnings- eller tillståndspliktiga företag (u-verksamheter), som klassas som miljöfarliga verksamheter, ha inventerats. Tillsyn ska ske på deras hantering av farligt avfall minst vart åttonde år.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Berörda:

Kommunens tillsynsansvariga nämnd.

Uppföljning av kommunens verksamhetsplan/tillsynsplan.

Genom upprättande av tillsynsplan för u-verksamheter.

Inventering sker med regelbundenhet (kommunen avgör behov) och tillsyn vart åttonde år.

Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning, U-verksamheter.

(14)

Delmål 4.3 År 2016 får inget farligt avfall eller el-avfall finnas i säck- och kärlavfallet.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Berörda:

Plockanalys 2016.

Genom strategiskt kommunikationsarbete föra ut kunskap om vad som är farligt avfall och hur det ska hanteras. Öka tillgängligheten för avlämning av farligt avfall och smått el- avfall.

Kommunens avfallsavdelning, Kommunens informationsavdelning, Kommunens insamlingsentreprenör, Fastighetsägare,

Producenter för el-avfall, SÖRAB.

Delmål 4.4 År 2016 ska tillsyn på avfallshanteringen avseende farligt avfall ha skett vid minst 20 bygg- och rivningsprojekt i kommunen.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Berörda:

Uppföljning av kommunens verksamhetsplan.

Inarbetas i tillsynsplan. Tillsyn sker på i snitt 5 projekt per år och kommun.

Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning, Kommunens bygglovsavdelning,

Bygg- och rivningsföretag, Fastighetsägare,

Byggherrar.

(15)

2.5. Mål 5. Öka återanvändningen Åtcranvändning av varor och produkter ska stimuleras.

Det imiebär att åter användning ska stimuleras genom nyttjande av ny teknik och samarbete med företag/organisationer. System för att återanvända varor och produkter ska vara lättillgängliga. Återanvändningen får dock inte leda till en ökad miljöbelastning.

Delmål 5.1 År 2016 ska hanteringen av schaktmassor och liknande vara kartlagt samt förbättringsåtgärder föreslagna.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Berörda:

SORAB

Färdig rapport.

Kartläggningen omfattar återbruksgrad samt identifiering av hinder som finns för att öka återbruksgrad samt förbättringsåtgärder föreslagna.

Kommunens fysiska planeringsavdelning, Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning, Kommunens gatuavdelning,

Länsstyrelsen,

Stockholmsregionens avfallsråd, SÖRAB.

Delmål 5.2 År 2016 ska det finnas återbruksverksamhet på alla återvinningscentraler.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Berörda:

SORAB

Bemannad mottagning på alla återvinningscentraler.

Genom bemannad insamling och organiserad mottagning.

Kommunens verksamhet för sysselsättning inom psykiatri, Ideella secondhandverksamheter,

SÖRAB.

Delmål 5.3 År 2016 ska det finnas etablerad återbruksverksamhet för de kommunala verksamheterna.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Berörda:

Kommunstyrelsen

Återbruksverksamhet ska finnas etablerad.

Genom att koppla ihop kommunala verksamheters behov av inköp och avyttring ska återbruk öka. Detta kan ske t ex genom en digital tjänst för att undvika fysisk mellanlagring.

Kommunala verksamheter, Kommunala bolag,

(16)

Kommunens informationsavdelning, Kommunens avfallsavdelning.

Delmål 5.4 År 2016 ska det finnas lättillgänglig information om

återbruksmöjligheter och återbruksvinster, såväl ekonomiska som miljömässiga.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Berörda:

Avstämning med kommunerna att det finns lättillgänglig information för alla kommuninvånare.

Genom användning av digitala medier.

Kommunens avfallsavdelning, Kommunens informationsavdelning, SÖRAB.

(17)

2.6. Mål 6. Öka materialåtervinningen Minst 50 procent av hushållsavfallet ska

materialåtervinnas och materialåtervinningen från verksamheter ska öka.

Det innebär att minst 50 procent av hushållsavfallet ska återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk

behandling. Varje verksamhet ska källsortera så att minst ett avfallsslag kan materialåtervinnas.

Det innebär också att minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök

och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling. Resterna vid behandlingen ska vara så rena att de går att återföra till åker- eller skogsmark.

Delmål 6.1 År 2016 ska minst 45 % av hushållsavfallet

materialåtervinnas, inklusive biologisk behandling av matavfall.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Berörda:

Statistiksammanställning.

Strategiskt kommunikations- och informationsarbete, bättre insamlingssystem, utreda om flera fraktioner kan

materialåtervinnas med angivna mått på miljönytta.

Kommunens avfallsavdelning, Kommunens informationsavdelning, SÖRAB,

Fastighetsägare, Producenter.

Delmål 6.2 År 2016 ska högst 30 kg förpackningar och returpapper per invånare och år finnas i säck- och kärlavfallet.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Berörda:

Plockanalys av säck- och kärlavfall 2016.

Genom strategiskt kommunikationsarbete föra ut kunskap om varför tidningar och förpackningar ska sorteras ut särskilt, med angivna mått på miljönytta. Arbeta strategiskt för att öka möjligheten för återvinningsplatser för tidningar och förpackningar.

Kommunens avfallsavdelning, Kommunens fastighetsavdelning, Kommunens informationsavdelning, Fastighetsbolag,

SÖRAB,

Producenterna, Fastighetsägare.

(18)

Delmål 6.3 År 2016 ska minst 30 kg matavfall per invånare och år samlas in.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Berörda:

Statistiksammanställning på insamlade mängder.

Genom strategiskt kommunikationsarbete föra ut kunskap om varför matavfallet ska sorteras ut särskilt. Arbeta med att få så många av invånarna och verksamheterna att vilja sortera ut matavfallet.

Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning, Kommunens fastighetsavdelning,

Kommunens informationsavdelning, SÖRAB,

Restauranger, storkök och livsmedelsbutiker, Fastighetsägare.

Delmål 6.4 År 2016 ska allt insamlat matavfall från hushåll, storkök, restauranger och livsmedelsbutiker omhändertas så att växtnäring tas tillvara.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Berörda:

SORAB

Avtalsuppfölj ning

Genom upphandling av behandlingsanläggning för matavfall som får material som kan användas som växtnäring.

Kommunens avfallsavdelning, S Ö R A B ,

SÖRABs behandlingsanläggningar.

Delmål 6.5 År 2016 ska materialåtervinningsmöjligheterna för grovavfall vara bättre jämfört med år 2012.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Berörda:

SORAB,

Statistiksammanställning.

Genom att analysera de strömmar som idag går till förbränning respektive deponi, med syfte att flytta materialslag uppåt i avfallstrappan. Anpassa till olika insamlingssystem (ÅVC, grovavfallshämtning, mobil ÅVC etc).

Kommunens avfallsavdelning, S Ö R A B ,

SÖRABs behandlingsanläggningar

(19)

2.7. Mål 7. Energiutvinning

Brännbart avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas ska användas som bränsle. Biogas kan ersätta fossila bränslen.

Det imiebär att icke brännbart avfall ska sorteras bort. Bränslet ska vara så rent att aska och slagg till största delen kan återvinnas. Vid förbränningen ska el och värme produceras. Vid rötning av matavfall ska biogas utvinnas och användas som fordonsbränsle eller på annat sätt ersätta fossilt bränsle.

Delmål 7.1 År 2016 ska allt insamlat matavfall från hushåll, storkök, restauranger och livsmedelsbutiker omhändertas så att biogas kan produceras.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Berörda:

SORAB

Avtalsuppfölj ning.

Genom upphandling av behandlingsanläggning för matavfall som säkerställer att biogas framställs och omhändertas.

Kommunens avfallsavdelning, SÖRAB,

SÖRABs behandlingsanläggningar.

(20)

2.8. Mål 8. Deponering

Deponering ska bara ske om det inte finns andra behandlingsmöjligheter.

Nedlagda deponier ska inte vara någon risk för människors hälsa eller miljön.

Det innebär att bara avfall som det inte finns några andra behandlingsmetoder för ska

deponeras. Endast deponier som uppfyller högt ställda krav ska användas.

Det innebär även att nedlagda deponier ska vara inventerade och undersökta.

Deponier som utgör en risk för människors hälsa eller miljön ska åtgärdas.

Delmål 8.1 År 2016 ska det finnas en åtgärdsplan för hur nedlagda deponier med klass 1 och 2 ska hanteras.

Målansvar:

Uppföljning:

Strategi:

Berörda:

Åtgärdsplan ska finnas. Åtgärdsplanen redovisar hur deponierna ska vara åtgärdade senast 2020.

Genom att ta fram en åtgärdsplan för deponier klass 1 och 2 och säkerställa att dessa är åtgärdade till 2020.

Kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning, Kommunens avfallsavdelning,

Berörda markägare, Länsstyrelsen.

(21)

2012

(22)

Innehåll

1. S A M M A N F A T T N I N G 3

2. MÅL 2020 3 3. DELMÅL 2009-2012 4

3.1. Gemensam uppföljning, SÖRAB och kommunerna 4

3.2. Danderyds kommun 8 3.3. Järfälla kommun 12 3.4. Lidingö stad 15 3.5. Sollentuna kommun 17

3.6. Solna stad 20 3.7. Sundbybergs stad 22

3.8. Täby kommun 25 3.9. Upplands Väsby kommun 27

3.10. Vallentuna kommun 30

(23)

1. SAMMANFATTNING

I avfallsplanen finns totalt 28 delmål. För vart av ett av dessa har en bedömning gjorts utifrån kriterierna i Tabell l .

Tabell 1. Bedömning av måluppfyllelse Målet i planen har nåtts.

Målet i planen är delvis uppfyllt.

Målet i planen är inte uppfyllt.

©

(8

Tabell 2. Måluppfyllelse.

•

SORAB-kommunerna gemensamt 9 15 4

• ^©

Danderyds kommun 7 18 3

Järfälla kommun 10 15 3

Lidingö stad 11 15 2

Sollentuna kommun 9 14 5

Solna stad 9 15 4

Sundbybergs stad 11 13 4

Täby kommun 9 14 5

Upplands Väsby kommun 9 15 4

Vallentuna kommun 9 15 4

2. MAL 2020

En ny avfallsplan antogs 2008 för SÖRAB-kommunerna. Målen var indelade i två delar: dels mål för 2020, dels delmål för tiden 2009-2012.

Målen för 2020 är:

1. Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall

2. Allt avfall ska vara rätt sorterat och inte skräpa med

3. Resurshushållning ska stimuleras för att minska avfallets mängd 4. Inget farligt avfall ska finnas blandat med annat avfall

5. Återanvändning av varor och produkter ska stimuleras

(24)

6. Minst 50 procent av hushållsavfallet ska materialåtervinnas och mate- rialåtervinningen från verksamheter ska öka

7. Brännbart avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas ska använ- das som bränsle. Biogas ska ersätta fossila bränslen

8. Deponering ska bara ske om det inte finns andra behandlingsmöjlighe- ter. Nedlagda deponier ska inte vara någon risk för människors hälsa eller miljön

3. DELMÅL 2009-2012

3.1. Gemensam uppföljning, SÖRAB och kommunerna

1.1 År 2012 ska avfallshanteringen vara en del i kommunernas planarbete och utgå från gemensamma riktlinjer vid ny- och ombyggnation

Kommentar: Målet består av två delar. Konkreta åtgärder har vidtagits för att avfallsfrågorna ska komma in tidigare i planeringsprocessen. Det har bl. a. hållits en workshop för planerare, det har etablerats ett nätverk för planerare från kommunerna. I vilken utsträckning avfallshanteringen är en del i kommunernas planarbetc varierar i kommunerna, varför målet bedöms endast delvis uppfyllt. A v f a l l Sveriges handbok för av- fallsutrymmcn fungerar som gemensamma riktlinjer, flera kommuner har gjort en kommunanpassad version. För 2013-2016 riktas delmålet mot att hänsyn ska tas i planarbetet till avfallshanteringens behov av fysiska ytor för Å V C m.fl.

1.2 År 2012 ska prioriterade arbetsmiljöproblem enligt kartläggning 2009 vara åtgärdade.

Kommentar: Arbetet bedrivs systematiskt och fortlöpande i alla kommuner. Prioriterade åtgärder i arbetsmiljökartläggningen har gällt tunga säckar i flerfamiljshus och småhusområden med bristande framkomlig- het, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Allt är dock inte åtgärdat.

Arbetet fortsätter över nästa målpcriod.

1.3 År 2012 ska beslut ha tagits om vilka gemensamma insamlingstjänster som kommunerna ska tillhandahålla. Tjänsterna ska vara anpassade till människors behov.

Kommentar: Inventering har genomförts av kommunemas insamlingssystem och avtal. Utredningar har gjorts avseende bl. a. matavfall och sorteringssystem. Vissa tjänster har identifierats, vissa har implemente- rats, t. cx. rörande insamling av grovavfall. Resultatet av regeringens avfallsutredning kan komma att ändra förutsättningarna för kommunernas handlingsutrymme, vilket försenat arbetet med detta mål. Under 2012 har verksamheterna fått möjlighet att lämna förpackat matavfall genom Gröna linjen. Målet utgår 2013-2016, för atl ersättas med mer kvalitativa mål rörande resultat, miljö- och kundnytta.

(25)

2.1 År 2012 ska det ha kartlagts hur hushållsavfallet ska sorteras och hur det ska behandlas.

Kommentar: I princip är det kartlagt hur avfallet ska sorteras, i prakti- ken återstår dock många detaljer som är oklara. Det rör möjlighet till samtransport av olika fraktioner, lämpliga insamlingssystem visavi behandlingsmetoder etc. Matavfallsfraktionen är väl genomarbetad och införande är genomfört eller planerat i alla kommuner. Resultatet av regeringens avfallsutredning påverkar handlingsutrymmet för kommu- nenia, varför man avvaktat delar av arbetet med målet.

2.2 År 2012 ska minst 80 % av hushållen ha kunskap om varför avfall ska sorteras, och vilken nytta det gör.

Kommentar: Kundenkäten visar att målet är uppfyllt. Vissa behov rö- rande återkoppling av insamlingsresultat har identifierats och fångas upp i mål för 2013-2016.

2.3 År 2012 ska det finnas rutiner för avfallshantering vid extraordinära händelser.

Kommentar: Målet är delvis uppfyllt. Arbetet kommer att avslutas under 2013.

3.1 År 2012 ska minst 10 %fler invånare än 2009 göra medvetna val med syfte att minska avfallsmängden.

Kommentar: Måluppfyllelsen mäts mot kundenkät, resultatet visar att 80 - 90 % gör medvetna val i olika utsträckning i syfte att minska av- fallsmängden. Det är ingen avgörande skillnad mot 2009. Måluppfyllel- sen är svår att mäta. Enkätresultatet totalt visar alt potentialen till för- bättring inte är så stor. Däremot finns en reell förbättringspotential då alla invånare inte gör alla medvetna val man skulle kunna. Många aktiviteter har genomförts under perioden med gott resultat.

3.2 År 2012 ska minskning av avfallsmängd finnas med i kommunernas och

SÖRABs upphandlingar. ^—' Kommentar: Minskning av avfallsmängd finns med i de flesta

policydokument rörande upphandling, vilket ger frågan tyngd. Skriv- ningar i enskilda upphandlingar är mycket beroende på vad som upphandlas. Det kan konstateras att cn stor möjlighet till avfallsminimering ligger tidigare i upphandlingsprocessen, då man beslutar vad och hur mycket som ska upphandlas.

3.3 År 2012 ska mängden mat som kasseras inom kommunens verksamhe- ter ha minskat med 25 % jämfört med 2009.

Kommentar: Många aktiviteter har genomförts i form av seminarier och workshops med kostansvariga och storkökspersonal, vilket har givit resultat, osäkert dock i vilken utsträckning. Uppföljningsmetodcr i form av plockanalyscr och schablonberäkningar har visat sig gc för osäkra svar. Schablonberäkningar har behövts då nollmätningar inte gjorts ute i verksamheterna. Därtill finns olika bedömningar i kommunerna av vad som utgör cn kommunal verksamhet. T i l l nästa delmålsperiod mäts i stället antal verksamheter som aktivt arbetar med avfallsminimering.

(26)

3.4 År 2012 ska alla livsmedelslokaler ha haft tillsyn på all sin avfallshan- tering.

Kommentar: Checklista har tagits fram som används i löpande tillsyn enligt de flesta kommuners tillsynsplan.

4.1 År 2012 ska minst 90 % av hushållen ha kunskap om vad som är farligt avfall och var det ska lämnas.

Kommentar: Kundenkätcn visar att målet är uppfyllt.

4.2 År 2012 ska minst 90 % av hushållen anse sig ha tillgång till ett till- fredställande insamlingssystem för farligt avfall.

Kommentar: Kundenkäten visar att 25 % av hushållen anser att insam- lingssystemen inte är särskilt väl eller inte alls anpassat för deras behov.

Det är ingen väsentlig skillnad mot 2009. Under nästa delmålsperiod ligger fokus på ökad nöjdhet.

4.3 År 2012 ska det finnas rutiner för vad som ska göras när nya typer av farligt avfall upptäcks hos hushål/en.

Kommentar: Denna fråga kommer att behandlas tillsammans med mål 2.3. Arbetet kommer att avslutas under 2013.

4.4 År 2012 ska minskning av farligt avfall finnas med i kommunernas och SÖRABs upphandling av varor och tjänster.

Kommentar: Minskning av farligt avfall finns med i de flesta

policydokument rörande upphandling, vilket ger frågan tyngd. Skriv- ningar i enskilda upphandlingar är mycket beroende av vad som upphandlas. Det kan konstateras att en stor möjlighet till minskning av farligt avfall ligger tidigare i upphandlingsprocessen, då man beslutar vad och hur mycket som ska upphandlas.

4.5 År 2012 ska minst 90 procent av byggherrarna och bygg-

entreprenörerna i SÖRAB-regionen ha kunskap om vad som är farligt i bygg- och rivningsavfall och hur det ska hanteras.

Kommentar: En checklista har tagits fram som används av kommunernas bygglovsavdelningar vid bygg- och rivningslovsärenden. En broschyr har tagits fram som riktar sig mot byggherrar och entreprenö- rer, den distribueras bland annat genom bygglovsavdelningarna. Det kan konstateras att lika lätt som det är att nå dc större byggentreprenö- rerna, som i allmänhet besitter god kunskap i frågorna, lika svårt är det att nå dc små, som är i större behov av kunskap.

I flera kommuner bedrivs numera systematisk tillsyn av rivningsprojekt.

4.6 År 2012 ska minst 50 procent av icke anmälnings- eller tillståndsplikti- ga företag, som klassas som miljöfarliga verksamheter, ha haft tillsyn på sin hantering av farligt avfall.

Kommentar: Dessa företag, s.k. U-verksamhcter är i allmänhet små och uppstår, flyttar eller avvecklas över tid i kommunen. En inventering gjord ett år är inaktuell efter två år. Tillsynen över dessa sker enligt tillsynsplancr som upprättas i respektive kommun. Målformuleringen

(27)

har varit svår att kombinera med dessa tillsynsplaner, varför det kan anses endast delvis uppfyllt. Målet är därför omformulerat till nästa delmålspcriod.

5.1 År 2012 ska minst 80 % av invånarna uppge att de "handlar" med be- gagnade och/eller återanvända varor.

Kommentar: Kundenkäten visar att målet är uppfyllt avseende att skän- ka till åtcrbruk. Avseende köpa/sälja begagnade varor är målet delvis uppfyllt.

5.2 År 2012 ska hanteringen av schaktmassor och liknande vara kartlagd samt förbättringsåtgärder föreslagna.

Kommentar: Hantering av schaktmassor är en regional fråga och kommer att lyftas till samarbetsprojekt mellan länets regionala aktörer.

6.1 År 2012 ska minst 40 procent av hushållsavfallet materialåtervinnas, inklusive biologisk behandling av matavfall.

Kommentar: Målet är i det nännaste uppfyllt 2011. Siffror för 2012 är inte färdiga. Målet följer med till 2013-2016 med ny procentsats i syfte att nå huvudmålet 2020.

6.2 År 2012 ska högst 10 procent förpackningar och returpapper finnas i säck- och kärlavfallet.

Kommentar: Målet är inte uppfyllt. Plockanalys 2012 visar 22 %. Orsak till detta är främst otillräckligt fungerande insamlingssystem. Det är svårt att hitta fysiska platser för återvinningsstationer. Det finns även starka synpunkter på hur de stationer som finns fungerar, särskilt att de töms för sällan och att det blir skräpigt runt dem.

Procent är ett dåligt mått eftersom det beror på övriga sammansättning- en i säck- och kärlavfallet. 2013-2016 omformulerat till kg för bättre uppföljning.

6.3 År 2012 ska minst 50 % av matavfallet från restauranger, storkök och butiker samlas in och behandlas biologiskt.

Kommentar: Insamling sker från många verksamheter, antalet har ökat under målperioden. Målet svårt att mäta, framför allt för att avfalls- mängderna och andel matavfall varierar stort mellan verksamheterna, det finns inte några schablontal att utgå ifrån vid beräkningar. Därför kan måluppfyllelsen anses endast delvis uppfylld. Omformulerat inför 2013-2016.

6.4 År 2012 ska minst 10% av hushållens matavfall sorteras ut för biolo- gisk behandling, inklusive hemkompostering.

Kommentar: År 2011 sorterades det ut 16 kg per invånare. Siffror för 2012 är inte färdiga.

6.5 År 2012 ska återvinningscentralerna ha en bättre tillgänglighet jämfört med år 2006.

Kommentar: Kundenkäten visar att målet är uppfyllt. Under planperioden har återvinningsccntralcrna fått bättre öppettider, mobilt insamlingssystem har startats.

(28)

7. / År 2012 ska det finnas en åtgärdsplan för kvalitetssäkring av avfall till förbränning och rötning.

Kommentar: Kvalitetskrav identifierade. Konstaterat att dc uppfylls.

7.2 År 2012 får det finnas högst 5 procent i säck- och kärlavfallet som inte går att förbränna.

Kommentar: Målet är delvis uppfyllt. Plockanalys 2012 visar ca 8 % vilket är en minskning jämfört med 2009. Minskningen är särkilt tydlig för avfall från flerbostadshus. Trenden förväntas fortsätta och prioriteras därför inte nästa målperiod.

7.3 År 2012 ska behandling av matavfall med biogasproduktion vara säkerställd.

Kommentar: Målet är uppfyllt eftersom behandling är upphandlad.

8.1 År 2012 ska det finnas en åtgärdsplan för att minska deponeringen.

Kommentar: Många åtgärder är vidtagna men inte formulerade i en åtgärdsplan. SÖRAB har arbetat mycket aktivt under planperioden för att styra om avfall som kommer till Å V C i syfte att minska deponeringen. Nya eftersorterings- och behandlingsmetoder har tillämpats. En kampanj har bedrivits för att besökarna ska tömma säckar dc kommer med för att innehållet ska sorteras rätt. Det har också bedrivits arbete för att återanvända restprodukter från avfallsförbränningen.

8.2 År 2012 ska det finnas en åtgärdsplan för hur nedlagda deponier ska prioriteras och hanteras.

Kommentar: Kartläggning och klassificering är genomförd. Åtgärds- planer ska upprättas på kommunal nivå under nästa planperiod.

3.2. Danderyds kommun

Kommentar: Ett seminarium för bygglovshandläggare och planarkitek- ter har genomförts under 2012 där A v f a l l Sveriges riktlinjer och Bover- kets skrift har distribuerats. Under delmålsperioden har frågan om avfallshantering fått mer utrymme i bygglovsärenden och vid framtagning av nya detaljplaner. Frågan om avfallshantering har stärkts ytterligare i samband med arbetet med att revidera kommunens översiktsplan.

Kommentar: Danderyd har prioriterat utfasning av tunga säckar. Samt- liga inventerade områden, utom ett, vad avser tunga säckar har åtgär- dats.

Kommentar: Se gemensam uppföljning, avsnitt 2.1

(29)

©

Kommentar: Arbetet med att ta fram en krishanteringsplan som rör insamling av hushållsavfall har påbörjats men har ännu inte avslutats.

3.1 År 2012 ska minst 10 %fler invånare än 2009 göra medvetna val med syfte att minska avfallsmängden.

Kommentar: Kommunen har genomfört aktiviteter riktade mot allmän- heten och kommunala verksamheter. Aktiviteterna bestod av informationsinsatser, utställningar och workshops för förskolepersonal och för- skolebarn. Kommunen samarbetar med biståndsorganisationen Human Bridge för att samla in textilier för återanvändning. Andelen textilier i hushållsavfallet har minskat mellan 2009 till 2012 med 1,6 %.

3.2 År 2012 ska minskning av avfallsmängd finnas med i kommunernas och SÖRABs upphandlingar.

Kommentar: En dialog med upphandlingsavdelningen på kommunledningskontoret har förts.

3.3 År 2012 ska mängden mat som kasseras inom kommunens verksamhe- ter ha minskat med 25 % jämfört med 2009.

Kommentar: Under hösten 2012 startade kommunen ett projekt för att minska mängden svinn inom de kommunala verksamheterna. Kommu- nen har samarbetat med Hushållningssällskapet och erbjudit personal som arbetar i offentliga kök utbildning i matsvinnsminimering där 36 stycken anställda varit representerade. Under 2012 har avfallsminimering införts som ett mål i kommunens kostpolicy.

3.4 År 2012 ska alla livsmedelslokaler ha haft tillsyn på all sin avfallshan- {*~*\

tering.

Kommentar: Tillsyn av avfallshantering i livsmedelslokaler ur ett hygi- enperspektiv sker vid varje ordinarie kontrolltillfälle. Då kommunen under 2012 inrättat ett nytt miljö- och hälsoskyddskontor är det inte möjligt att följa upp delmålet.

Kommentar: Danderyd har satsat på insamling av smått el-avfall genom

©

(30)

utställning av miljöskåp på allmänna platser och butiker. Kommunen har även infört cn rullande miljöstation (Farliga Avfallsbilen) som har underlättat för kommuninnevånare att lämna farligt avfall och el-avfall.

4.3 År 2012 ska det finnas rutiner för vad som ska göras när nya typer av farligt avfall upptäcks hos hushållen.

Kommentar: En dialog med upphandlingsavdelningen på kommunledningskontoret har förts.

Kommentar: Kommunens bygglovsavdelning har erhållit informations- broschyrer som SÖRAB tagit fram för distribution till byggherrar vid bygglovshantcring.

Kommentar: V i d tillsyn av icke anmälnings- eller tillståndspliktiga fö- retag ingår alltid tillsyn av farligt avfall som en naturlig del. Då kommunen under 2012 inrättat ett nytt miljö- och hälsoskyddskontor är det inte möjligt att följa upp delmålet.

Kommentar: Sc gemensam uppföljning, avsnitt 2.1

6.2 År 2012 ska högst 10 procent förpackningar och returpapper finnas i säck- och kärlavfallet,

Kommentar: Kommunen har bedömt att det finns cirka 143 stycken storkök, restauranger och butiker som har potential att sortera ut större mängder matavfall. A v dessa har 52 stycken hämtning av matavfall varav 48 har tillkommit under 2012 och nya kunder ansluter sig succes- sivt.

(31)

6.4 År 2012 ska minst 10 % av hushållens matavfall sorteras ut för biolo- gisk behandling, inklusive hemkompostering.

Kommentar: Kommunen har samlat in 105 ton (64,76 ton till rötning och 39,96 ton kompostering) från hushållen och det behövs 330 ton matavfall för att det ska motsvara 10 % av hushållens matavfall. K o m - munen har startat ett försök med matavfallsinsamling. Målet bedöms kunna uppnås vid nästa upphandling.

6.5 År 2012 ska återvinningscentralerna ha en bättre til/gänglighet jämfört med år 2006.

7. / År 2012 ska det finnas en åtgärdsplan för kvalitetssäkring av avfall till förbränning och rötning.

(32)

3.3. Järfälla kommun

1.1 År 2012 ska avfallshanteringen vara en del i kommunernas planarhete och utgå från gemensamma riktlinjer vid ny- och ombyggnation

Kommentar: Tekniska nämnden är genom Avfallsavdclningen re- missinstans i plan- och bygglovsärenden som berör nämndens ansvars- områden. Avfallsplaneringen är en naturlig del i den fysiska planering- en och inarbetade rutiner finns. Avfallshanteringen har synliggjorts även i förslag till ny ÖP. Förslag till nya avfallsföreskrifter har tagits fram. Nya riktlinjer avfallshanteringen för hur avfallsutrymmen, av- fallsbehållare, hämtningsvägar m. m. ska vara dimensionerade och ut- formade tas fram under 2013.

Kommentar: A l l säckhantering (övergång till kärl) i flerbostadshus är åtgärdade enligt kartläggning 2009. Ca 65 procent av de "trånga bo- stadshusområden" har åtgärdats.

Kommentar: Järfälla fortsätter att utveckla befintliga, nya insamlingssystem och tjänster och inväntar regeringens Avfallsutrcdning och SÖ- R A B inför nya målarbetet.

Kommentar: Järfälla fortsätter att utveckla befintliga system och invän- tar regeringens Avfallsutredning och SÖRAB inför nya målarbetet.

Kommentar: Ca 10 skolor i kommunen är besökta av skol- informatören.

Kommentar: Arbetet med att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för bl a avfallsverksamheten är planerad.

3.1 År 2012 ska minst 10 % fler invånare än 2009 göra medvetna val med syfte att minska avfallsmängden.

Kommentar: Avfallsavdelningen har arbetat med informationsinsatser och har flera etablerade verksamheter i kommunen.

Kommentar: Målet bör förankras ytterligare hos kommunens upphand- lingscnhet.

(33)

3.3 År 2012 ska mängdan mat som kasseras inom kommunens verksamhe- ter ha minskat med 25 % jämfört med 2009.

Kommentar: I Järfälla är det krav på att verksamheter ska samla in matavfall. Järfälla har under lång tid haft en etablerad insamling. Tillsyn bedrivs på de verksamheter som har noll tömningar.

Kommentar: A l l a småhus har tillgång till fastighetsnära insamlingssystem för farligt avfall och el-avfall. Flcrbostadshusen har det i mindre grad (ca 80 procent av fastigheterna har system) och beror oftast på utrymmesbrist. Arbete pågår med att finna lösningar för flcrbostadshusen och nå ut med fortlöpande information till hushållen.

Kommentar: A l l a småhus har tillgång till fastighetsnära insamlingssystem för farligt avfall och el-avfall. Flerbostadshusen har det i mindre grad (ca 80 procent av fastigheterna har system) och beror oftast på utiymmesbrist. Arbete pågår med att finna lösningar för flcrbostadshusen och nå ut med fortlöpande information till hushållen.

4.3 År 2012 ska det finnas rutiner för vad som ska göras när nya typer av farligt avfall upptäcks hos hushållen.

Kommentar: När nya typer av farligt avfall upptäcks informeras det om detta.

Kommentar: Kommunens upphandlingsenhet bör informeras ytterligare om planens mål. När upphandling av avfallsentreprenadcr görs upp- märksammas målet och även i bygg- och miljöförvaltningens upphandlingar för övrigt. Kommunen är mer medveten idag.

Kommentar: Framtagen broschyr om bygg- och rivningsavfall sprids till berörda aktörer genom bygglovsavdclningen och tillsyns bedrivs av miljö- och hälsoskyddsavdelningen enligt tillsynsplan.

©

(34)

Kommentar: Myrorna har en butik i centrumanläggningen och insam- lingscontainer finns på Görvälns åvc.

5.2 År 2012 ska hanteringen av schaktmassor och liknande ska vara kart- lagd samt förbättringsåtgärder föreslagna.

6.1 År 2012 ska minst 40 procent av hushållsavfallet materialåtervinnas, inklusive biologisk behandling av matavfall

Kommentar: Målet inte uppfyllt enligt plockanalysen.

Kommentar: I Järfälla är det krav på att verksamheter ska samla in matavfall. Järfälla har under lång tid haft en etablerad insamling. Tillsyn bedrivs på dc verksamheter som har noll tömningar.

6.4 År 2012 ska minst 10% av hushållens matavfall sorteras ut för biolo- gisk behandling, inklusive hemkompostering.

Kommentar: Införandet av insamling av matavfall från hushållen pågår.

Projektet fortlöper 2013. Nästan alla småhus har erbjudits möjligheten och fått information. Kommunen har använt sig av uppsökande verksamhet, för att nå alla hushåll. I Järfälla är det inte obligatoriskt för hushållen att sortera ut matavfall.

6.5 År 2012 ska återvinningscentralerna ha en bättre tillgänglighet jäm fört med år 2006.

7.1 År 2012 ska det finnas en åtgärdsplan för kvalitetssäkring av avfall till förbränning och rötning.

(35)

Kommentar: Se gemensam uppföljning, avsnitt 2.1 3.4. Lidingö stad

Kommentar: Avfallsfrågor kommer med tidigt i processen och det finns en samarbetsgrupp.

Kommentar: Samtliga hämtställen med tunga säckar och trånga bo- stadsområden har åtgärdats. En ny inventering gällande långa back- ningar gjordes under 2012 och ca 50 % av dessa har åtgärdats.

Kommentar:

2.2 År 2012 ska minst 80% av hushållen ha kunskap om varför avfall sor- teras, och vilken nytta det gör.

Kommentar:

3.1 År 2012 ska minst 10 % fer invånare än 2009 göra medvetna val med syfte att minska avfallsmängden.

Kommentar:

3.3 År 2012 ska ska mängden mat som kasseras inom kommunens verk- samheter ha minskat med 25 % jämfört med 2009.

Kommentar:

Kommentar: Alla tillsynsobjekt har haft tillsynsbcsök där avfallshanteringen har kontrollerats.

(36)

Kommentar:

4.2 År 2012 ska minst 90 % av hushållen anse sig ha tillgång till ett till- fredställande insamlingssystem för färligt avfall.

Kommentar:

4.3 År 2012 ska det finnas rutiner för vad som ska göras när nya typer av farligt avf all upptäcks hos hushållen.

Kommentar:

4.4 År 2012 ska minskning av farligt avfall finnas med i kommunernas och SÖRABs upphand/ing av varor och tjänster.

Kommentar:

Kommentar: Tillsyn har skett på alla verksamheter.

Kommentar:

Kommentar: Kommunen har bättre koll och rutiner på vad man återfyl- ler med i alla fall och vi ställer även krav på att de ska kunna visa upp vad de återfyller med.

Kommentar:

Kommentar: Målet uppfyllt då ca 15 % av hushållens matavfall sorterades ut 2012.

Kommentar:

6.4 År 2012 ska minst 10 % av hushållens matavfall sorteras ut för biolo- gisk behandling, inklusive hemkompostering.

21.1 Godkännande av delmål för perioden 2013-2016, till avfallsplan 2009-2020, (tjut del 1 av 2)

Godkännande av delmål för perioden 2013-2016, till avfallsplan 2009-2020

Supplement till

Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

2009-2020

Avfallsplan för

Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Sundbybergs stad,

Täby kommun, Upplands Väsby kommun och

Vallentuna kommun i samarbete med SÖRAB

2012

©

(8

•

• ©

©

©

©

©

©

©

©

©

• ^©