• No results found

07.2 Miljöredovisning 2015

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "07.2 Miljöredovisning 2015"

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Miljöredovisning i Sollentuna

för 2015

(2)

Förord

Miljöredovisningen redovisar miljösituationen under 2015 i Sollentuna.

Kommunfullmäktige i Sollentuna beslutade 1993 att miljösituationen i kommunen årligen ska redovisas.

Sedan 1995 har miljösituationen presenterats i en mil- jöredovisning. Miljöredovisningen för 2015 är fram- tagen av miljö- och byggnadskontoret under 2016.

Underlag till rapporten har lämnats av SLB-analys, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, SEOM (Sollentuna Miljö och Energi), trafik- och fastighetskontoret samt kommunledningskontoret.

Sveriges riksdag har fastställt 16 miljökvalitetsmål.

Regeringen har efter det fattat beslut om 24 etappmål.

Länsstyrelsen arbetar med åtgärder direkt kopplade till de 16 nationella miljökvalitetsmålen på uppdrag av regeringen. Länsstyrelsen har valt att prioritera sex av miljökvalitetsmålen.

I denna redovisning behandlas femton av de sexton miljömålen i var sitt kapitel. Varje kapitel inleds med det nationella miljömålet. Därefter följer en beskriv- ning av läget i Sollentuna. Miljökvalitetsmålen ska ha uppnåtts år 2020. För målet ”Begränsad klimatpåver- kan” gäller år 2050.

I tabellerna för ”Sollentunas precisering av miljö- kvalitetsmålet” finns rubriken ”Trend”. Under den rubriken visas om trenden är förbättrad, oförändrad, försämrad eller om uppgifter saknas. Detta illustreras med följande markeringar:

?

Förbättrad trend

Oförändrad trend

Försämrad trend

Vet inte/uppgift saknas

(3)

Innehåll

Förord...2

Innehåll...3

Sammanfattning...4

1. Begränsad klimatpåverkan...6

2. Frisk luft...8

3. Bara naturlig försurning...14

4. Giftfri miljö...15

5. Skyddande ozonskikt...17

6. Säker strålmiljö...18

7. Ingen övergödning...20

8. Levande sjöar och vattendrag...22

9. Grundvatten av god kvalitet...24

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård...25

11. Myllrande våtmarker...26

12. Levande skogar...27

13. Ett rikt odlingslandskap...28

15. God bebyggd miljö...30

16. Ett rikt växt- och djurliv...34

Referenser...36

Bilaga 1: Kvävedioxid...37

Bilaga 2: PM10...38

Bilaga 3: Biotopkarta...39

(4)

Sammanfattning

16 nationella miljömål

De 16 nationella miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda fram till. Målen ska nås inom en generation, alltså till 2020. Det gäller dock inte det första målet, ”Begränsad kli- matpåverkan”, som ska nås till år 2050. Inom ramen för miljö- och samhällsbyggnadsdialogen har sex av de 16 nationella miljömålen som ska nås till år 2020 valts ut av länsstyrelsen för prioriterade insatser i länet. Det gäller begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, ingen övergödning, god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv.

För att skapa ett effektivare miljöarbete genomförde regeringen 2010 en större förändring av miljömålssystemet.

Syftet var att förstärka och utveckla systemet och fokusera mer på genomförande och åtgärder. Länsstyrelsen har därför fått i uppdrag av regeringen att ta fram åtgärdsprogram kopplade till de 16 nationella miljökvalitetsmålen.

Miljöredovisningen redovisade fram till och med 2010 resultat för miljömålen för Stockholms län som nu är avskrivna. Därför har de regionala miljömålen reviderats och kallas nu ”precisering av miljökvalitetsmål” i miljö- redovisningen.

Miljöredovisningen redovisar aktuell miljöstatus i Sollentuna för år 2015.

1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft

3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö

5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning

8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker

12. Levande skogar

13. Ett rikt odlingslandskap

14. Storslagen fjällmiljö (behandlas inte i Sollentuna) 15. God bebyggd miljö

16. Ett rikt växt- och djurliv

Miljökvalitetsmålen

(5)

Koldioxidutsläpp

Den största delen av koldioxidutsläpp som sker inom Sollentunas gränser kommer från vägtrafiken.

Luftföroreningar

Luftföroreningar kommer till största delen från vägtrafi- ken. Sollentuna kommun mäter kontinuerligt kvävedi- oxid på sju platser i kommunen ozon på två platser och partiklar på 4 platser.

Försurning

Nedfall av svavel och kväve är främsta orsaken till att mark försuras. Både kväveoxid- och svavel-

dioxidutsläppen har minskat i Sverige sedan mitten av 1990-talet. Sollentunas sjöar är inte hotade av försurning.

Markföroreningar

I Sollentuna finns ungefär 500 fastigheter där det miss- tänks att det kan finnas föroreningar i marken. Förore- ningarna utgör inte någon akut fara, men de ska beaktas t.ex. vid nybyggnation.

Radon

Radon är en gas som finns naturligt i mark, luft och vatten. Markradon är vanligt i Sollentuna. Ungefär 9 774 av kommunens 14 230 objekt som finns i kommunens databas har mätt radon.

Övergödning

De flesta av Sollentunas sjöar är övergödda. Gödan- de utsläpp till vattendragen kommer framför allt från dagvatten, jordbruksmark och från enskilda avlopp.

Algblomning och låga syrehalter i sjöarna är exempel på problem som kommer från övergödningen.

Badvatten

Vid alla officiella strandbad tas mikrobiologiska-badvat- tenprover sommartid för att säkerställa att badvattenkvali- tet är god och för att förebygga olägenheter för människ- ors hälsa. Även algblomning kontrolleras.

Den mikrobiologiska badvattenkvaliteten visade ”otjän- ligt” vid ett provsvar i Ravalen. Fyra provsvar visade

”tjänligt med anmärkning” tre vid Edsviken Strandvägen och ett vid Edsviken Badberget. I övrigt var badvatten- kvaliteten god.

Dricksvatten

Dricksvattnet i Sollentuna kommer från Mälaren och har varit av god kvalitet under 2015. Det finns ett antal enskilda brunnar i kommunen, men många av dem kommer att tas ur bruk när Södersättra och Norrsättra byggs ut.

Våtmark

Under 1990-talet återskapades ca 15 hektar våtmark och ca 10 hektar tillkom under 2000-talet. Ett antal skogskärr har också återställts genom att diken har fyllts igen. Nya våtmarker har skapats utmed Edsån.

Naturmark

Ungefär hälften av kommunens yta är naturmark.

Sollentuna kommun äger ca 95 procent av den totala skogsarealen. Skötseln av skogarna i naturreservaten följer reservatens skötselplan. Ambitionsnivån är hög när det gäller att förstärka den biologiska mångfalden.

Odlingslandskap

Nästan all jordbruksmark i Sollentuna ligger i natur- reservat där driften är inriktad på att ta hänsyn till natur- och kulturvärden, samt att hålla odlings- landskapet öppet. I översiktsplanen för Sollentuna kommun betonas vikten av sammanhängande na- turområden. Betydelsen av att gynna den biologiska mångfalden, samt att behålla tillgängligheten till naturområdena, nämns också.

Buller

Det finns få platser i Sollentuna som kan räknas som riktigt tysta. Största delen av kommunen är utsatt för buller. Den främsta bullerkällan är vägtrafiken, men även järnvägen och flyget påverkar.

Avfallsplan

Sollentuna är en av de nio SÖRAB-kommunerna som tagit fram en gemensam avfallsplan fram t.o.m. 2020.

Den har bl.a. som mål att minska avfallets mängd och farlighet och öka återvinningen. T.ex. samlas matavfal- let in och behandlas så att det blir till biogas.

Klimatstrategi

Kommunfullmäktige antog hösten 2010 en kli- matstrategi som syftar till att minska klimatpåverkan

(6)

1. Begränsad klimatpåverkan

Nationellt miljökvalitetsmål

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Växthusgaser

Att växthuseffekten ökar beror i första hand på att luftens halt av koldioxid blir allt högre. Andra växthus- gaser har jämförelsevis mycket låga halter, men efter- som dessa gaser har långt kraftigare växthusverkan ger de ändå ett märkbart bidrag till växthuseffekten. Till växthusgaserna räknas koldioxid, dikväveoxid, metan, fluorkolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid.

Kommunfullmäktige i Sollentuna antog hösten 2010 en klimatstrategi som ska följas av en årligen uppda- terad åtgärdsplan. Strategin syftar till att anpassa och förbättra klimatarbetet i kommunen. Hösten 2013 bildades miljöutskottet under kommunstyrelsen.

Koldioxidutsläpp i Sollentuna

Utsläppen av koldioxid i Sollentuna var 185 000 ton under 2014. Den största delen, 97 procent, av utsläp- pen kommer från vägtrafiken. Resten kommer från bl.a. energiproduktion, arbetsmaskiner och industri. [1]

Utsläpp per invånare i Sollentuna var 2,7 ton 2014 (värden för 2015 har inte tagits fram ännu). Dessa beräkningar baserar sig på den förbränning av

fossila bränslen (kol, olja och naturgas) som sker inom Sollentunas gränser. Det finns idag inga mätningar som visar våra koldioxidutsläpp från konsumtion och viss del av produktion, och därför finns ett mörkertal vad gäller den totala mängden koldioxidutsläpp per person.

I kommunen förbrukas energi och produkter som producerats utanför kommunens gränser och samtidigt exporteras produkter ut ur kommunen. Hur stor den verkliga klimatpåverkan per person i Sollentuna är finns det inga beräkningar för. 2013 påbörjades dock en livscykelanalys av klimatpåverkan från kommunens inköp. När det gäller klimatbelastning för hela Sverige

uppskattats till cirka 10 ton koldioxidekvivalenter per person och år i Sverige. Om utsläppsutrymmet för 2050 fördelas lika på en beräknad global befolk- ning på 9,6 miljarder människor så motsvarar det ett klimatmål på mindre än två ton koldioxidekvivalenter per person och år. I förhållande till dagens utsläpp så innebär det en minskning på cirka 80 procent till år 2050. Ur ett konsumtionsperspektiv så orsakas svenskars klimatpåverkan till stor del av matkonsum- tion, flygande och bilkörning. [3]

Från 2009 används en ny gemensam beräknings- metod inom Europa för utsläppen från vägtrafiken.

Den visar på genomsnittligt 30 procent högre siffror jämfört med föregående beräkningsmetod. Det gör att utsläppssiffrorna från 2009 och framåt inte rakt av går att jämföra med tidigare år, se diagram 1. Nya siffror på beräknad trafikmängd på E4:an som innebar mer trafik är främsta orsaken till ökade utsläpp av koldiox- id. Utbyte till nyare bilar medför dock att kväveoxid och flyktiga organiska ämnen minskar trots trafikök- ning.

Energiproduktion

98 procent av alla flerfamiljshus och 24 procent av småhusen i Sollentuna har fjärrvärme. Fjärrvärmen till kommunen produceras nästan uteslutande av förny- bara bränslen och återvunnen energi. Koldioxidutsläp- pen från fjärrvärmen är relativt sett låga. [31]

Antal nya installationer av bergvärme i småhus har minskat sedan 2006, som toppar med 310 nyinstal- lationer under det året. 2015 anmälde 78 fastighets- ägare installation och totalt finns idag 2 897 stycken anmälda. De flesta som installerar bergvärme byter från oljepanna eller direktverkande el, vilket gör att koldioxidutsläppen minskar.

(7)

Diagram 1

Utsläpp av koldioxid (CO2) i Sollentuna (ton/år)

Utsläppen av koldioxid var 185 000 ton under 2014

För 2009 har beräkningsmetoden för utsläppen från vägtrafiken förändrats.

I genomsnitt är utsläppen 30 % högre.

De samlade utsläppen från svensk konsumtion motsvarar drygt 10 ton växthusgaser per person och år. (Källa: Naturvårdsverket)

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Utsläppen av koldioxid i Sollentuna per person

och år

År 2050 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser.

Utsläppen av koldioxid 2014 var i Sollentuna 2,7 ton/person (3,0 ton/person år 2010).

(8)

2. Frisk luft

Nationellt miljökvalitetsmål

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer är de förorenings- eller stör- ningsnivåer som människor kan utsättas för utan större fara, eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. I Sverige finns det idag miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, kvä- veoxider, svaveldioxid, bly och partiklar (PM10 och PM2,5), kolmonoxid, ozon, bensen, benso(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel. Varje kommun ska kontrollera att normerna uppfylls inom kommunen.

Sollentuna kommun är medlem i Östra Sveriges Luftvårdsförbund (LVF). LVF:s kartor är från 2010, se bilaga 1 och 2. Länsstyrelsen har i samarbete med andra aktörer tagit fram ett reviderat åtgärdsprogram för partiklar (PM10) och kvävedioxid (antogs 2012), som syftar till att aktuella miljökvalitetsnormer ska följas inom det geografiska område där de överskrids.

Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svens- ka miljön som miljöarbetet ska leda fram till. Målen ska nås inom en generation, alltså till 2020.

Vi vet sedan tidigare att luftföroreningar kan orsaka astma, hjärtsjukdomar och inflammation i kroppen mm. En studie från Umeå universitet visar också på ett samband mellan höga halter luftföroreningar och ökad risk att utveckla demens och psykisk ohälsa.

Kvävedioxid och kväveoxid

Sollentuna kommun mäter kontinuerligt kvävedioxid på sju platser i kommunen. Mätningar och beräkning- ar av kvävedioxidhalten visar att miljökvalitetsnor- men för årsmedelvärdet (40 och 30 µg/m³ för hälsa respektive vegetation) klaras i Sollentuna, se diagram 2. Miljökvalitetsmålet 20 µg/m³ för årsmedelvärdet klaras inte vid en av sju mätstationer (Lummervägen vid Eriksbergsskolan).

De höga kvävedioxidhalterna har till största delen sitt ursprung i vägtrafiken. Mätningar har pågått sedan början av 1990-talet.

Partiklar (PM10)

Barn och astmatiker är särskilt känsliga för partiklar i luften. Exponering för partiklar kan hos barn försäm- ra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling.

Partiklar mäts kontinuerligt i Sollentuna och to- talt finns fyra partikelmätare. Mätresultat av PM10 vid Skälbyskolan visar ett medelvärde på 12 µg/m³ mellan december 2014 till juli 2015. Mätresultat vid Töjnaskolan saknar mätvärde för mars månad och visar ett årsmedelvärde på 9,7 µg/m³. Övriga resultat visas i diagram 5. På grund av vindförhållanden är värdena på västra sidan lägre än de på den östra sidan om E4:an. Halterna varierar längs vägen beroende på trafikmängd och topografi. [2] Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet 40 µg/m³ klaras i Sollentuna, se diagram 5. Miljökvalitetsnormen anger att dygns- medelvärde 50 µg/m³ får överskridas 35 gånger per år (90-percentil). Partikelhalten överskred 50 µg/m³ fem dygn vid E4 Häggvik, ett dygn vid Eriksbergsskolan, fyra dygn vid Ekmansväg 11 under 2015.

Den 1 november 2014 sänkte trafikverket hastigheten på E4 förbi Sollentuna från 90 km/timmen till 80 km/timmen i syfte att sänka halten partiklar i luf- ten. Om man jämför mätvärden från november och december 2013 med november och december 2014 så visar partikelmätaren i Häggvik att mätresultaten är lägre under dessa månader 2014. De första mätning- arna tyder således på att hastighetssänkningen kan ha medfört att partikelhalterna blivit lägre. En annan orsak kan också tillsammans med hastighetssänkning- en vara att dubbdäcksanvändningen har minskat i Stockholms län från cirka 70 procent till cirka 55-60 procent under de senaste åren. [5]

Höga halter av partiklar (PM10) kommer till stor del från vägtrafiken genom till exempel slitage av särskilt dubbdäck, vägbeläggning och uppvirvlad sand. Hal- terna är framförallt höga på våren, se variationen per

(9)

Diagram 2

Kvävedioxidhalter (NO2) i luften, µg/m³, årsmedelvärde

År 2015 var värdena 17 µg/m³ vid E4 Pommern, 4,7 µg/m³ på Järvafältet och 27 µg/m³ vid Eriksbergsskolan.

Diagram 3

Kvävedioxidhalter (NO2) i luften, µg/m³, månadsmedelvärde

Kvävedioxid i Sollentuna gatunivå, månadsmedelvärden 2015.

Miljökvalitetsnorm för månadsmedelvärde finns inte.

NO 2

(10)

Ozonhalt

Marknära ozon bildas genom kemiska reaktioner mellan flyktiga organiska ämnen och kväveoxider i närvaro av solljus. Ozonhalten mäts under sommar- halvåret på två platser i kommunen. På Järvafältet var medelvärdet 52 µg/m³ och vid Pommern 53 µg/m³, se diagram 4. [4]

Svaveldioxidhalt

Svaveldioxidhalten i luften ligger med mycket god marginal under miljökvalitetsnormen. Resultat från luftvårdsförbundets mätstationer visar på låga halter i hela länet. Svaveldioxidhalten har minskat kraftigt i Sollentuna sedan 1970- och 1980-talet. [5]

Bensen

En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen för bensen klaras i hela länet. [5]

Bly

Miljökvalitetsnormen för bly klaras med god marginal i länet. [5]

Benso(a)pyren

En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen under- skrids. [20]

Arsenik, kadmium och nickel

En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen be- döms klaras med god marginal i länet. [43]

Diagram 4

Ozonhalter (O3) i luften, µg/m³, medelvärde sommarhalvår

På Järvafältet var medelvärdet 52 µg/m³ och vid E4 Pommern 53 µg/m³ år 2015.

OZON

(11)

Diagram 5

Partiklar (PM10) i luften, µg/m³, årsmedelvärde

År 2015 var årsmedelvärdet 13,1 µg/m³ vid E4 i Häggvik, 11,6 µg/m³ vid Ek- mansväg 11 och10,4 µg/m³ vid Eriksbergsskolan. Miljökvalitetsnormen är 40 µg/m³. Mätvärden saknas delvis för Töjnaskolan och Skälbyskolan. Detta kan påverka resultatet.

Diagram 6

Partiklar (PM10) i luften, µg/m³, månadsmedelvärde

PM10, i Sollentuna, gatunivå, månadsmedelvärden 2015. Miljökvalitetsnorm för månadsmedelvärde finns inte. Mätvärden saknas delvis för Töjnaskolan och Skäl- byskolan. Detta kan påverka resultatet.

PM10

(12)

Diagram 7

Partiklar (PM2,5) i luften, µg/m³, månadsmedelvärde

PM2,5, i Sollentuna, gatunivå, månadsmedelvärde 2015. Miljökvalitetsnorm för månadsmedelvärde finns inte. Mätvärden saknas delvis för Töjnaskolan och Skäl- byskolan. Detta kan påverka resultatet.

(13)

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Halt av kvävedioxid

Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid ska inte överstiga 40 µg/m³ som årsmedelvärde och 60 µg/m³ som dygns- medelvärde. Miljökvalitetsmålet för kvävedioxidhalten 20 µg/m³ som årsmedelvärde ska inte överskridas.

Årsmedelvärdet är 4,7-27 µg/m³ vid de sju mät- punkterna i Sollentuna. Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde klarades vid alla mätpunkter men inte miljökvalitetsmålet vid Lummervägen under 2015.

[4]

2. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen

De sammanlagda utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) ska minska från 1997 års nivå.

Utsläppen i Sollentuna har minskat med ca 85 % totalt och med ca 98 % för vägtrafiken sedan 1997 (nya uträkningsmetoder anpassade för EU gör att värdena underskattats tidigare år). [6]

3. Halt av bensen

Halten benso(a)pyren i luften ska inte överstiga 0,1 ng/m³

som årsmedelvärde år 2020.

En kartläggning visar att halterna underskrids i hela länet. [20]

4. Halt av partiklar

Miljökvalitetsnormen för PM 10 i luften ska inte överstiga 40 µg/m³ som årsmedelvärde och 50 µg/m³ som dygns- medelvärde. Dygnsmedelvärdet får högst överskridas 35 dygn per år.

Miljökvalitetsmålet för PM 10 ska inte överstiga 30 µg/m³

som dygnsmedelvärde, eller 15 µg/m³ som årsmedelvärde.

Miljökvalitetsnormen för PM 2,5 i luften ska inte överstiga 25 µg/m³ som årsmedelvärde. Miljökvalitetsmålet ska inte överstiga10 µg/m³ som årsmedelvärde och 25 µg/m³ som dygnsmedelvärde. 25 µg/m³ får överskridas högst 3 dygn per år.

Miljökvalitetsnormen för PM 10 klarades vid Häggvik E4:an, Ekmansväg 11, och Eriksbergsskolan. Årsmed- elvärdet uppmättes till 13 µg/m³. 11,5 µg/m³ respek- tive 10,4 µg/m³ jämfört med normens gränsvärde på 40 µg/m³. Antal dygnsmedelvärden över 50 µg/m³

uppgick till 5 dygn vid Häggvik, 4 dygn vid Ekmansväg 11 och 1 dygn vid Eriksbergsskolan jämfört med normens tillåtna 35 dygn.

Miljökvalitetsmålet för PM 10, 15 µg/m³ som års-

medelvärde, klarades också vid samtliga mätstationer.

Antal dygn över 30 µg/m³ 21 stycken vid Häggvik, 14 stycken vid Ekmansväg 11 och 11 stycken vid Eriks- bergsskolan jämfört med tillåtna 30 dygn. [2]

Miljökvalitetsnormen för PM 2,5 klarades vid alla mätstationer. Årsmedelvärdet uppmättes till 5 µg/m³

jämfört med normvärdet 25 µg/m³.

Miljökvalitetsmålet som årsmedelvärde 10 µg/m³, klarades också för PM 2,5. Dygnsmedelvärdet 25 µg/

m³ får inte överskridas mer än 3 dygn per år och antal dygn över 25 µg/m³ var 1 stycken vid Töjna- skolan (dålig täckning höghaltsperioden). Samtliga mätstationer klarade dygnsmedelvärdet under 2015.

[2]

5. Dubbdäcksandelar i procent (%) av stillastående fordon

Stillastående fordon har räknats på infartsparkering Ro- tebro, företagsparkering Norrviken, företagsparkering vid KG Knutsson och parkeringshuset Sollentuna centrum.

Av totalt 799 stillastående räknade fordon hade 60

% dubbdäck i Sollentuna 2014. [50]

(14)

3. Bara naturlig försurning

Försurande ämnen

Nedfall av svavel- och kväveföroreningar är främsta or- saken till att mark försuras. Försurningen medför bland annat att kväve och metaller kan läcka ut i sjöar och vattendrag. Det görs inte längre mätningar av nedfall av svavel och kväve över Sollentuna, eftersom båda minskat sedan mitten av 1990-talet. Ansvaret för övervakning av nedfall av svavel och kväve ligger på länsstyrelsen.

I Sverige anses miljökvalitetsmålet inte möjligt att nå till 2020. Bedömningen har inte ändrats och baseras främst på hur nedfall av försurande luftföroreningar och skogs- bruk förändras över tid. Utvecklingen i miljön bedöms dock vara svagt positiv. Det är endast i Stockholm och Uppsala län där miljökvalitetsmålet bedöms nås i Sverige.

[9]

Utsläpp av kvävedioxid

Beräkningar visar att utsläppen av kväveoxider har mins- kat med 70 procent sedan 1995. För minskningen står främst utsläppen från trafiken som har minskat med 69 procent sedan 1995. En ny beräkningsmetod innebär att minskningen dock är mindre än tidigare beräkningar visat. Trafikens minskade utsläpp beror på förbättrade bränslen och en ökning av fordon med hårdare avgaskrav.

Av de totala kväveoxidutsläppen kommer 98 procent från vägtrafiken, 0,9 procent från energiproduktion och 1 procent från övrigt. [7]

Utsläpp av svavel

Sedan 1980-talet har svaveldioxid minskat kraftigt och årsmedelvärdet har det senaste året uppmätts till under 1 µg/m³. Anledningen till minskningen under 1980-talet var främst sänkt svavelhalt i eldningsolja, minskad oljeförbränning samt minskad svavelhalt i fartygsbränsle. Genom planerade åtgärder i Europa är det troligt att halten av svaveldioxid i tätorter ytterli- gare kan minskas. Förbättringstakten bedöms dock bli betydligt blygsammare än under 1980- och 1990-ta- let. [5]

Naturligt sur sjö

Snuggan är en näringsfattig brunvattensjö i Sollentuna med ett naturligt lågt pH-värde på grund av omgi- vande hällmarker och magra jordarter. Sjöns karaktär ska bibehållas, men ytterligare tillförsel av försurande ämnen kan på sikt äventyra sjöns ekologi. Sollentunas övriga sjöar är inte hotade av försurning.

Anpassat skogsbruk

Vid avverkning och gallring i kommunens skogar lämnas oftast toppar och grenar att förmultna och återgå till skogens ekosystem. I samband med ned- brytningen av organiskt material sker en viss höjning av pH-värdet i skogsmarken som är positivt.

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus

1. Försurning av sjöar och rinnande vatten Sollentunas sjöar är inte försurade och det föreligger ingen försurningsrisk. Snuggan har naturligt lågt pH.

2. Försurning av skogsmarken

Trenden mot ökad försurning av skogsmarken i Stock- holms län ska vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning ska ha påbörjats.

Markförsurningen har avstannat i norra halvan av länet.

Basmättnadsgraden och pH-värdet ökar här, samtidigt som halten utbytbart aluminium minskar. Detta har medfört att en stor del av länets norra halva numera ligger i den lägsta surhetsklassen, det vill säga den långsiktiga risken för försur- ningsskador är liten. [10]

3. Utsläpp av kväveoxider

De sammanlagda utsläppen av kväveoxider totalt och från transportsektorn ska minska från 1995 års nivåer.

Utsläppen har minskat i Sollentuna med 70 % totalt och 69

% för vägtrafiken sedan 1995

1995: totalt: 1 800 ton, varav vägtrafik 1 700 ton. [11]

Nationellt miljökvalitetsmål

De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korro- sionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.

?

(15)

4. Giftfri miljö

Förorenade områden i Sollentuna kommun Kommunen har genomfört en identifiering av poten- tiellt förorenade områden i Sollentuna. Resultatet av identifieringen visar att det finns 474 fastigheter där verksamheter som kan ha orsakat markförorening- ar bedrivits. Föroreningarna är av mycket skiftande karaktär och kommer från bland annat befintliga eller nedlagda företag, från försvaret och från avfallsdepo- nier. De bedöms inte utgöra någon akut fara, men för- oreningarna ska beaktas vid till exempel schaktarbeten och nybyggnation. [12] 12

Länsstyrelsens rikstäckande inventeringar av förore- nade områden är avslutade. Uppdraget som länssty- relsen fått från Naturvårdsverket att aktivt inventera nedlagda verksamheter upphörde vid årsskiftet 2015- 2016. Det kan däremot fortfarande bli aktuellt att, vid behov, inventera både nedlagda och pågående verksamheter genom länsstyrelsens och kommunernas tillsynsarbete.

Under 2015 inträffade tre stora och sex mindre oljeut- släpp i Sollentuna samt en dumpning av spilloljedun- kar i Norrviken. [46]

Tillsyn enligt miljöbalken

Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedriver tillsyn av så kallade miljöfarliga verksamheter, som hanterar bland annat kemikalier och farligt avfall. Till- synen sker med olika intervall beroende på verksam- hetens art och storlek. De verksamheter som bedöms kunna orsaka störst miljöstörningar prioriteras. Miljö- och byggnadsnämnden har också tillsyn av kemiska produkter och varor i detaljhandeln.

Under 2015 påbörjades tillsynsprojektet

Kemikaliesmarta/Giftfria förskolor. Alla förskolor i kommunen kommer under 2015/2016 att få besök där bland annat information och råd ges kring olämp- liga leksaker och varor som bör rensas bort för att minska barns exponering för farliga ämnen i förskole- miljö. [30]

Avloppsvatten till Käppalaverket

De flesta av Sollentunas hushåll och företag är an- slutna till Käppala reningsverk på Lidingö. Till detta reningsverk leds avloppsvattnet från 11 kommuner i Stockholms län. Det renade vattnet släpps sedan ut i Stockholms inre skärgård.

Käppalaförbundet är certifierat enligt REVAQ, Svenskt vattens certifieringssystem för slam, vilket innebär att slammet är godkänt för spridning på åkermark för livsmedelsproduktion och fodergrödor.

Under 2015 producerades 30 431 ton slam i Käppala- verket. Av slammet spreds 60 procent på åkermark och 40 procent användes som växtnäringsskikt på deponi. Resten har lagrats in för senare spridning. [14]

Lag om förnybara drivmedel

Enligt lag ska alla bensinstationer av en viss storlek tillhandahålla förnybara drivmedel. [15] I Sollentuna uppfylls reglerna. En automatstation har fått dispens från kravet på förnyelsebart bränsle.

Förslag till ny kemikalieplan

Kommunen började under 2015 att ta fram en ny kemikalieplan. Den ska gälla alla kommunens verk- samheter och fokusera på att minska risken för att invånare utsätts för skadliga kemikalier. [30]

Nationellt miljökvalitetsmål

Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är för- sumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

(16)

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Upphandling av miljömärkta varor

Andelen miljömärkta varor och tjänster av den totala offentliga upphandlingen i länet ska öka.

Nämnderna ska i sin upphandlande verksamhet ställa miljökrav inom de gränser som medges av LOU (la- gen om offentlig upphandling). [17] Vid upphandling ska upphandlingsmyndighetens kriterier följas, minsta krav är bas. [18] Det pågår ett arbete att plocka ut de områden där miljöpåverkan är som störst.

Statistik över miljökrav för nämndernas upphandling och inköp saknas, varför det är svårt att göra en uppföljning. [19]

Kommunen började under 2015 att ta fram en ny kemikalieplan. [30]

2. Omhändertagande av miljöfarliga ämnen

Miljömässigt riktigt omhändertaget kvicksilver, PCB och andra miljöfarliga ämnen från ombyggnad och rivning av byggnader.

Sammanställda data för Sollentuna saknas. [22]

Enligt plan- och bygglagen ska det finnas en rivnings- plan i kontrollplanen. I kontrollplanen ska det anges hur kontrollen av rivningsmaterial sker. Kontrollpla- nen ska verifieras. Kommunens miljö- och byggnads- nämnd gör tillsyn i samband med rivningar. [46]

De flesta byggnader i kommunen har sanerats på PCB. Innan sanering sker ska en anmälan göras till miljö- och byggnadsnämnden som utövar tillsyn. [30]

3. Användning av tungmetaller

Spridningen och användningen i länet av bly, kadmium, kvicksil- ver, zink samt koppar ska minska.

Mätdata saknas.

Miljö- och byggnadsnämnden bedriver tillsyn av verk- samheter som hanterar tungmetaller bl.a. tandläkare, fordontvättar och konstnärsverksamheter.

4. Förbättrad slamkvalitet

Slam från länets kommunala avloppsreningsverk ska vara av den kvaliteten att det kan läggas på åkermark.

Käppalaförbundet är certifierat enligt REVAQ, Svenskt vattens certifieringssystem för slam, vilket innebär att slammet är godkänt för spridning på åkermark för livsmedelsproduktion och fodergrödor.

[14]

5. Matfisk

All matfisk som fångas i Stockholms län ska vara tjänlig som människoföda.

Fiskundersökningar (abborre) i Edsviken och Norrvi- ken har visat förhöjda halter av miljögifter (exempel- vis kvicksilver och perfluoroktansulfonat, PFOS).

Fisken (abborre) i Väsjön innehåller relativt låga föro- reningshalter i förhållande till andra sjöar i regionen.

[46]

Livsmedelsverket har rekommendationer för intag av fisk. [22]

6. Rena vattenintäkter

Länets kommunala vattentäkter ska vara fria från bekämpnings- medel, organiska miljögifter, läkemedel och hormoner.

Det kommunala vattnet från Görvelnverket kont- rolleras på bl.a. bekämpningsmedel och organiska miljögifter. Dessa värden klaras. Stockholms läns landsting kontrollerar eventuella rester av läkemedel.

I Rotsunda ligger Norrvattens reservvattentäkt för dricksvatten. Vattenkvalitén under 2015 var utan anmärkning. [23]

7. Förorenade områden

Samtliga förorenade områden i länet som innebär akuta risker vid direktexponering eller som hotar betydelsefulla vatten- täkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och åtgärdade vid behov.

Miljö- och byggnadsnämnden har inte kännedom om några förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering eller som hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden.

8. Giftfri vardag för barn och unga

Minskad förekomst av miljögifter i barns vardag (Etappmålet för 2020 är möjligt att nå om ytterligare åtgärder sätts in och

?

?

(17)

5. Skyddande ozonskikt

Ozonskiktet finns i stratosfären 10-50 kilometer över jordytan. Det hindrar skadlig ultraviolett solstrålning, som bland annat kan orsaka hudcancer, att nå jorden.

Under de senaste decennierna har ozonskiktet tunats ut på grund av utsläpp av vissa ozonnedbrytande ämnen, som klorfluorkarboner (CFC eller ”freoner”) och liknande ämnen. Dessa ämnen har bland annat använts som köldmedium i kyl-, frys- och andra klimatanläggningar, vid tillverkning av skumplaster, vid kemtvätt, i brandsläckare, som lösningsmedel och avfettningsmedel.

Flera internationella avtal reglerar användningen av ozonnedbrytande ämnen. I Sverige har vi förbud mot ett flertal ozonnedbrytande ämnen eller restriktioner i användningen av dem.

I de fall det är möjligt har ämnen bytts mot sådana som är mindre eller inte alls skadliga för ozonskiktet.

Trots förbud och restriktioner kommer dessa ämnen ändå att fortsätta läcka ut från äldre produkter och anläggningar under lång tid framöver.

Miljö- och byggnadsnämnden bedriver tillsyn över anläggningar som innehåller köldmedier och bedömer att hanteringen är tillfredsställande. Kasserade kyl- och frysskåp tas omhand av godkända anläggningar för återvinning av CFC och HCFC.

Sollentunas invånare och verksamheter har möjlighet att lämna avfall som kan innehålla ozonnedbrytande ämnen. Denna hantering bedöms som tillfredsställan- de. [24]

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen

Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen ska till största delen ha upphört i Stockholms län.

Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedriver tillsyn över anläggningar i kommunen som innehåll- er HCFC och HFC (CFC är förbjudet sedan år 2000). Alla anläggningar bedömdes uppfylla kraven år 2015. [24]

Nationellt miljökvalitetsmål

Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.

(18)

6. Säker strålmiljö

Radon

Radon är en naturligt förekommande gas i mark, luft och vatten. Exponering för höga radonhalter under lång tid ökar risken för att få lungcancer.

I Sollentuna beror problem med radon i fastigheter dels på radonförekomst i mark, dels om fastigheten innehåller så kallad blå lättbetong, som kan avge radon i högre halter. Markradon är relativt vanligt förekommande i kommunen. Det är fastighetens konstruktion som avgör om radon kan komma in och stanna kvar. Radon varken syns, känns eller luktar, men kan enkelt mätas med rätt utrustning. Radonhal- ter över riktvärdet 200 becquerel/m³ luft anses utgöra olägenhet för människors hälsa. Det nationella målet är att radonhalten är lägre än 200 Bq/m³ luft i alla bostäder år 2020.

Ungefär 9 821 av kommunens 14 404 objekt som finns i kommunens register, uppskattas ha utfört radonmätning. Fler mätningar kan vara utförda som kommunen inte har tagit del av. [25] Alla fastighetsä- gare av flerbostadshus har enligt uppgifter mätt radon.

Solskydd på förskolor

Under 2014 bedrev kommunens miljö- och

hälsoskyddsenhet tillsyn över 41 förskolor med fokus på barnens utemiljö. Barnens utemiljö är viktig ur många aspekter. Forskning visar att barn mår bätt- re och är friskare när de vistas ute i gröna områden jämfört med inomhus. När barnen tillbringar mycket tid utomhus minskar risken för att sjukdomar sprids mellan barnen. På förskolor som har rymlig utemiljö med träd, buskage och kuperad terräng får barnen även en ökad fysisk aktivitet.

Barn är dock extra utsatta för ultraviolett strålning från solen. De har tunnare hud än vuxna och bränner sig därför lättare vilket ökar risken för att de längre fram i livet ska drabbas av hudcancer. Bästa sättet att

Planeringen av barnens utemiljöer med skuggande träd och buskar eller andra solskydd är därför mycket viktig. Under 2015 arbetade miljö- och hälsoskydd- senheten med uppföljning av den tillsyn som genom- fördes 2014. [26]

Solarium

I Sollentuna kommun fanns år 2015 sex solarieverk- samheter öppna för allmänheten. År 2015 började Strålsäkerhetsmyndighetens nya föreskrifter om solarier att gälla i sin helhet. Miljö- och hälsoskydd- senheten har därför bedrivit tillsyn över solarieverk- samheterna. Syftet var att kontrollera hur väl solarie- verksamheterna följer lagstiftningens krav.

Elektromagnetiska fält

Elektromagnetiska fält uppstår kring kraftledningar och andra elektriska anordningar. Centrala myndighe- ter som Strålsäkerhetsmyndigheten och Socialstyrelsen menar idag att de vetenskapliga undersökningar som gjorts på området antyder en viss ökning av risk för leukemi hos befolkningsgrupper som exponeras för 50 Hz magnetfält över 0,4 µT. Under 0,4 µT ser man ingen riskökning. Det vetenskapliga underlaget anses dock fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas.

Kommunen strävar efter att nya mobilstationer och sändare inte utsätter kommuninvånarna för ökad exponering av lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Utifrån nuvarande kunskapsunderlag bedömer kommunen att inga större insatser än att följa utveck- lingen inom området kan göras.

Nedgrävning av kraftledningar planeras för flera av kraftledningarna som går genom Sollentuna. Då minskar det elektromagnetiska fältet.

Nationellt miljökvalitetsmål

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.

(19)

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Färre hudcancerfall

Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning ska inte vara fler år 2020 än år 2000 i Stock- holms län.

Statistik saknas för Sollentuna. I Stockholms län fick 765 personer diagnosen malignt melanom 2014, år 2010 anmäldes 584, år 2000 anmäldes 301 nya fall.

[27]

2. Radon i bostäder Ungefär 9 821 av kommunens 14 404 objekt som

är registrerade har mätt radon. [25]

3. Radon i enskilda brunnar

De enskilda brunnar som har mätts och har otjänligt vatten med avseende på radon ska ha tjänligt vatten.

Av 11 brunnar som mätte radon 2012 är 3 tjänliga

< 100 (Bq/l), 7 tjänliga med anmärkning < 1000 (Bq/l). Ingen var otjänlig. [48]

?

(20)

7. Ingen övergödning

Kväve och fosfor

Övergödning av mark och vatten beror på utsläpp av kväveoxider och ammoniak till luft, samt av kväve och fosfor till vatten.

Utsläpp av kväveoxider till luft tas upp i miljömål 3 – Bara naturlig försurning.

Kommunens sjöar näringsrika

De flesta av Sollentunas sjöar är näringsrika och påverkade av människans olika aktiviteter. Kväve- och fosforutsläpp till sjöar och vattendrag kommer fram- för allt via dagvatten, läckage från jordbruksmark och från enskilda avlopp. Kommunen arbetar med att minska dessa utsläpp. Edsviken betecknas som kust- vatten och situationen där är sämre än i sjöarna. [28]

Läs mer om dagvatten och kommunens vattenvårdsarbete i miljömål 8 – Levande sjöar och vattendrag.

De flesta anslutna till reningsverk

De flesta hushållen i Sollentuna är anslutna till Käp- pala reningsverk på Lidingö. Där renas avloppsvattnet

bland annat från 97 procent av fosforn och 81 pro- cent av kvävet innan det släpps ut i Stockholms inre skärgård.

Läs om slam i miljömål 4 – Giftfri miljö.

Få enskilda avlopp

Enskilda avloppsanläggningar försämras med tiden och orsakar då en ökad belastning av näringsämnen till sjöar och vattendrag.

I Sollentuna finns cirka 170 enskilda avloppsanlägg- ningar. De flesta finns i Norrsättra eller Södersättra. I och med planläggning av området planeras utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp, vilket innebär att flertalet av de enskilda avloppen i kommunen kom- mer att tas ur bruk.

Jordbruksmark

Kommunen arbetar för att minska läckage från åker- mark och djurhållning genom bland annat arrendeav- tal och information.

Nationellt miljökvalitetsmål

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsi- dig användning av mark och vatten.

(21)

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Fosforutsläpp

Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska.

I havsviken Edsviken är belastningen från omgivning- en ca 1,3 ton fosfor/år. För att nå god status behö- ver belastningen halveras. Ungefär 80 % av fosforn kommer från dagvatten och här står Sollentuna för 600-700 kg. De åtgärder som behövs är omfattande.

[28]

2. Fosforutsläpp från enskilda VA-anläggningar Fosforutsläpp från enskilda VA-anläggningar ska minska.

I och med utbyggnad av kommunalt VA i Södersättra/

Norrsättra en bit in på 2010-talet kommer de flesta av kommunens enskilda avlopp försvinna. Fosforut- släppen kommer då kraftigt att reduceras.

3. Fosforhalt i avloppsvatten

Från länets samtliga avloppsreningsverk, oberoende av storlek, ska utgående fosforhalt i det behandlade avlopps- vattnet normalt inte överstiga 0,3 mg/l.

Medelhalten av totalfosfor i utgående vatten från Käppalaverket var 0,17 mg/l under 2015. [44]

4. Utsläpp genom bräddningar

Utsläppen av orenat avloppsvatten genom bräddning från länets avloppsanläggningar ska inte överstiga 1 % av det samlade avloppsvattenutsläppet.

Sollentuna Energi & Miljö ska årligen lämna in en redovisning angående spillvattennätet. Under 2015 har inget avloppsvatten breddats.

5. Kväveutsläpp

Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska.

Kommunerna runt Edsviken arbetar tillsammans för att minska belastningen på Edsviken, fokus läggs på rening av dagvatten. Att nå god ekologisk status till 2021 är svårt, vattenmyndigheten föreslår nu att god status ska nås 2027.

6. Totalfosfor i Edsviken och Norrviken

Halten fosfor i vatten behöver enligt beräkningar komma ner under ca 16 µg/l i Edsviken och 25 µg/l i Norrviken (enligt gällande bedömningsgrunder: HVMFS 2013:19).

Edsviken: 30 µg/l (mikrogram/liter) (medelvärdet av totalfosfor vid ytan i juni, juli och augusti, provpunkt Skogsvik).

Norrviken: 58 µg/l. [28] (medelvärdet av augusti-vär- de från provpunkt 2 och 3 i Norrviken vid ytan).

[28]

(22)

8. Levande sjöar och vattendrag

Åtta sjöar och en havsvik

I Sollentuna finns åtta sjöar och en havsvik. Alla är mer eller mindre påverkade av föroreningar. Det största problemet är övergödning (kväve och fosfor) med alg- blomningar och periodvis låga syrehalter i vattnet vilket påverkar växt- och djurliv negativt.

Vattenförvaltningen

År 2015 genomförde Vattenmyndigheterna i Sveriges fem vattendistrikt samråd kring ett nytt förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram samt förvalt- ningsplan för perioden 2016-2021. Kommunens större sjöar och vattendrag berörs och gemensamt för alla är att vattenkvaliteten behöver förbättras. I Sollentuna finns miljökvalitetsnormer för Edsviken, Norrviken och Edsån. Normerna är en viktig utgångspunkt för Sollentunas och övriga kommuners vattenvårdsarbete.

Kommunens vattenvårdsarbete

Kommunen arbetar aktivt med att minska de förore- ningar som förs till sjösystemet och samtidigt förbättra förutsättningarna för växt- och djurlivet. Parallellt med att åtgärder genomförs görs kontinuerliga provtagning- ar och uppföljningsarbeten av utförda åtgärder. [29]

• Riktlinjer för mark- och vattenanvändningen finns i kommunens översiktsplan från 2012.

• Arbetet med att ta fram en dagvattenplan som underlag för att identifiera och rikta insatserna för bättre vattenkvalitet genomförs under 2016. [49]

• Förberedande planering för att rena dagvatten från bebyggda områden pågår.

• Underlag för ett åtgärdsprogram för Norrviken och Edsviken finns framtaget med inriktning på att minska fosforbelastningen

• Sollentuna slutförde 2014 omgrävningen av Edsån på en sträcka av 600 meter som nu har fått

Samarbete över kommungränserna

Alla kommunens sjöar utom Djupan, ligger inom Oxundaåns avrinningsområde som mynnar i Mäla- ren. I Edsvikens avrinningsområde finns få sjöar, i Sollentuna endast den lilla Djupan. För att vatten- vårdsarbetet ska bli både miljö- och kostnadseffektivt samarbetar Sollentuna med övriga kommuner och städer inom dessa avrinningsområden. Gemensamma mål med prioriterade åtgärder, gemensamma policys, samordnade miljökontrollprogram och ett aktivt kun- skapsutbyte bidrar till ett framgångsrikt arbete.

Målen med vattensamverkan är att förbättra vatten- kvaliteten i sjöar, kustvatten och vattendrag inklusive Mälaren. På så sätt gynnas också biologisk mångfald, friluftsliv och kulturvärden.

I Oxunda Vattensamverkan ingår Upplands Väsby, Vallentuna, Sigtuna, Täby och Sollentuna. I Edsviken Vattensamverkan deltar Sollentuna, Danderyd, Stock- holm, Järfälla, Solna och Sundbyberg. [8]

Naturliga sjösystem är tröga och det kan ta lång tid, kanske decennier, innan resultat kan ses av de åtgärder som görs idag. Miljökvalitetsnormerna innebär krav på bättre vattenkvalitet till 2021, något som kan bli svårt att klara. I Vattenmyndighetens remissmaterial föreslås 2027 som nytt mål år för god ekologisk status Nationellt miljökvalitetsmål

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

vattenkvaliteten, att gynna den biologiska mångfalden samt öka tillgängligheten till miljöerna kring ån. Arbete med gångvägar, bänkar och information slutfördes under 2015. Projektet har genomförts tillsammans med Upplands Väsby och berörda markägare.

Planering för en ny dagvattendamm som ska ta hand om dagvatten från Rotebro pågår.

(23)

Dagvatten stort problem

Förorenat dagvatten bedöms som ett stort problem i Sollentuna. Dagvatten är det regn- och smältvatten som rinner av hårdgjorda ytor, till exempel gator, par- keringar och tak. Dagvattnet tar ofta upp föroreningar från marken, som till exempel oljespill, näringsämnen och partiklar från bilavgaser och bildäck. Dagvattnet leds till stor del via ledningar orenat direkt ut i när- maste sjö och bidrar till övergödning, igenväxning och algblomning.

Ett sätt att rena vattnet är att infiltrera det på tomt- mark och om detta inte är möjligt så kan dagvatten- dammar eller sedimentationsbassänger anläggas där föroreningarna kan brytas ned eller ansamlas.

Badvattnet oftast bra

Kommunen tar badvattenprover vid alla officiella strandbad under somrarna. Under 2015 togs totalt 24 badvattenprover, varav 8 prover i Rösjön. Alla prover vid Rösjön var tjänliga. Badvattenkvaliten i Rösjöba- det är, enligt Havs- och vattenmyndighetens klassifice- ring för 2015, tillfredställande. Av tre prover som togs vid Ravalen, var ett provsvar ”otjänligt”. Ett omprov togs efter sju dagar och föroreningen bedömdes som tillfällig. Fem prover blev ”tjänliga med anmärkning”, ett vid Edsviken Badberget, tre vid Edsviken Strand- vägen och ett vid Edsviken Helenelund. I övrigt var badvattenkvaliteten god. [45]

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Skydd för natur- och kulturmiljö

Berörda myndigheter ska ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för de mest värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ska ha ett långsiktigt skydd.

Framtagande av åtgärdsplaner pågår och har till stor del genomförts. [33]

De pågående reservatsbildningarna i kommunen tillsammans med befintliga reservat gör att mer än hälften av de skyddsvärda miljöerna i kommunen har ett långsiktigt skydd. [33]

2. Restaurering av vattendrag

Restaurering ska ha påbörjats i minst en fjärdedel av länets värdefulla och skyddsvärda vattendrag.

Inget av de av länsstyrelsen utpekade prioriterade vattendragen finns i Sollentuna. Tre av de utpekade vattendragen finns dock inom Oxundaåns avrin- ningsområde, varav Väsbyån berörs av avrinning från Sollentuna. [34]

Inventeringar och framtagande av åtgärdsplaner för vattendragen i kommunen görs fortlöpande inom Oxunda och Edsviken Vattensamverkan. Restaure- ringsåtgärder har utförts i Vibyån, Landsnoraån och Edsån.28

3. Kemisk och ekologisk obalans

Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

Kemisk status:

Norrviken, Edsån och Edsviken bedöms inte uppnå god kemisk status.

Ekologisk status:

Norrviken, Edsån och Edsviken uppnår inte god ekologisk status. [47]

(24)

9. Grundvatten av god kvalitet

Grundvattenprover

För att kontrollera vattenkvaliteten, följa förändringar över tid, samt studera och upptäcka påverkan av föro- reningar, har provtagning på grundvatten gjorts under 2011. Provtagning görs vart femte år.

I 2011 års provtagning förekom:

• mycket hög halt arsenik i en punkt av nio

• måttlig halt bly i två punkter av nio

• måttlig halt zink i två punkter av nio

• pesticider (bekämpningsmedel) i två punkter av fyra

• klorerade kolväten i en punkt av fyra

I övriga punkter påträffades mycket låga eller låga halter av arsenik, kadmium, bly och zink. [13]

Få enskilda brunnar

I Sollentuna finns endast cirka 170 enskilda brunnar som tar dricksvatten från grundvattnet.

I Södersättra och Norrsättra förekommer föroreningar i vissa brunnar, vilket kan bero på närliggande enskil- da avloppsanläggningar. I och med planläggning av området planeras utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Det innebär att flertalet av de enskilda brunnarna kommer att tas ur bruk.

Dricksvatten från Mälaren

Nästan alla invånare i Sollentuna får dricksvatten från Mälaren via Norrvattens vattenverk Görvälnverket.

Dricksvattnet har varit av god kvalitet under året. [45]

Om Görvälnverket skulle slås ut kan reservvattentäkt (Rotsunda grundvattentäkt) förse Sollentunas invåna- re med vatten under en vecka. Grundvattentäkten är skyddad genom skyddsområde och tillhörande före- skrifter.

Förberedande arbete för att bilda ett Grundvattenråd för Norra Stockholmsåsen pågår tillsammans med Norrvatten, Upplands Väsby, Sigtuna och Solna kom- muner.

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Skydd av geologiska formationer och

grundvattentäkter

Grundvattenförande geologiska formationer i Stockholms län av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska ha ett långsiktigt skydd mot markanvändning och verksamheter som begränsar användningen av vattnet.

Alla kommunala grundvattentäkter ska ha fastställda vat- tenskyddsområden enligt miljöbalken.

Det finns ett fastställt skyddsområde för grundvat- tentäkter med tillhörande skyddsföreskrifter från 1974. Revidering pågår.

2. Rent dricksvatten

Dricksvatten från grundvattentäkter som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år ska uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet.

Tre brunnar på Järvafältet klassas som allmänna och ska bedömas som vattenverk. Vid utvidgade provtagningar 2015 fick vattnet från två av brunn- narna omdömet tjänligt med anmärkning och vatt- net från en tredje brunn klassades som otjänligt.

Arbetet med att förbättra vattenkvalitén påbörja- des under fjärde kvartalet 2015. [23]

3. Kemisk och kvantitativ status för grundvatten i Stock- holmsåsen

Kemisk status:

God kemisk och kvantitativ status uppnås i Stock- holmsåsen-Silverdal, Sollentuna och Solna. Stock- holmsåsen-Upplands Väsby har otillfredsställande

Nationellt miljökvalitetsmål

Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

?

?

(25)

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård

Edsviken en del av Östersjön

För Sollentunas del berör detta mål Edsviken, som är en del av Östersjön.

Edsvikens vatten är näringsrikt med höga halter av kväve och fosfor. Bottensedimenten innehåller höga halter av metaller. Under somrarna uppstår syrebrist på bottnarna. Tillförseln av näringsämnen, metaller och organiska miljögifter sker framförallt via dag- vatten, men läckaget från bottensedimenten och inflöde från Värtan samt påverkan av verksamheter i avrinningsområdet, är också av stor betydelse. Samar- betet med övriga kommuner inom Edsvikens avrin- ningsområde fortgår för att förbättra vattenkvaliteten och förutsättningar för växt- och djurliv, fiske och annat friluftsliv.

En station för tömning av båtlatrin i Edsviken togs i bruk sommaren 2012.

I Sollentunas del av Edsviken finns tre badplatser och badvattenkvaliteten är oftast god. Under 2015 blev fem prover ”tjänliga med anmärkning”, ett vid Edsvi- ken Badberget, tre vid Edsviken Strandvägen och ett vid Edsviken Helenelund. I övrigt var badvattenkvali- teten god.

Läs mer i miljömål 8 – Levande sjöar och vattendrag.

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Anpassning av fiskuttaget

Det lokala fiskebeståndet ska nyttjas på ett hållbart sätt.

Fiskebestånden i Edsviken har utretts och en fiske- vårdsplan är framtagen av Edsvikens vattensamver- kan. De provfisken som gjorts visar inga alarmeran- de resultat. Fiskevårdande åtgärder har genomförts, t.ex. utsättning av så kallade risvasar. [28]

2. Störningar från båttrafiken

Buller och andra störningar från bl.a. båtar och båtak- tiviteter ska inte orsaka betydande störningar inom särskilt känsliga och utpekade områden i Stockholms läns skärgård.

Dialog med båtklubbar genomförs. [46]

3. Miljövänliga båtvårdsprodukter

Endast godkända färger och produkter ska användas för fritidsbåtvård.

Dialog med båtklubbar genomförs. En båttvättan- läggning har anordnats vid Stocksundet i vattnet.

[46]

Nationellt miljökvalitetsmål

Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

?

(26)

11. Myllrande våtmarker

Våtmarker anläggs och återställs

Under 1990-talet återskapades cirka 15 hektar våt- mark i det öppna landskapet och cirka 10 hektar tillkom under 2000-talet. Våtmarkerna finns vid Väs- by sjöäng, Bögs våtmark, Nysveds ängar, Kolartorp, Södersättra och Kohlstadalen

Ett antal skogskärr har återställts genom att diken har fyllts igen, till exempel Älgkärret. Vissa våtmarker är beroende av årlig skötsel för att naturvärdena ska be- stå. Bete och slåtter gynnar naturvärdena i det öppna landskapets våtmarker. Några våtmarker har också reglerbara dämmen så att vattennivån kan varieras under året. [33]

Våtmarker är inventerade

Skötselplanerna för de nya naturreservaten i södra Törnskogens naturreservat och i Rösjöskogens na- turreservat innehåller anvisningar för restaurering av våtmarkerna.

Kommunens samtliga våtmarker är inventerade och förutsättningar för återställningsarbete är beskrivna.

Sollentuna har under 2014 slutfört omgrävningen av Edsån på en sträcka av 600 meter som nu har fått en längd av 1200 meter. Flera våtmarker har anlagts utmed sträckan. Syftet är att förbättra vattenkvalite- ten, att gynna den biologiska mångfalden samt öka tillgängligheten till miljöerna kring ån.

Sumpskogar

Alla sumpskogar på kommunägd skogsmark har sköt- sel som utgår från de biologiska värdena. Kommunen äger cirka 95 procent av totala arealen skog i kommu- nen. [33]

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus

1. Långsiktigt skydd av våtmarker I Stockholms län är 18 våtmarker utvalda och ingår som länets bidrag till det totala myrskyddet i Sveri- ge. Ingen av de 18 våtmarkerna ligger i Sollentuna.

Huvuddelen av Sollentunas våtmarker ligger i naturreservat och har därmed ett långsiktigt skydd.

Regelbundna skötselinsatser görs också för att bibehålla och utveckla våtmarkernas värden.

2. Våtmarker i odlingslandskapet

Minst 360 hektar våtmarker och småvatten har anlagts eller återställts i länets odlingslandskap från och med år 2000.

Under 1990-talet återskapades ca 15 hektar och ca 10 hektar tillkom under 2000-talet. Under 2011 har 10 stycken smådammar för grodor och andra vattenlevande smådjur skapats i Järvafältets naturre- servat genom bidrag från länsstyrelsen. [33]

Betesdjuren i naturreservaten håller odlingslandska- pets våtmarker öppna så att de höga naturvärdena för fågelliv och groddjur kan behållas.

Nationellt miljökvalitetsmål

Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

(27)

12. Levande skogar

Skogsbruk och skötsel

Kommunen äger cirka 2 300 hektar skog, vilket utgör cirka 95 procent av den totala arealen skog i kommu- nen.

1 450 hektar av dessa ligger i befintliga naturreser- vat. I övrig tätortsnära skog bedrivs inte ekonomiskt skogsbruk.

Skötseln av skogarna i naturreservaten följer reser- vatens skötselplaner.

Översiktsplanen beskriver riktlinjer för tätortsnära skogar med anpassning till naturvärden och friluftsliv.

Information till och dialog med boende är också en viktig del i arbetet.

Skötseln av kommunägda skogar har en hög ambi- tionsnivå i att förstärka den biologiska mångfalden.

Till exempel gynnas eller utvecklas lövskog, gammal skog och död ved. [33]

Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Långsiktigt skydd av skogsmark

Kan genomföras på olika sätt bl.a. genom naturreservat, naturvårdsavtal och biotopskydd.

Sollentuna har ca 2 100 hektar skog. 1 450 hektar av dessa ligger i befintliga naturreservat. I övrig tätortsnära skog bedrivs inte ekonomiskt skogsbruk.

Skötsel är inriktad på att bevara värden rekreation och biologiskmångfald. [33]

2. Förstärkt biologisk mångfald

Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog (över 60 år) och gammal skog (äldre än 120 år) ska bevaras och för- stärkas. Arealen mark föryngrad med lövskog ska öka.

De generella riktlinjerna för skötseln av kommunens skogar anger att död ved, lövskog och gammal skog ska gynnas och utvecklas. I naturreservaten finns mål formulerade och mått för uppföljning av död ved, lövskog och gammal skog.

3. Skydd för kulturmiljövärden

Fornlämningar och kulturmiljövärden i skogen är viktiga för skogens upplevelsevärden.

Mål för fornlämningar och kulturmiljöer finns i kul- turmiljöprogrammet, naturvårdsplanen och i naturre- servatens skötselplaner. En löpande dialog hålls med kommunantikvarien, länsstyrelsens kulturmiljöenhet och länsmuseet. Vid trädfällning på fornlämningsom- råde har virket körts ut med häst.

4. Åtgärdsprogram för hotade arter

Ett åtgärdsprogram för hotade arter som har behov av riktade åtgärder ska finnas.

Skötselplanerna för kommunens naturreservat beskriver vilka skötselåtgärder som ska göras i olika skogstyper. Skyddet av hotade arter är inriktat på att bevara skyddsvärda biotoper. Till de hotade arterna som har nationella åtgärdsprogram kan skötselåtgär- der genomföras med stöd av åtgärdsprogrammet.

5. Naturupplevelser och friluftsliv

Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv

Inriktningen för de tre större naturområdena i kom- munen är beskriven i översiktsplanen: Törnskogen är

Nationellt miljökvalitetsmål

Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

References

Related documents

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till

Ingen övergödning: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Ingen övergödning: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Ingen övergödning: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald