• No results found

Skogsbruksplan. Planens namn Östra Bergshyttan 1:1. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Skogsbruksplan. Planens namn Östra Bergshyttan 1:1. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av"

Copied!
13
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Skogsbruksplan

Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

augusti 2020

fr o m 2020-08-03 och tio år framåt Planens namn Östra Bergshyttan 1:1

Kjell Pettersson

(2)

Prod.

Myr

Inäga

Sammanställning över fastigheten

hektar %

Produktiv skogsmark 33,7 59

Myr/kärr/mosse 1,2 2

Berg/Hällmark 0,5 1

Inäga/åker 20,2 36

Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,4 1

Annat 0,7 1

__________

Summa landareal 56,7

Vatten 0,0

Arealer

Tall

Gran

Björk Totalt

m³sk

5988

Medeltal

m³sk per hektar 178

Bonitet

Fastighetens medelbonitet

är beräknad till m³sk per ha

6,5 183

m³sk per år

Tillväxt

Tillväxt för perioden 2020-08-03 + 10 år beräknad med hänsyn till föreslagna åtgärder

Virkesförråd

m³sk % ha

Tall 1491 25 13,8

Gran 3379 57 13,4

Löv 18 <1 0,1

Björk 1098 18 6,0

Asp 2 <1 0,4

Avverkningsförslag

Totalt under perioden

Gallring 698

Föryngringsavverkning

2894 m³sk

1972

m³sk Förväntad tillväxt första växt-

säsongen 225

Naturvårdande skötsel 224 m³sk per ha

6,7

(3)

Skogens fördelning på åldersklasser

Åldersklass

Areal

ha % Totalt Gran % Tall %

Virkesförråd

m³sk

m³sk Björk % Löv % Asp %

/ha Kalmark

- 9 år

10 - 19 1,3 4 6 5 35 35 30

20 - 29

30 - 39 16,4 49 1506 92 15 63 23

40 - 49

50 - 59 5,8 17 1595 275 60 20 20

60 - 69 2,0 6 340 170 75 15 10

70 - 79

80 - 89 1,4 4 357 255 55 40 5

90 - 99 2,4 7 468 195 80 20

100 - 109

110 - 119 4,4 13 1716 390 80 5 15

120 +

Lågprodskog(E) ÖF/Skikt

Summa/Medel 33,7 100 5988 178 56 25 18

Arealfördelning, aktuell

Åldersklasser

Kalmark 5 15 25 35 45 55 65 75 85 95 105 115 120 + E Skog

Areal %

45 40 35 30 25 20 15 10 5 0

Produktionsmål Naturvårdsmål

Arealfördelning, om 10 år (förutsatt att föreslagna åtgärder utförs)

Åldersklasser

Kalmark 5 15 25 35 45 55 65 75 85 95 105 115 120 + E Skog

Areal %

45 40 35 30 25 20 15 10 5 0

Produktionsmål Naturvårdsmål Virkesförråd:

5988 m³sk

Virkesförråd:

4926 m³sk

(4)

Skogens fördelning på huggningsklasser

Huggningsklass

Areal

ha % Totalt Gran % Tall %

Virkesförråd

m³sk

m³sk Björk % Löv % Asp %

/ha

Kalmark K1

K2 Röjningsskog R1

R2 5,0 15 246 49 1 98 1 1

Gallringsskog G1 20,5 61 3201 156 45 33 22

G2 Föryngrings- S1

avverknings- S2 6,8 20 2184 321 80 8 12

skog S3 1,4 4 357 255 55 40 5

Lågproducer- E1

ande skog E2

E3 Överstånd/Skikt

Summa/Medel 33,7 100 5988 178 56 25 18

K1

K2

R1

R2

G2

Obehandlad kalmark

G1 Normal gallringsskog

S1

S2

S3

E1

Skog i föryngringsbar ålder

E2

E3 Behandlad kalmark

Mark som fullständigt behandlats med återväxt-åtgärder men där föryngringen inte säkerställts.

Restskog Säkerställd föryngring upp till 1,3 m medelhöjd.

Ungskog

Skog som är över 1,3 m och som i utvecklings-hänseende motsvarar röjningsskog.

Skog som uppnått skyddsåldern och där nästa lämpliga åtgärd normalt är gallring.

Äldre gallringsskog

Skog som kan föryngringsavverkas

Skog som är mogen att föryngringsavverkas

Normalt infaller en avverkningsåtgärd under planperioden.

Skog som lämnats efter avverkning eller som uppkommit på grund av skada.

Plantskog

Gles skog

Gles skog eller skog av ett för marken olämpligt trädslag.

Skog av hagmarkskaraktär Gles skog av hagmarkskaraktär.

Föryngringsavverkning bör dock inte utföras.

Kalmark

Röjningsskog

Gallringsskog

Skog som är yngre än skyddsåldern (lägsta ålder för föryngringsavverkning).

Föryngringsavverkningsskog

Normalt föreslås ingen avverkningsåtgärd under planperioden.

Lågproducerande skog Mark där åtgärd(er) behövs för att erhålla tillfredsställande

föryngring.

R2 G1 S2 S3

Areal %

60 50 40 30 20 10 0

(5)

Skogens fördelning på målklasser

Areal Virkesförråd Tillväxt Antal

Målklass ha % m³sk % m³sk % avd

PG 32,3 95,8 5631 94,0 1754 95,8 9

PF - produktion 0

PF - naturvård 0

NS 1,4 4,2 357 6,0 77 4,2 1

NO 0

Summa 33,7 100,0 5988 100,0 1831 100,0 10

PG

NS

Impediment

Målklasser

Målklasserna ger information om skogens brukning. Klasserna har följande innebörd:

ha %

Myr 1,2 2

Berg 0,5 1

PG Produktionsmål med miljöhänsyn

I avdelningar med låga naturvärden där produktionsmålet styr skötseln. Miljöhänsyn tas genom att hänsynsytor, trädgrupper, evighetsträd och buskar mm lämnas. Miljöhänsyn motsvarar högst ca 10 % av avdelningens produktiva skogsmarksareal.

PF Produktionsmål med förstärkt miljöhänsyn

I avdelningar med låga/vissa naturvärden förenas produktionsmålet med en förstärkt miljöhänsyn.

Produktionsmålet styr huvudinriktningen av skötseln, medan naturvårdsmålet dominerar i vissa delar av avdelningen. Förhållandet mellan målen anges som procentsatser av avdelningens produktiva skogsmarksareal. Förstärkt miljöhänsyn innebär att mer än 10 % av avdelningens produktiva skogsmarksareal utgörs av naturhänsyn. Naturvårdsmålet kan i vissa fall överstiga 50 % av avdelningens produktiva skogsmarksareal.

NS Naturvårdsmål med skötsel

I avdelningar med höga naturvärden där återkommande skötsel är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med förutsättningar att återskapa dessa naturvärden. Naturvårdsmålet styr skötseln som endast utförs när det är motiverat av naturvårdsskäl.

NO Naturvårdsmål, orört

I avdelningar med höga naturvärden där fri utveckling är nödvändig för att bibehålla områdets

naturvärden samt avdelningar med förutsättningar att återskapa dessa naturvärden. Naturvårdsmålet styr genom att området lämnas för fri utveckling. Ibland kan dock ett nyskapande av död ved vara nödvändig för att påskynda utvecklingen av höga naturvärden.

(6)

Sammanställning lövdominerade bestånd

Frisk, 86,9 %, 29,3 ha Fuktig, 13,1 %, 4,4 ha

Lövdominerade bestånd - aktuella Lövdominerade bestånd - framtida

Lövdominerat: NS och NO, 0,0 %, 0,0 ha Lövdominerat: Övriga, 0,0 %, 0,0 ha Ej lövdominerat, 100,0 %, 33,7 ha

Av sammanställningens produktiva skogsmarks- areal om 33,7 ha är 100,0 % (33,7 ha) frisk eller fuktig.

Lövdominerade bestånd - aktuella Lövdominerade bestånd - framtida

NS + NO Övriga Summa

Areal % av areal frisk eller fuktig Areal % av areal frisk eller fuktig

0,0 ha 0,0 % 0,0 ha 0,0 %

0,0 ha 0,0 % 0,0 ha 0,0 %

0,0 ha 0,0 % 0,0 ha 0,0 %

För certifiering ska, under merparten av omlopps- tiden, minst 5 % av arealen för den friska och fuktiga marken domineras av löv.

Fördelning fuktklasser för skogsmark

Lövdominerat: NS och NO, 0,0 %, 0,0 ha Lövdominerat: Övriga, 0,0 %, 0,0 ha Ej lövdominerat, 100,0 %, 33,7 ha Sammanställningen avser frisk eller fuktig skogsmark som är

lövdominerad (minst 50 % löv i trädslagsandelar).

Aktuella - lövdominerade bestånd enligt planens trädslag (i röjningsskog räknas endast det löv som överenstämmer med ståndortsindex).

Framtida -bestånd av planläggaren markerade som lämpliga för lövdominans under omloppstiden.

Lövdominerade bestånd - aktuella

Avdelning Areal Målklass Ålder TGLBÄ Andel av areal frisk eller fuktig

Andel av areal frisk eller fuktig TGLBÄ

Ålder Målklass

Areal Avdelning

Lövdominerade bestånd - framtida

(7)

Sammanställning speciella värden (natur/kultur)

Avdelningar med speciella värden (natur och kultur)

Avdelning Areal Målklass Ålder TGLBÄ Lövdominerade bestånd redovisas ej

RAÄ fornsök

Areal % av produktiv skogmark

1

0

Andel NS + NO Andel övriga

Fördelning speciella värden (natur och kultur)

Summerade arealer samt andel av produktiv skogsmark

NS + NO Andel

Areal Övriga

Areal Andel ArealSummaAndel

RAÄ fornsök 0,0 ha 0,0 % 0,1 ha 0,4 % 0,1 ha 0,4 %

Speciella värden saknas 1,4 ha 4,2 % 19,3 ha 57,3 % 20,7 ha 61,4 %

Produktiv skogsmark 1,4 ha 4,2 % 32,3 ha 95,8 % 33,7 ha 100,0 %

Avdelningar med speciella värden (natur och kultur)

Avdelning Areal Målklass Ålder TGLBÄ Lövdominerade bestånd redovisas ej

1 < 0.1 ha PG 35 80200 RAÄ fornsök

5 < 0.1 ha PG 35 33400 RAÄ fornsök

6 < 0.1 ha PG 90 28000 RAÄ fornsök

(8)

Avverkning och tillväxt

Avverkning

I redovisad avverkningsvolym ingår 5 års tillväxt för avverkningar med angelägenhetsgrad 2 och 3.

Total avverkning

Tillväxt

I sammanställningen redovisas tillväxt under perioden samt areal och virkesförråd efter 10 år.

Observera att såväl tillväxt som areal och virkesförråd om 10 år förutsätter att föreslagna åtgärder utförs 2 894

I begreppet löv ingår alla lövträdsarter.

Gallring Föryngringsavverkning Naturvårdande skötsel

Åldersklass Barr Löv Totalt Barr Löv Totalt Barr Löv Totalt ha m³sk m³sk m³sk ha m³sk m³sk m³sk ha m³sk m³sk m³sk

Kalmark

- 9 år

10 - 19

20 - 29

30 - 39 9,6 280 99 379

40 - 49

50 - 59 5,8 255 64 319

60 - 69

70 - 79

80 - 89 1,4 123 101 224

90 - 99 2,4 427 427

100 - 109

110 - 119 4,4 1313 232 1545

120 +

Lågprodskog(E)

ÖF/Skikt

Grundförslag 15,4 535 163 698 6,8 1740 232 1972 1,4 123 101 224

Högre alt.

Lägre alt.

Tillväxt Areal och virkesförråd efter 10 år

Åldersklass Barr Löv Totalt

m³sk m³sk m³sk ha m³sk m³sk/ha

Kalmark

- 9 år 6,8

10 - 19 15 28 43

20 - 29 1,3 49 38

30 - 39 711 192 903

40 - 49 16,4 2030 124

50 - 59 422 106 528

60 - 69 112 12 124 5,8 1804 311

70 - 79 2,0 464 232

80 - 89 42 34 76

90 - 99 88 88 1,4 210 150

100 - 109

110 - 119 58 10 68

120 +

Lågprodskog(E)

ÖF/Skikt 369

Summa 1448 382 1830 33,7 4926 146

(9)

Skogsvårdsåtgärder

Blanketten innehåller ett sammandrag av avdelningsvis föreslagna åtgärder.

Sammanställningen förutsätter att samtliga åtgärder enligt grundförslaget utförs.

Åtgärd Angelägenhetsgrad

Snarast 2 - 5 år 5 - 10 år Summa

ha ha ha ha

(F) = Följd

(A) = Alternativ 10 - 20 år

ha

Förfallna ha

Markberedning, Följd 4,4 2,4 6,8

Plantering, Följd 4,4 4,4

Återväxtkontroll, Följd 4,4 2,4 6,8

Röjning 1,3 1,3

Röjning, Följd 4,4 4,4

Dikesrensning, Följd 4,4 4,4

Summa ha 14,5 6,8 6,8 28,1

(10)

Avd: 10

NS 1,4 ha 255 m³sk/ha G26 S3 Trädslagsfördelning: 55% gran 5% löv 40% björk

Beskrivning

Fd hagmark som domineras av gran och björk med inslag av asp, avddelningen ligger i anslutning till odlingslandskapet och har idag inga höga naturvärden, dessa ökar med riktad skötsel

Mål

Skiktad lövskog med delvis bredkroniga lövträd och ökande ornitologiska värden Åtgärd

Hugg bort granen skapa luckor för nytt löv att etablera sig i, kapa någorn högstubbe av löv och lägg överdelen till död ved

(11)

Generella kommentarer

Avd 6 Mindre barkborreangrepp

Avd 8 Pågående barkborreangrepp, mycket torra träd

(12)

Skogsbruksplan upprättad över fastigheten Östra Bergshyttan 1:1

Fastigheten Östra Bergshyttan 1:1 ligger i Avesta kommun i Dalarnas län. Fastigheten består av 3 skiften med 33,7 ha produktiv skogsmark.

Terrängen är delvis kuperad men större delen är lättframkomlig.

Skogstillstånd

Fastigheten är grandominerad med 57 % och 25 % tall, medelboniteten är uppskattad till 6,5 m³sk/ha & år och den löpande tillväxten är beräknad till 5,4 m³sk/ha & år.

Virkesvolymen är totalt ca 6 000 m³sk vilket ger en snittvolym på 178 m³sk/ha

Åldersfördelningen är ojämn med hög andel skog mellan 30-40 år där finns 49 % av arealen, 23 % av arealen finns i åldrar mellan 50-70 år samt 24 % över 80 år, resterande areal återfinns i 10- 20 år.

Markförhållanden och bonitet är överlag goda med vissa delar magrare marker med berg i dagen.

Avdelning 8 har ett kraftigt pågående barkborre angrepp, avd 6 finns ett mindre angrepp noterade i karta med BB.

Avverkningar

Av de totalt för avverkning föreslagna ca 2 900 m³sk är ca 900 m³sk gallring och ca 2 000 m³sk föryngringsavverkning.

I de äldre gallringsbestånden bör föreslagna åtgärder utföras i tid då dessa syftar till att öka dimensionen och lägga över produktionen på de värdefullaste träden inför föryngringsavverkningen.

Även i de yngre gallringsbestånden bör föreslagna åtgärder utföras i tid, då utvecklingen i dessa bestånd går relativt fort. Detta för att det framtida beståndet ska få en så god kvalitet som det är möjligt.

Under perioden är tillväxten beräknad till ca 1 800 m³sk varav 1 700 m³sk på ”PG”-mark.

Följs avverkningsförslaget kommer den totala virkesvolymen att minska beräknat till ca 4 900 m³sk ( 146 m³sk/ha) vid periodens slut.

Skogsvård

Under perioden finns skogsvårdsbehov i form av röjning på 1,3 ha. Röjningen är till för att ge skogen bra möjligheter att utvecklas till stabila träd med bra möjligheter att klara stormar och snötryck mm. Röjningen skall utföras i rätt tid för att gynna rotsystemet på framförallt gran, där en för sen röjning skapar små rotsystem som lätt får ge vika i stormar och under snölast, tallen blir lätt för vek i stammen i för täta bestånd vid eftersatt röjning vilket lätt leder till att tallstammarna knäcks i synnerhet efter 1 gallringen.

Förutsättningarna för kvalitetsproduktion varierar. Om de kvalitativt bästa stammarna gynnas vid röjning och gallring bör fastighetens potential för att producera kvalitetsvirke vara goda. Under planperioden föreslås dels naturlig föryngring som återväxtmetod på marker med grunt jordlager. På marker med högre bonitet föreslås markberedning och plantering eventuellt under fröträdsställning eller skärm. På de bördigare granmarkerna bör markberedning plantering med förädlat material vara den dominerande metoden för föryngring av skogen. Samt utföra röjningar och gallringar i rätt tid för att utnyttja markens fulla potential.

Vissa delar är något fuktigare med mycket löv och behöver troligen inte planteras eller markberedas.

Naturvärden

På fastigheten är det föreslaget 4,2 % naturvård fördelat på 1,4 ha naturvård med skötsel (NS) Fastigheten berörs inte av någon nyckelbiotop.

Skogsproduktionsmål

För att fastigheten ska ha möjlighet att producera virke på ett bästa sätt är det viktigt att röjningar och gallringar i period 1 utförs i tid för att inte tappa produktion.

På de bättre granmarkerna är det viktig att vara snabb med återbeskogningsåtgärder då gräset ofta är etablerat redan i bestånden och är snabbt igång vid avverkningar.

På fastigheten finns väl fungerande skogsbilvägar. En skogsbilväg minskar terrängtransportavståndet, bidrar till lägre avverkningskostnader och ökar åtkomsten av virke.

En väl underhållen skogsbilväg av bra kvalitet underlättar även vid framtida skogsvårdsåtgärder. Även miljön tjänar på att korta ner skotningsavstånden och minska transporten av virke i marker med lägre bärighet.

Kompletteringar i väg nätet bör övervägas i framtiden.

De lägre partierna på skogsmarken är dikade. För att bibehålla produktionen i dessa områden bör dikesrensning ske i samband med gallring eller slutavverkning.

Rågångarna är i vissa delar diffusa och bör bättras på samt märkas upp ordentligt.

Kommentarer till Östra Bergshyttan 1:1

(13)

Naturvårdsmål

Sköta avsatta NS-bestånd så att naturvärdena består och utvecklas. Antalet gamla och överåriga träd utspridda över skogen behöver öka, detta görs genom att spara trädgrupper vid avverkning.

Förekomst av död ved skall beaktas vid avverkning skapas systematiskt död ved genom att kapa högstubbar och sparande av torrträd och lågor. Vattendrag värnas genom tillfälliga överfarter vid avverkning och kantzoner mot vattendragen.

Lövandel

Lövandelen på fastigheten är ca 18 %. En långsiktig strävan bör vara en lövandel i på minst 10 % i yngre gallringsskog.Viktigt att beakta vid röjningar är andelen löv för att nå 10% till gallringsstadiet.

I lämpliga fall kan lövet utnyttjas som kvalitetsdanare åt barrvirket, detta gäller främst gran.

Kulturmiljöer

Registrerade Fornlämningar på fastigheten är ett vägmärke i avdelning 1, kulturlämningar är markerade i kartan och avdelningsbeskrivning och består främst av kolbottnar i avdelning 1 och 5.

References

Related documents

I avdelningar med höga naturvärden där återkommande skötsel är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med förutsättningar att återskapa

m³sk /ha Samtliga avdelningar där åtgärder är föreslagna finns här

I avdelningar med höga naturvärden där återkommande skötsel är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med förutsättningar att återskapa

I avdelningar med höga naturvärden där återkommande skötsel är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med förutsättningar att återskapa

&#34;I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

Anmäla Personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier i