Israel Adolf Ström ( ) anses vara grundläggaren av ett ordnat skogsbruk i Sverige. Han inrättade på egen bekostnad

Elis Hed én

Född 1932, civiljägmästarexamen 1959. Anställning i Domänverket^- Domän AB

-

markanvändningschef.

)

ä

IsraelAdolf Ström ⁽1778^-1856) anses va

-

ra grundläggaren av ett ordnat skogsbruk

i Sverige

.

-

nad år 1825 ^en läroanstalt för skogshus

-

hållare^, _tog initiativ till inrättande avSta

-

tens skogsinstitut och var direktör för detta 1828-54. Han adlades {af Ström)

1833

.

H A N D B O K

• F Ö1

S K O G SH U S l l A L L A R E

IsraelAdolf^Strömbjuder _{i sin}321 sidor tjocka handbok på en imponerande och fascinerande exposé över kunskap om

skogsbruk i början av 1800

-

men nog tordeskogsforskareavolika dig- niteter och även skogspraktiker vara le

-

dande, när det gäller att återuppfinna hjulet.

1 förordet till handboken betonar Ström behovet av en förbättrad skogshus- hållningoch ger exempel på hur eländigt det ser ut på sina håll i landet:

Den stora trakten i Elf borgs län, som bär namn af ^Svältorne, Kronoparken Eds

-

mären i Skaraborgs och Elfiborgs län, Kro

-

A F

|

1. AD. STRÖM.

i

a

i

S T O C K H O L M, iS3o.

Tryckt ho» Dircct. H e n r i k A- W o r d A t r ö m.

/i

r

Skogshistorisk Tidskrift 1999, sidan 54-60

transportkostnaden ^dyra. Allmogen ^{i en} del af Elf borgs län reser flere ^mil för att mot

betalning fa hemta stubbaroch ^rötter; ef^er den skogsom blijvit fiild i Skaraborgs l^än

.

Det här är onekligen ^{en annan bild än} den som ofta har målats upp ⁱ skogsde^- batten^{, nä}mligen ^att Sverige ^{alltid varit}

täckt av gammal ^{och tät} skog^, fram till det att ^”det moderna skogsbruket^'” på 1950-^talet började ^ödelägga skogsland- skapet.

Ström var en ^övertygad f^örespr^åkare för trakthuggning ^{och motståndare till} blädning^:

Sveriges kallalufistreck fordrar skog^, och dessjordm^änkan framalstraden till^{mer ä}n hvadbehofi^{>etkräver, om naturenejmotar}

-

betas,somhittills skett^, utandessanvisning följes och underhjelpes der hjelp beh^öfves. Våraskogar skulle kunna frambringa^minst dubbelt ^{så stor} afkastning ^{mot hvad de nu} gifva^{, om de rätt} behandlades^; om trakt

-

omdesåkalladehjelpgallringarne^ordentli

-

gen f^örr^ättades.

Ström drar sig inte f^{ör att} jämf^öra den moraliska halten hos f^örspr^åkare f^ör blädning respektive trakthuggning^:

Jaginser nog^{att må}nga^ännuskola mot

-

arbeta trakthuggningens inf^örande, isyn

-

nerhet skall detta ^ske af dem som endast

söka egna f^ördelarochlefvaobekymradeom ef erkommandes ^{väl; men så} finnas ^äfven

många ^som hafva ^{en hö}gre sj^älslyfining^, än att de skulle vilja lefva p^åeferkommandes bekostnad^, eller som åtminstone vilja blifva

övertygade^{,att de icke} f^örskingrat hvad na

-

turen ämnatåt deras barn och barnabarn^, och f^ör dessa sednare har jag ^{arbetat och} skrifvit, ^icke f^örde f^örra.

t^?

—

V

» .*tff J^{. t*4}

I

noparken ^Mösseberg och Gryten ^{i Skara}

-

borgs ^län, hafva f^örr burit skog, men nu se dessa trakter ^{ut som ö}cknar.

Landsh^öfdinge

-

-

gifne 5

-

-

men att timmer b^örjar tryta. I några pro

-

vinsereller^trakter deraftryter ^äfven bräns

-

le. S^ödra Skånes sjöstäder måstedyrt betabi sin ved^{, som hemtas} från andre provinser^; tjenstfolket^{måste hela vintren} igenom ligga i oeldade^{rum. Ien} delav Halland, Bohus

-

län, Skaraborgs

-

-

forsslas^långa v^ägar^, ochblifva genom

fröträd lemnas att qvarstå så länge som de uppv^äxande plantorne behöfra skydd mot

köld ochsol, hvarefter fr^öträdenäfrenbort

-

tagas.

Ström förordar en tidigt insatt röjning eller hjälpgallring^, som han kallar även

det första ingreppet^, vilket sedan följs av återkommande gallringar^:

Sådane hjelpgallringar böra egentligen f^örnyas hvart 10:eår, men kunnauppskju

-

tas till hvart 20:e år p^å större skogar, och bäst är att inrätta denna gallring, der det beqv^ämligen ske kan , på det sätt,att man gallrar 1/20 eller _1/10 afskogen hvarjeår, både för att årligen kunna draga nytta af denna slags afkastning^, och f^ör att lättare

medhinna den.

På ett tunnlands rymd, der 20 till 30^,000 unga plantor uppvuxit^, finnas vid

trädens mognad endast 4 a 500 stammar

qvar efter dessa hjelpgallringar.

I bokens 18 sidor långa inledning av- färdar Ström snabbt blädningen efter att

ha konstaterat att dess enda f^ördel är att

konflikter med skogsbetningen undviks

.

-

vit aflagd, både i Frankrike och Tyskland villjag ickehär vidare omtala den .

. .

Några f^ördelar har blädning likväl:

Man slipper allt det besvär som trakt

-

huggning medf^örer; man behöfver icke, och kanickestänga någon trakt,tyingen^ärrätt

kalt afhuggen. Kreaturen

ju

-

den:

Med Trakthuggning menas att årligen eller inom några fa år hugga ^ett visst^, efter skogsvidden och markens bördighet afpas

-

sadt stycke, så nära kalt, _att endast nödige

r

* r.iA/.-

*

> _F

,

*

M )r

k _fr

i

L

'C

*

t ^•« * ^V

f

1 b

i g ^{t X}

*

S77

*

4r r * b';

i

KM

u ?Vr. £

a

.

Bortsett från den första gallringen ^var det alltså fråga ^om regelbundet återkom-

mande ingrepp^,som gaven avkastning^av

värde. Av texten framgår att det var fråga om typisk gallring ^{underifrån men det} förhållandevis låga slutliga stamantalet tyder ändå på att man mot slutet av om

-

loppstiden ^{måste ha gått upp i kronorna} och glesat ^ut.

Ström var mycket flexibel ^när det g^äll- de omloppstiden^:

/ anseende till olika behofafgr^öfe ^eller finare virke^, sättes trakthuggning p^{å korta-}

reellerl^ängreomloppstider.

. .

-

ledes största vinsten af ^{att låta skogar} upp

-

växa till mognad\ ^{eller till så kallad Hö}g

-

skog^, Stamm

-

Är man åter tidigare ^{i behof af bränsle,}

stängselvirke^{, eller lö}f åt kreaturen^, än att träden fa hinna till fitll växt, kan man^, med bibehållande af trakthuggning ^sätta löfskogar p^{å kort} omloppstid^.

Detta leder tanken till vad Lars Kardell har ^visat p^{å i sin} historik omTivedensna- tionalpark. ^Under kolningsepoken ^till- lämpades där en omloppstid på ca 40 år

för produktion ^av

Man var inte dummare än att man insåg^,

att det var lättare att hä^mta de produkter man beh^övde koncentrerat och inte fara

över hela skogen för att samla ihop dem.

Bokens 80 sidor långa första kapitel

ägnar Str^{öm åt} Trädslagens ^Kännedom,

där han bl.a. om lärkträd säger ^följande: Virket af detta ^träd ^är mycket segt och fast^, och skulle^{, om trä}det blifi^>er allm^än

-

nare^, kunna med tiden blifi^>aaf ^stor nytta^,

hvarföre jag ^råder hvarje Skogshush^ållare

att g^{öra en, om än} aldrig så liten anl^ägg

-

fven ^{mitt be}

-

mödande skall blifva ^att utsprida ^{det så} mycket ^möjligt ⁱ Kronoskogarne^, hvarestde redan gjorda f^{örsöken lyckats} temligen ^väl.

Den bästa terpentin fas ^{av lärkträdet}. I övrigt ^{nämner Ström endast två} främmande barrträd^{, Weymuths}

-

Silf>er

-

^.

lövträdoch även buskar avallehanda slag.

Handboken spänner vidare ^över föl-

jande fält inom skogshush^ållningen^: Om Skogars ^mätning^, indelning ^och uppskattning

Om

Jordm

Om Skogs

-

Om Skogsvarors Forsling och Flottning Om Trädfr^öns Samling och ^Förvaring Här ska endast nä^mnas en notis under den tredje av dessa rubriker ^om originella försök, som den idoge ^Ström hunnit med:

Att skog^, som falles under mån

-

skulle b^ättre emotstå röta och mindrespric

-

ka^{, än} den som falles i ny eller fullm^ånad,

hvilket af några påstås, har jag ef^{er flere}

anståIdef^örsök ickefimnitbekr^äftasig^;icke heller anser jag något skäl dertill^{, så vida} huggningen ^{i bå}da fallen sker vintertiden

.

I sjunde kapitlet skriver Ström mer än 60 sidor Om Skogss^ådd och Plantering^. Han säger ^att Skogar kunna uppdragas p^å flere olikasätt, som han ben^{ämner: natur}

-

lig^sådd^, såddutur hand^, plantering^{, snitt}

-

lingar^, afl^äggare och skottskog^.

Den naturliga sådden är den minst

kostsamma och bör alltid ges f^öreträde under förutsättning ^att med hänsyn till marken tjänliga fröträd finns i tillräckligt antal.Ström anger ^{tresätt att} bereda ^mar- ken: bränning eventuellt följd av en eller kolved p^{å s}.k. kolfall

.

1*1, II

två sädessk^ördar, upphackning av rutor

med handhackor eller harvning där så är möjligt^, eller för det tredje endast inhäg

-

nad av marken till skydd för åverkan av människor och djur. Denna method är den minst kostsamma, men den är äfven denosäkraste.. . Oftamåstedock hjelpsådd

utur handanvändas, då betydligare luckor uppstått mellan de uppkomne plantorne^,

men understundomärdet tjenligare^attfyl

-

la desseluckor genomplantering. Detta om självföryngring^, hjälpsådd och hjälpplan

-

tering skrevs alltså för 170 år sedan.

Skogssådd utur hand af samlade frön i form av rut

-

-

ende med angivande av erforderliga frö-

mängder av olika trädslag och behov av jordtäckning^{, t}.ex

.

I det långaoch detaljeradeavsnittetom

plantering skiljer Ström på plantskola och trädskola

.

-^{* tt.yrA n A»'T',}

l .^VA»"

; t t t t _{4 4tam}

ochsåledes kanenskogsmark af2000tunn

-

lands vidd, stäldp^å 100

-

Bland bokens planscher finns en plan- teringsborr och en doppsko för ekplan- tering^. Det tog lång tid^, innan tekniken i

skogsvårdsarbetet kom så mycket längre.

Vi har nu hunnit till sidan _{283 i} hand

-

boken, och _{på å}terstående 33 sidor f^öre

bilagorna skriver Ström:

Om Svedning

Om Skogseld Om Kolning Om Skogsinsecter plantorna frå n plantskolan, innan de

sätts ut i skogen. Beroende på trädslag och förhållanden kan ledet med trädskola

utgå.

En plantskola behöfver icke hafva stor

yymd, ty genom den täta sådden, som der g^öres, far man ensådan myckenhet plantor^,

att de hinna tillganska ^stora f^älts plante

-

ring. Om plantskolan är ^ett tunnland, så hinna plantorne som derpå uppdragas till 1800 tunnlands plantering^, då de utsättas

på 6 alnars afit^ånd fr^ån hvarandra, efter

att föruthafvaståttiträdskola3 ä 4år

. .

Israel Adolf af ^{Str ö m}

Född 1778, Djurgårdsinspektör 1801^-1850. Svenskt skogsbruks ^första lärofader och grundare av den svenska skogsvetenskapen^.

Utbildningsm å l f ö r

j ä gm ä starutbildning ¹⁸⁰²

När Israel Adolf af Ström blev chef för

Djurg^årdsf^örvaltningen ^{med titeln Djur}- gårdsinspekt^{örsatte han} uppde kravsom en hovjägare borde uppfylla då han ^ny

-

anställdes på förvaltningen ^{i en} skriftsom heter ^'Kunskaper ^{som av} volontärer vid Djurgårds jägeristaten fordras ^{för att an}

-

tagas som hovj^ägare^{”, och} de lyder^: 1. Skriva.

En läslig ^stil, korrekt stavning ^och ordentlig sammansättning ^{av me}- ningarna.

2. Räkna.

Quatuor species^, regula de ^{tri, kvad-}

rat- ^{och kubikräkning}

.

3. Skogshush^ållning^.

Kännedom ^{om frön, deras} utseende^, mogningstid ^{och samlingssätt. Sättet}

att plantera eller ^så svenska ^träd^, i vilken jordmån de bä^st trivs^, hur tätt

de bör växa^, tiden till deras såning och tiden som fordras till mognad^.

Huggningss^{ätten, vilken tid på året} och i vilken ordning.

Skogsordningen^{, den sist utkomna.} Kunna säga h^öjden på trädet innan det fälles.

Kunna ^uträkna kubikinneh^ållet av

runt och fyrkantigt ^trä.

Känna till hur trä med största förde

-

len skall kunna användas

.

Bä^sta sättet att få skog ^av vilken ^sort som helst återväxt

.

Kunna ^uträkna återväxten av skog^. 4. Skjuta.

Med studsare på 100 alnar ^träffa 12

tums stående ^ruta

.

Med studsare på 50 alnar träffa 10

tums löpande trissa.

Med handbössa på 50 alnar ^{träffa 12}

tums löpande ^trissa.

Med pistol p^å 30 alnar ^träffa 12

tums stillastående ruta med kula

.

Med pistol ^och hagel ^{träffa ett mål}

av 12 tums diameter till häst i kar-

riär

.

5. Naturalhistorien.

Alla här befintliga djur och fåglar bör

kännas till storlek^, utseende^, tillhåll,

parningstid^, dräktighetstid^, ungars antal^, flyttningstid och hemseder. 6 Sp^årkännedom.

Att både i djup och låg ^snö kunna

säga ^{om ett} eller flera djur framgått i samma spår och skilja det ena djurets spår från det andras.

7. Uppfånga djur och fåglar.

De bäst kända sätten att fånga eller skjuta vad sorts djur och fågel bör kunna uppgivas och verkställas^, även bör de nu brukliga nät och jakttyg kunna förfärdigas^.

8. Rida.

Med lätthet och hastighet kunna föra sin häst hur det blir befallt^, även på ojä mn mark och i full karriär^, stiga över

gravar och lågor^{, samt} med pistol skjuta

säkert under starkaste farten.

9. Föra drev och skall.

Känna signalerna för såväl valthorn som pipa. Kunna verkställa dessa signaler med säkerhet och hastighet både till hä^st och fots

.

10.Blåsa valthorn.

Signalerna och de sex utsatta jakt- styckena b^ör med klar ton kunna blåsas utantill.