• No results found

Sida Kulturnämnden (3)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Sida Kulturnämnden (3)"

Copied!
128
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kallelse

Sida

Kulturnämnden 2020-10-28 1(3)

Box 316

301 08 Halmstad 035-13 70 00

Plats: Halmstad Arena, Arenaloungen

Sammanträdesdatum: 2020-10-28

Tid: 13:15

Ordförande: Anna Ginstmark

Sekreterare: Sofia Lyberg

Kallade: Anna Ginstmark (C), ordförande

Eva-Marie Paulsson (S), 1:e vice ordförande Bengt Kjellgren (M)

Stefan Hansson (S) Johanna Jansson (M) Robert Lindahl (SD) Thomas Häägg (S) Barbro Odelberg (L) Tove Bergman (MP) Åsa Malmborg (M) Martin Marklund (V) Annette Nordén (KD) Nina Djärf (S)

Petter Warnholtz (C)

(2)

Föredragningslista

Sida

Kulturnämnden 2020-10-28 2(3)

Ärenden Tid

1.

KN 43078

Val av protokolljusterare

13.15

2.

KN 2019/00233 Information

- Revisorerna kl. 13.15-14.00

- Dialog med studieförbunden kl. 14.00-14.30 FIKA kl. 14.30-15.00

- Nya riktlinjer för stöd till kulturlivet, kl. 15.00

- Diskussion om förslag på kandidat till kulturpriset, kl. 15.20 - Information från förvaltningen, kl. 15.30

3.

KN 2020/00092

Operation Opera - ansökan om uppdragsstöd 2021 - 2023 Malin Pehrsson

15.35

4.

KN 2020/00134

Hallarnas skådespelarlag - ansökan om arrangemangs- och projektstöd för familjeföreställningen Tingeling och

Skattkammarön Caroline Carlsson

15.45

5.

KN 2020/00059

Uppföljning av beslutsärenden Sofia Lyberg

15.50

6.

KN 2020/00143

Kulturnämndens ställningstagande till kommunstyrelsens rikt- linje för informationssäkerhet

Sofia Lyberg

15.55

(3)

Föredragningslista

Sida

Kulturnämnden 2020-10-28 3(3)

Ärenden Tid

7.

KN 2020/00148

Sammanträdesdagar för kulturnämnden 2021 Sofia Lyberg

16.00

8.

KN 2019/00235 Anmälningsärenden Sofia Lyberg

16.05

9.

KN 2019/00234

Redovisning av delegationsbeslut Sofia Lyberg

16.10

10.

KN 2020/00170

Ansökan om medel ur tillgänglighetsmiljonen för projektet

”Najaden – tillgänglighet och inkludering för alla”

Jeanette Vinberg

16.15

11.

KN 2020/00008

Tillkommande frågor under sammanträdet

16.20

(4)

Informationsärende Kulturförvaltningen 2020-09-24 KN 2019/00233

Halmstads kommun, kulturförvaltningen, Box 316, 301 08 Halmstad

035-13 70 00 • direkt@halmstad.se • www.halmstad.se Sida 1(1)

Information

Sammanfattning av informationsärendet Revisorerna, se bifogat underlag, kl. 13:15-14.00 Dialog med studieförbunden, kl. 14.00-14.30

Nya riktlinjer för stöd till kulturlivet, se bifogade underlag. kl. 15.00

Diskussion om förslag på kandidat till kulturpriset, beslut i november, kl. 15:20 Information från förvaltningen, kl. 15:30

Informationsunderlag 1. Frågor från revisorerna

2. Översyn av riktlinjer för kulturstöd, analys.

3. Förslag på nya riktlinjer för kulturstöd 2021.

4. Gällande riktlinjer för kulturstöd från 2019-01-01.

Kulturförvaltningen

Sofia Lyberg, nämndsekreterare Ärende KN 2019/00233

Beslutsinstans: Kulturnämnden

(5)

Inför träff med revisionen

Revisionen har på uppdrag av kommunfullmäktige till uppgift att granska all verksamhet. Detta för att fullmäktige ska få vägledning inför deras beslut i ansvarsfrågan.

I Kommunallagens 12 kap framgår det att ”Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas

verksamhetsområden…… Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.”

Som en del i den årliga granskningen träffar kommunens revisorer respektive nämnd. Inför dessa träffar önskar revisorerna ett dokumenterat svar kring nedan frågor. Nämndens svar skickas till Carl-Magnus Stenehav, PwC på carl-magnus.stenehav@pwc.com innan träff. Vid mötet diskuteras frågorna samt eventuella följdfrågor. Grunden är densamma oavsett nämnd medan vissa frågeställningar/uppföljningar blir specifika. Samtliga träffar dokumenteras och ligger sedan till grund för revisorernas ställningstagande i ansvarsfrågan. Någon skriftlig återrapportering till nämnd görs inte.

Redogör för hur nämnden styr och följer upp verksamheten?

Kulturnämnden styr verksamheten genom att upprätta en verksamhetsplan. Denna följs upp tertialvis av nämnden. Information från verksamheterna finns med som en punkt på varje nämnd, då nämnden får något fördjupad information om vad som är aktuellt inom respektive avdelning.

Kulturnämnden har tagit beslut om ett Kulturprogram som ska fungera som riktningsvisare för nämnden i kommande års verksamhetsplanering.

Redovisa vilka eventuella åtgärder som vidtagits med anledning av

bristande måluppfyllelse (verksamhet och ekonomi) eller följsamhet mot lagkrav?

Då kulturnämndens verksamheter visat på god måluppfyllelse har det inte funnits anledning för nämnden att vidtaga några aktiva åtgärder med anledning av bristande måluppfyllelse.

Hur arbetar nämnden med intern kontroll, görs årliga riskbedömningar? Vilken är nämndens samlade bedömning av intern kontrollen? Vilka eventuella

åtgärder har vidtagits som resultat från föregående års uppföljningar?

Internkontroll görs enligt anvisningar från kommunledningsförvaltningen. Riskanalyser,

konsekvens/sannolikhet, åtgärder och kontrollmoment bearbetas av tjänstemännen i Stratsys och redovisas för nämnden som en del av verksamhetsplaneringen.

Förvaltningen har blivit bättre på riskanalyser och att följa upp dessa. Förvaltningen har också blivit bättre på att anmäla tillbud som skett i verksamheterna.

Det kvarstår att ha bra rutiner för hantering av personuppgifter utifrån dataskyddsförordningens bestämmelser, eller snarare rutiner för att hålla registerutdragen aktuella.

(6)

Har nämnden beslutat om delegationsordning och hur säkerställer nämnden att delegationsordningen efterlevs?

Nämnden tog beslut om en reviderad delegationsordning den 27 februari 2019, § 23.

Rapportering sker av beslut fattade med delegation genom att respektive chef fyller i tagna beslut i ett dokument: ”Anmälan av beslut …”. Delegationsredovisningen sammanställs månadsvis och rapporten bifogas handlingarna till nämnden.

Vilka är verksamhetens kritiska/väsentligaste processer?

I ledningsgruppens viljeinriktning anges att organisationen ska utvecklas mot en tydlig styrning och ledningsstruktur, genom ett processinriktat arbetssätt som effektiviserar förvaltningens verksamheter. Exempel på väsentliga processer:

 Inköps- och cirkulation av medier

 Programverksamheten

 Språkutveckling för små barn

 Kulturstödet - bidrag

 Delaktighetsprocesser

 Kulturproduktion

Kulturförvaltningen saknar en så kallad Processledningsmodell, i den meningen att en process skulle vara ett återkommande arbetssätt för att leverera ett värde till kunden.

Verksamhetens styrkor, svagheter och utmaningar (kort och långsikt)?

Styrkorna bygger på stark basverksamhet. När Halmstads kommun åter igen grep titeln ”Årets superkommun” i kategorin städer/stadsnära kommuner, placerade sig Halmstads kommun över lag väl i de mätta kategorierna, men nådde särskild styrka inom kultur och fritid.

Det bör också nämnas att Halmstads kommun utsågs till den föreningsvänligaste kommunen våren 2019.

Svagheter har att göra med tillgång till resurser att kunna utveckla verksamheterna i den takt som skulle vara önskvärt. Utmaningen framöver är därmed det ekonomiska läget.

Planeras det för några organisationsförändringar närmsta tiden?

Nej.

Hur ser nämnden på samverkan? Fungerar samverkan med nämnder och förvaltningar, är ansvar och roller tydliga?

Kulturnämnden ser mycket positivt på samverkan då det är ett verktyg för att stärka kulturen inom flera samhällssektorer.

(7)

Förvaltningen samarbetar med de flesta förvaltningar och bolag i kommunen. Dessa samarbeten ser olika ut i omfattning.

Hur säkerställer nämnden att åtgärder vidtas utifrån tidigare genomförda revisionsgranskningar?

Samtliga beslut som tas i nämnden, så också redovisning av revisionsrapporter, som föranleder någon åtgärd följs upp i den uppföljning av beslutsärenden som redovisas två gånger om året till nämnden.

Vilka åtgärder har vidtagits utifrån genomförd medarbetarundersökning?

Cheferna i kulturförvaltningen har gått igenom och reflekterat kring resultatet för sin grupp som efterföljts av ett förberedande möte med överordnad chef. Enhetscheferna har sedan presenterat, diskuterat och analyserat resultatet tillsammans med sina medarbetare i sina respektive

arbetsgrupper. Prioriterade områden har tagits fram och handlingsplaner med aktiviteter finns eller görs i början av hösten.

Resultatet på förvaltningsnivå har presenterats för kulturnämnden och kulturförvaltningens samverkansgrupp (fackliga). Förvaltningen har ett pågående arbete och förberedelser pågår med att ta fram en förvaltningsövergripande handlingsplan. En tidsplan för arbetet med

återkommande uppföljning till kulturnämnden och samverkansgruppen följs. Åtgärderna följer den centrala instruktionen och vägledningen för chefer.

Hur har Covid-19 påverkat och vilka konsekvenser, både utifrån verksamhet, personal och ekonomi? Vilken uppföljning har skett till nämnden?

Verksamhet

Biblioteken har haft ett tapp i antalet besökare motsvarande -27 % från mars till augusti.

Störst tapp var det i mars med 48 % och minst tapp i juni på endast 3 %. All programverksamhet på biblioteken ställdes in från mars i enlighet med FHM:s rekommendationer. Ytterligare åtgärder har också vidtagits i yttre miljö genom att minska på pyssel, spel och lek på alla bibliotek.

Många läsplatser har plockats bort tillfälligt för att möjliggöra för låntagarna att hålla avstånd. Detsamma gäller publika datorer. Personalens informationsdiskar har försetts med avspärrningsband och plexiglas.

Enhet upplevelser har under våren haft inkomstbortfall med ca 60 000 kronor, hälften av samtliga arrangemang är avbokade, resten är ombokade eller avvaktar, några genomförs digitalt. Personalen på enheten jobbar huvudsakligen hemifrån.

Äldrekulturens program görs digitalt och finns tillgängligt på youtube. Teknikinköp möjliggör professionella inspelningar och streaming på Kulturhuset Najaden. Caféet på kulturhuset stängs ner.

Mjellby Konstmuseum har ett besökstapp på ca 73 %, sommarens internationella utställning med surrealistisk film ställs in, istället förlängs vårens utställning. Konstliv, och andra arrangemang ställs in. Konsthallen har ett besökstapp på ca 80 %. Digitala visningar spelas in.

Dramalogen genomför en stor del av sina projekt digitalt, de erbjuder digitala gemenskaper för sina deltagare i kulturhus för psykisk ohälsa.

Mötesplatser för unga har tappat ca 50 % av besöken, jan-aug 2019 så rapporterade de fem mötesplatserna ca 31 000 besök, samma period 2020 så rapporterar vi ca 16 500

(8)

besök. De föreningsdrivna mötesplatserna har mestadels ställts in pga. avsaknad av vuxna som vill jobba ideellt under pandemin.

Mötesplatserna har däremot haft många följare och tittare på sina digitala arrangemang.

En digital mötesplats har funnits under året för unga att delta i, med aktiviteter som till exempel möten, podd, gitarrlektioner, quiz, ungdomsdialoger osv. Idépengar (kulturstöd för unga) har ställt in och varit svåra att sälja in under corona, ekonomiska

konsekvensen är att just nu har vi pengar över, ca 200 000. Allt arbete med gymnasieskolorna har bokats av. Aktiv sommar med corona-anpassningar har genomförts, 500 deltagare på ca 30 läger fördelat över sommarlovet.

TIA-projekt på Spenshult har under prioriterat att informera och prata med

asylsökande, visa var de hittar info osv, samtidigt har samtliga aktiviteter genomförts utomhus.

Förvaltningens arbete med fördelning av kulturstöd till kulturföreningar, kulturaktörer och studieförbund har påverkats mycket av Covid-19. Majoriteten av stöden delas ut med krav på att verksamheten ska nå en publik. Förbudet mot allmänna

sammankomster eller offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare tvingade föreningar och kulturaktörer att ställa in sina arrangemang. Kulturlivet har drabbats hårt då intäkter från arrangemang ofta är en förutsättning för att kunna täcka övriga kostnader.

Kulturnämnden beslutade (KN 2020-04-08 § 40) att inte återkräva de stöd som betalats ut under ett prisbasbelopp och att dialoger om alternativ användning av stöd skulle föras med kulturförvaltningen, och sedan beslutas av nämnden. Detta har skett och har

inneburit en del extra handläggningsarbete och extra uppföljningar. Beslut togs också om att arrangemangs- och projektstödet skulle kunna delas ut till icke-publika

arrangemang samt hanteras löpande. De flesta av det fåtal ansökningar som kommit in efter detta beslut har beviljats. I vanlig ordning har utbetalda kulturstöd under ett prisbasbelopp delegationsredovisats vid varje nämndsammanträde. Kulturnämnden har regelbundet fått information om hur statliga och regionala krisstöd har fördelats och vilka kulturaktörer, verksamma i Halmstads kommun, som har fått ta del av stöden.

Kulturstödets ekonomi går just nu enligt plan. För kulturlivet kommer det dock att ta tid innan publiken vågar återgå till normala beteenden och kulturverksamheterna kommer att vara i behov av stöd under en längre tid för att komma i balans. Risken för att många kulturaktörer försvinner är stor och tillgången till offentliga stöd är då avgörande.

Personal

Personalen i kulturförvaltningen har påverkats på olika sätt av pandemin. Medarbetare med arbete där man möter besökare dagligen har varit mer eller mindre oroliga under våren. Förvaltningens chefer har fått möta upp genom samtal och dialog både

individuellt och i grupp. Tät och transparent information har varit ytterligare ett verktyg för att bemöta oron. Med hjälp av företagshälsan har cheferna i en av förvaltningens avdelningar fått mera kunskap om krisledarskap. Detta för att känna sig stärkta i att möta upp medarbetare i denna ovanliga situation. Riskbedömningar har gjorts och följts upp regelbundet och de åtgärder som tagits fram där har lett till att medarbetarens vardag har kommit att se annorlunda ut, som exempel avspärrningar, plexiglas, förändrade arbetssätt, inställda arrangemang och nya städrutiner. Avsaknaden av att kunna genomföra personalaktiviteter med fysisk närvaro som har gett extra energi och uppmuntran i vardagen har påverkat både medarbetare och chefer. Stöd från ledningen och påminnelse om hur viktigt det är att i det här läget tänka på gruppens välmående och uppmuntra till alternativa aktiviteter har varit viktigt. Förvaltningens chefer och medarbetare på förvaltningsstaben har fått lägga ner mycket tid på arbetet kring Covid - 19, vilket har lett till att andra arbetsuppgifter har fått stå åt sidan.

Ett mindre antal medarbetare i kulturförvaltningen har arbetat hemifrån, dessa personer har hittat alternativ för den sociala samvaron såsom till exempel digital

(9)

fikastund samt in- och utcheckning digitalt. Att arbeta med gruppsammanhållning har inte fungerat för dessa grupper under våren.

Personal inom förvaltningen som tidigare arbetat som vårdbiträde, undersköterskor eller sjuksköterskor introducerades i förberedande syfte för att snabbt kunna stötta upp inom hemvårdsförvaltningen om behov skulle uppstå. Dessa medarbetare påverkades så klart av detta och för att täcka upp när de var iväg på detta så fick timanställd personal tas in.

Ekonomi

I verksamhetens utfall till och med augusti ingår såväl minskade intäkter som minskade kostnader kopplade till ett minskat antal besökare inom förvaltningens verksamheter.

I periodresultatet för augusti noterar verksamheten att intäkterna för bland annat försäljning, entré- och förseningsavgifter minskat med cirka 650 tkr jämfört med samma period föregående år, vilket troligen beror på ett minskat antal besökare och inställda arrangemang i

verksamheterna.

Förvaltningen har på grund av covid-19 främst minskat sina kostnader för obekväm arbetstid, timavlönade och arvodestagare.

Med anledning av byte av kontoplan mellan åren är de övriga kostnaderna svåra att jämföra mellan åren.

Tydligt går dock att urskilja att den så kallade idépengen, som ger ungdomar möjlighet att bedriva projekt på förvaltningens mötesplatser, kostat cirka 210 tkr mindre jämfört med motsvarande period föregående år.

På biblioteken har man tagit ut en minskad lokalhyreskostnad för caféterian, denna kostnad kommer förvaltningen att få kompensation för av staten. Verksamheten har förstärkt med en extra tjänst från FM-service, cirka 70 tkr på grund av ett ökat digitaliseringsbehov. Man kan se en ökad kostnad för nedladdning av E-media, vilket kan vara en följd av att besökarna inte kunnat befinna sig fysiskt på biblioteken. Kostnaden för fysiska böcker är relativt oförändrad. För att besökare och personal på biblioteken ska kunna känna sig trygga har investeringar av plexiglas och dylikt gjorts till en kostnad av cirka 60 tkr.

Färre arrangemang och program har minskat behovet av kommunikation. Kostnaden för trycksaker och annonsering har minskat mellan åren med cirka 270 tkr.

Ökningen för förvaltningens IT-kostnader (en ökning med cirka 7 %) kan förklaras av

(10)

förvaltningens satsning på digitalisering och alla medarbetare som arbetar hemifrån.

Distansarbete har å andra sidan minskat kostnaderna för kompetensutveckling.

Uppföljning till nämnd

Anteckningar från kulturförvaltningens krisledningsgruppsmöten har löpande skickats till ordförande och vice ordförande

Nämnden har i samband med sammanträden informerats om coronaepidemins konsekvenser och effekter för nämndens verksamhetsområden samt vilka stödinsatser som görs till kulturlivet nationellt, regionalt och lokalt.

Har ni ytterligare områden/frågor som ni vill ta upp är det möjligt!

Styrdokument och handlingsplaner blir allt fler, vilket är resurskrävande. Dels ska remisserna besvaras, men när planerna väl är antagna så innehåller de en mängd aktiviteter som ska göras av respektive nämnds verksamheter.

(11)

Översyn av riktlinjer för kulturstöd 2020

Kulturförvaltningen

Malin Pehrsson & Caroline Carlsson 2020-10-06

(12)

1

Innehåll

Bakgrund och uppdrag ... 2

Ekonomisk översikt – budget 2020 ... 3

Nuvarande stödformer av kulturstöd ... 4

Stöd som regleras utifrån kulturnämndens riktlinjer för kulturstöd ... 4

Stöd som hanteras på andra sätt ... 4

Uppdragsstöd ... 5

Förslag på fortsatt hantering av uppdragstöd ... 7

Arkiv- och museistöd ... 8

Förslag på fortsatt hantering av arkiv- och museistöd ... 8

Arrangemangs- och projektstöd ... 9

Förslag på hantering av arrangemangs- och projektstöd ... 12

Stöd till konstnärlig utveckling ... 13

Förslag på hantering av stöd till konstnärlig utveckling ... 13

Verksamhetsstöd – Demokrati- och rättighetsfrågor ... 14

Övriga förändringar ... 15

Sammanfattning... 15

(13)

2

Bakgrund och uppdrag

Kulturförvaltningen har reviderat riktlinjerna för kulturstöd nästan vartannat år under de senaste tio åren, och varje år sedan 2016. Ett kulturlandskap som ständigt är i förändring kräver att förutsättningar och riktlinjer för de offentliga stöden hålls uppdaterade. Oftast har det handlat om mindre förändringar men 2018 gjordes ett mer omfattande revideringsarbete som mynnade ut i nu gällande bidragsregler.

Kulturnämnden tog 2018-11-28 § 116 beslut om riktlinjer för kulturstöd, som trädde i kraft från och med 2019-01-01. I år, 2020, fanns det åter anledning till revidering. Kulturnämnden

beslutade 2020-02-28 §24 att ge kulturförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på nya riktlinjer för stöd till kulturlivet.

Förslaget ska utmynna i riktlinjer som:

 gör det enklare för kunden att förstå vad som förväntas

 utgör ett bättre stöd vid bedömning av ansökningar, samt vid uppföljning

 ta hänsyn till intentionerna i Kulturprogram 2030

Syftet med Halmstads kommuns kulturstöd är att ge goda förutsättningar för ett lokalt kulturliv som är dynamiskt och mångsidigt och därmed gör Halmstad till en attraktiv kommun för både invånare och besökare.

Våren 2020 genomförde revisorerna i Halmstads kommun en fördjupad granskning av arbetet med bidragsgivning till föreningar. Granskningen resulterade i en revisionell bedömning och ett antal rekommendationen från revisorerna. Rekommendationerna från revisionen var att:

 säkerställa att det finns tillräckliga förutsättningar för efterlevnad av de nya riktlinjerna

 att hålla rutinerna för föreningsbidrag uppdaterade och arbeta mer med uppföljning och internkontroll

 att upprätta rutiner för rapportering till nämnden som ger en helhetsbild av bidragsfördelningen

 att komplettera rapporterna med analyser av vilka effekter beviljade bidrag får för kommunens verksamheter

En målsättning med nya riktlinjer är att ge förutsättningar till att säkerställa en ändamålsenlig intern kontroll gällande hantering av stöd till kulturlivet. För att kunna handlägga kulturstöd enligt revisorernas rekommendationer, och arbeta mer strukturerat med uppföljning och

återrapportering av beviljade bidrag behöver även rutiner ses över och personella resurser samlas.

(14)

3

Ekonomisk översikt – budget 2020

Det ekonomiska stödet består idag av flera olika stödformer och uppgår enligt 2020 års budget sammanlagt till ca 15 312 500 kr, vilket motsvarar ca 12 procent av kulturnämndens budgetram.

Kulturstöd som handläggs av förvaltningsstaben:

 Uppdragsstöd 1 470 000 kr

 Utökad budget uppdragsstöd 2020 400 000 kr

 Arrangemangs och projektstöd (inkl konstnärlig utv.) 953 000 kr

 Arkiv- och museistöd 222 000 kr

Övriga stödformer som handläggs av förvaltningsstaben:

 Stöd till folkbildningen/studieförbunden 3 647 000 kr

 Kulturstipendier 50 000 kr

 Kulturlaxen 20 000 kr

 Kulturpris 30 000 kr

 Stöd till Stiftelsen Hallands Länsmuseer 7 582 000 kr

Kulturstöd som handläggs av avdelningen konst och kultur:

 Stöd till föreningsdrivna mötesplatser för unga 150 000 kr

 Idépeng 350 000 kr

Reducering av hyra för hyresgäster på Najaden:

 Isildurs Bane (KN 2019/00180) 237 564 kr

 Konstnärernas kollektivverkstad (KN 2018/00148) 200 953 kr

(15)

4

Nuvarande stödformer av kulturstöd

Stöd som regleras utifrån kulturnämndens riktlinjer för kulturstöd

Enligt Riktlinjer för kulturstöd, som antogs av kulturnämnden 2018-11-28 §116 och gäller från 2019-01-01 tills nytt beslut tas, anges det finnas följande stödformer:

 Idépeng – arrangemangsstöd för unga 12–25 år

 Arrangemangs- och projektstöd

 Uppdragsstöd

 Stöd till föreningsdrivna mötesplatser för barn och unga

 Stöd till konstnärlig utveckling

Stöd som hanteras på andra sätt

Stöd till studieförbunden

Förvaltningens stöd till Studieförbunden, vilket regleras av Riktlinjer för Halmstads kommuns stöd till studieförbunden, som fastställdes av kulturnämnden 2016-11-30 § 122.

Arkiv- och museistöd

En stödform som inte har några riktlinjer, utan innehåller stöd till tre olika föreningar/organisationer inom arkiv- och museiområdet:

 Hallands arkivförbund

 Garnisons- och luftvärnsmuseet

 Halmstads idrottshistoriska förening Kulturnämndens priser och stipendier

 Kulturstipendier

 Kulturlaxen

 Kulturpris

Stöd till Hallands Länsmuseer

 Stöd till Stiftelsen Hallands Länsmuseer

Reducering av hyra för hyresgäster på Najaden

 Isildurs Bane (KN 2019/00129)

 Konstnärernas kollektivverkstad (KN 2018/00148)

(16)

5

Uppdragsstöd

När stödformen verksamhetsstöd gjordes om till uppdragsstöd under revideringen 2018 var tanken att riktade stöd skulle kunna utlysas, som uppdrag, och kunna sökas av föreningar och kulturskapare. Men redan när riktlinjerna började gälla, 2019-01-01, låg man efter i rutinerna och inga utlysningar gjordes.

Enligt riktlinjer och rutindokument skulle ett par olika uppdrag, tydligt beskrivna, utlysas och publiceras på kommunens webbplats den 15 januari med senast ansökningsdatum 30 april.

Förslag till utlysningar skulle lämnas in av föreningar och kulturskapare senast den 30 september året före utlysningen. Då inga utlysningar gjordes rullade uppdragsstödet på som vanligt, och en del avtal som löpte ut 2019 förlängdes enligt de tidigare rutinerna för verksamhetsstöd.

Historik

Idén om uppdragsstöd är inte ny utan hämtad från en tidigare förlaga. Vid millennieskiftet och fram till 2003 arbetade kulturförvaltningen med en snarlik modell. Ansökningarna fördelades på tre uppdragstyper: arrangörsverksamhet, evenemangsverksamhet och särskild verksamhet som utgjorde majoriteten av ansökningarna. År 2003 infördes istället stödformen årsstöd.

Under 2011 gjordes en revidering av riktlinjerna med syftet att särskilja och renodla de tre olika stödformerna (årsstöd, arrangemangsstöd och projektstöd). Gränsen mellan årsstöd och

arrangemangsstöd definierades i den nya versionen utifrån platsspecifika eller icke-platsspecifika arrangemang, projektstöd gjordes mer riktbart efter tema. Mottagarkategorin årsstöd bestod dels av ett femtiotal föreningar som utgick från en bestämd ort eller plats och där bedrev utåtriktad kulturverksamhet (till exempel hembygdsföreningar), dels av ett tiotal föreningar som arrangerade återkommande evenemang. För de sistnämnda stod evenemanget i centrum, inte platsen eller orten. Revideringsförslaget innebar att dessa föreningar istället föreslogs ansöka om

arrangemangsstöd. Efter revideringen blev det främst platsspecifika föreningar kvar i kategorin årsstöd, varav de flesta hade inriktning kulturarv. Denna förändring är orsaken till att årsstödet gjordes om till ett kulturarvsstöd några år senare, 2013.

Tidigare hade kulturförvaltningen, utöver ordinarie stödformer, tecknat överenskommelser med arrangörsföreningar som främst arrangerade scenkonst med professionella kulturutövare. Efter revideringen 2013 lyftes dessa föreningar, och deras stöd, in i kulturstödet och en ny stödform skapades: flerårsstöd. Totalt hade man därefter fyra kulturstödsformer: arrangemangs- och projektstöd, kulturarvsstöd, flerårsstöd och idépeng.

De föreningar som kunde ansöka om flerårsstöd lyftes fram som en bas för kulturlivet i Halmstad och man ville möjliggöra att överenskommelserna kunde tecknas för en period upp till tre år och ge möjlighet för kulturföreningar som arrangerar kulturarrangemang med professionell

medverkan att lämna intresseanmälan för flerårsstöd löpande. Enligt reglerna skulle sedan kulturnämnden göra ett urval innan överenskommelser tecknades. Syftet med stödet var att ge goda förutsättningar för kontinuitet och bredd i kulturutbudet och goda planeringsförutsättningar för båda parter. År 2016 gjordes en ny revidering där flerårsstöd bytte namn till verksamhetsstöd.

År 2018 gjordes en omfattande revidering av riktlinjerna för kulturstöd där verksamhetsstödet gjordes om till det uppdragsstöd vi har i riktlinjerna idag.

(17)

6 Problembild

Ingen av dem som var med i revideringsarbetet under 2018 arbetar idag med kulturstöd. Att årligen utlysa flera olika sökbara uppdrag är en omfattande uppgift som kräver mer eftertanke, analys, administration och aktivt arbete med kulturstöd än vad kulturförvaltningen för närvarande har kapacitet till. Att ha kvar stödformen uppdragsstöd skulle innebära att alla överenskommelser måste sägas upp.

En anledning till idén att utlysa uppdrag var att man tänkte att det skulle kunna uppluckra

cementerade strukturer. Vissa av aktörerna som får stöd genom uppdragsstödet har fått stöd från kulturförvaltningen i 15–20 år. Det har skapat kontinuitet vilket möjliggjort att verksamheter blivit välkända och välbesökta, men det har också begränsat möjligheten till att bredda kommunens utbud.

I denna översyn görs bedömningen att det är möjligt att förändra strukturerna även för

verksamhetsstöd. Det viktigaste är att utgå från hur kulturlivet, och engagemanget, faktiskt ser ut istället för att göra utlysningar som kanske inte får några sökanden. Istället behöver kraften läggas på uppföljning, kvalitetsgranskning och utveckling av befintliga aktörer. Detta kan i sin tur leda till att belopp ändras och/eller att nya överenskommelser skrivs.

Nuvarande avtal löper på eller har förlängts enligt tidigare praxis för verksamhetsstöd och överenskommelser har kopierats och förlängts. Utvärdering sker genom ett årligt

uppföljningssamtal med förvaltningen där verksamheten diskuteras. Vaga avtalsformuleringar om vad som förväntas gör uppföljningssamtalen svåra att utvärdera. Inga rutinmässiga

verksamhetsbesök/kvalitetskontroller görs för tillfället och avtalen löper på utan kvalitativ uppföljning.

Vad behöver förändras?

Förslaget är att stödformen återgår till att kallas för verksamhetsstöd från och med 1 januari 2021.

Verksamhetsstödets syfte ska vara att stötta kontinuerlig verksamhet av kulturpolitisk betydelse och utgå från de visioner och målsättningar som uttalas i Kulturprogram 2030. Syftet med stödet är att ge föreningar och kulturaktörer i Halmstad kommun goda förutsättningar att bedriva kulturell verksamhet på både professionell och amatörnivå.

Verksamhetsstödet ska vara sökbart och ansökan ska lämnas in senast den 31 augusti, för kommande verksamhetsår. Detta datum har valts med hänsyn till att föreningar ska ha hunnit hålla årsmöten och att handläggning ska hinnas med innan kulturnämndens sista sammanträde i november.

Första gången en verksamhet ansöker kan endast ett verksamhetsår beviljas. Vid nästa ansökan kan stödet beviljas för ett, två eller tre år åt gången. Redovisning av verksamheten skickas in årligen efter genomfört årsmöte. Ansökan och redovisning, tillsammans med en

överenskommelse mellan stödmottagaren och kulturnämnden, utgör utvärderingsgrunderna.

De som beviljas verksamhetsstöd ska i ansökan och uppföljning relatera till, och utvärderas i förhållande till, kulturprogrammet. I ansökningsformulären bör frågor läggas till kring vilka effekter som aktörerna eftersträvar med sin verksamhet. Detta kommer underlätta och förbättra

(18)

7

uppföljningsarbetet genom att det då kommer finnas något mer konkret att diskutera och analysera i redovisningssamtalen.

Förslag på fortsatt hantering av uppdragstöd

 Uppdragsstöd görs om till ett sökbart verksamhetsstöd. Stödformen uppdragsstöd återgår till att kallas för verksamhetsstöd från och med 1 januari 2021

 Riktlinjer förändras enligt förslag i bilaga

 Syftet med stödet förtydligas genom att det förankras i Kulturprogram 2030. Syftet med stödet ska vara att stötta kontinuerlig verksamhet av kulturpolitisk betydelse och utgå från de visioner och målsättningar som uttalas i Kulturprogram 2030

 Nytt ansökningsformulär tas fram för stödformen som anpassas till Kulturprogram 2030

 Ny mall för hur överenskommelser skrivs tas fram

(19)

8

Arkiv- och museistöd

Stödet Arkiv- och museistöd som skapades efter revideringen 2018, finns idag inte med i riktlinjerna. Stödformen har årligen ca 220 000 kronor i budget och skapades för att husera icke sökbara stöd som årligen betalades ut till tre föreningar: Halmstads Idrottshistoriska förening, Hallands Arkivförbund och Garnisons- och Luftvärnsmuseet.

Halmstads Idrottshistoriska förening driver Halmstads Idrottsmuseum på Halmstad Arena.

Sedan 2011 har kulturnämnden delat ut stöd till föreningens hyra och försäkring. Uppgiften, att dela ut stödet samt även medel för ändamålet, övertogs samma år när kommunfullmäktige 2010- 06-22 beslutade att ”överföra ansvaret för musei- och därmed sammanhängande frågor från kommunstyrelsen till kulturnämnden” (KF 2010-06-22 § 67, KS 2009/0264 Förslag med anledning av verksamhetsöversynen, Beslut 1.9).

Garnisons- och Luftvärnsmuseet drivs som en ideell förening med följande medlemmar:

Halmstads kommun, Luftvärnsregementet Lv6 6, Stiftelsens Hallands länsmuseer, Hallandsregementets och Hallandsbrigadens kamratförening samt Luftvärnsregementets kamratförening. Representanter från de fem medlemsorganisationerna sitter i styrelsen. Museet har statligt stöd från myndigheten Statens försvarshistoriska museer (SFHM) för att förvalta den statliga rikssamlingen (en av tre samlingar utplacerade i landet), luftvärnssamlingen.

Hallands arkivförbund är en regional paraplyorganisation som samlar flera olika arkivföreningar.

Däribland Folkrörelsernas arkiv i södra Halland, som kulturnämndens stöd riktas till.

Grundverksamheten består av att förvalta, ordna upp och tillgängliggöra arkiv för framtiden.

Föreningar och företag som deponerar sina arkiv hos dem betalar en avgift, men en stor del av arkivbeståndet är så kallade ”herrelösa arkiv”, arkiv utan ägare. 394 hyllmeter av det ägarlösa arkivmaterialet har sitt ursprung i Halmstads kommun och har ett stort kulturhistoriskt värde.

Stödet som delas ut från kulturnämnden baseras på en fördelningsmodell (60 öre/

kommuninvånare) som upprättades av någon som för länge sedan arbetade på kommunen och som sedan har hängt kvar. Under revideringen av kulturstöd 2018 föreslogs en dialog med Region Halland om att eventuellt överflytta ansvar till dem vilket inte har skett.

Vad behöver förändras?

Det är viktigt att sträva efter en likriktad hantering av stöd som delas ut till föreningslivet. Om de tre föreningarna som får stöd ur stödformen arkiv- och museistöd inte ska anses utgöra specialfall behöver de ansöka enligt samma regler som övriga. De tre föreningarna skiljer sig enbart från de föreningar som tar emot uppdragsstöd på metoden för deras ansökan och utbetalning. Detta kan åtgärdas och lösas via överenskommelser. Ingenting i riktlinjerna för kulturstöd,

uppdragsstöd/verksamhetsstöd, hindrar kulturförvaltningen från att fortsätta stötta hyreskostnader. Ansökningsförfarande och bedömningsgrunder bör dock följas. Stödet till Garnisons- och Luftvärnsmuseet har dessutom tidigare behandlats som ett verksamhetsstöd.

Förslag på fortsatt hantering av arkiv- och museistöd

 Förvaltningen fortsätter utreda föreningarnas särställning och stöden görs om möjligt om till verksamhetsstöd

 Stödformen omnämns därför inte i riktlinjerna

 Förvaltningen fortsätter arbeta mot en likriktad hantering av stöd till kulturlivet

(20)

9

Arrangemangs- och projektstöd

Syftet med Arrangemangs- och projektstöd är, enligt 2019 års riktlinjer, att ordna kulturella arrangemang eller projekt som är publika och äger rum i Halmstads kommun. Arrangemangen kan vara enstaka eller i en serie under året. Projekten ska genomföras och avslutas inom en given tidsram och vara av engångskaraktär.

Vad behöver förändras?

Arrangemangs- och projektstöd är i huvudsak en välfungerande stödform men några saker behöver klargöras. Frågan om årligt återkommande arrangemang som beviljas stöd, år efter år, utan att ”vara av engångskaraktär” återkommer till exempel ofta i de revideringsarbeten som gjorts genom åren. Under 2018 års revidering lyftes det som vi också lyfter nu: arrangemangsstöd som betalats ut under många års tid bör prövas i nämnden för att se över möjligheten att istället hanteras som verksamhetsstöd.

Möjligheten till stöd till medieproduktion

Möjligheterna till att söka stöd till medieproduktion (film, böcker, tidskrifter, radio/TV,

hemsidor) har sett olika ut genom åren. Under 2016 års revidering togs möjligheten bort för att sedan återinföras under revideringen 2018. Motiveringen till återinförandet var att de som producerar media skulle ha samma möjlighet att ansöka om stöd, och på samma villkor, som andra som gör produktioner inom till exempel musik, teater, dans osv.

Tanken är god i teorin, men olika produktionsformer och medieformer, är olika kostsamma i förhållande till hur många som får del av slutprodukten. Vi ser därför att projektdelen i

stödformen bör hållas ner till förmån för publika arrangemang. Under 2019–2020, när det varit möjligt att söka för medieproduktion har ansökningarna dominerats av filmproduktionsstöd till halv-professionella kortfilmer.

Filmkulturell verksamhet blev en del av det regionala kulturpolitikområdet efter införandet av kultursamverkansmodellen 2011. Regionerna fick då i uppdrag att främja en god tillgång till filmkultur för sina invånare. Myndigheten för kulturanalys beskriver tre ben som utgör den filmkulturella verksamheten:

 Filmpedagogik för barn och unga

Arrangerandet av skolbio i regionens kommuner, främjande av film i kulturskolan och i Skapande skola samt utvecklande och stödjande projekt kring medie- och

informationskunnighet i relation till rörlig bild

 Främjande av visning, och spridning, av film

Stöd och resurs åt lokala biografer, festivaler och andra visningsorganisationer.

Regionerna är också själva aktiva i att organisera visningar

 Verksamhet med inriktning mot talangutveckling och produktion

Utbildning, nätverk och möjligheter för unga filmare. Regionerna har även mindre ekonomiska stöd till produktion. Till verksamhetsområdet räknas också delaktighet i produktion av framförallt kort- och dokumentärfilm

(21)

10

Efter att Kulturskolan i oktober 2019 fick ett sparkrav på 1,2 miljoner kronor inför 2020 års verksamhetsår valde man att lägga ner den filmkulturella undervisningen. Ansvaret för den filmkulturella verksamheten är dock fortsatt delat, och måste fortsätta delas på ett hållbart sätt.

Förslagsvis beviljas kulturstöd främst till främjande av visning, och spridning, av film. Arbetet med filmpedagogik för barn och unga föreslås hanteras via enhet ungkultur vilken redan arbetar mycket med detta. Verksamhet med inriktning mot talangutveckling och produktion föreslås hänvisas till Region Halland.

Vi bedömer dock att någon skrivning om detta i riktlinjerna inte behövs just nu.

Kulturförvaltningen behöver vidare utreda hur filmområdet, och annan medieproduktion, framöver ska hanteras. Det är i dagsläget möjligt för kulturförvaltningen att föra en dialog med sökanden inom filmområdet om avgränsningen, utan att skriva med den i riktlinjerna.

Kulturstöd till det fria kulturlivet

Kulturnämnden har sedan länge beviljat kulturstöd till det fria kulturlivet. År 2003 fastställde kommunfullmäktige ”regler för bidrag till kulturverksamhet” som skulle ge fler än

kulturföreningar möjligheten att söka bidrag. Förändringen genomfördes men benämningen föreningsbidrag fortsatte användas trots att fler beviljade ansökningar kom från enskilda och grupper. År 2006 beslutade kulturnämnden att verksamheten föreningsbidrag därför skulle benämnas som kulturstöd (KN 2006-08-16 §84 Dnr: 2002/0240).

År 2008 uppstod ett behov av att begränsa möjligheten för enskilda personer och kommersiella aktörer att söka kulturstöd. Bakgrunden till detta var att det ”mer administrativa och bedömningsmässiga problem. Många gånger tenderar dessa bidrag att bli en arbetsmarknadsåtgärd. Anledningen till att möjligheten för enskild att ansöka om bidrag till kulturverksamhet infördes var i första hand för att kunna ge stöd till konstnärer, som sällan verkar i förening. Denna möjlighet kommer att finnas även fortsättningsvis vad gäller projektbidrag, vilket oftast är det som gäller för konstnärer”.

För att rätta till ovanstående föreslogs att man förändrade skrivningen för projektbidraget för att tydliggöra att det inte är möjligt för kommersiella aktörer att ansöka. Skrivningen för

projektbidrag ändrades till ”I särskilda fall kan projektstödet också sökas av enskild person men skall då genomföras i nära samverkan med kulturavdelningen. Vid dessa projektansökningar skall kulturavdelningen engageras på ett tidigt stadium, helst redan i projektets planeringsfas. Bidraget betalas i dessa fall ut som lön/arvode och för utlägg mot kvitton”. (KN 2008-02-27 §25 Dnr: 2008/0134).

År 2013 genomfördes ett omfattande arbete med att se över riktlinjerna för kulturstöd. Visionen var att få ett mer flexibelt och modernt stödsystem som tillät ett flöde mellan den professionella kulturen, den kommersiella kulturen och civilsamhället. En av de föreslagna åtgärderna var därför att lägga mer fokus på resultatet än på den sökande och att förvaltningen skulle minska ner på texten som anger ”det här får man inte söka för”. Fokus skulle ligga på att bedöma det kulturella innehållet i ansökan, och inte vilken sorts förening eller grupp som ansökte (Regler för kulturstöd KN 2013-10-30 Dnr: 2013/00218).

Sedan 2014 har därför skrivningen funnits med att stöd kan sökas av juridiska personer

(exempelvis föreningar, organisationer, stiftelser och bolag), samt personer som har F-skattsedel som enskild näringsidkare (enskild firma).

(22)

11

I 2017 års riktlinjer för kulturstöd infördes skrivningen att kulturstöd inte beviljas till projekt/arrangemang/verksamhet med syfte att främja kommersiell näringsverksamhet.

Skrivningen är mycket viktig för att kunna motivera kommunalt stöd till enskilda näringsidkare.

Under 2020 års revidering har åter frågeställningar om möjligheten för enskilda personer och kommersiella aktörer att söka kulturstöd lyfts. Covid-19 har gjort oss alla medvetna om kulturbranschens mycket komplexa och sårbara strukturer.

Gränserna är oftast flytande mellan den professionella kulturen, den kommersiella kulturen och civilsamhället. I detta komplexa kulturlandskap är det svårt att utföra prioriterings- och

bedömningsarbete. Bedömningsarbetet innefattar ofta att prioritera mellan ideella föreningar, som enligt riktlinjerna förväntas bidra med ideellt arbete, och enskilda kulturaktörer som kan tilldela sig själva arvode för liknande arbete.

För närvarande tillämpas praxis att om en enskild näringsidkare vill driva ett kulturprojekt som är kulturpolitiskt relevant för Halmstads kommun, och i projektet behöver finansiera sig själv med ett arvode är detta rimligt om kulturförvaltningen bedömer projektet som tillräckligt intressant.

Beviljande och utbetalning av stöd till sådana projekt löses genom att den enskilda näringsidkaren fakturerar kulturförvaltningen det beviljade beloppet plus eventuell moms (som sedan dras av).

Samtidigt beviljas stöd ofta till ideella arrangörsföreningar för att i sin tur arvodera enskilda kulturaktörer. Arrangörsföreningarna ansvarar då själva för urval och arvodering.

Kulturförvaltningen har då ingen kontakt med de enskilda kulturskaparna och det är enklare att tillämpa principen om armlängds avstånd. När enskilda näringsidkare söker stöd har

förvaltningen däremot direktkontakt och bedömer också innehållet, vilket sätter stora krav på bedömningsarbetet. Särskilt när ansökan innefattar ett arvode till kulturskaparen.

Enskilda näringsidkare inom kulturområdet är en viktig grupp för kulturlivet i kommunen.

Kulturstöd behövs oftast som mest i det semiprofessionella segmentet där majoriteten av en stads kulturliv, i alla fall i en stad av Halmstads storlek, befinner sig. Ekonomiska muskler är ett viktigt steg att närma sig den professionella sektorn. Enskilda konstnärer och konstprojekt hamnar ofta i kläm i kulturstödssystemen, vilket också lyfts av Konstnärernas Riksorganisation (KRO).

Samtidigt som det är viktigt att inte sammanblanda kommersiell med professionell verksamhet (och vice versa) är det ofta svårt att bedöma om något kan anses ”främja kommersiell

näringsverksamhet” eller inte. Det är dessutom viktigt att kulturförvaltningen uppmuntrar kulturlivet till föreningsbildande och till att engagera sig ideellt i arrangemang- och projekt inom kulturens område. Allt detta sammanlagt gör bedömningsarbetet och prioriteringarna svåra.

Just på grund av att avvägningarna är så svåra har inga skrivningar eller regler kring stöd till det fria kulturlivet lagts till i riktlinjerna för kulturstöd utan föreslås regleras internt genom nya rutiner för bedömningsarbetet. Rutinerna för bedömning av arrangemang- och projektstöd behöver säkerställa att en bra balans uppnås mellan ideella, semiprofessionella och professionella krafter.

En bra balans måste också säkerställas mellan bredd och spets i de arrangemang- och projekt som beviljas kulturstöd.

(23)

12

Kulturförvaltningen behöver arbeta tillsammans med kommunens tillväxtavdelning i frågan om hur vi kan stötta kulturella- och kreativa näringar på ett hållbart och rättssäkert sätt. En tätare samverkan med Region Halland kring hur kommunens och regionens kulturstöd på ett bättre sätt kan komplettera varandra behöver också uppnås.

Förslag på hantering av arrangemangs- och projektstöd

 Arrangemangsstöd som betalats ut under många års tid bör prövas i nämnden för att se över möjligheten att istället hanteras som ett kulturpolitiskt verksamhetsstöd

 Stöd till filmkulturell verksamhet begränsas till visningsverksamhet

 Förvaltningsstaben fortsätter utreda filmområdets förutsättningar inom kultursamverkansmodellen samt på kommunalt plan

 Arrangemangs och projektstödet får rutiner som säkerställer en bra balans mellan ideella, semiprofessionella och professionella krafter

 Arrangemangs och projektstödet får rutiner som säkerställer en bra balans mellan bredd och spets i de arrangemang- och projekt som beviljas kulturstöd

 Förvaltningen sätter ett ökat fokus på att utreda främjande av kommersiell näringsverksamhet i bedömningar av ansökningar

 Förvaltningen fortsätter att arbeta för en ökad samverkan med kommunens tillväxtavdelning i frågan om hur vi kan stötta kultur- och kreativa näringar

 Förvaltningen fortsätter att arbeta för en ökad samverkan med Region Halland i kulturstödsfrågor

(24)

13

Stöd till konstnärlig utveckling

I budget för arrangemangs- och projektstöd inryms även stöd till konstnärlig utveckling.

Stödformen infördes efter revideringen 2016 för att möjliggöra att stöd kunde beviljas till konstnärliga projekt utan krav på publik. Tanken med stödformen var också att möjliggöra kompetensutveckling för konstnärer. Exempel som ges i riktlinjerna är att ”testa nya idéer, koncept, förstudier eller att bilda nätverk”. Stödformen riktar sig till enskilda näringsidkare med F-skatt som är verksamma i Halmstads kommun. Stödet har ett maxbelopp på 10 000 kronor per projekt.

Vad behöver förändras?

Under 2019 inkom 8 ansökningar om stöd till konstnärlig utveckling varav endast två beviljades.

Det finns inga tydliga riktlinjer för vad man kan eller inte kan söka för från denna stödform vilket har fått effekten av att flera ansökningar innehåller internationella resor. Tre av avslagen 2019 baserades på att ansökan handlade om att stödet skulle täcka den sökandes resekostnader. Två ansökningar kom från samma person som året innan fått stöd för en liknande resa.

Det är återkommande samma personer som söker från denna stödform. Samma personer är även involverade i andra kulturstödsansökningar under dessa år. Det har också förekommit att två personer sökt separat för samma projekt och beviljats stöd. Ansökningarna måste då beslutas tillsammans och maxbeloppet kan uppnås två gånger för samma projekt.

Trots allt bedömer vi att stödformen fyller en viktig funktion. Den möjliggör för enskilda

näringsidkare inom kulturområdet att söka stöd för att kunna verka i kommunen. Den tydliga och relativt låga beloppsgränsen gör att kulturstöd till näringsverksamhet (som behandlats ovan), som utförs utan publik, kan begränsas till en rimlig nivå.

Förslag på hantering av stöd till konstnärlig utveckling

 Stöd beviljas inte för utlandsresor

 Stöd kan inte sökas från två olika personer till samma projekt

 Stöd kan inte beviljas samma person mer än en gång per år

 ”bilda nätverk” stryks som exempel

 Kulturförvaltningen måste sprida informationen om stödformen bättre

(25)

14

Verksamhetsstöd – Demokrati- och rättighetsfrågor

Ny stödform inrättas: verksamhetsstöd med inriktning mot demokrati- och rättighetsfrågor.

Bakgrund

Förslaget att införa en ny stödform, ett särskilt stöd för verksamhetsstöd för demokrati- och rättighetsfrågor, är ett första steg mot att skapa en förvaltningsövergripande struktur för stöd till föreningslivet. Hanteringen är idag uppdelad på flera olika förvaltningar som alla har olika regler, ansökningsperioder och arbetssätt. Kommunens föreningsgrupp, ett nätverk för alla som

handlägger stöd till föreningslivet, har uppmärksammat att det finns stora möjligheter till effektivisering och förtydligande gentemot kund genom en bättre samordning. I dagsläget har olika förvaltningar ansvar för olika typer av föreningar och denna förvaltningstillhörighet påverkar idag vilket stöd de kan få.

Samhällsbyggnadskontoret har under flera år handlagt stödet: ”Ekonomiskt stöd till

samhällsföreningar för utveckling av ort eller landsbygd”. Ansökningarna har innehållit mycket kulturaktiviteter och under 2019 involverades kulturförvaltningen i handläggningen av

ansökningarna för att säkerställa att kommunen inte betalar ut dubbla bidrag.

Samhällsbyggnadskontoret har nu själva ifrågasatt varför stödformen finns och endast är tingad till samhällsföreningar när det finns andra föreningar som arbetar med liknande frågor.

Under hösten 2020 har samhällsbyggnadskontoret därför meddelat att man kommer föreslå för kommunstyrelsen att handläggningen av stödet flyttas till kulturförvaltningen tillsammans med medel för detta. När/om beslutet tas är det också tänkt att ”Riktlinjer för stöd till

samhällsföreningar” kommer att utgå. För att kratta för en smidig övergång lyfter vi därför fram en ny stödform utifrån vilken ett stöd till samhällsföreningar kan hanteras samtidigt som vi möjliggör ansökningar från andra föreningar som arbetar mot samma mål.

Målgrupp för stödet

Verksamhetsstödet vänder sig till rättighets- och kulturbärande organisationer, till exempel samhällsföreningar, nationella minoritetsorganisationer, etniska organisationer, hbtq- organisationer, organisationer som arbetar mot diskriminering och jämställdhetsfrämjande organisationer.

Målgruppen omfattar dock inte de organisationer som representerar personer med funktionsnedsättning eller socialt utsatta som ges stöd genom socialförvaltningen.

Finansiering

I en första fas flyttas de 450 000 kronor över från KLF som tidigare har delats ut som

”Ekonomiskt stöd till samhällsföreningar för utveckling av ort eller landsbygd i Halmstads kommun”. Samhällsföreningar informeras att de kan ansöka från den nya stödformen, men är inte garanterade stöd.

(26)

15

Övriga förändringar

Övriga förändringar som gjorts sammanfattas som följande:

 Kulturprogram 2030 har lyfts fram under allmänna bedömningsgrunder

 Kommunens föreningsregister har lyfts fram i ett eget kapitel då det är ett krav att alla som söker kulturstöd ska registrera sig och ladda upp särskilda dokument för att bli bidragsberättigade

 Stipendier och kulturpris listas som en del av kulturförvaltningens kulturstöd

 I avsnittet ”Övriga kulturstöd” omnämns Halmstads kommuns stöd till studieförbunden och stödet till Stiftelsen Hallands Länsmuseer

 Informationen om kulturförvaltningens samlingsannons och tidningen Applåd har strukits då de upphört att existera

 Ett par mindre textändringar i stycket om Idépeng

Sammanfattning

Sammanfattningsvis anser vi att vi genom dessa ändringar gjort det något lättare för ansökande att förstå vad som förväntas. Genom att lyfta fram Kulturprogram 2030 möjliggörs en tydligare kulturpolitisk förankring för stöden.

Det är en svår uppgift att balansera riktlinjerna så att de både skapar möjligheter för kulturlivets kreativitet och samtidigt utgör ett bra stöd vid bedömningar. Det står klart att förbättringsarbetet framförallt måste göras internt genom rutiner och arbetssätt. Precis som revisorerna påpekade behöver vi nu säkerställa att det finns tillräckliga förutsättningar för efterlevnad av de nya riktlinjerna samt att uppdatera rutiner och arbeta med uppföljning och internkontroll.

(27)

Riktlinjer för kulturstöd

Gäller från 2021-01-01. Fastställt av kulturnämnden 2020-XX-XX § XX (ersätter tidigare Riktlinjer för kulturstöd, fastställt av kulturnämnden 2018-11-28 § 116).

(28)

1

Innehållsförteckning

1. Syftet med kulturstöd ... 2 2. Allmänna villkor för kulturstöd ... 2 3. Kulturstöd ges inte till ... 3 4. Halmstads kommuns föreningsregister ... 3 5. Stödformer ... 4 5.1 Idépeng – arrangemangsstöd för unga 12-25 år ... 4 5.2 Stöd till föreningsdrivna mötesplatser för barn och unga ... 5 5.3 Arrangemangs- och projektstöd ... 6 5.3.1 Stöd till konstnärlig utveckling ... 6 5.4 Verksamhetsstöd ... 7 5.5 Verksamhetsstöd – demokrati- och rättighetsfrågor ... 8 6. Bedömningsgrunder för kulturstöd ... 9 6.1 Allmänna bedömningsgrunder ... 9 6.2 Särskilda bedömningsgrunder för Arrangemangs- och projektstöd samt

Verksamhetsstöd ... 9 7. Subventionerade hyror i kulturförvaltningens lokaler ... 10 8. Stipendier och priser ... 10 9. Övriga kulturstöd ... 10

(29)

2

1. Syftet med kulturstöd

Syftet med kulturnämndens kulturstöd är att ge goda förutsättningar för ett lokalt kulturliv som är dynamiskt och mångsidigt och bidrar till att göra Halmstad till en attraktiv kommun för både invånare och besökare. Stödet ska stimulera ett jämlikt kulturutövande och kulturdeltagande inom hela kommunen.

Kulturstöd är ett samlingsbegrepp för olika former av stöd till kulturlivet. Det innefattar

framförallt ekonomiskt stöd i form av bidrag, subventioner och stipendier men också möjligheten till coachning och rådgivning. Detta dokument reglerar de ekonomiska bidragen.

2. Allmänna villkor för kulturstöd

För att kunna beviljas kulturstöd måste föreningen följa kommunens Riktlinjer för bidrag till föreningar, beslutade av kommunfullmäktige 2009-09-24 § 71. Kulturnämnden kompletterar dem med följande krav:

• Ansökan ska innehålla kultur. Med kultur menas konstnärliga uttryck inom bland annat musik, dans, teater, bild och form, litteratur, film, verksamhet inom kulturarv, möten mellan människor samt demokrati- och rättighetsfrågor.

• Projektet eller arrangemanget ska äga rum i Halmstads kommun och vara offentligt, det vill säga öppet och tillgängligt för allmänheten. Kulturstöd för konstnärlig utveckling är undantaget från detta villkor.

• Den som beviljas kulturstöd ska sträva efter högsta möjliga tillgänglighet för personer med funktionsvariationer vid arrangemang och val av lokal.

• Texten ”Med stöd av Halmstads kommun” eller Halmstads kommuns logotyp ska alltid finnas med i all extern kommunikation, exempelvis marknadsföring, pressmeddelanden och webbinformation.

• Om verksamhet som beviljats stöd skjuts upp eller förändras ska kulturförvaltningen omedelbart meddelas. Om beviljat stöd inte används ska det återbetalas.

• Vissa stödformer har ett sista ansökningsdatum. Om en ansökan lämnas in för sent kan det medföra att ansökan avslås.

• Kommunen har rätt att begära revision av verksamhet som beviljats stöd.

(30)

3

3. Kulturstöd ges inte till

• Verksamheter i kommunal, regional eller statlig regi.

• Projekt och arrangemang med religiös eller politisk inriktning.

• Projekt med syfte att främja kommersiell näringsverksamhet.

• Föreningars och organisationers interna medlemsarrangemang och möten.

• Stödgalor och andra projekt för välgörande ändamål.

• Studiecirklar och skolprojekt.

• Förtäring till publik eller besökare. Idépeng är undantaget från detta villkor.

• Inköp av inventarier. Idépeng är undantaget från detta villkor.

4. Halmstads kommuns föreningsregister

Halmstads kommun strävar efter att ha ett aktuellt föreningsregister för att på ett enkelt sätt tillhandahålla uppgifter om föreningslivet i Halmstad både internt inom kommunen och externt till allmänheten. För att kunna få kommunalt stöd i form av kulturstöd eller för att få boka vissa lokaler till föreningstaxa krävs att föreningen är registrerad i Halmstads kommuns

föreningsregister, FRI som finns på www.halmstad.se, sök på föreningsregister.

Föreningar som registrerar sig och uppfyller kommunens grundläggande krav erbjuds:

• möjlighet att söka kulturstöd från Halmstads kommun

• boka lokaler och anläggningar till föreningstaxa

• informationsutskick riktade till föreningar

• möjlighet att synas med kontaktuppgifter på Halmstads kommuns hemsida

Alla som söker kulturstöd ska registrera sina kontaktuppgifter. Enskilda kulturskapare ska ladda upp registreringsbevis för F-skatt. Föreningar ska ladda upp följande årsmöteshandlingar:

• Stadgar

• Årsmötesprotokoll

• Verksamhetsberättelse

• Revisionsberättelse

• Resultat- och balansräkning

(31)

4

5. Stödformer

5.1 Idépeng – arrangemangsstöd för unga 12-25 år

För vad kan man söka

Kulturella arrangemang eller projekt som ger unga möjlighet att förverkliga sina idéer. Exempelvis digitala evenemang, teaterföreställning, filmvisning, fotoutställning, föreläsning, dansworkshop eller konsert. Arrangemangen ska vara publika och äga rum i Halmstads kommun.

Vem kan söka

Privatpersoner eller grupper i åldern 12–25 år som är bosatta eller verksamma i Halmstads kommun, samt ungföreningar och organisationer där huvuddelen av medlemmarna är mellan 12–

25 år och bosatta eller verksamma i Halmstads kommun.

Ansökan

Ansökan görs löpande under året och ska vara inlämnad senast fyra veckor innan idépengen sker.

Ansökan sker via Halmstad kommuns hemsida. Den som ansöker får coachning av medarbetare på kulturförvaltningen. Högsta sökbara belopp är 40 000 kronor. Idépeng kan sökas max två gånger per år av en och samma privatperson, grupp, ungförening eller organisation. Vid ansökan om att genomföra samma typ av arrangemang ingen, ska det påvisas en utveckling av

arrangemanget.

Särskilda villkor

Material som köpts in tillfaller kulturförvaltningen efter genomfört arrangemang eller projekt.

Arrangemanget eller projektet ska ha fri entré och äga rum i drog- och alkoholfria miljöer efter skoltid.

Redovisning

Redovisning av de beviljade medlen ska ske inom två månader efter att arrangemanget eller projektet avslutats.

(32)

5

5.2 Stöd till föreningsdrivna mötesplatser för barn och unga

För vad kan man söka

Drift av öppna drogfria mötesplatser för barn och unga under vår- och hösttermin vid minst 15 tillfällen fördelade jämnt över varje termin. Terminerna löper från 1 januari – 31 maj och från 1 september – 15 december. Prioriterad ålder är 12–19 år. Med öppen mötesplats menas att ingen avgift eller medlemskap krävs för deltagande.

Vem kan söka

Föreningar och organisationer i Halmstads kommun.

Ansökan

Ansökan görs löpande under året. Vid ansökan ska föreningen lämna in verksamhetsplan med planerade öppettider samt uppvisa giltig ansvarsförsäkring. Kulturförvaltningen bistår med kontaktperson, råd och viss kompetensutveckling i exempelvis barns och ungdomars rättigheter, genusfrågor och delaktighet.

Stödet baseras på ett belopp på 125 kronor per öppen timme för vardagkväll och 175 kronor per öppen timme för helgkväll (fredag och lördag), dock max 20 000 kronor per termin. Ansökan beviljas för ett kalenderår i taget och därefter krävs en ny ansökan.

Särskilda villkor

Verksamheten ska bedrivas i egna eller kommunala lokaler med närvaro av minst två vuxna personer över 18 år, vid max fem timmar per tillfälle. Föreningen står för eventuella

verksamhetskostnader.

Redovisning

Föreningen ska utse en kontaktperson som för statistik över antal öppettillfällen, antal öppettimmar samt antal besökare, pojkar och flickor. Statistiken ska registreras löpande i kvalitetssäkringsprogrammet Loggboken. Stödet utbetalas sedan efter varje terminsslut.

(33)

6

5.3 Arrangemangs- och projektstöd

För vad kan man söka

Syftet med stödet är att ge föreningar och kulturaktörer i Halmstads kommun goda förutsättningar att genomföra tillfällig kulturverksamhet som är publik och äger rum i Halmstads kommun.

Arrangemangen kan vara enstaka eller i en serie under året. Projekten ska genomföras och avslutas inom en given tidsram och vara av engångskaraktär.

Vem kan söka

Juridiska personer (exempelvis föreningar, organisationer, stiftelser och bolag), samt personer som har F-skattsedel som enskild näringsidkare (enskild firma).

Ansökan

Ansökningsbeloppet kan variera från 1000 kronor och uppåt. Handläggning av ansökan påbörjas inte förrän efter sista ansökningsdatum. Ansökan ska ske via kommunens föreningsregister FRI.

Ansökan ska lämnas in senast:

• 31 januari för arrangemang och projekt som äger rum tidigast 1 april.

• 30 april för arrangemang och projekt som äger rum tidigast 1 juli.

• 30 september för arrangemang och projekt som äger rum tidigast 1 januari.

Redovisning

Redovisning av de beviljade medlen ska ske inom två månader efter att arrangemanget eller projektet avslutats.

5.3.1 Stöd till konstnärlig utveckling

För vad kan man söka

För konstnärliga projekt som stimulerar till kompetensutveckling och att prova nytt, till exempelvis nya idéer, koncept och förstudier.

Vem kan söka

Person med konstnärlig inriktning som innehar F-skattsedel som enskild näringsidkare (enskild firma) och är verksam i Halmstads kommun kan söka stödet en gång per verksamhetsår.

Ansökan

Ansökan ska lämnas in i god tid före utförandet och kan göras löpande under året. Det högsta beloppet som kan beviljas är 10 000 kr. Stödet kan endast beviljas en gång för samma konstnärliga projekt. Stöd beviljas ej för utlandsresor.

Redovisning

Redovisning av de beviljade medlen ska ske inom två månader efter att projektet avslutats.

(34)

7

5.4 Verksamhetsstöd

För vad kan man söka

Syftet med stödet är att ge föreningar och kulturaktörer i Halmstads kommun goda förutsättningar att bedriva kontinuerlig kulturell verksamhet på både professionell och amatörnivå. Verksamheten ska vara av kulturpolitisk betydelse och utgå från de visioner och målsättningar som uttalas i Kulturprogram 2030 och ska komplettera eller utvecklar det nuvarande utbudet i kommunen.

Vem kan söka

Juridiska personer (exempelvis föreningar, organisationer, stiftelser och bolag). Alla som söker verksamhetsstöd ska ha sin huvudsakliga verksamhet förlagd i Halmstads kommun.

Ansökan

Första gången en verksamhet ansöker kan endast ett verksamhetsår beviljas. Vid nästa ansökan kan bidraget beviljas för ett, två eller tre år åt gången.

Ansökan ska lämnas in senast 31 augusti för kommande verksamhetsår. Beslut meddelas i november.

Särskilda villkor

En dialog sker mellan den sökande och kulturförvaltningen efter inlämnad ansökan. För de verksamheter som har flerårigt verksamhetsstöd sker dialog med kulturförvaltningen minst en gång per år. Beslut om verksamhetsstöd fattas alltid av kulturnämnden.

Alla som beviljas verksamhetsstöd skriver en överenskommelse med kulturnämnden där villkoren för stödet fastställs.

Redovisning

Redovisning av verksamhetsstödet ska skickas in årligen efter genomfört årsmöte.

References

Related documents

I paragrafens första stycke anges att investeraravdrag inte får göras om det företag i vilket andelar har förvärvats vid tidpunkten för förvärvet har varit verksamt på en

Utifrån en kartläggning och behovsanalys föreslås att Malmö stad avsätter resurser för ett tillfälligt ekonomiskt stöd till särskilt utsatta kulturaktörer.. Stödet bör vara

Kulturförvaltningen föreslår dock vissa justeringar i strategin som i kulturförvaltningens bedömning är nödvändiga för att strategins förslag ska kunna förverkligas och vara ett

Riktlinjerna för urval ger nyutbildade konstnärer, med högskoleexamen från de 3 senaste åren, förtur till en femtedel av de stipendier som fördelas vid varje tillfälle.

Regeringen har tillsatt utredning över ny arkivlagstiftning med syfte att skapa förslag på ny lagstiftning inom arkivområdet samt också att belysa det moderna arkivområdet och dess

Kulturnämnden beslutar att tidsramen för utredningen av utveckling av stödet till det fria kulturlivet förlängs till hösten 2020, enligt vad som föreslås i

Kommunstyrelsens arbetsutskott har utan eget ställningstagande översänt ett remissförslag avseende ett förslag till ny organisering av arbetet med lokalförsörjning i Malmö

- Att Stockholms stad ska ge utrymme för hotad kultur och hotade utställ- ningar om dessa av stadens kulturinstitutioner bedöms uppfylla konstnärliga och/eller andra relevanta