2. Arbete enligt lagen om extraordinära händelser...2

(1)

Plan för extraordinär händelse

Dokumenttyp: Övergripande Beslutat av: Kommunstyrelsen Fastställelsedatum: 2016-09-29, § 112 Ansvarig: Räddningstjänsten

Revideras: 2018 Följas upp: Årligen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Bakgrund...2

2. Arbete enligt lagen om extraordinära händelser...2

Bilaga 1 Krisledningsorganisation...6

Bilaga 2 Verksamhetsplan för utbildning och övning...7

Bilaga 3: Budget...13

Bilaga 4 Aktivitetsplan för mandatperioden...13

(2)

1. Bakgrund

Detta dokument är upprättat för att uppfylla överenskommelsen mellan Sveriges kommuner och staten om att Sveriges samtliga kommuner ska ha ett styrdokument som;

 beskriver det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att minska eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet,

 beskriver hur Gnosjö kommun avser att fullgöra sina åtaganden i denna överenskom- melse samt hur ersättningen ska användas. Samverkansersättningen ska särredovisas Förutom detta ska kommunen även ha en;

 en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden samt

 en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser och/eller samhälls- störningar som beskriver:

o hur kommunen ska organisera sig,

o hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband samt

o vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras.

Detta dokument gäller för den verksamhet som styrs av ”Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap” (2006:544).

Dokumentet tas fram av krisberedskapssamordnaren, förankras hos samtliga förvaltnings- chefer och fastställs av kommunstyrelsen. Uppföljning sker årligen genom en verksamhets- berättelse.

2. Arbete enligt lagen om extraordinära händelser

Enligt ”Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap” (2006:544) (LEH) ska kommunen ha samordningsfunktion samt arbeta med de sex verksamhetsområden som beskrivs nedan.

Enligt LEH ska kommunen arbeta med att minska sårbarheten i sina verksamheter och ha en god förmåga att hantera samhällsstörningar i fred. Kommunen ska även ha en grundlägg- ande förmåga till civilt försvar.

Gnosjö kommun har som ambition att tillämpa helhetsyn enligt ”Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar” i sitt arbete. Detta innebär att kommunen som aktör,

- Förstår hur skeendet vid samhällsstörningar påverkar hela samhället.

- Förstår vilka behov skeendet leder till, även sådana behov som ligger utanför den egna hanteringen.

- Kan prioritera om de samlade resursera inte räcker för att möta alla behov.

Övergripande målsättning

Kommunen ska fortlöpande minska riskerna för skador och olyckor på ett sätt som bidrar till minskade skador, en förbättrad samhällsekonomi och gör kommunen attraktivare. Detta ska särskilt gälla

människor, miljö, samhällsviktiga funktioner, oersättlig egendom, kommunal egendom och företag som är viktiga för utvecklingen av regionen.

Kommunen ska också upprätthålla en god beredskap för att hantera olyckor, störningar, kriser och krig.

Övergripande målsättning

Kommunen ska fortlöpande minska riskerna för skador och olyckor på ett sätt som bidrar till minskade skador, en förbättrad samhällsekonomi och gör kommunen attraktivare. Detta ska särskilt gälla

människor, miljö, samhällsviktiga funktioner, oersättlig egendom, kommunal egendom och företag som är viktiga för utvecklingen av regionen.

Kommunen ska också upprätthålla en god beredskap för att hantera olyckor, störningar, kriser

och krig.

(3)

- Ser vilka effekter som redan har uppnåtts, eller håller på att uppnås.

- Identifierar de effekter som saknas.

(4)

Verksamhetsområde Målsättning för mandatperioden

Samordnarfunktionen

Kommunen ska ha en minst 50 % samordnartjänst inom verksamheten. Räddnings- tjänsten Gislaved-Gnosjö har samordningsansvaret för verksamheten krisberedskap.

 En samordnare utses för Gislaved och Gnosjö kommuner.

Risk- och sårbarhetsanalyser

Kommunen ska analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen och hur dessa kan påverka den egna verksamheten. Resultatet ska värderas och sam- manställas i en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Arbetet bör samordnas och integreras med det riskanalysarbete som sker i enlighet med annan lagstiftning.

Mål för risk- och sårbarhetsanalyserna är att de ska:

 ge underlag för planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet,

 ge beslutsstöd för beslutsfattare och verksamhetsansvariga,

 ge underlag för information om samhällets risker och sårbarheter till allmänheten samt

 bidra till att ge en bild över de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort som kan påverka kommunens verksamhet och samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område.

Det finns etablerade former för samverkan avseende informationsutbyte och kunskaps- utveckling över kommungränsen (exempelvis för kommuner som har identifierat gemensamma risker och sårbarheter) för arbetet med risk- och sårbarhetsanalys inklusive beroendeanalyser samt identifiering av samhällsviktig verksamhet.

Gnosjö kommun antog en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys den 2015- 10-29. Denna är överlämnad till länsstyrelsen.

 Kommunen ska fortsätta arbeta med risk- och sårbarhetsanalysen.

Åtgärdsplaner ska tas fram för alla verksamheter i kommunen.

 Alla förvaltningar ska följa upp sin verksamhetsvisa RSA och arbeta med ytterligare risker.

Planering

Detta övergripande styrdokument ska följas upp årligen och revideras vid behov.

Verksamhetsplan för utbildning och övning finns. En verksamhetsplan för hantering av extraordinära händelser, stora olyckor och andra kriser från 2011 finns. Denna plan ska revideras under 2016.

Kommunens planering för att förebygga risker och sårbarheter samt för att hantera en extraordinär händelse ska vara framtagen i samverkan med andra aktörer, såväl offentliga som privata. För att uppfylla detta krav kommer detta styrdokument att skickas på remiss till F-samverkan samt de största företagen i kommunen.

 Det övergripande Styrdoku- mentet ska vara väl för- ankrat både hos F-samverk- an och hos de största företagen i kommunen.

 Verksamhetsplan för hantering av extraordinära händelser, stora olyckor och andra samhällsstör-ningar revideradess under 2015.

Bifogas det övergrip-ande styrdokumentet.

Geografiskt områdesansvar

Kommuner ska inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser och/eller samhällsstörningar i fredstid verka för att:

 olika aktörer inom kommunens geografiska område samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet,

 de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer och informationen till allmänheten under händelsen samordnas.

Mål för kommunens arbete med det geografiska områdesansvaret är att:

 kommunen ska ta initiativ till att aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ges möjlighet att samverka i syfte att uppnå samordning av åtgärder för, under och efter en extraordinär händelse och/eller samhällsstörning,

 kommunen ska vara sammankallande för ett samverkansorgan i vilket represen- tanter för kommunen och aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område bör ingå,

 kommunen ska verka för att information till allmänheten vid en extraordinär

 Ett lokalt krishanteringsråd med berörda/intresserade samhällsaktörer bildas och arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser för dessa har kommit igång.

 Krishanteringsrådet ska

träffas regelbundet.

(5)

händelse och/eller samhällsstörning samordnas samt

 att kommunen tar initiativ till att en samlad lägesbild tas fram i samband med en extraordinär händelse och/eller samhällsstörning. Kommunen ska ta initiativ till att aktörerna som ska hantera händelsen kan få en samstämd uppfattning om vad som hänt, vilka åtgärder som vidtagits och de åtgärder som behöver samordnas.

Kommunens förberedelser inför en extraordinär händelse och/eller samhällsstörning har skett i samverkan med kommuner och andra aktörer utanför det egna geografiska området bl. a i F-samverkan.

Utbildning och övning

Kommunen ansvarar för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser och/eller samhällsstörningar i fredstid.

Mål med kommunens arbete med utbildning och övning är att:

 Det ska finnas en regelbundet utbildad och övad organisation.

 Varje övning ska utvärderas avseende såväl styrkor som svagheter när det gäller kommunens egen beredskap och förmåga att samverka med andra aktörer.

 Kommunen deltar, i den utsträckning tillfälle ges, i planering, genomförande och utvärdering av samverkansövningar på regional och/eller nationell nivå.

 Samverkansövningar med andra aktörer inom kommunen och/eller mellan kommuner genomförs med en genomtänkt periodicitet i förhållande till regional och nationell övningsplanering.

 En verksamhetsplan för utbildning och övning bifogas styrdokumentet som antas varje mandat- period.

Rapporteringssystem

Kommunen ska ha en förmåga att före, under och efter en händelse kunna rapportera till regional och national myndighet.

 Ha förmågan att ta emot och dela information med berörda aktörer med stöd av den teknik som tillämpas nationellt för ledning och samverkan i extraordinära händelser och/eller samhällstörningar.

 Kommunernas beredskapsfunktioner är samordnade med övriga relevanta aktörer avseende nätverk, teknik, och metodik för informationsdelning för att stödja samverkan i regionen vid en extraordinär händelse och/eller samhällsstörning.

Höjd beredskap

Kommunen ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap.

 Säkerställa att krisledningen inom Gnosjö kommun har grund-

läggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap.

(6)

BILAGOR TILL ÖVERGRIPANDE STYRDOKUMENT

(7)

Bilaga 1 Krisledningsorganisation

Se Verksamhetsplan för hantering av extraordinära händelser, stora olyckor och andra kriser.

7

(8)

Bilaga 2 Verksamhetsplan för utbildning och övning

Nedan redovisas målsättning under mandatperioden. Verksamhetsplan för utbildning och övning bifogas detta dokument. Antalet x står för antalet övningstillfällen varje år.

Målgrupp/övningsform

2016

Samverkans Larm Start Stabs Besluts Ledning

s Funktions

Krisledningsnämnd x x x

Strategisk ledning x x

Först larmade person x

Staben x x x

Kriskommunikation x

Kommunala förvaltningar x

Mål för 2016

 Delta i länets gemensamma arbete för att ytterligare stärka och utveckla samverkan och samarbete.

 Delta i länets utbildnings- och övningsplanering.

 Delta i framtagande av Strategi för krisberedskap inom F-samverkan.

 Delta i de utbildningar och övningar som planeras i länet när möjlighet finns.

2017

s Funktions

Krisledningsnämnd x x

Strategisk ledning x x

Först larmade person x

Staben x x x

Kriskommunikation x

Kommunala förvaltningar X

Mål för 2017

 Delta i länets gemensamma arbete för att ytterligare stärka och utveckla samverkan och samarbete.

 Delta i länets utbildnings- och övningsplanering.

 Delta i framtagande av Strategi för krisberedskap inom F-samverkan.

 Delta i de utbildningar och övningar som planeras i länet när möjlighet finns.

2018

s Funktions

Krisledningsnämnd x x x x

Strategisk ledning x x x

Först larmade person x x

Staben x x x x

Kriskommunikation x x

Kommunala förvaltningar x x

Mål för 2018

 Delta i länets gemensamma arbete för att ytterligare stärka och utveckla samverkan och samarbete.

 Delta i länets utbildnings- och övningsplanering.

 Delta i framtagande av Strategi för krisberedskap inom F-samverkan.

 Delta i de utbildningar och övningar som planeras i länet när möjlighet finns.

 Delta i regional samverkansövning.

8

(9)

Verksamhetsplanering utbildning och övning 1. Inledning

Riksdagen har antagit en lag som reglerar vilka åtgärder både kommunen och landstinget ska genomföra innan en allvarlig händelse och vid höjd beredskap. Där står det uttryckligen att all personal och alla förtroendevalda ska ha tillräcklig kunskap och övning för att kunna sköta sina uppdrag vid en allvarlig händelse i kommunen. Denna plan omfattar samtlig heltidsan- ställd personal och heltidspolitiker i Gnosjö kommun. Planen antas en gång per mandat- period av kommunstyrelsen.

Inom varje nämnds verksamhetsområde ska det genomföras en risk- och sårbarhetsanalys, dessa analyser utgör ett viktigt underlag för nedanstående utbildningar och övningar.

Förvaltningarna ska kontinuerligt öva och träna sin personal på realistiska och tänkbara situationer som kan uppstå vid extra ordinära händelser. På så sätt minimerar man bort överraskningsmomenten och personalen kan agera snabbare och mer effektivt vid en eventuell krissituation.

I Gnosjö kommun kan vi tillsammans arbeta för ett högt säkerhetstänkande. Detta gör vi gemensamt genom att delta och engagera oss i övningar, utbildningar och sprida vår

erfarenhet vidare i kommunen. Alla har vi olika bakgrund och erfarenheter som kan vara till nytta vid en eventuell extraordinär händelse i kommunen. Det är viktigt att kommunens verksamheter fungerar i det dagliga arbetet, men det är än viktigare vid en händelse då det under svåra förhållanden kan vara svårt att bedriva en kommunal service. Övas det

regelbundet i kommunen behöver inte övergången från den dagliga verksamheten till verksamhet vid en större händelse vara så stor. Trots allt är vi här för kommunmedborgarna.

2. Syfte

Syfte med utbildnings- och övningsplanen är att

 utveckla en generell grundförmåga hos kommunens förtroendevalda och anställda för att kunna hantera en allvarlig händelse i Gnosjö kommun,

 utveckla en god och effektiv samverkan mellan kommunen och andra lokala myndig- heter, organisationer och företag så att alla möjliga resurser används där de bäst behövs,

 genom ett allmänt ökat risk- och säkerhetsmedvetande minska risken för skador på människor och viktiga samhällsresurser,

 genom övning och utbildning skapa konstruktiva diskussioner och lösningar på problem- ställningar inom säkerhetsarbetet inom kommunens samtliga områden,

 bilda och stärka de lokala nätverken som ska arbeta inom den lokala säkerhetsorgani- sationen.

9

(10)

3. Förmåga kopplat till utbildning/övning

Nedanstående tabell visar vilken förmåga som respektive funktion/förvaltning ska ha, vilken utbildning/övning som bör genomföras för att säkerställa detta.

Förmåga KRISLEDNINGSNÄMND Utbildning Övning

Besluta om övertagande av hela/delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i den nödvändig utsträckning med hänsyn till det inträffade

Tillse att författningsenliga skyldigheter iakttas Fatta beslut om att återgå till normal beslutsordning

KG BÖ, LEÖ, FÖ

Delegera Ge riktlinjer

Besluta om mer omfattande prioriteringar

Följa händelseutvecklingen WIS LEÖ, FÖ

Utbildningsbehov: Krishantering grund (KG), Webbaserat informationssystem (WIS) Övningsbehov: Beslutsövning (BÖ), Ledningsövning (LEÖ), Funktionsövning (FÖ)

Förmåga STRATEGISK LEDNING-kommundirektör Utbildning Övning

Inhämta information om det aktuella läget WIS LÖ, SÖ, BÖ, FÖ

Informera den politiska ledningen om händelseutvecklingen BÖ, FÖ,

Leda det långsiktiga strategiska arbetet Prioritera insatser

Fatta beslut i stort/målsättningar och inriktningar och övergripande beslut för verksamheterna

BÖ, FÖ, LÖ

Kunskap om samverkansparterna SÖ, FÖ

Utbildningsbehov: Webbaserat informationssystem (WIS)

Övningsbehov: Beslutsövning (BÖ), Ledningsövning (LEÖ), Funktionsövning (FÖ),Samverkansövning (SÖ)

Förmåga FÖRST LARMADE PERSON – RCB/TiB Utbildning Övning

Skapa en första lägesbild

Uppskatta det akuta resursbehovet som behövs och i vilken omfattning

WIS FÖ, LAÖ

Komma igång med kommunens krisverksamhet FÖ, STÖ

Utbildningsbehov: Webbaserat informationssystem (WIS)

Övningsbehov: Larmövning (LAÖ), Startövning (STÖ), Funktionsövning (FÖ)

Förmåga STABSCHEF Utbildning Övning

Bemanna staben

Leda och fördela arbetet i staben

Planera och genomföra stabsgenomgångar

Fungera som samordnare mellan kommundirektör och verksamhet i operativa frågor

SM SCU

FÖ, STBÖ

Löpande hålla kommundirektör informerad om ändrade förutsättningar

Lämna en gemensam lägesbild WIS, SM

Samverka med övriga aktörer på plats SÖ, FÖ, STBÖ

Förmåga DOKUMENTATION Utbildning Övning

Svara för allmän expeditionstjänst FÖ, STBÖ

Säkerställa att order, rapporter och händelseförlopp registreras och bevaras WIS

Förmåga LÄGESBILD/OMVÄRLDSBEVAKNING Utbildning Övning

Skapa en bild över händelsen och händelseutvecklingen, dokumentera detta för ledningsgruppen Inhämta omvärldens syn på händelsen - hårddata

WIS FÖ, STBÖ

Förmåga SAMVERKAN Utbildning Övning

Säkerställa samverkan med nödvändiga övriga aktörer rörande händelsen SÖ, FÖ, STBÖ

Förmåga PERSONALPLANERING Utbildning Övning

Säkerställa att stabens totala personalbehov täcks Registrera operativ personal

Ansvarar för personalvård/krishantering

Undersöka vilken tillgänglig personal som finns från andra förvaltningar

STBÖ, FÖ

10

(11)

Ansvarar för att arbetstidslagar etc följs

Förmåga FÖRPLÄGNAD (mat o dryck) Utbildning Övning

Planera och genomföra mat- och fikaservering för ledningsgrupp, stödpersoner och ev uppsamlings- plats under insatsen

FÖ, STBÖ

Förmåga ÖVRIG SERVICE (vxl, teknik, IT, transport mm) Utbildning

Övning Säkerställa transportresurser för personal, mtrl och förnödenheter

Säkerställa övriga servicefunktioner såsom IT, vxl etc

FÖ, STBÖ Utbildningsbehov: Stabsmetodik (SM), Stabschefsutbildning (SCU), Webbaserat informationssystem (WIS)

Övningsbehov: Funktionsövning (FÖ), Stabsövning (STBÖ), Samverkansövning (SÖ)

Förmåga KRISKOMMUNIKATION Utbildning Övning

Utforma kommunikationsplattform i samråd med verksamhetsledningen Utforma information till direkt drabbande och övriga berörda

KK FÖ

Utforma information till egna och samverkande enheter Samordna information till massmedia och allmänheten

KK SÖ, FÖ

Förmåga KONTAKTCENTER Utbildning Övning

Ta emot och förmedla information till/från allmänheten KK FÖ

Förmåga MASSMEDIA Utbildning Övning

Stödja och serva massmedia i händelse av kris KK FÖ

Utbildningsbehov: Kriskommunikation (KK)

Övningsbehov: Funktionsövning (FÖ), Samverkansövning (SÖ)

Förmåga KOMMUNALA FÖRVALTNINGAR Utbildning Övning

Säkerställa kärnverksamheten vid extraordinära händelser FÖ

Ge nyanställda grundutbildning SG, KG

Säkerställa att order, rapporter och händelseförlopp registreras och bevaras WIS Utbildningsbehov: Säkerhet grund (SG), Krishantering grund (KG), Webbaserat informationssystem (WIS) Övningsbehov: Funktionsövning (FÖ)

4. Uppföljning och Utvärdering

Genomförda utbildningar/övningar utvärderas via utvärderingsblankett. Årlig redovisning lämnas till kommunstyrelsen. Ansvarig: krisberedskapssamordnaren. Denna plan följs upp årligen och utvärderas en gång per mandatperiod.

11

(12)

5. Beskrivning av Utbildningar

SÄKERHET GRUND (SG)

Målgrupp: Heltidsanställd personal När: Senast 6 månader efter anställning Planeringsansvarig: Förvaltningschef Genomförare: Krisberedskapssamordnaren Kurstillfällen och anmälan 2017:

Kursens syfte: Efter genomförd utbildning kommer ni att ha övergripande kunskap kring vilka riskfaktorer, säkerhets-rutiner och regler som finns i Gnosjö kommun. Vilka övriga risker finns i kommunen och hur hanterar vi dessa risker.

Innehåll: Systematiskt brandskyddsarbete, utrymning, övriga risker i kommunen enligt RSA, Rutiner kring Hot och våld i arbetslivet - Bomhot, Telefonsäkerhet, IT-säkerhet, besökare på arbetsplatsen.

KRISHANTERING GRUND (KG)

Målgrupp: Heltidsanställd personal När: Senast 18 månader efter anställning Planeringsansvarig: Förvaltningschef Genomförare: Krisberedskapssamordnaren Kurstillfällen och anmälan 2017:

Kursens syfte: Syftet är att bli bekant med grundläggande begrepp, få baskunskaper och en förståelse för hur

krishanteringssystemet i Sverige är uppbyggt. Baskunskaper om hur krishanteringen ser ut i Gnosjö kommun samt vilka planer som finns.

Kursens innehåll: Det svenska krishanteringssystemet, De tre principerna, Vad är en kris, De kommunala styrdokumenten, Krisorganisationen i Gnosjö, Risk- och sårbarhetsanalyser.

WIS – WEBBASERAT INFORMATIONSSYSTEM (WIS) Målgrupp:

Sällananvändare av WIS, WIS användare och WIS redaktörer Genomförare: Krisberedskapssamordnare

Kurstillfällen och anmälan 2017:

Kursinnehåll: Efter genomförd utbildning kommer deltagaren ha kunskaper om hur WIS är uppbyggt och tänkt att fungera vid en kris. Deltagaren kommer att ha kunskap att utifrån sin roll kunna använda WIS.

Innehåll: Hur fungerar WIS, vilka finns med, genomgång av hur man skapar nya noteringar i WIS, hur bifogar jag dokument och bilder, olika roller i systemet.

Praktik - innehåll: För sällan-användare i WIS kommer det varje månad att ges uppgifter att lösa via intranätet.

För uttagna WIS användare kommer det varje månad att finnas uppgifter man ska genomföra för att få kvarstå som uttagen WIS användare.

KRISKOMMUNIKATION (KK)

Målgrupp: Personer som ska gå kursen bör arbeta som informatör och ha en relevant utbildning inom området. Även personer som kan utses som talespersoner och företrädare för organisationen kan gå kursen.

Information finns på MSB´s hemsida

Kursens syfte: Utveckla förmågan att bedriva kommunikationsarbete i den egna organisationen samt förbättra förmågan att kommunicera med andra aktörer, medier och allmänhet vid en kris. Kursen syftar också till att bättre samordna

informationen mellan myndigheter och andra aktörer samt förbättra förmågan att kommunicera vid kriser genom metoder och metodik som MSB bidrar med. Skapa möjligheter till erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande.

Innehåll: Kursen bedrivs processinriktad med inslag av föreläsningar, gruppdiskussioner, praktiska moment samt scenarion.

Kriskommunikationens grunder - Mediers roll vid kriser - Kommunikationsplan - Information på kriswebbsidor

Trovärdighet – förtroendekriser - Omvärlds- och nyhetsbevakning - Pressetik – Informationsjuridik -Exempel från inträffade händelser - Psykologiska aspekter på kriskommunikation Övningsscenario i kriskommunikation

Kursmål:

Efter genomförd kurs ska deltagarna kunna:

 Använda sina grundläggande kunskaper inom kriskommunikation vid en olycka eller kris.

 I samverkan med andra myndigheter och organisationer samordna information som riktas till målgrupper och allmänhet.

 Redogöra för informationens roll vid en kris.

STABSMETODIK (SM)

Målgrupp: Kursen vänder sig till aktörer och personer inom området samhällsskydd och beredskap som arbetar i eller kan komma att arbeta i en beredningsfunktion eller en stabsbefattning vid olyckor, extraordinära händelser eller kriser.

Deltagare behöver ha goda kunskaper om den egna organisationens roll och ansvar.

Om antalet anmälda överskrider antalet platser förbehåller sig MSB rätten att göra ett urval bland de anmälda. Information

12

(13)

finns på MSB´s hemsida

Kursens syfte: Kursen syftar till att ge deltagarna kompetens i form av metoder och verktyg för att de ska kunna arbeta i en beredningsfunktion eller en stabsbefattning i den egna organisationen vid olyckor, extraordinära händelser eller kriser.

Innehåll:

 Stabens syfte, organisation och uppgift Alternativa begrepp inom stabsarbete

 Principer för ledning och stabsarbete Informationshantering

 De olika stabsfunktionerna samt respektive funktions huvuduppgift Spel/simuleringar i stabsmiljö

 Metoder för att säkerställa stabens uthållighet Lägesuppföljning och rapportering

 Stabsverktyg (stabsorientering, stabsarbetsplan, lägesbild, loggbok, tekniska hjälpmedel m.m.) Kursmål:

Efter kursen ska deltagarna kunna:

 Redogöra för stabens syfte, organisation och uppgift

 Sammanfatta principer för ledning och stabsarbete

 Förklara de olika funktionerna i en stab och deras huvudsakliga uppgifter kopplade till de olika faserna i olyckor/extraordinära händelser/kriser

 Omsätta teoretiska principer för stabsarbete i en praktisk tillämpning

 Ge exempel på utmaningar/problem och föreslå lösningar på dessa

 Praktiskt tillämpa olika stabsverktyg

 Ge exempel på olika metoder för att säkra stabens uthållighet

 Ge exempel på hur man kan säkerställa internt och externt informationsflöde vid en olycka, kris eller extraordinär händelse



Agera som stabsmedlem inom sin egen organisation

6. Beskrivning av övningar

Typ av övning Syftet med övningen

SAMVERKANSÖVNING (nationellt, regionalt, lokalt) (SÖ)

I en samverkansövning övas främst samordning genom samverkan. Samverkansövningar kan genomföras i olika format.

Bör omfatta

 samverkan ”vertikalt” mellan nationell, regional och lokal nivå i samhället

 samverkan ”horisontellt” inom en samhällssektor där både privata och offentliga samhällsaktörer kan vara med och mellan flera samhällssektorer

samverkan mellan samhällssektorer och geografiskt områdesansvariga aktörer

STARTÖVNING (STÖ) att pröva organisationen genom att larma in dem som berörs och få dessa personer att infinna sig på angiven plats efter viss tid.

LARMÖVNING (LAÖ) En startövning innebär oftast att man bygger på larmövningen med att

krisledningsorganisationen även snabbt ska aktiveras och hinna påbörja sina uppgifter. Ett sätt att pröva och utveckla förmågan att snabbt komma i gång med krishanteringen.

Bör omfatta att man ställer i ordning de tänka lokalerna med den utrustning man tänker använda. Kan med fördel avslutas med en stabsgenomgång.

STABSÖVNING (STBÖ) En stabsövning syftar till att öka förmågan att arbeta med interna berednings-, stabs-, och informationsrutiner för att skapa en gemensam lägesuppfattning och föreslå beslut.

BESLUTSÖVNING (BÖ) En beslutsövning används främst för att öva beslutsprocessen inom en organisation, dvs förmågan att under tidspress fatta tidiga och tydliga beslut om återgärder samt att inleda samverkan mellan ansvariga och andra berörda.

Bör omfatta mandat, åtgärder, informationshantering, rapportering och samverkan

LEDNINGSÖVNING (LEÖ) Ledningsövning är en kombinerad stabsövning, beslutsövning och larm- och startövning. Fokus ligger på roller, organisation, arbetssätt och prioriteringar.

FUNKTIONSÖVNING (FÖ) Enskilda funktioner övas med fokus på roller, organisation, arbetssätt och prioriteringar.

Praktiskt gå igenom just den funktionens mtrl och rutiner för att se om ngt behöver förändras.

Källa: ”Öva krishantering – handbok i att planera, genomföra och återkoppla övningar” KBM:s utbildningsserie 2007:1

13

(14)

Bilaga 3: Budget

statsbidrag 2015: 419 690 kr (KPI omräknat)

Fördelning: 280 000 kr för 50 % samordningsfunktion 120 679 kr verksamhetsbidrag (12:75 kr/inv)*

19 876kr samverkansbidrag (2:10 kr/inv)*

SUMMA: 140 555för verksamhet

*Baseras på invånare nov 2014

Verksamhet Verksamhet Tidsåtgång

Samordnarfunktion 280 000 kr 800 tim

Risk- och sårbarhetsanalys 55 000 kr 250 tim

Personalkostnader 50 000 kr

Mtrl- och lokalkostnader 5 000 kr

Planering 13 000 kr 50 tim

Mtrlkostnader 3 000 kr

Geografiskt områdesansvar 5 690 kr 50 tim

Utbildning/övning 60 000 kr 350 tim

Rapportering 4 000 kr 50 tim

Lokalkostnader 1 000 kr

Höjd beredskap 2 000 kr 50 tim

SUMMA 419 690 kr 800 tim

Bilaga 4 Aktivitetsplan för mandatperioden

Verksamhet 2016 2017 2018 2019 2020 Ansvarig

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Ta fram aktivitetsplaner baserade på RSA

x x x x x Verksamheterna

Redovisa genomförda aktiviteter x x x x x Verksamheterna

Sammanställa RSA/rapportera till Länsstyrelsen

x x x x x Krisberedskapssamordnaren

PLANER

Ta fram ett styrdokument x x Krisberedskapssamordnaren

Ta fram en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden

x x Krisberedskapssamordnaren

Revidera den kommunala krishanteringsplanen

14

(15)

GEOGRAFISKT OMRÅDESANSVAR Identifiera berörda lokala samhällsaktörer

x Verksamheterna/Krisberedskaps-

samordnaren Planera och genomföra 1 årligt

möte

UTBILDNING/ÖVNING Utbilda och öva enligt utbildningsplan

x x x x x Verksamheterna/Krisberedskaps-

samordnaren Samråd kring

utbildnings-/övningsbehov.

x x x x x Verksamheterna/Krisberedskaps-

samordnaren

Planera/genomföra säkerhetsdag x x x x x Krisberedskapssamordnaren

Medverka i regional övning x Verksamheterna

Utbilda i ”Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar”

RAPPORTERINGSSYSTEM

Planera/genomföra utbildning i WIS 2.0

Genomföra övning där WIS 2.0 används

x x x Verksamheterna

HÖJD BEREDSKAP

Test och under håll av VMA anläggningarna enligt plan

x x x x x Räddningstjänsten