Kommunförbundets välfärds- politiska program

(1)

Kommunförbundets välfärds- politiska program

Nya riktlinjer för social- och hälsovården

(2)

ISBN 978-952-293-300-3 (pdf) www.kommunerna.net

(3)

Innehåll

1 Inledning 4

2 Kommunförbundets välfärdspolitiska vision 5

3 Analys av verksamhetsmiljön 7

3.1 Befolkningen åldras 7

3.2 Skillnaderna i välfärd och hälsa ökar 7

3.3 Kommunal ekonomi 7

3.4 Kommunernas uppgifter och skyldigheter 8

3.5 Förändringar i kommun- och servicestrukturen 8

3.6 Invandring och kulturell mångfald 8

3.7 Kulturella förändringar 9

3.8 Tekniska genombrott och digitaliseringen 9

4 Främjande av välfärd och hälsa 11

4.1 Konkretisering av visionen 11

4.2 Kommunförbundets mål 11

4.3 Åtgärder för att uppnå målen 12

5 Kommuninvånarnas och servicetagarnas delaktighet och möjligheter att påverka 13

6 Servicetillhandahållande, produktion och servicestruktur 15

7 Ekonomi och finansiering 17

8 Social- och hälsovårdstjänsternas innehåll och kvalitet 19

9 Personalen och hur de yrkesutbildades roll förändras 21

10 Utnyttjande av information och IT inom välfärd och service 22

(4)

Det är inte längre möjligt att i rask takt erbjuda fler social- och hälsovårdstjänster. Synen på vilken roll olika aktörer har har också förändrats. Det gäller samhällsaktörer, medborgare, klienter och patienter, yrkesutbildade, den offentliga sektorn, företag och sammanslutningar. Därför behövs det en kursändring för den offentliga social- och hälsovården.

De nya riktlinjerna för social- och hälsovården är Finlands Kommunförbunds välfärdspolitiska program. I programmet behandlas nya riktlinjer för social- och hälsovårdstjänster- na och andra förutsättningar för välfärd och välfärdsfräm- jande faktorer samt Kommunförbundets åtgärder att nå målen fram till 2025.

Av det välfärdspolitiska programmet framgår Kommun- förbundets vision om hur kommunernas och kommunin- vånarnas roll och ställning ser ut år 2025 inom social- och hälsovården, och också på ett bredare plan när det gäller att upprätthålla och främja välfärd och hälsa. I kapitel 3 beskrivs förändringar i verksamhetsmiljön och föränd-

1 Inledning

ringstrender som påverkar välfärden och välfärdstjänster- na i framtiden. Det viktigaste i programmet är synvinklar- na i kapitel 4–10 där Kommunförbundets mål och åtgärder granskas utgående från hur målbilden ska kunna nås.

Förutom det välfärdspolitiska programmet har Kommun- förbundet berett bland annat ett sysselsättningspolitiskt program och ett bildningspolitiskt program, Riktlinjer för bildningen. Social- och hälsovårdstjänster, sysselsättnings- främjande verksamhet, utbildning, småbarnsfostran och kultur- och idrottstjänster är kopplade till varandra på många sätt. De har stor betydelse för hur människornas välfärd byggs upp. Den kommunala välfärdspolitiken bör beakta dessa aspekter på ett övergripande sätt.

Kommunförbundets välfärdspolitiska program – Nya riktlinjer för social- och hälsovården – har utarbetats vid Kommunförbundets enhet för social- och hälsovård. Kom- munförbundets styrelse godkände det välfärdspolitiska programmet 23.4.2015.

(5)

År 2025 tar kommuninvånarna ansvar och främjar sin egen välfärd och hälsa samt bidrar till behandlingen av sina sjukdomar. Kommuninvånarna deltar aktivt och på- verkar verksamheten i de sammanhang där de ingår och utvecklingen av de tjänster de får.

Kommunerna skapar förutsättningar för invånarna att på eget initiativ främja välfärden och hälsan. Social- och hälsovårdstjänsterna tillhandahålls och produceras utifrån

2 Kommunförbundets välfärds- politiska vision

invånarnas behov på ett kostnadseffektivt och verkningsfullt sätt inom ramen för de resurser som står till buds.

Kommunerna främjar invånarnas välfärd som en integre- rad del av sin egen verksamhet.

Kommunförbundet är en viktig aktör som stöder kommunerna och samkommunerna genom mångsidiga sakkun- nigtjänster, intressebevakning och utvecklingsarbete.

(6)

Förändringar i välfärden och välfärdstjänsterna

Befolkningen åldras

Skillnaderna i välfärd och

hälsa ökar

Kommunal ekonomi

Kommunernas uppgifter och

skyldigheter Förändringar i

kommun- och servicestrukturen Invandring och

kulturell mångfald Kulturella

förändringar

Tekniska genombrott och

digitalisering

(7)

3.1 Befolkningen åldras

Befolkningen blir äldre och särskilt andelen personer över 75 år ökar. År 2025 uppskattas andelen personer över 75 år vara 11,9 procent av befolkningen, medan siffran år 2013 var 8,5 procent. År 2025 uppskattas antalet personer över 75 år uppgå till sammanlagt cirka 710 000. De stigande åldersrelaterade utgifterna är därför en stor utmaning för servicesystemet. Kommunernas utgifter för invånarna ökar särskilt under invånarnas sista levnadsår och i fråga om dementa. Äldrepolitikens främsta uppgift är att ge äldre fler år av funktionsförmåga.

3.2 Skillnaderna i välfärd och hälsa ökar

Skillnaderna i välfärd och hälsa har ökat, vilket syns bland annat i varierande sjukfrekvens och skillnader i förväntad livslängd hos olika socialgrupper. Den förväntade livsläng- den hos män med högskoleexamen är sex år längre än hos män med endast grundläggande utbildning. Skill- naderna i välfärd och hälsa är stora också mellan olika delar av landet. Skillnaderna har också att göra med låga inkomster, förlängd arbetslöshet och utslagning ur arbetslivet och andra sociala sammanhang. En lyckad utbild- nings- och arbetskraftspolitik stöder målen för social- och hälsovårdspolitiken.

Ojämlikheten bland barn och unga i dagens Finland kan inte förbigås. Samtidigt som en stor del av barnen och ungdomarna mår bättre än någonsin, finns det en liten del som mår allt sämre och far illa exempelvis på grund av utslagning och psykiska problem. Resurserna inom tjänsterna för familjer används allt mer till korrigerande

3 Analys av verksamhetsmiljön

åtgärder i stället för till förebyggande åtgärder. Man har inte i tillräcklig utsträckning lyckats ta fram en helhet inom det förebyggande arbetet.

Skillnaderna i välfärd och hälsa beror också på vilka val folk gör i fråga om livsföring. Genom att påverka dessa val kan myndigheterna avsevärt minska social- och häl- sovårdsutgifterna. Genom att motverka rökning, alkohol- missbruk, övervikt och brist på motion kan myndigheterna öka befolkningens välfärd och hälsa samt kontrollera trycket på stigande kostnader för hälso- och sjukvården.

3.3 Kommunal ekonomi

Förändringarna i den globala ekonomin påverkar sam- hällsekonomin, den offentliga ekonomin och därmed också den kommunala ekonomin i Finland. Staten och kommunerna är svårt skuldsatta.

Den ekonomiska utvecklingen inom den närmaste framtiden lovar inga lättnader för den kommunala ekonomin.

Samtidigt uppvisar den ekonomiska utvecklingen kommunerna emellan allt större skillnader. Den kommunala ekonomin har på sistone drabbats av omfattande ned- skärningar i statsandelarna. Regeringen har anpassat statsfinanserna genom att skära ner statsandelarna för kommunernas basservice. Det har gällt avsevärda belopp:

år 2015 har nedskärningarna stigit till 1,5 miljarder euro under 2011–2015. Samtidigt har kommunernas uppgifter ökat och av kostnaderna för de nya uppgifterna har staten kompenserat mindre än hälften.

År 2015 sjunker statsandelsprocenten för basservicen

(8)

till 25,4 procent, det vill säga med 4 procentenheter från föregående år. För kommunerna har statens minskade medfinansiering av basservicen inneburit att det etablera- de förhållandet mellan kommunerna och staten delvis har försämrats och att finansieringsprincipen inte har fullföljts.

Finansieringsprincipen går ut på att staten ska trygga kommunernas faktiska ekonomiska förutsättningar att klara av sina uppgifter med en skälig skatte- och avgifts- börda.

En positiv signal är de riktlinjer om finansiering av nya och utvidgade uppgifter som regeringen drog upp i anslut- ning till det strukturpolitiska programmet. Enligt det ska eventuella nya uppgifter och skyldigheter som påförs kommunerna 2015 och 2016 finansieras till fullt belopp med statsandelar. Detta dämpar troligen regleringen av nya uppgifter.

3.4 Kommunernas uppgifter och skyldigheter

Kommunerna har fått fler uppgifter och skyldigheter i takt med att det uppstått helt nya uppgifter och tidigare har utvidgats. År 1970 hade kommunerna sammanlagt 114 lagstadgade uppgifter. År 2012 hade de nästan fem gånger fler, det vill säga 535 olika uppgifter. Uppgifterna och skyldigheterna är många i synnerhet inom social- och hälsovården. År 2012 hade kommunerna sammanlagt 1 509 uppgifter och skyldigheter och nästan hälften av dem, 718 stycken, fanns inom social- och hälsovårdsmi- nisteriets förvaltningsområde.

Regeringen har beslutat genomföra ett åtgärdsprogram 2014–2017 som syftar till att minska de skyldigheter som ålagts kommunerna utgående från deras lagstadgade uppgifter. Målet med programmet är att nå en total besparing på en miljard euro i kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter på 2017 års nivå.

Det nya styrsystemet för kostnaderna inom social- och hälsovården, som ingår i det nya programmet för kommunernas ekonomi, är i fokus när regeringen eftersträvar besparingar.

3.5 Förändringar i kommun- och servicestrukturen

En strukturreform inom social- och hälsovården inleddes i hela landet år 2008 när lagen om en kommun- och servicestrukturreform trädde i kraft. Enligt lagen ska det i en kommun eller inom ett samarbetsområde som sköter primärvården och socialvården finnas åtminstone ungefär 20 000 invånare.

Servicestrukturreformen inom social- och hälsovården har beretts i flera olika arbetsgrupper. Den parlamentariska styrgruppen, som bestod av företrädare för regeringen och oppositionspartierna, beslutade överföra organise- ringsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna på fem vårdområden. Beslutet fattades våren 2014 och proposi- tionen avläts till riksdagen i december 2014. Lagen skulle ha lagt om tillhandahållandet, produktionen, förvaltning- en och finansieringen av vårdtjänsterna helt och hållet.

Likaså skulle den på ett genomgripande sätt ha ändrat på kommunens roll i framtiden. Grundlagsutskottet krävde i sitt utlåtande avsevärda ändringar i regeringens proposi- tion, och därför ansåg social- och hälsovårdsutskottet att det inte fanns förutsättningar för utskottet att fortsätta beredningen. Beredningen av lagen om ordnandet av social- och hälsovården och beredningen av reformen av finansieringen i sammanhanget fortsätter genom den nya regeringens försorg.

3.6 Invandring och kulturell mångfald

Antalet invånare med utländsk bakgrund har ökat snabbt i Finland. År 2000 bodde det 91 999 utländska medborgare

(9)

i vårt land. År 2013 var siffran 207 000.

Den växande kulturella mångfalden berör klienter som behöver välfärdstjänster, dem som tillhandahåller tjänster, dem som producerar tjänster och de anställda inom social- och hälsovården. År 2013 fanns det inom kommunsek- torn nästan 7 200 anställda med något annat modersmål än finska, svenska eller samiska. De flesta fanns inom samkommuner för social-, hälso- och sjukvård och hos kommuner med över 1 000 anställda. Antalet anställda med ett främmande modersmål antas fortsätta öka.

Den kulturella mångfalden utmanar arbetsgivarna, de anställda och utbildningsanordnarna inom social- och hälsovården. Det kräver ökad kompetens att tillhanda- hålla social- och hälsovårdstjänster för invandrare särskilt i integrationsfasen samt att beakta kulturella skillnader i servicesituationer.

Internationaliseringen och den ökande rörligheten medför också nya hot: epidemier och smittkällor rör sig över gränserna. Servicesystemet ska kunna reagera snabbt på hälso- och säkerhetsrisker av nya slag.

3.7 Kulturella förändringar

Kulturen i Finland har blivit mera mångfasetterad och tar mera fasta på individens rättigheter och valfrihet. Det stäl- ler högre förväntningar också på tjänsterna inom social- och hälsovården.

De sociala mediernas betydelse och den tid folk ägnar dem har ökat. Kontakterna i den verkliga världen har kan- ske ersatts av virtuella kontakter som inte är bundna av tid och rum. I bästa fall kan den virtuella världen med alla

sina möjligheter vara till hjälp för människorna, i värsta fall marginalisera dem.

Ensamheten är ett växande problem som återspeglas på många sätt också i efterfrågan på och användningen av social- och hälsovårdstjänster. Ensamheten gör att kommunernas arbete för välfärd och hälsa tillsammans med tredje sektorns arbete bör utveckla verksamheter där invånarna är delaktiga och engagerade.

3.8 Tekniska genombrott och digitaliseringen

Den tekniska utvecklingen har gett nya möjligheter att främja välfärd och hälsa och att producera social- och hälsovårdstjänster. Tekniken bidrar till att invånarna på egna villkor kan upprätthålla och främja hälsan och välbe- finnandet och använda information och mätresultat som stöder egenvården. Vårdteknologi av olika slag kan stödja boende hemma och ge trygghet och möjligheter att klara sig på egen hand, webben kan ge kamratstöd och social interaktion och dessutom konsultation hos läkare eller någon annan sakkunnig.

Vårdtiderna på sjukhus har hela tiden blivit kortare och vården effektivare. Allt fler patienter kan skötas polikli- niskt och på avsevärt kortare tid än tidigare. Utskrivningen från sjukhus kan säkerställas med verkningsfullare läke- medelsbehandling och varierande teknik.

Tekniska genombrott och digitaliseringen påverkar arbetet för varje anställd inom social- och hälsovården. De måste kontinuerligt få utbildning för att kunna tillgodogöra sig teknikens möjligheter fullt ut.

(10)

(11)

4.1 Konkretisering av visionen

Kommunen med sina verksamhetsområden främjar kommuninvånarnas välfärd och hälsa samt minskar skillnaderna i välfärd och hälsa mellan befolkningsgrup- perna. Kommunerna, övriga offentliga aktörer, företag och allmännyttiga sammanslutningar samarbetar inom främjandet av välfärden och hälsan. Kommuninvånarna bör vara aktiva att själva ta vara på sin hälsa och välfärd.

Elektroniska redskap och tjänster öppnar för nya verksam- hetsformer.

4.2 Kommunförbundets mål

Kommuninvånarna sörjer inom ramen för sina resurser för sin egen och närsamhällets välfärd och hälsa så länge det är möjligt. Av de tjänster som främjar välfärd och hälsa använder kommuninvånarna alltmer sådana tjänster som inte är social- och hälsovårdstjänster, och behovet av dessa minskar.

I främjandet av välfärd och hälsa och i välfärdstjänsterna tas i stor omfattning i bruk även annan kompetens än kommunens egna aktörers. Man försöker särskilt få med personer som är aktiva inom frivilligverksamheten och representanter för organisationerna. De yrkesutbildade uppskattar kommuninvånarnas och deras sammanslut- ningars kompetens.

När kommuninvånarnas välfärd och hälsa äventyras får

de efter behov tjänster av yrkesutbildade inom social- och hälsovården, tjänster som bygger på evidens och god praxis. I det förebyggande arbetet stärks klienternas resurser, utnyttjas elektroniska tjänster och de yrkesutbildades arbetsinsats riktas till dem som behöver den bäst.

Inom social- och hälsovården koncentrerar man sig särskilt på att minska skillnaderna i välfärd och hälsa.

När det gäller att främja välfärd och hälsa möjliggör elektroniska verktyg och tjänster nya slags verksamhets- former. Servicesystemets och de yrkesutbildades roll kan ändras och deras andel minskas. Kommuninvånarna får en mer aktiv roll än tidigare och kan själva upprätthålla sin hälsa och funktionsförmåga. I sammanhanget uppmärk- sammas ändå särskilt personer som inte har möjlighet att använda elektroniska verktyg och tjänster.

Kommunen ansvarar för att välfärden främjas i enlighet med kommunallagen. I alla kommuner finns det fungerande strukturer som främjar välfärden. I kommunstra- tegin ingår mål för främjande av välfärd och hälsa och åtgärder till stöd för dessa. Beslut om genomförande och finansiering fattas i planen för kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunen beaktar på förhand beslutens konsekvenser för kommuninvånarnas välfärd och hälsa.

Alla kommunala sektorer (social- och hälsovård, utbildning, kultur och idrott, tekniska sektorn och miljön m.fl.) samt andra välfärdsfrämjande aktörer i kommunen planerar, genomför och utvärderar kommunens sektorsö-

4 Främjande av välfärd och hälsa

(12)

vergripande välfärdsarbete. Kommunledningen svarar för främjandet av välfärden och hälsan.

Den elektroniska välfärdsberättelsen är ett verktyg för kommunledning och kommunstyrning. Välfärdsberättelsen skrivs en gång per fullmäktigeperiod och fullmäktige får årligen rapporter om kommuninvånarnas välfärd och hälsa per befolkningsgrupp och om genomförda åtgärder.

Kommunen känner sin egen verksamhetsmiljö samt befolkningens och de olika befolkningsgruppernas behov och möjligheter.

Strukturerna för att främja välfärd och hälsa bearbetas smidigt för att svara mot de utmaningar som föränd- ringarna i kommunernas och social- och hälsovårdens verksamhetsmiljö innebär. Strukturerna för främjande av välfärd och hälsa finns också inom statsförvaltningen.

På statlig nivå finns det färre särskilda program, strategier och planer och kommunerna har därför större handlings- frihet i sitt uppdrag att främja välfärden.

4.3 Åtgärder för att uppnå målen

1. Kommunförbundet tar upp till samhällsdebatt och lagstiftningsberedning hur man kan dra nytta av individens och sammanslutningarnas egna resurser och av elektroniska verktyg och tjänster, hur välfärdstjäns- terna kan riktas till dem som bäst behöver dem och hur man inför en verksamhet som bygger på evidens

och god praxis. Detta i stället för att kontinuerligt öka välfärdstjänsterna.

2. Kommunförbundet erbjuder tillsammans med sina samarbetspartner kommunerna och samkommunerna utbildning och nätverk för att öka samhörigheten och frivilligverksamheten i arbetet för välfärden och i välfärdstjänsterna. Kommunförbundet utreder i samarbete med organisationerna hur man bäst kan främja samhörighetsskapande serviceformer.

3. Kommunförbundet erbjuder tillsammans med sina samarbetspartner kommunerna och samkommunerna verktyg för strategisk ledning, hjälper till med att utforma kommunernas välfärdsstrukturer och deltar i utvecklingen av välfärd och hälsa. Kommunförbundet samlar uppgifter och sammanställer anvisningar för kommunerna om hur man i beslutsfattandet bättre kan ge akt på olägenheter för välfärden och hälsan.

4. Kommunförbundet inverkar på lagstiftningsarbetet på så sätt att program, strategier och planer som påver- kar den kommunala verksamheten minskas genom samarbete mellan de olika ministerierna.

5. Kommunförbundet påverkar dels så att lagstiftaren också skriver in förhandsbedömning av konsekven- serna för välfärden och hälsan i anvisningarna för att avfatta regeringens propositioner, dels så att det inom statsförvaltningen utvecklas och införs strukturer som främjar välfärden.

(13)

5.1 Konkretisering av visionen

Kommuninvånarnas tilltagande ansvarstagande för sin egen välfärd och hälsa förutsätter delaktighet och möj- ligheter att påverka. Detta sker på befolkningsnivå, på befolkningsgrupps-/klientgruppsnivå och på individnivå.

Beredskapen och kraven som hänför sig till befolkningens och individernas möjligheter att påverka ökar de kommande åren. Dessa möjligheter hanteras på ett proaktivt sätt.

5.2 Kommunförbundets mål

I lagstiftningen beaktas kommuninvånarnas möjligheter till delaktighet och invånarna reserveras tillräckliga möjlig- heter att påverka. I lagstiftningen får tunga servicefokuse- rade lösningsmodeller inte framhävas.

I kommunerna utvecklas lokalt verksamhetsmodeller där särskild uppmärksamhet ägnas kommuninvånarnas delaktighet och möjlighet att påverka beslut som gäller dem själva.

5.3 Åtgärder för att uppnå målen

1. Kommunförbundet för fram att kommuninvånarna ska reserveras möjligheter att påverka utvecklingen av

servicestrukturen inom social- och hälsovården redan i ett tillräckligt tidigt skede.

2. Kommunförbundet stöder klientgruppsspecifika råds verksamhet genom att samla in information som gäl- ler grupperna och genom att utreda god praxis.

3. Kommunförbundet bidrar till att klientresponssystem utnyttjas på ett allt mer heltäckande sätt i utvecklingen av serviceverksamheten.

4. Kommunförbundet främjar utvecklingen av servicen så att den blir klientorienterad och motsvarar klienternas behov.

5. Kommunförbundet främjar utveckling av, försök med och införande av verksamhetsmodeller som underlät- tar klientens egna val. Det kan gälla personlig budget och beredning av lagstiftning inom handikapp- och äldreomsorgen samt en mångsidigare användning av servicesedeln.

6. Kommunförbundet stöder utvecklingen av verksamhetsmodeller som innehåller klienthandledning. Kli- enthandledningen vill slå fast vilka alternativ som bäst motsvarar klientens behov och främja ett servicesystem med flera olika aktörer.

5 Kommuninvånarnas och

servicetagarnas delaktighet och

möjligheter att påverka

(14)

(15)

6.1 Konkretisering av visionen

Servicestrukturreformen inom social- och hälsovården genomförs och kommunerna axlar en viktig roll som garanter för kommuninvånarnas välfärd. Servicestrukturen är klar och servicen produceras av offentliga producenter, privata producenter som kompletterar dem och tredje sektorns serviceproducenter. Genom köp av tjänster stöds den lokala livskraften.

Kommunerna går så till väga att kostnaderna för social- och hälsovården hålls i schack, produktiviteten och effekten av servicen ökar och servicen riktas till dem som mest behöver den.

6.2 Kommunförbundets mål

För genomförandet av servicestrukturreformen inom social- och hälsovården reserveras tillräckligt lång tid och för kommunerna reserveras finansieringsstöd och annat stöd för genomförandet av förändringen.

Mellan kommunerna och de organisationer som har ansvar för social- och hälsovården råder förtroendefulla förhållanden och ett gott samarbete.

Social- och hälsovårdstjänsterna leds framgångsrikt så att reformens mål för verksamheten och ekonomin är möjliga att nå.

Serviceurvalet ökar och man förmår smidigt skapa nya slags servicehelheter. Lagstiftningen ger möjligheter till smidig serviceproduktion.

6.3 Åtgärder för att uppnå målen

1. Kommunförbundet betjänar med sin sektorsövergri- pande sakkunskap sina medlemmar i omorganise- ringen av social- och hälsovården och i uppgiften att främja välfärd och hälsa i kommunen.

2. Kommunförbundet nätverkar och erbjuder en samar- betsplattform för utvecklingsarbetet.

3. Kommunförbundet producerar tillsammans med sina samarbetspartner sakkunniginformation för medlem- skommunerna som stöd för planeringen och utvärde- ringen av verksamheten.

4. Kommunförbundet fortsätter med intressebevakning som hänför sig till minskningen av kommunernas uppgifter och skyldigheter i social- och hälsovårdens nya verksamhetsmiljö.

6 Servicetillhandahållande,

produktion och servicestruktur

(16)

(17)

7.1 Konkretisering av visionen

En stabil kommunalekonomi möjliggör kostnadseffektivt ordnad och producerad kommunal service. Kommunerna tryggar att kostnaderna för servicen är rimliga och kva- liteten tillräcklig. Kommunerna deltar aktivt i beslut som gäller social- och hälsovården.

Systemet för social trygghet har setts över. Staten ansvarar för grundtryggheten och kommunen ansvarar för social trygghet som beviljats på särskilda grunder. Utbetalningen och finansieringen av det grundläggande utkomststödet är på Folkpensionsanstaltens/statens ansvar.

7.2 Kommunförbundets mål

I syfte att stävja utgifterna för social- och hälsovården är finansieringen och uppgifterna samt normeringen som hänför sig till dem i jämvikt.

De begränsade resurserna är ändamålsenligt riktade så att de sätts in där de bäst leder till välfärd och funktionsför- måga för kommuninvånarna.

Statsandelarna för social- och hälsovården styrs via kommunerna.

Hela den offentliga ekonomin ses som en helhet där kostnaderna för social- och hälsovården ingår i utgiftsramarna för social- och hälsovården som utgör en del av programmet för kommunernas ekonomi.

Kommuninvånarna sporras att till stor del svara för sin

egen välfärd och hälsa i stället för att utnyttja sakkunnig- tjänster. Kommuninvånarnas välfärd förbättrar hela sam- hällets välfärd, medför direkta besparingar i kostnaderna för den kommunala social- och hälsovården och stävjar kostnadsökningen.

Kommunerna och de nya social- och hälsovårdsorgani- sationerna som ska bildas har klara incitament för en verksamhet som främjar välfärd och hälsa.

7.3 Åtgärder för att uppnå målen

1. Kommunförbundet gynnar en gallring av kommunernas uppgifter och skyldigheter.

2. Kommunförbundet övervakar genomförandet av finansieringsprincipen och uppnåendet av kommunernas övriga mål när social- och hälsovårdsreformen verkställs.

3. Kommunförbundet ordnar tillsammans med sina samarbetspartner utbildning och ger anvisningar som hänför sig till koncernstyrning.

4. Kommunförbundet påverkar aktivt beredningen av fi- nansieringsreformen inom social- och hälsovården och främjar skapandet av ett ändamålsenligt och sporran- de finansieringssystem.

5. Kommunförbundet producerar tillsammans med sina dotterbolag mångsidig sakkunniginformation, klassifi- ceringsprodukter och andra verktyg för kommunerna och social- och hälsovårdsområdena i syfte att stödja besluten om ekonomi och finansiering.

7 Ekonomi och finansiering

(18)

(19)

8.1 Konkretisering av visionen

Kommuninvånarna deltar och påverkar aktivt utvecklingen av tjänsterna i kommunen. Kommuninvånarna använder också tjänster inom den privata och den tredje sektorn vid sidan av offentliga tjänster.

Serviceformerna läggs om. De elektroniska, mobila och uppsökande tjänsterna ökar. Olika tekniska lösningar möjliggör nya sorters tjänster. Genom servicedesign och nyinriktning av resurserna kan man möta det växande behovet av service.

Genom att satsa på förebyggande förhindrar man att det uppstår ett behov av tyngre serviceformer. Genom att integrera socialvården och hälso- och sjukvården kan man bättre än för närvarande minska skillnaderna i välfärd och hälsa. Serviceprocesserna för klienter som behöver flera olika tjänster kan göras smidigare och effektivare. Tyngd- punkten flyttas till service som ges hemma, som rehabili- terar och som stöder hemmaboende.

8.2 Kommunförbundets mål

Servicesystemet inom social- och hälsovården erbjuder tjänster på lika villkor, klientorienterat, kostnadseffektivt och verkningsfullt. Målet är särskilt att stärka basservicen.

De möjligheter som det nya integrerade servicesystemet ger kan man dra nytta av i serviceproduktionen. Detta kan

innebära att resurser överförs till basnivån.

I ett integrerat servicesystem är servicekedjorna smidiga för kommuninvånare som behöver flera olika slags tjäns- ter samtidigt. Det gäller barnfamiljer, utslagningshotade unga, klienter inom missbrukarrehabilitering eller psyki- atrisk rehabilitering, personer med funktionsnedsättning och äldre. Integreringen tryggas också i serviceproduktionen när det är ändamålsenligt.

Servicehelheter utvecklas med hänsyn till olika klientgrup- per. Tjänsterna planeras och resurserna riktas med hänsyn till klientens behov, egna resurser och stödnätverk.

Servicekvaliteten utvecklas systematiskt med hjälp av kvalitetssäkrings- och patientsäkerhetsplaner. Servicen ges vid rätt tidpunkt och serviceprocesserna är smidiga. Man sörjer för personalens kompetens och personalen utbildas i syfte att säkra klient- och patientsäkerheten.

8.3 Åtgärder för att uppnå målen

1. Kommunförbundet för en värdediskussion om förhål- landet mellan självrisk och samhällets ansvar.

2. Kommunförbundet gynnar i sin verksamhet att god praxis följs i servicen och att tjänsterna rangordnas efter verkningsfullhet. Kommunförbundet stöder spridning av god praxis.

8 Social- och hälsovårdstjänsternas

innehåll och kvalitet

(20)

3. Kommunförbundet erbjuder kommunerna och samkommunerna en plattform för nätverksbildning samt verktyg för att utveckla strukturen för social- och hälsovårdstjänsterna och deras innehåll och kvalitet.

4. Kommunförbundet bidrar till en nyinriktning av över- vakningen och en utveckling av övervakningsprogram- mens innehåll.

(21)

9 Personalen och hur de yrkes- utbildades roll förändras

9.1 Konkretisering av visionen

Klientens och patientens roll stärks och blir mer jämbör- dig med den yrkesutbildades. Den yrkesutbildades roll förändras då så att han eller hon med sina åtgärder stöder medborgarens självbestämmanderätt och val.

Inom social- och hälsovården arbetar man yrkesöver- gripande och flexibelt, utnyttjar tekniken och genomför jämställdhet ur olika synvinklar.

9.2 Kommunförbundets mål

Personalstrukturen är mångsidig och tekniska lösningar utgör en del av det nya servicesystemet. Genom flexibla behörighetsvillkor säkras olika behövliga och mångsidiga tjänster. Servicebehovet och tillräckligheten bedöms utgå- ende från klienten. Både på statlig och på kommunal nivå stöds arbetshälsa och ork i arbetet. Utbildningssystemet utvecklas så att det på ett proaktivt sätt motsvarar det framtida arbetslivets behov.

Ett yrkesövergripande arbetssätt skapar förutsättningar för en klientfokuserad integrering av servicen. I större arbetsenheter är det möjligt att få konsultering och att skaffa sig specialkompetens. Personal som har specialise- rat sig kan erbjudas krävande arbetsuppgifter som kräver specialkompetens.

Social- och hälsovårdssektorns attraktionskraft ökas med hjälp av välmående arbetsplatser. När arbetets mångfald synliggörs blir det mer lockande. De studerandes perioder i arbetsplatsförlagd utbildning utnyttjas effektivare.

Jämställdheten mellan könen ökar. Arbetsuppgifter-

kvinnor och män upplever dem som intressanta. Metoder är exempelvis teamarbete där flera yrken är företrädda, mångsidiga uppgiftsstrukturer, utnyttjande av teknik samt ökad medvetenhet om olika yrkesalternativ.

Behovet av arbetskraft bemöts med hjälp av den ökade invandringen. Man utvecklar flexibilitet i arbetstiderna och lägger till deltidsarbete för samordning av arbete och fa- miljeliv. Arbete bland studerande och pensionärer främjas.

9.3 Åtgärder för att uppnå målen

1. Kommunförbundet stöder i samarbete med KT Kom- munarbetsgivarna kommunerna och samkommunerna i de förändringar som den kommande vårdreformen innebär för personalen.

2. Kommunförbundet påverkar behörighetsvillkoren i en mer flexibel riktning så att handlingsfriheten för kommunerna och samkommunerna utökas i serviceproduktionen.

3. Kommunförbundet främjar spridning av arbetsfördel- ningsmodeller som är fungerande och ökar produktiviteten samt avlägsnande av hinder i samarbete med andra aktörer inom social- och hälsovården.

4. Kommunförbundet påverkar utvecklingen av innehåll- et i utbildningen för yrkesfolk inom social- och hälso- vården och utbildningssystemet inom sektorn.

5. Kommunförbundet bedömer i samarbete med kom- munarbetsgivarna behovet av arbetskraft och hur utbudet utvecklas samt främjar arbetshälsa och att människor stannar längre i arbetslivet.

(22)

10.1 Konkretisering av visionen

Informationen om välfärd, hantering av vardagen och hälsa är aktuell, tillförlitlig och lättillgänglig. Informatio- nen stöder såväl medborgarnas som de yrkesutbildades beslutsfattande och strategiska beslut. Den tillgängliga informationen minskar medborgarnas ojämlikhet och stöder deras välfärd. Kommuninvånarna är välinformera- de om de tjänster de får och sitt hälsotillstånd och därtill hörande data. Kommuninvånarna sköter sina ärenden elektroniskt och kan aktivt påverka de tjänster de får och sin egen vård.

Det finns tillgång till mångsidiga elektroniska tjänster, och datasystemen stöder klientens egenvård. Informations- teknologi har genomförts riksomfattande med hänsyn till vilka helhetssynergifördelar som kan nås.

10.2 Kommunförbundets mål

Alla kommuninvånare har goda förutsättningar att sköta sina ärenden och anlita tjänster elektroniskt. Verktygen och processerna som hör till tjänsterna stöder klienterna att klara av vardagen och minskar beroendet av yrkesutbildade. Klienten själv har en helhetsuppfattning om sin egen situation och administrerar sina egna uppgifter och fattar beslut om hur de används. De uppgifter klienten producerar utnyttjas under hela processen. Kommunin- vånarnas funktionsförmåga stöds också av lättillgänglig tillförlitlig information om välfärd och hälsa samt om till buds stående tjänster.

Under en övergångsperiod är de traditionella servicekana- lerna fortfarande tillgängliga parallellt med de elektroniska tjänsterna.

De organisationer och yrkesutbildade som ansvarar för tjänsterna har de rättigheter att använda uppgifterna om klienterna som deras egna arbetsuppgifter förutsätter i enlighet med lagstiftningen. Uppgifterna är tillgängliga för klienterna och de yrkesutbildade oberoende av föränd- ringar i organisationsstrukturerna, tjänsterna och datasystemen.

De yrkesutbildade inom social- och hälsovården har datasystem och andra IT-lösningar som är användarvänliga och kompatibla med andra datasystem. De yrkesutbildades kompetens stöds med utbildning och inskolning kring informationshantering, datasäkerhet och användning av datasystem. Utbildning och inskolning finns att tillgå efter behov.

Informationens öppenhet och rätten till information stär- ker demokratin och medborgarsamhället. Informationen som samlats in och producerats med skattemedel läggs ut, och får användas avgiftsfritt, den är uppdaterad men den äventyrar ändå inte skyddet av personuppgifter. För samhälleligt beslutsfattande finns rättidig och relevant information och datamaterialet stöder forsknings-, inno- vations- och näringsverksamheten samt utvecklingen av tjänsterna.

10 Utnyttjande av information och

IT inom välfärd och service

(23)

Social- och hälsovårdens uppgifter är enhetliga till sitt innehåll i hela landet och gemensamma definitioner av informationsarkitekturen används. Öppna gränssnitt och nationella standarder möjliggör systemens kompatibilitet.

Datasystemshelheterna planeras och byggs upp av kom- ponenter så att de kan utvecklas, upphandlas och anpas- sas efter behov när verksamheten förändras, med hjälp av den kompetens som finns på marknaden. Helheten som består av interoperabla delsystem garanterar en öppen utvecklingsväg och en effektiv konkurrensutsättning utgå- ende från användarbehov. Tillgången, enhetligheten och skyddet när det gäller uppgifterna garanteras i nationella och regionala datasystemlösningar.

10.3 Åtgärder för att uppnå målen

1. Kommunförbundet deltar i samarbete med kommunerna och samkommunerna i genomförandet av den nationella strategin för utnyttjande av social- och hälsovårdsinformation.

2. Kommunförbundet erbjuder samkommunerna och kommunerna en plattform för nätverksbildning och verktyg för att utveckla informationsförvaltningen och IT-lösningarna inom social- och hälsovården.

3. Kommunförbundet bidrar till att de uppgifter som be- hövs kan användas sektorsöverskridande med hjälp av ICT-teknik i enlighet med sekretessbestämmelserna.

4. E-tjänstlösningarna genomförs som en del av den nationella servicearkitekturen. Exempel på detta är bland annat att sköta ärenden åt någon annan, nationell e-legitimationslösning och e-legitimation för mobilte- lefon.

5. Riksomfattande datasystemtjänster (eRecept, Mina Kanta-sidor, elektronisk uppföljning av egenvård,

tidsbeställning, mottagande av laboratoriesvar, inlämnande av ansökan) och regionala IT-lösningar i gemensamt bruk införs och de utnyttjas i den egna verksamheten.

6. Man säkerställer att all nödvändig information fås till social- och hälsovårdsorganisationerna och medborg- arna på ett tillförlitligt sätt också inom avlägsna områ- den. En gemensam mobil bredbandslösning tas i bruk i samarbete med andra myndigheter och separata nät (särskilt prehospital akutsjukvård och socialjour).

7. Inom och mellan regionerna bedrivs intensivt samarbete när det gäller innovativt utnyttjande av datasystemen och ordnande av driftstjänsterna. Detta underlättas bland annat med ett ändamålsenligt förenhetligande av datasystemen och gemensam upp- handling.

(24)

www.kommunerna.net Helsingfors 2015